Operationssjuksköterskans upplevelser av

att medverka vid urakuta kirurgiska

ingrepp utanför operationsavdelning.

- En kvalitativ intervjustudie

The Theater nurses’ experiences of emergency surgery outside the operating department.

- A qualitative interview study

Fakulteten för Hälsa, teknik och naturvetenskap

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning operationssjukvård

Avancerad nivå 15p

Handledare: Catrine Björn

Examinator: Gunilla Borglin

2020-04-29

Löpnummer

Sammanfattning

Titel: Operationssjuksköterskans upplevelser av att medverka vid

urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning.

Fakultet: Hälsa, natur och teknikvetenskap.

Kurs: Examensarbete med inriktning mot operationssjukvård 15p

Författare: Esraa Essameldein Nasr, Karin Vargmyr

Handledare: Catrine Björn

Examinerande lärare: Kaisa Bjuresäter

Examinator: Gunilla Borglin

Sidor: 20, exklusive bilagor

Datum för examination: 2020-04-29

Nyckelord: Operationssjuksköterska, traumakirurgi, traumarum, akutrum

Introduktion: Operationssjuksköterskans profession innebär att säkerställa en god

perioperativ omvårdnad. Att bistå vid traumatisk kirurgi utanför operationsavdelning och i en

ovan miljö kan vara en utmaning. Syfte: Syftet är att undersöka operationssjuksköterskans

upplevelser av att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning.

Metod: Som metod användes kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt

tretton operationssjuksköterskor från två olika sjukhus intervjuades. Dataanalysen skedde

genom en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i ett tema: Att vara

medlem i teamet med fullständigt fokus, och tre kategorier; Att prestera under press,

Försvårande omständigheter och Prioriteringar i det akuta skedet. Kategorierna delades upp

i åtta subkategorier. Konklusion: Operationssjuksköterskorna upplevde ett adrenalinpåslag

med hög puls vid medverkan av urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. De

upplevde även att teamarbetet fungerade väl och att en god kommunikation var viktig vid

urakuta kirurgiska ingrepp i en rörig och kaotisk situation. De svårigheter som upplevdes

relaterades av operationssjuksköterskorna till en för dem ovan arbetsmiljö och ovana

arbetsuppgifter.

Abstract

Title: The Theater nurses’ experiences of emergency surgery outside the

operating department.

Faculty: Health, Science and Technology

Course: Degree project- nursing 15 ECTS

Authors: Esraa Essameldein Nasr, Karin Vargmyr

Supervisor: Catrine Björn

Examiner: Kaisa Bjuresäter

Examiner: Gunilla Borglin

Pages: 20, excluding appendices

Date of the examination: 2020-04-29

Key words: Theater nurse, traumatic surgery, trauma room, emergency room

Introduction: The theater nurse's profession means ensuring good perioperative care. This

includes following medical development and their demands on new required skills and on

participation in new team compositions. Assisting in traumatic surgery outside the surgical

ward and in an unfamiliar environment can be a challenge. Purpose: The purpose of the study

is to investigate the experiences of the theater nurses when participating in emergency surgical

procedures outside the operating ward. Method: As a method, qualitative study was used with

semi-structured interviews. The data analysis was done through one with an inductive

qualitative approach. Results: The study resulted in a theme: a member of the team with

complete focus, and three categories; To perform under pressure, aggravating circumstances

and priorities in the urgent stage. The categories were divided into eight sub-categories.

Conclusion: Carrying out emergency procedures outside the operating ward in a

patient-safe manner poses difficulties and challenges. The operating nurses felt that they

had an important role in the trauma team and that they contributed with their skills, flexibility and ability to work under pressure.

Introduction: The theater nurse's profession means ensuring good perioperative care. Assisting

in traumatic surgery outside the surgical ward and in an unfamiliar environment can be a

challenge. Purpose: The purpose of the study is to investigate the experiences of the theater

nurse, when participating in emergency surgical procedures outside the operating ward.

Method: As a method, qualitative study was used with semi-structured interviews. Thirteen

theater nurses in two different hospitals were interviewed. The data analysis was done through

one with an inductive qualitative analysis. Results: The study resulted in a theme: a member of

a team with complete focus, and three categories; To perform under pressure, aggravating

circumstances and priorities in the urgent stage. The categories were divided into eight sub-

categories. Conclusion: The theater nurses experienced a high pulse adrenaline rush when

participating in emergency surgical procedures outside the operating ward. They also felt that

the teamwork worked well and that a good communication was important in emergency surgical

procedures in a messy and chaotic situation. The difficulties the theater nurses experienced were

related to performing unfamiliar tasks in an unfamiliar work environment.

Innehållsförteckning

INTRODUKTION .......................................................................................................................................... 5

OPERATIONSSJUKSKÖTERSKANS PROFESSION ................................................................................................... 5 Operationsteamet ............................................................................................................................................. 5

Den perioperativa omvårdnaden ..................................................................................................................... 5

ETT ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT. ...................................................................................................................... 6 URAKUTA KIRURGISKA INGREPP ........................................................................................................................ 6 FORSKNINGSANKNYTNING .................................................................................................................................. 7

PROBLEMOMRÅDE .................................................................................................................................... 7

SYFTE ............................................................................................................................................................ 7

METOD .......................................................................................................................................................... 7

DESIGN .......................................................................................................................................................... 7

URVAL .................................................................................................................................................................. 7 TABELL 1: BESKRIVNING AV DELTAGARNAS ÅLDER OCH YRKESERFARENHET. ............................................... 8

Datainsamling. ................................................................................................................................................ 8

DATAANALYS ....................................................................................................................................................... 8 Tabell 2. Exempel på analysprocessen ............................................................................................................ 9

FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ................................................................................................ 9

RESULTAT .................................................................................................................................................. 10

FIGUR 1. RESULTATETS TEMA, TRE KATEGORIER OCH ÅTTA SUBKATEGORIER .................. 10

ATT PRESTERA UNDER PRESS ............................................................................................................................ 10 Upplevelsen av adrenalinpåslag. .................................................................................................................. 11

Upplevelsen av ett fungerande teamarbete ................................................................................................... 11

Kommunikation inom traumateamet ............................................................................................................ 12

FÖRSVÅRANDE OMSTÄNDIGHETER ................................................................................................................... 12 Att fungera i en annorlunda arbetsmiljö ...................................................................................................... 12

Bristfällig kunskap ........................................................................................................................................ 13

PRIORITERINGAR I DET AKUTA SKEDET ........................................................................................................... 13 Svårigheten att arbeta patientsäkert ............................................................................................................. 13

Det vanliga faller undan ............................................................................................................................... 14

Patientens utsatta situation ........................................................................................................................... 14

DISKUSSION ............................................................................................................................................... 15

RESULTATDISKUSSION ...................................................................................................................................... 15 METODDISKUSSION ........................................................................................................................................... 16

KLINISK BETYDELSE ............................................................................................................................... 17

FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ............................................................................................. 18

KONKLUSION ............................................................................................................................................. 18

REFERENSER ............................................................................................................................................. 19

Bilaga 1 Informationsbrev till verksamhetschef

Bilaga 2 Blankett för godkännande av examensarbetet

Bilaga 3 Informationsbrev till deltagare i examensarbetet

Bilaga 4 Blankett för samtycke till deltagande i studien

Bilaga 5 Intervjuguide

5

Introduktion

Operationssjuksköterskans profession

Operationsteamet

På operationsavdelningen är operationssjuksköterskan en medlem av ett operationsteam. Här

ingår även en operatör, en anestesisjuksköterska och en cirkulerande undersköterska. Alla

medlemmar i teamet har väl dokumenterade och inarbetade roller och uppgifter. Alla

teammedlemmar är även ansvariga för patientens omvårdnad och alla bidrar med sin specifika

expertis (Sandelin, 2015). Operationssalarna är väl ventilerade och optimerade för kirurgiska

ingrepp och högteknologiska hjälpmedel står till förfogande. Här finns också tillgång till extra

instrument, medicinsk teknisk utrustning och annat material som kan efterfrågas under ett

kirurgiskt ingrepp (http://www.rfop.se/nationellt/riksfoereningen-anser-och-rekommenderar/).

