ledare 03

notiser 04

kalendarium 19

krönika 20

14 | SVAR PÅ TAL:Retorikskola som hjälper dig att övertyga i diskussionerna kring fikabordet.

12 | S-ENKÄT:Majoriteten av ordförandena i S-distrikten vill avskaffa monarkin.

10 | DÄRFÖR REPUBLIK:Radioprataren Kim Kärnfalk om varför det är synd om Victoria Bernadotte.

Reformrepublikanska föreningens medlemstidning nr 1 våren 2013

hovet och vapnen

När Victoria Bernadotte och Daniel Westling gifte sig dånade

kanonskotten över Stockholm samtidigt som 18 stridsflygplan flög över slottet. Böjelsen för det krigiska tycks vara en grundbult

i monarkins symbolvärde. sidan 8

2 – REFoRm

04NotiserMöt författaren Jan Berggren. Nytt republikanskt nätverk. Med mera.

06sveNsk hederskulturDärför är jag republikan, med Kim Kärnfalk, programledare.

07hej förälderMini-enkät: Skulle du vilja se ditt barn växa upp som Estelle Bernadotte?

08stridbart symbolvärdeOm kungahusets urgamla fäbless för att flörta med det militära.

12uNik eNkätMajoriteten av Socialdemokraternas distriktsordförande är för republik.

14tala för diN sakPraktiska tips som hjälper dig att övertyga.

17eNgagera dig!Koll på Unga republikaner. Snart dags för kongress!

18NotiserKort och gott. Röster från några nya medlemmar.

19Norr till söderKalendarium och kontaktuppgifter till alla lokalavdelningar.

20kröNikaUlrika Kärnborg kräver de kungligas omedelbara befrielse.

innehåll

06

08

12

REFoRm – 3

tack, och på återseende!NyligeN tackade

filmregissören Danny Boyle, med ”Slumdog millionaire” som sin

senaste succé, nej till att adlas av den brittiska drottningen med hänvisning till att han är republikan. Han är också känd som konstnärlig ledare för OS-öppningsceremonin i London förra året, där både James Bond och drott-ningen medverkade. Boyle räknar med att monarkin kommer att avskaffas under hans livstid.

Jag delar den brittiske filmregis-sörens uppfattning om att införandet av republik, inte bara i Storbritannien utan självklart även i Sverige, kommer att ske inom en inte alltför avlägsen framtid. Vi får republik mycket fortare än många tror. Men detta kommer inte att ske av sig självt. Den republikanska rörelsen måste nu öka tempot och driva frågan offensivt. Under de se-naste åren har vi skaffat kansli, anställt en generalsekreterare, börjat ge ut den medlemstidning du nu har i din hand och presenterat konkreta förslag på hur republiken kan utformas. Det finns mycket kvar att göra.

Efter att ha suttit Republikanska föreningens styrelse sedan 2006, först som vice ordförande och sedan 2009 som ordförande, har jag bestämt mig för att lämna över stafettpinnen till nya krafter. Arbetet måste som sagt gå vidare! Jag vill tacka för det stora stöd som jag har upplevt från både styrelsen och från alla engagerade medlemmar. Det har varit helt fantasiskt att få vara

med och lyfta den republikanska rörel-sen från knappt 2 500 till omkring 10 000 medlemmar. Denna fyrdubbling av medlemstalet har bidragit till att föreningen blivit en tyngre kraft och kunnat få större genomslag i samhälls-debatten. I dag är Republikanska för-eningen en självklar och tydlig röst i frågor som berör kungahuset, monarkin och statsskicket i Sverige.

Detta är alltså min sista ledare som ordförande i Republikanska föreningen. Jag hoppas att min efterträdare, som givetvis inte ärver uppdraget utan väljs

av kongressen, blir den som tillsam-mans med alla medlemmar lyckas dri-va igenom allas vår önskan om ett mer demokratiskt och modernt statsskick. Även om jag avgår som ordförande kommer jag fortsättningsvis att delta i samhällsdebatten och tala för den republikanska saken! Jag säger därför inte farväl, utan ”på återseende”. Med alla medlemmars ambitiösa arbete, är jag säker på att jag som fyllt 70 år, kommer att få uppleva republiken Sverige under min livstid.

