omvårdnad vid hysterektomi - diva portaldu.diva-portal.org/smash/get/diva2:518546/fulltext01.pdfthe...

Omvårdnad vid hysterektomi En systematisk litteraturstudie

Skribent: Inger Apell Handledare: Béatrice Ewalds-Kvist

Högskolan Dalarna Examensarbete

Nr 2008:12

Högskolan Dalarna 791 88 Falun Tel 023-77 80 00 Rapport 2008:12 SAMMANFATTNING

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka omvårdnadsbehov kvinnor hade inför en hysterektomi

för att de skulle känna sig mer nöjda med operationens slutresultat. Denna undersökning genomfördes

som en systematisk litteraturstudie och omfattade en sammanställning av totalt 16 kvalitativa och

kvantitativa artiklar av måttlig till hög kvalitet. Samtliga artiklar granskades efter två modifierade

granskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wangström (2003) och Willman, Stoltz och

Bahtsevani (2006), en modell för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar, om 28 bedömningskriterier

vardera. För att evidensbestämma resultaten användes graderingskriterier enligt Bahtsevani (2008).

Evidensvärdet för samtliga påståenden i resultatet vilade på måttligt till starkt vetenskapligt underlag.

Huvudresultatet påvisade behov inom fyra områden: a) information för beslutstagande till hysterektomi,

b) information om hysterektomins påverkan på sexuallivet, c) specialistvård för kvinnor med låg

livskvalitet vid malign sjukdom, samt d) extra stöd vid ångest. Resultaten diskuterades utgående från

Peplaus interaktionsteori (1952) vilken innebar att sjuksköterskan bistod med kunskap och vägledning

för att hjälpa patienten att fatta ett hållbart beslut. Tanken med denna studie var att den kunde ligga som

grund för en informationsskrift för de kvinnor som står i beredskap att genomgå en hysterektomi för att

ge dem tillgång till ny kunskap, samt besvara de vanligaste frågorna.

Nyckelord: Hysterektomi, omvårdnad, Peplau, malign indikation, benign indikation

Nursing Measures Relative to a Hysterectomy A Systematic Literature Review

Author: Inger Apell Supervisor: Béatrice Ewalds-Kvist

Högskolan Dalarna Examensarbete

Nr 2008:12

Högskolan Dalarna 791 88 Falun Tel 023-77 80 00 Rapport 2008:12 Abstract

The purpose of this study was to identify required nursing measures for women facing a

hysterectomy to make them feel more satisfied with the final result. This survey was

conducted as a systematic literature review and included a compilation of 16 qualitative and

quantitative articles of moderate to high quality. All articles were reviewed after two review

designs modified after a model of Forsberg and Wangström (2003) and Willman, Stoltz and

Bahtsevani (2006), a replica for both qualitative as well as quantitative articles comprising 28

criterias each. In order to evidence base the outcome criteras determined by Bahtsevani

(2008) were used. The articles rested on moderate to strong scientific evidence. The main

result showed the necessary nursing measures within 4 areas: a) information for decision-

making as regards hysterectomy, b) information on the impact of hysterectomy on sexuality,

c) specialist care for women suffering from malignancy-produced low quality of life, and

furthermore d) support for anxiety. The results were discussed in terms of Peplau´s interaction

theory (1952), i.e., the nurse provided knowledge and guidance to assist the patient to make a

lasting decision. The idea of this study was to create a basis for an information sheet for

women who are prepared to undergo a hysterectomy to elucidate them and to answer their

common questions.

Key words: Hysterectomy, Nursing, Peplau, Malign Indication, Benign Indication

1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INTRODUKTION

1.1 Bakgrund ..................................................................................................................................................... 2 1.1.1 Omvårdnadsproblem före en hysterektomi ...................................................................................... 2 1.1.2 Omvårdnadsproblem efter en hysterektomi ..................................................................................... 3

1.2 Anatomi........................................................................................................................................................ 4 1.2.1 Livmoderns funktion ............................................................................................................................ 4 1.2.2 Äggstockarnas funktion ...................................................................................................................... 5

1.3 Omvårdnadsteoretisk referensram .................................................................................................. 5 1.4 Problemformulering ............................................................................................................................... 6 1.5 Syfte ............................................................................................................................................................... 7 1.6 Frågeställningar ....................................................................................................................................... 7 1.7 Definitioner ................................................................................................................................................. 7

2 METOD

2.1 Design ........................................................................................................................................................... 8 2.2 Artikelgranskningskriterier ................................................................................................................ 8 2.3 Urval av litteratur .................................................................................................................................... 8 2.4 Inklusionskriterier ................................................................................................................................... 8 2.5 Exklusionskriterier .................................................................................................................................. 9 2.6 Datainsamlingsmetod ............................................................................................................................. 9 3.7 Artikelsök .................................................................................................................................................. 10 2.8 Evidensbestämningsmetod ................................................................................................................. 11 2.9 Etiskt övervägande ................................................................................................................................ 11

3 RESULTAT

3.1 Huvudresultat .......................................................................................................................................... 12 3.2 Behov av information för beslutstagande till hysterektomi (a) ........................................... 12 3.3 Behov av information om hysterektomins påverkan på sexuallivet (b) ........................... 12 3.4 Behov av specialistvård för kvinnor med låg livskvalitet vid malign sjukdom (c) ...... 13 3.5 Behov av extra stöd vid ångest (d) .................................................................................................. 13 3.6 Evidensgraderingsanalys .................................................................................................................... 14 3.7 Artikelsammanställning ...................................................................................................................... 15

4 DISKUSSION

4.1 Sammanfattning av huvudresultatet .............................................................................................. 21 4.2 Resultatdiskussion ................................................................................................................................. 21 4.3 Metoddiskussion ..................................................................................................................................... 24 4.4 Omvårdnadsteoretisk diskussion .................................................................................................... 25 4.5 Studiens kliniska betydelse ................................................................................................................ 25 4.6 Förslag på vidare forskning ............................................................................................................... 25 4.7 Konklusion ................................................................................................................................................ 26

5 REFERENSER

BILAGOR

2

1 INTRODUKTION

1.1 Bakgrund

De vanligaste orsakerna till utförandet av en hysterektomi är benigna åkommor såsom

endometrios, uterint leiomyom, eller uterin prolaps (Kjerulff, Langenberg, Rhodes, Harvey,

Guzinski & Stolley, 2000). Av totalt 483 388 utförda operationer på kvinnor år 2006 i

Sverige, utgjordes 6 % av hysterektomier (Socialstyrelsens statistikdatabas [SS], 2006a). Den

vanligaste maligna orsaken till hysterektomier är Carcinoma Cervicalis vilket drabbade 1327

kvinnor år 2006 i Sverige (SS, 2008b).

Det finns tre sätt att utföra en hysterektomi på: 1. abdominal hysterektomi, 2. laparaskopisk

hysterektomi eller 3. vaginal hysterektomi (Akademiska sjukhuset [Aka], 2008abc). Vilken

metod som väljs beror på anledningen till operationen och alla metoder har sina för- och

nackdelar (ibid).

1.1.1 Omvårdnadsproblem före en hysterektomi

Vid endometrios bildas livmoderslemhinnevävnad på utsidan av uterus, vilket tillstånd ger

svåra smärtor i samband med menstruationen (Wik, 2008f). Angiogenesen fungerar korrekt

och det uppstår lätt inflammationer, blodfyllda cystor samt ärrbildningar och

sammanväxningar i samband med läkningen (Hellström et al., 2007). I en studie av Gentilini,

Somigliana, Vigano, Vignali, Busacca och Di Blasio (2008) upptäcktes att en viss VEGF-gen,

+405 G> C, var vanligare hos kvinnor med endometrios och den misstänks därför vara orsak

till detta besvär.

Endometrios

Uterint leiomyom

Uterint leiomyom är en form av muskelknutor som bildas inne i uterus. Dessa är ofarliga men

kan leda till en överdriven blödning så kallad menorrhagia (Wik, 2008g). Vid borttagandet av

uterus upphör blödningarna helt.

(livmoderknutor)

3

Uterin prolaps

Uterin prolaps innebär att uterus ramlar ned i vaginan. Om

prolapsen är kraftig återstår bara att avlägsna uterus (Wik,

2008h).

(livmoderframfall)

Figur 1. Livmoderframfall Källa;.http://hubpages.com/hub/What-is-Pelvic-Organ-Prolapse

Carcinoma Cervicalis

Det är vanligt med cancer i cellvävnad som reproduceras snabbt och Carcinoma Cervicalis är

kvinnans vanligaste cancerform (SS, 2006b) Vid operationen tas alltid äggstockarna bort

eftersom risken är stor att cancern sprider sig till dem (SjV, 2008b).

(livmoderhalscancer)

1.1.2 Omvårdnadsproblem efter en hysterektomi

I en klinisk fallstudie av Chung-Park (2006) påvisas att ångestattacker är vanliga vid kirurgisk

menopaus, men att dessa enkelt kan lindras med östrogentillförsel. I en studie av Bradley,

Rose, Lutgendorf, Costanzo och Anderson (2006) påvisades dock ingen skillnad i frekvensen

av ångest och depression mellan dem som överlevt livmodercancer och befolkningen i övrigt.

Ångest och depression

Enligt en studie av Zucchi, Costantini, Mearini, Fioretti, Bini och Porena (2008) undersöktes

37 kvinnor som alla hade ett tillfredsställande sexualliv före operationen. Efter operationen

visade sig 26 % av kvinnorna ha ett bra sexualliv, 21 % ha ett någorlunda bra sexualliv, 53 %

ha ett dåligt sexualliv (ibid).

Sexualliv

I en översiktsartikel av Brown, Sawaya, Thorn och Grady (2001) handlade 45 artiklar om att

hysterektomi ökar risken för urininkontinens, men i en studie av Tayrac, Chevalier,

Chauveaud-Lambling, Gervaise och Fernandez (2007) med 717 deltagare fann man ingen

signifikant skillnad av urininkontinenta mellan hysterektomerade och kontrollgruppen.

