portfolio landskapsarkitekt sofia sjödin

24
PORTFOLIO Sofia Sjödin LANDSKAPSARKITEKT

Upload: sofia-sjoedin

Post on 31-Mar-2016

264 views

Category:

Documents


3 download

DESCRIPTION

 

TRANSCRIPT

Page 1: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

PORTFOLIOSofia Sjödin

LANDSKAPSARKITEKT

Page 2: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

I den här portfolion har jag samlat lite av varje från mina fem år som landskapsarkitektstuderande. Den innehåller alster från kurser på SLU Ultuna, Köpenhamns universitet, min praktik och arbete som studentkonsult åt Akretus AB. Med detta urval hoppas jag kunna visa en liten del av vem jag är som landskapsarkitekt.

Page 3: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

PRAKTIK2013

KONSULTERINGPå uppdrag av Akretus AB 2013

SLU ULTUNAAvancerad nivå 2012-2014

INNEHÅLL:

UNIVERSITY OF COPENHAGENAvancerad nivå 2012/2013

Page 4: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

4

SLU ULTUNAAvancerad nivå 2014

KURS: Självständigt arbete i landskaps-arkitetur, 30 hp HANDLEADRE: Kani Abu-Bakr EXAMINATOR: Ulla BerglundBITR. EXAMINATOR: Tuula Eriksson

Här presenteras ett utdrag ur mitt och Johanna Peterssons examensarbete:

BLÅ-GRÖNA SYNERGIER - att använda vegetation i dagvattenhanteringen för att klimatanpassa Östra Gäddviken.

Arbetet består av två delar: DEL 1 - Bakgrundsstudie DEL 2 - Fallstudie Östra Gäddviken (med gestaltningsförslag)

För hela arbetet se:http://stud.epsilon.slu.se/7114/1/petersson_j_sjodin_s_140814.pdf

Klimatanpassad dagvattenhantering

Vegetation Dagvattenelement

Vattenbalans

Sammanfattning av DEL 1 - BakgrundstudierDe pågående klimatförändringarna ökar mängden dagvatten som behöver tas om hand och därmed också risken för översvämning. Om man enbart använ-der sig av konventionella dagvatten-system blir de överbelastade då deär dimensionerade för ett 10-års regn. Därför behövs en lokal dagvattenhante-ring som är anpassad för ett förändratklimat. För att åstadkomma detta kan man inspireras av den naturliga

vattenbalansen och låta nederbörden antingen lagras tillfälligt, avdunsta eller rinna av till lokal recipient. Vegetations-områden är en förutsättning för dessa processer. Genom vegetationsytors vattenupptagning och infiltration av vat-ten minskar avrinningshastighetenoch mängden vatten som når recipient eller avlopp. En vegetationsklädd yta har ca 10 ggr mindre vattenavrinningän en hårdgjord yta, och utnyttjandet

av vegetation i dagvattenhanteringen möjliggör därför att mer vatten kan fördröjas och infiltrera till grundvattnet eller magasineras för att användas vid torrperioder. Figuren nedan är en sammanfattning av Del 1 och hur vi utgår från den naturliga vattenbalansen för att uppnå en klimatanpassad dag-vattenhantering.

Page 5: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

5

Södermalm

Gamla stanDjurgården

Kvarnholmen Östra Gäddviken

Nacka

Norrmalm

STOCKHOLM

© Lantmäteriet, i2012/9011000m

Kartan visar Kvarnholmen och Östra Gäddvikens läge i Stockholm.

Kvarnholmen och Östra Gäddviken Östra Gäddviken, ett område i stadsdelen Kvarnholmen i Nacka kommun, är platsen för vår fallstudie. Vi valde Östra Gäddviken som fallstudie då vi var intresserade av ett projekt som befann sig i ett tidigt skede i planproces-sen och såg möjligheten att arbeta med både dagvattenhantering och grönstruktur i gestaltningen, vilket passade vårt syfte.

Inhämtad kunskap från Del 1 och fallstudien testas därefter i ett gestaltningsförslag som är ett exempel på hur man kan använda vegetation i dagvattenhanteringen och samtidigt klimatanpassa en stadsdel.

KLIMATANPASSAD DAGVATTENHA

NTERIN

G

VATTEN

VEGETATION

DAGVATTEN-ELEMENT

SYNERGIER

Koncept Vi vill fördröja dagvattnet genom att leda det i en meandrande rörelse ned mot Svindersviken. Topografin ger vattnet en naturlig rörelse som gör att vi kan skapa en grönstruktur med en gradient som går från torrt till vått. Gradienten ger upphov till olika bioto-per där markfuktighet och vegetation skiljer sig åt.

