Kommunkontoret

Torggatan 19, Box 80

548 22 HOVA

Tel: 0506-360 00, Fax: 0506-362 81

”Jag vill lära mig mer om den kommunen jag bor i nu. Om jag ska leva i Sverige så vill jag veta så mycket som möjligt om kultur i Sverige.” Citat PiccoloKulturUtvecklare, sommarfestivalen HÄR! 2012

RAPPORT:

KULTUR SOM TILLVÄXTFAKTOR, jan 2008 – dec 2012 OCH AVSTÄMNING: GULLSPÅNGSMODELLEN, dec 2008 – maj 2013

sida 2 av 41

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Några nedslag, bilder och pressklipp 2008 - 2013 4. Måluppfyllelse projekt Kultur som tillväxtfaktor, aug 2008 – dec 2012 5. Avstämning Gullspångsmodellen, aug 2008 – maj 2013 6. Styrning, ledning och statistik 7. Angående fortsatt finansiering

1. INLEDNING Gullspångs kommun och Kultur i Väst1 påbörjade samtal 2005 kring frågeställningen: är kultur en tillväxtfaktor? I december 2007 beslutade Gullspångs kommunfullmäktige om projekt Kultur som tillväxtfaktor som ställde samma fråga. Ambitionerna var höga och under hösten 2008 startade Gullspångsmodellen som ett sätt att möta upp några av målen i Kultur som tillväxtfaktor. Augusti 2008 anlitades jag som kommunens kulturutvecklare för att leda arbetet. Kultur som tillväxtfaktor har varit projektets formella projektnamn. Via Gullspångsmodellens har arbetet kommunicerats ut och berättas om. Projekt Kultur som Tillväxtfaktor tog enligt plan slut 31 december 2012. Gullspångs kommunstyrelse beslutade i juni 2012 om Gullspångsmodellen som en verksamhet. Inget politiskt beslut har i dagsläget tagits att avsluta eller vidareutveckla Gullspångsmodellen. Kommande text består grovt av två delar:

• en rapport från Kultur som tillväxtfaktor, januari 2008 – december 2012 • en avstämning av Gullspångsmodellen december 2008 – maj 2013.

Det är relativt mycket text. Men de kapitel två och tre, sammanfattning och några nedslag, bör kunna ge en någorlunda översikt. På www.facebook.com/gullspangsmodellen finns i princip samtliga projektplaner, press-, radio- och videoklipp, foton, videos samt viktiga aktiviteter samlade i kronologisk ordning. Det går även självklart bra att kontakta Gullspångs kommun för samtlig info. Mitt uppdrag är härmed avslutat. Hova i maj 2013 Staffan Hjalmarsson

1 Kultur i Väst är en förvaltning inom Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Uppdrag (2012 – 14) ”Genom mångfalden av nätverk och kompetensområden ska förvaltningen sammanföra olika aktörer och förnya arbetet omkring kulturens roll i en hållbar regional utveckling. Kultur i Västs uppdrag är att främja kulturen som upplevelse för individuell utveckling, konstarternas betydelse och utveckling i den kulturella verksamheten samt kulturens roll som samhällsutvecklare.

sida 3 av 41

2. SAMMANFATTNING Nedan har jag försökt att sammanfatta arbetet inom Kultur som tillväxtfaktor (KST) och Gullspångsmodellens i tre olika reflektioner. Varje reflektion följs av några möjliga slutsatser. Min förhoppning är att det vara ett någorlunda enkelt sätt att ge sig in arbetet som pågått sedan 2008. 2.1. Reflektion 1: intressent

I Gullspångs kommuns framtidsberättelse är det övergripande målet att samtliga invånare aktivt skall delta2. I stycket kultur står det även att invånarna aktivt skall delta i kultur i alla dess former. Ett sätt att förstå begreppet aktiv är att samtliga invånare skall ha inflytande och involveras i både beslut och genomförande. Begreppet kultur i alla dess former fångar in ett brett kulturbegrepp. En läsning är att man politiskt menar att kultur är något som alla både gör och tar del av. Under KST så har ibland diskussionerna varit annorlunda. Kulturbegreppet har tolkats relativt smalt och det har varit fokus på att en viss (finare?) kultur görs av föreningar eller professionella kulturaktörer. Att meka med sin bil, vara modeintresserad eller uttrycka sig själv genom trädgård, har sällan fångats in. Den organiserade föreningskulturen eller professionella kulturaktören har många gånger haft företräde. Det är även många gånger ett smalt kulturbegrepp som ”landar” i kommunen via nationella, regionala och kommunala stöd- och bidragssystem. Många gånger har även själva kulturutövandet beskrivits som något relativt passivt. Invånarna förväntas relativt passivt bli statistik och reduceras till antalet besökare på ett eller flera arrangemang. Ett sätt som vi har undersökt under projektperioden är att ha ett så brett kulturbegrepp att det innefattar alla invånare. I Gullspångsmodellens verksamhetsplan försöker vi även prata om de aktiva i modellen som intressenter. Intressenter som har olika intressen kring kultur. Efter några års arbete och workshops med KST:s projektgrupp landade vi i följande bild:

2 ”Gullspång är en kommun där alla; barn, ungdomar, vuxna och äldre utvecklar tilltro till sig själva, sin förmåga att

forma den egna framtiden och aktivt deltar i samhälls-, kultur-, förenings- och arbetsliv.” Gullspångs kommuns

framtidsberättelse 2020

sida 4 av 41

Observera att intressentgrupperna 1-4 delvis är överlappande. Målet var att grupperna 1 – 4 skulle fånga in alla i Gullspångs kommun. I KST har det varit utmanande att både förstå all den kultur som görs och upplevs i kommunen. I rapporten och överlämningen har jag försökt att förstå projekt KST och Gullspångsmodellen i relation till samtliga intressentgrupper ovan. Att föra in omvärlden i ett kommunalt kulturarbete kändes även relevant. Ibland riktas blickarna i en kommun allt för mycket på det som produceras av kommuninvånare. De skall självklart stödjas och prioriteras. Men desto fler sunda relationer en kommun och dess invånare har med omvärlden, desto mer attraktiv blir en plats. Större städer och platser sätter många gånger en ära ett jobba internationellt och med resten av världen. Ibland har jag fått känslan av att den lilla kommunen stannar i ett allt för provinsiellt tänkande.

2.1.1. Möjliga slutsatser av reflektion 1

2.1.1.1. Kulturbegreppet Allt fler aktörer i Sverige har ett brett kulturbegrepp som i även kan fånga in hur vi är som människor. Ett brett kulturbegrepp där alla invånare ingår, skapar nya typer av krav på prioritering från kommunen. Till skillnad från t ex en skol- eller vårdplan, så inbegriper en kulturplan SAMTLIGA invånare. Kulturbegreppet kan upplevas som brett och komplicerat. Därför tror jag att delmängderna som man jobbar med, måste vara relativt få och tydliga. Hellre att de är grova och försöker att fånga in alla invånare, än att de är många och otydliga.

2.1.1.2. Relation Om utveckling sker i relation till omvärlden och till våra invånare, måste den kommunala förvaltningen vara lika mycket i kommunhuset som där folk träffas och möts, vare sig det är på sociala medier, fika- eller vardagsrum. Att på något sätt föra in relationer med omvärlden bör därför vara relevant i t ex en kulturplan, men även i projekt och verksamheter.

2.2. Reflektion 2: Organisation Många organisationer, såväl kommunala som privata, har byggts upp för att tillgodose på förhand redan definierade arbetsuppgifter. Det skapar en mängd föreställningar kring hur projekt eller verksamheter drivs. Ibland har jag upplevt att både Gullspångs kommun och den ideella och professionella kulturen anpassar sig efter relativt gamla produktionsmönster. Mönster som kanske fungerade när arbetsuppgifterna i arbetslivet var mindre komplexa och samhället inte lika rörligt. De gånger som jag upplever att KST och Gullspångsmodellen har skapat utveckling, är när det skett oväntade samtal och att man tillsammans testar något nytt för alla inblandade. Jag tror att kommunen har mycket att vinna på att verkligen möta upp skrivningen i Framtidsberättelsen 2020: genom kulturen möts vi och kan göra saker tillsammans som vi inte trodde var möjliga och vi stärker vår gemensamma självbild.

sida 5 av 41

Nedan har skissat på två bilder som vuxit fram i slutet av projektet. Jag tror att de fångar in hur Gullspångs kommun förenklat ser på organisation (bilden till vänster) samt hur det sett ut när Gullspångsmodellen ”fungerat” (bilden till höger).

2.2.1. Möjliga slutsatser av reflektion 2

2.2.1.1. Trygghet De allt för höga hierarkierna i Gullspångs kommun skapar en onödig otrygghet. I otryggheten blir kritiken hård, man lyssnar lite på andra och man sluter sig än mer i sig själv. Samarbeten och nya arbetsmetoder känns oöverstigliga att genomföra. Grupper eller individer som sällan eller aldrig ges eller tar möjligheten att delta aktiv i samhället, får än svårare att delta. Ett kommunalt ansvar är att skapa platser där så många som möjligt av invånarna och intressenterna kan mötas, prata och även i förlängningen samarbeta och göra saker tillsammans. En trygg plats för kollektiv problemlösning bör ligga i kommunens intresse för att bryta ned de hierarkier som finns i kommunen.

2.2.1.2. Transparens ”Sanningen” och den på förhand bestämda lösningen på ett samhällsproblem finns inte alltid i början på kulturprojekt. Många gånger har vare sig vi eller våra samarbetspartners vetat hur och var ett projekt skall sluta. Något som kan stå i konflikt med hur en (autoritär) kommunal förvaltning beskriver sig själv. En kommunal förvaltning som i det längsta förmår att vara transparant, både med framgångar och misslyckanden, bidrar till att skapa andra typer av organisationer. Organisationer där man vågar mötas, testa och göra saker tillsammans. Framför allt för att göra det som vi inte trodde var möjligt.

2.3. Reflektion 3: kött och blod Det övergripande målet med både projekt KST och Gullspångsmodellen är utveckling av Gullspångs kommun. Definitionen av tillväxt, som bör kunna anses vara nära utveckling, beskrivs så här i projektplanen för KST: ”Att arbeta med begrepp kan vara förvillande då definitioner på begrepp kan vara lika många som antal

sida 6 av 41

personer. Arbetsgruppen har därför gemensamt definierat begreppet tillväxt och kommit fram till följande avgränsning. Ökad tillväxt är en positiv befolkningsutveckling och en omfördelning av demografin, en höjd utbildningsnivå, lägre ohälsotal samt fler företagsetableringar. ” Det är en extremt bred definition som har varit svår att få ner i det vardagliga arbetet. Att t ex mäta eller förstå hur många som flyttat in tack vare kulturutvecklingen bör anses vara svårt. Framför allt med tanke på projektets, i kommunala sammanhang, relativt begränsande omfång. Definitionen av utveckling som Gullspångsmodellen landade i är förhoppningsvis lite skarpare: ”Gullspångsmodellens syfte är att förstärka vår kollektiva och kommunala självbild. Det sker när samtliga intressenter (grupp 1 - 6) möter både utmaningar och lust när de ökar sin förmåga: * att se sig själva (att observera sig själv och sina egna traditioner) * att se sitt sammanhang (förmåga till ”kringsyn” och att se sig själv som en del av världen) * till empati (att sätta sig in i andra människors situationer och levnadsvillkor) Även om Gullspångsmodellens definition kan vara svår att fånga, så upplever jag att det gått att använda den i det vardagliga arbetet. Till skillnad från KST finns även något ”mänskligt” kring beskrivningen: att kultur och kulturutveckling handlar om människor av kött och blod (såväl invånare som aktörer) som känner, gör och tänker. Jag upplever även att det finns flera relativt enkla sätt att beskriva den tredelade definitionen ovan: att det handlar om mig (självinsikt), mina medmänniskor (omvärldsanalys) och min omvärld (empati). De tre delarna kan man enkelt för in i delprojekt eller samtal med andra kring utveckling. Då kan man även komma runt diskussionen att någon kultur eller konst är ”finare” eller bättre än någon annan.

