ohälsa och preventiva insatser -...
TRANSCRIPT
Buller i förskolanOhälsa och preventiva insatser
Umeå Universitet
Institutionen för psykologi
Örnsköldsvik 2015-04-14
Fredrik Sjö[email protected]
Vad är buller?
En vanlig definition är ”oönskat ljud”.
Fredrik Sjödin
Definitionen säger tyvärr inget om vilka effekter bullret har på oss människor.
Var finns bullret?
Fredrik Sjödin
Arbeta i buller
Fredrik Sjödin
• Hörselnedsättning
• Tinnitus
• Ljudöverkänslighet
• Ljudtrötthet
• Ljudförvrängning
Arbeta i buller
• Ökad arbetsansträngning
• Trötthet i arbetet
• Försvårar arbetet
• Stress
• Slitenhet efter arbetet
FYSISK OHÄLSA PSYKISK OHÄLSA
Fredrik Sjödin
Grad av bullerpåverkan
Fredrik Sjödin
• Ljudnivån
• Frekvens
• Toner i buller
• Hur ljudet varierar
• Maskeringseffekter
• Informationsinnehåll
• Förutsägbarhet
• Kontroll
• Inställning
• Möjligheter att sänkabullret
• Individuella skillnader
Decibelskalan
Fredrik Sjödin
Gränsvärden
Fredrik Sjödin
Gränsvärde
85 dB(A)
Mycket höga krav på koncentration och
taluppfattningHöga krav på koncentration
och taluppfattningNormala förhållanden för
taluppfattbarhetBullriga miljöer med
stora maskiner
35 dB(A) 40 dB(A) 55 dB(A) 70 dB(A)
• Antalet anmälningar vad gäller bullerrelaterad ohälsa ifrån klassiskt bullriga miljöer ex. industri minskar.
Anmälningar av hörselrelaterad ohälsa
• Antalet anmälningar vad gäller bullerrelaterad ohälsa ifrån ex. pedagogiska miljöer ökar.
Fredrik Sjödin
Bakgrund till forskningsprojekten
• Utreda bullerexponeringen, stress och hörselrelaterad ohälsa samt sambanden mellan dessa inom förskolan.
• Samt utvärdera olika åtgärders effekt på bullerexponering, stress och ohälsa.
Fredrik Sjödin
Bakgrund till forskningsprojekten
• 17 förskolor inom Umeå kommun. (Projekt 1 och 2)Två avdelningar vid varje förskola.
• Umeå Kommun (skolkontoret, fastighetskontoret, miljökontoret).
• Företagshälsovården Feelgood samt Lärarförbundet.
• Ett flertal olika aktörer vad gäller åtgärdsinsatserna.
Fredrik Sjödin
Studiedesign
1:a mätning
Ljudmätningar
Frågeformulär
Kortisolprover
Sömndagbok
Hörselkontroller
Arbetsplats
Hälsa & Hörsel
Stress
Ljudmiljö
Vid uppvak
1h efter uppvak
Lunch
Kl 21:00
Åtgärder Sista mätning
Ljudmätningar
Frågeformulär
Kortisolprover
Sömndagbok
Hörselkontroller
Fredrik Sjödin
• 17 förskolor i Umeå kommun.
• 101 förskollärare och barnskötare ingår i studien.
