Översiktsplan för kalmar kommun

VERSIKTSPLAN FR KALMAR KOMMUNUTSTLLNINGSHANDLING 2012-10-02

VERSIKTSPLAN FR KALMAR KOMMUN2

MEDVERKANDE

Arbetet med versiktsplanen har skett i samverkan mellan tjnstemn frn olika frvalt-ningar. Till sitt std har arbetsgruppen haft en referensgrupp bestende av olika sakkunniga samt en ledningsgrupp bestende av chefstjnstemn frn olika frvaltningar. Politisk styr-grupp fr arbetet har utgjorts av kommunstyrelsens arbetsutskott och samhllsbyggnads-nmndens presidium.

PROJEKTORGANISATIONBestllareKommunstyrelsen

Politisk styrgruppKommunstyrelsens arbetsutskott och Samhllsbyggnadsnmndens presidium

LedningsgruppRoland Karlsson (kommunchef ), Bjrn Strimfors (mark- och planeringschef ), Per-Olof Johansson (samhllsbyggnadschef ), Thomas Davidsson (nringslivschef ), Louise Weidolf (frvaltningschef kultur och fritid), Ola Johansson (VD Kalmar kommunbolag AB), An-nette Andersson (frvaltningschef service), Mattias Ask (Sdermre kommundelschef ), Ce-cilia Frid (frvaltningschef social), Thomas Tryggvesson (frvaltningschef omsorg), Kjell-Ove Petersson (frvaltningschef barn och ungdom)

ProjektledareEva-Lena Larsdotter (Kommunledningskontoret, Mark- och planeringsenheten)

ReferensgruppSamhllsbyggnadskontoret: Annika Fonseca (plan/bygg/trafikchef ), Bjrn Carlswrd (plan-chef ), Ewa Jansson (miljchef ), Helen Nordin (landskapsarkitekt), Mikael Kalin (trafik-planerare), Ewa Juneborg (antikvarie). Kultur och fritidsfrvaltningen: Bjrn Samuelsson (kulturutvecklare), Omsorgsfrvaltningen: Thomas Johansson (avdelningschef kvalitet/utveckling), Barn och ungdomsfrvaltningen: Torbjrn Hansson (utredning/planering), Utvecklingsenheten: Ann-Sofie Lagerkrantz (utvecklingsledare social hllbarhet), Bo Lind-holm (hllbar utveckling), Jane Wgster (klimatsamordnare), Kalmar Vatten AB: Ulf Ohls-son (utredningschef )

ProjektgruppArbetsgrupp: Staffan Lindholm (stadsarkitekt), Anna Ekman (planeringsarkitekt), Pr Hansson (planeringsarkitekt) och Johanna Andersson (samhllsplanerare). Resurspersoner: Susanne Eriksson (utredare), Christine Bergkvist Bjrklund (kommunikatr), Bo Ericsson (kommunekolog), Kerstin Ahlberg (vattenfrgor), Marie Jnsson (energifrgor), Per lind (infrastruktur) och Maria Eidrup (miljfrgor).Konsulter: Ingegrd Widerstrm Wilark Konsult AB (konsekvensbeskrivning), hultbergmartens (layout).

I frekommande fall har ocks deltagit andra resurspersoner fr srskild sakkunskap i olika delar.

Medverkande

foto, framsida och nsta uppslag: Jonas Lindstrm foto, baksida: Jan Magnusson

VERSIKTSPLAN FR KALMAR KOMMUN 3

INNEHLL

Vision 2020 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

S funkar det . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

1. KALMAR P DJUPET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8Originalet inte kopian . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10

Frn unikabox till unika Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14

Kalmar idag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17

2. S HR SER VI FRAMTIDEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22Tre ledstjrnor fr ett unikt Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25

Fem strategier fr kad attraktivitet och tillvxt . . . . . . . . . . . . . . . . . .26

1. Fler ska f chansen att bo och arbeta vid Kalmarsund . . . .28

2. Linnuniversitetet r en kreativ drivkraft

fr nringslivet i hela regionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29

3. Kalmar som regioncentra fr 160000 mnniskor . . . . . . . . . . . 29

4. Livskvaliteteten r hg vid Kalmarsund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30

5. Kalmarsund r turist- och besksregion

med internationell dragningskraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31

3. MER KALMARSUND . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32Bostadsmarknad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36

Arbetsmarknad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40

Kalmar regioncentra och tillvxtmotor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42

Stllningstagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .44

4. MER MRE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46Mre i dag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49

S hr ser det ut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .50

vergripande strategier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52

Stllningstagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .58

Rockneby och Skggenshalvn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .60

Stllningstagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .61

Lckeby . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .64


Trekanten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .68


Ljungbyholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .72


Tvrskog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .76


Pryd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .80


Vassmolsa, Hagby och Kolboda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .84


Halltorp och Ekens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .90


5. MER STADSLIV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .94Staden idag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .98

vergripande strategier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .99

Fem delar r mer n ett centrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .100

Stadsutvecklingsstrk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .102

Det ska vara enkelt att g, cykla och ka kollektivt . . . . . . . . . .106

Stadens bl och grna strukturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .110

Stllningstagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .114

Lindsdal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .116

Stllningstagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .117

Norra staden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .120


Innerstaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .124


Vstra staden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .130


Sdra staden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .136


6. KLIMAT OCH ENERGI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .142Klimat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .144

Energi- och klimat: fossilbrnslefri 2030 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .146

Stllningstagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .146

7. ALLMNNA INTRESSEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .148Totalfrsvaret, flyget, elektronisk kommunikation . . . . . . . . . . . . .152


Kultur, natur och landskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .154

Stllningstagande kulturmilj . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .157

Stllningstagande naturvrd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .164

Rekreation, friluftsliv och turism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .166


Vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .170

Stllningstagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .174

Avlopp och dagvatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .175


Strandskydd och LIS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .178


Symbolregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .184

Litteraturfrteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .185

Innehll


VISION 2020

FRAMTIDSTROKalmar r ett attraktivt centrum i en region prglad av framtidstro. Med Linnuniversitetet som motor utvecklas vi i ett kunskapsdrivet kluster av universitetsstder runt sdra stersjn. Kalmar r en populr kommun att vxa upp, bo och ldras i. I kombinationen av den stora stadens mjlighe-ter och den lilla stadens charm skapar vi en livsmilj prglad av trygghet, tillgnglighet, kvalitet, mngfald, ppenhet och nyfikenhet. Optimism och framtidstro r signum fr ett Kalmar dr vi sker lsningar.

HLLBART OCH TILLTANDEKalmar r en del av Kalmarsundsregionen som erbjuder hg livskvalitet. I vr roll som regionalt centrum utvar vi ett dmjukt ledarskap i samspel med andra aktrer inom akademi, nringsliv och samhlle. Genom mlmed-vetenhet, tydlig mlstyrning och hllbar bostadsproduktion r Kalmar mer attraktivt och expansivt.

Hos oss erbjuds mnniskor, i svl stad som land och oavsett etnicitet, kn eller sexuell orientering, goda mjligheter att uppn livsml och frverk-liga drmmar. Vr strvan efter kulturell och mnsklig mngfald bidrar till attraktivitet liksom jmlikhet och jmstlldhet. Vi mter mnniskor med en genuint vlkomnande och tilltande attityd.

Vi r en av de ledande kommunerna i arbetet fr en friskare stersj och arbetar aktivt mot mlet att vara en helt fossilbrnslefri region r 2030.

Allt detta innebr att vi r 2020 r 70 000 invnare i kommunen.

KUNSKAP, LRANDE OCH ENTREPRENRSKAP.I Kalmarsundsregionen r vi stolta ver att leva i en milj som hela vgen frn frskola till universitet stter fokus p kunskap och livslngt lrande. Vi glds t att vara en av landets bsta skolkommuner och r stolta ver att vara knda fr kreativet och entreprenrskap. En frutsttning fr detta har varit vr nra samverkan mellan samhlle, akademi och nringsliv.

EXPANSIV ARBETSMARKNADSREGIONKalmar r en motor i en gemensam arbetsmarknadsregion dr ocks Vxj, Oskarshamn och Karlskrona ingr. Genom utbyggd kollektivtrafik, bra pendlingsmjligheter och ett utbyggt bredbandsnt inom hela Sydost kan mnniskor bo och arbeta var de vill.

Nringslivet betraktar Kalmars fretagsklimat som ett av de bttre i landet. Detta tack vare nra och djup samverkan med Kalmars nringsliv och dess tyd-liga kluster. Linnuniversitetet fortstter att vara grogrund fr innovationer, forskning och nya fretag, inte minst tack vare familjen Kamprads forsknings-stiftelse.

Kalmar Airport fortstter ge nringslivet goda mjligheter att utvecklas genom flygfrbindelser med svl Stockholm som Europa.


STNDIGA FRBTTRINGARI Kalmar utvas ett ppet politiskt ledarskap som vlkomnar medborgarnas insyn och delaktighet. Den kommunala verksamheten utvecklas under stn-diga frbttringar med bsta mjliga service till invnarna som frmsta led-motiv. All skattefinansierad verksamhet bedrivs i ekonomiskt hllbara former med kompromissls respekt fr medborgarnas krav p kostnadseffektivitet och kvalitet.

NYFIKENHET OCH UPPLEVELSERKalmar har gott om platser dr naturliga, spontana mten bidrar till att fylla kulturlivet med nyfikenhet och experimentlusta. I det stadsintegrerade uni-versitet och vrt nya Kulturcentrum mts studenter och andra kalmarbor i ett brett utbud av aktiviteter och upplevelser.

Besksnringen utvecklas vl i hela Kalmarsundsregionen och bidrar inte bara med arbetstillfllen, utan ven till regionens marknadsfring mot nya potentiella invnare. Tack vare vra satsningar p att lyfta fram Kalmars unika historia och kulturbebyggelse, vr vackra landsbygd samt idrotts- och kul-turevenemang har vi utvecklats till ett av landets mest frekventa besksml. Detta har ocks bidragit till att stimulera det lokala idrotts- och kulturlivet.

JOHAN PERSSONKommunstyrelsens ordfrande


VERSIKTSPLANERING s funkar det

Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en versiktsplan (P) som omfattar hela kommunens yta. versiktsplanens syfte r att ge vgledning och std i beslut om anvndningen av mark- och vatten-omrden samt hur den byggda miljn ska utvecklas och bevaras. versiktsplanen r kommunens avsikts-frklaring av den fysiska miljn. Planen innehller kommunens vision och r dess strategiska dokument fr den framtida utvecklingen. Planen ska ocks redo-visa hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och miljkvalitetsnormer. Nya planeringsfrgor, nd-rade frutsttningar och politiska diskussioner krver en levande versiktsplaneprocess. Minst en gng per mandatperiod ska kommunfullmktige ta stllning till om versiktsplanen r aktuell.

SAMRD, UTSTLLNING OCH ANTAGANDEMellan april och juni 2011 kunde invnare, myndigheter och intresseorganisationer lmna synpunkter p versiktsplanen i det s kallade samrdsskedet. Fr att fnga upp synpunkter frn alla grupper i befolkningen besktes byar, stadsdelscen-trum och andra platser i staden som mnga mnniskor be-sker. Kommunen ordnade ven en diskussion p kvllstid dr ledande politiker var med. Ungefr 130 personer eller organisationer valde att lmna synpunkter p planen och de r sammanstllda i en samrdsredogrelse. Nu stlls ver-siktsplanen ut under minst tv mnader. Den som vill lmna synpunkter under utstllningstiden mste gra det skriftligt. Lnsstyrelsen, som bevakar de statliga intressena, ska srskilt beakta kommunens hantering av mellankommunala frgor, riksintressen, hlsa och skerhet samt miljkvalitetsnormer. Lnsstyrelsen framfr sina synpunkter i ett speciellt gransk-ningsyttrande som fljer med planen nr den antas. Efter utstllningen sammanstlls synpunkter i ett utltande och drefter antar kommunfullmktige planen.