En femtedel av patienter drabbade av trauma är i behov av akut operativ åtgärd och flertalet

sjukhus har speciella traumateam med olika multiprofessionella sammansättningar. De flesta

sjukhus har en kirurgläkare på bakjoursnivå som vanligtvis agerar traumaledare. Även

anestesiolog, anestesisjuksköterska samt sjuksköterskor från akutmottagningen, är medlemmar

i det team som först möter patienten vid ankomst till sjukhuset. Därutöver kan olika professioner

delta som t.ex. radiolog, röntgensjuksköterska och operationssjuksköterska (LÖF, 2016). Vid

behov av kirurgisk åtgärd larmas operationssjuksköterskan och tillsammans med en

undersköterska, förbereder och planerar inför operationen. Dessa lämnar då sin traditionella

operationsavdelning för att medverka vid ett urakut kirurgiskt ingrepp på någon annan

avdelning eller på akutmottagningen. Både vid medverkan vid operationer på

operationsavdelningen och vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning är

operationssjuksköterskan en aktiv deltagare i vårdandet av patienten. Detta kräver färdigheter,

förmågor och ett förhållningssätt baserat på hög kompetens, att arbeta under press och stress,

samt att möta en svårt skadad person (Cole & Crichton, 2006).

I operationsteamet handhar operationssjuksköterskan ansvar för att förebygga infektioner, att

förebygga trycksår genom god positionering samt att instrumentera och vid behov assistera

operatören (https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100,

Sandelin et al, 2015).

I Kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård (2011) står det

beskrivet att utvecklingen av nya vårdformer och nya sätt att arbeta inom vården gör att:

”Operationssjuk sköterskan även i fortsättningen kontinuerligt måste utveckla sin kompetens

samt förmåga att samverka i nya konstellationer av team.” (Riksföreningen för

operationssjukvård & svensk sjuksköterskeförening, 2011)

Den perioperativa omvårdnaden

Den perioperativa omvårdnaden är operationssjuksköterskans arbetsområde, här inkluderas all

aktivitet före, under och efter det som kan relateras till det kirurgiska ingreppet (Riksföreningen

för operationssjukvård & svensk sjuksköterskeförening, 2011). Att ge god perioperativ

omvårdnad är grunden i operationssjuksköterskans yrkesparadigm. Att följa utvecklingen och

utöva sitt yrke i enlighet med empiri och vetenskap är en av förutsättningarna för att utöva det

ansvar som tillkommer operationssjuksköterskan (https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

http://www.rfop.se/nationellt/riksfoereningen-anser-och-rekommenderar/https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100

6

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100,

Riksföreningen för operationssjukvård & svensk sjuksköterskeförening, 2011).

Ett etiskt förhållningssätt. I professionen ingår ett etiskt förhållningssätt att med ödmjukhet och respekt tillvarata

patientens intressen och patientens rätt till självbestämmande i sin vård (Blomberg et al, 2019).

Enligt riksföreningen för operationssjuksköterskor kan en personcentrerad vård åstadkommas

genom att operationssjuksköterskan identifierar och tar hänsyn till patientens individuella

förutsättningar, gör en upp en strategi för den perioperativa omvårdnaden och kontinuerligt

utvärderar denna strategi (http://www.rfop.se/nationellt/riksfoereningen-anser-och-

rekommenderar/). Enligt Eriksson är den mänskliga kroppen en helhet bestående av kropp, själ

och ande, varav kroppen är ett kärl bestående av hälsa och lidande, ett förkroppsligande av

mänsklig värdighet och sårbarhet (Eriksson, 2002). Att skydda patienten från onödigt lidande

och att bevara patientens värdighet är en del av operationssjuksköterskans ansvar (Lindvall et

al, 2010). Bruce (2000) skriver att i situationer av trauma och återupplivning, kan

grundläggande etiska principer, som respekt för patientens autonomi och en vilja att göra gott

inte uppfattas som självklara. Arbetet måste balanseras mellan vad som är etiskt korrekt och

vad som är medicinskt praktiskt. Lindwall (2008) beskriver att återkommande etiska

reflektioner över tillvägagångssätt och vårdhandlingar förstärker etiska värderingar och skapar

en tolerant vårdkultur. Detta skulle kunna vara värdefullt för att utveckla förhållningssättet

avseende bevarande av patientens värdighet vid akuta kirurgiska ingrepp utanför

operationsavdelningen (Lindwall, von Post, 2008).

Att kunna förena teori och praktik, att kombinera etiskt förhållningssätt med praktisk erfarenhet

skapar en klinisk kompetens, en förmåga att utifrån etik och klinisk evidens agera och prestera

i olika situationer samt att kritiskt reflektera och analysera sagda prestationer (Blomberg et al,

2019).

Urakuta kirurgiska ingrepp I Sverige kallas i dagligt tal, akuta kirurgiska ingrepp ofta för urakuta. I västvärlden är

traumatisk skada den ledande dödsorsaken hos patienter under 40 år och studier visar att det

akuta omhändertagandet är mest framgångsrikt när det utförts av ett organiserat

multiprofessionellt traumateam (Cole & Chrichton, 2006). Murdock (2008) definierar trauma

som en allvarlig fysisk skada orsakad av externt våld, som kan leda till allvarlig

funktionsnedsättning eller döden för den drabbade (Murdock, 2008). I takt med den medicinska

och kirurgiska utvecklingen överlever fler och fler patienter som utsatts för

traumatiskt/penetrerande våld, eller drabbats av akuta sjukdomstillstånd som kräver omedelbara

kirurgiska ingrepp (Murdock, 2008).

Ett trauma med svårt skadade patienter, stressade traumaledare i ett dysfunktionellt team kan

vara en fruktansvärd upplevelse för alla inblandade, (Michael, R, 2009, Paige et al, 2009).

Eftersom traumatiska skador är den primära dödsorsaken hos män och kvinnor under 40 år det

har visat sig att välfungerande traumateam har en viktig roll att fylla när det gäller att minimera

de medicinska följderna av de svåra trauman som kan förekomma (Cole& Crichton, 2006.

Georgiou & Lockey, 2010). Enligt Peitzman (2013) bör beredskap för urakuta kirurgiska

ingrepp som till exempel thorakotomi finnas på traumarummet och att operationssjuksköterskan

därmed kan ingå i traumateamet. Riksföreningen för operationssjukvård anser att

operationssjuksköterskans kompetens är oundgänglig vid operationer och har därigenom en

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100http://www.rfop.se/nationellt/riksfoereningen-anser-och-rekommenderar/http://www.rfop.se/nationellt/riksfoereningen-anser-och-rekommenderar/

7

given plats vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen

(http://www.rfop.se/nationellt/riksfoereningen-anser-och-rekommenderar/).

Forskningsanknytning Det har visat sig att detta ämne är till stor del outforskat. Det har varit svårt att hitta relevanta

artiklar i ämnet, trots hjälp av bibliotekspersonal med litteratursökning. De hänvisningar till

operationssjuksköterskor som hittats i litteratur och vetenskapliga artiklar omnämner

operationssjuksköterskorna ofta i förbigående (Peitzman, 2013). En äldre artikel (Freeman et

al, 1989) beskriver dock ingående hur operationssjuksköterskorna medverkar vid traumakirurgi

på akutavdelningen på ett sjukhus i Washington. Detta visar på ett behov av aktuell forskning i

ämnet.