• 13 olika typer av åtgärder har utvärderat
Preventiva insatser
Fredrik Sjödin
Barnpedagogik
Personalpedagogik
Vilrum för personal
Sinnes/vilrum för barn
Ljusreglering
Risk/buller utbildning
Ljudnivåvakter
Ny ventilation
Ljuddämpade bord
Ljudabsorbenter på väggar
Nya leksaker
Ny lekhall
Minskad barngrupp
Testade åtgärder
3st kontrollförskolor
Akustiska åtgärder Organisatoriska åtgärder
Fredrik Sjödin
Resultat av ljudnivåmätningar före åtgärder
Fredrik Sjödin
65
70
75
80
85
Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4 Nr 5 Nr 6 Nr 7 Nr 8 Nr 9 Nr 10 Nr 11 Nr 12 Nr 13 Nr 14 Nr 15 Nr 16 Nr 17
Ge
no
ms
nit
tlig
lju
dn
ivå
Insatsvärde
Gränsvärde
Ljudnivåer före införandet av åtgärder
Fredrik Sjödin
Medelvärde våra mätningar
Ljudnivåer före införandet av åtgärder
Fredrik Sjödin
Ljudnivåer före införandet av åtgärder
Fredrik Sjödin
Gränsvärde
115 dB(A)max
Militär
Restaurang/nöjesbransch
Kontorsarbete Skola och Undervisning Musiker
Handel Förskolor
30 40 50 60 70 80 90 100 dB(A)
Vård och omsorg Mekanisk industri
Offentlig förvaltning Transporter Gruvindustri
Tekniskt arbete Byggnadsarbeten
Lager/förrådsarbete Mark och anläggning
Bevakning/räddningstjänst/polis Verkstäder/metallarbete
Approximativa intervaller för bullerexponering i olika branscher
Fredrik Sjödin
Arbetstid vid olika ljudnivåer
Fredrik Sjödin
45
55
65
75
85
95
105
115
64h 32h 16h 8h 4h 2h 1h 3o min 15 min 7,5 min
gen
om
snit
tlig
lju
dn
ivå
dB
Resultat av hörselundersökningar
Fredrik Sjödin
Prevalens av hörtrösklar sämre än 25 dB för respektive öra
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
250Hz
500Hz
1000Hz
2000Hz
3000Hz
4000Hz
6000Hz
8000Hz
Pr
oc
en
t m
ed
hö
rtr
ös
kla
r s
äm
re
än
2
5 d
BVänster öra
Höger öra
Fredrik Sjödin
Genomsnittlig hörselnedsättning för olika frekvenser
Fredrik Sjödin
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
250Hz
500Hz
1000Hz
2000Hz
3000Hz
4000Hz
6000Hz
8000Hz
Ge
no
ms
nit
tlig
a h
ör
trö
sk
lar
Ej exponerade(referens material)
Förskoleanställda
Andel med tinnitus
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
Ja, i bådaöronen
Ja, vänsteröra
Ja, högeröra
Annat Total andelmed
tinnitus
Fredrik Sjödin
Ljudtoppar i bullret
Fredrik Sjödin
Fredrik Sjödin
Fredrik Sjödin
Ljudtoppar
Fredrik Sjödin
0
20
40
60
80
100
120
Kl 6 -7
Kl 7 -8
Kl 8 -9
Kl 9 -10
Kl 10- 11
Kl 11- 12
Kl 12- 13
Kl 13- 14
Kl 14-15
Kl 15- 16
Kl 16- 17
Kl 17- 18
An
tal
lju
dto
pp
ar
öv
er
85
d
BA
pe
r t
imm
e
Fredrik Sjödin
Skillnader i ljudmiljön före och efter åtgärder (Via ljudnivåmätningar)
Fredrik Sjödin
Fredrik Sjödin
Fredrik Sjödin
60
62
64
66
68
70
72
74
Akustiska åtgärder Organisatoriskaåtgärder
Kontroll förskolor
Ge
no
ms
nit
tlig
lju
dn
ivå
Före åtgärd
Efter åtgärd
Förändring av ljudnivå före och efter åtgärder (personburna mätningar)
Fredrik Sjödin
60
62
64
66
68
70
72
74
Akustiska åtgärder Organisatoriskaåtgärder
Kontroll förskolor
Ge
no
ms
nit
tlig
lju
dn
ivå
Före åtgärd
Efter åtgärd
Förändring av ljudnivå före och efter åtgärder (stationära mätningar)