Axelsen (2008) nämner en studie gjord på 50 kvinnor i vilken det påvisas att det sfinxtern är

orsaken till urininkontinens och inte urinblåsans avsaknad av stöd från den bortopererade

livmodern.

Urininkontinens

4

Adherenser

Efter ett kirurgiskt ingrepp finns det alltid en ökad risk för adherens av organ i samband med

läkningen (Fertilitetsguiden, 2008). Tarmadherenser medför att peristaltiken blir nedsatt och

tarminnehållet får svårare att passera det sammanväxta området vilket leder till förstoppning

(konstipation) (ibid). Patienten kan även få kraftiga muskelspasmer (levator smärta) av

styrkan 5-10 på Visual Analog Scale [VAS]-skalan, smärta i vulva är också vanligt (Peters,

Carrico, Ibrahim & Diokno, 2008). Av 87 undersökta kvinnor som led av sammanväxningar i

blåsan (Interstitial Cystitis) berodde 48 % på hysterektomi (ibid).

(sammanväxningar)

Att drabbas av gynekologisk cancer är ett påfrestande tillstånd för kvinnan, mycket på grund

av att ordet cancer är ett laddat ord som förknippas med lidande och död. Det finns flera

behandlingsformer för cancer utöver hysterektomi, och radioaktiv bestrålning är vanligt.

Strålningen dödar främst cancercellerna, men även friska celler skadas, vilket medför nedsatt

funktion i det behandlade området (Fodstad & Valand, 2002).

Strålskador

1.2 Anatomi

1.2.1 Livmoderns funktion Livmodern (uterus) är en kraftig muskel och ett hålorgan av ungefär samma storlek som ett

päron (Wikipedia [Wik], 2008a). Den ligger mellan urinblåsan och tjocktarmen nere i

bäckenhålan, och är fäst genom cervix, ligament och flertalet nerver (Wik, 2008b), bland

annat obturatornerven som går ända ner till stortån samt sympatiska nervtrådar som leder

känselinformation från livmodern till hjärnan (Querleu & Morrow, 2008). Ett system av

kanaler och nerver binder samman uterus med vagina, blygdläppar, bröstvårtor vars

sensoriska nerver leder impulser till ryggmärgen (Rosman, 2003). Sexuell upplevelse består

av ett samspel mellan de olika könsdelarna (Katz, 2001).

Uterus är mottagare av en rad olika könshormoner såsom östrogen och progesteron, vilkas

uppgift bland annat. är att upprätthålla menstruationscykeln (Sjukhusrådgivningen [SjR],

2008a). Uterus är inte bara ett mottagarorgan för dessa hormoner utan är även ett endokrint

organ (Wik, 2008c) . Under varje cykel i menstruationen byggs endometriet upp, bryts ned,

stöts bort och läks ut. Vad som styr denna process är inte helt klarlagt, men Wang,

Takebyashi, Tsuchida, Nishimura och Noda (2003) har funnit att endometriets stromalceller

avger follistatin (FS) som är ett av flera hormoner i Transforming Grow Factor (TGF)-

familjen vilket stimulerar tillväxten av normala celler. Girling och Rogers (2005) har funnit

5

att stromalcellerna också tillverkar relaxin som ingår i Vascular Endometric Grow Faktor

(VEGF)-familjen, vilket hormon stimulerar nybildningen av blodkärl eller angiogenesen.

Relaxinet är ett insulinhormon som är känt för att verka avslappnande på uterusmuskulaturen

vilket gynnar gulkroppens bildande och tillväxt (Wik, 2008d). Stromalcellerna tillverkar

också progesteron och estrogener vilka är med och reglerar processen (Wik, 2008e). Då

endometriet avlägsnas försvinner förutsättningarna för uppbyggnads- och

nedbrytningsprocessen och menstruationsblödningen uteblir (Chapple, 1999).

Figur 2. Kvinnans könsorgan Källa;.http://www.sjukvardsradgivningen.se/sjd_fordjupning.asp?ImageID=2090&ArticleID=82267&PlaceHolder=2

1.2.2 Äggstockarnas funktion Om äggstockarna (ovarierna), som står för den största hormonproduktionen, kvarlämnas efter

hysterektomin så upprätthålls menstruationscykeln utan blödning. Kvinnor över 60 år löper en

ökad risk att utveckla ovarialcancer, därför avlägsnas äggstockarna oftast om kvinnan nått

menopausen (Chiaffarino, Parazzini, Decarli, Talamini, Montella & La Veccia, 2006). På

yngre kvinnor behålls i regel ovarierna för att förhindra en för tidig menopaus. Om ovarierna

behålls, sys de i regel fast i slidbottnen. Detta kan leda till dålig syretillförseln till organet

under läkningen, vilket ger en tillfälligt sänkt östrogenproduktion (Fodstad & Valand, 2002).

1.3 Omvårdnadsteoretisk referensram Grundaren för interaktionsteorin är doktor Hildegard Peplau (1910-1999). År 1952

publicerades hennes bok Interpersonal Relation in Nursing där den moderna sjuksköterskans

6

roll beskrevs som en profession, i stället för som tidigare mer som skicklig arbetare

(American Academy of Nursing, 1999). Teorin bygger på psykodynamiken och hennes arbete

är en milstolpe inom psykiatrin (Obituary, 1999). För att nå ett bra vårdresultat är Peplaus

(1952) interaktionsteorin ett användbart instrument att arbeta efter. Hon ansåg att omvårdnad

är en mänsklig relation mellan en individ som är sjuk eller behöver hälsoservice och en

sjuksköterska, som är speciellt utbildad för att känna igen och ge respons på behovet av hjälp.

Sjuksköterskan uppmuntrar patienten att ta del i vården, bistår med sin kunskap och

vägledning och ger på så sätt patienten möjlighet att själv fatta ett välgrundat beslut (figur 1).

Figur 3. Att mötas Fritt efter Peplaus egen illustration från boken Interpersonal Relation in Nursing (1952)

Egidius och Norberg (1983, s 25) sammanfattar Peplaus teori enligt följande:

Vårdaren och patienten ska samarbeta för att lösa patientens problem. Vårdaren ska hjälpa patienten att förstå sitt problem, sina upplevelser av problemet och sina försök att bemästra det. Patienten ska lära, växa och mogna under interaktionens gång.

1.4 Problemformulering Hysterektomi innebär mycket mer än att bara avlägsna ett organ. Fysiska men även

psykologiska faktorer spelar en viktig roll i helhetsupplevelsen av operationsresultatet. Frågan

är hur kvinnan upplever livet efter hysterektomin och om det finns några särskilda behov av

sjuksköterskans omvårdnad i samband med operationen I en litteraturstudie av Kim och Lee

(2001) så är sömnstörningar, ångest, depression och smärta vanliga problem efter

hysterektomin och frågan är om dessa besvär går att avhjälpa genom förebyggande

omvårdnadsåtgärder. Studien görs som en systematisk litteraturstudie för att okritiskt och utan

7

särskild inriktning på specifikt resultat finna samtliga studier som handlar om omvårdnad vid

hysterektomi.

1.5 Syfte Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka omvårdnadsbehov kvinnor har vid en

hysterektomi, som kan åtgärdas för att kvinnan ska känna sig mer nöjd med slutresultatet.

1.6 Frågeställningar A. Vilka omvårdnadsbehov finns i samband med en hysterektomi?

B. Hur kan sjuksköterskan minska kvinnans negativa upplevelse av hysterektomin?

1.7 Definitioner

Abdominal hysterektomi

Operationsmetod där livmodern tas bort via ett snitt genom bukväggen (Aka, 2008a).

Adherens

Avser sammanväxning av organ efter kirurgiskt ingrepp (Fertilitetsguiden, 2008).

Angiogenes

Innebär en process som bildar av nya blodkärl som ingår i bl.a sårläkning (MedicineNet).

Hysterektomi

Avser en operation där livmodern avlägsnas. Ibland tas även äggstockar och äggledare bort samtidigt (Aka, 2008d).

Laparaskopisk hysterektomi

Operationsmetod där livmodern lossas via en titthålsoperation och avlägsnas genom slidan (Aka, 2008b).

Stromalceller

Avser celler som finns bl.a. i uterus endometrium. Tillverkar olika hormoner, allt efter den gen som styr (MedicineNet, 2008a).

Transforming Grow Faktor (TGF)

Är ett protein (hormon) som stimulerar tillväxt av normala celler (MedicineNet, 2008b).

Visual Analog Scale (VAS)

Innebär en skala med vilken patienten själv får skatta sin smärta från 0-10.

Vaginal hysterektomi

Operationsmetod där livmodern avlägsnas via slidan (Aka, 2008c).

Vascular Endometric Grow Factor (VEGF)

Är ett protein (hormon) som stimulerar till nybildning av blodkärl (MedicineNet, 2008c).

8

2 METOD

2.1 Design Denna undersökning genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Detta innebär att

litteratur som använts har granskats och bedömts efter förutbestämda kvalitetskriterier för att

fastställa deras bevisvärde för till exempel en viss omvårdnadsåtgärd. I denna bedömning

ingår två granskningsmallar modifierade efter förlagor av Forsberg och Wangström (2003)

och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), en för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar,

om 28 kvalitetskriterier var (se bilaga 1). För att ytterligare säkerställa validiteten höjdes den

vanligen använda kvalitetsgränsen från 60 % till 85 % av de 28 kvalitetskriterierna i

artikelgranskningen.

2.2 Artikelgranskningskriterier Tabell 1 Kvalitetsvärdering av artiklar

Värdering Poäng Procent

Högt bevisvärde

26-28poäng >93%

Måttligt bevisvärde

24-25poäng >85%

Lågt bevisvärde

20-23poäng. >70%

2.3 Urval av litteratur Urvalet av litteraturen utgjordes genom Högskolan Dalarnas biblioteks databaser via proxy-

server där ELIN och PubMed var målobjekten. ELIN (Electronic Library Information

Navigator), är en databas som sammanlänkar en rad artikelleverantörer såsom Elsevier,

Blackwell, Ebsco och Springer. Genom SamSök tillhandahölls bland annat

medicinartikeldatabasen PubMed. Artiklarna som har använts är både av kvalitativ och av

kvantitativ beskaffenhet.