2.3.1. Möjliga slutsatser av reflektion 3

2.3.1.1. Text Många gånger är texterna och politiska styrdokument kring kultur långa, otydliga eller hänvisar till en mängd dokument som få eller inga har någon praktiskt erfarenhet av. Eftersom kulturen ÄR svårfångad så är det som att texterna förlorar sin verklighetsanknytning. (Något som även jag varit deltaktig i, framför allt under de första åren som kulturutvecklare.) Både kommunen som offentlig förvaltning och många professionella kulturaktörer är vana att beskriva det de gör i text. Den ideellt drivna kulturen har inte samma vana att skriva om sin verksamhet eller sätta in den i ett större samhälleligt perspektiv. Bara det för att kulturen jobbar med svårfångade frågor om kärlek, liv och död, behöver inte texterna som fångar in det, vara luddiga eller abstrakta. Att hitta bra, ”mänskliga” begrepp och ett konkret språk, bidrar till att fler intressenter kan delta.

2.3.1.2. Förhandlingar När KST:s definition av tillväxt visade sig vara svår att jobba med i vardagen, var det svårt att skriva om projektplanen. Det var som att planens fyra års kommande arbete förväntades ligga helt fast. Som att den kommunala förvaltningen var tvärsäker på hur kulturutveckling sker, trots att man tidigare inte arbetat aktivt med frågan.

sida 7 av 41

KST togs även fram efter en relativt tjänstemannastyrd diskussion, både på kommunal och regional nivå. Att tidigt involvera invånare, lokala, professionella och andrar kulturaktörer i att skriva allt från projektplaner till att ”mejsla fram” bra begrepp, hade skapat en bättre projektplan. Att omförhandla planer, begrepp eller definitioner som inte visar sig fungera i det vardagliga arbetet är avgörande. Om ett projekt eller verksamhet jobbar med utveckling, bör det även finnas möjligheter i själva projekt- eller verksamhetsplanen att efter en rimlig dialog med invånare och politik omförhandla definitioner och mål.

sida 8 av 41

3. NÅGRA NEDSLAG Nedan har jag försökt att ta ut några bilder och pressklipp från varje år. Samtliga pressklipp finns samlade i Gullspångs kommuns diarie. För en sammanställning av samtliga aktiviteter sedan 2008 se vidare Gullspångsmodellens tidslinje på Facebook. 3.1. 2008

Göteborgsposten besöker kommunen. Tre helsidor i kulturdelen. De intervjuar bland annat Kerstin Johansson, teaterföreningens ordförande och Anders Wallgren på Centrum Bio. Besöker kommunens tillfälliga ”experiment konsthall” Konsthall Trä. I anslutning till kommunens julfester får samtliga anställda göra om varandra till skulpturer med material från säckfabriken Jonsac i Otterbäcken. På bilden dåvarande Hans Sanden skapad av fyra anställda som även får guldklocka för sina 25 år i kommunen och/eller går i pension. En fördel med projektet är att man helt plötsligt får ta på sina chefer, politiker och kollegor, att vi alla också möts som människor. Ett möjligt bra exempel på projektets ambition att skapa nya typer av relationer och som Gullspångsmodellen skriver i en av åtta strategier: ” prata om existentiella frågor: t ex lust, utmaningar motstånd och vad ett gott liv är”.

3.2. 2009

sida 9 av 41

Organisationen Sveriges kommuner och landsting använder Gullspångsmodellen som exempel på kulturpolitik i samband med att kulturdepartementets nationella kulturutredning släpps feb 2009. De första kritiska insändarna publiceras i Mariestads Tidningen. En kulturkick-off samlar ett 50-tal lokala kulturaktörer från hela kommunen. De möts och får även bygga symboler kring Gullspångs kommun. De första tio sk PiccoloKulturUtvecklare (PKU) anlitas. På bilden tillsammans med Peter Kruger, aktiv i Riddarveckan, i samband med att PKU samlar in pengar till kommunens största fyrverkeri i samband med Riddarveckans 20-årsjubileum. Cirka 1 500 pers ser fyrverkeriet som också blir ett sätt diskutera kultur. Är fyrverkeri kultur?

3.3. 2010

sida 10 av 41

Delprojektet Vardag börjar. Tilda Evertsson genomförde en av åtta Vardagsfestivaler med egen sång och musik och med musikern Emil Jensen. Målet är att ideell och professionell kultur möts på ett oväntat sätt hemma hos invånare. Kommunens första kultur-kommunfullmäktige. Kultur- och fritidsvaneundersökning presenteras, Kultur i Väst berättar om hur de stödjer kommunen, Frans G Bengtssons minnesbibliotek presenterar sin verksamhet mm. Kulturkommunfullmäktige är även ett resultat av att kommunfullmäktige vill ha avstämningar två gånger per av projekt Kultur som tillväxtfaktor. Både att man vill följa utvecklingsprojektet men även för att man känner sig osäker kring delar av det. Kulturministern intervjuas som ett led i Projekt Vardag då kommunens vardag skall undersökas med konstnärliga metoder. Tolv PKU deltar även på kulturdepartementets dialogrunda Tid för Kultur. En första tom lokal ”provhyrs” i Gullspång och vi försöker att vara ”värdar för lärande”. På bilden ordföranden för regionens HBTQ-festival Tasso Stafilidis inför framför allt lokala politiker och tjänstemän. Några aktörer i projektet ser att Gullspångsmodellen har en viktig roll att fylla: att prata om kulturpolitik från den lilla platsens perspektiv.

3.4. 2011

Externa aktörer fortsätter att intresserar sig för kommunens kulturarbete. Det är inget nytt i och med Gullspångsmodellen, kommunen har en lång tradition via föreningsliv och företag att samarbete med professionella aktörer. Konstnären Charlotta Öjerson ställer ut, Alexander Bard deltar på kommunens framtidsdag och PKU blir för andra året inbjudna till ett 100 kvadratmeter infotält på Göteborgs kulturkalas för att prata om kultursommarjobbare i Västra Götaland.

sida 11 av 41

Gullspångsväckan, en väcka där kommunen är värd för lärande kring konst och kultur i tomma lokaler genomförs. 1 300 besökare och framför allt lokal kultur. Första gången om en större del av invånarna bjuds in.

3.5. 2012

Göteborgsposten har en kritisk artikelserie kring Kultur i Väst. Arrangemanget där bara en besökare kom 2009 i Gullspångs kommun lyfts upp. Samtidigt är det klippet på Gullspångsmodellens YouTube-kanal ett av det mest visade klippet. Gullspångsmodellens projektgrupp har två workshops, bland annat med Bibbi Andersson från Gullspångs teaterförening och Jonas Andersson, tidigare vd för kulturstiftelsen Framtidens kultur. Med stöd av workshops formuleras en ny och formell version av Gullspångsmodellen som kommunstyrelsen beslutar i juni 2012. Lars Lönnroth, författare och professor emeritus i litteratur vid Göteborgs universitet, skriver i Svenska Dagbladet angående Frans G Bengtson och seminariet under Gullspångsväckan 2012. Sommarfestivalen HÄR! i Gårdsjö genomförs med över 300 deltagare, men bara knappt 900 besökare pga kraftiga regn. Festivalen spräcker budget och skapar en del turbulents. En mängd frågor väcks: varför inte satsa på den ideella kulturen, skall man göra något så stort i Gårdsjö, för en miljon hade jag kunnat sätta vilken kommun som helst på kartan etc.

sida 12 av 41

3.6. 2013

Både positiva och negativa reaktioner på sommarfestivalen HÄR! 2012. I februari bjuds Gullspångsmodellen och Gullspångs kommun in som en av tre huvudtalare på Hela Sverige skall levas och Tillväxtverkets konferens om Kultur i små kommuner. Samtal påbörjas om en ny kulturplan för kommande år under ledning av Yvonne Kjell, ny skol- och kulturchef sedan hösten 2012. Hållbarhetsfestivalen Ekokalyps i Hova 23 – 24 augusti har i skrivande stund ett 30-tal akter klara, allt från lokala band till lokala professorer. Enligt plan skall nio sk PiccoloKulturUtvecklare (PKU) anlitas. En av tre arrangörer har tidigare varit PKU och kommer från Hova.

3.7. Mer bilder och material För samtliga pressklipp, bilder och videos, kontakta gärna Gullspångs kommun. På www.facebook.com/gullspangsmodellen finns i princip samtliga press-, radio- och videoklipp, foton, videos samt viktiga aktiviteter samlade.

sida 13 av 41

4. MÅLUPPFYLELSE PROJEKT KULTUR SOM TILLVÄXTFAKTOR, jan 2008 – dec 2012 Projekt Kultur som tillväxtfaktor (KST) beslutades av Gullspångs kommunfullmäktige december 2007. Projektet startade augusti 2008 och avslutades enligt plan december 2012. Projektet hade fem övergripande mål. Under varje mål fanns ett antal aktiviteter beskrivna. För projektplanen kontakta Gullspångs kommun. KST var projektets formella namn. I december 2008 startades Gullspångsmodellen. Gullspångsmodellen blev det namn som kommunicerades ut till allmänheten och andra aktörer i framför allt Sverige. Nedan har jag försökt att stämma av samtliga fem mål i KST. I kapitel 5 har jag stämt av Gullspångsmodellen som i sin tur följer de fem målen i KST. I kapitel 5 ges även ett större utrymme för de delprojekt som startades upp inom ramarna för Gullspångsmodellen. 4.1. KST Mål 1: Samordna och bidra till att göra de lokala kulturaktörerna synliga för

olika intressenter

4.1.1. Samordningstjänst utlysas. En kulturkoordinator på halvtid ska vara tillsatt till 1/2 - ´08 En tjänst som kulturutvecklare tillsattes 15 augusti 2008 på motsvarande 50%, cirka sex månader efter plan.

4.1.2. Fritidsvaneundersökning ska genomföras bland invånarna i Gullspångs kommun för att se vilka kulturvanor som finns i dagsläget och för senare jämförelser. Kartläggningen ska vara klar 31/1 - '08. En kultur- och fritidsvaneundersökning presenterades på kulturkommunfullmäktige, oktober 2010 i samarbete mellan folkhälsosamordnare och kulturutvecklare. Nya strategiska undersökningar bör genomföras. Förslagsvis i samarbete med övriga aktörer inom kommunen. Kanske tillsammans med det lokala kulturlivet?

4.1.3. Kartlägga vilka lokala kulturaktörer som finns. Denna kartläggning ska vara klar 1/3 - '08 Kartläggning presenterades hösten 2009 för projektets styrgrupp. En sammanställning lämnas över till kommunens skol- och kulturchef. Intresserade aktörer kan ta del av den via kommunen.

4.1.4. Kulturkoordinatorn tar fram en strategi för: i) arbetsprocessen, ii) organisationen, iii) politikerinflytandet & iv) strategi för marknadsföringen. Klar 1/4 – ’08 Strategier för i) arbetsprocessen och ii) organisationen togs fram under hösten 2010. Strategi för iii) politikerinflytande blev bl. a. två årliga avrapporteringen i kommunfullmäktige samt att projektets styrgrupp sedan ???? blev Allmänna utskottet. iv) Strategi för marknadsföringen var bla kommunikation via: a) månadskalendarie, b) sociala medier, framför allt Facebook, c ) webplatser som youtube och Flickr, d) 60-tal artiklar, För sammanställning av media kontakta Gullspångs kommun.

sida 14 av 41

4.2. KST Mål 2: öka intresset för olika kulturella aktiviteter hos såväl ung som gammal i kommunen.

4.2.1. Återkommande ”spetsarrangemang” för någon form av kulturyttring. Ett sådant arrangemang ska skapa ökat intresse för kultur bland Gullspångs kommuns invånare och frambringa inspiration till eget skapande. Minst ett evenemang om året ska arrangeras fr o m 2008. Som exempel på spetsarrangemang kan t ex nämnas de sk Vardagsfestivalerna (se delprojekt Projekt Vardag), den mobila konsthallen Her, Gullspångsväckan och sommarfestivalen HÄR!. Hållbarhetsfestivalen Ekokalyps som produceras bl.a. tidigare sk PiccoloKulturUtvecklare (PKU), 23 – 24 augusti 2013, bör även om projektet får stöd från bl.a. kommunen ha potential att nå ut nationellt. Gemensamt för samtliga arrangemang var att de förde samman både ideella och professionella kulturaktörer på ett både för kommunen och delvis även nationellt nytt sätt. Projekt Kultur som tillväxtfaktor kommunicerades ut till allmänheten som Gullspångsmodellen. Modellen har en nationell spridning och har uppmärksammats nationellt. För detaljer, se övriga delar av rapporten och avstämningen.