Fredrik Sjödin
0
20
40
60
80
100
120
140
Kl 6 -7 Kl 7 - 8 Kl 8 - 9 Kl 9 -10
Kl 10 -11
Kl 11 -12
Kl 12 -13
Kl 13 -14
Kl 14-15
Kl 15 -16
Kl 16 -17
Kl 17 -18
An
tal
lju
dto
pp
ar
öv
er
85
dB
A p
er
tim
me Efter åtgärd
Före åtgärd
Fredrik Sjödin
Ljudnivå
(Personburen)
Ljudnivå
(Stationär)
Antal höga
ljudtoppar
Upplevd
ljudnivå
Upplevda
ljudtoppar
Störning av
barnens röster
Störning av ljud
från barnens
aktiviteter
Allmän
ljudstörning
Ny ventilation
Ljuddämpade bord
Ljudabsorbenter
Nya leksaker
Minskad barngrupp
Ny lekhall
Barnpedagogik
Personalpedagogik
Vilorum för personal
Vilorum för barn
Ljusreglering
Risk/bullerutbildning
Ljudnivåvakter
Referens förskolor
Objektiva mått Subjektiva mått
Antal barn i relation till ljudmiljön
Fredrik Sjödin
0
20
40
60
80
100
120
140
Kl 6 -7 Kl 7 - 8Kl 8 - 9 Kl 9 -10
Kl 10 -11
Kl 11 -12
Kl 12 -13
Kl 13 -14
Kl 14-15
Kl 15 -16
Kl 16 -17
Kl 17 -18
An
tal
lju
dto
pp
ar
öv
er
85
dB
Ap
er
ti
mm
e/
an
tal
ba
rn
pe
r t
imm
e Antal toppar
Antal barn
14
12
10
8
6
4
2
Fredrik Sjödin
Ljudnviåer i förhållande till antal barn
Fredrik Sjödin
Antal pojkar och flickor i förhållande till ljudnivåer
Fredrik Sjödin
Fredrik Sjödin
Sammanfattning buller
• Personalen har hörtröskelförsämringar i större utsträckning än människor som inte är bullerexponerade i sitt arbete.
• Hörtröskelförsämringen förklaras inte av de uppmätta genomsnittliga ljudnivåerna, utan troligtvis finns det annat i ljudmiljön som ger upphov till nedsättningen.
• Akustiska åtgärder visar sig ha bättre effekt på upplevd ljudmiljö jämfört med organisatoriska åtgärder, vilket till viss del beror på den wow-effekt so uppstår vid införandet av dess.
• En minskning av barngruppens storlek har positiva effekter på såväl den fysiska exponering som upplevd ljudmiljö. Den positiva effekten förklaras av färre ”bullerkällor”, men även förändrade relationer mellan barnen.
Lite kort om stress…
Fredrik Sjödin
Lite kort om stress
• Att kunna känna akut stress är otroligt viktigt.
- Denna egenskap är en viktig del i vårt överlevnadskit.
- Vi kan hantera ganska mycket stress så länge vi ges möjlighet
att återhämta oss mellan stressupplevelserna.
• Kronisk stress är däremot dödligt.
- Ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar
- Leder till depression och i värsta fall självmord.- Ökar risken för sömnproblematik.
Fredrik Sjödin
Lite kort om stress
• Förhöjda nivåer av stresshormoner (Kortisol) leder till…
- Försämrat immunsystem
- Högre nivåer av plack i blodomloppet, minskad elasticitet av blodkärlen vilket leder till sämre möjligheter för kroppen att reglera blodtrycket = ökad risk för högt blodtryck = ökad risk för hjärt- kärlsjukdom.
- Psykiskt leder det även till att vi hamnar i obalans vilket oftakan ge sig uttryck i att vi är lättirriterade.
Fredrik Sjödin
Sårläkning hos personer med och utan kronisk stress.(Kiecolt-Glaser et al., 1995)
Lite kort om stress
• Blå stapel = personer som vårdar anhörig med Alzheimers.