2.4 Inklusionskriterier De artiklar som innehöll ett omvårdnadsproblem eller upplevelser i samband med

gynekologisk åkomma, vilket framgick av titel eller abstrakt, inkluderades. Det skulle vidare

tydligt framgå om hysterektomin utfördes på benign respektive malign indikation. Slutligen

skulle artiklarna uppfylla minst 24 av 28 (85%) möjliga kriterier som ingick i

granskningsmallarna för att inkluderas i studien.

9

2.5 Exklusionskriterier Exkluderingen av artiklar skedde i två steg. I första exkluderingsurvalet utgick posters,

översiktsartiklar, populärvetenskapliga artiklar, dubbletter, artiklar på annat språk än

engelska, liksom artiklar som inte går att förvärvas i elektronisk form. Alla artiklar som

handlade om förebyggande arbete såsom screening uteslöts eftersom denna typ av

frågeställning inte ingick i studiens syfte. I det andra exkluderingsurvalet utgick artiklar som

hade ett bevisvärde under 85 % (>24 av möjliga 28 poäng) enligt angivna granskningsmallar.

2.6 Datainsamlingsmetod Utifrån studiens syfte valdes relevanta artiklar ut genom väl avvägda sökord; hysterect* och

nurs* för att erhålla benigna artiklar, samt gynaecolog*, canc* och nurs* för artiklar om

hysterektomi utförd på malign indikation. Sökordet nurs* användes för att utfå renodlade

omvårdnadsartiklar och för att sortera bort artiklar som vände sig till andra professioner.

Genom dessa sökkriterier och med ett tidsintervall på 9 år (2000-2008) erhölls 69 respektive

45 artiklar. Samtliga träffar avsynades och kategoriserades utifrån deras innehåll. I första

exkluderingen föll 58 respektive 28 träffar bort och i andra urvalet utgick 6 respektive 21

stycken. Totalt utvanns 12 artiklar vilket inte uppfyllde den begärda kvoten på minst 15

artiklar.

Genom frisökning i databasen ELIN mottogs ytterligare 1 artikel genom sökorden

gynaecolog*, canc* och nurs* och årtalet 1992. Frisökning i PubMed med sökorden sexual,

sexual funticion, sexual arousal, hysterect*,anxiety, gynecolog* och canc* samt

tidsintervallen 2004, 2005 och 2008 i olika kombinationer, förvärvades ytterligare 4 artiklar.

Sammanlagt utvanns 16 granskade artiklar av måttligt till högt bevisvärde, 15 artiklar höll sig

inom tidsspannet 2000-2008 och 1 artikel stammade från 1992. Hela datainsamlingsmetodens

sökstrategi i detalj åskådliggörs i 3.7 Artikelsök figur 4.

10

3.7 Artikelsök

Figur 4. Systematisk sökstrategi. Bevisvärde i form av granskningsmallar som inkluderande 28 kvalitetskriterier. Högt bevisvärde = 26-28p, Måttligt bevisvärde = 24-25p, och Lågt bevisvärde = 20-23p

BIBLIOTEK

Systematisk sökning

Limits: 2000-2008, fulltext

hysterect* AND nurs*

Antal träffar: 69 Utvalda: 11 Granskade: 5

Bevisvärde Högt: 5 st Måttligt: 0 st

Systematisk sökning

Limits: 2000-2008, fulltext

canc* AND nurs* AND gynaecolog*

Antal träffar: 45 Utvalda: 17 Granskade: 7


Frisökning

Limits: 2005

sexual* AND anxiety* AND hysterect*

Antal träffar: 4 Granskad: 1

Limits: 2004

hysterect* AND sexual function


Limits: 2004

hysterect* AND sexual aurosal


Limits: 2008

gynecolog* AND sexual AND canc*



Frisökning

Limits: 1992, fulltext

sexual AND canc* AND gynaecolog*



11

2.8 Evidensbestämningsmetod För att evidensbestämma framkomna resultat i denna studie användes en tabell efter

Bahtsevanis doktorsavhandling (2008), (tabell 2).

Tabell 2 Evidenskriterier för resultatvärdering

Värdering Vetenskapligt underlag Definition

Evidensgrad 1

Starkt vetenskapligt underlag

Minst två studier med högt bevisvärde

Evidensgrad 2

Måttligt vetenskapligt underlag En studie med högt bevisvärde och

två studier med måttligt bevisvärde

Evidensgrad 3

Begränsat vetenskapligt underlag

En studie med högt bevisvärde eller två studier med måttligt bevisvärde

Evidensgrad 4

Otillräckligt vetenskapligt underlag

En studie med måttligt bevisvärde och/eller studier med lågt bevisvärde

Källa: Bahtsevani (2008).

2.9 Etiskt övervägande I föreliggande systematiska litteraturstudie var avsikten att förhålla sig objektiv till vald

litteratur och studiernas resultat. Valet av artiklarna innebar dock en viss subjektivitet på

grund av varje människas enskilda preferenser, men resultaten redovisas så sanningsenligt

som detta låter sig göras.

12

3 RESULTAT

3.1 Huvudresultat Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka omvårdnadsbehov kvinnor visar i

samband med en hysterektomi. a) Behov av information om beslutstagande till hysterektomi

kunde identifieras som det första omvårdnadsbehovet, denna vilade på starkt vetenskapligt

underlag. Det andra omvårdnadsbehovet vilade på starkt vetenskapligt underlag och

identifierades b) behov av information om hysterektomins påverkan på sexualiteten. Det tredje

omvårdnadsbehovet vilade på starkt vetenskapligt underlag och identifierades som c) behov

av specialistvård för kvinnor med låg livskvalitet vid malign sjukdom. Utöver dessa tre behov,

fanns d) behov av extra stöd vid ångest, detta omvårdnadsbehov belades på måttlig

vetenskaplig grund. Se 3.6 analysgraderingsanalys tabell 3, samt 3.7 artikelsammanställning

tabell 4.

3.2 Behov av information för beslutstagande till hysterektomi (a) Kvinnor med en benign gynekologisk åkomma saknar viktig kunskap, som gör att det svårt att

ta ställning till om man skall låta sig opereras eller inte. Wu et al. (2005) upptäckte att många

av de kvinnor som avstod från operation gjorde det på grund av att de trodde att den kunde

leda till att de fick cancer senare i livet. Kvinnor med en malign gynekologisk sjukdom

upplevde att de hade fått för litet information om vad de kunde förvänta sig efter operationen

inkluderat fysiska, sexuella och känslomässiga aspekter och de önskade att de hade fått mera

stöd när de stod inför valet av behandlingsform (Corney et al., 1992). I brist på kunskap och

osäkerhet om sitt eget bästa överlät därför många valet om behandlingsmetod till läkaren

(Beaver et al., 2007). De kvinnor som befann sig på landsbygder där det var långt till

sjukvården, hade anpassat sig efter omständigheterna och sökte sin information på internet

eller fick den genom lokalbygdens kvinnor som delade med sig av sina erfarenheter (Baldwin

et al., 2008).

3.3 Behov av information om hysterektomins påverkan på sexuallivet (b) Många kvinnor som valt att genomgå en hysterektomi på benign indikation var rädda att deras

sexuella förmåga skulle bli nedsatt. Denna farhåga besannades dock inte och de märkte inte

av någon större förändring efteråt (Wagner et al., 2005). Samma resultat framkom i studie av

Dragisic et al., (2004) och Ewalds-Kvist et al. (2005), där kvinnorna inte märkte någon

13

radikal skillnad. I de fall där den gynekologiska åkomman hade orsakat smärta vid samlag

upplevdes dock en klar förbättring, då samlagssmärtan försvann (Wagner et al., 2005). I en

undersökning om sexuell lubrikation påvisades en viss nedsättning efter hysterektomi då vissa

nervbanor oundvikligen skadades under själva operationen (Meston et al., 2004). Många av

de kvinnor som behandlats för cancer hade ett vagt sexualliv före operationen och fortsatte att

ha dessa problem efteråt (Corney et al., 1992). I en studie av Brotto et al. (2008) fick kvinnor

som skulle genomgå hysterektomi för en malign åkomma genomgå 4 sessioner med kognitiv

terapi (PsychoEducational Intervention, PED) både före och efter ingreppet. Denna metod gav

en signifikant positiv effekt på kvinnornas sexualitet (ibid).

3.4 Behov av specialistvård för kvinnor med låg livskvalitet vid malign sjukdom (c) Livskvaliteten är överlag låg hos de kvinnor som behandlas för malign sjukdom. Kvinnor vars

primärcancer har metastaserat har en lägre livskvalitet än de kvinnor som har drabbats av en

enklare form av cancer (Zhao et al., 2003). Om strålningen förorsakade gastrointestinala

besvär var livskvaliteten låg (Gami et al., 2003). Vid terminal vård vid cancer fann man att

unga kvinnor samt gifta kvinnor led av en lägre livskvalitet än övriga i studien (Lundh-

Hagelin et al., 2006).

3.5 Behov av extra stöd vid ångest (d) I en studie av Ewalds-Kvist et al. (2005) fann man att ångest var individberoende. De kvinnor

som upplevde svår ångest efter en planerad hysterektomi var de som hade upplevt livskriser

under året före ingreppet. Ångesten korrelerade med depression, som drabbade gifta

nulliparor i fyrtioårsåldern. Enligt Cheung et al. (2003) hjälper kognitiv terapi (PED) kvinnor

att bearbeta negativa tankemönster vilket ger nöjdare patienter. Kvinnor som stod inför en

operation på malign indikation upplevde ungefär lika mycket ångest före som efter

operationen (Corney et al., 1992). Bradley et al. (2000) observerade att de som var de bästa på

att komma på återbesök efter en operation på malign indikation var de som hade mest ångest.

Dessa kvinnor var också de bästa på att fullfölja hela testprogrammet i studien (ibid).