Tack för ditt engagemang. För Sverige i framtiden!

Peter althin

Ordförande

”Vi får republik mycket fortare än många tror.”

Reform är Republikanska föreningens medlemstidning och

distribueras till föreningens medlemmar.

R E P U B L I K A N S K A F Ö R E N I N G E NKarlbergsvägen 86 B, 4 tr

113 35 Stockholm

Tel: 0768-71 77 22

E-post: reform@repf.se

B L I M E D L E MMedlemskap i Republikanska föreningen kostar

200 kronor per kalenderår.

www.repf.se/bli-medlem

A N S VA R I G U T G I VA R EMagnus Simonsson

R E DA K T I O NHelena Tolvhed

Lars Jonsson

Magnus Simonsson

Johan Abrahamsson

R E DA K T I O N E L L P RO D U K T I O N

Birdh, www.birdh.se

Redaktör, Johan Abrahamsson

A RT D I R E C T I O N25Ah, www.25ah.se

T RYC KTryckfolket AB

U P P L AG A11 000 ex

O M S L AG S F O T OJan Collsiöö/Scanpix Sweden

Eftertryck endast med redaktionens tillstånd. Redak-

tionen ansvarar inte för ej beställt material. Åsikter som

framförs i Reform av utomstående skribenter behöver inte

nödvändigtvis överensstämma med redaktionens eller

Republikanska föreningens.

Reform tar gärna emot material till nästa nummer, som

utkommer under hösten 2013. I första hand är vi intresserade

av krönikor och essäer. Vid intresse, skicka ett mejl till:

reform@repf.se

I S S N 2000-9526

KO N TA K TA O S SE-post: info@repf.se

Telefon/SMS: 0768-71 77 22

www.repf.se

www.facebook.com/repf.se

www.twitter.com/repf

Kansliets besöks- och postadress i Stockholm:

Republikanska föreningen

Karlbergsvägen 86 B, 4 tr

113 35 Stockholm

Kansliets öppettider:

Tisdagar: 08:30-17:00

Torsdagar: 08:30-17:00

4 – REFoRm

notiser

– Historiskt har monarkins ställning till stor del handlat om hur medborgarna ser på monarken och hur omtyckt han eller hon är. För 150 år sedan kunde man inte ens föreställa sig det svenska samhället utan en kung, men med arbetar-rörelsen och ökade republikanska åsikter har uppfattningen nyanserats, säger Jan Berggren. Utvecklingen de senaste två hundra åren har berövat kungahuset i princip all dess formella makt.

har kuNgahuset fortfaraNde

maktambitioNer?

– Jag tror att kungahuset, precis som alla andra innehavare av makt, har strävat efter att vidhålla sin position. Även om ställningen har urholkats så förväntas de bli bemötta med folklig underdånighet.

hur ser du På kuNgahusets

iNformella iNflytaNde?

– Det är i dag hovet som är den absoluta maktfaktorn och som ser till att värna om kungafamiljens upphöjda status. Man vill bevara den historiska mystiken och kungafamiljen görs till kvarlevande rester av det gamla klassamhället. Monarkens informella makt, som en del anser att kungen fortfarande har, beror nog på den personliga fallenhet som en kung eller drottning har. Jan Berggren föreslår att medborgarna själva ska få välja förhållningssätt till monarkin så länge den består. – Precis som du i dag kan gå ur svenska kyrkan tycker jag att du ska kunna gå ur kungahuset. Kan du välja att inte betala kyrkoskatt, borde du på samma sätt kunna avsäga dig att bidra till kungens apanage. Det borde vara frivilligt.

iNtervju

Från härskare till estradörerKungahuset är en rest från det gamla klassamhället. Det menar historikern Jan Berggren, författare till boken Från härskare till estradörer.

eN PlaN för folkPartiet?

