267

tillater er ofte et mer realistisk miil. Der hvor selv dette miil er for ergjerrig, kan en bare arbeide for at pasientens tilvaerelse i eller utenfor institusjonen blir s& rik og bekymringsfri som mulig. Med slike sosiale nib1 for terapien, mii ogsH de sosiale manipulasjoner med pasienten i sykehuset vaere terapi. Og selv om vi ved denne terapien ved de alvorlige psykoser bare fore- bygger en videre oppl@sning av personligheten, er dette i seg selv et betydningsfullt terapeutislc m51,

Lif fera f u r . Carse, J . : The Worthing Experiment. Graylinwell Hosp. Chichester 1959.

Clark, I). H.: Medical Superintendant’s Annual Report For 1957. Fulbourn Hosp., Cambridge. Deutsch, A . : The Mentally I11 in America. Col. Un. Press, N. Y. 1952. Greenblatf , M., Leuison, D. J. , Wi l l iams, R . H . : The Patient and the Mental Hospital. The Free Press, Glencoe 1957. - Innstilling fra komi- teen ti1 5 utrede spGrsmalet om reformer i fengselsvesenet. Oslo 1956. - Ozarin, L. D.: Am. J. Psych. 3: 371, 1954. Sundby, P., Borg, E., Noreik, K.: Tidsskr. for den norske legeforen. nr. 7, 318, 1959 (med mer utfZrlig litte- raturhenv.). - World Health, XII, 3, 1959.

Dr. Per Sundby, Gaustad sykehus, Vinderen.

Psykoser rned myxodem Psykiatriska aspekter

Britfa Jonsson (Stockholm)

PA Beckomberga sjukhus har vi sedan mlnga Br haft for- miinen av ett standigt intimt samarbete mellan en vid psykiska sjukdomstillstiind van internist och psykiatern. Erfarenheterna harav har lart oss det betydelsefulla i att psykiskt sjuka med samtidiga somatiska sjukdomstillsthd undersoks av psykiater och internist gemensamt. Ett siidant samarbete a r av an storre vikt i fall dar somatisk sjukdom a r av vasentlig etiologisk be- tydelse for den psykiska sjukdomen. Denna sjukdomsgrupp kallar vi somato-psykiska sjukdomar.

Myxodem ar en siidan sjukdomsgrupp, vilken belyser de dia- gnostiska svgrigheterna vid sjukdomar med symtom friin tvii specialistomriiden. Vid myxodempsykoser tilldrar sig latt de psykotiska symtomen all uppmarksamhet, aven vid uttalade so- matiska myxodemsymtom, och iisken att diagnosen forbises ar stor.

Vilka mentala forandringar a r dii utmarkande for myxodem och forekommer det vid psykoser med myxijdem niigon spec. typ av psykos?

Myxodemets sjukdomsbild beskrev 1873 av Gull, som aven namner mentala forandringar, karakteriserade av gradvis in-

Nordisk psyk. tidsskrift 3

Nor

d J

Psyc

hiat

ry D

ownl

oade

d fr

om in

form

ahea

lthca

re.c

om b

y M

cgill

Uni

vers

ity o

n 10

/27/

14Fo

r pe

rson

al u

se o

nly.

268

tradande troghet och en slapp indifferens med benagenhet for tillfalliga temperamentsutbrott. br 1883 tillsattes i London en myxodemkommittd, som 1888 klart beskrev psykotiska symtom vid myxodem och angav deras frekvens till narmare halften av de avancerade fallen, men d& var thyreoideaterapi okand. Be- handling med thyreoideaextrakt borjade anvandas 1891 och lit- leraturens rapporter om myxodempsykoser ar under d0 nar- mast foljande decennierna sparsamma. Stoll beskrev 1932 sex fall, Akelaitis 1936 fyra fall, och den, som framfor allt vackt uppmarksamhet a r Asher, som 1949 beskrev 14 fall, som av honom iakttagits under fyra Br. Han anshg myxodem vara en av de mest betydelsefulla, minst kanda och oftast forbisedda orsakerna till organisk psykos. I litteraturen, aven den nordiska, liar det under senare i r forekommit en del publikationer av ett eller ett par fall, tydande ph att sjukdomen ansetts vara sall- synt. I Cronins Citadellet forekommer en skildring av en myxo- dempsykos och det var lasningen av denna, som vackte Ashers intresse for myxodem.