14

3.6 Evidensgraderingsanalys Tabell 3 Omvårdnadsresultat

Huvudförfattare: Publiceringsår: Omvårdnadsresultat Artikel-

kvalitet Evidens- grad

a) Behov av information vid beslutstagande till hysterektomi

○ Wu et al., (2005)

Brist på information ledde till att kvinnor avstod från hysterektomin eftersom de trodde att den kunde leda till att de fick cancer senare i livet.

Högt

1 ●

Baldwin et al. (2008)

Anpassning till omständigheter. Kvinnor som bodde långt från sjukvårdsinrättningar sökte svar på annat håll, (Internet mm), samt delade med sig av kunskap och erfarenheter till andra i bygden.

Högt

●

Corney et al., (1992)

Många tyckte att de hade fått för litet information om efter-effekterna av hysterektomin och var besvikna över det. Måttligt

● Beaver et al., (2007)

Många överlät valet till doktorn i brist på kunskap och självtillit. Måttligt

b) Behov av information om hysteretomins påverkan på sexuallivet

○ Wagner et al., (2005)

De kvinnor som hade oroat sig för sitt sexualliv märkte inte någon skillnad efteråt. Högt

1

○ Dragistic et al., (2004)

Kvinnorna upplevde ingen större förändring i sexuell förmåga. Högt

○ Meston et al., (2004)

Något sämre lubrisering efter hysterektomi pga. avskurna nervbanor. Högt

○ Ewalds-Kvist et al., (2005)

Kvinnorna upplevde ingen större förändring i sexuell förmåga. Dålig orgasmkvalitet korrelerade med aggressivitet Måttligt

● Brotto et al., (2008)

Psykoedukativ intervention (PED) gav en signifikant positiv effekt på den sexuella upplevelsen. Måttligt

● Corney et al., (1992)

Den sexuella förmågan var oförändrad efter operationen. De som hade sexuella problem före hysterektomin fortsatte att ha det efteråt. Måttligt

c) Behov av speciallistvård för kvinnor med låg livskvalit vid malign sjukdom

● Gami et al., (2003)

Livskvaliteten blev sämre av gastrointestinala besvär. Högt

1 ● Lundh-Hagelin et al., (2006)

Livskvaliteten var låg vid terminal vård. Unga och gifta kvinnor hade den sämsta livskvaliteten. Högt

● Zhao et al., (2003)

Kvinnor med metastaser hade lägre livskvalitet än de med bättre prognos. Måttligt

d) Behov av extra stöd vid ångest

○ Cheung et al., (2003)

Kvinnorna upplevde mindre ångest efter operationen genom Psykoedukativ intervention (PED) Högt

2 ○

Ewalds-Kvist et al., (2005)

Kvinnor som upplevt kriser året före hysterektomin upplevde mera ångest efteråt. Måttligt

● Corney et al., (1992)

Många hade fortfarande ångest efter operationen. Måttligt

● Bradley et al., (2000)

Kvinnor som kom på alla återbesök i uppföljningsprogrammet upplevde mer ångest. Måttligt

Not. [○]=Benign indikation, [●]=Malign indikation, [1]=Starkt vetenskapligt underlag, [2]=Måttligt vetenskapligt underlag

15

3.7 Artikelsammanställning Tabell 4 Artikelsammanställning Författare Land Tryckår

Syfte Design n Indikation Resultat Omvårdnads- åtgärd

Bevis-värde

Baldwin, A.EUsher, K.

.

Australien (2008)

Att utforska kvinnors upplevelser av att bo långt från terapeutisk hjälp efter gyncancer.

Kvalitativ 7 ●

Information = De sökte svar på annat håll (Internet mm) De delade med sig av kunskap och erfarenheter till andra i bygden.

Högt 27 p

Botth, K. Beaver, K.

UK (2007)

Att undersöka behovet av information och hjälp att välja.

Kvantitativ 53 ● Information − Många överlät valet till doktorn i brist på kunskap. Måttligt

25 p

Bradley, E.Calvert, E.

Howells, R. Pitts, M. Redman, C. Wafai, C. UK (2000)

Att undersöka vilka faktorer som avgör om kvinnan kommer på återbesök eller inte.

Kvantitativ 54 ●

Ångest − Kvinnor som fullföljde hela testprogrammet upplevde mer ångest.

Måttlig 25 p

Not. [○]=Benign indikation, [●]=Malign indikation,[+]=Positivt resultat,[−]=Negativt resultat, [=]=Oförändrat resultat

16

Tabell 4 Artikelsammanställning Författare Land Tryckår


Bevis-värde

Blaricom, A.A.

Goff, B. Brotto, L.A.

Greer, B. Heiman, J.R. Lentz, G.M. Swisher, E. Tamimi, H. USA (2008)

Att utvärdera om kognitiv terapi påverkar sexuell förmåga.

Kvalitativ 22 ● Sexuell förmåga + Det gav en signifikant positiv effekt.

Psycho- Educational Intervention (PED)

Måttlig 25

Callaghan, P. Chang, A.M

China Cheung, L.H.

(2003)

Att undersöka om kognitiv terapi gav nöjdare patienter.

Kvantitativ 48 ○ Ångest + Kvinnorna upplevde mindre ångest efter operationen.

Psycho- Educational Intervention (PED)

Högt 27 p

Crowther, M. Everett, H.

Corney, R.

Howells, A. UK (1992)

Att undersöka behovet av stöd och information vid operation av gyncancer.

Kvantitativ 105 ●

Depression = Många var fortfarande deprimerade. Ångest = Många hade fortfarande ångest efteråt. Sexuell förmåga = Många hade fortfarande sexuella problem efteråt. Information − Många tyckte att de hade fått för lite information om efter-effekterna.

Måttlig 24 p


17



Bevis-värde

Milad, M.P. Dragisic, G.

USA (2004)

Att undersöka kvinnors förväntningar före och resultat efter av sexuell förmåga.

Kvantitativ 75 ○ Sexuell förmåga = Kvinnorna upplevde ingen större förändring i sexuell förmåga.

Högt 27 p

Hirvonen, T., Kvist, M.

Ewalds-Kvist, B.

Lertola, K. Niemelä, P. Finland (2005)

Att undersöka depression, ångest och aggressivitet i samband med hysterektomi. Även sexualitet undersöktes.

Kvantitativ 85 ○

Depression + (−) sjönk i tre av fyra grupper. (Gifta nulliparor) Sexuell förmåga = Dålig orgasmkvalitet korrelerade med aggressivitet Ångesten − Kvinnor som upplevt tidigare kriser i livet upplevde mer ångest efteråt.

Måttlig 25p

Andreyev, H.J.N. Blake, P. Davies, J. Dearnaley, D.

Harrington, K. Gami, B.

Norman, A.R. Tait, D. UK (2003)

Att utforska hur kvinnor hanterar gastrointestinala symtom efter strålning.

Kvantitativ 56 ● Livskvalitet − Livskvaliteten blev sämre av de gastrointestinala besvären.

Högt 26 p


18



Bevis-värde

Fürst, C.J. LundhHagelin, C.Seiger, Å.

Sverige (2006)

Att mäta livskvaliteten hos döende kvinnor relaterat till vissa bakgrundsfaktorer.

Kvantitativ 278 ● Livskvalitet − Unga och gifta kvinnor hade lägre livskvalitet Högt

28 p

USA Meston, C.M.

(2004)

Att undersöka om skadade nervbanor sätter ned den sexuella förmågan.

Kvantitativ 32 ○ Sexuell förmåga − Något sämre förmåga efter hysterektomi Högt

26 p

Eikeland, O-L. Helland, H. Qvarnström, U

Norge Rannestad, T.

(2001)

Att undersöka om den generella hälsan förbättras efter hysterektomi.

Kvantitativ 111 ○ Generell hälsa + Den generella hälsan förbättras på lång sikt Högt

27 p


19



Bevis-värde

Petersen, L.K.

Danmark Seibaeck, L.

(2007)

Att utvärdera ett själv-värderingstest för hälsa efter operation av cervixcancer.

Kvantitativ 319 ●

Mental hälsa − + Den mentala hälsan var lägre än kontrollgruppens.på de kvinnor som fortfarande såg sig själva som cancerpatienter. Den mentala hälsan var högre än kontrollgruppens.på de kvinnor som inte längre såg sig själva som cancerpatienter.

Högt 26 p

Carlslund, A.M. Ottesen, B. Sörensen, M.

Danmark Wagner, L.

(2005)

Att beskriva hur kvinnor upplever kort eftervård och beskriva deras beteende.

Kvalitativ 10 ○ Sexuell förmåga = De kvinnor som hade oroat sig för sitt sexliv kunde inte märka någon skillnad efteråt.

Högt 27 p


20

Tabell 4 Atikelsammanställning Författare Land Tryckår


Bevis-värde

Chao, Y-M. Che, H-L. Yang, C-F.

Taiwan Wu, S-M.

(2005)

Att undersöka hur kvinnor tänker när de ska välja mellan operation eller inte operation.

Kvantitativ 32 ○

Information − Brist på information ledde till att kvinnor avstod från operation eftersom de trodde att den kunde leda till att de fick cancer senare i livet.

Högt 28 p

Kanda, K. Liu, S.J. Mao X.Y

Kina Zhao, H.

(2003)

Att utvärdera livskvaliteten hos kvinnor med gynekologisk cancer under strålbehandling.

Kvantitativ 191 ● Livskvalitet − Kvinnor med metastaser hade lägre livskvalitet än de med bättre prognos.

Måttligt 24p


21

4 DISKUSSION

4.1 Sammanfattning av huvudresultatet Syftet med studien var att samla in fakta om vad som bidrog till kvinnans helhetsupplevelse av

en hysterektomi på benign eller malign indikation. Resultatet påvisade att det fanns:

a) Behov av information för beslutstagande till hysterektomi b) Behov av information om hysterektomins påverkan på sexualiteten

c) Behov av specialistvård för kvinnor med låg livskvalitet vid malign sjukdom


Informationen gäller hälsovinster vid operation vid benign gynekologisk sjukdom (Wu et al.,

2005) men även information om operationens eftereffekter inkluderat fysiska, sexuella och

känslomässiga aspekter vid malign indikation (Corney et al., 1992) samt stöd i att välja

behandlingsalternativ vid malign sjukdom (Beaver et al., (2007).