• Gul stapel = Personer utan hög stress i livet.
Forskarna gjord ett sår på varje deltagare och mätte hur lång tid det tog innan såret var helt läkt.
Skillnader i hälsaföre och efter olika preventiva åtgärder
Fredrik Sjödin
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
50%
Friska Låg utbrändhet Hög utbrändhet Patologiskt utbränd
Före åtgärd
Efter åtgärd
Fredrik Sjödin
Förskolor med åtgärd - utbrändhet
Skillnader i hälsa före och efter införandet av åtgärder
Fredrik Sjödin
Uppleved
stress
Belastning och
belöningStress-kortisol Utbrändhet Depression Utmattning Sömn
Ny ventilation
Ljuddämpade bord
Ljudabsorbenter
Nya leksaker
Minskad barngrupp
Ny lekhall
Barnpedagogik
Personalpedagogik
Vilorum för personal
Vilorum för barn
Ljusreglering
Risk/bullerutbildning
Ljudnivåvakter
Referens förskolor
Malmberg & Överbäck, Yrkesmedicinska kliniken i Lund, 2002.
Fredrik Sjödin
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
22
Vid uppvak 1h efteruppvak
Kl 11 kl 21
Ko
tis
ol
nm
ol/
LFöre akustiska åtgärder
Efter akustiska åtder
Fredrik Sjödin
Stresskortisol
Fredrik Sjödin
54%
46%
Nyvaken1h efter uppvakLunchtid kl 11 - 12Kl 21:00Lunchtid kl 11 - 12
- 10%
Fredrik Sjödin
Fredrik Sjödin
Fredrik Sjödin
Sammanfattning hälsa
• Personalen uppvisar högre stress i arbetet och en högre grad av utbrändhet än normalt för andra yrkesgrupper.
• Den upplevda stressen och utbrändheten kan till viss del härledas till ljudmiljön, men andra arbetsmiljöfaktorer påverkar sannolikt även ohälsan.
• Genom de olika åtgärderna har positiva effekter observerats vad gäller stresshormoner, utmattning i arbetet samt en minskning av upplevd utbrändhet hos de mest utsatta individerna.
Hur väl har de olika åtgärderna fungerat?
(Personalens bedömning)
Fredrik Sjödin
1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0
ORGANISATORISKA ÅTGÄRDER
Barnpedagogik
Personalpedagogik
Vilorum för personal
Ljusinstallation
Ljudnivåvakter
Vilorrum för barn
Risk/buller utbildning
AKUSTISKA ÅTGÄRDER
Ny ventilation
Ljuddämpade bord
Ljudabsorbenter
Nya leksaker
Minskad barngrupp
Ny lekhall
Hur effektiv har åtgärden varit i syfte attförbättra ljudmiljön?
Ingenförbättring
Litenförbättring
Storförbättring
Mycket storförbättring
Fredrik Sjödin
Total övergripande bedömning av den testade åtgärden
Fredrik Sjödin
Leksaker och ljud i förskolan
Fredrik Sjödin
Leksaker i förskolan
• Projektet var finansierat av AFA Försäkring.
• Har utrett hur leksaker/pedagogiska material påverkar ljudmiljön i förskolan.
• 15 förskolor deltog i studien.
• Dåliga produkter har ersättas med nya ur bullerhänseende bättre produkter.
Fredrik Sjödin
Leksaker i förskolan
• Kök och matleksaker..
• Bultbrädor, bilar, barnvagnar, Lego och duplo….
• Träklossar stora som små, kaplastavar…
Sedan börjar det komma mer spännande saker…
• Parkeringsgarage, djur i plast….
• Utklädnadskläder....
• Spel….
• Pyssel….