Akelaitis har utforligt analyserat de psykiatriska aspekterna ph myxodem. Han framhhller, at t det a r viktigt, att skilja mel- lan mentala rubbningar, som av en tillfallighet upptrader paral- lellt med forloppet av ett myxodem och shdana mentala rubb- ningar, som beror ph myxodemet. F r i n psykoser, som upptrader under forloppet av ett myxodem, avgransar han vidare ett inyxodematost mentaltillsthd, som forekommer mer eller min- dre utpraglat i alla myxodemfall.

Det myxodematosa mentaltillstindet karakteriseras av en minskad psykisk och psykomotorisk aktivitet. Svullnad av an- sikte, tunga och slemhinnor bidrar till at t ge en livlos mimik och ett grotigt tal. Ghngen I r lhngsam och klumpig. Talet ar enstavigt och kort. Karakteristiskt ar en hoggradig trotthet, som ar mest uttalad p h morgnarna och som ej minskas av somn, trots konstant somnbehov. Allt arbete, som kraver uthhllighet ar omojligt. Tankeforloppet ar trogt, uppfattningsformigan ned- satt, reaktionstiden forlangd, narminnet defekt men fjarrniinnet gott. Omdomet ar ophverkat. Apati och indifferens forekommer, men benagenhet att reagera med depression och irritation 5r vanlig. Huvudvark och trotthet ar ofta forekommande forsta symtom. Den oftast lingsamma progressen i kombination med symtom som huvudvark, neuralgier och extremitetsparastesier gor, att sjukdomen latt uppfattas som psykoneuros. I avan- cerade, obehandlade fall kan sloheten overgh i kramper, stupor och coma, som kan leda till doden.

Psykoser vid myxodem forekommer enligt A keZaitis i till- rackligt hogt procenttal for att styrka, att ett samband kan fore- ligga och upptrader vanligen i avancerade myxodemfall, men psykotiska symtom kan foregh myxodembilden. Tre mojligheter diskuteras: 1) att myxodempsykosens typ beror p i den pre-

Nor

d J

Psyc

hiat

ry D

ownl

oade

d fr

om in

form

ahea

lthca

re.c

om b

y M

cgill

Uni

vers

ity o

n 10

/27/

14Fo

r pe

rson

al u

se o

nly.

269

psykotiska personligheten, 2) att niyxodeni skulle ge en spec. typ av psykos, 3) att myxodem ger en psykos av varierande typ, antingen liknande nBgon av de vanliga idiopatiska psykoserna eller av ospecifik typ.

En del beskrivna fall uppvisar en for endogen psykos typisk sjukdomsbild, med symtom som vid schizophrenia, melancholia, paranoia eller mania. Mojligheten av att den endoltrina sjuk- domen utliist en endogen psykos diskuteras.

I Ashers 14 fall forekom ingen ltonstant typ av psykos, men det var vanligt med konfusion, desorientering, forfiiljelseidCer, hallucinos och tillfalliga orosutbrott.

Pilcz ansiig, att psykos, som upptrader vid niyxodem ej upp- visar nbgon syecifik typ, men att den mentala bilden mojligen kan piverkas av den psykiska triighet, som alltid finns vid myxodeni.

VBrt eget material omfattar 11 niyxodemfall, som niigon gAng under de sista 5 Bren virdats pb Becltomberga sjukhus, 2 av dem hade aven tidigare virdperioder. Av de 11 fallen kan i 6 fall de psykiska symtomen overvagande hanforas till myxode- met, 2 med symtom av neurostyp, 4 med psykoser. I 2 fall fore- lbg visserligen hypothyreos, men samtidigt mentala rubbningar, som kunde forklaras av overvagande annan etiologi. I 2 fall f i r myxodemet raknas som en tillfallig parallellsjukdom till endo- gen psykos. Det 11 :te fallet var ett ltongenitalt myxodem.