S HR HITTAR DU I PLANENversiktsplanen inleds med Kalmar p djupet, en bakgrunds-beskrivning ver kommunen, dels historiskt men ocks vad som r knnetecknande fr vr befolkning, bostadsbestnd och nringsliv jmfrt med riket, lnet och jmfrelsekommu-nerna. Drefter kommer strategidelen S hr ser vi framtiden, om hur kommunen ska utvecklas. Den fljs av avsnittet Mer

versiktsplanering s funkar det


Kalmarsund som handlar om regionala och drmed ocks mel-lankommunala, frgor. Drefter fokuserar planen p Kalmar kommun och avsnittet Mer Mre handlar om kommunens byar och landsbygd. Kapitlet inleds med det som r generellt fr Mre och fljs av en nulgesbeskrivning samt viljeinrikt-ningen fr den framtida utvecklingen by fr by. P samma stt r kapitlet om staden, Mer Stadsliv, upplagt. Frst kommer det som r generellt fr staden och drefter gr vi igenom stadsdel fr stadsdel med beskrivning av hur det ser ut idag och viljein-riktning fr framtiden. Efter det kommer avsnittet Energi och klimatanpassning, som visar hur vi ska stlla om energifrsrj-ningen och anpassa oss till kommande frndringar av klima-tet. Sist kommer avsnittet Allmnna intressen, dr ingr bland annat riksintressena. Hr finns ocks information om strand-skydd och LIS, landsbygdsutveckling i strandnra lgen. Till versiktsplanen hr en bilaga med miljkonsekvensbeskrivning som visar vilka konsekvenser som planens frslag kan f, samt en samrdsredogrelse.

DET HR MENAR VI MED VIKTIGA BEGREPP Kalmarsund: Dels r det namnet p sundet. Men anvnds ocks som ett gemensamt begrepp fr Kalmar och andra kommuner i vr nrhet. Mrbylnga, Borgholm, Nybro, Torss, Emmaboda, Mnsters och Oskarshamns kommu-ner har i samrdsskedet svarat positivt p att ing i begreppet.

Mre: All landsbygd inom kommunen och alla byar utan-fr staden.

Staden: Inte bara det som traditionellt har betecknats som stad (Kalmar ttort), utan ven Lindsdal, Smedby och Rin-kabyholm, Dun och Boholmarna. De r yttre stadsdelar och inte byar p landsbygden.

Fem kuster, syftar p de bda landskusterna, fastlands-kusten och den gamla kustlinjen frn Litorinahavet och An-cylussjn.

A till , r strket frn arenan till stersjn. City till city, innebr att omrdet frn arenan till Kvarnhol-men ska strkas

Diagonalen, innebr att Norra vgen och Kalmarvgen ska bli integrerade stadsgator.

Lngst bak finns en symbol- och litteraturfrteckning.

S HR LSER DU STATISTIKSIDORNAI Kalmar idag, Mre idag och Staden idag beskriver vi mnnis-kor, bostder och nringsliv i respektive omrde. Varje by och stadsdel inleds ocks med en sdan beskrivning. Uppgifterna i byarna och de yttre stadsdelarna (Lindsdal, Smedby och Rin-kabyholm) r p ttortsniv. Den omgivande landsbygden r allts inte med. Dremot gr vi utblickar mot byns omgivning och beskriver ibland den totala befolkningen eller bostadsbyg-gandet i byn tillsammans med sitt omland. Det framgr av texten nr uppgifter gller fr byn och omlandet. Nmns inget r det enbart sjlva byn eller stadsdelen som gller.

De flesta uppgifterna kommer frn Statistiska centralbyrn, SCB, men uppgifterna om restid r hmtade frn Kalmar Lns trafik, KLT. Restiden med kollektivtrafiken r den snab-baste tiden och sger inte ngot om hur ofta bussen gr. Tur-tthet r ofta en lika viktig anledning som sjlva restiden till att vlja eller att vlja bort att ka kollektivt. Informationen om vilka freningar som barn och unga r med i kommer frn Kultur- och fritidsfrvaltningen och r frn r 2010.

Statistiken om antal invnare, befolkningsfrndringar, lder, etnisk bakgrund och bilinnehav r frn 2010. Statistiken om frvrvsgrad, pendling och arbetstillfllen r frn 2009. Upp-gifterna om branscher visar var arbetsplatsen finns men det kan finnas fretag som har anstllda som inte r p plats i byn eller stadsdelen under arbetstid, trots att statistiken visar det. Det kan exempelvis glla byggarbetare eller konsulter. Uppgifter om bostder r det kalkylerade bestndet frn r 2009 medan byggandet rr 20062010.

versiktsplanering s funkar det


1. KALMAR P DJUPET


foto: Jan Magnusson

KALMAR P DJUPET originalet inte kopian

Om Mres och stadens lnga rika historia, med bety-delse svl nationellt som internationellt, kan beskrivas och utvecklas blir omrdets egenvrde tydligt och dr-med dess attraktivitet. Att vara ett attraktivt original i en global vrld r en vinnarposition. FEM KUSTER HAR VARIT FRUTSTTNING FR MRES SPECIFIKA LIVSVILLKOR Hur ekonomiskt stark och framgngsrik staden och dess inv-nare har varit i olika perioder har berott p hur skickligt de har kunnat ta till sig omvrldens vrderingar, krav och frvntning-ar. Hur bra staden hittat en passande roll helt enkelt. Respektive roll har, ver tiden, medfrt att staden har utvecklat en tillh-rande karaktr vad gller stadsmilj, stadsbild och stadsliv. Till rollen och karaktren har en struktur mejslats fram. Tre vergri-pande perioder i stadens 800-riga historia kan urskiljas med tillhrande tydliga roll, karaktr och struktur. De tre faserna r: medeltiden, stormaktstiden och sjfarts- och industriperioden. Under de senaste tio till femton ren har livsstil, spelregler och omvrldsperspektiv dramatiskt frndrats. Under 2000-talet har klimatfrgorna kommit i fokus och drmed konsekven-serna av en klimatfrndring. Vi r mitt i ett paradigmskifte. Industrisamhllet hller p att ersttas av ett kunskapssamhlle, dr mnniskans kreativitet r utgngspunkten och inte tekni-ken. Vi behver tnka om p alla omrden vad gller vilka slut-satser vi ska dra och vilka lsningar som r lmpliga, att vnda ut och in p det vi har varit vana vid i planeringssammanhang. Hur ser denna nya upplevda planeringsbild ut? Hur skiljer den sig frn den vi r van vid sen mer n 50 r? Nya vrderingar vad gller grna nringar, smart mat, moderna livet med mera. Hur kan de bli = Kalmar(sund)?

Kalmar str infr samma situation som fr cirka 150 r sedan det vill sga att bygga en stad som starkt kan mta en framtid med nya frutsttningar och vrderingar. Historiskt kan man faststlla att ett misslyckande betyder stagnation och i vrsta fall tillbakagng, krftgng. S det gller att frst vilken den nya rollen r och vga ta den fullt ut s att lmplig karaktr utvecklas samt prioritera den struktur som stdjer effektivast eftersom redan nsta fas pgr en utveckling till ett region-centra, universitetsstad och besksml med internationell dragningskraft.

DET GLLER ATT FRST VILKEN DEN NYA ROLLEN R FR KALMAR OCH VGA TA DEN FULLT UT

foto: Jan Magnusson

VERSIKTSPLAN FR KALMAR KOMMUN10 Kalmar p djupet

KALMARSUNDS UNIKA GEOLOGISKA UPPBYGGNADKalmarsund r uppbyggd p ett unikt geologiskt stt, eftersom istiden formade landskapet med rullstenssar, mornskrgrd men framfr allt strandlinjerna fr Ancylussjn, Litorinahavet och stersjn. Drtill ligger regionen i en gynnsam klimatzon. Dessa egenskaper bildar tillsammans en unik plats med goda frutsttningar fr att bo och leva.

lands stra kust var farliga vatten att segla i, Kalmarsund var ett bttre alternativ men inte heller ofarligt. Det blev en framgng att utnyttja och senare kontrollera sundet och handeln dr. Lngs Littorinahavets strandlinje etablerades de frsta bosttningarna fr 8 0009 000 r sedan. nnu idag prglar denna strcka med omland fortfarande Mre-bygdens struktur. Littorinakustens omland avgrnsas i vster av Ancylussjn strandlinje och i ster av nuvarande kustlinje. Omrdet var tillsammans med land en centralbygd. Det r fortfarande mjligt att tolka denna mngtusenriga historia. Den r vrd att strkas och utvecklas eftersom den tillsam-mans med befstningsstaden Kalmar, staden som id, utgr kulturhistoria av internationellt intresse med vrden som r intressanta fr vr tid ur mnga aspekter.

Mre r ett unikt landskap och starkt prglat av mnniskan under rtusendena genom bland annat odling, sjsnkningar, sjfart och ett eklandskap med biologiska vrden i europeisk toppklass.

MRE ETT EXEMPEL P EN SAMMANFLTNING AV NATUR- OCH KULTURVRDEN TILL EN HELHET VER TID

TRE KRAFTFULLA FASER I KALMARS HISTORIA Namnet Kalmarne dyker upp fr frsta gngen i en skrift i brjan av 1000-talet. Stadens 800-riga historia kan uppdelas i tre olika aktiva faser:1) medeltid, 2) stormaktstid och 3) sjfart- och industriperiod.Respektive fas har stllt olika krav p stadens roll och drmed dess organisation och funktion. Det har i sin tur gett staden olika karaktrsdrag som var och en har krvt sin struktur. Den rda trd som lper genom stadens lnga historia r sundets strategiska lge fr svl frsvar som handel.

FAS 1 OCH 2: BEFSTNINGSSTADEN KALMAR, STADEN SOM ID P 1200-talet etablerades ungefr samtidigt ett antal stder runt sdra delen av stersjn. Kalmar var en av dessa. Senare forskning pekar p att dessa stder var vl planerade rums-ligt, hur staden skulle upplevas. Kalmar kan vara ett exempel p staden som id. Utgrvningar i kvarteret Valntstrdet i Gamla stan 2011 och 2012 har strkt bilden av Kalmar som en betydande och rik stad ver en lng tidsperiod. Det cere-moniella, ovanligt stora torget som breder ut sig sder om den 75 meter lnga och 38 meter breda Bykyrkan (betyder stadens kyrka) sydstra del, mste ha varit ett stadsrum lngt utver det vanliga.

Med sitt goda lge var Kalmar under hela medeltiden en m-tesplats fr internationella och nationella verlggningar. Sta-den utfrde administration och kontroll av sdra Sverige samt hade en omfattande handel med andra lnder. Kalmars stora betydelse exemplifieras av att den var mtesplats fr kungar och sndebud vid olika typer av rdslag. Hr mtte Birger Jarl 1266 den pvlige legaten kardinal Guida och Magnus Laduls gifte sig hr 1276. Hr hlls mnga biskopsmten men hjdpunkten var bildandet av Kalmarunionen bekrftad

FEM KUSTER SKAPAR EN UNIK KULTURHISTORIA

VERSIKTSPLAN FR KALMAR KOMMUN 11Kalmar p djupet

genom krningen av Erik av Pommern 1397 som gemensam kung fr Sverige, Norge och Danmark infr hundratals stor-mn i Bykyrkan.