4.2.2. Alla aktörer inom Gullspångs kommun ska arbeta utifrån den framtagna barn- och ungdomskulturplanen som tillämpas fr o m 2008. Planen syftar till att skapa en plattform för barns intresse för kultur och eget skapande samt att befrämja kreativiteten och chansen att själv lära känna vilka former av kultur som passar den enskilde individen. Barn- och ungdomskulturplanen arbetas aktivt med i dagsläget via framför allt Gullstensskolan, skolbibliotek och samarbetet kring ungt arrangörskap i Artistic Place i MTG.

4.2.3. Utarbeta en strategiplan för att i samarbete med det lokala näringslivet arbeta framåtsyftande med kulturen på orten. Kulturen kan dra nytta av näringslivet genom kunskap och sponsring. Näringslivet kan få lättare att rekrytera folk om Gullspångs kommun blir känt för ett aktivt kulturliv. Planen ska vara klar 1/6 En strategiplan för samverkan togs ej fram. Framför allt då uppdragets tjänst om 50% var relativt liten för att täcka strategiplanens samtliga mål. Det lokala näringslivet har medverkat i framför allt sponsring av lokala kulturaktiviteter. Viss samverkan har skett med näringslivsansvariga, bl.a. i sammansättning av projektgrupp och via deltagande i kommunens sk. utvecklingsgrupp.

4.3. KST Mål 3: Göra Gullspångs kommun känd som den kommun där det satsas på kulturaktiviteter.

4.3.1. Återkommande spetsarrangemang i form av kulturarrangemang som håller Sverigeklass och som det kan rapporteras om i riksmedia. Detta för att skapa en mer positiv bild av Gullspångs kommun som en spännande och intressant kommun. Minst ett evenemang om året ska arrangeras fr o m 2008. Se under mål 2. Gullspångs kommun och Gullspångsmodellen har varit omnämnd vid fyra tillfällen i riksmedia. Göteborgsposten 25 juni 2008 (allmänt reportage om Gullspångs kommun kulturliv) samt 23 maj 2012 (ang kritik mot Kultur i Väst). Dagens Samhälle 12 feb 2009 (i samband med att den nationella kulturutredningen släpptes

sida 15 av 41

tjänade Gullspångs kommun som gott exempel). I Svenska Dagbladet 9 feb 2013 (ang det Frans G Bengtson- seminarium som genomfördes under Gullspångsväckan 2011).

4.3.2. En kommunikationsplan för massmedia ska tas fram. Plan ska utformas så att den gäller såväl lokalt, regionalt som för riksplanet och vara klar 1/4 – ’08. I samband med att avtal skrevs angående turismfrågor gavs Turistbyrån i uppdrag att kommunicera ut kommunens kulturliv. En konkret kommunikationsplan skapades inte, utan projekt och verksameter kommunicerades ut kontinuerligt till dagspress och via internet. Denna strategi kommunicerades ut kontinuerligt till projektets strategi-, styr- och projektgrupp.

4.3.3. En strategi för marknadsföringen av kulturen i Gullspångs kommun ska vara klar 1/6 - ´08. Se ovan.

4.3.4. En inventering av vilka kulturarbetare som verkar inom kommunens gränser (t.ex. konstnärer, keramiker, dansare o.s.v.) ska göras och vara klar 1/5 – ’08. Se ovan.

4.3.5. En årligt återkommande kulturweekend ska arrangeras från 2008 - 2012. Det ska vara en chans för alla lokala kulturaktörer att visa upp sig. Kulturweekenden genomfördes ej pga av bristande resurser. Däremot presenteras det lokala kulturlivet och bjöds in brett både till Gullspångsväckan 2011 och HÄR! 2012. En del av Gullspångsmodellen var även att sätta personer och aktörer i relation till varandra för att öka samverkan och utveckling.

4.3.6. Ett konstverk per år ska sättas upp i den offentliga miljön. Gullspångsdelen ska i detta fall prioriteras eftersom det saknas någon form av skulptur där. Kostnaderna för att sätta upp offentliga konstverk är höga. Genomfördes ej pga av bristfälliga resurser. Värt att nämna är att Gullspångs kommun bör ha goda förutsättningar att tillsammans med t ex Statens konstråd, en eller flera konsthögskolor och invånare kunna genomföra delmålet. Framför allt med tanke på att det är spännande att tillsammans se över hur en plats och dess första konstverk skulle kunna se ut.

4.4. KST Mål 4: Att finna en arena för kultur som kan förena alla boende i kommunen

4.4.1. En inventering av lokaler och användningsområden ur ett kulturhusperspektiv ska vara klar 1/4 – ’08 Genomfördes ej pga av bristfälliga resurser och att den politiska viljan kring ett ev kulturhus uppfattades som svag. Värt att nämna är att under projektets gång även startat upp en mängd platser som har en ”allmän kulturell inriktning”. Som t ex fritidsgården Smältverket med kulturinriktning i Gullspång i Gullspångs kommuns regi. En mängd aktiviteter har skett i det nyrenoverade gamla Biografen i Hova av ideella aktörer. Vera Magasin och Hova Hotell i Hova har även startat upp och jobbat med kultur i egenskap av privata aktörer.

sida 16 av 41

4.4.2. En strategi för en mobil kulturarena ska tas fram. Eftersom Gullspångs kommun har flera tätorter kan en flyttbar arena för olika former av kulturyttringar vara ett alternativ. Utredning och strategi ska vara klar 1/9 – ’08. En mobil kulturarena som även genomfördes var de sk Vardagsfestivalerna där medborgarnas hem tjänade som platser för kultur. Aktiviteterna under samtliag somrar där kommunen feriearbetande ungdomar anställdes som sk PiccoloKulturUtvecklare, var på tre olika platser: Gullspång, Hova och Gårdsjö. Det gav en ökad "kulturell uppmärksamhet" till de olika platserna.

4.4.3. Mätning av besöksfrekvens vid de kulturarenor som används under projektiden ska göras. Jämförelser sker under projektperioden 2008 - 2012. Se övrig rapport och avstämning.

4.5. KST Mål 5: Att finna en arena för kultur som kan förena alla boende i kommunen

4.5.1. Kulturkoordinatorn ska utarbeta former för samarbete med externa partners. Exempel på externa samarbetspartners är Västra Götalandsregionen, Kulturrådet och MTG vad gäller kulturella frågor. Kulturkoordinatorn ska utarbeta former för samarbete med externa partners. Exempel på externa samarbetspartners är Västra Götalandsregionen, Kulturrådet och MTG vad gäller kulturella frågor.

4.5.2. Kulturkoordinatorn ska ansöka om medel för kulturella aktiviteter i Gullspångs kommun från olika samarbetspartners och olika fonder under perioden 2008 – 2012. Bl a ska den initierade kontakten med West Sweden återupptas. Regionala, nationella, europeiska och nationella medel har sökts. Se bilaga för översikt. Förutom de beviljade medlen har även följande projekt sökts för, men fått avslag: • apexart International Franchise 2008, ansökan om att flytta en New York baserad

konstinstitution till Gullspångs kommun • förfrågan från EU:s Education Audiovisual and Culture Executive Agency om

samarbete kring dans i Leeds inkom hösten 2008, men avslogs av kommunen då projekt Kultur som tillväxtfaktor precis startat.

• EU:s kulturprogram 2007 – 2013, Community Art och interkulturella konsthändelser i det offentliga rummet oktober 2011. Ett samarbetsprojekt om sk community art (liknande det som skedde med dansgruppen Nomo Daco och Gårdsjöbygdens samhällsförening under sommarfestivalen HÄR! 2012). Ansökan gjordes tillsammans med

o Interkulturellt Projektcentrum ek.för. o Västra Götalandsregionen KN o Göteborgs Stad / Angered o Cambridge – In Situ Theatre o Pécsi Horvát Színház (Kroatiska Teatern), Pésc, Ungern o Florianopolis, Brasilien – Associcao Amigos do Parque da Luz

• En sk partnersöksträff genomfördes med stöd av Västra Götalands regionen och West Sweden i Bryssel hösten 2010.

• West Sweden bjöds även in till kommunen under hösten 2010 för att starta upp arbetet med en sk WEPA. Arbetet har tyvärr avstannat.

• Under hösten 2012 erbjöds samtliga professionella kulturaktörer (intressentgrupp 2) att delta i KNEP, en kurs kring företagande och kulturskapande, i regi av Nätverkstan. Kursen fick tyvärr ställas in för att vi i närområdet (Mariestad, Töreboda och Gullspångs kommuner) ej fick tillräckligt anmälda. Två kulturaktörer,

sida 17 av 41

Jessica Lindholm och Maria Folkeson från Gullspångs kommun gick kursen 2011 med stor behållning.

Värt att notera är att Gullspångs kommun bör ha goda chanser att erhålla både nationellt och europeiskt stöd om man tar stöd av tidigare erfarenheter och tydligt binder samman ansökan med t ex Gullspångsmodellen och kommunen sk Framtidsberättelse. Att ha en tydlig historia eller berättelse med sig när man söker medel ökar chanserna avsevärt. Att ha med sig t ex dokumentationen och trycka på att man är en liten med modig kommun (möjligheternas kommun!) i ansökningar, bör skapa goda chanser.

sida 18 av 41

5. AVSTÄMNING MÅL OCH STRATEGIER I GULLSPÅNGSMODELLEN, aug 2008 –

maj 2013 Gullspångsmodellens kärna består av sex intressentgrupper. Grupperna är prioriterade enligt nedan och där grupp 1 – 4 har målet att innefatta ALLA invånare i Gullspångs kommun.

Gullspångsmodellen har tre övergripande mål:

Under varje mål finns ett antal strategier beskrivna. Sammanlagt finns åtta strategier:

sida 19 av 41

Nedan har jag kommenterat och stämt av samtliga mål och strategier. 5.1. Gullspångsmodellen, mål A: ta ansvarsfulla beslut tillsammans med andra, både i

och utanför kommunens gränser

5.1.1. Strategi 1: uppmuntra, inleda och utveckla samarbeten mellan samtliga intressenter En mängd samarbeten har startat upp sedan 2008. Från intressentgrupp 1 märks framför allt feriearbetande ungdomar där 80 ungdomar anlitas som sk PiccoloKulturUtvecklare (PKU). Inom intressentgrupp 2 märks en mängd samarbeten med professionella kulturaktörer. En del från kommunen och en del utanför. Se nedan för översikt över samtliga projekt. Strategi 1 bör anses påbörjad och framgångsrik. Målet med Gullspångs kommuns framtidsberättelse är att samtliga invånare aktivt skall delta i samhällsutvecklingen. Genom att stärka grupp 1, så stärker man även hela samhället. Detta kan göras via t ex PKU eller liknande projekt där relationen bygger på en "tvingande" anställning. Att samverka med grupp 2 öppnar även upp kommunen och sätter den i relation med både ett bredare kulturbegrepp och andra platser. Att skapa relationer är avgörande för en kraftfull kommun som på allvar är "möjligheternas kommun".

5.1.2. Strategi 2: skapa en struktur för att fatta beslut med samtliga intressenter med ett ansvarsfullt politiskt deltagande Det politiska modet bör anses som stort i och med att man beslutade om projekt Kultur som tillväxtfaktor (som sedan ledde fram till Gullspångsmodellen). Framför allt med tanke på Gullspångs kommuns storlek. Dock saknades det en budget kopplat till de ambitiösa målen och aktiviteterna (som t ex att sätta upp ett offentligt konstverk per år). Invånarna involverades även i relativt liten omfattning när planen togs fram. Den politiska ambitionen har även sedan våren 2012 varit otydlig. Strategi 2 bör utvecklas. Fler intressentgrupper bör kunna delta i att fatta beslut. Framför allt om man har ett så pass brett kulturbegrepp att samtliga invånare inkluderas i det. För att öka delaktigheten bör en systematisk analys av intressenter genomföras. Ett arbete påbörjade under våren 2012 i anslutning till Gullspångsmodellens verksamhetsplan togs fram. Att involvera invånarna "runt deras egna köksbord" bör även skapa goda förutsättningar för nya. Kommande kulturplan blir viktig för att sätta an tonen för att involvera intressenter och ett ansvarsfullt politiskt deltagande. Då kulturbegreppet är brett, bör även möjligheten till utbildning för nyckelaktörer inom intressentgrupper samt på politisk- och tjänstemannanivå undersökas.