Myxodemfall med psykiska symtom av neurostyp : Fall 1. 50-Brig ogift kvinnlig kontorist med inyxodematos habitus sedan

ungdomen och psykiska symtom sedan drygt 3 Br. Hon intogs for 3 :e gingen p i Beckombcrga sjukhus. Uppvaxtirens fctma hade givit henne minderviir- dighetskomplex, som hon forsokt kompensera med hyperaktivitet och hen- nes stravan hade alltid varit a t t u t i t verka saker och duktig yrkeskvinna. Detta gick bra, tills det for 3 i r sedan intratt en psykisk forandring med depression, nastan tvingsmassiga ovanor som naspctning och bortryckning av pubeshir, hypochondriska idker, cancerfohi och dodsingest. Redan vid forsta sjukhusvistelsen strax efter insjuknandct misstanktes myxodem, men diagnosen kunde ej styrkas av d i tillgangliga undersokningsmetoder och under sjalva sjukhusvistelsen forbattradcs hon tillfalligt av el-behandling. Pat. forsokte sedan at t i ett par i r h i l la sig iggng med arbete och gick under tiden p i kontroll nigra ginger. Sjukdomsbilden var hela tiden ung. oforlndrad, aven om hon nigon ging tillfalligt kunde vcrka piggare. Hon saknade arbetslust och var standigt trott. Hon hade svir t a t t koncentrera sig och svir t att orka slutfora det hon ho11 p i med. Efter hand forsamrades hon ytterligare och under sista %-iret fore sista intagningen hade hon ej arbetat. Vid intagningen fann man somatiskt, a t t hon var fet och pussig, trott, hade trog mage och torr, fnasig hy. Vikten hadc pH 3 B r okat 15 kg. Morgontemperaturcn var subnormal. Hon hade mHttlig anemi. Kolesterol- vardet 462 mgo/, och R.A.O. + 1 O/,. Ekg hadc vid foregiende virdtillfalle varit normalt, men visade denna gingen forandringar. Spirjod och protein- bunden jod i scruin bekraftade myxodemdiagnosen. Psykiskt var pat. vid intagningen slapp och trog och hela betecndet priglades av minskad aktivi- t e t och bristande initiativ. Hon gav ett dehilt intryck utan at t vara dehil och hon var hoggradigt psykoinfantil. Mest pifallande var diskrepensen mel- lan den yttre sloheten och en intensiv ingcst, son1 tog sig uttryck i en

Nor

d J

Psyc

hiat

ry D

ownl

oade

d fr

om in

form

ahea

lthca

re.c

om b

y M

cgill

Uni

vers

ity o

n 10

/27/

14Fo

r pe

rson

al u

se o

nly.

270

ixoid tjatighet med standigt frigande, om lion skulk bli kronisk, om hon hade cancer O.S.V. Efter inledd thyreoideaterapi intradde forbattring redan efter forsta veckan.

Efter 2 veckor hade Ekg normaliserats och kolesterolvardet var 185 mg@/" Succesivt blev mimiken rorligare och gingen ledigare. Aktivitet och initiativ- formiga borjade Htervanda, men fortfarande efter en minad kvarstod en viss trotthet och ibland angslan, men pat. s l g hoppfullt p i framtiden och onskade utskrivning.

Det vasentliga i sjukdomsbilden I r har sakerligen den av myxodemet or- sakade psykiska forandringen i forening med den reaktion som utlosts av det trauma, som den psykomotoriska hamningen utgjorde. Detta trauma blev s l inycket mer kannbart for denna pat., eftersom hon tidigare kom- penserat ett psykiskt handicap med hyperaktivitet.