4.2 Resultatdiskussion

Behov av information för beslutstagande till hysterektomi (a)

Wu et al. (2005) upptäckte att många av de kvinnor som avstod från en hysterektomi på benign

indikation gjorde det på grund av att de trodde att operationen kunde leda till att de fick cancer

senare i livet. Här är den lämpligaste omvårdnadsåtgärden att informera kvinnorna om vilka

hälsovinster de har att vänta, samt att dementera myter och felaktiga uppgifter. I en lyckad

interaktionsrelation kan sjuksköterskan fånga upp sådana här vanföreställningar och åtgärda

dem. För dessa kvinnor handlar den stora frågan om valet att låta sig opereras eller inte. Ett

sådant viktigt val bör inte hastas fram utan mår bäst av att begrundas och mogna fram.

För de kvinnor som opererades för en malign gynekologisk åkomma var

behandlingsalternativen och information om efterverkningar inkluderat fysiska, sexuella och

känslomässiga aspekter de viktigaste delarna av omvårdnaden (Corney et al., 1992). I en

malign situation är vinsten av en operation mer given eftersom indikationen är livshotande.

Beaver et al. (2007) fann att många kvinnor med malign sjukdom överlät valet om

behandlingsmetod till läkaren i brist på kunskap och osäkerhet om sitt eget bästa. Dessa

kvinnor behöver information om för- och nackdelar med olika behandlingsalternativ samt stöd

för att ta ställning om vad som är bäst för henne eftersom brist på kunskap gjorde att beslutet

om behandlingsalternativ överläts till läkaren. Enligt interaktionsteorin så ska vårdaren hjälpa

22

patienten att förstå sitt problem och sina upplevelser av problemet för att på så sätt göra denne

införstådd och delaktig i valet av vårdalternativ.

Var kvinnorna befann sig hade också betydelse för hur kvinnor hittade information om

hysterektomi. Kvinnor som befann långt från sjukvård och andra faciliteter anpassade sig efter

omständigheterna (Baldwin et al., 2008) och fann sin information på internet eller genom

kvinnor som kunde dela med sig av sina erfarenheter. Fördelen med grannverkan är att den

skapar ett socialt nätverk kring kvinnan som ger stöd. Nackdelen kan dock vara att

informationen som kvinnorna själva samlat ihop kan vara byggd på egna tankar och

funderingar och som kanske inte alltid stämmer överens med verkligheten, t.ex. som för de

kvinnor som felaktigt trodde att de riskerade att få cancer om de genomgick en hysterektomi

(Wu et al., 2005). Här fyller sjuksköterskan en viktig funktion. Enligt interaktionsteorins

grundtankar innebär det för sjuksköterskan att på kort tid skapa en förtrolig relation till sin

patient som uppmuntrar till ett öppet samtalsklimat där kvinnan känner sig trygg med sina

frågor. Om dessa kvinnor som bor långt ifrån sjukvård sedan känner att de kan ringa

sjuksköterskan lika lätt som till en vän så medför detta i slutänden till en säkrare grundkälla för

information.

Behov av information om hysterektomins påverkan på sexualiteten (b)

För de kvinnor som opererats för benign sjukdom visade resultatet ingen påverkan av

sexuallivet som många kvinnor hade befarat (Wagner et al., 2005). De kvinnor som inte hade

några förväntningar om ett bättre sexualliv efter operationen, upplevde inte heller någon

skillnad i sexuell lust, orgasmfrekvens eller orgasmintensitet (Dragisic et al., 2004). Den

viktigaste skillnaden visade sig vara minskad smärta vid samlag (ibid). En något sämre

lubricering uppmättes på de kvinnor som fått livmodern avlägsnad pga att vissa nervbanor

blivit avskurna under hysterektomin (Meston et al., 2004). Enligt Ewalds-Kvist et al. (2004) så

hade dålig orgasmfunktion snarare samband med aggressivitet än med hysterektomin som

grundorsak.

För de kvinnor som opererats på grund av malign indikation, berodde den sexuella förmågan

snarare på hur den såg ut före operationen. Om den sexuella förmågan var nedsatt före

operationen så fortsatte den att vara det även efter operationen (Corney et al., 1992).

23

Vad som intressant nog påverkade den sexuella förmågan positivt var de 4 sessionerna med

kognitiv terapi (Brotto et al., 2008). Kvinnorna fick lära sig hur kroppen fungerade och att lära

sig att njuta av sin kropp.

Behov av specialistvård för kvinnor med låg livskvalitet vid malign sjukdom (c)

Av resultatet framkom att kvinnor med malign sjukdom hade dålig livskvalitet. Dessutom hade

de kvinnor som hade metastaser lägre livskvalitet än de med bättre prognos (Zhao et al.,

2003). Vid terminal vård framkom det att de som hade sämst livskvalitet var unga kvinnor och

gifta kvinnor (Lundh-Hagelin et al., 2006). Vid denna typ av vård ställs större krav på

sjuksköterskans förmåga att hantera andliga och psykosociala behov och förmåga att hantera de

riktigt djupa livsfrågorna. För de kvinnor som led av gastrointestinala besvär var livskvaliteten

låg (Gami et al., 2003). Här behövs mer avancerad vård för att komma åt och behandla de

smärtor som uppkommit genom de sammanväxningar av tarmar som skett. Ett sådant här

resultat känns inte överraskande, men dessvärre fanns det inga studier som påvisade kvinnors

livskvalitet efter operation på benign indikation i denna studie vilket är en brist. Uppenbart är

att maligna och benigna indikationer ger olika svårigheter för kvinnor att tampas med. Två av

dessa tre livskvalitetsstudier handlar om kvinnor som ska dö, det vill säga om metastaser (Zhao

et al., 2003) och terminalvård (Lundh-Hagelin et al., 2006). Denna faktor saknades helt hos de

kvinnor opererades på benign indikation och därför är det svårt att jämföra vad benigna och

maligna indikationer åstadkommit på livskvalitetsfrågor.

Behov av extra stöd vid ångest (d)

Kvinnor som hade genomgått en eller flera kriser året före den benigna operationen upplevde

ångest efteråt (Ewalds-Kvist et al., 2005). De affektiva tillstånd som upplevdes utgjorde ett

kontinuum på tidigare erfarna sådana. Positiv effekt hade Psychoedukational intervention i en

studie av Cheung et al. (2003) i vilken kvinnorna lärde sig att omvandla negativa tankar till

positiva tankar. Intressant var att de ångestbenägna kvinnorna som opererats på malign

indikation kom på alla återbesök i uppföljningsprogrammet (Bradley et al., 2000). Denna

grupp kvinnor var även de filtigaste deltagarna i Bradleys studie. Troligtvis var dessa kvinnor i

behov av mera stöd än de övriga i studien som inte var lika flitiga. Lämpligt vis kan

stödgrupper ordnas för att tillgodose kvinnors behov av extra stöd då de opereras på en

allvarligare indikation. Corney et al (1992) påvisade att de kvinnor som upplevde ångest före

operationen fortsatte att känna ångest även efter operationen.

24

Det framkom i resultatet att ångest var vanligt i samband med hysterektomi oavsett om den var

på benign eller malign grund. Hur kvinnan upplever sin situation och hanterar den är

individbundet och hysterektomin är bara en del av påfrestningen som utlöser besvären.

Kognitiv terapi har god effekt på ångest och borde trots att studien endast utprovats på kvinnor

som opererats på benign indikation (Cheung et al., 2003) även ha effekt på kvinnors

ångestproblematik som opererats för maligna tillstånd.

4.3 Metoddiskussion

Detta arbete genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Från Högskolan Dalarnas

databaser, via proxy-server, ELIN och PubMed har sammanlagt 16 artiklar av både kvalitativ

och kvantitativ ansats utvunnits vilka utgjorde grunden för denna studie. I första

urvalsgranskningen utgick de artiklar som bestod av posters, översiktsartiklar,

populärvetenskapliga artiklar, dubbletter, artiklar på annat språk än engelska, artiklar som inte

gick att få i elektronisk form, samt artiklar som handlade om förebyggande arbete. I andra

urvalet granskades 33 artiklar efter två modifierade granskningsmallar efter förlagor av

Forsberg och Wangström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), en för kvalitativa

och en för kvantitativa artiklar, om 28 frågor var (se BILAGA 1).

För att säkerställa den interna validiteten togs en hög gräns av 85 % av de 28

kvalitetskriterierna i artikelgranskningskriterierna, vilket ledde till att många artiklar föll bort,

men de som kvarstod var av desto högre kvalitet vilket stärkte kvaliteten på studien. För att få

ett så färskt vetenskapligt underlag som möjligt valdes artiklar från 2000-talet i första hand.

Det har gjorts många nya upptäckter under de senaste åren som har dementerat äldre studiers

resultat. Till exempel studier som påvisar att hysterektomi är orsak till försämrat sexualliv,

vilket dementeras av denna litteraturstudie (Wagner et al., 2005, Dragisic et al., 2004, Ewalds-

Kvist et al., 2005; & Corney et al., 1992).

Den externa validiteten är hållbar och studien går att överföra på andra områden. Dels eftersom

studien var ganska allmänt inriktad på kvinnors upplevelser och inte satte gränser om vilka

upplevelser som fick ingå, och dels för att studien tog hänsyn till de omständigheter som en

malign respektive benign indikation innebar. Det som kan kompromettera reliabiliteten är att

Högskolan Dalarnas databas ELIN endast nås genom en proxy-server som kräver inloggning

med särskilt lösenord vilket kan förvärvas via skolans datorenhet. Artiklarna går dock att nå via

andra databaser med liknande sökkriterier. Till exempel så går PubMed att nås på detta sätt,

25

men fördelen med att gå genom Högskolan Dalarnas proxy-server är att lösenordet öppnar upp

artiklar som annars är förenade med avgifter och dylikt.