5.1.3. Strategi 3: uppmuntra, inleda och utveckla strukturer för ömsesidigt lärande mellan alla intressenter Sommarfestivalen HÄR! bör anses som ett framgångsrikt exempel där t ex PKU, ideella krafter och professionella kulturaktörer möttes kring ett gemensamt projekt: att skapa en sommarfestival . Ett 20-tal externa workshops och dragningar har även skapat nya

sida 20 av 41

typer av samarbeten mellan kommunen och andra platser och aktörer (se nedan). Strategi 3 bör utvecklas vidare. Hittills har relativt avgränsade och korta projekt genomföras. Idag sker redan en mängd aktiviteter som skapar ömsesidigt lärande. Hova Riddarvecka, Gullspångs teaterförening, Hova Skivmässa, Sköna Maj, Galleri Hova, Ribbingsfors Herrgård och Södra Rådaprojektet mf.l. involverar en mängd olika intressenter från i princip hela samhället. Det informella lärande som skedde i anslutning till t ex Vardagsfestivalerna bör kunna utvecklas vidare och bli en naturlig del i kommunens kulturliv.

5.1.4. Strategi 4: delta i övriga kommunala utvecklingsprojekt och –processer Gullspångsmodellen har endast i viss utsträckning deltagit i andra utvecklingsområden. Ansatser har funnits att samverka inom både folkhälsa (med t ex en gemensam kultur- och fritidsvaneundersökning) och näringsliv. Strategi 4 bör utvecklas vidare. Gullspångsmodellen har ett brett kulturbegrepp där SAMTLIGA invånarnas intressen och erfarenheter ingår. När kulturbegreppet breddas fångar det även in lärande, näringsliv, turism etc. I samhället i stort har t om enligt några ekonomin och samhället som helvit blivit kulturaliserat3. Flera kommuner ser även kultur som en strategisk nyckelfråga på ledningsnivå (t ex Vara, Botkyrka, Ragunda). Att lämna synen på kulturen som en kostnad till en tillgång och en naturlig del i den "kommunala infrastrukturen" bör kunna skapa utveckling i Gullspångs kommun.

5.1.5. Strategi 5: prata om existentiella frågor: t ex lust, utmaningar, motstånd och vad ett gott liv är Gullspångsmodellen har i viss utsträckning tagit upp existentiella frågor. I delprojektet Projekt Vardag ställdes en mängd frågor om vardagen i Gullspångs kommun och i samhället i övrigt. 2009 fick PKU i samarbete med poeter ställe "förbjudna frågor" som t ex hur man lägger ned en kommun och vad man kommer att sakna om Gullspångs kommun försvann. Strategi 5 bör utvecklas vidare. Framför allt då mycket erfarenhet kring t ex utmaningar, motstånd och vad ett gott liv är finns inom både den ideellt och professionellt drivna kulturen. Vi verkar alla i en värld som allt mer och mer är fragmenterad (se t ex under reflektion 2 ovan). När mening skapas i relation till varandra och inte lika hög utsträckning som tidigare till en (auktoritär) kommun/stat, kyrka eller skola, så bör de frågorna bli allt viktigare. I t ex Västra Götalandsregionens visionsdokument lyfts social hållbarhet upp som en av tre dimensioner. Sociala frågor bör kunna ses som en delmängd av både existentiella och etiska frågor. T ex har regionen uttalat att sociala frågor är eftersatta. Om Gullspångs kommun bli bra på att föra dialog om existentiella frågor, bör även andra platser intressera sig för kommunen.

3 Se t ex Skaraborgs kommunalförbunds och Västra Götalandsregionens projekt ”Kreativa kraftfält” som bl. a. Samarbetar med den italienska kulturekonomen Pier Luigi Sacco som beskriver samhället och ekonomi som ”kulturaliserat”, genomsyrat av kultur. http://www.skaraborg.se/Var-verksamhet1/Kultur/

sida 21 av 41

5.2. Mål B: Gör saker tillsammans som vi inte trodde var möjliga

5.2.1. Strategi 6: Två - sex avgränsade externt medfinansierat projekt i oväntade och väl motiverade samarbeten. Projekten sker med, av och för framför allt intressentgrupp 1 och 2. Att kontinuerligt ha 2 - 6 externt finansierade projekt igång har krävt mycket av den kommunala organisationen. Kommunen har en tradition av att förvalta mycket sk lagstadgad verksamhet och att vara en förvaltande myndighet. Att driva externt finansierade projekt och i vissa fall med aktörer utanför kommunen, är utmanande men skapar även nyttiga relationer för kommunen. Sju relativt avgränsade delprojekt har genomförts under Gullspångsmodellen första fyra år. Strategi 6 har varit en viktig del av Gullspångsmodellens första tid, både för att sätta kommunen på kartan samt för att få extern stöd. Externa aktörer har stått för 62% (2 582 500 kr) av Gullspångsmodellens omsättning om 4 168 496 kr sedan augusti 2008. Med stöd av genomförda delprojekt bör kommunen ha goda chanser att genomföra större och mer omfattande strategiska satsningar på kultur. Det bör som sagt vara en utmärkt grund för att skapa intresse hos nationella och europeiska aktörer då relativt lite medel har erhållits från de hållen.

5.2.2. Angående avgränsande delprojekt med extern finansiering En mängd delprojekt med framför allt extern finansiering har genomförts. Se nedan för en kort sammanfattning av varje delprojekt. För längre beskrivningar kontakta Gullspångs kommun för projektbeskrivningar och redovisningar till samtliga externa finansiärer.

5.2.2.1. Delprojekt: Geospång 2009 - 2010 Projekt för att undersöka vardagen i Gullspångs kommun tillsammans med elever på Gullstenskolan. Skedde inom ramarna för medel från Skapande skola. Resultatet blev bla två stora "fotokuber" och fem stora inramade konstverk/fotografier.

5.2.2.2. Delprojekt: Projekt Vardag, 970 besökare, 2009 – 2010

Ett delprojekt finansierat av Västra Götalandsregionen om 225 000 kr. Projektet hade två delar som delvis gick in i varandra.

5.2.2.2.1. Del 1: Vardagsmanifestation

Beskriva kommunens vardag med stöd av kultur och konst. Manifestationen använde konstnärliga metoder för att beskriva vardagen i Gullspångs kommun. Intervjuer gjordes med t ex Kulturministern, Lars Lejonborg och Maud Olofson. Manifestationen var ett led i arbetet med att utöka det relativt få offentliga utsmyckningarna i kommunen. Resultat blev en större skylt på ladan vid E20:an som visades vidare till vardag.info där samtliga resultat visades. Varje vecka släptes ett klipp om kommunens vardag på hemsidan/bloggen. Sammanställde klipp även från t ex TV4 väst och de sk Vardagsfestivalerna. Genomfördes bla som en del i PKU 2010.

sida 22 av 41

5.2.2.2.2. Del 2: Vardagsfestivaler Kommunens invånare sökte om stöd för en sk. Vardagsfestival. Man sökte om stöd på 7 000 kr i arvode för en professionell kulturaktör samt för enklare mat och teknik. Som motprestation gjorde man "lika mycket kultur själv". Åtta festivaler genomfördes: * Kerstin Johanssons Vardagsfestival, berättade om sin Ghanaresa och bjöd in musikanter, 90 besökare * Ellen Theanders Hemmabodafestival, framförde egen och sina vänners musik och bjöd in musikbandet Embassy, 110 besökare * Tilda Evertsons Uniontown-festival (Tilda bor på Löksta Gård och var en lek med orden: union = lök och gård = town), framförde egen musik och bjöd in musikern och livsfilosofen Emil Jensen, 70 besökare * Magdalena Erikssons Vardagsfestival, visade "svensk kultur", bjöd in prof. dansare från Ghana, 80 besökare) * Bibbi Anderssons Vardagsfestival, läste sina tidigare skolelevers texter från 50 år som lärare, bjöd in författaren Birgitta Stenberg, 130 besökare * Bergsgatans Vardagsfestival del 1, Carina Fredén i samarbete med stödboendet Bergsgatan och konstnär Jenny Eriksson för en skridsko- och isvärld, 400 besökare * Bergsgatans vardagsfestival del 2, visade egna verk från skulptur, bjöd in bandet Young66, 60 besökare * Stefan Skärlunds vardagsfestival, framförde egen teatermonolog, bjöd in kulturproducenten Yvonne Rock, 30 besökare

5.2.2.3. Delprojekt: PantoMetria

Ett delprojekt finansierat av framför allt Västra Götalandsregionen om 400 000 kr. Den långsiktiga målet var att: ”föra samman en mängd större internationella kulturaktörer med de lokala förutsättningarna och aktörerna. På så sätt skapas en modig och unik möjlighet för att generera och vidarebefordra kunskap om det viktigaste vi har som människor: kultur.” Genom att föra samman ideella och professionella kulturaktörer och andra kommuner började arbetet med att Gullspångsmodellen ville vara ”värdar för lärande”. Ett mål var att verka i tomma lokaler. Delprojektet finansierade i sin tur både det som nedan kallas Fokusvecka 2010 samt Gullspångsväckan 2011. Medel användes även för en del av delprojekten nedan. För utförlig analys av delprojektet, kontakta gärna Gullspångs kommun för rapporten till Västra Götalandsregionen.

5.2.2.4. Delprojekt: KulturStrategiskt motiverat uppdrag: Gullspångsmodellen (KSMU) Samarbete med 24 kvadrat (Sveriges minsta flyttbara dansinstitution), G=T=B=R=G (poesigrupp), Formakademin (yrkesskola kring bla modellering) och Very Special Arts (intresseorganisation för funktionsnedsatta och kultur och konst) 2010-12 inom ramarna för regionens sk. kulturstrategiskt motiverade uppdrag. Regionen finansierade samarbetet med 300 000 per år.

sida 23 av 41

Gruppens uppdrag var både föra in sina egna respektive erfarenheter kring framför allt professionellt kulturskapande samt skapa kunskap genom ett relativt ovanligt kommunalt samarbete. Målet var under arbetets gång formulera och ”mejsla fram” Gullspångsmodellen till i både text och operativt arbete. 24 Kvadrat, Sveriges minsta dansscen letar under nästan två år efter lämpliga lokaler för att sätta up en mobil version av sin dansinstitution. Tillslut landar de i Otterbäckens folkets hus i oktober 2011. Där genomför de tre föreställningar med dansgruppen Nomo Daco och Gunilla Jansson. I samarbete med bla Gårdsjö samhällsförening och Otterbäckens byalag. I augusti 2011 kommer Tove Skeidsvoll och Anna Ehnberg från dansgruppen Nomo Daco och undersöker Gårdsjö och kommunen inför samarbete kring sommarföreställningen HÄR! 2012. Träffat bla PiccoloKulturuUtvecklare (PKU), hem för ensamkommande flyktingbarn, forskare och aktiva i Gårdsjöbygdens samhällsförening. NomoDaco deltar sedan på HÄR! med ett nyskrivet stycke tillsammans med sex PKU:er och sex kägelkastare från Gårdsjö. Formakademin, en KY-utbildning för bla designmodellörer i Lidköping, arbetar under tre veckor med tio elever för att undersöka Gullspångs och Otterbäckens offentligs miljö. Resultatet blev modeller som ställdes ut på Gullspångsväckan samt rapporten "Modellen av Gullspång". Elever deltar även i ett samarbete med Gullstensskolan och Hammarkullekarnevalen under Fokusveckan 2010 för att göra en karneval genom Gullspång. G=T=B=R=G samlar in material genom både intervjuer och workshops i kommunen. Målet är att de skall göra ”poesi av Västra Götalandsregionens styrdokument”. De deltar även i delar av arbetet med texter kring Gullspångsmodellen. Very Special Arts bidrar bland annat genom regissören och dramatiker Hans Sjöberg. Hans gör bl.a. workshops på Gullstensskolan, skriver en monolog om Gullspångs kommun som framförs på Wing Meet i Gullspångs 2011, Otterbäckskalaset 2011 och i Lidköping. Hans blir även konstnärlig ledare för teaterdelen i sommarfestivalen HÄR! 2012. För utförlig analys av delprojektet, kontakta gärna Gullspångs kommun för rapport till Västra Götalandsregionen.