Fall 2. 62-Brig hemmafru, som haft svirartad astma sedan minga i r . Vid inkomsten till sjukhusct hade hon haft hypothyreos sannolikt 1 Qr och de- pression ung. 4: i r och hon inremitterades f r i n kroppssjukhus efter a t t hypothyreosutredning gjorts dar och thyreoidea i liten dos insatts. Hon hade aven tidigare haft exogent betingade depressionsperioder. Den depres- sion, som hon nu hade samtidigt med myxodemsymtom, forbattrades endast tillfalligt av sedvanlig psykiatrisk terapi, men med okad thyreoideadosering och parallellt med okad rorlighet intradde succesivt psykisk forbattring.

Som jamforelse har vi de t v i fall, som visserligen hade hypothyreos och behovde behandling for denna, men dar de psykiska symtomen till over- vagande del kan forklaras av annan etiologi.

FaZl 3. 36-Brig subsolid astenika, som tidigare haft ett lingvarigt och srirbehandlat depressivt, Angestneurotiskt insufficienstillstind, men dar- efter varit nigorlunda frisk under 3 ir, frinsett kvarstiende huvudvark och oronsnsningar. Under denna tid opererades hon for kolloidstruma och t v i i r efter operationen f l r hon spt i direkt anslutning till familjekonflikt ett nytt insufficienstillstind, som till symtombilden overensstammer med det foregiende. LBtta myxodemsymtom tillkommer. Thyreoideabehandling ger fysisk forbattring, men piverkar e j den psykiska bilden, som uppvisar sam- ma llngdragna forlopp som den foregiende sjukdomsperioden.

Fall 4. 70-irig, tidigare psykiskt frisk kvinna, som isotopbehandlats for toxisk struma, varefter nervosa depressiva symtom tillkommer, som efter 2 ir leder till sjukhusvistelse. Det foreligger hypothyreos, som thyreiodea- behandlas och med behandlingen erhllles en viss primar forbattring. Det fortsatta psykiska sjukdomsforloppet piverkas ej, utan domineras av se- iiila forandringar. Hon har aven en parkinsonbild och EEG-forandringar, son1 vid grara cerebrala atrofier.

Myxodemfall med psykos Fall 1. 59-Brig hemmafru, som tidigare varit psykiskt frisk. Hon har 15 Hr

tidigare opererats for toxisk struma och hadc darefter varit frisk tills for 2 l r sedan, d i hon borjade kanna sig trott. I ung. 1 i r hade h i re t fallit av och huden varit torr. Efter hand hade huden blivit degig och svullen, spe- ciellt i ansiktet och p i halsen. Hudfargen blev gnlblek. Sedan ungefar 1 minad hade hou hort roster, forst att andra talade on1 henne ute, sedan Hven d i hon var ensam. Som den resoluta nianniska lion var, kontrolleradc hon forst med en vaninna, om denna horde nigot ocli d i s i cj var fallet, sokte hon en invartesspecialist, som remitterade henne till psykiater. Pat. var 162 cni. l ing. Fore thyreoideaopcrationen hade hon vagt 43 kg. ocli okade efter operationen till normalvikt. Sista t v i ire, hade hon okat upp till 72 kg., men magrat, d i nerverna borjade kringla och vagde vid intag- ningen 63 kg. Vid inkomsten kunde hon lamna detaljerade besked om sina somatiska symtom vid direkt utfrkgning, men mer diffusa uppgifter on1 de psykiska. Den forsta tiden p i sjukhuset var hon orolig, angslig och stund- tals konfunderad och hon plagades intensivt av sina horselupplevelser. Hon

Nor

d J

Psyc

hiat

ry D

ownl

oade

d fr

om in

form

ahea

lthca

re.c

om b

y M

cgill

Uni

vers

ity o

n 10

/27/

14Fo

r pe

rson

al u

se o

nly.