Längs vattnets rörelsestråk placeras olika typer av dag-vattenelement för att fördröja och rena vattnet ytterli-gare innan det leds till Svindersviken.

VATTEN vattnets rörelse - från berg till hav

DAGVATTENELEMENTdesign

VEGETATIONbiotoper - gradient från torrt till vått

GATUSTRUKTURplatsens fysiska förutsätningar

BLÅ-GRÖNA SYNERGIERVårt koncept ger möjlighet till synergieffekterna biolo-gisk mångfald och upplevelsevärden genom att koppla samman vatten, vegetation, design av dagvattenelement och platsens fysiska förutsättnningar.

Illustrationsplan

RYSSBERGET

FINNBERGET

SOLDÄCK

SVINDERSVIKEN

HUVUDSTRÅK

TALLHED

LÖVÄNG1

3

3

3

A

3

4

44

4

2

2

25

66

1LÖVÄNG GRÄSYTA

FUKT

ÄNG

OMRÅDE FÖR G

ESTA

LTNING

KAJPROMENAD

KAJP

ROM

ENAD

LOKALG

ATA

KVARNHOLMSV

ÄGEN

DAGVATTENELEMENT

1. SVACKDIKE2. FÖRBASSÄNG 3. EXTENSIVT GRÖNT TAK4. INTENSIVT EKOTAK 5. TILLFÄLLIGT VÅT BASSÄNG6. REGNTRÄDGÅRD

A1

Page 6: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

6

Sektion A-A1, SvackdikeHär är en av sektionerna i arbetet som visar svack-diket. Det är uppbyggt med ett underliggande dräne-ringslager av grus och sand och ett membran i botten för att förhindra infiltration. Dikets främsta uppgift är att transportera vattnet mellan de olika dagvattenele-menten. De valda växterna tål både tillfällig översväm-ning och perioder av torka.

Extensiva gröna takDe extensiva taken plceras på några av de högsta byggnaderna och planteras med mossa för att minska risken för uttorkning och för att kunna fördröja maximalt med nederbörd.

Intensiva ekotakEkotaken placeras på några av de lägre och mer skyddade taken. De planteras med buskar, gräs och örter. En del av växterna hämtas från Kvarnholmens flora för att stödja den lokala biologiska mångfalden.

Svackdike

HasselEkBjörk

HuvudstråkLöväng Löväng SKALA 1:100 BiotoperVäxtsamhällen som kan hittas i naturen har varit en inspiration för oss i gestaltningen där vill skapa olika biotoper som efterliknar na-turliga förhållanden.

Beroende på platsens förutsätt-ningar i Östra Gäddviken har vi valt de biotoper som har liknande markfuktighet som området.

12

2

3

4

4

4

5

1

2

3

4

5

1. Tallhed2. Löväng3. Fuktäng4. Havstränd5. Våtmark

Page 7: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

7

Visionsbild över den nedre delen av parken efter ett 100-års regn.

Page 8: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

8

SLU ULTUNAAvancerad nivå 2013COURSE: Landscape Project StudioTEACHER: Maria Ignatieva PROJECT NAME: E6 Large-scale Landscape Project 2013/2014

The project in this course was located in Bohuslän insouthwestern Sweden where the consequences of a new high-way construction, the E6, and its relations to the surrounding landscape and communities have been investigated. The task was to develop a sustainable vision for an area located next to the E6.

The project consists of three scales – a regional scale, an intermediate scale and a local scale.

In this map the municipalites that relates to our project is shown.

BOHUSLÄN

Most of E6 in Sweden is motorway today, except the section between Pålen - Tanumshede which will be converted to motorway before 2015.

LCA (Landscape Charachter Assessment) summary + SWOT result = Regional scale Summary

Challenges Strategies

Intermediate scale (Group assignment)

Regional Scale (Group assignment)

The E6 and cities located nearby the E6 in our study area.

A large area of the region consists of coastal or archipelago landscape with proximity to the sea andwater as a key element.

GlobalizationCar dependencyClimate change

The new development of the commercial area inBastekärr.

The bike- and pedestrian connections are sparse.There are not enough efficient public transport.

This is the area called the Triangle which have a high risk of beeing flooded.

Local identity Mobility Climate change mitigation

Due to the border trade and the renewal of the E6 there are newcommercial and industrial areas developing in cities and intersec-tions along the road.