Det systematiska insamlandet av artiklar från 2000-talet innebar ett lyft för studien eftersom

uppgifterna var aktuella, men det medförde också att för få artiklar fångades upp genom

databasen ELIN för att täcka minimikravet på 15 artiklar. Detta löstes genom frisökning på

databasen ELIN och PubMed. Genom detta förfarande blev inte studien helt systematisk vilket

är en brist då studien utger sig för att vara det. Om skribentens erfarenhet av databasen ELIN:s

begränsningar hade varit bättre så hade PubMed utgjort förstahands valet.

4.4 Omvårdnadsteoretisk diskussion

Peplaus interaktionsteorin (1952) anger sjuksköterskans viktiga funktion som

informationsförmedlare samt att fånga upp de kvinnor som är i extra behov av stöd. Teorin

bygger på psykodynamiken om hur olika psykiska krafter samverkar och hennes arbete är

avgörande inom psykiatrin (Obituary, 1999). För att nå ett bra vårdresultat är Peplaus (1952)

interaktionsteorin ett användbart instrument att arbeta efter. Genom samarbete med kvinnan

kan hennes problem lösas på bästa sätt. Sjuksköterskan bistår med sin kunskap och reder ut det

kvinnan upplever som oklart. På så sätt byggs en säker kunskapsgrund upp för patienten vilket

underlättar genomförandet av behandlingen. En välinformerad patient är mentalt förberedd på

vad som väntar och blir inte överraskad när ett problem uppstår utan hon vet hur hon ska

hantera det.

4.5 Studiens kliniska betydelse

Tanken med denna studie var att samla in fakta, som kunde ligga till grund för till exempelvis

en folder till kvinnor som står inför en hysterektomi. Eftersom behoven skiljer sig ganska

markant i vissa avseenden vad gäller de benigna respektive maligna problemområdena, så kan

de vara lämpligt att göra två broschyrer med respektive inriktning. Foldern kan lämnas ut som

ett komplement i samband med den första vårdkontakten.

4.6 Förslag på vidare forskning

Denna studie är inte tillräcklig som underlag för en folder vilket innebär att vidare studier

borde göras för att täcka in hela omvårdnadsområdet. De områden som saknas är bland annat

hysterektomins påverkan på urininkontinens, depression, adherenser och strålskador. Även

studier om vad som händer i kroppen vid sexuell upphetsning och hur kvinnan själv kan

26

påverka sitt sexuella liv vore av nytta. En fördjupning av Brottos (2008) studie om

psykoedukativ intervention och dess påverkan på sexuell upplevelse skulle vara skäl att företa.

4.7 Konklusion

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka omvårdnadsbehov kvinnor hade inför en

hysterektomi för att de skulle känna sig mer nöjda med slutresultatet. Huvudresultatet visade

att kvinnor saknade viktig information om behandlingsalternativ respektive hysterektomins

efterverkningar för att ha möjlighet att fatta ett välgrundat val så att besvikelser efter

operationen kunde undvikas. Fyra omvårdnadsområden identifierades:

a) Behov av information för beslutstagande till hysterektomi b) Behov av information om hysterektomins påverkan på sexualiteten

c) Behov av specialistvård för kvinnor med låg livskvalitet vid malign sjukdom


Resultaten diskuterades utgående från Peplaus interaktionsteori (1952) vilken innebar att

sjuksköterskan bistod med kunskap och vägledning för att hjälpa patienten att fatta ett beslut

att avstå från livmodern, så att hon ej ångrade sig då det var för sent. Tanken med denna studie

var att den kunde utgöra ett underlag till en informationsskrift för de kvinnor som står i

beredskap att genomgå en hysterektomi för att ge dem tillgång till ny kunskap, som besvarar de

vanligaste frågorna. Ny kunskap måste komma ut till målgruppen för att göra nytta och en

informationsfolder som fås av sjuksköterskan under det första besöket kan vara avgörande för

en kvinnas livssituation.

27

5 REFERENSER

Baldwin, A.E., & Usher, K. (2008). Going the Distance – Experineces of Women with Gynaecological Cancer Residing in Rural Remote North Qeensland. International Journal of Nursing Practice, 14, 322-328.

Artiklar till resultatet

Beaver, K., & Botth, K. (2007). Information Needs and Decision-Making Preferences: Comparing Findings for Gynaecological, Breast ad Colorectal Cancer. European Journal of Oncology Nursing, 11,409-416. Bradley, E., Pitts, M., Redman, C., Calvert, E., Howells, R., & Wafai, C. (2000). What are the Factors Associated with the Follow-Up Preferences of Women in Long-Term Remission from Gynaecological Cancer? Journal of Obstetrics and Gynaecology, 20(4), 408-411. Brotto, L.A., Heiman, J.R., Goff, B., Greer, B., Lentz, G.M., Swisher, E., Tamimi, H., & Blaricom, A.A. (2008). Psychoeducational Intervention for Sexual Dysfunction in Women with Gynecologic Cancer. Archives of Sexual Behavior, 37(2), 317-329. Cheung, L.H., Callaghan, P., & Chang, A.M. (2003). A Controlled Trial of Psychoeducational Interventions in Preparing Chinese women for Elective Hysterectomy. International Journal of Nursing Studies, 40(2), 207-216. Corney, R., Everett, H., Howells, A., & Crowther, M. (1992). The Care of Patients Undergoing Surgery for Gynaecological cancer: The Need for Information, Emotional Support and Counselling. Journal of Advanced Nursing, 17, 667-671. Dragisic, G., & Milad, M.P. (2004). Sexual Functioning and Patient Expectation of Sexual Functioning after Hysterectomy. American Journal of Obstetrics and Gynecology, 190(5), 1416-1418. Ewalds-Kvist, S.B.M., Hirvonen, T., Kvist, M., Lertola, K., & Niemelä, P. (2005). Depression, Anxiety, Hostility, and Hysterectomy. Journal of Psychosomatic Obstetrics & Gynecology, 26(3), 193-204. Gami, B., Harrington, K., Blake, P., Dearnaley, D., Tait, D., Davies, J., Norman, A. R., & Andreyev, H. J. N. (2003). How patients manage gastrointestinal symptoms after pelvic radiotherapy. Alimentary Pharmacology & Therapeutics, 18(10):987-994. Lundh-Hagelin, C. Seiger, Å. & Fürst, C.J. (2006). Quality of Life in Terminal Care – With Special Reference to Age, Gender and Marital Status. Support Care Cancer, 14, 320-328. Meston, C.M. (2004) The Effects of Hysterectomy on Sexual Aurosal in Women With a History of Benign Uterine Fibroids. Archive of Sexual Behavior, 33(1), 31-42 Rannestad, T., Eikeland, O-L., Helland, H., & Qvarnström, U. (2001). The General Health in Women Suffering from Gynaecological Disorders in Improved by Means of Hysterectomy. Scandinavian Journal of Caring Science, 15, 264-270.

28

Seibaeck, L., & Petersen, L.K. (2007). Self-valued Health in Danish Women after Cervix Cancer Surgery – A Retrospective Questionary Study. European Journal of Oncology Nursing, 11, 183-186. Wagner, L., Carlslund, A.M., Sörensen, M., & Ottesen, B. (2005). Women´s Experiences with Short Admission in Abdominal Hysterectomy and their Patterns of Behavior. Scandinavian Journal of Caring Science; 19, 330-336. Wu, S-M., Chao Yu, Y-M., Yang, C-F., & Che, H-L. (2005). Decision-Making Tree for Women Considering Hysterectomy. Journal of advanced nursing, 51(4), 361-368. Zhao, H., Kanda, K., Liu, S.J., & Mao X.Y. (2003). Evaluation of Quality of Life in Chinese Patients with Gynaecological Cancer: Assessments by Patients and Nurses. International Journal of Nursing Practice, 9, 40-48.

Augustus, C.E. (2002). Övriga artiklar

Beliefs and Perceptions of African American Women Who Have Had Hysterectomy. Journal of Transcultural Nursing, 13(4), 296-303. American Academy of Nursing (1999). Hildegard E. Peplau-Nursing Scholar, Educator, and Leader. Axelsen, S. (2008). Urodynamic and Ultrasound Charasteristics of Incontinence after Radical Hysterectomi. Neurology and Urodynamics, 27, 260-261. Bradley, S., Rose, S., Lutgendorf, S., Costanzo, E., & Anderson, B. (2006). Quality of Life and Mental Health in Cervical and Endometrial Cancer Survivors. Gynecologic Oncology, 100(3), 479-486. Brown, JS., Sawaya, G., Thorn, DH., & Grady, D.(2001). Hysterectomi and Urinary Incontinence: A systematic review, Lancet 356(535), 39. Chapple, A. (1999). Menorrhagia: Women's Perceptions of this Condition and it´s Treatment. Journal of advanced nursing, 29(6), 1500-1506. Chiaffarino, F., Parazzini, F., Decarli, A., Talamini, R., Montella. M., & La Veccia, C. (2006). Hysterectomy for Benign Indications Reduced the Long-Term Risk of Developing Epithelial Ovarian Cancer. Evidence-based Obstetrics and Gynaecology, 8(1-2), 58-59. Chung-Park, M. (2006). Anxiety Attacks Following Surgical Menopause. Clinical case report. The Nurse Practioner, 31(5). De Tayrac, R., Chevalier, N., Chauveaud-Lambling, A., Gervaise, A. & Fernandez, H. (2007). Is Vaginal Hysterectomy a Risk Factor for Urinary Incontinence at Long-Term Follow-Up? European Journal of Obstetrics and Gynecology and Reproductive Biology, 130(2), 258-261. Gentilini, D. Somigliana, E. Vigano, P. Vignali, M. Busacca, M., & Di Blasio, A.M. (2008). The Vascular Endothelial Growth Factor +405G>C Polymorphism in Endometriosis. Human Reproduction, 23(1), 211-215.