Problemområde Det har hittills inte varit självklart att operationssjuksköterskan har deltagit vid urakuta

kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen. I och med att fördelarna med detta arbetssätt

vid akuta traumatiska skador börjat uppmärksammas blir det dock mer vanligt att inkludera

operationssjuksköterskorna i traumateamet. Då arbetssättet är nytt är det av vikt att undersöka

hur operationssjuksköterskorna upplever arbetet med att medverka vid urakuta kirurgiska

ingrepp utanför operationsavdelningen.

Syfte Syftet med studien är att undersöka operationssjuksköterskans upplevelser av att medverka vid

urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. .

Metod

Design

Deskriptiv kvalitativ intervjustudie är vald som studiedesign. Intervjubaserad forskningsmetod

är lämpad inom kvalitativ forskning för att få en rik och detaljerad information om det studerade

fenomenet (Polit & Beck,2012). Då operationssjuksköterskors upplevelser efterfrågas i studien,

är det lämpligt att en kvalitativ metod med induktiv ansats används för dataanalys (Graneheim&

Lundman, 2004). En manifest och latent innehållsanalys användes för att få djupare förståelse

av fenomen (Graneheim & Lundman, 2004).

Urval

Ett bekvämlighetsurval tillämpades i studien. Vid ett morgonmöte informerades medarbetarna

på respektive operationsavdelning angående studien, och vårdenhetschefen på respektive

operationsavdelning tillfrågades om lämpliga informanter som kunde delta utifrån

inklusionskriterierna. De tillgängliga informanterna söktes upp och tillfrågades personligen,

och de som var villiga och hade möjlighet att medverka blev intervjuade.

Undersökningsgruppen bestod av yrkesverksamma operationssjuksköterskor.

Inklusionskriterier för deltagande i studien var att operationssjuksköterskorna skulle vara

kliniskt verksamma inom operationssjukvård samt ha varit med om minst ett urakut kirurgiskt

http://www.rfop.se/nationellt/riksfoereningen-anser-och-rekommenderar/

8

ingrepp utanför operationsavdelning. Inga exklusionskriterier tillämpades (Polit & Beck 2012).

Deltagarna bestod av 13 kliniskt verksamma operationssjuksköterskor anställda vid två olika

sjukhus i Sverige. Sju operationssjuksköterskor intervjuades på ett universitetssjukhus i norra

Sverige. Dessutom intervjuades sex operationssjuksköterskor på ett regionsjukhus i

Mellansverige. Både elektiv och akut sjukvård utförs på båda sjukhusen.

Av informanterna var 12 kvinnor och en man. I tabell 1 redovisas deltagarnas ålder samt antal

yrkesverksamma år.

Tabell 1: Beskrivning av deltagarnas ålder och yrkeserfarenhet.

Antal deltagare (N-13) År lägst-

högst

Median

Ålder på deltagarna 32–63 47

Antal yrkesverksamma år som

operationssjuksköterska

2–36 11,5

Datainsamling.

Datainsamlingen påbörjades efter att verksamhetscheferna på respektive operationsavdelning

informerats, samt givit sitt skriftliga godkännande av studiens genomförande (bilaga1, bilaga

2). Datainsamlingen pågick mellan v.49 och v.52, 2019. Intervjuerna genomfördes på respektive

enhet i avskildhet, efter överenskommelse och under arbetstid när arbetet så tillät. Vid

intervjutillfället fick informanterna ett informationsbrev (bilaga 3) där studiens syfte beskrivs,

samt meddelades muntligt att intervjun spelades in digitalt, med hjälp av mobiltelefon.

Informanterna fick även skriva under ett medgivande om deltagande i studien (bilaga 4).

Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod med öppna

frågor, där en intervjuguide (bilaga 5) användes. Intervjufrågorna utformades med ett förståeligt

språk där ja och nej frågor undveks för att få mer detaljerade svar (Polit & Beck 2012). Frågorna

utformades så att de första frågorna var mer generella för att slutligen bli mer specifika.

Följdfrågor användes vid behov under intervjuerna för att fördjupa och förtydliga svaren.

Intervjuerna varade mellan 10–25 minuter, med en median på 14 min. En pilotintervju och tolv

övriga intervjuer genomfördes. Pilotintervjun genomfördes för att kontrollera att

intervjufrågorna var relevanta i förhållande till studiens syfte, prova inspelningsutrustning och

utvärdera planerad tidsåtgång. Pilotintervjun gav också ett tillfälle att prova rollen som

intervjuare. Pilotintervjun ledde fram till en insikt om att frågorna svarade mot studiens syfte

och inkluderades därför i resultatet.

Dataanalys Dataanalysen genomfördes genom en kvalitativ innehållsanalys. Vid kvalitativ innehållsanalys

analyseras den insamlade datan stegvis och systematiskt, samt fokuserar på tolkning av texter

(Lundman & Graneheim 2008). Intervjumaterialet transkriberades ordagrant efter inspelning.

En manifest och latent innehållsanalys användes enligt Graneheim & Lundman (2004).

Intervjuerna numrerades och färgkodades för att bibehålla information om vilken text som

9

tillhörde vilken intervju i under analysprocessen. Intervjumaterialet lästes igenom upprepade

gånger, därefter plockades meningsenheter som svarade mot syftet ut. De meningsenheterna

kondenserades med bevarande av det centrala innehållet. De kondenserade meningsenheterna

kondenserades ytterligare till koder. Koderna grupperas utifrån skillnader och likheter i

subkategorier och kategorier (Graneheim & Lundman 2004). I tabell 2 ges exempel på

analysprocessen.

Tabell 2. Exempel på analysprocessen, där meningsenheter kondenserats och bildat koder som

sorterats i subkategorier och kategorier

Meningsenheter Kondenserade

meningsenheter

Kod Subkategorier

Kategorier

Man får ju en stress

i kroppen,

adrenalinpåslag,

och hög puls.

Stress i kroppen,

adrenalinpåslag,

och hög puls.

Stress i kroppen,

adrenalinpåslag.

Upplevelsen av

adrenalinpåslag

Att prestera under

press

Ibland får man

ställa sig på urakuta

kirurgiska ingrepp

utanför

operationsavdelning

som man inte ens

inskolad eller har

kompetens för.

Man får ställa sig

på urakuta

kirurgiska ingrepp

som man inte ens

inskolad eller har

kompetens för.

Kompetensbrist

vid trauma.

Bristfällig

kunskap

Försvårande

omständigheter

Patientens säkerhet

är ju utsatt när det

är akut, för att det

går snabbt och vissa

saker faller bort.

Patientens

säkerhet är ju

utsatt när det är

akut, för att det

går snabbt.

Utsatt patient-

säkerhet.

Svårigheten att

arbeta

patientsäkert.

Prioriteringar i det

akuta skedet

Forskningsetiska överväganden Forskning på människor är viktigt för att kunna förbättra levnadsvillkor och för att inhämta

kunskap som kan komma mänskligheten till nytta (CODEX,2020).

Då etikprövningslagen (SFS 2003:460) inte kräver att en studie genomförd under en

högskoleutbildning på avancerad nivå skall klassas som forskning, så behöver ej en

etikprövning genomföras. Forskningsetiska principer i denna studie har tillämpats enligt

Helsingforsdeklarationen med informerat samtycke, konfidentialitet och frivillighet

(CODEX,2020). Syftet med intervjuerna var att ta reda på operationssjuksköterskans

upplevelser av att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning.

10

Frågorna formulerades med ambitionen att respondenterna inte skulle uppleva att deras

arbetssätt ifrågasattes.

