Psykiatri Del 1 Psykiatrins Historia

Psykiatri Del 1

Psykiatrisk Historia

Psykiatri VS Psykologi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Psykiatri innebr vrden av pa2enter med psykisk ohlsa. Det innefa:ar den medicinska vrden, omvrdnaden och omsorgen kring pa2enter med psykisk ohlsa. Psykologi r lran om hjrnan u2frn e: beteendevetenskapligt och socialt perspek2v. Psykiatri r en medicinsk och omvrdnadsvetenskaplig gren av vrden. Den medicinska delen har fokuset p biologin, det vill sga nervsystemet, och omvrdnaden har fokuset p hur de:a pverkar pa2enten och hur man vrdar pa2enten. Psykologin r allts en DEL av psykiatrin som kombinerar omvrdnad och medicin.

Psykiatri Del 1

Psykiatrisk Historia

De som arbetar inom psykiaAn

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Inom psykiatrin arbetar en mngd olika personalkategorier med olika former av kompetens, uppgiAer och utbildningar. Alla kategorier ryms inom de tre huvudomrdena inom psykiatrin: Medicin, psykologi, omvrdnad/omsorg. Lkare har pa2entens medicinska ansvar och arbetar medicinsk behandling. Sjukskterska har det kliniska omvrdnadsansvaret fr pa2enten och genomfr den medicinska behandlingen p ordina2on av lkaren. Mentalsktare arbetar med pa2entens dagliga omvrdnad och omsorg. Psykolog ansvarar ver pa2entens psykologiska behandling.

Psykoterapeut arbetar p ordina2on av psykolog eller lkare med psykologisk behandling i kombina2on med omsorgsbehandling.

Psykiatri Del 1

Psykiatrisk Historia

Psykiatrins historia - grunderna

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Hur den psykiatriska vrden se: ut historiskt har formats mycket eAer samhllets mnniskosyn, framfrallt med mnniskor med psykisk ohlsa. Frr kallade man pa2enter inom psykiatrin fr drar, sinnessjuka och mentala. Man har ven anvnt u:ryck som besa7a, framfrallt under medel2den d kristendomen infrde tankar om besa:het, a: mnniskor kunde bli besa:a av djvulen och demoner eller onda andar. Under en vldigt lng 2d tog kyrkan ansvar fr mnniskor med psykisk ohlsa, oavse: om det handlade om schizofreni eller depressioner. Nr den medicinska vetenskapen intresserade sig fr medicinen inr:ades mentalsjukhus och

mnga pa2enter lstes bort frn samhllet. P mentalsjukhusen var lobotomi, isbad och elektriska chocker vanliga behandlingsformer.

Psykiatri Del 1

Psykiatrisk Historia

Psykiatrins historia - medelAden

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Mellan 500- och 1500-talet befann Sverige sig i medel2den. Under denna 2dsepok levde svenskarna i e: samhlle som var styrt av kungar och kyrkan. Mnniskor som led av olika psykiska sjukdomar lmnades fr vrd 2ll kyrkan. Beroende p vilken sjukdom man led av eller vilka symptom som man hade ck man olika former av behandlingar. Mnniskor med nedstmdhet och ngest utan a: m b:re eAer samtal och kyrklig utbildning blev oAast tvingade 2ll a: 2llbringa sina liv i kloster. Mnniskor som hallucinerade, var uttagerande eller hade bipolra symptom (a: man skiAar hAigt i humr) kunde antas vara besa:a och uts:as fr exorcism. Om

inte exorcism fungerade blev pa2enten oAast anklagad fr hxeri och ck drmed genomg hxprov eller blev brnda p bl.

Psykiatri Del 1

Psykiatrisk Historia

Psykiatrins historia - Industrialism

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Frn och med senare hlAen av 1700-talet kom vstvrlden in i den industriella revolu2onen. Hr hade ven den moderna vetenskapen brjat utvecklats och tack vare franska och tyska lkare som intresserade sig fr hjrnans sjukdomar och hur de hrde ihop med beteende och drak2gheter. De trodde inte p a: det handlade om demoner eller onda andar utan ansg a: sjukdomarna hrde ihop med mnniskans biologi. De frsta mentalsjukhusen inr:ades strax innan 1800-talets brjan och det frsta i Sverige kom r 1812. D2dens mnniskosyn var a: man ville f bort drarna frn samhllet eAersom de ansgs endast vara i vgen. Pa2enterna var inlsta och beroende p sjukdomsbilden var de an2ngen rela2vt fria och ck bedriva egna jordbruk avskilt frn omvrlden eller genomg svra behandlingar

ssom bad i isvak, elchocker eller lobotomi (bor:agning av hjrnvvnad). De:a sg man lugnade ner pa2enterna s de blev livsdugliga.

Psykiatri Del 1

Psykiatrisk Historia

Psykiatrins historia Fram All 1970

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Frn ungefr 1880 2ll och med 1970-talet kom psykiatrin a: pbrja sin frndring 2ll den moderna psykiatriska vrden som vi har idag. Tidigare fanns 5 stora mentalsjukhus i Sverige dr varje sjukhus hade oAa ver 800 permanenta pa2enter, som ck vara kvar p sjukhuset 2lls de dog. I samband med a: riksdagen klubbade igenom e: avgrande frslag 1948 skulle mentalsjukhusen bli er med frre platser och nnas i varje ln och skulle brja syAa 2ll a: ge pa2enterna e: s normalt liv som mjligt. Drfr uppr:ades inr:ningar p olika herrgrdar som vergivits eller kpts upp av staten. Tanken var a: ge pa2enterna mjlighet a: leva e: s normalt liv som mjligt, med jordbruk, bad, ske och allt annat man kan tnka sig s vida ens sjukdomsbild 2llt det. Dock kvarstod mnga

gamla behandlingsformer som mer eller mindre gjorde pa2enterna 2ll zombies. Man brjade ven under 2digt 1900-tal a: kastrera mn och kvinnor s a: de inte skulle kunna f barn eAersom man inte ville fra sjukdomarna vidare 2ll nya genera2oner.

Psykiatri Del 1

Psykiatrisk Historia

Psykiatrins historia Frn 1980 Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Frn och med 1980 pbrjades en revolu2on inom den psykiatriska vrden. Under de:a r2onde kom frukten av ungefr 20 rs forskning p olika lkemedel 2ll psyk-pa2enter och kom fram 2ll a: neurolep2ka 2ll hallucinerande pa2enter minskade sina symptom avsevrt och i bsta fall frsvann helt. Fr frsta gngen kunde man utan kirurgi och andra hrda behandlingar f pa2enter a: fungera som vilken annan mnniska som helst. Sam2digt kom ven de frsta an2depressiva preparaten och nu kunde man eAer en viss 2ds behandling, oAa era mnader upp 2ll e: r, fr frsta gngen skriva ut pa2enter frn mentalsjukhusen utan risk fr sjlvmord eller sjlvskadebeteende. Psykiatrireformen i brjan av 90-talet gjorde a: man lade ner mentalsjukhusen och lands2ngen ck ansvaret i stllet fr staten fr psykvrden

och d organiserades allt om. Psykiatri-avdelningar inr:ades p de vanliga lnssjukhusen fr akut sjuka pa2enter och psykakuten blev en ny enhet som alla akutmo:agningar mste ge 2llgng 2ll. Drutver skapades behandlingshem fr pa2enter med olika problem och mnnisko-synen blev en helt annan n 2digare.