Fredrik Sjödin
Preliminära resultat
Fredrik Sjödin
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%
av att leksaken upplevs som onödig
leksaken används för ofta
leksaken är designad att skapa ljud
ljud_pga_ljudkaraktär
materialet leksaken är byggd av
ljud som uppstår vid fram- och bortplockning
hur barnen använder leksaken
Orsak till störande ljud hos leksak (alla typer av leksaker) pga
Arbetsmiljöverkets gränsvärden
Fredrik Sjödin
Gränsvärde
115 dB(A)max135 dB(C)peak
Preliminära resultat
Fredrik Sjödin
Differens i maximalt A-vägd ljudnivå för de leksaker mätta under förhållanden som motsvarar när barnen leker med leksakerna före och efter åtgärd. De leksaker som generade de högsta ljudnivåerna före åtgärderna är listade överst.
Produktnamn före
Laf Max
före
Laf Max
efter Produktnamn efter Differens
plastglas 94,6 48,1 picknickkorg i tyg -46,5
bultbräda 93,9 73,1 Vrid och sortera -20,8
matservis 93,9 48,1 picknickkorg i tyg -45,7
kök 93,8 82,0 Nytt kök med dämpad lucka -11,8
råttfällan spel 93,2 77,6 Nytt spel, Taktillott -15,6
porslinsservis 91,9 48,1 picknickkorg i tyg -43,8
duplo 91,7 89,0 duplo ny förvaring -2,6
brio järnväg 90,6 85,9 Ny förvaring -4,7
fia med knuff 89,3 70,7 Nytt spel, jag kan räkna -18,6
lego 88,1 76,8 Lego ny förvaring -11,3
gardinknoppar 87,0 81,3 Ny förvaring -5,7
siffror arbetsmaterial 86,7 79,0 Ny förvaring -7,7
schackspel 86,2 79,3 Nytt spel, rätta formen -7,0
pennor 85,5 73,2 Ny förvaring ståendes pennor -12,3
diverse trägrejer, gardin m.m 84,5 79,3 Nopper -5,2
Parkeringsgarage 84,4 79,3 Nytt parkeringsgarage i trä -5,2
djur i plast 84,1 49,6 bondgård i tyg -34,5
djur 84,1 49,6 bondgård i tyg -34,5
blokus 84,0 76,1 Ny förvaring -7,9
träigelkott 83,3 62,1 Plast/gummibilar -21,2
dockvagn sulky 82,1 79,7 Bärstol -2,3
dockvagn vanlig 82,1 53,4 Ny dockvagn med mjuka hjul -28,6
montessori 81,9 66,3 Ny förvaring -15,6
bilgarage 77,2 79,3 nytt pgarage 2,0
telefon 77,2 77,4 Ny knapptelefon 0,2
pallar utan tassar 74,8 52,9 Ljuddämpande tassar till ben -21,9
kväkande anka 71,6 59,9 Kattmamma -11,7
Bilar i plåt 67,1 62,1 Plast/gummibilar -5,0
briomask 63,0 62,1 Plast/gummibilar -0,8
Preliminära resultat
Fredrik Sjödin
0
10
20
30
40
50
60
70
80
12,5Hz[dB]
16Hz[dB]
20Hz[dB]
25Hz[dB]
31,5Hz[dB]
40Hz[dB]
50Hz[dB]
63Hz[dB]
80Hz[dB]
100Hz[dB]
125Hz[dB]
160Hz[dB]
200Hz[dB]
250Hz[dB]
315Hz[dB]
400Hz[dB]
500Hz[dB]
630Hz[dB]
800Hz[dB]
1kHz[dB]
1,25kHz[dB]
1,6kHz[dB]
2kHz[dB]
2,5kHz[dB]
3,15kHz[dB]
4kHz[dB]
5kHz[dB]
6,3kHz[dB]
8kHz[dB]
10kHz[dB]
12,5kHz[dB]
16kHz[dB]
20kHz[dB]
Frevkensdata före och efter åtärd för olika produktkateogier (genomsnitt av alla mätningar)
Före Efter
Preliminära resultat
Fredrik Sjödin
Preliminära resultatUpplevd ljudstörning
Fredrik Sjödin
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Före Efter 5 veckor Efter 11 veckor
Preliminära resultat
Fredrik Sjödin
0
1
2
3
4
Hur väl har de nya leksakerna motsvarat det syfte ni hade med de tidigare leksakerna? Skala 1 – 4.