The variation in the landscape and proximity to the sea is of great ecological value and attracts lots of tourists.

The border trade and freight traffic affect the whole region with an increased traffic flow and a high pressure on the safety and speed limit on the E6. The public trans-port network and connections from the E6 to cities are sparse/missing.

Uddevalla

Uddevalla

Norway

TanumTanum

E6 under construction

Munkedal

Munkedal

StrömstadSKEE

Strömstad4 km

Strömsvattnet

New Skee

Bohusbanan railway

Vättlandsån Skee

Strömstad

Lysekil

Bastekärr - commercial and industrial area

E6Old Skee

Geotechnicalproblems

Riskof flooding

Skee station

Globalization

Car dependecy

Climate change

Page 9: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

9

Globalization

Car dependecy

Climate change

The Pebosca analysis visualizes the resources within the landscape.

The Multi HubThe Multi Hub is a multifunctional sport hub and meeting place which is also functioning as a stormwater management facility with parking for bikes, cars and occasionally for local markets and events. The main purpose is to strengthen local identity by making the existing sport facilities more attractive, available and visible.

Description Affected strategies

The circuitThe circuit is divided into three different themes; Social recreation, blue and green recreation and the active core. The pur-pose is to strengthen the existing quali-ties among local identity and increasing the contact with nature and water.

The Wetland ParkThe park will be the future connection be-tween new and old Skee and the cultural core of the community. The design of the park strengthens the values and identity already existing in Skee while adding biodiversity, storm water treatment and flooding mitigation.

The Railway ParkThe railway park located next to the rail-way station will give identity to Skee both for the inhabitants and also seen from the railway. The ponds in the park will function as storm water management, and also take care of the excess water from the wetland park on its way toVättlandsån. The Station itself will be de-signed in a more functional and welcom-ing way than it is today, with paved areas for bikes and pedestrians.

PEBOSCA is a research framework and a tool for analyzing places and situations to find sustainable strategies for communities.

The framework contains of seven resource categories:

• Physical• Economical• Biological• Organizational• Social• Cultural• Aesthetical

LOCAL PERSPECTIVE, interviews

P

E

B

OS

C

A

Intermediate scale cont.(Group assignment)

SWOT analysis on PEBOSCA + Local perspective = Interventions on the local scale

New bike lane

Parking areas for bikes

New bus line

Sign to inform travellers about Skee and currentactitivites, for example markets or events

New bus stop for line965 and the new busline betweenStrömstad - Bastekärr

The old station couldbecome a café

Swales and greeninfrastructure along bikelanes for storm watertreatment and floodingmitigation

An expanding busstation for regional buscompanies

DescriptionSymbol Affected strategies

Strömstad municipality

Strömstad municipality,Technical department

Positive Developmentin Skee (NGO)

Page 10: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

10

The area right outside the ice skating hallis occationally used for car parking. It has potential to become a new sports and meeting place in Skee that could be available for everyone at anytime.

Outdoor iceskating in Frederiksberg, Copenhagen.

Cross section 1:200

A A1BASIN

STAIRS/SEATING

RAIN GARDEN RAIN GARDEN

LOCATION PHOTO

Local scale(Individual assignment)

SLU ULTUNAAvancerad nivå 2013

Page 11: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

11

CHALLENGES

GlobalizationThere are many local valuesin the area which aren’tused to fulfill or strengthenthe local identity.

Car dependencyThe bike- and pedestrianconnections are sparse and there are no facilities for parking the bikes.

Climate changeRoads and parking lotshave a high amount ofpolluted runoff. Impervious surfaces increase the amount ofsurface runoff and the riskof flooding during heavy rain.

Local identityStrengthen the existingvalues in Skee community and decrease the globalisation process.

MobilityMake new bike andpedestrain connections,promote alternativesolutions for travelingbycar.

Climate change mitigationMitigate flooding andpollution of the localhydrological ecosystem bytreatment and infiltration ofthe run off before it reachesthe streams.