http://elin.lub.lu.se.www.bibproxy.du.se/elin?func=record&resid=b0571f28797328c029538762affbcafb&lang=se&query=%28all%3Ahysterect%2A%20AND%20all%3Anurs%2A%29%20AND%20year%3A%5B1988%20TO%202008%5D&start=60&sessionId=282815524561E0F4886C7EC47B08F4DD&orgFunc=basicSearch&ftxtOnly=on&sdi=�



http://elin.lub.lu.se.www.bibproxy.du.se/elin?func=record&resid=46942dab3e5a8c10ac7aac6a303df2d3&lang=se&query=%28all%3AEndometrial%20AND%20all%3Acancer%29%20AND%20all%3Adepression&start=4&sessionId=B7BC1B60CC9CF133F0160C154540E602&orgFunc=basicSearch&ftxtOnly=on&sdi=�



http://elin.lub.lu.se.www.bibproxy.du.se/elin?func=record&resid=446de31eec2cf72e6db66c4955ed99b9&lang=se&query=%28all%3Ahysterect%2A%20AND%20all%3Anurs%2A%29%20AND%20year%3A%5B1988%20TO%202008%5D&start=71&sessionId=282815524561E0F4886C7EC47B08F4DD&orgFunc=basicSearch&ftxtOnly=on&sdi=�

http://elin.lub.lu.se.www.bibproxy.du.se/elin?func=record&resid=8caeb316390c78cfe94a23350a6c09e9&lang=se&query=%28all%3Ahysterect%2A%20AND%20all%3Aovari%2A%29%20AND%20all%3Abenign&start=14&sessionId=E5E1EA706DEFD2862AFF0A6F27FE4C47&orgFunc=basicSearch&ftxtOnly=on&sdi=�

http://elin.lub.lu.se.www.bibproxy.du.se/elin?func=record&resid=8caeb316390c78cfe94a23350a6c09e9&lang=se&query=%28all%3Ahysterect%2A%20AND%20all%3Aovari%2A%29%20AND%20all%3Abenign&start=14&sessionId=E5E1EA706DEFD2862AFF0A6F27FE4C47&orgFunc=basicSearch&ftxtOnly=on&sdi=�

http://elin.lub.lu.se.www.bibproxy.du.se/elin?func=record&resid=de90e91c4159ba194a63c8495cd5a772&lang=se&query=all%3Ahysterect%2A%20AND%20all%3Aincontinen%2A&start=26&sessionId=42AA19603B140003F9372AF9D7E67132&orgFunc=basicSearch&ftxtOnly=&sdi=�

http://elin.lub.lu.se.www.bibproxy.du.se/elin?func=record&resid=fd255f23cde1446bceef3c3c85299e12&lang=se&query=all%3Aendometrios%2A%20AND%20all%3Aangiogen%2A&start=0&sessionId=D1D73F90B0E84AE66950052AA2A1694B&orgFunc=basicSearch&ftxtOnly=&sdi=�

29

Girling, J.E., & Rogers, A.W. (2005). Recent advanced in Endometrial Angiogenesis Research. Review. Angiogenesis, 8, 89-99. Hellström, M., L-K., Hofmann, J.J., Wallgard, E., Coultats, L., Lindblom, P., Alva, J., Nilsson, A-K., Karlsson, L., Gaiano, N., Yoon, K., Rossant, J., Iruela-Arispe, M.L., Kalén, M., Gerhardt, H., & Betsholtz, C. (2007). Dll4 Signalling through Notch1 Regulates Formation of Tip Cells during Angiogenesis. Doi:10.1038/nature05571. Katz, A. (2001). Sexuality after hysterectomy, Journal of Ostetric. Gyneaecologic and Neonatal Nursing, 31,256-262. Kim, K.H., & Lee, K.A. (2001).Symtom Experience in Women After Hysterectomy. Journal of Obstetric Gynecologic and Neonatal Nursing, 30,472-480. Kjerulff, K.H., Langenberg, P.W., Rhodes, J.C., Harvey, L.A., Guzinski, G.M., & Stolley, P.D. (2000). Effectiveness of Hysterectomy. Obstetrics and Gynecology, 95(3), 319-326. Peters, K.M., Carrico, D.J., Ibrahim, I.A., & Diokno, A.C. (2008). Characterization of a Clinical Cohort of 87 Women with Interstitial Cystitis/Painful Bladder Syndrome. Urology, 71(4), 634-640. Querleu, D., & Morrow, C.P. (2008). Classification of Radical Hysterectomy. The Lancet Oncology, 9(3), 297-303. Rosman, B. (2003). Sex & Samlevnad i skolan- C-uppsats, Linköpings universitet. Wang, H-Q., Takebyashi, K., Tsuchida, K., Nishimura, M., & Noda, Y. (2003). Follistatin-Related Gene (FLRG) Expression in Human Endometrium: Sex Steroid Hormones Regulate the Expression of FLRG in Cultured Human Endometrial Stromal Cells. The journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 88(9), 4432-4439. Wu, S-M., Chao Yu, Y-M., Yang, C-F., & Che, H-L. (2005). Decision-Making Tree for Women Considering Hysterectomy. Journal of advanced nursing, 51(4), 361-368. Zucchi, A., Costantini, E., Mearini, L., Fioretti, F., Bini, V., & Porena, M. (2008). Female Sexual Dysfunction in Urogenital Prolapse Surgery: Colposacropexy vs. Hysterocolposacropexy. Journal of Sexual Medicine, 5(1), 139-145.

Bahthsevani, C. (2008). In Search of Evidenced Practices. Första upplagan. Malmö; Holmbergs

Böcker

Egidius, H., & Norberg, A. (1983). Teorier i omvårdnadsarbetet. Stockholm: Esselte studium AB Fodstad, G., & Valand, E. (2002). Generell onkologisk omvårdnad - Klinisk omvårdnad 1. 1:a upplagan, Stockholm; Liber Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.

http://elin.lub.lu.se.www.bibproxy.du.se/elin?func=record&resid=9696cb08d8560eceef7b04ad41cf0fc7&lang=se&query=all%3Ahysterect%2A%20AND%20all%3Adepression%2A&start=41&sessionId=67BAF5AB09E8B2EDA5B5A371C216B227&orgFunc=basicSearch&ftxtOnly=on&sdi=�

http://elin.lub.lu.se.www.bibproxy.du.se/elin?func=record&resid=d7ac425b20ae21c59784b78581103007&lang=se&query=%28all%3Ahysterect%2A%20AND%20all%3Anurs%2A%29%20AND%20year%3A%5B1988%20TO%202008%5D&start=3&sessionId=8250484FDB31FC75B289481D712B5DB8&orgFunc=basicSearch&ftxtOnly=on&sdi=�



http://elin.lub.lu.se.www.bibproxy.du.se/elin?func=record&resid=47a7c66f5f12a294df1401d9c31aef2e&lang=se&query=%28all%3Aclassification%20AND%20all%3Ahysterectomy%29%20AND%20all%3Aradical&start=1&sessionId=AF6480D355391AB48349B925EC565EAC&orgFunc=basicSearch&ftxtOnly=&sdi=�

http://elin.lub.lu.se.www.bibproxy.du.se/elin?func=record&resid=f85dedd2d374e39e119f553cfbbf0ca9&lang=se&query=%28all%3Ahysterect%2A%20AND%20all%3Anurs%2A%29%20AND%20year%3A%5B1988%20TO%202008%5D&start=31&sessionId=6ADC75523CB6A76B43B37B013567BAED&orgFunc=basicSearch&ftxtOnly=on&sdi=�

http://elin.lub.lu.se.www.bibproxy.du.se/elin?func=record&resid=f85dedd2d374e39e119f553cfbbf0ca9&lang=se&query=%28all%3Ahysterect%2A%20AND%20all%3Anurs%2A%29%20AND%20year%3A%5B1988%20TO%202008%5D&start=31&sessionId=6ADC75523CB6A76B43B37B013567BAED&orgFunc=basicSearch&ftxtOnly=on&sdi=�

http://elin.lub.lu.se.www.bibproxy.du.se/elin?func=record&resid=d5fd6f10a154d3cf191e519a30532aea&lang=se&query=all%3Auter%2A%20AND%20all%3Asex%2A&start=5&sessionId=B77C824525AD6C67024DE47BAE5274A0&orgFunc=basicSearch&ftxtOnly=on&sdi=�




30

Peplau, H.E. (1952). Interpersonal Relations in Nursing. New York: G.P. Putnam´s Sons Wilman, A., Stoltz, B., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad – En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

Akademiska sjukhuset [Aka](2008a). Abdominal hysterektomi. Hämtad 2008-09-25 från <http://www.akademiska.se/upload/Kvinnokliniken/hysterektomi.pdf>

Elektroniska referenser

Akademiska sjukhuset [Aka](2008b). Laparaskopisk hysterektomi. Hämtad 2008-09-25 från <http://www.akademiska.se/upload/Kvinnokliniken/hysterektomi.pdf> Akademiska sjukhuset [Aka](2008c). Vaginal hysterektomi. Hämtad 2008-09-25 från <http://www.akademiska.se/upload/Kvinnokliniken/hysterektomi.pdf> Akademiska sjukhuset [Aka](2008d). Hysterektomi. Hämtad 2008-09-25 från <http://www.akademiska.se/upload/Kvinnokliniken/hysterektomi.pdf> Fertilitetsguiden (2008). Adherens. Hämtad 2008-09-21 från: <http://www.fertilitetsguiden.nu/global/glossary.asp?C=75786397118827199074&dummy=1> Medterms (2008a). Stromalcell. Hämtad 2008-09-18 från: <http://www.medterms.com/script/main/art.asp?articlekey=6597> Medterms (2008b). Transforming Grow Factor TGF. Hämtad 2008-09-18 från: <http://www.medterms.com/script/main/art.asp?articlekey=38300> Medterms (2008c). Vascular Endometrial Grow Factor VEGF. Hämtad 2008-09-18 från: <http://www.medterms.com/script/main/art.asp?articlekey=5963> Sjukvårdsrådgivningen [SjR] (2008a). Hormonsystemet. Hämtad 2008-09-18 <http://www.sjukvardsradgivning.se/artikel.asp?CategoryID=18410> Sjukvårdsrådgivningen [SjR] (2008b). Livmodercancer. Hämtad 2008-09-18 från: <http://www.sjukvardsradgivning.se/artikel.asp?CategoryID=28598&Preview=> Socialstyrelsens statistikdatabaser [SS] (2006a). Hysterektomi. Sökord: Cancer; Livmoder, livmoderhals, livmoderkropp, Äggstock, äggledare, breda livmoderband. Hämtad 2008-09-18 från: <http://192.137.163.40/epcfs/OpeRes.asp> Socialstyrelsens statistikdatabaser [SS] (2006b). Carcinoma Cervicalis. Sökord: cancer på kvinnliga könsorgan. Hämtad 2008-09-18 från: <http://192.137.163.40/epcfs/OpeRes.asp> Wikipedia [Wik] (2008a). Uterus. Hämtad 2008-09-18 från: <http://en.wikipedia.org/wiki/Uterus> Wikipedia [Wik] (2008b). Pelvic splancnic nerves Hämtad 2008-09-22 från: <http://en.wikipedia.org/wiki/Pelvic_splanchnic_nerves>