unga liberaler visar vägen

”Det finns inga liberala argument för att behålla ett statsskick med odemokratiska inslag. Att låta stats-chefen tillsättas via konservativa kriterier snarare än demokratiska är att frångå principen om lika möjligheter.” Så skrev Liberala ung-domsförbundet nyligen i en rapport där de föreslår att Folkpartiet ska driva införandet av republik.

alliaNsväNNer

för rePublik

individens egna meriter

Ett nytt nätverk har skapats för att samla representanter som är för republik från de fyra borgerliga regeringspartierna. I en gemensam debattartikel, signerad fyra borgerliga företrä-dare, som publicerades på svt Debatt, skrev man bland annat: ”Alliansens politik vilar på ett samhälle där framgång bygger på individens egna meriter snarare än privilegier och släktskap. Det är därför vi, liksom många andra alliansvänner, inte kan stödja ett statsskick där ämbetet som statschef går i arv inom en och samma familj.”

följ flödet

republikaner på twitter

Republikanska föreningens norska systerorganisation går numera att följa på Twitter. Sedan flera år finns också Republikanska föreningen där.

www.twitter.com/republikkinorge www.twitter.com/repf

REFoRm – 5

”Sätt hela kungahuset

på 50-öringen. Den fyllde en funktion förut, men nu är den

helt värdelös.”

soraN ismail

PriNsessa eller fri iNdivid?

Eva Ek Josefsson, kontaktperson för lokalavdelningen i Sjuhärad, och Magnus Simonsson, general- sekreterare, uppmärksammade Estelle Bernadottes första födelsedag med att på en helsida i Borås Tidning fråga om hon inte borde få växa upp utan ett förutbestämt yrke.

carl deN siste gustaf

5 mars inledde Carl Gustaf Bernadotte sin jubileumsturné under vilken han ska besöka landets samtliga län för att uppmärksamma att han i höst har suttit 40 år på tronen. Samma dag publicerade Aftonbladet en debatt-artikel signerad Republikanska föreningens ordförande Peter Althin och vice ordförande Mia Sydow Mölleby. Artikelförfattarna menade att det inte finns någon anledning att fira att Sverige – i strid med demokratins grundprinciper – har haft samma icke-valda statschef i 40 år. Istället uttryckte de förhopp-ningen att vår nuvarande kung blev känd som Carl den siste Gustaf i historieböckerna.

euroPas sista moNarkier

Medlemsorganisationerna i den republikanska paraplyorganisatio-nen Alliance of European Republi-can Movements (AERM) fortsätter att utbyta erfarenheter. 16–17 mars träffades representanter för republi-

kanska organisationer från Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Belgien, Storbritannien och Spanien i Bryssel för att hålla årsmöte och dela med sig av kunskap och kampanjmetoder.

kuNgeN vill ha mer PeNgar "Kungen begär nu ökade anslag av skattebetalarna – men vill inte berät-ta vad han ska använda pengarna till." Det skrev Aftonbladet om nyligen. Republikanska föreningen uppma-nar återkommande ledamöterna i Sveriges riksdag att lyfta kravet på insyn i hovstaternas ekonomi och verksamhet. Något annat är inte rimligt att kräva i väntan på repu-blik. Frågan om republik är främst en fråga om demokrati, men så länge monarkin finns kvar är det bra att den granskas även ekonomiskt.

storbritaNNieN

danny boyle vägrar adlas

Den brittiske filmregissören Danny Boyle, kanske mest känd som regissör av filmen Trainspotting och förra som-marens OS- invigning i London, har tackat nej till att adlas av drottning Elizabeth. Enligt tidskriften Live tackade han nej med anledningen att han "hellre är en jämställd medborgare än en kändis".Mycket vill ha mer –

men fortfarande utan insyn.

vikaNde treNd

ingen estelle- effekt

Statiska Centralbyrån har konstaterat att namnet Estelle inte ökade i popularitet efter att Victoria och Daniel Bernadotte döpte sin dotter i maj förra året. Tvärtom. Det har minskat. Under 2011 fick 65 flickor namnet Estelle, men bara 55 under 2012.