Informerat samtycke uppnåddes genom att informationsbrev angående studien skickades till

avdelningschef och verksamhetschef och tillstånd inhämtades (bilaga 1, bilaga 2). En blankett

med informerat samtycke undertecknades av operationssjuksköterskorna i samband med

intervjun (bilaga 4). Konfidentialitet uppfylldes genom att intervjuerna kodades på ett sätt så

informanternas identitet skyddades genom hela processen. Inspelningarna och

transkriberingarna överfördes från mobiltelefon och förvarades säkert i en lösenordsskyddad

dator (Pilot & Beck 2012). Efter godkännande av examensarbetet kommer inspelningarna och

transkriberingarna att raderas. Frivillighet uppnåddes genom att informanterna informerades

om att medverkan i studien var frivilligt och att de hade möjlighet att avbryta sin medverkan i

studien när som helst utan att ange anledning till avbrottet.

Resultat Syftet var att beskriva operationssjuksköterskans upplevelser av att medverka vid urakuta

kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. Resultatet presenteras med det övergripande

temat ”Att vara medlem i ett team med fullständigt fokus ”samt tre kategorier och åtta

subkategorier (Figur 1)

Figur 1. Resultatets tema, tre kategorier och åtta subkategorier

Att prestera under press I kategorin ” Att prestera under press” framkom att operationssjuksköterskorna upplevde ett

adrenalinpåslag när de larmades till ett akut kirurgiskt ingrepp utanför operationsavdelningen.

Det urakuta kirurgiska ingreppet ledde till att teamet upplevdes prestera bra och samarbetet var

gott, målet var att rädda liv. Kommunikationen i teamet under det urakuta kirurgiska ingreppet

var viktig, ofta fungerade kommunikationen bra men det fanns också tillfällen då det upplevdes

sämre. Operationssjuksköterskorna beskrev kategorin enligt följande subkategorier:

Upplevelsen av adrenalinpåslag, Upplevelsen av ett fungerande teamarbete och

Kommunikation inom traumateamet.

Att vara medlem i ett team med fullständigt

fokus

Upplevelsen av

adrenalinpåslag Att fungera i en

annorlunda arbetsmiljö

Patientens utsatta situation

Att prestera under press Försvårande omständigheter Prioriteringar i det akuta skedet

Upplevelsen av ett

fungerande teamarbete

Kommunikationen inom traumateamet

Bristfällig kunskap Det vanliga faller undan

Svårigheten att arbeta

patientsäkert

11

Upplevelsen av adrenalinpåslag.

Operationssjuksköterskorna upplevde att när akutlarmet gick och de skulle medverka vid ett

akut kirurgiskt ingrepp utanför operationsavdelning, fick de ett adrenalinpåslag med hög puls.

Oftast upplevdes detta som en positiv känsla, när akutlarmet gick. Operationssjuksköterskorna

upplevde att det var roligt med akutsjukvård. De upplevde att det var en positiv utmaning och

en känsla av att känna sig stark i samband med adrenalinpåslaget. Vidare beskrevs en upplevelse

av eufori av att kunna prestera och hantera situationen.

Att kunna delta vid urakuta kirurgiska ingrepp gav en spännande och lustfylld upplevelse.

Operationssjuksköterskorna beskrev en upplevelse av att adrenalinpåslaget gjorde att de inte

kände någon trötthet förrän efter det urakuta kirurgiska ingreppet, då kunde tröttheten bli desto

större.

”Jag tycker om känslan att nu är det på allvar. Nu måste vi prestera och nu gäller det.”

” Man får endorfin kicken när man har fixat allt, det gör man oftast även om man är

superstressad, så ordnar man det ju. Då är man på topp och allt är fixat”

Känslan förstärktes ibland på ett negativt sätt, om det till exempel var längesedan

operationssjuksköterskan hade medverkat vid akutlarm.

” Jag upplevde att jag fick mycket adrenalinpåslag, hög puls och det börjar rusar mycket

tankar, hur ska vi lösa det här och försöka föreställa sig vad som man har framför sig”

” När man inte har gjort det på ett tag, så är det ju fruktansvärt. Man blir superstressad och

trött efteråt”

Upplevelsen av ett fungerande teamarbete

Teamarbetet upplevdes alltid vara väl fungerande vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför

operationsavdelningen trots att operationssjuksköterskorna inte var på sin hemavdelning.

Detta upplevde operationssjuksköterskorna var extra betydelsefullt vid dessa akuta situationer,

då syftet var att rädda liv och utföra arbetet på ett effektivt och korrekt sätt.

Operationssjuksköterskorna upplevde även att alla brukade vara duktiga på att hjälpas åt vid

urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen, vilket ledde till en god stämning i

teamet och att det flöt extra bra.

” Alla i teamet gör egentligen sitt bästa. Jag tycker att alla jobbat ganska bra fast det är

bråttom, för att man inte vill rusa åt fel håll. Man ser att det flyter extra bra”

” Det var som att alla gjorde allting samtidigt, vi hade väldigt bra flyt”

Operationssjuksköterskorna betonade att teamets mål var att rädda liv. Deras mål var att

kunna prestera högt och att kunna styra i teamet för att det skulle bli ett effektivt arbete.

Operationssjuksköterskorna upplevde att det alltid brukade finnas någon i teamet som kunde

hjälpa till och hitta det material som behövdes. Då upplevdes samarbetet mellan

yrkesprofessioner som väl fungerande.

” Alla jobbar ju efter fokus att vi ska ju rädda liv, det är ju därför vi är där alla gör sitt

yttersta för att den här människan ska få leva vidare.”

12

Kommunikation inom traumateamet

Operationssjuksköterskorna upplevde en tillfredsställelse över att kommunikationen mellan

medlemmarna i traumateamet oftast fungerade väl i samband med det urakuta kirurgiska

ingreppet utanför operationsavdelningen. Det var en god kommunikation trots att det var

många personer inblandade. Vidare uttrycktes att den klara och tydliga dialogen möjliggjorde

att alla i teamet kunde förstå varandra. Tydlig kommunikation var något som beskrevs kunna

leda till ett mer effektivt omhändertagande.

”…. traumaledaren var jättetydlig med vad var och en skulle göra.”

” Det var väldigt tydligt vad som skulle göras och inte göras, det var inga tveksamheter.”

Operationssjuksköterskorna kunde dock ibland uppleva att det fanns en brist i

kommunikationen i det akuta skedet. Detta upplevde operationssjuksköterskorna berodde på

att alla fokuserade på sin egen uppgift och glömde bort att kommunicera eller att

vidarebefordra viktig information till varandra.

” Kommunikationen funkar inte alltid, för att vi är väldigt fokuserad på våran egen uppgift

och glömmer bort att kommunicera med varandra. Det är viktigt att när man är klar med sin

uppgift att vidarebefordra det, nu är det din tur, så att inte blir en miss”

Försvårande omständigheter I kategorin ” Försvårande omständigheter” framkom att operationssjuksköterskorna upplevde

svårigheter att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp i en annorlunda arbetsmiljö. De

upplevde även att de saknade kunskap vid vissa urakuta kirurgiska ingrepp, det kunde vara

ingrepp som de kanske aldrig medverkat vid förut, eller att det var mycket länge sedan de

utfört dessa arbetsuppgifter. Operationssjuksköterskorna beskrev kategorin enligt följande

subkategorier: Att fungera i en annorlunda arbetsmiljö och Bristfällig kunskap.

Att fungera i en annorlunda arbetsmiljö

När operationssjuksköterskorna lämnade sin vanliga arbetsmiljö upplevde en del av dem att

det var stressande att arbeta utanför operationsavdelningen, de kände sig otrygga och osäkra

utanför sin egen avdelning. Det kunde upplevas som en osäkerhet angående utförandet av

obekanta arbetsuppgifter eller att inte känna sig kompetent att utföra arbetsuppgifter utanför

operationsavdelningen.

”Att jobba utanför operationsavdelning är en otrygghetskänsla, stress och ont i magen.”