WART MAEKTUGASTE HUUSMagnus Eriksson 1336 om borgen i Kalmar

Hur sg maktspelet ut mellan kungamakten, katolska kyrkan och stadens borgare ver rhundrandena? P vilket stt mani-festerades detta i torgrummets utformning? Under 2011 och 2012 har sju meter breda stenlagda gator ptrffats frn Norre-port och den medeltida hamnen, Kttilen, vars huvudbrygga, Stadsbroporten, var 90 meter lng och 68 meter bred. Nya kunskaper ger bilden av en stad vrdig magnifika ceremoniella hndelser. Vare sig beskarna kom landsvgen via Norreport eller sjledes till Stadsbroporten var skert vgen fram till tor-get och vidare upp mot kyrkan en ofrglmlig upplevelse.

Borgen/slottet var aktiv befstning nrmare 400 r med minst 22 knda belgringar. Dess konsekventa utformning med ringmur, kraftigt befst porttorn och alla flankeringstorn gr den unik. Ett spetsprojekt nr den byggdes! Idag, efter omfattande ombyggnader under 1500-talet, r den ett av Nordens intressantaste renssansslott. Kring r 1300 byggdes en stadsmur av kontinentalt snitt runt staden. Drygt en kilo-meter lng med en bas p tv meter och med en hjd kanske upp till tta meter. Muren var frstrkt med halvrunda torn, vilka var ppna int, var 50:e till 60:e meter. P utsidan fanns dubbla torrgravar.

Efter en pbrjad omvandling under 1600-talet av befst-ningsverket och staden med en radialplan som utgngspunkt bestmdes att staden skulle flyttas till Kvarnholmen och byg-gas upp som en befstningsstad efter en idealplan i renssans-stil. Spetsprojektet i stor skala med ett cirka tre kilometer lngt befstningsverk ovan mark med en betydligt strre utbredning under mark. Den blev helt genomfrd inklusive tillhrande fr-svarsanlggningar i vattnet runt Kvarnholmen. Sammantaget r befstningsverken i Kalmar ett imponerande byggnadsverk.

Under sina cirka 500 r som aktiv befstningsstad pverkade den hela Kalmarsundsregionen och livet dr. Befstnings-konstens utveckling kan allts fljas hr ver ett halvt mil-lennium. Fr att f hela bilden mste de samtida hndelser som skedde till sjss lggas till, till exempel representerade av Kalmarbyggda Mars (1560-tal) och Kronan (1660-tal). Hur ska detta tas till vara? frvaltas? utvecklas?

DET R EN STOR STAD, OCH HAR EN BORG, SOM I MURVERKETS STORLEK TVLAR MED DEN I MILANOText om Kalmar i Abraham Ortelius Theatrum Orbis Terrarum, en av de frsta kartbcker som utgivits.

stersjn medeltid

HANSAN

riga

lubeck

wisby

stockholm

kalmar

gdansk

Medeltid Stadens medeltida lga ca 450 r. Ringmur, handel, ppenhet och frsvar.

KALMAR P DJUPET originalet inte kopian


FAS 2: STORMAKTSTIDENUnder stormaktstiden var staden av avgrande betydelse fr rikets skerhet. Ambitionen var att utveckla Kvarnholmen med omgivande vattenrum till en komplett frsvarsanlgg-ning inklusive ett rlogsvarv. Anlggningen ansgs vara frdig-byggd 1761. Under 1700-talet frndrades staden obetydligt, dremot var sjfarten mycket livlig ute p vrldens hav. Det betydde att stadslivet blev internationellt prglat och sjfar-tens primra och sekundra behov gav karaktr till staden. Kalmar upphrde formellt som militr anlggning 1822.

FAS 3: SJFART - OCH INDUSTRIPERIOD1863 fick Kalmar fortifikationsjordarna av staten. Det blev startskottet fr stadens industriperiod. En omvlvande frnd-ring rivstartade: delar av frsvarsverket revs p Kvarnholmen; broar byggdes; Slottsfjrden fylldes delvis igen fr att ge plats fr jrnvg och stadspark; hamnen flyttades till nytt lge; skola och sjukhus byggdes; sdra kyrkogrden anlades. En ny stad skapades fr att kunna mta framtidens krav.

Industriperiod

stersjn: sjfart -industri - jrnvgIndustriperiod

1850 1945

nytt hamnlge -stark sjfartsstad

lokalt jrnvgsnt kopplar Kalmar till stambanan

residensstad

stersjn stormaktstiden

stockholm

kalmar

bo

Industriperiod 18501945 stersjn: sjfart industri jrnvg Nytt hamnlge stark sjfartsstad Lokalt jrnvgsnt kopplar Kalmar till stambanan Residensstad

Stormaktstid 1611-1718

Modern tid 19451989 stersjn: industri jrnrid Sjtransporterna minskar till frdel fr jrnvg- & lastbilstransporter Kalmar alltmer i ett hrn av Sverige Jrnvgsnedlggelse lokalt F12, Kalmar varv och Volvo lggs ner landsbron (arbetsnamn Kalmarsundsbron) byggs Hgskolan etableras

stersjn: industri - jrnrid

1945-1992

Sjtransporterna minskar till frdel fr jrnvg- och last-bilstransporter.Kalmar alltmer i ett hrn av Sverige

Jrnvgsnedlggelse lokalt

F12,Kalmar varv och Volvo lggs ner

landsbron byggs

residensstad

E4

VERSIKTSPLAN FR KALMAR KOMMUN 13Kalmar p djupet

KALMAR P DJUPET frn unikabox till unika kalmar

EN MENTAL PLANERINGSBILDUnika(-boxen) matldan, som symbol fr industrisamhllet med brukssamhllet som bas, definierad med vrdeorden i bilden nedan. Med en annan betoning av ordet unika s skapas en annan mental bild byggd p andra vrderingar fram, se figuren nedan. Det unika i betydelsen exklusiva, ensam i sitt slag, sticker ut eller syns blir ett samlande ord fr dagens samhlle. Samma ord men en annan betoning med-fr nrmast ett motsatt planeringsperspektiv mot det som har gllt sen efter andra vrldskriget.

UNIKA d [u:nika] UNIKA nu [uni:ka]


VERSIKTSPLAN FR KALMAR KOMMUN 15VERSIKTSPLAN FR KALMAR KOMMUN 15

KALMAR STR INFR SAMMA SITUATION SOM FR 150 R SEDAN, DET VILL SGA ATT BYGGA EN STAD SOM STARKT KAN MTA EN FRAMTID MED NYA FRUTSTTNINGAR OCH VRDERINGAR

VERSIKTSPLAN FR KALMAR KOMMUN 15foto: Jonas Lindstrm

Kalmar p djupet

VERSIKTSPLAN FR KALMAR KOMMUN16 VERSIKTSPLAN FR KALMAR KOMMUN16 foto: Malin GustavssonKalmar p djupet

GENERATOR FR BEFOLKNINGSTILLVXTEN I REGIONENInvnarna i Kalmar kommun r yngre jmfrt med de andra kommunerna i lnet. Vi vxer genom att fler fds n dr och att andra lnsinvnare och personer frn andra lnder flyttar hit. Dremot r det fler som flyttar till andra delar av Sverige n tvrtom. Fler unga mnniskor flyttar till n frn kommunen. Framfrallt vxer vi av 1924-riga inflyttare men tappar 2534-ringar genom utflyttning. Befolkningen vntas fortstta ka till 2020, mest kar gruppen 6579 r.

Kalmar ln som helhet minskar sin befolkning och har gjort det under en lng tid. Medelldern r hg. Fler dr n fds och fler flyttar frn n till lnet frn andra delar av Sverige. Invand-ringen gr att befolkningen inte minskar mer. Bara Kalmar och Mrbylnga kommuner kar sin befolkning i ett lngre tids-perspektiv. Fler unga mnniskor flyttar frn n till lnet.

VXER SOM LIKNANDE KOMMUNERInvnarna i vra jmfrelsekommuner, Halmstad, Vxj, Kris-tianstad och Karlskrona, blir ocks allt fler. Alla vxer av att fler flyttar in n ut och att fler fds n dr. Andelen kvinnor r ngot hgre i Kalmar kommun, jmfrt med hela landet. Kalmars andel r ungefr densamma som Halmstad och Kris-tianstad. Andelen med svensk bakgrund r hgre i alla Jm-frelsekommunerna jmfrt med riket. Halmstad, Vxj och Kristianstad har en andel som r nrmast siffran fr hela landet medan Kalmars andel r klart lgre.

ALLT HGRE UTBILDNINGSNIVGenerellt har befolkningens utbildningsniv kat sedan 1990 i Sverige. Det finns fortfarande stora skillnader i utbildningsniv inte minst ur ett socioekonomiskt perspektiv. Sambandet mel-lan elevers studieresultat i gymnasieskolan och deras frldrars utbildningsniv mrks genomgende. Utbildningsnivn r h-gre i Kalmar n genomsnittet fr hela landet, vilket r vanligt i kommuner med hgskola eller universitet. Alla jmfrelse-kommuner utom Kristianstad, har en hgre andel med efter-gymnasial utbildning jmfrt med riket. Kalmar har en hg andel hgutbildade och bara Vxj har en hgre andel.

KALMAR i daginvnare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .63 050 pendlare in . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 665pendlare ut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 633bilar/1000 invnare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 393 bilar/1000 invnare Sverige . . . . 366

BEFOLKNINGENS LDER

ANDEL FRVRVSARBETANDE

ARBETSTILLFLLEN

BOSTDER

8% 6% 4% 2% 0

0 2% 4% 6% 8%

0-9

10-19

20-29

30-39

40-49

50-59

60-69

70-79

80-89

90-99

100-

mn kvinnor

Vrd Handel Utbildning

20% 13% 12%

med svensk bakgrund88%

SVERIGEKALMAR KOMMUN

17


KALMAR i dag

Utbildningsnivn har kat fr bde kvinnor och mn i Kalmar kommun. Kvinnorna i Kalmar har generellt hgre utbildnings-niv n mnnen. De strsta skillnaderna mellan kvinnor och mns utbildningsniv finns bland 2544-ringar, dr skillna-derna syns i bde andel med eftergymnasial utbildning och i andelen kvinnor och mn med gymnasial utbildning.

Skillnaderna r inte lika stora bland ldre personer, dr skill-nader mellan kvinnor och mns utbildningsniv r sm. Skill-naderna mellan kvinnor och mns utbildningsniv skapas inte frst p hgskoleniv. De kan iakttas redan i skillnader mellan flickor och pojkars skolresultat i rskurs nio. D har flickor i Kalmar kommun ett genomsnittligt meritvrde som ligger cirka nio procent ver pojkarnas.

HG UTBILDNINGSNIV BIDRAR TILL HG SYSSELSTTNING OCH HGUTBILDADE TYCKS OCKS ST EMOT LGKONJUNKTURER P ARBETSMARKNADEN BTTRE

Kunskap, kompetens och utbildning kommer sannolikt att bli n viktigare i kunskapssamhllet. Hg utbildningsniv bi-drar till hg sysselsttning och hgutbildade tycks ocks st emot lgkonjunkturer p arbetsmarknaden bttre. Dessutom tenderar inkomsterna att vara hgre fr mnniskor med hg-skoleutbildning. Den kade skillnaden mellan kvinnors och mns utbildningsniv kan drfr p sikt leda till smre fr-utsttningar fr sysselsttning bland mn och en strre kon-junkturknslighet. Skillnader i utbildningsniv pekar ocks p att dagens inkomstskillnader mellan kvinnor och mn kan komma att minska, ven om man hittills endast kan se att kvin-nors inkomst inte kat lika snabbt som utbildningsandelen.