DESIGN STRATEGIES

2 A multifuncional sport hub will en-hance the existing values and create a meeting place for different kinds of activites

1 The parking area could be a place for local markets and events

1

2 och 6

3

4

5

4 A new bike lane that strengthens the visual connection between Old and New Skee.It also connects the Multi hub, the sta-tion area and the Triangle

3 Combined bike and car parking for mixed use of the same area

5 Swales to collect, transport and clean the water from the parking area

6 A basin that collects the storm water during heavy rain events, sur-rounded by raingar-dens that filtrates and convey the water into the exist-ing ditches

RAINGARDEN

RAINGARDEN

RAINGARDEN

ICE SKATING/BASKETBALL/ SKATE

NEW BI

KE LA

NE

INDOOR ICE SKATING

STEEL BAR FOR SKATING

STAIRS + SEATING

A

A1

SEATING

SWALE

SWALEB

B1

BIKE + CAR PARKING

SKATE

The image and cross sec-tion show what a com-bined bike and car parking could be like. The bike stand is placed next to a swale and there is room for either bikes or cars on both sides of it.

Cross section 1:200

B

SWALE

ACTIVE SOIL LAYER

BIKE STAND

B1

Page 12: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

SLU ULTUNAAvancerad nivå 2013KURS: Studio - Markprojektering fortsättningskursKURSANSVARIG: Tomas ErikssonPROJEKTNAMN: Ulls hus (Individuell uppgift)

Här visas projektering av Ulls hus, en pågående byggnation på campus Ultuna SLU. 12

Page 13: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin
Page 14: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

14

Page 15: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin
Page 16: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

UNIVERSITY OF COPENHAGEN2012/2013

COURSE: Urbanism Studio TEACHERS: Mads Farsø och Lars JensenPROJECT NAME: The Water Terminal (Group assignment)

The focus of this course was to explore modernity and land-scape values in Taarnby municipality in Copenhagen, Denmark. The project presented in this portfolio is an interpretation of how to work with different scales in the suburban landscape in Kastrup. It is designed by myself, Kirsti Reinsberg Mørch and Jaffer Janjoua.

the RAIN

The design creates a visual connection between the airport and the ‘Blue Planet’ (a new aquarium and tourist attraction).KASTRUP AIRPORT

THE BLUE PLANET

THE SEA

16

Page 17: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

Cross section 1:1000 Showing the scale of the bridge and the different themes or experiences of water - ‘the rain’, ‘the cloud’ and ‘the wave’

the WAVEthe CLOUD

The entrance to Denmark is through the sea. If you go by plan you fly over it, by car you drive under it and with boat you travel on top of it. Bridges are important elements in the Danish landscape and is a symbol ofthe relation and dependence between the Danish people and water. This bridges facilitates a way of experiencing the water by foot, bike, car, or as a land-mark seen from air.

The Water Terminal is a light and elegant bridge and pathway in the human scale, carefully positioned into context and programmed with water as a key element.

This bridge enhances the experience of the Dan-ish climate and landscape in Kastrup.

This part of the bridge is designed to enhance the experience of water through rain. Two plexiglas covered areas provide visitors with shelter from both rain and wind. The rain runs down the plexiglas and gives people a chance to watch it closely on its way down.

“The variation in scale and ways of perceiving Kastrup has been our guidance in the design.”

17

Page 18: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

1 Rain garden 2 Canal for conveyance 3 Mini wetland

UNIVERSITY OF COPENHAGEN2012/2013

COURSE: Urban Ecosystems, Structures and Functions TEACHER: Marina Bergen Jensen PROJECT NAME: Sustainable Storm water Management at Frederiksberg Campus (Individual assignment)

The assignment showed here is about the potential of the urban land-scape to deal with storm water run off. It is my suggestion for how to take care of the run off in Frederiksberg Campus (Copenhagen).

The illustration above is the design of a rain garden that could store and infiltrate water from the surrounding subcathcment area. Use of native plants to support the diversity of insects and butterflies.

1

2 3

Size of SUDS-element (depth 0,43m)

88 m2236 m2116 m2308 m2

Area for run-off

1600 m24280 m21600 m24280 m2

Precipita-tion

23,8 mm23,8 mm31 mm31 mm

Volume of run-off water

38 m3102 m350 m3133 m3

Table of the required size of the SUDS-elements for a plan A (23,8 mm of rain) and plan B (31 mm of rain). With a conductivity of Kfs = 5*10-6 m/s.

The map to the right shows the suggested SUDS-elements and the flow directions of the run-off water.

18

Page 19: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

SHADOWsunshade

+ + + + + =STORMWATERinfiltration

CONNECTIVITYhoneycomb shape

POLLUTIONgrid leaves

BIODIVERSITYlayering

PLANTBRELLA

COURSE: Urban Ecosystems, Stuctures and Functions TEACHER: Marina Bergen Jensen PROJECT NAME: Plantbrella (Group assignment)

Parking lots have a decisive impact on the urban ecosystem because of their large dimensions and poor conditions for flora and fauna, which limit the biodiversity and cause an urban heat island-effects.There is a need for a greening of these areas, but planted trees are seldom able to develop well according to the circumstances.