271

hade en he1 del absurda idier, s isom a t t hon skullc mordas, eller ob- duceras el. dyl. Hon gick at t avleda for stunden, men ingesten och hallu- cinosen tog overhand, s i fort hon lamnades cnsam. Hos deuna pat. marktes e j nigon motorisk hamning, d i i stallet or0 och agitation dominerade. D i man vid samtal kunde hi l la kvar kontakten korta stunder marktes dock trogt tankeforlopp, forlangd reaktionstid, koncentrationssvirigheter och snabb uttrottbarhet. N a r man s i g denna pllgade pat., hade man helst velat ge el-behandling omedelbart, men utseendet gjorde at t man ej vigade utan ordentlig somatisk utredning och dB man fick ett kolesterolvarde p i 782 mgoh och Ekg-forandringar, igingsattes e j el-behandling. Thyreoideabehand- ling inleddes i forsiktig dosering. Efter en vecka var tillstindet fortfarande bekymmersamt och d i insattes aven clotrid, 2 tabletter varannan dag. Efter 10 dagar borjade ingesten vika och pat. kunde borja vara uppe. Efter 14 dagar var kolesterolvardet 272 mgo/, och pat. hallucinerade fortfarande still- samt. Efter 3 veckor var Ekg normaliserat, men forst efter 26 dagar hade alla psykiska symtom fiirsvunnit och vid utskrivningen v a r pat. fysiskt och psykiskt frisk och hadc gi t t ner 6 kg.

Fall 2. 56-irig kvinna, som opererats for toxisk struma 7 i r tidigare och som sedan 6 % Br haft lingsamt progredierandc somatiska och psykiska myxodemsymtom; bl. a. hade talformigan och horseln lingsamt forsamrats. 2 i r fore intagningen hade hon sokt en medieinsk poliklinik for a t t hon e j langre orkade arbeta. DL man dar fann normalt R.A.O. och normalt koleste- rolvarde, men en sideropeni, behandlades denna, tills blodvardena blev nor- niala och d i hon trots detta var lika trott, frusen och andfidd, fick hon diagnosen neurasthenia gravis + Oligophrcnia?. Denna pat. insjuknade akut utan yttre anledning i confusion. Hon hade vid inkomsten till sjukhuset bl. a. kolesterolvarde p i 794 mgo/o och R.A.O. - 25 o/o, Ekg-forandringar och rtt EEG, som var patologiskt med hansyn till lingsain grundfrekvens och ingen annan aktivitet, forandringar, som anses typiska for myxodern. Med thyreoideaterapi blev pat. fysiskt och psykiskt normaliserad. Vid kontroll pa en poliklinik en minad efter utskrivningen utsattes thyreoideaterapin och efter 6 m i n x var pat. i t e r p i sjukhuset nied akut psykos. Denna gang var hon ej konfunderad, men hade horsel- och lukthallucinoser och para- noida vanforestiillningar. Hon blev p i nytt iterstalld med thyreoideaterapi och har fortsatt med denna och e j haft nigot mer recidiv under de 334 ir , som gi t t sedan dess.

Fall 3. 2l-irig, tidigarc frisk kvinna, som opererats for toxisk struma 6 veckor fore intagningen. Hon insjuknar i akut konfusion, ur vilken hon klarnar upp nastan omedelbart efter det lion forts till sjukhuset. Konfu- sionen avloses av ett tillstind, d i lion fungerar p i klart debil nivi, men samtidigt uppvisar en dcl sardrag : hammad psykisk och psykomotorisk ak- tivitet, monoton perseverationsteiidens och angslan. Hon ar barnslig och hjalplos och hon ror sig ung. som en uppdragen mekanisk docka. Det forsta intrycket var, a t t det varit frBga om ett konfusionstillstlnd hos en debil ocli att hon efter uppklarnandet befann sig i sitt habitualtillstind. An- horigas uppgifter tillkom och visadc, a t t hon blivit helt forandrad och at t hon tidigare varit ett duktigt postbitrade. Hon hade inget myxodematost utseende, utan i stlllet kvarstiende exofthalmus och tachycardi. Sjukdoms- bilden komplicerades av att pat. var gravid och hadc varit i mens. I1 vid Hasedowoperationen. &fed ytterligare undersokningar kunde myxodemdia- gnosen e j bekraftas forrhn efter partus. Psykiska tillstlndet forblev ofor- andrat under graviditetcn och efter partus och forst med efterfoljande thy- reoideaterapi erholls en lingsam och saker forbattring.