5 veckor efter 11 veckor efter
Preliminära resultat
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/har-ar-traklossarna-bannlysta
Vad stressar mest, och vilka stressar mest?
Fredrik Sjödin
Vår definition av stress
• Med stress menar vi den mentala och kroppsliga reaktion som man upplever när man utsätts för krav som man har svårt att hantera på grund av begränsade resurser.
(ex saknar kunskap, dåligt stöd ifrån kollegor eller andra resurser).
• Eller att man oroas över att ställas inför en sådan situation.
• Känslan av att inte hinna med det planerade arbetet, frustration, oro och svårt att somna med mera kan också vara en indikation på stress.
• Fysiska symptom kan vara spända muskler, förhöjt blodtryck och hög puls.
• Det din känsla och upplevelse som avgör om du är stressad eller inte.
Fredrik Sjödin
Stress i arbetet
• Det vi kan se i våra studier hittills är att personal som är stressad eller har en hög grad av utbrändhet har sämre återhämtning och att dessa dessutom lider mer av den dåliga ljudmiljön.
• Vid förbättringar av ljudmiljön har vi minskat stress och trötthet efter arbetsdagen slut.
• Men andra faktorer påverkar till stor del också den upplevda stressen i arbetet.
Fredrik Sjödin
0 10 20 30 40 50 60 70 80
barn speciella behov diagnoskonflikter mellan barn
otåliga barnbarn konkurerrar uppmärksamhet
barn speciella behov ej diagnos
utomhusaktiviteter där personalen medverkarfri lek barnen utomhus
inomhusaktiveter där personalen medverkarlunch med barnen
WC mellanmål med barnenfri lek barnen inomhus
ventilationsljudljud från torkar diskmaskiner
röster i omgivningenringande telefoner
ljud barnens aktiviteterpå och avklädning ytterkläder
röster
planeringadministration personalmöten
förberedelser inför matsituationerkonflikter bland personal
Stressorer
Organisering av arbetet
Ljudrelaterade faktorer
Arbets-situationer
Barn-gruppen
Ej stressande
Ganska stressande
Otroligtstressande
Arbetsbelastning
Fri lek förbarnen
Administration och p-
mötenMellanmål Lunch
Förberedelseinför lunch
ochmellanmål
Ringandetelefoner
Fri lekinomhus
Konfliktermellanbarnen
Byte avkläder på
barnen
Personalkonflikter
Hög stress 22,73 54,82 51,18 39,91 49,27 50,64 56,82 62,27 64,45 70,73
Låg Stress 16,46 21,69 25,23 25,46 27,77 27,92 32,69 38,00 45,85 50,67
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Sk
att
ad
str
es
s
Fredrik Sjödin
ObservationsstudieLåg stress Hög stress
60 min före lunch
36,1 37,7
24,5 29,0
5,5 4,9
7,1 11,2
13,2 13,3
1,6 2,0
Observerad Barn
Barn Observerad
Observerad Kollegor
Kollegor Observerad
Översyn
Problemsituationer
Fredrik Sjödin
Stress i arbetet
Följande faktorer är utmärkande hos högstressande pedagoger i förskolan:
• Personer med småbarn hemma.
• De lägger mer tid än sina kollegor på att planera det pedagogiska arbetet.
• De förefaller vara personer som kollegor i större utsträckning förlitar sig på.
Fredrik Sjödin
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Fredrik Sjödin
I vilken utsträckning har du med anledning av eventuella bullerproblem på arbetet…… ?
www.arbeteochhalsa.org