The objective of this project was to design a product that can be implemented in already developed urban areas with a minimum of financial and structural interven-tions. This design tries to meet these demands by supporting biodiversity, decrease the effect of UHI, and to additionally deal with stormwater management.

The Plantbrella is easy to install, it will not take up too much space, it doesn’t care about the soil structure and it provides a unique environment for both flora and fauna.

19

Page 20: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

20

PRAKTIKPLATS: Funkia LandskapsarkitekturPROJEKTNAMN: Bolinder Munktell-stråket (Förslaget är utarbetat tillsammans med Anna Åkerberg och Thérèse Egnor Rezine)BESTÄLLARE: Eskilstuna kommun

Eskilstuna kommun vill skapa mervärden i den befintliga stadsstrukturen genom att lyfta fram det nedlagda Bolinder-Munktell-spårets kvaliteter och potential.

Projektet syftar särskilt till att synliggöra den historia som är kopplad till själva järnvä-gen men också andra historiskt viktiga platser.

Stråket ska även främja folkhälsa genom att erbjuda upplevelsemässig stimulans och skapa förutsättningar för fysisk aktivitet, vilket är i linje med kommunens långsik-tiga vision om en frisk och välmående befolkning.

VISUELLA ASSOCIATIONERUtöver markören används andra element som för tankarna till Bolinder-Munktellstråket, men mer tillfälligt, för att förstärka en plats, väcka intresse eller förstärka stråkets riktning.

INFORMATIONSSKYLT 1:80

NORMALSEKTION 1:200

Princip med nätt spotlightbelysning på informationsskylt

TRÄSLIPERS KONTAKTLEDNINGSSTOLPEN

STATIONSKLOCKAN MAKADAMPERRONGEN

PRAKTIK2013

MARKÖRENMarkkören som hämtar sitt form-språk från järnvägens linjestolpar är Bolinder-Munktellstråkets starkaste och viktigaste sammanhållande element. Markören utgörs av belys-ningsstolpar i senapsgul kulör som anknyter till järnvägens linjestolpar.

INFORMATIONSSKYLTENLängs stråket finns kul-turhistoriskt intressanta platser som lyfts fram genom utformningen av en informationspunkt och en skylt.

Till varje stolpe finns en personlig berättelse kopplad vilket bidrar till ökad förståelse för Eskilstunas his-toria. Berättelsen avlyssnas genom att slå telefonnummer eller genom att använda en geokodad app.

Page 21: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

Det 2,5 km långa spåret sträcker sig i en bågfor-mad linje från Fors kyrka till Munktellstaden. På vägen passerar det ett antal parker och platser med stark anknytning till Eskilstunas historia som bör synliggöras för att höja upplevelsevärdet. Det finns även goda möjligheter att skapa länkar och vägvisning mot närliggande rekreationsområden och promenadstråk.

ÖVERSIKT - Informationsplatser och rekreativa kvaliteter

Syftet med utformningen av informationsplatser är att lyfta fram viktiga platser och händelser i Eskils-tuna historia som ligger i eller i nära anslutning till BM-stråket.

Genom att lägga till något objekt med viss koppling till den historiska platsen/händelsen kan vi skapa nyfikenhet och därmed locka fler människor till att faktiskt ta del av informationen. Skyltarna placeras strax bredvid gångytan, alltid i en yta av smågatsten.

cykelväg

TECKENFÖRKLARING

konst

promenad

grön oas

sittplats skate

blomprakt pulka

biologisk mångfald

djurhållning

nya värden befintliga värden

informations-plats

lek

utsikt

21

Page 22: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

22

PR

OD

UC

ED

BY

AN

AU

TO

DE

SK

ED

UC

AT

ION

AL

PR

OD

UC

TKONSULTERING2013 PÅ UPPDRAG AV: Akretus ABBESTÄLLARE: Richard Aspholm

På det här uppsalaget visas ett utdrag ur ett gestaötningsförslag för en privatägd trädgård i Uppsala. Utdraget betstår av ‘Altanen’ som är det rum som utgör boningshusets baksida och vätter ner mot stödmuren vid garageuppfarten.