5.2.2.5. Delprojekt: Sommarfestivalen HÄR!

Under våren 2011 startade ett samtal mellan Gårdsjöbygdens förening och Gullspångs kommun att göra något i de nyrenoverade möteslokalerna i Gårdsjö. Tanken väcktes att föreningen kunde vara värdar för någon form av aktivitet tillsammans med Gullspångsmodellen. Sedan en vardagsfestival 2009 fanns även ett pågående samtal med skådespelaren Stefan Skärlund från Pingelkärret, utanför Hova i Gullspångs kommun. Han var intresserad av någon form av teaterprojekt med lokal anknytning. Sedan 2010 fanns ett upparbetat samarbete med regissören Hans Sjöberg och dansprojektet 24 Kvadrat via Gullspångsmodellens kulturstrategiskt motiverade uppdrag. I samtalen kom teater upp som ett sätt föra samman mångas intressen. Som utgångspunkt fanns lärandet kring mötet mellan professionell och ideell konst och kultur. Under 2010 beviljades även kommunen medel från stiftelsen

sida 24 av 41

Framtidens kultur för att anlita professionella kulturaktörer vilket var en förutsättning för att genomföra projektet. Gårdsjöbygden är en plats som besöks framför allt för dess rika naturliv. Av de tillfrågade ungdomarna som arbetade med HÄR! hade få tidigare varit i Gårdsjö, trots att de bott hela sina liv i Gullspångs kommun. Några deltagare lyfte upp rykten om Gårdsjö som en passiv och ”ointressant” plats. Att visa upp den kraft och möjligheter som finns i Gårdsjö; att ”sätta Gårdsjö på kartan”, kom tidigt upp som ett viktigt mål. Gårdsjöbygdens samhällsförenings vilja att använda de nyrenoverade lokalerna och göra något i Gårdsjö, Stefans och Hans tankar om nyskriven teater och kommunens kulturutveckling växte. Under samtalens gång slogs fast att målet var att göra nyskriven sommarföreställning för, med och om Gårdsjö och den lilla kommunen. Helt enkelt kring det som är HÄR och nu och hur man kan bygga en ännu bättre framtid. Under några år hade man i Gårdsjö diskuterat en hemvändardag för att föra samman bygden och tidigare invånare. Tanken om en hemvändardag höll ihop med idéerna från sommarförställningen att tänka kring Gårdsjö och kommunen som plats. Att göra något för både hemvändare, besökare till teatern och Gårdsjö kändes naturligt. Det fanns sedan tidigare förslag på utställningar, scenaktiviteter och workshops. Idén om att föra samman teater, hemvändardagen och andra aktiviteter till en sommarfestival föddes. Att jobba med både en sommarföreställning, hemvändardag och festivalaktiviteter var även ett sätt att locka flera olika målgrupper och besökare till Gårdsjö. För en om relativt omfattande rapport av sommarfestivalen HÄR!, kontakta gärna Gullspångs kommun.

5.2.2.6. Delprojekt: PiccoloKulturUtvecklare (PKU)

Gullspångs kommun har en tradition av att anlita en imponerande stor andel av sina invånare i åldern 15 – 19 år sommarjobbare. Mellan 40 – 80 stycken anlitas vilket bör anses som extremt många i relation till många andra kommuner i Sverige. Sommaren 2008 anlitades några ungdomar för att guida i en utställning om konstnären David Jette i den gamla banklokalen i Hova kommunhus. Med det arbetet som utgångspunkt växte delprojektet PiccoloKulturUtvecklare (PKU) fram. Ett tungt vägande argument kring PKU är att skapa nätverk mellan en ålderskategori som Gullspångs kommun har relativt få kontakter med då kommunen saknar gymnasieskola. Kommunen har även fungerat som referens i PKU:s inträde i arbets- och studieliv. En PKU får relativt mycket handlingsutrymme. I korthet har målet var att bryta ned Gullspångs kommuns kulturpolitiska mål, till aktiviteter som kan genomföras under tre veckor. PKU har både genomfört konkreta publik aktiviteter och deltagit i workshops både kring kommunens och statens kulturpolitik. Sammanlagt 80 PKU har anlitats. Tillsammans har de utfört över 240 ”kulturutvecklarveckor”.

sida 25 av 41

5.2.2.6.1. PKU 2009, juli – augusti samt november

Tio PKU anlitades för att utföra aktivteter i enlighet med kommunens strategiplan för Kultur som tillväxtfaktor. Resurser till projektet kom bland annat från Kultur Ungdom, Kultur i Väst. Det extra stödet möjliggjorde att det relativt stora antalet ungdomar anlitades. PKU gör sk Kraschprojekt där man under högst 24 timmar skall göra ett kulturprojekt ”från ax till limpa” inklusive planering, genomförande och utvärdering. De får samla sponsring till den sk Kulturkraftbomben, ett fyrverkeri för att fira Hova Riddarveckas 20-års-jubileum. Fyrverkeriet genomförs av Göteborgs Fyrverkerifabrik. De gör om delar av kommunhuset i Hova och träffar lokala kulturaktörer. Arbetet leds även av konstnären Anders Lindgren. Tre PKU samarbete även med Hova IF:s sk SeniorKulturUtvecklare i samband med att en mobila konsthall från Riksutställningar visar videokonstnären Candice Breitz i Hova i november 2009.

5.2.2.6.2. PKU juli – augusti 2010 12 PKU anlitades med konstnären Johan Malmström som ledare för att göra en sk Vardagsmanifestation delprojekt Vardag (se ovan). PKU deltar i nätverket Dissektion KulturKompetens (DKK). DKK för samman aktörer i Västra Götaland som jobbar med arvoderade ungdomar och kultur. DKK och PKU deltar på Göteborgs kulturkalas med tre andra aktörer i ett mindre cirkustält med cirka 400 besökare. Samtliga PKU deltog även på regeringens dialogträff om den nya kulturpolitiken. Några PKU intervjuer bla kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, tidigare partiordföranden Maud Olofson och Lars Lejonborg. PKU deltar på Ellen Theanders Vardagsfestival och har danskurs med Nana Akoto Bruce från Cape Coast University som är på besök i anslutning till Magdalena Eriksson vardagsfestival.

5.2.2.6.3. PKU juni – augusti 2011 23 PKU anlitas i två omgångar. Deras huvuduppdrag var att förbereda Gullspångsväckan. Dels genom intervjuer av lokala och externa kulturaktörer (37 pers) och dels genom att göra sk FörFäster i tomma lokaler. I arbetet ingick även studiebesök i Botkyrka kommun, infoarbete tillsammans med andra ungdomar i DKK:s cirkustält på Göteborg Kulturkalas och ett samarbete med Hova Riddarvecka och Hammarkullekarnevalen som mynnade ut i både dansuppvisning under Hova Riddarvecka och en latinamerikansk fest i samarbete med Hova Hotell. Hösten 2011 anlitas några PKU för att klippa inspelat material från sommaren 2011 samt för att jobba under Gullspångsväckan

sida 26 av 41

5.2.2.6.4. PKU juni – augusti 2012 34 PKU får i uppdrag att jobba med Sommarfestivalen HÄR!. Några samarbetar med Gårdsjöbygdens samhällsförening, regissören Hans Sjöberg och dansgruppen NomoDaco som dansare, skådespelare och statister. Samtliga arbetar med marknadsföring och har även workshops tillsammans med bland annat kommunchefen, stadsarkitekten och Gårdsjöbor kring Gullspångsmodellens verksamhetsplan. Några PKU tar även med sig sina egna intressen in i sommarfestivalen och jobbar bl.a. med dokumentation, musik och teater.

5.2.2.6.5. PKU 2013 Den ideella organisationen Idévärlden som leds bland annat av tidigare PKU Ellen Theander kommer att anlita nio PKU. PKU skall förbereda hållbarhetsfestivalen Ekokalyps 23 – 24 augusti i Hova. Ekokalyps har även på uppdrag från nätverket Dissektion Kultur Kompetens och Göteborg & c:o att producera innehåll till nätverkets cirkus- och infotält på Göteborgs kulturkalas 15 augusti 2013.

5.2.3. Avgränsade mindre aktiviteter

5.2.3.1. Gullspångs kommuns julfester, december 2008, 250 besökare, Hova kommunhus På kommunens tre julfester för samtliga anställda tjänstemän inom kommunen genomfördes en konstnärlig workshop med bl.a. material från säckföretaget Jonsac. Medarbetare som jobbat i 25 år samt skulle avtackas fick även 2 timmar extra kulturaktivitet. Med stöd av enkla material och en bra fotostudio, gjordes en mängd rörliga skulpturer. Bilderna har bland annat publiceras Gullspångsmodellens PapPublikation och visats i anslutning till externa workshops och dragningar. För bilder se vidare på Gullspångsmodellens facebooksida eller kontakta kommunen.

5.2.3.2. God musik för godare liv, sex olika spelplatser i kommunen Ett samarbete mellan Gullspångs teaterförening, Kultur i Väst och Gullspångs kommun. På dagtid spelade professionella musiker gratis inom äldreomsorgen och på kvällen för betalande publik. Sex musikarrangemang genomförs på olika platser i kommunen. Bland annat Vera Magasin, Småkyrkan i Otterbäcken och församlingshemmet i Hova. Deltagande professionella musiker var bl.a. musikgruppen MP3, Louise Schultz, Ann Kristin Hedmark.

5.2.3.3. Kultur Kick Off, 8 februari 2009, kommunhuset i Hova En kulturkick-off samlar ett 50-tal lokala kulturaktörer från hela kommunen. De

sida 27 av 41

möts för att prata om kulturlivet i kommunen och får även bygga symboler kring Gullspångs kommun i samma material som under julfesterna vintern 2008.

5.2.3.4. Textkamp, 8 juli 2008, 8 juli 2009, 60 besökare

Sex unga poeter från Norden samlades i Hova för gemensam workshop till litteraturtidskriften Peqods Riddarspecial. Några av poeterna arbetade tillsamnas med PKU. Som ett led i arbete skrevs bland en dikt om att lägga ner kommuner samt uppläsning på Vera Magasin i Hova.

5.2.3.5. Kulturkraftbomb, 11 juli 2009, cirka 1 500 besökare

PKU 2009 ansvarade för att finansiera och marknadsföra fyrverkeriet Kulturkraftbomben i anslutning till Hova riddarveckas 20-årsjubileum tillsammans med Göteborgs fyrverkerifabrik ("Sveriges mest prisbelönta fyrverkeriskapare").

5.2.3.6. Göta Holme on Wheels, 7 augusti 2009, 400 besökare

Göta Holme on Wheels (utomhusbio) genomfördes av två nya kulturprojektledare och i samarbete med Classic Car Week (cirka 110 bilar och 400 besökare till bion). Man visade Cry Baby i samarbete med Göteborgs filmfestival. Kommunen deltog med mindre medel samt kontakt med Gbg filmfestival.

5.2.3.7. Listen to the world, 26 september 2009, 3 besökare

Ett större arrangemang i Västra Götaland som ett led i en nationell satsning på ljudkonst. Lokalt genomförde Josephine Runsten (18 årig musiker och deltagare i bl.a. Diggeloo) genomförde verk samt Finn Björnulfson (trummis åt bl.a. Håkan Hellström) gjorde workshops. Genomfördes i samarbete med bl.a. Rockfickan.

5.2.3.8. Göteborgs symfoniker & Rumiensemblen, 2 okt 2009, 80 besökare

"Närmare 800 år efter att Rumi, den store Sufi diktaren levde, läses fortfarande hans poesi av människor över hela världen. Iransk-norske tonsättaren och musikern Javid Afsari Rad söker att överföra Rumis tankar till musik och har komponerat för en internationellt sammansatt ensemble." Genomfördes i samarbete med bla föreningen Rockfickan i Gamla bion i Hova.