FLER MN N KVINNOR ARBETARMedelinkomsterna r lgre n genomsnittet fr riket. Det hr ocks ihop med att det finns hgskola i dessa kommuner, ef-tersom mnga studenters lga inkomster drar ner siffrorna. Bara Kristianstad har lgre median- och medelinkomster av jmfrelsekommunerna. Fler mn n kvinnor frvrvsarbetar och mnnen som bor i Kalmar kommun har generellt hgre inkomster n kvinnorna. Foto: Jonas Lindstrm

Faktorer som utbildningsniv, frvrvsgrad och inkomstniv pverkar mjligheterna att forma sitt liv och materiella villkor som kvaliteten p boende, mat och tillgng till fysisk aktivitet. Mnniskor med strre resurser har bttre hlsa n personer med mindre resurser.

Kalmar p djupet


Frutsttningarna fr barnomsorg pverkar mjligheten fr att kvinnor och mn ska kunna frvrvsarbeta. Strre krav p ansvarsfrdelningen i hemmet krvs om kvinnor och mn ska kunna f likvrdig tillgng till en strre geografisk arbets-marknad. ven en strre flexibilitet vad gller bde barn- och ldreomsorg kan gynna jmstlldhet.1

Oavsett fdelseland r lgutbildade personer sysselsatta i lgre utstrckning n hgutbildade. Bland inrikes fdda kvinnor och mn finns ett tydligt samband mellan utbildningsniv och sysselsttning. Fr flera grupper utrikes fdda finns inte samma tydliga effekt av hgre utbildning p sysselsttningsniverna. I Kalmar kommun var frvrvsfrekvensen fr inrikes fdda 80 procent 2008. Motsvarande andel fr fdda i vriga Norden var 72 procent, fdda i EU/EFTA exklusive Norden var 61 procent och fdda utanfr EU var 51 procent.

GENERATOR FR BOSTADSBYGGANDET I REGIONENDet finns fler mindre bostder i Kalmar jmfrt med genom-snittet fr hela landet. Vi har stora skillnader inom kommunen, vissa delar har nstan bara villabebyggelse medan hyresrtter dominerar i andra omrden. Detta gr att det finns skillnader bland befolkningen i olika omrden.

Det finns starka samband mellan att bo i ett resurssvagt eller resursrikt omrde och hur vl individer lyckas i livet. Begrep-pet segregation anvnds ofta synonymt med utsatta eller mar-ginaliserade bostadsomrden. Men det r staden, kommunen eller regionen som r segregerad, inte enskilda omrden. Hgsta inkomsterna fr bde kvinnor och mn finns i Rinkabyholm, Boholmarna och Dun samt Bjrkens, Bergavik och Bjrkud-

1 ls mer i Miljkonsekvenbeskrivning, tema 7

den medan de lgsta inkomsterna fr bde kvinnor och mn finns i Norrliden, omrdet runt Berga centrum och Oxhagen.

UNGEFR 1 650 NYA BOSTDER BYGGDES I KOMMUNEN MELLAN 2001 & 2010Dessa frhllanden har legat stabilt under 2000-talet. Mnnis-kor som bor i Gamla stan, Kalmarsundsparken och Stens har hgst utbildningsniv medan Halltorp, Norrliden och Pryd har lgst andel invnare med eftergymnasial utbildning.

Foto: Jan Magnusson

DET FINNS TRE TYPER AV BOENDESEGREGATIONDEMOGRAFISK: lder, kn eller hushllstyper SOCIOEKONOMISK: inkomst-, yrkes- eller socialgrupperETNISK, NATIONALITET: religion eller etnisk bakgrund

Kalmar p djupet


KALMAR i dag

De etniskt homogena och ofta resursstarka villaomrdena har en betydligt mer ensidig befolkning n de socioekonomiskt svagare omrdena med framfrallt flerbostadshus. De omrden med hgst andel utrikes fdda r Norrliden, omrdet runt Ber-ga centrum och Oxhagen medan omrdena med hgst andel inrikes fdda r Lckeby, Trekanten och Rockneby och Skg-genshalvn samt Gamla stan, Kalmarsundsparken och Stens. Nr det gller lder och kn r skillnaderna mellan stadens och kommunens olika delar betydligt mindre n den socioekono-miska och etniska segregationen.

GENERATOR FR NRINGSLIVET I REGIONENNgot fler kvinnor n mn frvrvsarbetar i kommunen. Flest arbetar med vrd och omsorg, handel och utbildning. Andelen i dessa branscher r ocks hgre n genomsnittet fr riket. Handel och byggbransch har kat mest relativt sett under 2000-talet. Av jmfrelsekommunerna har bara Karls-krona en mindre arbetsmarknad i den egna kommunen n Kalmar. Nringslivet i jmfrelsekommunerna r lika men

Kalmar har en hgre andel som arbetar med fretagstjnster och inom handeln och en markant lgre andel som arbetar med tillverkningsindustri.

ARBETA FR EN JMSTLLD ARBETSMARKNADMnga kvinnor arbetar med vrd och omsorg eller utbildning medan de flesta i byggbranschen och tillverkningsindustrin r mn. Mnga mnniskor arbetar i dessa branscher som kraftigt domineras av det ena knet. Men det finns andra stora nrings-grenar, som handel, fretagstjnster och offentlig frvaltning, dr arbetar ungefr lika mnga kvinnor som mn. Vi vet inte om de som arbetar hr, jobbar hel- eller deltid. Deltidsarbe-ten r olika vanligt i olika branscher. Dremot r det generella mnstret att mn oftare arbetar heltid n kvinnor.Ls om pendlingen till och frn kommunen i avsnittet Mer Kalmarsund.

P RTT VG I ENERGIFRSRJNINGENSedan 1990 har energianvndningen i Kalmar kommun minskat i alla sektorer utom fr transportsektorn. ven an-vndningen av bensin har minskat sedan 1990 (sedan 2004 r ungefr fem procent av bensinen blandad med cirka fem procent etanol) samtidigt som anvndningen av diesel i princip har frdubblats. Etanoltillfrseln utgr n s lnge en frsvin-nande liten andel av drivmedelsfrbrukningen i kommunen.

Frbrukningen av eldningsolja har minskat kraftigt, svl fr hushll som industri- och byggverksamhet och offentlig verksamhet. Elanvndningen har legat ganska konstant under ren 19902008 i samtliga samhllssektorer. r 2008 pro-ducerades drygt hlften av den svenska elmixen av frnybara energikllor. Andelen frnyelsebar energi har kat frn cirka 26 procent 1990 till ungefr 41 procent r 2008. Trbrnsle och kraftvrmeanlggningen Moskogen spelar en viktig roll fr detta. Planerade vindkraftverk kommer ocks bidra till en hgre andel. ven energi som genereras via vrmepumpar bidrar till den frnyelsebara energianvndningen.

FLYTTNINGI ldern 1924 r sker nettoflyttningar i riktning till universitets- och hgskoleorter frn vriga kommungrupper.

I ldersgruppen 2529 r sker nettoutflyttningar frmst frn universitets- och hgskolekommuner i riktning till storstder och frortskommuner.

Personer som r 30 r eller ldre flyttar oftast inom det egna arbetsmarknadsomrdet. Detta innebr att dr man bor vid 30 rs lder, eller i dess nrhet, kommer man med stor sannolikhet ocks fortstta att vara bosatt.

De flesta kommungrupper frlorar befolkning i samband med att gymnasiestudierna avslutas. Det r ven i de ldrarna som det r vanligt att parrelationer inleds. Fr att vnda flyttstrmmen krvs en arbetsmarknad och ett nringsliv som r s brett att det kan ge arbete t tv personer.

Kalmar p djupet


KALMAR

VXJ

KARLSKRONA

KRISTIANSTAD

HALMSTAD

SVERIGE

BEFOLKNINGSKNING UTBILDNINGSNIV, 20-64 r BOSTADSBYGGANDEMEDELINKOMST I KR/R, 20-64 r

frgymnasiellgymnasiell

eftergymnasiell


eftergymnasiell


eftergymnasiell


eftergymnasiell


eftergymnasiell


eftergymnasiell

10,6%44,4%44,0%

9,8%42,0%46,6%

12,4%44,5%41,2%

12,7%47,0%38,6%

12,4%46,5%40,1%

12,5%45,7%40,2%

15,1%48,2%35,4%

13,4%47,4%37,5%

13,0%46,9%36,9%

17,8%51,3%29,1%

15,4%50,3%32,8%

16,4%49,6%31,9%

KALMAR OCH JMFRELSEKOMMUNERNA

genomsnittlig befolkningsfrndring per r 2001-2010genomsnittligt relativt bostadsbyggande i nyproduktion 2001-2010, andel

0,6%1,2%0,6%0,7%0,8%0,6%

2,6%

5,4%

2,5%

1,7%

3,6%

2,5%

(3 500 PERSONER)

(9 100 PERSONER)

(3 500 PERSONER)

(5 400 PERSONER)

(6 600 PERSONER)

(532 800 PERSONER)

Kalmar p djupet


2. S HR SER VI FRAMTIDEN

Unika Kalmar

foto: Jonas Lindstrm


KALMARs attraktionskraft bygger p det verordnade mlet fr all planering, nmligen att utveckla en jmstlld och hllbar kommun, svl socialt, kulturellt, ekologiskt som i ekonomiskt avseende. KALMAR r ett samspel mellan stad och land. KALMAR r generatorn i en attraktiv, hllbar och vxande region runt Kalmarsund, dr mnniskor kan frverkliga sina drmmar och n hg livskvalitet. KALMAR r det sjlvklara navet fr utbildning, arbete, boende och upplevelser i sydstra Sverige, knt i och en frebild fr vriga landet. KALMAR r knt fr sitt ppna, kreativa och kulturella klimat. Linneuniversitets etablering har varit frutstt-ningen fr denna utveckling. KALMAR OCH KALMARSUND r ter en aktiv del av st-ersjregionen inte minst inom besksnringen. Fram-gngsnyckeln har varit och r att frvalta och utveckla vra unika vrden och resurser.

VERSIKTSPLAN FR KALMAR KOMMUN24 S hr ser vi framtiden

VRDEBASERAD STADSBYGGNAD GER MODERN STADSUTVECKLINGMnniskans behov och levnadsfrutsttningar r utgngspunkten i versiktsplanen. Fr att kunna uppfylla detta baseras stadsplaneringsarbetet p en vrdebaserad stadsbyggnadsmodell (se figur nedan). Det r den mentala bilden, om hur verkligheten ser ut, som styr om en tanke eller frslag uppfattas in-tressant, mjligt eller nskvrt att genomfra.

S HR SER VI FRAMTIDEN

foto: Jan Magnusson

versiktsplan

strategier

ledstjrnor

vision

Kalmar p djupet

modell fr vrdebaserad stadsutveckling

DET FINNS INGEN OBJEKTIV STADSBYGGNAD. DET FINNS ENBART VRDEBASERAD STADSBYGGNAD Eva Dalman, arkitekt ur Arkitekten nr 8 2012

VERSIKTSPLAN FR KALMAR KOMMUN 25S hr ser vi framtiden

TRE LEDSTJRNOR FR ETT UNIKT KALMARI versiktsplanen dras riktlinjer upp hur och var kommunen ska vxa och utvecklas. Unika Kalmar nr vi genom de tre ledstjrnorna, Mer Kalmarsund, Mer Mre och Mer stadsliv. Till ledstjrnorna r fem strategier kopplade fr att bidra till kommunens ml om en jmstlld och hllbar utveckling. Led-stjrnorna och strategierna ska genomsyra kommunens planeringsverksam-het och stmmas av i allt planeringsarbete.