Det framkom även att det fanns en osäkerhet angående det material som skulle finnas på plats,

huruvida man kunde lita på att allt som behövdes fanns där, och hur man skulle göra om

behov av ytterligare material efterfrågades. Det kunde också upplevas trångt och att lokalerna

inte var ändamålsenliga vid dessa situationer. Det beskrevs även att

operationssjuksköterskorna upplevde det som rörigt och kaotiskt, med många människor som

cirkulerade runt omkring, både som medlemmar av traumateamet och som åskådare i

studiesyfte.

”Alltså det är så trångt rum där, och ska alla vara med där och alla ska göra någonting. Det

blir liksom svårt att komma åt att komma till patienten.”

13

”Vi kommer ner på akuten och patienten ligger på bordet, det är jättemycket folk. Jättemycket

studenter, kandidater som står och tittar på. Väldigt trångt var det eftersom alla vill vara runt

patienten.”

Bristfällig kunskap

En del av operationssjuksköterskorna upplevde att de saknade kunskap, att de kände sig

osäkra på att utföra arbetsuppgifter som de kanske aldrig utfört tidigare, eller om det var

mycket länge sedan de utfört dessa arbetsuppgifter.

”Det var utanför min expertis på ett område där jag har aldrig fått någon inskolning alls”.

Operationssjuksköterskorna upplevde även en osäkerhet kring vilket material de skulle

förbereda, vilken roll de förväntades ha och i vilken ordning de skulle prioritera. De upplevde

att de behövde en bra inskolning och en god kunskap angående andra avdelningars rutiner för

att kunna medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning och utföra

arbetet på bästa sätt.

” ...när jag jobbar utanför min avdelning, så har jag inte en ryggsäck med kunskap”

” Vi är tyvärr inte kompetenta att utföra uppgifter på andra avdelningar”

Prioriteringar i det akuta skedet I kategorin ” prioriteringar i det akuta skedet” framkom att när operationssjuksköterskorna

medverkade vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning upplevde de att de var

tvungna att prioritera utförandet av vissa uppgifter. Det urakuta kirurgiska ingreppet ledde till

svårigheter av att kunna arbeta patientsäkert, och att positionera bra och att arbeta sterilt

upplevdes som omöjligt. Patientens situation under det urakuta kirurgiska ingreppet upplevdes

som utsatt, trots att operationssjuksköterskorna beskrev ett gott omhändertagande av

patienten. Operationssjuksköterskorna beskrev kategorin enligt följande subkategorier:

Svårigheten att arbeta patientsäkert, Det vanliga faller undan och Patientens utsatta

situation.

Svårigheten att arbeta patientsäkert

Operationssjuksköterskorna upplevde att deras roll var viktig för att säkerställa

patientsäkerheten i det akuta förloppet. Man arbetade evidensbaserat och efter lokala rutiner

och riktlinjer. Detta gjorde att alla i det akuta teamet arbetade enligt sin profession, de hade

sin uppgift att fylla och arbetade efter samma gemensamma mål. Operationssjuksköterskan

hade kontroll över alla instrument, nålar och dukar. De kunde sina instrument, vilket gjorde att

kirurgerna fick rätt instrument vid rätt tid, så ingreppet kunde ske snabbt, säkert och effektivt.

I lugnare skeden kunde operationssjuksköterskan se över positionering och förebygga

eventuella trycksår.

”I grunden handlar det om patientsäkerhet, för om man inte får rätt hjälp eller rätt saker så

fördröjs tiden och det blir sämre förutsättning för att rädda livet på patienten”.

” Man kan säkert positionera bättre och säkerställa bättre om det går lugnare”

Det framkom även att operationssjuksköterskorna upplevde att patientsäkerheten riskerades

när de, som operationssjuksköterskor utförde obekanta arbetsuppgifter i en ovan miljö, och

dessutom saknade tillräcklig kunskap om de lokala rutiner som gällde där.

” … patientsäkerheten hotas absolut, inom situations tecken ”

14

Det vanliga faller undan

Operationssjuksköterskorna upplevde att deras medverkan vid urakuta kirurgiska ingrepp

utanför operationsavdelning handlade om speciella situationer, det var tillfällen som inte

uppstod varje dag, men att när larmet gick fick de vara beredda på att släppa allt. De gick ofta

igenom det kommande scenariot för sig själva, de gjorde sig mentalt förberedda av vad som

skulle kunna behövas i materialväg, var detta material förvarades och vad man kunde förvänta

sig för hjälp av personalen på plats. Vanligtvis fick operationssjuksköterskorna inte reda på

vad det akuta larmet gällde, utan de fick vara beredda på alla möjliga olika scenarion.

” Tänker liksom vad ska jag vara beredd på. Man vet ingenting, egentligen, vad det rör sig

om.”

”Man vet ju inte vad som möter en, det blir lite att man måste tänka igenom olika scenarion

eller vara beredd på olika scenarion.”

Att arbeta sterilt vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning upplevdes som

omöjligt. Operationssjuksköterskorna upplevde det svårt och jobbigt när grunden i deras

profession föll bort i den urakuta situationen.

”Steriliteten får man liksom lägga lite bakom, det är jättejobbigt faktiskt.”

” Man får bort sig från infektions prevention, kanske hinner man inte desinfektera och

positionera rätt”

Patientens utsatta situation

Här beskrev operationssjuksköterskorna hur de upplevde att även om patienten i det akuta

skedet var väl omhändertagen så var denne även hjälplös, utlämnad och blottad. Detta beskrev

de som en yrkesetisk konflikt då de medicinska omständigheterna krävde att patienten var

blottad, samtidigt som det ur omvårdnadsperspektiv var önskvärt att det fanns en möjlighet att

skyla patienten.

”För att kunna göra dom här undersökningarna och så, så måste man ju ha blottad hud,

liksom så är det ju, men man får ju inte glömma värdigheten ändå hos patienten, att man får

försöka tänka till”

Under det urakuta kirurgiska ingreppet upplevde operationssjuksköterskorna att patienten som

individ och patientens värdighet, lätt föll bort på grund av att personalen runtomkring hade

fullt fokus på sina uppgifter kopplat till patientens akuta situation. Operationssjuksköterskorna

kände att den sedvanliga perioperativa omvårdnaden sattes ur spel och de fick omvärdera sitt

yrkesparadigm för just den här specifika situationen.

”Folk springer bara runt och tänker inte att det är en människa, utan glömmer bort det”.

”Dom är ju helt utlämnad, det är ju ingen som har tid att tänka så mycket på patienten. Alltså

man tänker på patienten i den mån att man vill att dom ska överleva”

15

Diskussion Syftet med examensarbetet var att beskriva operationssjuksköterskans upplevelser av att

medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. Dataanalysen mynnade

ut i temat ”Att vara medlem i ett team med fullständigt fokus” med tre kategorier och åtta

subkategorier.

Resultatdiskussion När akutlarmet gick beskrev operationssjuksköterskorna ett adrenalinpåslag som upplevdes

positivt, och gav dem en känsla av eufori. Ibland kunde dock detta adrenalinpåslag upplevas

negativt och förstärkte den negativa stressen. Pressen att prestera i en ovan arbetsmiljö gjorde

en del operationssjuksköterskor otrygga och osäkra. En osäker och otrygg

operationssjuksköterska skulle kunna innebära att teamet fungerar sämre. Ett sätt att göra

teammedlemmarna säkrare och mindre nervösa är att simulera akuta situationer. Paige et al

(2009) skriver att ett gott teamarbete kommer patienten till gagn och poängterar vikten av

regelbundna interprofessionella simuleringar för att öka den för medlemmarna i traumateamet,

gemensamma kompetensnivån i teamet (Paige et al, 2009).