5.2.3.9. Her och Göteborgs internationella konstbiennal, nov 2009, 400 besökare

I anslutning till Gbg:s internationella konstbiennal visade videokonstnären Candice Breitz sitt konstverk Her i en mobil konsthall på sju plasmaskärmar. I anslutning till projekt anlitades sk. SeniorKulturUtvecklare från Hova IF samt PKU som värdar och guider. Hova IF fick även det övergripande ansvaret för marknadsföring.

5.2.3.10. Projektverkstad, 25 feb 2010, 50 besökare

Ett femtiotal kulturaktörer från Gullspångs kommun bjöds in tillsammans med aktörer från Gullspångsmodellens kulturstrategiska uppdrag. Målet var att lära av varandra och se på möjligheten att driva gemensamma projekt.

sida 28 av 41

5.2.3.11. Skulpturskiss, april – maj 2010 Cirka fem möten mellan Erik Mellberg i Gullspångs områdesgrupp och konstnären Johan Malmström kring offentlig konst i Otterbäcken.

5.2.3.12. Kultur- och fritidsvaneundersökning, nov 2010

Samarbete med folkhälsoplanerare och kulturutvecklare och forskare Anita Boij. 550 invånare deltog. Målet var att med stöd av undersökning genomföra riktade aktiviteter. Gav en bra bild av uppfattningen av aktiviteter: desto yngre desto större är upplevelsen att det finns lite att göra.

5.2.3.13. Regionalt konstpedagogiskt forum, 7 februari 2011, 95 besökare

Forum som genomfördes i samarbete med Gullspångs kommun, Kultur i Väst och Göteborgs konsthall. Genomfördes bla mes stöd av kommunens samarbete med Hova IF (som sk SeniorKulturUtvecklare) Riksutställningar och VG-r kring den mobila konsthallen och videokonstverket Her.

5.2.3.14. Johan Lindbergs fotoprojekt, april – november 2011 Gullspångsmodellen stöttade konstfotografen Johan Lindberg från Hova att tolka samtliga KF-ledamöter. Dels ett "professionellt foto" och dels ett "personligt". 26 ledamöter ställde upp. Konstverken ställdes ut digitalt och under Gullspångsväckan samt pristagare i en fototävling i USA.

5.2.3.15. Hova Skate Project, 2012 -

Gullspångsmodellen stöttade via bland annat praktikplats från Arbetsförmedlingen framtagandet av Hova Skate Project, en mindre skatepark i Hova. Det huvudsakliga arbetet genomfördes 2012 av fem invånare. För aktiviteter under 2013, se vidare under PKU 2013.

5.3. Gullspångsmodellens mål C: Vara värdar för ömsesidigt lärande

5.3.1. Strategi 7: beskriva och lyfta fram det som finns i Gullspångs kommun I delprojekten Gullspångsväckan, Projekt Vardag, HÄR!, delar av PKU och Artistic Place har det lokala kulturlivet varit i fokus. Dock har det inte funnits en systematik i arbetet och lite fokus har lagt på att bygga upp långsiktiga nätverk. Då kulturbegreppet har varit relativt brett (med en ambition att fånga in ALLA invånare) har det även varit svårt att prioritera bland alla intressenter. I samtliga dragningar och workshops har även det ideella och professionella kulturlivet i Gullspångs kommun konsekvent beskrivits som en fundamental utgångspunkt för samtliga aktiviteter. Strategi 7 har varit relativt framgångsrik. Mer kraft bör läggas på att systematiskt och kontinuerligt arbete och bygga lokala nätverk och koppla upp dem mot omvärlden. Via t ex nystartade initiativ som Galleri Hova, som för samman en mängd professionella kulturaktörer från kommunen, befintliga kultur- och idrottsföreningar och mer lösa nätverk (som t ex motorsportkulturen, Hova skate project och andra spontanaktiviteter och -idrotter) kan nya projekt och samarbeten växa fram.

sida 29 av 41

Genom en kontinuerlig dialog som förslagsvis prioriteras med stöd av de sex intressentgrupperna kan nya initiativ skapas. Både att kommunen kan möta upp sina intressen via t ex skrivningar i kommunens Framtidsberättelse men även att initiativ från invånare kan få näring på ett helt nytt sätt. Utveckling och mod skapas i relation.

5.3.2. Strategi 8: dokumentera, utvärdera, validera och sprida resultat Gullspångsmodellen är relativt väl dokumenterad. Utvärderingarna under delprojektens gång skulle kunna fångas upp bättre. Valideringen (gentemot t ex kommunens framtidsberättelse och tidigare Vision 2020) är i dagsläget relativt svag. Spridningen av resultaten bör anses som god via ett 20-tal workshops och dragningar. Enligt samtal med nationella aktörer är även Gullspångsmodellen ett känt begrepp för regionala och nationella och statliga aktörer som t ex Kulturrådet. December 2008 togs en grafisk profil fram för Gullspångsmodellen samt en logga. Loggan var en lekfull utveckling av kommunens logga bestående av en ledsen lax (från kommunen logga) samt en glad. Den ledsna och glada laxen kopplar även samman med. I mitten kronan från loggan åkandet mot betraktaren. Samtliga färger i profilen går från (lax)rosa till (kron)guld. Typsnittet omnes valdes då det kändes lätt och luftigt. En lekfull koppling är att USA:s president Barack Obama använde det i sin presidentvalskampanj. Strategi 8 har varit relativt framgångsrik. Mer kraft bör läggas på att gå i riktning på Gullspångs kommuns Framtidsberättelse. Att sprida resultat, såväl framgångar som misslyckande, är en viktig del i att sätta det som sker i kommunen i relation till samhällsutvecklingen i stort. Att arbeta systematisk och långsiktig kan vara både utmanade och lustfyllt om det görs på ett autentiskt sätt. Att t ex villkora föreningsstöd i enlighet med framtidsberättelsen kan vara ett sätt. Att ha fortbildningar och "minprojekt" som fångar upp delar av Gullspångsmodellen och/eller framtidsberättelsen är ett sätt att ha en kontinuerlig dialog mellan intressenter och kommunen. I de samtal bör även nya typer av initiativ och projekt kunna växa fram.

5.3.2.1. Föreläsningar/dragningar externt om Gullspångsmodellen Gullspångsmodellen har varit inbjuden till ett 20-tal olika externa arrangemang. Ibland med politiker men ofta till konferenser eller samtal som kretsar kring kulturpolitik och professionell kultur. ! Kultur i Västs styrelse (30 jan -09), 20 pers ! Västra Götalandsregionens kulturförvaltnings presidie (5 feb -09), 30 pers ! Region Värmland på sk Kulturparlament (12 okt -09), cirka 150 pers ! LokalKultur: tankesmedja kring Botkyrka kommuns upplevelsesatsning (28-

29 sep -09) 20 pers ! Tankesmedja Gullspångsmodellen med Framtidens kultur (16-17 nov -09),

15 pers

sida 30 av 41

! Coompanion Skaraborg (20 nov -09), 20 pers ! Kulturverkstan (utbildning för projektledare) Göteborg (18 feb -10), 40 pers ! Gotlands län och kommun (18 okt -10), 40 pers ! Örebro län, politiker, tjänstemän och kulturaktörer (25 okt -10), 50 pers ! politikerdialog i Skara (20 nov -10), 40 pers ! partnersöksträff Bryssel (25 nov -10), 20 pers ! Städer som sticker ut, Mariestad (2 dec -10), 30 pers ! Värmlands filmfestival (10 april -11), 40 pers ! Folkets hus och parkers konstdagar (12 maj -11), 90 pers ! region Västerbottens regionkonferens (8 juni -11), 70 pers ! Fotohögskolan (13 juni -11), 15 pers ! GAS (Gotheburg Art Sounds) Talk (10 maj -12), 60 pers ! Gnesta art lab invigning (12 okt -11), 40 pers ! Kultur kan göra skillnad, Bräcke (7 – 8 feb 2013), 150 pers ! Västra Götalandsregionens kulturnämnd (22 mars 2013), 30 pers

Summa: 970 pers.

5.3.2.2. Delprojekt eller aktiviteter där Gullspångs kommun varit värd för lärande

5.3.2.2.1. Samarbete Hammarkullen och Gullspångs kommun, 2010 – 2012, 1 025 besökare Samarbete med Hammarkullekarnevalen och det sk. kulturstrategiskt motiverade uppdraget Hammarkullen 365+ vid flera tillfällen. Hammarkullekarnevalen är Sveriges största karneval och involverar på liknande sätt som Gullspångsmodellen lokala krafter och professionella kulturaktörer. Stadsdelen Hammarkullen i Göteborg har cirka 7 000 invånare vilket är ungefär lika många som invånarna i Gullspångs kommun (cirka 5 250). Hammarkullskarnevalen har även varit en viktig samarbetspartner inom ramarna för nätverket Dissektion Kulturkompetens. Inom ramarna för samarbetet har genomförts: * dans- och konstkurs under Fokusveckan 2010 med Gullstensskolan (100 deltagare) * PKU dokumentärfilmade på Hammarkullekarnevalen 2011 * karnevalståg och -fest Hova Riddarvecka 2011 (600 åskådare på längre uppvisning), * dansuppvisning Otterbäckenkalaset 2011 (cirka. 300 besökare) * studiebesök öppet hus i Hammarkullen i oktober 2011 (25 kommuninvånare) * dansläger för dansare i Gårdsjö sommaren 2012 * karnevalståg, dansuppvisning och pinjata-workshops under Sommarfestivalen HÄR! 2012 * PKU deltog på Hammarkullens öppna scen i samband med att vi deltog på Göteborgs kulturkalas (150 besökare)

5.3.2.2.2. Fokusvecka, 15 – 19 november 2010 Fokusvecka för samtliga samarbeten i Gullspångsmodellen. Utprovade ledig lokal i Affärshuset Laxen. Politiker och tjänstemän från MTG, Färgelanda, Karlstads universitet, Skaraborgs kommunalförbund, KulturUngdom, Marks Kommun, HBTQ-festivalen deltog. Hammarkullekarnevalen höll

sida 31 av 41

workshop med elever på Gullstensskolan och gjorde ett karnevalståg i Gullspång. Arbetsvecka för poesigrupp G=T=B=R=G. Två längre workshops för politiker och tjänstemän av bla G=T=B=R=G och Very Special Arts. Teater vid ett tillfälle.

5.3.2.3. Alexander Bard på framtidsdag, 7 juni 2011 Via kontakter från dåvarande kommunchef och samarbete inom Gullspångsmodellen föreläste Alexander Bard, i egenskap av sociolog, kring möjliga vägar för kommunen i framtiden.

5.3.2.4. Per Theanders utställning i Kommunfullmäktigesalen, juli – aug 2011, 200 besökare Konstsamlaren Per Theander gjorde tre utställningar i KF-salen i Hova. Varje KF började med en kort presentation av de utvalda verken.

5.3.2.5. Delprojekt: Gullspångsväckan, nov 2011, 1 359 besökare En del av delprojektet PantoMetria och Kulturstrategiskt motiverade uppdrag. Se ovan för detaljer. För rapport kring Gullspångsväckan, kontakta gärna Gullspångs kommun.

5.3.2.6. Kulturen i Skaraborg - hästsport, drivkrafter och rebellisk kulturpolitik, 15 april 2012 Gullspångsmodellen bjöd i samarbete med Skövde konstenhet in ett 20-tal kulturaktörer i fd Skaraborg för att beskriva sina respektive verksamheter. Bland för den då nytillträdda ordföranden för Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Mötet generade bland annat ett samarbete mellan Centrum Bio i Gullspång och Vara konserthus kring digitala sändningar. Ett projekt som Vara Konserthus erhöll 250 000 från regionens kulturstöd Frispel. Slutsatser från projektet presenteras i samband med Vara konserthus tio-års-jubileum hösten 2012 och på en konferens om kultur i små kommuner och platser 5 – 6 september. Medverkande är bla kulturministern och kulturaktörer från hela Sverige.

5.3.2.7. Kulturpolitikens framväxt – kulturen betydelse för demokratin & kultur som kunskapsområde, 26 april 2012 Gullspångsmodellen dokumenterade i samarbete med Teater Halland och Nationella Dramaturgiatet och Stockholms stadsbibliotek ett samtal mellan prof. emeritus Sven-Eric Liedman, idéhistorikern och kulturskribenten David Karlsson och kulturjournalisten Madeleine Hjort.