MER KALMARSUND innebr att sundet har ftt tillbaka rollen som sammanhllande fr alla som bor hr och r ett samlande identitetsbegrepp. Samarbete finns ver kommungrn-serna och har skapat en gemensam konkurrenskraftig identitet.

MER MRE innebr att hela kommunen vxer invnarmssigt och r ett av Kalmarsunds spnnande besksml. Mnga vill bo och arbeta i Mre och dess natur- och kulturmiljer r en tillgng fr alla invnares livskvalitet som resurs fr rekrea-tion och fritid.

MER STADSLIV innebr att staden har utvecklats till en inbjudande demokratisk mtesplats. Den vxer p ett stt som gr den n mer attraktiv genom att erbjuda ett stort och brett utbud av aktiviteter, boenden och jobb. Kalmar r knt som ett kulturellt, spnnande och internationellt besksml. Stadmiljn bjuder in till, fr svl den lokala befolkningen som beskare, att aktivt anvndas. En viktig konsekvens r en tryggare stad och mer integrerade platser dr mnniskor mts som jmlikar och dr alla knner sig vlkomna.

Det geografiska lget i stersjn med tre kuster I Kalmarsundsregionen finns tre kuster: fastlandskusten samt lands stra och vstra kust. Regionen ligger centralt runt stersjn.

Staden och sundets unika kulturhistoria Kalmarsund och staden Kalmar har en rik och komplex kulturhistoria som r prglad av internationella, nationella, regionala och lokala hndelser under alla tider.

Kalmarsunds unika landskap Sundet och sarna gr vrt landskap unikt. Regionen ligger i vxtzon 1 samt ligger i topp angende flest soltimmar i Sverige. Drmed kan regionen sgas vara Sveriges Provence.

UNIKA FRUTSTTNINGAR

VERSIKTSPLAN FR KALMAR KOMMUN26 S hr ser vi framtiden

S HR SER VI FRAMTIDEN

FEM STRATEGIER FR KAD ATTRAKTIVITET OCH TILLVXT

5. KALMARSUND R TURIST- OCH BESKSREGION MED INTERNATIONELL DRAGNINGSKRAFT

1. FLER SKA F CHANSEN ATT BO OCH ARBETA VID KALMARSUND

2. LINNUNIVERSITETET R EN KREATIV DRIVKRAFT FR NRINGSLIVET I HELA REGIONEN

3. KALMAR R REGIONCENTRA FR 160 000 MNNISKOR

4. LIVSKVALITETEN R HG VID KALMARSUND

foto: White ArkitekterJonas LindstrmJan MagnussonMalin GustavssonJonas Lindstrm

VERSIKTSPLAN FR KALMAR KOMMUN 27S hr ser vi framtidenVERSIKTSPLAN FR KALMAR KOMMUN 27

foto: White Arkitekter

1. FLER SKA F CHANSEN ATT BO OCH ARBETA VID KALMARSUNDKalmar och Kalmarsund r knt fr sina unika vrden i vriga Sverige men ven i andra lnder och r drmed attraktivt fr fler boende, beskare och fretag. Fler invnare leder till fler ider, nya fretag och fler arbetstillfllen. En positiv utveck-lingsspiral ger allts fler invnare i kommunen svl som i hela regionen. Srskilt fokus finns p att Kalmar r det sjlvklara valet fr de personer som r i brjan av sina yrkesliv eller de som har flyttat hrifrn, fr att exempelvis studera p annan ort, ter ska vlja Kalmar efter studierna.

ALLA SKA KUNNA HITTA EN BOSTAD SOM PASSAR DE EGNA BEHOVEN OAVSETT SKEDE I LIVETRegionala flyttunderskningar visar att huvudsklen fr att flytta till regionen r studier, fljt av arbete och frbttrad livskvalitet. Alla dessa tre motiv kan Kalmar starkt svara upp till. Linnuniversitetet r drmed den viktigaste magneten fr att f fler personer att flytta hit, att nya fretag startas och att vra befintliga fretag kan utvecklas. Frutsttningar som ger fretag och universitetet mjlighet att utvecklas r priorite-rade. Kalmar r regioncentra fr Kalmarsunds utbildnings- och arbetsmarknad.

BOSTDER FR ALLA BEHOV OCH NSKEMLDet r brist p bostder i Kalmar kommun och det gller framfrallt sm bostder. Det behvs fler hyresrtter i kom-munen. Fokus ligger srskilt p unga, studenter och ldre i bostadsfrsrjningen. Planberedskapen fr nya bostder r hg och ny byggnation r blandad nr det gller hustyper, storlekar och uppltelseformer. Alla ska kunna hitta en bo-stad som passar de egna behoven oavsett skede i livet. Ett blandat bestnd motverkar ocks boendesegregation. Fr att hushlla med mark- och naturresurser br vi bygga i befintli-ga omrden dr infrastruktur redan finns. Genom att bygga i kollektivtrafiknra lgen frmjas den miljmssiga hllbarhe-ten. Konsekvenser av bedmda klimatfrndringar beaktas.

300 000 INVNARE I EN NY ARBETSMARKNADSREGION En strre arbetsmarknadsregion leder till mindre srbarhet om konjunkturen gr ner. Drfr r en strre arbetsmarknad fr bde kvinnor och mn viktigt fr att strka Kalmar och Kalmarsund. Det ska vara mjligt att bo i Kalmar och arbeta i andra kommuner eller omvnt. Med en regionfrstoring kan mnniskor lttare hitta nya arbeten och fretagen hitta rtt kompetens. Fr att skapa mjligheter fr en gemensam arbetsmarknad fr 300 000 personer mste restiden frn Kal-mar till respektive Vxj, Oskarshamn och Karlskrona vara hgst en timme. Det krver en snabb, effektiv och miljvn-lig kollektivtrafik. Bra kommunikationer r ocks viktigt fr att besksnringen ska kunna utvecklas.

S HR SER VI FRAMTIDEN fem strategier fr kad attraktivitet och tillvxt

S hr ser vi framtiden

foto: Malin Gustavsson


2. LINNUNIVERSITETET R EN KREATIV DRIVKRAFT FR NRINGSLIVET I HELA REGIONENLinnuniversitetet r Sveriges sjtte strsta lroste. Ett unikt n-ringsliv baserat p universitetets profil svl som att universitetet har ett utbildningsutbud matchande det regionala nringslivets behov ger maximal utdelning. Det ger en student ett starkt mo-tiv till att stanna i regionen efter avslutade studier. Universitetet och nringslivet kan ocks knytas ihop genom att fler studenter gr examensarbeten eller praktik i regionens fretag.

Kalmar r en stark fretagsregion med hg framtidstro och gott fretagsklimat. Entreprenrskap och fretagande stimu-leras, vilket frmedlar att regionen r ppen fr nya ider och innovationer. Samarbetet mellan kommun, nringsliv och universitetet ska stndigt strkas och utvecklas fr att bttre ta tillvara den kunskap som genereras hr.

3. KALMAR R REGIONCENTRA FR 160000 MNNISKORIdn om regionfrstoring r stark och fr att kunna mta en sdan utveckling r tanken att kommunen blir en del av Kalmarsund fr att gra sig intressant i en sydsvensk region.

En utkad arbetsmarknadsregion gynnar alla i Kalmarsunds-regionen. Fr mnniskor som bor i andra kommuner vid Kalmarsund r det sjlvklart att ka till Kalmar fr att n det stora utbudet av handel, kultur, nje och idrott. En utkad och attraktivare stadskrna r den huvudsakliga anledningen. Fler spnnande och stimulerande mtesplatser och hllbara trafiklsningar r viktiga delar fr att utveckla en modern och efterfrgad stadskvalitet. Nringslivet i staden skapar flden av mnniskor och bra mjligheter att utvecklas. Ett brett kultur- och idrottsliv r viktigt fr att invnare i alla ldersgrupper ska trivas och m bra. D skapas mten mellan olika mnniskor vars vgar annars aldrig hade korsats. Det r vsentligt med en levande kulturell infrastruktur, allts utbud och ntverk inom utbildning, stdsystem, institutioner och organisationer samt goda mjligheter fr utveckling av personliga ntverk inom kultur, utbildning och kreativa nringar. Det r en frutstt-ning fr att skapa det kreativa samhllsklimat som r viktigt i en universitetsstad. Kalmar har sedan staden grundades varit ett handelscentrum. I och med IKEA:s etablering i nuvarande Hansa City 2006 strktes Kalmars historiska roll som handelsstad i regionen. Utmaningen r att fortstta stadens utveckling som regional knutpunkt fr handel i kombination med evenemang och upplevelser. Handeln i Kalmar fungerar som en motor fr hela regionen och det finns ett rikt utbud av fackhandel och af-frskedjor som attraherar kunder frn ett mycket stort omrde, men ven lokal handel och service som underlttar ett bra var-dagsliv fr kommuninvnarna.




4. LIVSKVALITETETEN R HG VID KALMARSUNDVardagslivet r enkelt i Kalmar. Du hittar det sttet att bo p som du sjlv vill och det arbete som du nskar. Det finns bra skolor som utgr frn barnens perspektiv. Det ska vara enkelt att ta sig frn bostaden till skolan eller arbetet men ocks till andra aktiviteter. Styrkan r det stora utbudet av utbildning, arbete, service, kultur, idrott och grnomrden i den medel-stora stadens skala med korta avstnd till allt.

VR STYRKA R DET STORA UTBUDET AV UTBILDNING, ARBETE, KULTUR, IDROTT OCH GRNOMRDEN I DEN MEDELSTORA STADENS SKALA MED KORTA AVSTND TILL ALLT

SJLVKLARHET ATT LEVA JMSTLLDA LIVJmstlldheten strks genom att nya bostder, verksamheter och samhllsservice planeras nra knutpunkter fr kollektiv-trafiken. Det kar frutsttningarna fr att familjer ska kunna dela p ansvaret i hemarbetet ven nr man pendlar. Detta mjliggr ocks att minska bilberoendet. Om den fysiska mil-jn r tillgnglig och attraktiv r fler mnniskor i rrelse och miljn upplevs roligare och tryggare. Bra belysning och fri sikt p entrer, gng- och cykelvgar, hllplatser och parkeringar kar den upplevda tryggheten och drmed frutsttningarna fr att bde flickor och pojkar, kvinnor och mn vill och vgar rra sig utomhus oavsett tid p dygnet.

JMSTLLDHETEN STRKS GENOM ATT NYA BOSTDER, VERKSAMHETER OCH SAMHLLSSERVICE PLANERAS NRA KNUTPUNKTER FR KOLLEKTIVTRAFIKEN

GRN REGIONGrna nringarI Kalmar ln har de grna nringarna hgst andel sysselsatta i Sverige. Inom Kalmar kommuns grnser ska dessa nringar lyftas fram. Fr varje arbetstillflle inom jord- och skogsbruket skapas tre jobb i livsmedels- och skogsindustrin och t underleverant-rer. Utifrn detta perspektiv r det viktigt att ytterligare utveckla samspelet mellan staden och Mre. Konsumenternas intresse fr lokalproducerad och ekologiska produkter vxer stadigt. Detta grundar sig p mnniskors engagemang fr omstllning av en-ergisystemen, bttre mat och oro fr klimatfrndringar. Regeringens ml r att till r 2020 ska andelen certifierad ekolo-gisk odling vara minst 20 procent av jordbruksmarken. Skogen kan ge frnyelsebar energi. De grna nringarna skapar ven en ljus framtid fr landsbygdens turism- och fritidsmjligheter, med mellankommunala samverkansmjligheter fr vandrings-leder, cykel, kanot och ridning. Mres landskap med slingrande vgar r ocks mycket attraktivt fr att ka motorcykel. Tanken med en grn region som utgngspunkt r att ett hll-bart transportsystem erhlls. En annan positiv konsekvens med perspektivet grn region r att energifrbrukningen kan effek-tiviseras och bidra med alternativ till fossilbrnsle. kad sjlv-frsrjning genom exempelvis vindkraft, kraftvrme och biogas ger minskat beroende av fossila brnslen och mindre utslpp till Kalmarsund och stersjn. Bsta sttet r att utveckla sam-verkan mellan starka aktrer dr kommunen ska vara drivande fr att klara mlet om en fossilbrnslefri region senast r 2030.