Operationssjuksköterskorna i den här studien upplevde också att kommunikationen i

traumateamet var viktig för att säkerställa att alla förstod sin uppgift, och i och med det kunde

teamet synkronisera sina insatser. Då operationssjuksköterskorna ibland upplevde brister i

kommunikationen skulle utbildningsinsatser även på detta område vara av betydelse för ett

framgångsrikt teamarbete. Reflektion efter medverkande vid akuta insatser skulle också kunna

vara av nytta (Cole & Crichton, 2006). Gillespie (2009) skriver att för att tillhandahålla en god

medicinsk vård är goda kommunikationsfärdigheter viktigt i multiprofessionella team, om

färdigheter i kommunikation och medicinska insatser saknas kan det orsaka missförstånd och

medicinska misstag kan uppstå (Gillespie et al 2009, Paige et al 2009). Cole & Crichton (2006)

menar att nyckeln till en framgångsrik hantering av trauman är utbildning kring specifik

yrkeskompetens, ledarskap och kommunikation. Så även utbildning i konflikthantering i det

multiprofessionella teamet (Cole & Crichton, 2006).

Enligt subkategorin ”Brist på kunskap” beskrivs en upplevelse av att operationssjuksköterskan

ifråga saknade adekvat inskolning av att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför

operationsavdelning. Stephens et al (2017) beskriver hur en omsorgsfull introduktion på en

välfungerande arbetsplats stärker nyutbildade i deras resiliens, det vill säga deras förmåga till

återhämtning och bearbetning av traumatiska händelser, och hur en resilient individ, som kan

beskrivas som en person som kan växa och utvecklas genom utmanande situationer och

prövningar. De framhåller även att en individ kan utveckla och förhöja sin förmåga till resiliens

när som helst i livet, vilket visar fördelarna med en aktiv lokal utbildningskultur (Stephens et

al, 2017).

I subkategorin ”Det vanliga faller undan”, beskrev operationssjuksköterskorna sina upplevelser

av att anpassa sig till den ovana situationen att delta vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför

operationsavdelningen. Michael et al beskriver att just den ovana situationen med kravet att

kunna prestera vid ett urakut kirurgiskt ingrepp kan leda till negativ stress för

operationssjuksköterskorna (Michael et al, 2008). Vissa av operationssjuksköterskorna hade

dock en förmåga att bearbeta och reflektera över sin prestation i efterhand, vilket upplevdes

positivt (Michael et al, 2008). Att uppleva negativ stress uttrycktes också av

16

operationssjuksköterskorna i denna studie. För att fånga upp operationssjuksköterskor, men

även andra teammedlemmar, som upplevt negativ stress skulle strukturerade reflektioner efter

medverkan vid akuta insatser kunna vara av nytta (Cole & Crichton, 2006). ”Det vanliga faller

undan” inbegrep också att hoppa över att positionera patienten optimalt, utföra huddesinficering

och drapering före ingreppet, det upplevdes som svårt och jobbigt av

operationssjuksköterskorna. Det framgick dock att det fanns en acceptans av detta. Det skulle

till viss del kunna förklaras av att det ingick i rollen som operationssjuksköterska vid

inkluderade operationsavdelningar att delta vid urakuta kejsarsnitt. De urakuta kejsarsnitten

liknar till vissa delar urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen då

operationssjuksköterskan larmas på ett liknande sätt, och utan dröjsmål skall infinna sig på

avsedd operationssal för att medverka till att rädda livet på modern eller barnet i en pågående

problematisk förlossning. Detta beskrivs av Baskett (2015) där det avråds att lägga tid på

tidsödande faktorer och att en avskalad, smidig och väl inarbetad rutin är av största vikt vid ett

ingrepp där varje fördröjning kan riskera moderns eller barnets liv(Baskett, 2015)

När operationssjuksköterskorna i den här studien beskrev patientens situation var deras

upplevelse att det var svårt att bevara patientens värdighet under det urakuta kirurgiska

ingreppet utanför operationsavdelning. Lindvall & von Post (2008) skriver att man bör undvika

att åsidosätta etiska värderingar i vårdkulturen, att se patienten som en diagnos eller ett

kirurgiskt ingrepp. De menar att alla i vårdteamet är ansvariga för att bevara patientens

värdighet genom hela vårdkedjan. Bruce (2000) skriver dock att i situationer av trauma och

återupplivning, kan grundläggande etiska principer, som respekt för patientens autonomi och

en vilja att göra gott inte uppfattas som självklara. Arbetet måste balanseras mellan vad som är

etiskt korrekt och vad som är medicinskt praktiskt. Detta framkom även av resultatet i den här

studien då operationssjuksköterskorna beskrev vikten av att de medicinska åtgärderna

prioriterades för att rädda liv. Lindwall (2008) beskriver att återkommande etiska reflektioner

över tillvägagångssätt och vårdhandlingar förstärker etiska värderingar och skapar en tolerant

vårdkultur. Detta skulle kunna vara värdefullt för att utveckla förhållningssättet avseende

bevarande av patientens värdighet vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför

operationsavdelningen (Lindwall, von Post, 2008).

Metoddiskussion Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av att medverka vid

urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. Därför valdes deskriptiv intervjustudie

som metod i studien, då ansågs det bäst lämpad att utforska operationssjuksköterskors

upplevelser och inställningar till fenomenet som skulle undersökas (Polit & Beck 2012).

Dataanalysen genomfördes genom en kvalitativ innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys

användes för att bearbeta och analysera datamaterialet där variationer och likheter

identifierades. Både manifest och latent analys användes då delar av analysenheten var textnära

beskrivande medan andra delar krävde tolkning av svaren (Graneheim & Lundman 2004).

Studiens trovärdighet diskuteras med hjälp av begreppen tillförlitlighet, giltighet och

överförbarhet (Graneheim & Lundman,2004).

Ett bekvämlighetsurval användes i studien på grund av begränsade möjligheter att välja ut

lämplig personal och kunna utföra intervjuer med dessa utifrån avdelningarnas dagsplanering.

Bekvämlighetsurval kan suboptimera datainsamlingen, då viktig information kanske inte

framkommer på grund av valet av intervjuobjekt (Polit & Beck 2012). Ett strategiskt urval hade

kunnat ge en större spridning av deltagarnas egenskaper som exempelvis ålder, kön och

Studiens giltighet stärks genom att inkludera operationssjuksköterskor på två olika sjukhus, i

17

en varierande ålder och olika kön. Eventuellt hade en jämnare fördelning i kön kunnat öka

giltigheten, men då män är underrepresenterade inom operationssjuksköterskeprofessionen

visar fördelningen i denna studie att den speglar den reella kliniska könsfördelningen. Att

inkludera akutverksamheter från två olika sjukhus, ett universitetssjukhus i norra Sverige och

ett regionsjukhus i Mellansverige, ökar möjligheterna till överförbarhet.

För att kontrollera att intervjuguiden höll god kvalitet genomfördes initialt en pilotintervju av

en av studiens författare, där det framkom att informanten hade en möjlighet att tala fritt utifrån

sina upplevelser, vilket motsvarande studiens syfte. Då inga revideringar gjordes i

intervjuguiden bedömdes den vara av tillräckligt hög kvalitet för att kunna användas i resterande

intervjuer. Därav inkluderades pilotintervjun i resultatet, vilket stärker tillförlitlighet

(Graneheim & Lundman 2004). Studiens tillförlitlighet stärks även genom att samma

semistrukturerade frågor och typ av följdfrågor användes i samtliga intervjuer. Pilotintervjun

inkluderades i resultatet vilket stärker tillförlitligheten i studien (Graneheim & Lundman 2004).