5.3.2.8. Spridning av resultat via digitala medier En viktig del av arbetet både med Kultur som tillväxtfaktor och Gullspångsmodellen har varit att sprida resultat och kontinuerligt dokumentera det som skett. Samtliga foton är tagna med professionell kamerautrustning vilket bör ha bidragit till att delprojekten har fått en seriös ton. För en bra och relativt överskådlig bild av samtlig aktiviteter utmed en tidslinje, besök gärna www.facebook.com/gullspangsmodellen. Där finns både positiv och kritisk media, länkar till videos och bilder relativt väl loggade med tid och i vissa

sida 32 av 41

fall plats.

5.3.2.8.1. Hemsida: gullspangsmodellen.info Startades upp december 2008 och har varit en plattform att nå ut. Sedan 2011 så har de kontinuerliga uppdateringarna framför allt gjorts via Facebook. Det slår även igenom på besökarstatistiken som varit relativt låg. Varje månad har hemsidan besökts av mellan 100 och 14 besökare och sammanlagt 509 unika besökare. Det bör bero på att hemsidan har varit relativt statisk.

5.3.2.8.2. Övriga hemsidor I samband med delprojekt som varit relativt utåtriktade så har även följande projekthemsidor startats upp: * sommarfestivalenhär.se, 1 078 unika besökare * vardag.info (i anslutning till Projekt vardag), 1 167 unika besökare * väckan.se (i anslutning till Gullspångsväckan), 232 unika besökare * pku.nu, statistik saknas Hemsidorna ovan kommer att släckas ned när abonnemangen för respektive adresser tar slut.

5.3.2.8.3. Grupp-sms Som en del i marknadsföringen har en större mängd grupp-sms skickas ut 5 – 10 tillfällen per år. På en sändlista som riktat sig till invånare i Gullspångs kommun har cirka 150 nummer funnits respektive 150 nummer till aktörer från framför allt intressentgrupp 2 och 6. Grupp-sms har även använts med framgång för att kommunicera med PKU då många unga inte använder e-post regelbundet.

5.3.2.8.4. Flickr 2 716 fotografier upplagda på fototjänsten Flickr. Samtliga tagna med professionell kamerautrustning. Flickr har fungerat som projektets digitala fotoarkiv och finns efter Kultur som tillväxtfaktor slut att i kommunens arkiv. Sorterade i 76 sk sets (”mappar”). Några tillfällen, som t ex PKU har flera sets. Fotona har sedan december 2008 besökts 101 578 tillfällen. Aktörer från Kultur som tillväxtfaktor och Gullspångsmodellen är även så klart dokumenterade via deltagarna själva och via de mediabesök som gjorts. Många av bilderna är av dokumentär karaktär och endast intressanta för de som deltog eller deras nätverk. Uppskattningsvis bör 200 – 400 bilder vara så pass intressanta att de kan användas i Gullspångs kommuns utåtriktade arbete eller inför att man söker externt stöd inom ramarna för Gullspångsmodellen.

5.3.2.8.5. YouTube 15 243 videovisningar och 129 videoklipp av varierande kvalité. Många av klippen är dokumentation och några har använts som viktiga delar i delprojekt. En del av dragningarna och workshopen är även dokumenterade av externa

sida 33 av 41

partners.

5.3.2.8.6. Facebook Sommaren 2011 byttes gränssnitt på Facebook. Innan bytet hade Gullspångsmodellen runt 600 vänner. Efter bytet har sidan 238 som gillar sidan. Sedan 2009 har även olika arbetsgrupper skapats för t ex PKU eller i anslutning till Sommarfestivalen HÄR! Facebook har varit en viktig kanal för att nå ut och kommunicera. En del av bilderna som lagts ut har taggats med personernas namn, vilket skapat relativt stor spridning.

5.3.2.9. Spridning av resultat via övriga kanaler

5.3.2.9.1. Månadsinfo.

Månadsinfo kring aktiviteter om sport, motor och kultur. Sätts upp via AME och i samarbete med turistbyrå. Försöker även uppmuntra till att ta kontakt med kommunen för att göra egna projekt/verksamheter.

5.3.2.9.2. PapPublikation. Experimentell publikation kring Gullspångsmodellens. Gavs ut i samarbete med bla Skaraborgs kommunalförbund med texter av kommunstyrelsens ordförande, kommunchef och poeten Linn Hansén

sida 34 av 41

6. STYRNING, LEDNING OCH STATISTIK Kultur som tillväxtfaktor och Gullspångsmodellen har styrts på olika sätt under åren. Se nedan för en sammanfattning av de olika grupper som funnits. Statistiken nedan försöker även följa den uppledning av intressenter som finns i Gullspångsmodellen. 6.1. Angående styrning och ledning

Projekt Kultur som tillväxtfaktor (KST) startade upp som ett relativt informellt samtal mellan tjänstemän i Gullspångs kommun och Kultur i Väst, en förvaltning inom Västra Götalandsregionen kulturnämnd. Värt att säga är att det funnits relativt många ansvariga tjänstemän för KST och Gullspångsmodellen. Både på grund av dödsfall och att flera tjänstemän slutar och påbörjar nya tjänster. KST har även under projekts gång legat under två politiska nämnder enligt nedan. Detta har i sin tur stundtals inverkat på arbetets styrfart.

6.1.1. 2005 – maj 2008 Möten i ”kulturgruppen”, tjänstemän från Gullspångs kommun och Kultur i Väst (KIV). Bland annat deltog: * Roland Annerqvist – Kommunstrateg, Gullspångs kommun * Eva Thimfors – utvecklingsansvarig och senare socialchef, Gullspångs kommun * Jimmy Jansson - Bibliotekarie och ny Kultursamordnare, Gullspångs kommun * Dag Wallströmer – förvaltningschef, Gullspångs kommun * Klas Ljungberg – näringslivsstrateg, Gullspångs kommun * Titti Waltersson – folkhälsoplanerare, Gullspångs kommun * Angelica Hadzikostas – Barn- och ungdomskonsulent KIV * Roland Haraldsson – musikkonsulent, KIV * Marie Bergdahl – Konstkonsult KIV Gruppen diskuterar olika kulturutvecklingsinsatser. Tre tjänstemän, Eva Thimfors, Roland Annerqvist och Jimmy Jansson skriver fram projektplanen för Kultur som tillväxtfaktor som beslutades av Gullspångs kommunfullmäktige december 2007.

6.1.2. Aug 2008 – maj 2012

”Kulturgruppen” ovan bildar en strategigrupp för att fortsätta de strategiska samtalen. Strategigruppen träffas till och med våren 2010 under ett fem-tal tillfällen. Både i Gullspångs kommun och Göteborg. Jag, Staffan Hjalmarsson, anlitas som kulturutvecklare 15 augusti 2008 och deltar både i strategigruppen och projektgruppen nedan. En kommunal projektgrupp bildas enligt följande: * Period 1, aug -08 till sep -08: Dag Wallströmmer (ordf), Eva Thimfors och Jimmy Jansson. KST ligger under Barn- och utbildningsnämnden där även en mängd andra kulturfrågor finns. * Period 2, okt -08 till feb -09,: Kinga Konopka (ordf, skol- och kulturchef), Jimmy Jansson och Cecilia Strimmel (skolbibliotekarie) * Period 3, mars -09 till nov -09, Per Kjellander (ordf, administrativ chef), Klas Ljungberg. KST och Gullspångsmodellen blir en del av Allmänna utskottet där en mängd utvecklingsprojekt finns samlade. I och med det blir även Gullspångs kommuns kommunchef närmast ansvarig chef för KST och Gullspångsmodellen. * Period 4, dec -09 till april -10): Hans Sandén (ordf., kommunchef), Klas Ljungberg,

sida 35 av 41

Carina Gullberg (kommunstyrelsens ordförande) * Period 5, maj -10 till dec -10, Carina Gullberg och Ingrid Järnefelt (stadsarkitekt) * Period 6, jan -11 till juni -12, Bo-Evert Jonsson (tf kanslichef), Marie Bergdahl (projektledare Samordning av Barn och Unga i Mariestad, Töreboda och Gullspångs kommuner) och Ingrid Järnefelt * Period 7, sep -12 – maj -13, Yvonne Kjell (ordf, skol- och kulturchef) Bo-Evert Jonsson, Ulrika Nilsson (projektledare för turismprojektet ”det Goda Värdskapet”) Under hösten 2010 får även KST och Gullspångsmodellen en politisk styrgrupp bestående av Allmänna utskottet. Gullspångs kommunfullmäktige tar även beslutat under 2010 att Gullspångsmodellens Under våren 2010 träffas även en lokal referensgrupp bestående av ett tiotal individer från det lokala kulturlivet vid tre tillfällen. Värt att nämna är att det inte finns något politiskt beslut kring Gullspångsmodellen och hur länge den skall fortsätta. Rent formellt bör därför både projektgruppen ovan och styrgruppen har fortsatt ansvar för Gullspångsmodellen.

6.2. Antalet arbetade timmar Se nedan för översikt hur många inom Gullspångsmodellens intressentgrupper som deltagit i KST och Gullspångsmodellen sedan 2008. I sammanställningen har jag endast tagit med de tre första intressentgrupperna då endast de har haft någon form av arvoderad eller formell relation till Gullspångs kommun.

Kommentar 2008 2009 2010 2011 2012 2013 summa

GULLSPÅNGSMODELLENS INTRESSENTGRUPP 1

PiccoloKulturUtvecklare (anlitades via Gullspångs kommun), 2013 är ej klart hur PKU genomförs.

exakt 0 1200 1440 2880 4080 9600

Elever Gullstenskolan inom delprojekt Geospång, Karneval och teaterworkshop, 200 elever á 4 timmar 2010, 80 elever á 3 timmar 2011

uppskattning 0 0 800 240 0 0 1040

Aktörer via Arbetsmarknadsenheten, bl.a sk SeniorKulturUtvecklare

uppskattning 0 100 200 100 300 0 700

delsumma 11340

GULLSPÅNGSMODELLENS INTRESSENTGRUPP 2

Inom delprojekt Kulturstrategiskt motiverat uppdrag

uppskattning 0 0 800 800 1200 40 2840

Professionella kulturaktörer i anslutning till PKU

uppskattning 0 40 120 120 120 0 400

Professionella kulturaktörer i anslutning till övriga aktiviteter

uppskattning 0 200 0 300 0 0 500

delsumma 3740

sida 36 av 41

GULLSPÅNGSMODELLENS INTRESSENTGRUPP 3

Ideellt arbete i anslutning till sommarfestivalen HÄR! 2012 från Gårdsjöbygdens samhällsförening

exakt 0 0 0 0 3028 0 3028

SeniorKulturUtvecklare via Hova IF i samband med guidning och vaktning av mobil konsthall 2009.

uppskattning 0 200 0 0 0 0 200

Ideellt arbete under Gullspångsväckan

uppskattning 0 0 0 200 0 0 200

Gullspångs kommun, kulturutvecklartjänst. Motsvarande arbetsinsats heltid (2008: 4,5 mån på 50%, 2009: 10 mån på 50% samt 1 mån på 75%, 2010: 11 mån om 50%, 2011: 11 mån om 50%, 2012, 7 mån om 50%, 4 mån om 75%, 2013 5 mån om 50%

exakt 376 1003,2 919,6 919,6 1254 418 4890

Övriga kommunala tjänster som ex projekt- och styrgrupp

uppskattning 40 100 100 150 150 50 590

Regionalt stöd från Kultur i Väst bla strategigrupp

uppskattning 150 300 40 20 20 10 540

delsumma 9448

• Total timmar: 24 528 • Motsvarande årsverken (1980 timmar/år): 12,4 • Varav arvoderade årsverken: 10,8 • Varav ideella årsverken: 1,6

6.3. Deltagare

Nedan har jag försökt att ge en översikt hur många inom Gullspångsmodellens intressentgrupper som deltagit i KST och Gullspångsmodellen sedan 2008.

