olika vinklaråk 7

20
Olika vinklar Vinklar kan betecknas på olika sätt. Vinkeln v nedan kan skrivas v = Λ B = Λ ABC = Λ CBA Λ ABC utläses ”vinkeln A B C”.

Upload: gulzay

Post on 02-Jul-2015

183 views

Category:

Documents


2 download

TRANSCRIPT

Page 1: Olika vinklaråk 7

Olika vinklar

• Vinklar kan betecknas på olika sätt. Vinkeln v nedan kan skrivasv = Λ B = Λ ABC = Λ CBA Λ ABC utläses ”vinkeln A B C”.

Page 2: Olika vinklaråk 7

Ett varv indelas i 360°:

Page 3: Olika vinklaråk 7

Ett halvt varv är följaktligen 180°:

Page 4: Olika vinklaråk 7

• Ett kvarts varv är 90° (kallas även för en rät vinkel). Observera att bågen ritas som en halv kvadrat (därmed behöver egentligen inte ”90°” skrivas ut):

Page 5: Olika vinklaråk 7

• En vinkel som är mindre än 90° kallas för en spetsig vinkel:

Page 6: Olika vinklaråk 7

• En vinkel som är större än 90° och mindre än 180° kallas för en trubbig vinkel:

Page 7: Olika vinklaråk 7

Mäta vinklar

• Två räta linjer som möts i en gemensam ändpunkt kan kallas vinkelben och den gemensamma ändpunkten kan kallas vinkelspets. Mellan vinkelbenen uppstår en vinkel som kan sägas vara ett mått på den s.k. vridningen. För att markera vinkeln används ofta en båge:

Page 8: Olika vinklaråk 7

• Vinklar mäts ofta i grader (skrivs ”°”). Ett varv motsvarar 360°. En annan vinkelenhet som förekommer är radianer.

• För att mäta en vinkel används en gradskiva. Här följer två exempel på hur en gradskiva kan se ut:

Page 9: Olika vinklaråk 7

• För att kunna mäta en vinkel med hjälp av en gradskiva läggs gradskivans horisontella kant (mitt för 0°) längs med det ena vinkelbenet. Därefter avläses vinkeln på gradskivan vid det andra vinkelbenet. Exempel: Vinkeln nedan är 35°.

Page 10: Olika vinklaråk 7

Exempel: Vinkeln nedan är 35°.

Page 11: Olika vinklaråk 7

• Om en vinkel är större än 180° kan en 360°-gradskiva användas. I nedanstående exempel mäts vinkeln till 220°.

Page 12: Olika vinklaråk 7

Vinklar i trianglar

Page 13: Olika vinklaråk 7

• En triangel har tre vinklar och summan av dessa, vinkelsumman, är alltid 180°. Några exempel på trianglar: 52° + 95° + 33° =180° 130° + 27° + 23° = 180°

Page 14: Olika vinklaråk 7

• Eftersom en fyrhörning alltid kan delas i två trianglar med hjälp av en diagonal så är vinkelsumman i en fyrhörning alltid 360°. Några exempel på fyrhörningar: 44° + 136° + 107° + 73° = 360° 97° + 89° + 72° + 102° = 360°

Page 15: Olika vinklaråk 7

• En triangel som innehåller en rät vinkel (90°) kallas för en rätvinklig triangel. Observera att bågen som markerar vinkeln ritas som en halv kvadrat. Därmed behöver vinkeln inte skrivas.

Page 16: Olika vinklaråk 7

• En triangel där alla vinklar är lika stora (och därmed alla sidor lika långa) kallas för en liksidig triangel. Vinklarna i en liksidig triangel är 60°:

Page 17: Olika vinklaråk 7

• En triangel där två av vinklarna är lika stora (och därmed två av sidorna lika långa) kallas för en likbent triangel. De två lika stora vinklarna brukar kallas basvinklar och den tredje vinkeln brukar kallas toppvinkel.

• Några exempel på likbenta trianglar:

Page 18: Olika vinklaråk 7

• En triangel där alla vinklar är spetsiga (mindre än 90°) kallas för en spetsvinklig triangel.

• Några exempel på spetsvinkliga trianglar:

Page 19: Olika vinklaråk 7

• En triangel där en av vinklarna är trubbig (större än 90°) kallas för en trubbvinklig triangel.

Några exempel på trubbvinkliga trianglar:

Page 20: Olika vinklaråk 7

• I nedanstående triangel är vinklarna 30° och 150° sidovinklar eftersom de tillsammans bildar ett halvt varv, 180°. Man säger också att 150° är en yttervinkel till triangeln.