REGIONEN HAR UTMRKTA FRUTSTTNINGAR FR ATT UTVECKLA ALTERNATIVA ENERGISLAG SOM KAN SAMMANFATTAS SOL, VIND OCH VATTEN


S HR SER VI FRAMTIDEN fem strategier fr kad attraktivitet och tillvxt


Kalmarsund som en utprglad grn region kan vara en stark konkurrensfrdel mot andra regioner i Sverige nr det gller att locka fretag att etablera sig eller bli valet som bostadsplats.

Fler nringar beskrivs i Kalmarsundsavsnittet under Kalmarsunds rika nringslivstrds fem huvudgrenar

Grnare resorFrbttrade mjligheter att g och cykla kombinerat med en attraktiv kollektivtrafik gr att bilresandet inom och mellan stadens delar och kommunens serviceorter kan minskas.

DET MRKS ATT KALMAR LIGGER VID KALMARSUNDKustkommunen Kalmars goda livsmilj r beroende av ett friskt Kalmarsund och en levande stersj. Vattnet ska vara s rent att det gr att bada och vara en bra milj fr vattenle-vande arter att leva i.

OAVSETT LDER, BAKGRUND OCH OM MAN BOR FYSISKT NRA VATTNET ELLER INTE, SKA ALLA UPPLEVA ATT DET R NRA TILL DETNy bebyggelse planeras med utgngspunkt frn kommande klimatfrndringar. Vattendirektivet uppfylls. Dagvatten tas omhand och vid behov renas innan det hamnar i vattendrag och kustvatten. Kommunen arbetar vidare med grund-, yt- och kustvatten fr att skapa en tydlig bild av vattensituationen och vilka tgrder som kommer att behvas fr ett friskare vatten.

Kalmars lge vid Kalmarsund r en boendekvalitet som kom-mer alla till godo. Oavsett lder, bakgrund och om man bor fysiskt nra vattnet eller inte, ska alla uppleva att Kalmar r en kustkommun. Genom nya, eller strkta befintliga, vst - stliga kopplingar mot Kalmarsund knyts bostder och verksamheter bttre till kusten, ngot som ven binder ihop andra mlpunk-ter p vgen. Stadens och Mres kustomrde erbjuder ett brett och varierat utbud fr alla, ssom bad, btbryggor, strvomr-den samt ett varierat natur- och kulturlandskap.

5. KALMARSUND R TURIST- OCH BESKSREGION MED INTERNATIONELL DRAGNINGSKRAFT Besksnringen r en lokal och regional styrka som utvecklas till att vara nnu mer lockande under alla rstider. Kalmarsund r ett av Sveriges mest attraktiva besksml och en sjlvklar och viktig mtesplats i stersjregionen fr svl privatpersoner, organisationer och fretag. Tillsammans med Glasriket och land kan utbudet av upplevelser strkas. Kalmar stads unika kulturhistoria kan lyftas fram nnu tydligare. Det unika ekland-skapet marknadsfrs nationellt och internationellt gemensamt med grannkommunerna. Den satsningen blir ocks gonpp-naren fr Mres andra kvaliteter. Mre blir ett starkt bidrag till Kalmarsunds hga attraktion som turist- och besksregion. Sambanden och nrheten till Astrid Lindgrens vrld, de tv vrldsarven lands odlingslandskap och rlogsstaden Karlsk-rona lyfts fram som ett gemensamt besksml. Den historiska segelbara kusten frn Blekinge skrgrd genom Kalmarsund och norrut mot Tjust-, Gryts- och St Anna skrgrdar alternativt via Visby och Gotland till Stockholms skrgrd lyfts fram och utvecklas till en sevrdhet och upplevelse av mycket hg inter-nationell niv. Potentialen finns fr att omrdet kan utvecklas till Sveriges internationellt mest konkurrensstarka turistregion.

S hr ser vi framtidenVERSIKTSPLAN FR KALMAR KOMMUN 31


3. MER KALMARSUND

s hr utvecklar vi Kalmarsund


NATIONELLT KNT KUSTMILJARBETE PGR MED BRED FRANKRING I KOMMUNERNA RUNT SUNDET, DR ALLA JOBBAR MED FOKUS P FYSISKA TGRDER


MER KALMARSUND

Mer Kalmarsund

S HR STRKER & UTVECKLAR VI REGIONEN RUNT KALMARSUND

Kalmar och Oskarshamn r idag huvudorter fr var sin lokal arbetsmarknad.1 Genom samverkan och frbttrade kommunikationer mellan kommunerna kan vi erbjuda vra invnare goda inkomstmjligheter och bra samhllsser-vice. Kalmarsund r den geografiska identitet som knyter samman land med sdra delen av Smlandskusten till en funktionell arbetsmarknad.

Ett delml r att verka fr att Kalmars och Oskarshamns arbetsmarknader blir en gemensam. Ju fler mnniskor desto bttre r frmgan till frnyelse och innova-tion, vilket innebr starkare humankapital. Av den anledningen arbetar vi fr att sydstra Sverige ska utgra en enda arbetsmarknad fr cirka 300000 invnare med Kalmar, Vxj och Karlskrona som samverkande regioncentra.

FR ATT BLI MER KONKURRENS- KRAFTIGA SAMARBETAR VI VER KOMMUNGRNSERNA I EN GEOGRAFI SOM GER EN POSITIV GEMENSAM IDENTITET OCH SOM INTE R BEROENDE AV FRAMTIDA REGIONINDELNINGAR. KALMARSUND R DENNA IDENTITET.

1 I Kalmars lokala arbetsmarknad ingr Borgholm, Mrbylnga, Emmaboda, Nybro och Torss kommuner medan Hgsby och Mnsters och Oskarshamns kommuner tillhr Oskarshamns lokala arbetsmarknad.

Sundet fr tillbaka rollen som samman-

hllande fr alla som bor hr.

Kalmarsund en arbetsmarknad.

Hela omrdet definieras av det samlande begreppet

Kalmarsund p samma

stt som begreppen sterlen, Hga kusten och resund gr fr sina respektive regioner.

3 FOKUS- OMRDEN


UNIKT LANDSKAP MED NATURVRDEN P INTERNATIONELL NIVVrldsarv och eklandskap med internationellt hga vrden samt mornkust, sar, landborg, kalksten, skrgrdar, ar och sjar r karaktrer som prglar och nyanserar landskapet vid Kalmarsund och drfr gr det s upplevelserikt. Att detta landskapsparti ligger i vxtzon 1 ger frutsttningar fr ett till stora delar annorlunda vxt- och djurliv n i vriga Sverige. Kalmarsund r internationellt knt fr sitt rika fgelliv och d i synnerhet sdra land.

Landskapet utgrs till stor del av odlingsmark med lvbland-skogar, lngsmala strandngar och vassrika vikar. Kustsltterna i norra och sdra Mre samt p land stter stark prgel p omrdet liksom lget och utblickarna ver Kalmarsund och land. Ett par mil in p fastlandsidan tar skogsbygden vid.Dr finns bland annat ett omrde som kan nrmast betecknas som urskog.

Ingen annan del av Sverige har s nra tillgng till tre kuster med s skiftande karaktrer. Tillsammans kan drfr kommu-nerna runt Kalmarsund erbjuda ett nrmast komplett utbud av svl naturupplevelser som av boenden fr ret runt eller fr fritid i ytterst attraktiva miljer.

UNIK KULTURHISTORIA MED KULTURVRDEN P INTERNATIONELL NIVVrldsklass r rtt benmning p Kalmarsundstrion Kro-nan, Mars och Svrdet. Den bildar en oslagbar vrldskvartett tillsammans med regalskeppet Vasa. Mars byggdes i Kalmar p 1560-talet och var den tidens mest imponerade skepp p ster-sjn. ven skeppet Elefanten, som ligger p botten nra kusten dr Mars byggdes, r frn samma tid. Cirka 100 r senare, un-der stormaktstiden, hrstammar skeppen Nyckeln, Kronan och Svrdet. Sundets militra marina historia r enastende med skeppsbyggeri och stora sjslag svl i sundet som p lands stra sida. Men ven den civila varvsepoken utmrker sig. Frn Figeholm i norr till Bergkvara i sder trngdes svl sm som stora skeppsvarv efter Kalmarsundskusten och ven p ngra platser p land. Denna speciella epok har getts namnet Skut-riket. Handelsfartygen var mnga och av alla slag. Sjfarten var srskilt livlig lngs den Svenska kusten under 1800-talets senare del. Handeln ndde ven ut i stersjomrdet och vrlden. stersjn hade mycket stor betydelse fr vrldshandeln lngt i p 1900-talet och Kalmarsund hade sin roll i detta.

Kalmarsund har varit befolkat sedan istiden upphrde och har nrmast kontinuerligt haft internationella kontakter vida om-kring. Jrnldern p land r ett bra exempel p detta, men har ocks under lnga tider varit utsatt fr invasioner, krig och pirater. Detta har satt tydliga spr runt sundet med ett antal fornborgar, till exempel Eketorp p sdra land, och fstnings-byggnader, ibland som kyrkobyggnader, och dr Kalmars och Borgholms slott/borg utgjorde lset i sundet. Betydelsen var s stor att Kalmar benmndes Rikets nyckel. Kalmarsund hade betydelse i den riksbildningsprocess som gde rum under 1100-1200-talen. Den mest betydelsefulla internationella hn-delsen i historisk tid r Kalmarunionen.

Mer Kalmarsund

S HR SER MERVRDENA UT


MER KALMARSUND bostadsmarknad

DET BEHVER BYGGAS MER I KOMMUNERNA RUNT KALMARSUND Kommunerna runt Kalmarsund erbjuder ett brett utbud av olika boendekva-liteter svl p landsbygden som i stderna. I ngra av kommunerna finns den charmiga smstaden. ter i andra finns den mindre ortens srprglade boen-dekvaliteter. I samtliga kommuner finns allts ett stort utbud av boendemjlig-heter p landsbygden i byar/stationssamhllen eller (hst-) grdar.

Enligt kommunernas bedmning 2012 om lget p bostadsmarknaden r det brist i Kalmar, Oskarshamn, Mrbylnga och Borgholm. Kommunerna bedmer att det r balans p bostadsmarknaden i Nybro, Torss, Mnsters och Emmaboda.