I studien genomfördes alla intervjuer enskilt av författarna. Möjligen kunde det ha varit en

fördel om båda författarna medverkat vid samtliga intervjuer, därigenom kunde ett rikare

material uppnåtts. Då ovana av att formulera intervjufrågor och att utföra intervjuer fanns, kan

det inte uteslutas att detta kan ha begränsat utfallet. Resultatets tillförlitlighet ökade genom att

författarna först lyssnade, transkriberade, läste och analyserade intervjuerna enskilt. Därefter

jämfördes och diskuterades tolkningarna gemensamt (Polit & Beck 2012).

Genom att redovisa en noggrann beskrivning av tillvägagångssätt och analysprocess, så ökar

studiens trovärdighet. Analys och tolkning har skett i en granskande process i diskussion med

studiekamrater och handledare, vilket också stärker studiens giltighet och trovärdighet

(Graneheim & Lundman 2004). I resultatet återfinns citat som valts utifrån att vara

representativa för flera informanters uttalanden. Citaten visar också att det finns en

överensstämmelse mellan författarens beskrivning av data och det manifesta innehållet i

intervjuerna (Graneheim & Lundman 2004). Studiens möjliga överförbarhet till andra

avdelningar på andra sjukhus, stärks genom en ingående beskrivning av metod och analys.

Författarnas förförståelse genom tidigare kunskaper och erfarenheter av att arbeta på

operationsavdelning kan ha lett till en minskad pålitlighet av analysen. Förförståelsen är det

som möjliggör eller ockuperar tolkarens medvetenhet (Gadamer 1997). En medvetenhet om

förförståelsen minskade risken för personlig bias vid analysen av resultatet vilket stärker

studiens tillförlitlighet, trovärdighet och kvalitet (Polit & Beck, 2012). Författarna har varit

medvetna om sin egen förförståelse, och inte tillåtit den påverka analysen och resultaten. Citaten

i resultatet har valts från olika intervjuer, för att styrka att resultaten inte baseras på författarnas

förförståelse utan speglar vad deltagarna verkligen sagt (Graneheim & Lundman, 2004).

Klinisk betydelse Att beskriva operationssjuksköterskans upplevelser av att medverka vid urakuta kirurgiska

ingrepp utanför operationsavdelning har belyst styrkor och svagheter med existerande

arbetssätt. Informationen som framkommit i denna studie kan också möjligen användas för att

effektivisera och strukturera upp de svårigheter av att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp

utanför operationsavdelningen som operationssjuksköterskorna beskrivit i sina intervjuer. Detta

kan innebära ett ökat intresse för kompetensutveckling inom fältet och förhoppningsvis kan

studien leda till att organisationer, operationssjuksköterskor och ledningsgrupper ser behovet

av ökad struktur kring kompetensutvecklingen hos operationssjuksköterskorna. Eventuellt kan

det leda till att underlätta utformningen av introduktion och utbildning av nya

operationssjuksköterskor. Detta skulle i så fall att kunna medverka till en god patientsäkerhet

18

vid urakuta traumatiska ingrepp och skänka medverkande operationssjuksköterskor trygghet i

sin profession vid dessa tillfällen.

Förslag till fortsatt forskning Studiens syfte var att beskriva operationssjuksköterskans upplevelser av att medverka vid

urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. Då detta fält inom operationssjukvård

till stor del är outforskat är en förhoppning att denna studie kan generera fortsatta uppsatsarbeten

samt vidare forskning inom ämnet. Ytterligare studier inom området kan med fördel fokusera

på något av huvudfynden som beskrivs i resultatet för att få en mer fördjupad kunskap om dessa.

Fortsatt forskning utifrån alla teammedlemmars perspektiv på medverkan vid urakuta

kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen skulle kunna vara intressant, att med en studie

som fokuserar på deras syn på operationssjuksköterskornas medverkan vid akuta ingrepp

utanför operationsavdelning. Det skulle kunna ge större underlag till vad som behöver förbättras

inom operativ traumavård för operationssjuksköterskan, för att därigenom stärka

operationssjuksköterskeprofessionen.

Konklusion Vid urakuta kirurgiska ingrepp upplevde operationssjuksköterskorna att de hade en viktig roll

att fylla. Adrenalinpåslaget vid ett akutlarm gav ofta operationssjuksköterskorna en känsla av

eufori, och av att ha kompetens, att vara medlem i ett team som presterade bra och hade kontroll

över situationen.

Operationssjuksköterskorna upplevde att de hade goda egenskaper av att kunna prestera under

press och upplevde att en god kommunikation och ett gott teamarbete är avgörande för

patientsäkerheten i det akuta skedet. Att medverka till att rädda liv är ett mål för

operationssköterskorna, oavsett kompetens eller arbetsmiljö.

Det framkom även att en del av operationssjuksköterskorna upplevde att de hade brist på

kompetens och att det ibland förekom osäkerhet och en känsla av otrygghet vid urakuta

kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. Därför kan det vara viktigt att teammedlemmar

får fortgående utbildningsinsatser och simuleringar, och regelbundna studiebesök på

akutmottagningen. Detta kan vara ett bra sätt att öka tryggheten och kompetensen hos

operationssjuksköterskorna när det gäller urakuta kirurgiska ingrepp utanför

operationsavdelningen.

19

Referenser

Baskett, T.,(2015) Preparedness for Emergency "Crash" Caesarean Section. Journal of Gynaecology and Obstetrics in Canada. 37(12), 1116–1117

Blomberg, A., Lindvall, L., Bisholt, B., (2019) Operating theatre nurse´s self-reported clinical

competence in perioperative nursing: A mixed method study. Nursing open. 6:1510-1518.

doi:10.1002/nop2.352

Bruce, J.C. (2000) Trauma patients' rights during resuscitation.

Curationis. 23 (1)53–56

CODEX- regler och riktlinjer för forskning. (2020) Forskarens etik. Hämtad 2020-01-31 från

http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml

Cole, E. & Crichton, N. (2006) The culture of a trauma team in relation to human factors.

Journal of Clinical Nursing. 15, 1257–1266.

Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Pölkki, T., Utriainen, K. & Kyngäs, H. (2014). Qualitative

Content Analysis: A Focus on Trustworthiness. SAGE Open, 4(1), 1–10. doi:

10.1177/2158244014522633

Eriksson, K. (2002) Caring science in a new key. Nursing Science Q. 15. 61–65

Freeman, M. C., Flanagan, M. E., Champion, H. R. (1989). Perioperative nursing care of the

multiple trauma patient. AORN Journal. 50(1), 40–50. doi: 10.1016/S0001-2092(07)67634-0

Gadamer, H-G. (1997). Sanning och metod. Göteborg: Daidalos

Georgiou, A,. Lockey, D, J. (2010). The performance and assessment of hospital trauma teams.

Trauma, resuscitation & emergency medicine. 18:66, doi:10.1186/1757-7241-18-66

Gillespie, B, M,. Chaboyer, W,. Wallis, M., Chang, H-Y, A,. Werder, H. (2009) Operating

theatre nurses perceptions of competence: a focus group study. Journal of Advanced Nursing

65(5): 1019–1028.

Graneheim, U.H., Lundman, B. (2004): Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24:105–

113.

Lindvall, L., von Post, I. (2000) Perioperativ vård- den perioperativa vårdprocessen. Lund:

Studentlitteratur

Lindvall, L. von Post, I. (2008) Habits in perioperative nursing culture. Nursing Ethics. 15 (5),

670-81.

Lindvall, L., von Post, I., Eriksson, K., (2010) Clinical Research with a Hermenutical Design

and an Element of Application. International Journal of Qualitative Methods. 9(2), 172-186.

Lundman, B. & Graneheim, U.H. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M &

Höglund- Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund:

Studentlitteratur.

LÖF ( Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag). ( 2016). Nationella trauma kriterier 2017.