Fall 4. 30-irig ungerska, flykting, som opererats for toxisk struma 8 m i - nader forc intagningen. Hon hade efter operationen haft latta depressiva synitom och ingest och insjuknade dlrcftcr akut utan direkt yttre anled- ning i kortvarig konfusion, som cfterfoljdes av en depressiv psykos. Hon Iiade ett myxodematost utseende, subnormal tcmperatur, Ekg-forandringar, kolesterolvSrde p i 246 nigo/o. Spirjodprov styrkte hypothyreosdiagnosen. Hon forbattrades nigot av el-behandlingar, men var ej iterstalld efter 12

Nor

d J

Psyc

hiat

ry D

ownl

oade

d fr

om in

form

ahea

lthca

re.c

om b

y M

cgill

Uni

vers

ity o

n 10

/27/

14Fo

r pe

rson

al u

se o

nly.

272

behandlingar, utan blev fullt Itcrstiilld forst eftcr ytterligare en iiiinads sjukhusvird med thyreoideaterapi.

Som jamforelse har vi de t v i fall, d i r endogcu psykos och myxodem upp- tratt som parallellsjukdomar.

Fall 5. 54-Brig fru, som opererats for kolloidstruma for 33 i r sedaii och for strumarecidiv 3% niinad fore intagningen, vilken skedde i samband med suicidforsok, orsakat av impcrativa hallucinationer. Vid iritagiiingen var hon sjalvforsjunkcn, splittrad och bisarr och uppvisade en rikhaltig flora av ofrihetssymtom, syn- horsel- och lukthallucinationer, paranoida idker, ingest och katastrofkansla. Hon hade p.g.a. trotthet och oro ej ar- betat p i ett ir, men anamncstiskt fick man ingen klarhet i om psykiska symtom funnits fore strumaoperationen el. debuterat forst efterit. Utseen- det var myxodematost och somatiska undersokningen : kolesterolvairde p i 447 ingo/o, Ekg-forandringar och R.A.O. p i - 14 O/O, styrkte niyxodeindiagno- sen. Det fortsatta forloppet visade emellertid a t t det var friga om t v i olika sjukdomar. Thyreoideabehandling botade de somatiska symtomcn, men p i - verkade e j den psykotiska sjukdomsbilden, som i stallct forbattrades av el- behandling, insulin ocli largactil. Dct har g i t t 5 i r sedan forstii intagningen och pat. har haft 3 forsamringsperioder, som givit anledning ti1 sjukhus- vistelser oeh dessemellan har hon haft lugnare perioder, di lion varit i fa- miljevird, dar hon hela tiden skott sin thyreoideaterapi. Vid de seiiare in- tagningarna har hon e j haft hypothyreossymtom, utan rar i t val balauserad med thyreoidea. Under cn virdperiod utsattes thyreoideabehandlingen under 2 minader, under tiden gick det schizofrena skovet tillbaka ined el-behand- ling cxh pat. hade kunnat flyttas till nervavdelning. Saiiitidigt utvecklade sig ett myxodematost tillstind med ansiktsodem, cyanos, domning i beneu, forstoppuing, huvudvark, trotthet, apati och depression. R.A.O. var dB - 2 1 O/O och Eeg visade forandringar, son1 kundc siittas i samband ined inyxodemet med gcuercllt l iga grundfrekvenser.

Fall 6. 59-Brig hemmafru, som sedan 15 Br haft periodisk manodepressiv psykos. Vid rutin-somatisk undersokning i samband med intagning for de- pression, upptackes myxodemsymtom, typiskt myxiidematost utseende och grava Ekg-forandringar. Thyreoideabehandling insattes och pat. liar nu h i l - lit p i med den i 5 i r . Den primara niaiio-deprcssiva sjukdomen har e j p i - verkats darav. Sjukdomsperioderna har iterkommit mcd samma frekvens och duratiou som innan myxodemct upptacktes.