Fritidshusgarna bor svl i lnet som utanfr det. Nstan var tionde fritidshus i lnet gs av personer frn andra lnder, framfrallt frn Tyskland. Det finns drfr en strre befolkning delar av ret som inte (alltid) kan utlsas av befolknings-statistiken. Eftersom prisnivn skiftar kraftigt inom regionen pgr tv motsatta processer: dr priserna r hga kan fritidshus brja anvndas som retruntbost-der medan permanenta bostder kan brja anvndas som fritidshus dr priserna r lga. Hur omfattande dessa bda processer r br studeras s att dynamiken i detta kan anvndas som utvecklingskraft. Exempelvis kan ldre personer, som bor i svrtillgngliga lgenheter eller i villor som kan bli fr arbetskrvande att skta, behva flytta till mer lmpliga bostder. D kan deras bostder komma ut p bostads- alternativt fritidshusmarknaden.

KALMARSUNDS BOSTADSMARKNAD HAR FLERA GYNNSAMMA FRUTSTTNINGAR FR ATT ROTATION OCH DYNAMIK SKA KUNNA RDA OCH DRMED VARA ATT-RAKTIV UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

KALMARSUND VXERRunt Kalmarsund bor omkring 160000 personer varav cirka hlften i Kalmar och Mrbylnga kommuner. Kalmar och Mrby-lnga har vxt invnarmssigt sedan 1990.

Antalet invnare kade i omrdet runt Kalmarsund 2010 med cirka 700 invnare genom de tre kom-munerna Kalmar, Mrbylnga och Nybro.

Utver Kalmar har stderna Nybro och Oskarshamn samt Frjestaden kat sin befolkning de senaste ren. Kalmar kommun har lgst medell-der av kommunerna och har strre in- n utflyttning av 20-24-ringar i ett lngt tidsperspektiv. Mrby-lnga kommun har visat sig srskilt attraktivt fr barnfamiljer.

Mer Kalmarsund

VERSIKTSPLAN FR KALMAR KOMMUN 37VERSIKTSPLAN FR KALMAR KOMMUN 37Mer Kalmarsund

foto: Jan Magnusson


MER KALMARSUND bostadsmarknad

Mer Kalmarsund

ATT BO P KALMARSUNDS LANDSBYGD, P FASTLANDET ELLER LAND, BETYDER ETT BOENDE MED UNIKA KVALITETER

VERSIKTSPLAN FR KALMAR KOMMUN38 foto: Jonas Lindstrm


Oskarshamn

Mrbylnga

Mnsters

Kalmar

Borgholm

Mer Kalmarsund

SUNDETS STDER OCH KPINGARHistoriskt sett har sundet varit lnken mel-lan land och fastlandet, vilket har lett till att stderna och kpingarna p fastlandet har ftt sin motsvarighet p landssidan.

foto: Dzenana Plivac

foto: Mnsters kommun

foto: Borgholms kommun

foto: White arkitekter

foto: Mrbylnga kommun


LINDSDAL

VSTRA STADEN

INNERSTADEN

SDRA STADEN

NORRA STADEN

E22

Stockholm

Malm/Kpenhamn

Gteborg

land

rv25

Kalmar Airport

Befintligt jrnvgsspr

Befintligt stationslge

Utredningsomrde fr stationslge

MER KALMARSUND arbetsmarknad

LTTILLGNGLIGT KALMARSUND LIVSKVALITET FR ALLA Mnniskors mjligheter att n ett stort utbud av arbetstillfllen och studie-mjligheter r grundfrutsttningen fr en stabil arbetsmarknad och en sund utveckling av nringslivet. Det innebr att modern infrastruktur kombineras med snabb och effektiv trafikering. Mnniskors bengenhet att pendla till ar-bete kar markant nr restiden fr en enkelresa minskar till 45 minuter eller mindre. En viktig aspekt r att tiden det tar att ta sig mellan bostad och ar-bete ofta r lngre n resan med kollektivtrafiken, eftersom f bor och arbetar precis vid hllplatsen. Viljan och mjligheten att pendla varierar beroende p kn och utbildningsniv. Hgavlnade mn r generellt mest bengna att pendla medan lgutbildade kvinnor gr det i minst utstrckning. Attityden till pendling skiljer sig mellan olika personer. I mnga yrken kan det vara svrt att pendla bde kort och lngt med kollektivtrafik beroende p arbetstider som inte kan kombineras med kollektivtrafikens tider. I vissa yrken finns det inte ngot ekonomiskt incitament att pendla lngt.

TV TREDJEDELAR AV REGIONENS CIRKA 78 000 ARBETSTILLFLLEN FINNS I KALMAR ELLER OSKARSHAMN

Pendlingstrafik med tg med start 2014 r en frutsttning fr att regionen fr en strre arbetsmarkad. ven satsningen p region-bussar fr den effekten.

Servicenivn, effektiviteten och komforten mste vara i takt med tidens krav och frvntningar om kollektivtrafiken ska kunna bli ett reellt alternativ till bilkandet inom Kalmarsund. Statusen mste hjas rejlt. Bttre kommunikationer r ocks avgrande fr att kommunerna mellan och grnsande till Kalmar, Vxj, Karlskrona och Oskarshamn ska ha mjlighet att n strre utbildnings- och arbetsmarknader. Rimlig restid frn de mindre kommunerna r en viktig del i deras arbete med att bli mer attraktiva bo-stadsorter. Drfr satsar Kalmar ln kraftigt p att utveckla och effektivisera linjentet fr regionalbussarna och att infra pendeltg successivt frn 2014. Jrnvgen mellan Emmaboda och Karlskrona moderniseras s att driftsker-heten hjs och restiden kortas.

Mer Kalmarsund

KREATIVITET DEFINIERAS MED BEGREPP SOM PPENHET, MNGFALD, ORIGINALITET, GEMENSKAP, MOTIVATION OCH LUST, GENEROSITET, TILLIT OCH TOLERANS, NYFIKENHET, EXPERIMENTLUSTA SAMT FRIHETSANDANils-Erik Sahlin, filosof och professor i medicinsk etik


Hr beskrivs de branscher som srskilt sticker ut runt Kalmarsund. Dessa kompletterar vriga starka bran-scher som utbildning, handel, vrd och omsorg. Sko-lan i Kalmar kommun hller hg kvalitet och mnga mtbara vrden r hga.

LINNEUNIVERSITETET STRKER OCH UTVECKLAR NRINGSLIVETLinneuniversitetet hjer utbildningsnivn, ut-vecklar forskningsomrden i samverkan med nringslivet, bidrar starkt till att gra regionen attraktiv fr ldersgruppen 20-30 samt strka sjukvrdskvaliten genom att stegvis utveckla en fullstndig lkarutbildning.

ENERGIVERKSAMHETEN I OSKARSHAMN krver speci-alkompetens och kunskapsut-byte p internationell niv.

JORDBRUKSBYGD OCH KANDE LIVSMEDELSPRODUKTION med hg klassning p jordbruksmarken och stor djurhllning.

BESKSNRING & TURISMTurism inom sol och bad, cykel, bt, kultur, natur och idrott allt detta gr att utveckla inom Kalmarsund. Kalmar ln r ett starkt turistln med landets lngsta kuststrcka med en outvecklad potential. Det har starka delomrden men ingen gemensam marknadsfring. Kalmarsund r sdra lnet. Den norra delen utgrs i vster av ett sjrikt smbru-tet landskap Astrid Lindgrens vrd och i ster av Misterhults och Tjust skrgrdar. De r Sveriges minst exploaterade skr-grdsomrden.

Idrottsturismen r under stark utveckling. Det senaste r Iron-man, en internationellt mycket uppmrksammad stortvling.

Strst andel anstllda inom handeln i regionen finns i Kalmar fljt av Borgholm och Mrbylnga. Borgholm har en klart h-gre andel av arbetstillfllena inom hotell- och restaurangverk-samhet n i de vriga kommunerna.

TILLVERKNINGSINDUSTRIAndelen som arbetar inom tillverk-ningsindustrin r hg i Torss, Mns-ters, Nybro och Oskarshamn. I Em-maboda finns ungefr vartannat arbete inom industrin.

Den strsta koncentrationen av kun-skapsintensiva fretagstjnster och de branscher som klassas som kreativa finns i Kalmar. Hr arbetar en klart hgre andel med information och kommunikation samt offentlig frvalt-ning n i de vriga kommunerna.

KALMARSUNDS RIKA NRINGSLIVSTRDS FEM HUVUDGRENAR

Mer Kalmarsund

MER KALMARSUND Kalmar regioncentra och tillvxtmotor

Kalmar, med en aktningsvrd lder av 800 r, har en srprglad urban stadsmilj med stort utbud inom handel, restauranger, njen och kul-tur. Men ven regionsjukhuset och Linneuniversitet, som p sikt kom-mer att erhlla rtten till lkarutbildning, gr att Kalmar kan ta rollen fullt ut som regioncentra. Det vill sga fullt ut komplettera det lokala utbud som finns runt Kalmarsund, fr att bli mer konkurrenskraftig mot andra regioner i Sverige.

UTVECKLAD PENDLINGS-AXEL MELLAN EMMABODA OCH LAND SOM BERR RUNT 100 000 MNNISKORMnga mnniskors rrlighet har kat och flera bor exempelvis i en kommun men arbetar eller studerar i en annan och har fritidsintressen i en tredje. De flesta som arbetar i Kalmar kommun bor ocks hr, men det kan finnas stora pendlingsr-relser inom kommunen, exempelvis frn byar till staden. Fler pendlar till n frn Kalmar kommun och framfrallt frn andra kommuner i lnet. De strsta pend-lingsfldena finns med grannkommunerna Mrbylnga och Nybro. Detta visar p Kalmars betydelse som centrum fr arbetsmarknaden i regionen. Kalmar ingr i dag inte i samma lokala arbetsmarknadsregion som Karlskrona, Oskarshamn eller Vxj, eftersom pendlingsstrmmarna r fr f (se tabell).

Inpendlingen r relativt jmn mellan mn och kvinnor, medan det r betydligt fler mn n kvinnor som pendlar ut. Kalmar har drmed stor betydelse som arbetsplats fr kvinnor. Mn pendlar oftare ver en lnsgrns n kvinnor, det gller bde fr in- och utpendling till Kalmar kommun. Mn har drmed en strre arbetsmarknad n kvinnor.

Mer Kalmarsund

1 300 ELEVER KOMMER FRN ANDRA KOMMUNER N KALMARven ungdomar som gr p gymnasiet kan pendla ver kommun-grnser. Kalmarsunds Gymnasiefrbund r ett kommunalfrbund som skter gymnasieutbildning t medlemskommunerna Kalmar, Mrbylnga, Borgholm & Torss. P Gymnasiefrbundets kommunala gymnasieskolor i Kalmar kommun gr drygt 3 200 elever. Av dem kommer 1 910 frn Kalmar kommun medan 1 300 kommer frn andra kommuner (hstterminen 2010).

KOMMUN IN UT TOTALTMrbylnga 1 293 421 1714Nybro 729 361 1090Borgholm 359 129 488Mnsters 313 138 451Torss 265 112 377Emmaboda 97 87 184

Oskarshamn 83 77 160Stockholm 43 103 146Karlskrona 66 51 117Vxj 47 67 114

KOMMUN IN UT TOTALTMrbylnga 1 260 431 1691Nybro 708 600 1308Mnsters 334 244 578Borgholm 384 134 518Torss 248 229 477Emmaboda 70 154 224

Oskarshamn 132 248 380Karlskrona 134 137 271Vxj 72 161 233Stockholm 54 164 218

INTRESSANTA PENDLINGSFLDEN FRN & TILL KALMAR 2009

KVINNOR

MN

S hr lser du figuren: Exempelvis reser 1 293 kvinnor frn Mrbylnga in till Kalmar och 421 ut frn Kalmar till Mrbylnga.