Ett rymligt trädäck med plats för både möblering ochytterligare inredning byggs längs boningshusets södra sida.Trädäcket blir en länk mellan inne och ute och ansluter tillträdgården genom två trappor, en mindre och en lite bredare.Den bredare trappan bildar en välkomnande entré tillboningshuset direkt från husets baksida. Trädäcket ramas inav ett räcke i trä med en spaljé längs östra sidan. Vid spaljénplanteras två kaprifoler (se nr 11 i växtförteckningen) somger en stunds morgonskugga, doftar gott och inte kräversärskilt mycket skötsel. Torra, äldre eller döda grenar kangallras ur på våren om kaprifolen ser risig ut. Planteringsker på hösten.

Garageuppfarten behålls grusad, då grus var det vanligastematerialet att använda sig av till gångar i egnahemsträdgårdar på 1920-1930-talet. Eventuellt behövs den gamla rustasupp och läggas om. För att kunna ta sig från garageuppfartenoch vidare till husets framsida anläggs en gångstig avoregelbundna naturstensplattor med gräsfog, förslagsviskalksten som ger ett mjukt intryck. För att undvika alltförmycket skötselarbete passar det bra att använda sten iställetför grus på denna stig. Det är svårt att anlägga med oregelbunda stenar själv, både arbetskrävande och tidsödande,därför kan det vara bra att anlita en erfaren stenläggare omman vill ha en vacker och hållbar gång i natursten. En ny trappa av trä, i samma stil som de vid altanen, lederned till trädgårdens nedre del (nedanför stödmuren). Omtrappan skulle anläggas i natursten skulle marken undertrappan, själva terassen, bli tvungen att fyllas upp, därförblir det betydligt mer praktiskt att bygga en ny trappa i trä.

‘ALTANEN’ ILLUSTRATIONSPLAN 1:100

BONINGSHUS

PLANTERING MED SKUGGVÄXTER

SPALJÉ MED KAPRIFOL

GÅNGSTIG AV OREGEBUNDENNATURSTEN

GRÄS

TRÄDÄCK

TRAPPA

TRAPPA

NY TRAPPA AV TRÄ

BEF BJÖRK

BEF ÄPPELTRÄD

BEF ÄPPELTRÄD

GRUSAD GARAGEUPPFART

BEF STÖDMUR

KANT AV NATURSTEN

KANT AV NATURSTENRÄCKE

Page 23: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

DEN NYA BAKSIDAN MED ‘ALTANEN’ EN SOLIG SENSOMMARDAG.

Valet av växter utgår ifrån trädgårdens historia och karaktär, där dessa var vanliga i egnahemsträdgårdar och torp under slutet av 1800-talet fram till 1940-talet. I planteringarna föreslås endast perenner som återkommer år efter år och kräver därför mindre arbete än ett- eller tvååriga rabattväxter. Eftersom båda rabatterna befinner sig i direkt söderläge har solälskande växter som trivs bra på näringsrika jordar valts. Kompositionen blir färgstark och blommar ända från april till oktober.

BAKSIDAN FÖRE

578b

96 6 3 3 3 36 6 69 9 9 9 98b 8b8b

7 7 7 7 75 5

Visar den övre rabatten vid altanen. Skala 1:50/A3

Art Blomningstid Färg Höjd (cm) ca1. Snödroppe (Galanthus nivalis) april vit 15-202. Tulpan (Tulipa gesneriana, olika sorter) april-maj Varierar 30-503. Alpaster (Aster alpinus) maj-juni Lila 20-304. Bondpion (Paeonia x festiva) juni ? 705. Löjtnantshjärta (Dicentra spectabilis) juni Rosa-vit 806. Blågull (Polemonium caeruleum) maj-aug Ljusblå 407. Praktriddarsporre (Delphinum x cultorum ‘Black knight’) juli-aug Mörkt blålila 120-2008. Höstflox (Phlox paniculata a.‘LeMahdi’ och b. ’Mia Ruys’)

aug-sep ‘Lemahdi’ – mörkt blåviolett ‘Mia Ruys’ - vit

60-100

9. Praktrudbeckia (Rudbeckia fulgida var. Speciosa ‘Goldsturm’)

juli-okt Gul 50-70

10. Flerårig stockros (Alcea ficifolia) juni-aug vit 120-15011. Äkta kaprifol (Lonicera caprifolium) maj-juni Gul-vit, orange bär Spaljéhöjd

Page 24: Portfolio Landskapsarkitekt Sofia Sjödin

Sofia SjödinPORTFOLIO

[email protected]

+46(0)73-9819055