Fallet med kongenitalt myxodem har intresse huvudsakligen genom att det visar, a t t psykiska orosperioder aven i dylika fall kan forbattras med thyreoideaterapi. Denna pat. kom till sjukhuset forsta gingen vid 19 irs ilder och hade d i ej tidigare thyrcoideabehandlats. Hou forbattrades av be- handlingen och kunde utskrivas i familjevird. Hon har 3 ginger p i 8 i r iterintagits i samband med orosperioder och di varje ging haft mera ut- talade myxodemsymtom och l igt R.A.O. och lion var varje gang forbiittrats psykiskt med okad thyreoideados.

Diskussion I samtliga vira 11 fall har funnits ett gemensaint drag, aven

om det varit mer eller mindre piitagligt och ibland bara gjort sig markbart under en kort tid av sjukdomsforloppet och det ar de t myxodemat i i sa p s y k e t med sin karakteristiska troghet. I vAra psykosfall framtradde det i 2 av fallen efter att patien- terna klarnat upp ur den initiala akuta konfusionen. I de andra tv8 psykosfallen maskerades trogheten under den akuta fasen av or0 och agitation, men om man var uppmarksam pB det vid samtal, framkom s5dana symtom son1 trogt tankeforlopp, for- langd reaktionstid och uttrottbarhet. Det myxodematosa psyket

Nor

d J

Psyc

hiat

ry D

ownl

oade

d fr

om in

form

ahea

lthca

re.c

om b

y M

cgill

Uni

vers

ity o

n 10

/27/

14Fo

r pe

rson

al u

se o

nly.

273

vill jag rakna som ett synitom vid sidan om de somatiska myxo- demsvmtomen och lilcsoni dessa en yttring av hela organismens nedsatta funktion.

Enbart det myxodematosa psyket miste for patienterna inne- bara pifrestning. Traffar det s i en sensitiv person eller skulle det r ika saminanfalla nied andra exogena moment, ar det for- klarligt, att en abnorm mental realction uppkommer. I dylika fall, dar visserligen den premorbida personligheten bidrar, har dock den endokrina sjukdonien den storsta etiologiska betydel- sen. Denna sjukdomsgrupp skulle jag vilja kalla myxodemneu- roser. Vira t v i fall, som kan raknas till denna grupp, reagerade p i thyreoideaterapi, men ej mer I n tillfalligt p i annan forsokt psykiatrisk terapi.

I 4 av vira psykosfall forefaller sambandet mellan psykos och myxodem klart och dessa kan betecknas som myxodem- psykoser. Symtombilderna lcan i dessa 4 fall visserligen fore- falla enhetliga. Patienterna visade konfusion och desorientering av varierande grad, hallucinationer, yaranoida idCer, oro, depres- sion och i ett par av fallen en egendomlig, intensiv och Sam- tidigt dampad ingest, men allt detta I r vanliga allmanna psy- kossymtom. Den av vAra patienter, som insjuknade i schizofreni under konvalescenstiden efter strumaoperation och som sam- tidigt hade hypothyreos, hade kanske en mer rikhaltig symtom- flora, men skilde sig i det akuta skedet ej f r in myxodempsykos- fallen i sidan grad, att det kunde ge differentialdiagnostisk led- ning. Yttringarna vid en organisk cerebral skada ar begransade till ett enhetligt register efter skadans lokalisation och oberoende av lasionens orsak. PA samma satt a r det psykiska registret be- gransat, s i att de enskilda symtomen utgora enbart manifesta- tioner av den orsakande sjukdomen och darfor ej sager nigot om den egentliga etiologin. I vhra fall av myxodempsykoser har vi inte funnit nigra for myxodem specifika psykotiska symtom. I den m i n det i myxodempsykosfallen forekommit nigra for myxodem karakteristiska drag ar det, d i det myxodematosa psyket samtidigt varit markbart, t. ex. genom att ingestyttringar dampats av den myxodematosa trogheten.