Säker traumavård.

http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtmljavascript:__doLinkPostBack('','mdb~~cmedm%7C%7Cjdb~~cmedmjnh%7C%7Css~~JN%20%22Nursing%20ethics%20%5BNurs%20Ethics%5D%20NLMUID%3A%209433357%22%7C%7Csl~~jh','');javascript:__doLinkPostBack('','mdb~~afh%7C%7Cjdb~~afhjnh%7C%7Css~~JN%20%22International%20Journal%20of%20Qualitative%20Methods%22%7C%7Csl~~jh','');javascript:__doLinkPostBack('','mdb~~afh%7C%7Cjdb~~afhjnh%7C%7Css~~JN%20%22International%20Journal%20of%20Qualitative%20Methods%22%7C%7Csl~~jh','');javascript:__doLinkPostBack('','mdb~~afh%7C%7Cjdb~~afhjnh%7C%7Css~~JN%20%22International%20Journal%20of%20Qualitative%20Methods%22%7C%7Csl~~jh','');

20

Michael, R., Jenkins H. (2001) The impact of work-related trauma on the well-being of

Perioperative Nurses. Collegian 8(2) 36-40.

Murdock, D. B. (2008). Trauma: when there´s no time to count. AORN Journal. 87(2), 322–

328. doi: 10.1016/j.aorn.2007.07.008

Paige, J. Aaron, D. Yang, T. Howell, S. Chauvain, S. (2009) Improved operating room

teamwork via SAFETY prep: A rural community hospital´s experience. World J

Surg.;33(6):1181-7. doi: 10.1007/s00268-009-9952-2.

Peitzman, A. B., Rhodes, M., Schwab W. C., Yealy, D., M., Fabian, T., C., (2013) The Trauma Manual: Trauma and Acute Care Surgery. Philadelphia: Wolters Kluwer Health.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research. Generating and Assessing Evidence for

Nursing Practice. 9th ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Riksföreningen för operationssjukvård & svensk sjuksköterskeförening. (2011)

Kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterska inom operationssjukvård. Hämtad 200415

från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/operartion.kompbeskr.web.pdf

Sandelin, A., Gustavsson, B., (2015) Operating nurses´ experiences of teamwork for safe

surgery. Nordic journal of nursing research. 35(3). 179-185.

Schneid-Kofman, N., Sheiner, E., Levy, A., Holcberg, G., (2005). Risk factors for wound

infection following cesarean deliveries. International Journal Gynaecology and

Obstetrics,90.10-15. doi:10.1016/j.ijgo.2005.03.020.

SFS.2003:460https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

SFS.1993:100.https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100

Stephens, T. Smith, P. Cherry, C. (2017). Promoting Resilience in New Perioperative Nurses.

Aorn Journal 105(3) 276-284.

Von Post, I. (1999). Professionell naturlig vård ur anestesi- och operationssjuksköterskors

perspektiv. Vasa: Institutionen för vårdvetenskap Åbo Akademi.

World Medical Association, Inc. (2018). WMA Declaration of Helsinki – Ethical Principles for

Medical Research Involving Human Subjects. 2018-07-09. Hämtad från:

http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3 2019-11-08

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/operartion.kompbeskr.web.pdfhttps://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/operartion.kompbeskr.web.pdfhttps://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/operartion.kompbeskr.web.pdfhttps://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3%202019-11-08

21

Bilaga 1

Informationsbrev till verksamhetschef. Godkännande inför

genomförande av examensarbetet: Operationssjuksköterskans upplevelser

av att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen.

Vi är två studenter som läser Operationssjuksköterskeprogrammet på Karlstad Universitet, vi

ämnar intervjua operationssjuksköterskor om deras upplevelser av att medverka vid urakuta

kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen. Intervjuerna beräknas ta 30-60 min och

kommer att genomföras på arbetstid i avskildhet när arbetet så tillåter. Deltagande i studien är

frivilligt och allt material kommer att behandlas konfidentiellt. Resultatet av studien kommer

att presenteras på ett sådant sätt att ingen enskild invid går att identifiera. Uppsatsen kommet

att återrapporteras till enheter där intervjuerna genomförts.

Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen

(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av

samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även

rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och

det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till

dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.

Studenter:

Karin Vargmyr karin.vargmyr@regiongavleborg.se

Esraa Essameldein esraa31189@gmail.com

Handledare:

Catrine Björn, operationssjuksköterska, med dr, lektor Karlstads universitet

catrine.björn@regiongavleborg.se

mailto:dpo@kau.semailto:karin.vargmyr@regiongavleborg.se

22

Bilaga 2

TILLSTÅND FÖR GENOMFÖRANDE AV EXAMENSARBETE

……………………………………………………………………………………………

Studentens namn, kurs

……………………………………………………………………………………………

Studentens namn, kurs

……………………………………………………………………………………………

Ovanstående student/er vid Institutionen för hälsovetenskaper, Omvårdnad, Karlstads

universitet, erhåller tillstånd att genomföra examensarbetet benämnt:

…………………………………………………………………. vid

klinik/enhet/motsvarande vid/i

…………….……………………………………………

…………………………………………….. Ort

och datum

………………………………………………….

Verksamhetschef/motsvarande

OBS! Efter underskrift lämnas en kopia av tillståndet till handledaren och tillståndet förvaras

av studenterna tills examensarbetet är godkänt.

Bilaga 3.

Informationsbrev till Dig som deltagare i examensarbetet:

Operationssjuksköterskans upplevelser av att medverka vid urakuta kirurgiska

ingrepp utanför operationsavdelningen.

Vi är två studenter som läser Operationssjuksköterskeprogrammet på Karlstad Universitet, vi

önskar intervjua Dig som operationssjuksköterska för att undersöka operationssjuksköterskors

upplevelser av att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen.

Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att

ange orsak. Intervjuerna beräknas ta 30–60 min och kommer att genomföras i avskildhet på

arbetstid när arbetet så tillåter. Allt material kommer att behandlas konfidentiellt, vilket

innebär att de uppgifter som kommer oss till del kommer att behandlas på ett sådant sätt att

inga obehöriga kan ta del av dem och i resultatet kommer inget att presenteras som kan

kopplas till Dig som enskild individ. Intervjuerna kommer att bevaras till dess att

uppsatsarbetet är godkänt för att därefter förstöras. Personuppgifterna behandlas enligt

informerat samtycke.

Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen

(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av

samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även

rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och

det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till

dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.

Har Du frågor är Du välkommen att kontakta oss enligt nedan:

Studenter:

Karin Vargmyr karin.vargmyr@regiongavleborg.se

Esraa Essameldein esraa31189@gmail.com

Handledare:

Catrine Björn, operationssjuksköterska, med dr, lektor Karlstads universitet

catrine.björn@regiongavleborg.se

mailto:dpo@kau.semailto:karin.vargmyr@regiongavleborg.se

Bilaga 4

Blankett för samtycke om deltagande i studien:

Operationssjuksköterskans upplevelser av att medverka vid urakuta

kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen.

Jag har mottagit informationsbrev angående studien och har erhållit information om hur mina uppgifter

kommer att hanteras och lagras enligt GDPR.

Namn:

……………………………………………………………………………………………………………………………….

Ort/ Datum:

……………………………………………………………………………………………………………………………….

Bilaga 5

Intervjuguide

Ålder:

Kön:

Yrkesverksamma år som operationssjuksköterska:

Kan du beskriva vad du upplevdeden senaste gången (eller ett annat tillfälle?) du medverkade

vid ett urakut kirurgiskt ingrepp utanför operationsavdelningen, från larm till avslut?

Kan du beskriva upplevelsen när larmet går?

Hur upplever du stämningen i teamet under urakuta kirurgiska ingrepp utanför

operationsavdelningen?

Hur upplever du patientens situation under urakuta kirurgiska ingrepp utanför

operationsavdelningen?

Hur upplever du att patientsäkerheten bevaras under urakuta kirurgiskt ingrepp utanför

operationsavdelningen?

Är det något mer du skulle vilja berätta?

Tack för medverkan!