NAMN AKTIVTITET / DELPROJEKT

ÅR MÅN

INT

R.G

RP

. 1

INT

R.G

RP

. 2

INT

R.G

RP

. 3

INT

R.G

RP

. 4

INT

R.G

RP

. 5

INT

R.G

RP

. 6

INT

. T

OT

AL

T

Kommunens julfest 2008 dec 3 250 253

Textkamp 2009 09-jul 14 8 46 68

Kulturkraftbomb 2009 11-jul 1 1500 1501

PKU 2009 2009 juli-aug

150 2 152

Göta Holme on Wheels 2009 07-aug

20 380 400

Listen to the world 2009 26-sep

1 2 2 5

Göteborgs symfoniker och Rumi Ensamble

2009 02-okt

15 80 95

Her och biennalen 2009 nov 100 1 300 401

Projekt Vardag del 1: vardagsmanifestation

2010 15 1 16

sida 37 av 41

Projekt Vardag del 2: vardagsfestival 2009- 300 7 663 970

Geospång 2010 maj 120 1 121

PKU 2010 2010 juli-aug

14 14

Fokusvecka 2010 2010 nov 200 10 60 40 310

Hammarkullekarnevalen/Gullspångs kommun

2010-2012

300 50 675 1025

Regionalt konstpedagogiskt forum 2011 07-feb

95 95

Johan Lindbergs fotoprojekt 2011 april-nov

1 27 28

Per Theanders utställning i Kommunfullmäktigesalen

2011 jan-april

200 200

Monologen Motvind 2011 juli-aug

30 1 200 231

PKU 2011 2011 juni-aug

30 1 31

24 kvadrat i Folkets hus 2011 okt 20 5 35 60

PKU hösten 2011 2011 sep-nov

5 5

Gullspångsväckan 2011 nov 300 30 100 900 1330

Modellen av Gullspång 2011 sep-nov

15 15

Kulturkick-off 2009 08-feb

55 55

Projektverkstad 2010 25-feb

50 50

Alexander Bard /Framtidsdag 2011 juni 35 35

Sommarfestivalen HÄR! 2012 juli 200 100 934 1234

Föreläsningar/dragningar externt 2009-2013

270 700 970

summor 2089 349 5458 1834 40 0 9670

Totalt har 9 670 intressenter deltagit. Observera att de har deltagit på en mängd olika sätt under relativt olika lång tid. T ex har varje feriepraktiserande ungdom (de sk PKU) deltagit 90 timmar per person/sommar. Detta jämfört med t ex en besökare till en utställning som är på plats betydligt kortare tid.

sida 38 av 41

6.4. Kultur som tillväxt faktors och Gullspångsmodellens finansiering

kommunal finansiering

regional finansiering

nationell finansiering

parters medfinansiering

EU

Kultur som tillväxtfaktor, huvudprojekt

1 260 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr

Projektstöd i uppstart från Västra Götalandsregionens kulturnämnd hösten 2008

0 kr 150 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr

PantoMetria/Gullspångsväckan (PM), delprojekt (stöd från Västra Götalandsregionen, Skaraborgs kommunalförbund och Leader)

0 kr 420 000 kr 0 kr 0 kr 20 000 kr

Projekt Vardag, delprojekt 0 kr 225 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr

Sommarfestivalen HÄR! i Gårdsjö, delprojekt

325 996 kr 0 kr 200 000 kr 0 kr 0 kr

Geospång, delprojekt 0 kr 0 kr 60 000 kr 0 kr 0 kr

Kulturstrategiskt motiverade uppdrag (KSMU), delprojekt

0 kr 900 000 kr 0 kr 150 000 kr 0 kr

Mindre stöd från bla Kultur i Väst

0 kr 87 500 kr 0 kr 0 kr 0 kr

Mindra arrangemang: mobil konsthall, Gbg symfonikerna, Listen to the World (ljudkonst), KulturUngdom, Nätverksresa Bryssel, HÄR!

0 kr 10 000 kr 0 kr 200 000 kr 0 kr

Samverkan inom nätverket Dissektion SommarKompetens

0 kr 30 000 kr 0 kr 0 kr 0 kr

Seminarium i samverkan med Göteborgs Konsthall och Kultur i Väst

0 kr 0 kr 0 kr 130 000 kr 0 kr

summor 1 585 996 kr 1 822 500 kr 260 000 kr 480 000 kr 20 000 kr

procent av totaler 38% 44% 6% 12% 0%

• Total omsättning: 4 168 496 kr • Varav kommunal finansiering: 1 585 996 kr (38%) • Varav övrig finansiering: 2 582 500 kr (62%)

sida 39 av 41

7. ANGÅENDE VIDARE EXTERN FINANSIERING I och med att jag rapporterar och stämmer av Kultur som tillväxtfaktor och Gullspångsmodellen har jag även ombetts att tänka kring möjlig vidare extern finansiering. Sedan 2008 har Gullspångs kommun erhållit relativt mycket medel för att driva kulturutveckling. Nedan har jag försökt sammanfatta några saker som kan vara aktuellt att ta med sig när en kommun av Gullspångs kommuns storlek söker medel. Men jag kan konstatera att det är för aktiviteter som innehåller någon form av risktagande och omvärldsanalys som får pengar. När projekt eller verksamheter sker i relation till andra, blir det även intressant för finansiärer. 7.1. Möjliga vägar för att hitta extern finansiering

7.1.1. Gemensamma problem

Att man fokuserar på ett problem eller utmaning som man delar med andra. När vi t ex sökte medel för att ”vara värdar för lärande kring konst och kultur i små kommuner och platser”, fanns det nationella behov. Den mesta av de kulturpolitiska diskussionerna skedde med fokus på stora städers behov och intressen. Ofta med en eller några konstarter i fokus och ofta med institutioners krav i botten.

7.1.2. Oväntade samarbeten Att leta efter oväntade samarbeten. Att t ex samarbete med poesikollektivet G=T=B=R=G som i princip var tre ”samtidspoeter” har visat sig vara möjligt och bra. De märkte t ex att de har samma intressen som den kommunala förvaltningen: att jobba med text och formulera text. Poesikollektivet har samtliga under Gullspångsmodellens första år gett ut böcker på relativt stora förlag (Nordstedt, Natur&Kultur och Bonniers) och gett en tydlig signal in i kommunen att kultur går att leva på. Även om vi är en liten kommun, finns det många både kulturaktörer och andra kommuner som är intresserade av samarbete. När t ex Centrum Bio i Gullspång var på samma möte som Vara Konserthus våren 2012 ledde det fram till att Vara Konserthus beviljades 250 000 kr för att göra digitala provsändningar. Målet är att de skall börja sända, bl.a. till Gullspång, i anslutning till sitt 10-års-jubilium i september 2013. I en digital tid så kan samtal uppstå mellan oväntade aktörer. Digitala sändningar behöver inte gå via storstäderna. Med tanke på det ambitiösa bredbandsprojeket som finns i kommunen finns det många nya möjliga samarbeten att starta upp. För vad skall annars de 100 mbit snabba internetsladdarna fyllas med än rörlig bild, teve, livesändningar och kultur?

7.1.3. Ta tillvara historien Att använda erfarenheterna. Det går att bygga vidare på delar av de erfarenheter som gjorts under Kultur som tillväxtfaktor. Projektet Vardagsfestivaler går att fortsätta, kanske göras permanent? Att Gullspångs kommun på allvar kan bli ”värdar för lärande”, är fullt möjligt. Med stöd av genomförde delprojekt, utvärderingar och dokumentation bör både statliga och europeiska finansiärer vara intresserade. Några av de samarbeten som startats upp, bör man kunna bygga vidare på och utveckla. Det som krävs är i princip att man möter upp delar av de ambitioner som finns i t ex kommunens framtidsberättelse, kraft i det lokala ideella och professionella kulturlivet och uppstartade relationer.

7.1.4. Att testa det ”som vi inte trodde var möjligt” Projekt som ”vågar misslyckas” och testar saker har ofta lättare att få stöd. När en

sida 40 av 41

kommun vill göra något som den inte brukar göra, är min erfarenhet att det är lätt att hitta samarbetspartners. Ibland låser man även fast sig att samtliga aktörer måste vara formellt organiserade. När en del av kulturlivet organiseras utan ideella föreningar och ibland utan formella huvudmän, måste även kommunen följa med. Antingen med att stötta nätverksprojekt ATT formalisera sig, t ex genom att ge näringslivsstöd eller att våga samarbete med såväl privatpersoner som småföretagare kring kulturprojekt. En del stödformer, som t ex Västra Götalandsregionens Frispel, kan fördelas till aktörer med f-skattsedel. Gullspångs kommun har även ett relativt klassiskt kulturstödssystem. Att t ex skapa stödformer för professionella lokala konstnärer, på samma sätt som t ex Göteborg och Stockholm, kan vara en väg att uppmuntra att kultur också är en profession.

7.1.5. Våga analysera Många gånger ”görs det bara kultur”. Man gör något, det kommer folk, men sedan släpper man det. Man utvärderar, dokumentera och analyserar sällan. Att t ex förstå kultur och –utveckling i termer av socioekonomiska effekter eller lärande är två vägar. Tillsammans med andra skaraborgskommuner (t ex inom projektet Kreativa Kraftfält) finns andra sätt att tillsammans med andra ”våga analysera vad kulturen gör”. Det professionella kulturlivet har ibland en allt för stor motvilja att bli analyserad eller uppmätt. Men, gör man det med goda intentioner så blir det ofta bra.

7.2. Möjliga externa finansiärer

7.2.1. Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen har Sveriges näst största kulturbudget. De har gett oss relativt mycket stöd. De har sagt att om kulturarbetet formaliseras ytterligare från kommunens sida, så bör de kunna stödja. De kan så klart inte garantera några medel, men med tanke på att relativt få större aktörer finns i Skaraborg så bör utsikterna vara goda.

7.2.2. Allmänna arvsfonden Allmänna arvsfonden har relativt mycket medel till barn och funktionsnedsatta. Samtal pågår inom ramarna för MTG-samarbetet Artistic Place att söka stöd därifrån. Galleri Panncentralen i Mariestad har erhållit sammanlagt två miljoner kronor under tre år. Åldersstrukturen i den ideellt drivna kulturen är relativt hög i kommunen. Att satsa på unga, 20 – 30 år, kan både skapa tilltro till sig själv, kommunen och utveckling. Med ett brett kulturbegrepp i botten kan medel sökas för både digital kultur och nya typer av samarbeten.

7.2.3. PostkodLotteriets Kulturstiftelse Postkodstiftelsens Kulturstiftelse. Har runt 100 miljoner kronor per år till avgränsade projekt. Relativt hårt tryck på deras medel, men med tanke på att kommunen både ligger i landsbygd och är van att göra oväntade saker, bör de kunna vara intresserade.

7.2.4. Europeiska Unionen En ny sk programperiod börjar i EU, 2014 – 20. En av tre budgets som ökar är kulturen. Där finns det en mängd spännande utmaningar att lösa tillsammans med andra små och stora aktörer i EU. Kulturprogrammet kommer att ha ännu större fokus på de sk kulturella och kreativa näringarna, där relativt få små kommuner satsar idag. Att se den professionella kulturen som både en resurs i sig själv (kultur SKALL få finnas för

sida 41 av 41

sin egen skull) men också som en källa till innovation och nya affärsidéer är idag relativt vanligt.

7.2.5. Kulturbryggan En statlig relativt ny aktör som ger medel till nya typer av samarbeten. Gärna där man är aktiv inom området kulturella och kreativa näringar. Ett antal aktörer (Galleri Hova, festivalen Ekokalyps och Familjen Eriksson) i Gullspångs kommun sökte stöd under våren 2013, dock utan att någon beviljades stöd. Inom deras sk startstöd erhåller cirka 10-20% stöd vilket gör det fullt möjligt för projekt att erhålla stöd.

7.2.6. Socioekonomiska fonder Kultur skapar både folkhälsa och utveckling. Allt fler aktörer, bland annat kommunen självt, startar upp sk socioekonomiska fonder. Om t ex Gullspångs kommun är tidigt ute och beskriver kulturens socioekonomiska effekter, bör man kunna söka medel inom ramarna för t ex folkhälsa, lärande och andra sociala områden. Arbetet med att anlita feriearbetande ungdomar, sk PiccoloKulturUtvecklare, har bland en mängd ungdomar gett märkbart stora förändringar på individuell nivå. Att förstå den utvecklingen i socioekonomiska termer, kan vara ett sätt att finansiera kulturverksamheter och -projekt.