http://www.fertilitetsguiden.nu/global/glossary.asp?C=75786397118827199074&dummy=1�

http://www.medterms.com/script/main/art.asp?articlekey=38300�

http://192.137.163.40/epcfs/OpeRes.asp�

http://192.137.163.40/epcfs/OpeRes.asp�

http://sv.wikipedia.org/wiki/%0bLivmoderslemhinna�

http://en.wikipedia.org/wiki/Uterus�

31

Wikipedia [Wik] (2008c). Livmoderslemhinna. Hämtad 2008-09-18 från: <http://sv.wikipedia.org/wiki/ Livmoderslemhinna> Wikipedia [Wik] (2008d). Gulkropp. Hämtad 2008-09-18 från: <http://sv.wikipedia.org/wiki/Gulkropp> Wikipedia [Wik] (2008e). Stromalcell. Hämtad 2008-09-18 från: <http://en.wikipedia.org/wiki/Stromal_cell> Wikipedia [Wik] (2008f). Endometrios. Hämtad 2008-09-18 från: <http://sv.wikipedia.org/wiki/ Endometrios> Wikipedia [Wik] (2008g). Leiomyoma. Hämtad 2008-09-18 från: <http://en.wikipedia.org/wiki/Leiomyoma> Wikipedia [Wik] (2008h). Female genital prolapse FGP. Hämtad 2008-09-18 från: <http://en.wikipedia.org/wiki/Female_genital_prolapse>

Hubpages (2008). Prolaps. Hämtad 2008-10-15 från: <http://hubpages.com/hub/What-is-Pelvic-Organ-Prolapse>

Bilder

Sjukvårdsrådgivningen (2008). Uterus. Hämtad 2008-11-15 från: http://www.sjukvardsradgivningen.se/sjd_fordjupning.asp?ImageID=2090&ArticleID=82267&PlaceHolder=2


http://sv.wikipedia.org/wiki/�



http://en.wikipedia.org/wiki/Stromal_cell�

http://sv.wikipedia.org/wiki/�

http://en.wikipedia.org/wiki/Leiomyoma�

http://en.wikipedia.org/wiki/Female_genital_prolapse�

32

BILAGA 1 BEVISVÄRDERING AV ARTIKLAR GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITATIVA ARTIKLAR

Artikeltitel: Going the Distance – Experineces of Women with Gynaecological Cancer Residing in Rural Remote North Qeensland

Författare: Baldwin et al., 2008

Nr Fråga Ja Nej 1. Motsvarar titeln studiens innehåll? X 2. Återger abstraktet studiens innehåll? X 3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? X 4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? X 5. Är studiens syfte tydligt formulerat? X 6. Är frågeställningarna tydligt formulerade? X 7. Är den kvalitativa metoden beskriven? X 8. Är designen relevant utifrån syftet? X 9. Är inklusionskriterierna beskrivna? X

10. Är inklusionskriterierna relevanta? X 11. Är exklusionskriterierna beskrivna? X 12. Är exklusionskriterierna relevanta? X 13. Är urvalsmetoden beskriven? X 14. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? X 15. Är undersökningsgruppen beskriven? X 16. Är undersökningsgruppen relevant för studiens syfte? X 17. Anges var studien genomfördes? X 18. Anges när studien genomfördes? X 19. Anges vald datainsamlingsmetod? X 20. Är bakgrundsvariablerna för undersökningsgruppen beskriven? X 21. Är data systematiskt insamlat? X 22. Är dataanalysen presenterad? X 23. Är resultatet trovärdigt presenterat? X 24. Besvaras studiens syfte? X 25. Beskrivs studiens slutsats? X 26. Diskuteras studiens trovärdighet? X 27. Diskuteras studiens etisk aspekter? X 28. Diskuteras studiens kliniska värde? X

Summa:

27

26-28 poäng = Högt 24-25 poäng = Måttligt

GRANSKNINGSMALL FÖR KVANTITATIVA ARTIKLAR

Artikeltitel: Information Needs and Decision-Making Preferences: Comparing Findings for Gynaecological, Breast ad Colorectal Cancer

Författare: Beaver et al., 2007

Nr Fråga Ja Nej 1. Motsvarar titeln studiens innehåll? X

2. Återger abstraktet studiens innehåll? X

3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? X

4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? X

5. Är studiens syfte tydligt formulerat? X 6. Är frågeställningarna tydligt formulerade? X 7. Är den kvantitativa metoden beskriven? X

8. Är designen relevant utifrån syftet? X

9. Är inklusionskriterierna beskrivna? X

10. Är inklusionskriterierna relevanta? X

11. Är exklusionskriterierna beskrivna? X

12. Är exklusionskriterierna relevanta? X

13. Är urvalsmetoden beskriven? X 14. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? X 15. Är populationen beskriven? X

16. Är populationen representativ för studiens syfte? X

17. Anges var studien genomfördes? X

18. Anges när studien genomfördes? X

19. Anges hur datainsamlingen genomfördes? X

20. Anges vilka metoder som används? X

21. Beskrivs studiens huvudresultat? X

22. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats? X

23. Besvaras studiens frågeställningar? X

24. Beskrivs det vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? X

25. Diskuteras studiens interna validitet? X

26. Diskuteras studiens externa validitet? X

27. Diskuteras studiens etisk aspekter? X

28. Diskuteras studiens kliniska värde? X

Summa: 25 26-28 poäng = Högt 24-25 poäng = Måttligt

33

BEVISVÄRDERING AV ARTIKLAR GRANSKNINGSMALL FÖR KVANTITATIVA ARTIKLAR

Artikeltitel: What are the Factors Associated with the Follow-Up Preferences of Women in Long-Term Remission from Gynaecological Cancer?

Författare: Bradley et al., 2000





5. Är studiens syfte tydligt formulerat? X

6. Är frågeställningarna tydligt formulerade? X

7. Är den kvantitativa metoden beskriven? X




11. Är exklusionskriterierna beskrivna? X 12. Är exklusionskriterierna relevanta? X 13. Är urvalsmetoden beskriven? X

14. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? X

15. Är populationen beskriven? X



18. Anges när studien genomfördes? X 19. Anges hur datainsamlingen genomfördes? X











GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITATIVA ARTIKLAR

Artikeltitel: Psychoeducational Intervention for Sexual Dysfunction in Women with Gynecologic Cancer

Författare: Brotto et al., 2008




34


Artikeltitel: A Controlled Trial of Psychoeducational Interventions in Preparing Chinese women for Elective Hysterectomy

Författare: Cheung et al., 2003













13. Är urvalsmetoden beskriven? X















Summa: 27


Artikeltitel: The Care of Patients Undergoing Surgery for Gynaecological cancer: The need for Information, Emotional Support and Counselling

Författare: Corney et al., 1992




4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? X 5. Är studiens syfte tydligt formulerat? X 6. Är frågeställningarna tydligt formulerade? X 7. Är den kvantitativa metoden beskriven? X





















Summa: 24

26-28 poäng = Högt 24-25 poäng = Måttligtt

35


Artikeltitel: Sexual Functioning and Patient Expectation of Sexual Functioning after Hysterectomy

Författare: Dragisic et al., 2004



























27. Diskuteras studiens etisk aspekter? X 28. Diskuteras studiens kliniska värde? X



Artikeltitel: Depression, Anxiety, Hostility, and Hysterectomy Författare: Ewalds-Kvist., 2005

Nr Fråga Ja Nej

1. Motsvarar titeln studiens innehåll? X





6. Är frågeställningarna tydligt formulerade? X 7. Är den kvantitativa metoden beskriven? X





















36


Artikeltitel: How patients manage gastrointestinal symptoms after pelvic radiotherapy

Författare: Gami et al. 2003

Nr Fråga Ja Nej





























Artikeltitel: Quality of Life in Terminal Care – With Special Reference to Age, Gender and Marital Status

Författare: Lundh-Hagelin et al., 2006






























37


Artikeltitel: The Effects of Hysterectomy on Sexual Aurosal in Women With a History of Benign Uterine Fibroids

Författare: Meston et al., 2004



























Summa: 26


Artikeltitel: The General Health in Women Suffering from Gynaecological Disorders in Improved by Means of Hysterectomy

Författare: Rnnestad et al., 2001




























Summa: 27

26-28 poäng = Högt 24-25 poäng = Måttligt

38


Artikeltitel: Self-valued Health in Danish Women after Cervix Cancer Surgery – A Retrospective Questionary Study

Författare: Seibaeck et al., 2007


2. Återger abstraktet studiens innehåll? X 3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? X












15. Är populationen beskriven? X 16. Är populationen representativ för studiens syfte? X














GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITATIVA ARTIKLAR

Artikeltitel: Women´s Experiences with Short Admission in Abdominal Hysterectomy and their Patterns of Behavior

Författare: Wagner et al., 2005




39


Artikeltitel: Decision-Making Tree for Women Considering Hysterectomy Författare: Wu et al., 2005

Nr Fråga Ja Nej































Artikeltitel: Evaluation of Quality of Life in Chinese Patients with Gynaecological Cancer

Författare: Zhao et al., 2003


























omvårdnad vid hysterektomi - diva portaldu.diva-portal.org/smash/get/diva2:518546/fulltext01.pdfthe...

Documents