Av vira 11 myxodemfall voro 6 thyreoideaopererade och 1 fall isotopbehandlat for Basedowstruma. De 4 fallen av myxodem- psykos voro alla thyreoidectomerade for toxisk struma. De 4 ej thyreoideaopererade fallen hade alla utpraglat myxodematost utseende.

Slutsatser : 1) Myxodematost psyke forekonimer i alla myxodemfall, mer

eller mindre utpraglat. 2) Myxodemneuroser uppkonimer hos dartill disponerade indi-

vider och utgors av den abnornia mentala reaktionen p i den

Nor

d J

Psyc

hiat

ry D

ownl

oade

d fr

om in

form

ahea

lthca

re.c

om b

y M

cgill

Uni

vers

ity o

n 10

/27/

14Fo

r pe

rson

al u

se o

nly.

274

pAfrestning, som orsakas av niyxodemets allmanna funk- tionsnedsattning.

3) Myxodempsykoser forekommer, men uppvisar ej nAgon for myxodem specifik typ, bortsett frAn det forhillandet, at t det myxodematosa psyket mojligen kan influera den psykotiska bilden.

4) Vid varje akut psykos, som kommer hos en forut frisk pa- tient och dar det i anamnesen finns uppgift om opererad thyreotoxikos eller struma eller pH annat satt behandlad thyreotoxikos, bor som forsta Btgard myxodemdiagnosen komma i Btanke.

5 ) Vid varje akut eller subakut, lindrig eller svBrartad mental rubbning och oberoende av den psykiska symtombilden, bor myxodemdiagnosen komma i Atanke, om myxodematost ut- seende foreligger.

6) Darefter kan endast forloppet och en ingiende analys av fallet klarlagga om orsakssammanhang foreligger mellan psykiska symtom och eventuell forefintlig hypothyreos.

Goldkuhl har 1936 skrivit om personlighetsanalys och positiv neurosdiagnostik och dar sagt, at t forst dB s h a l psykiska som somatiska, konstitutionella och exogena faktorer har klarlagts och foljts till sina konsekvenser, kan man saga, a t t fallet ar fardigundersokt. PA samma satt mAste alla dessa faktorer be- aktas vid undersokningen av psykiskt sjuka patienter, som sam- tidigt har myxodemsymtom.

Somatiska synpunkter Olle Agren (Stockholm)

Orsaken till myxodem ar en underfunktion av skoldkorteln. Denna kan bero p l en medfodd underutveckling, pA operativ, radiologisk eller medikanientell minskning av korteln eller dess funktion, pB sjultliga forandringar i korteln samt slutligen PA- verkan av hypofysara eller hypotalamimiska sjukdomstillsthnd.

W i j n b l a d h anger att 7,7 % bli postoperativt hypothyreotiska under det att Bergfeldt funnit dyl. i 50 "/o i opererade struma- material.

Medikamentost anvandes ju tiouracilprep. for att minska hy- pertyreoser och kan ibland ha en alltfor stark verkan. NAgra prep. finnas som kunna ha en thyreoideafunktionsnedsattande verkan sBsoni biverkan. Ett par medel mot tuberkulos aro dy- lika: PAS och Conteben.

Inflammationer och tumorer kunna vara myxodemframkal- lande. En Basedowstrunia ses stundom degenerera och sB smA- ningom utveckla myxodem.

Vid hypofysara underfunktioner fBr man aven nedsattning av skoldkortelfunktionen. Denna sjukdomsbild a r ju dock ej alls

Nor

d J

Psyc

hiat

ry D

ownl

oade

d fr

om in

form

ahea

lthca

re.c

om b

y M

cgill

Uni

vers

ity o

n 10

/27/

14Fo

r pe

rson

al u

se o

nly.