136

E22

25

Kust till Kust

Stngdalsbanan

Malm 2 tim 50 minKastrup 3 tim 15 minGteborg 4 timStockholm 4 tim 32 min

Stockholm 2 tim 28 min (flyg) 4 tim 32 min (tg)

Linkping/Norrkping

Vxj

Borgholm

Mrbylnga

Karlskrona

Oskarshamn

Mnsters

Torss

Frjestaden

Nybro

restid till/frn Kalmar *under 20 min20-45 min45-60 minver 60 min

*avser resor med kollektivtrafik mellan centralstationen i Kalmar och motsvarande plats i angivna samhllen under bsta pendlingstid (vardagar 06.30-08.30 samt 15.30-17.30). Restider hmtade frn resrobot (www.resrobot.se) september 2010

KALMARS FUNKTIONELLA ARBETSMARKNAD

Ettrsperspektiv Tillvxtzonen i Kalmarsund r idag Nybro, Kalmar och Mrbylnga kommuner. Steg ett: Pendlingsaxel Nybro-Frjestaden som idag behver strkas och utvecklas. Steg tv: Pendlingsaxeln Oskarshamn-Torss (Karlskrona)

Ndvndigt inom en tiorsperiod Tillvxtzonen omfattar Kalmarsund. Pendlings-axeln Vxj-Nybro-Kalmar-Frjestaden med en effektiv och snabb kollektivtrafik. Pendeltg p Stngdalsbanan och Kust-till-kust-banan. Restiden fr kollektivtrafiken ska bli mindre n en timme mellan Kalmar, Oskarshamn, Karlskrona respektive Vxj. Regionaltrafiken mellan Kalmar och Linkping ska ned till tv och en halv timme.

Malm

Gteborg

Stockholm,Linkping, Norrkping


MER KALMARSUND stllningstagande

ARBETS- OCH BOSTADSMARKNAD

GEMENSAM ARBETS- OCH BOSTADSMARKNADSamverka med vriga kommuner i Kalmarsund fr

att skapa en arbetsmarknadsregion runt Kalmar-sund och effektivare restider i alla huvudriktningar.

Samverka fr en gemensam bostadsmarknad, boendekvalitet och varierat utbud.

BESKSNRING

BESKSNRING SAMT BESKSML SSOM HANDEL, IDROTT & KULTUR Samverka med vriga kommuner i Kalmarsund fr

att utveckla den gemensamma besksnringen, det gller inte minst btturismen.

Samverka fr att gra regionen mer tillgnglig, bde att resa till och inom Kalmarsund.

Underltta att n de regionala mlpunkterna inom Kalmarsund. En utvecklad kollektivtrafik som sam-manbinder besksmlen effektivt r viktig.

Mer Kalmarsund


REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIK & TG Verka fr att kollektivtrafiken r effektiv och pas-

sar majoriteten av dem som arbets- eller stud-iependlar tidsmssigt. Mottot r Tnk spr, kr buss.

Verka fr mindre n en timmes restid med kollek-tivtrafik till & frn Oskarshamn, Vxj och Karlsk-rona (stationstation).

Verka fr direkttg mellan Kalmar och Vxj.Verka fr tgstopp i Trekanten och Smedby fr

pendeltg. Eventuellt ven i Rockneby, Lckeby, Lindsdal, Hansa City och flygplatsen.

Arbeta fr en bttre frbindelse fr godstrafiken mellan Mnsters och Sdra stambanan.

Reservera mark fr triangelspr mellan Kust till kust och Stngdalsbanan.

Verka fr en snabb jrnvgsfrbindelse med Stock-holm/Mlardalen och med Linkping/Norrkping (Stngdalsbanan och Kust-till-kust-banan).

Verka fr frbttrad kapacitet p Sdra Stam-banan (KpenhamnStockholm).

Verka fr att snabbt komma ut p en eventuell hghastighetsbana.

VGVerka fr mtesfri vg p hela E22 och p

riksvg 25 till Vxj.Verka fr vgfrbttringar fr att snabbt n E4

(MalmStockholm).Lyfta fram behovet av vginvesteringar p vg

136 p land och p riksvg 37/47.Stdja Nybros arbete med kombiterminal.

FLYG OCH SJFARTUtveckla Kalmar Airport till sydstra Sveriges nav

fr flygresor. En riksintresseklassificering av flyg-platsen ska tas fram.

ka samverkan med Oskarshamns och Karlskro-nas hamnar.

Stdja Oskarshamns arbete med att behlla Got-landstrafiken.

KOMMUNIKATIONER

Mer Kalmarsund


4. MER MRE


foto: Jonas Lindstrm


MER MRE

Mer Mre

S HR UTVECKLAR VI MREMre r en historisk del av Sverige och en av de sm lnderna. Det har alltid varit i fokus p grund av sitt geografiska lge, sina odlings-mjligheter och tillgngen till viktiga rvaror, det vill sga har aktivt bidragit till Kalmarsunds attraktion som destination och livsmilj. Bygden r fortfarande stark och har goda framtidsutsikter. Nr vi sger Mre omfattar det hela kommunen.

Utmrkande fr Kalmar r samspelet mellan stad och land. Byar och landsbygd i Kalmar kommun, Mre, har generellt sett haft en positiv befolkningsutveckling under hela 2000-talet. Genom insatser som underlttar fr arbete, fretagande och nya bostder kan vi fortstta frmja utvecklingen av Mre.

Nr vi skriver Mre menar vi den del av landskapet Smland som omfattar hela Kalmar kommun utanfr Kalmar stad, det vill sga byar, sammanhl-len bebyggelse och utprglad landsbygd. Mrebygden innefattar ven delar av Torss, Nybro och Mnsters kommuner. Eklandskapet i brdiga Mre r unik fr det i vrigt barrtrdsdominerande Smland.

I Mre finns det stora resurser genom produktionen av skogs- och livsme-delsrvaror. Hr finns stora natur- och kulturvrden och vrdefulla kustmiljer och vattendrag. Mres natur- och kulturmiljer r viktiga fr mnniskors livs-kvalitet och en stor tillgng fr rekreation. Hr finns ven andra boendeformer n i staden vilket bidrar till en mngfald i utbudet.

foto: Lina Hultberg

foto: Lina Hultberg

MRE i daginvnare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 050bilar/1000 invnare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .463

I Mre bor cirka 14050 personer, vilket r 22 procent av befolkningen i kommunen. Cirka 8 400 bor i ngon av byarna Rockneby, Lckeby, Trekanten, Ljungbyholm, Tvrskog, Pryd, Vassmolsa, Hagby eller Halltorp medan ungefr 5 650 personer bor utanfr ngon av dessa byar. Efter en ngot svagare trend under 1990-talet har befolk-ningsutvecklingen i Mre varit positiv under hela 2000-ta-let. Mellan 2006 och 2010 har befolkningen kat med cir-ka 430 personer eller 3,2 procent. Hagby, Trekanten och Ljungbyholm1 r de byar som kat mest bde procentu-ellt och i absoluta tal under den hr perioden medan Hall-torp och Vassmolsa har haft svagast utveckling.

FLER BARNFAMILJER OCH FRRE UNGA VUXNAMest utmrkande fr ldersstrukturen i Mre r att andelen barn upp till gymnasielder r betydligt hgre n i staden. Det bor ven en hgre andel personer i ldern 3549 r och i ldrar runt 60 r hr jmfrt med staden. Dremot r andelen unga vuxna betydligt lgre liksom andelen 80 r och ldre. Det finns ldersskillnader mellan de olika byarna i Mre. Exempelvis r befolkningen i Trekanten ung med en medellder p 36,6 r. Pryd har dremot en medellder p 46,5 r samt en hgre an-del ldre och lgre andel barn n genomsnittet fr kommunen.

HR ARBETAR 2 900 PERSONER I Mre arbetar ungefr 1 590 mn och 1300 kvinnor. Hr bor 22 procent av kommunens befolkning medan 9 procent av ar-betstillfllena finns hr. Strre delen av kommunens arbetstill-fllen finns drmed i staden. Samtliga byar i Mre har fler som pendlar frn byn fr att arbeta n som pendlar till den. Pryd och Tvrskog r de byar som har hgst sjlvfrsrjningsgrad, det vill sga flest arbetsplatser i frhllande till den arbetande befolkningen. Men ven i Pryd och Tvrskog r det fler som pendlar ut fr att arbeta n som pendlar in.

Jord-, skogsbruk och fiske r den strsta branschen i Mre med 480 sysselsatta. Andra stora branscher r utbildning samt vrd och omsorg, vilka kan betecknas som service till de som bor i omrdet. Byggverksamhet r en annan bransch som sysselst-ter mnga i Mre. Drygt 60 procent av de mn som arbetar i Mre, jobbar med jord- och skogsbruk, byggverksamhet eller tillverkning och utvinning medan 60 procent av kvinnorna ar-betar inom vrd och omsorg eller utbildning.

1 Drag ingr inte hr

BEFOLKNINGENS LDER

ANDEL FRVRVSARBETANDE

ARBETSTILLFLLEN

BOSTDER

8% 6% 4% 2% 0

0 2% 4% 6% 8%

0-9

10-19

20-29

30-39

40-49

50-59

60-69

70-79

80-89

90-99

100-

mn kvinnor

Jordbruk Utbildning Vrd

Den stora skillnaden mellan byarna och landsbygden r att det bor en hgre andel yngre barnfamiljer samt personer 70 r och ldre i byarna. Andelen ldre medellders, det vill sga personer i ldern 4564 r, r hgre utanfr n i byarna.

17% 16%

6%

med svensk bakgrund94%

KALMAR KOMMUNMRE

49

VERSIKTSPLAN FR KALMAR KOMMUN50 Mer Mre

KALMARS LANDSKAPAR OCH SARKalmar kommun har en vxlande natur som r prglad av lget mellan smlndska hglandet och havet. Hr finns olika landskapskaraktrer. I vster finns en utprglad skogsbygd som domineras av gran och tall. I mellanbygden finns ett mosaikar-tat landskap som vergr i den stora Mresltten som mter kust och skrgrd. Mresltten knnetecknas av ett ppet jord-brukslandskap. Karaktristiskt r inslaget av kerholmar och stenmurar i krar och betesmarker.

Landskapet har frndrats dels p grund av landhjning, dels p grund av reglerad vattensnkning som medfrt att det r storskaligt men det finns ven kvar en ldrig struktur kring Klckebergatrakten. Landskapet kring Rockneby, Lckeby, Kalmar, Smedby, Ljungbyholm, Vassmolsa, Hagby och Vr-nans prglas av storskaligt jordbruk. Lngs kusten vergr sltten i grunda vattenomrden och flacka strandngar, som nr de betas ger plats t ett rikt vxt- och djurliv. Flera rull-stenssar strcker sig huvudsakligen i vst-stlig riktning genom landskapet.

I vst- stlig riktning rinner tio ar genom kommunen: Nvran, Snrjebcken, byn, Surrebcken, Klckeberga-bcken, Trnebybcken, Ljungbyn, Hagbyn, Halltorpsn och Bruatorpsn. De frndras p sin vg frn kllan till havet, i skogslandskapet r de sm, slingrande bckar som vergr i breda ar p sltten och nr Kalmarsund. Frutom sarna ger arna ocks Kalmars landskap sin karaktr.1

Kuststrckan varierar frn sdra Mres betade strandn-gar med rikt fgelliv och slbestnd till norra Mres unika mornskrgrd, varav ngra har en rik kontinuerlig hvd med ett unikt vxt- och djurliv. Hela kusten har en omvxlande naturmilj och en tilltalande landskapsbild, varav strre de-len r betraktad som vrdefulla natur

Översiktsplan för kalmar kommun

Documents