översikt aktiviteter

insatser för republik

Kanskesjuksköterska...

6 – REFoRm

hej kim kärNfalk, varför är

du rePublikaN?

– I samband med mitt jobb som program-ledare i radio insåg jag att jag hade väldigt starka åsikter i monarkifrågan, jag tycker att fenomenet i sig är otroligt omodernt och odemokratiskt. I höstas ägnade jag ett helt radioprogram åt att diskutera kungahuset, med utgångs-punkt i att Victoria behövde be sin pappa och regeringen om lov för att få gifta sig med mannen hon älskar. Det är en förlegad maktstruktur som förekom-mer i traditionella hederskulturer, och i vårt svenska kungahus.

vad ogillar du mest med

moNarkiN?

– Att man föds till att vara något förut-bestämt. Jag kan säga till min dotter att hon kan bli vad hon vill i hela världen, allt förutom prinsessa eller kung. Victoria tvingas att säga till sin dotter att hon inte kan bli någonting annat än prinsessa, om hon inte vill abdikera och ställa till med ett jäkla väsen för att slippa.

därför är jag rePublikaN

Kim Kärnfalk

– Jag motsätter mig argumentet som handlar om att vi skulle få mycket valuta för kungahusets apanage när de reser omkring och gör reklam för Sverige. Vi lever i ett informationssamhälle där det finns människor som är väldigt duktiga på marknadsföring och jag vågar påstå att en pr-firma skulle kunna göra mer nytta för samma pengar.

hur tolkar du sveNska

folkets bild av kuNgahuset?

– Ämnet väcker alltid starka reaktioner. Av de som ringer in får jag både kritik och medhåll, det finns inte någon klar majoritet åt något håll. Den äldre gene-rationen är generellt sett mer traditions-bunden och positivt inställd till kunga-huset. Jag är väldigt bestämd och rak på sak när jag argumenterar och det kan nog verka provocerande för många. Kungahuset har inget affektionsvärde för mig. – Samtidigt är det inget personligt, det handlar mer om att jag tycker synd om Victoria. Hon har inte fått välja vad hon ska bli eller vilket sammanhang hon ska

vara en del av, utan bara blivit hjärntvät-tad hela sitt liv. Det är själva fenomenet som måste bort. Bara för att det varit på ett visst sätt i hundratals år behöver det inte vara hugget i sten.

vilka samhällskrafter tror

du sPelar störst roll När det

kommer till att avskaffa

moNarkiN?

– Jag tror det allra viktigaste är att hålla debatten vid liv och prata om de demokratiska värdena. Tänk om någon skulle säga till mig att min dotter måste bli radiopratare, bara för att jag är det. Det finns bara en familj i Sverige som har det så jäkligt. Klart att man kan abdikera men jag tror inte att det är så enkelt när man levt sig in i rollen hela livet.

Kim Kärnfalk är programledare i radio-kanalen Radio1 i Stockholm. Hon har även jobbat med tv-programmet Postkodsmiljonären, deltagit i Melodi-festivalen och varit medlem i det numera splittrade dansbandet Friends.

”Kungahuset har inget affektionsvärde för mig.”

REFoRm – 7

Grattis, estelle! eller?Veckan efter att Estelle Bernadotte firade sin första födelsedag på Haga slott hade många stockholmare fullt upp med att fira sportlov på Kulturhuset. Reform begav sig dit för att fråga några föräldrar vad de skulle känna inför att sätta sina barn i vår blivande statschefs situation.

emma daNielssoN

Har en dotter som är 2 år.

– Vad det än är barnen vill göra i framtiden, så

måste de få bestämma det själva. Helt utifrån sin egen

person och sina egna intressen. Alla ska få göra sina egna val. Bara det att vara en offentlig person redan innan man är född känns så främmande när man ser sina egna barn.

text och foto: Frida Johansson

daNiel siegelstraNd

Har tre barn som är 9, 5 och 3 år.

– Jag är hissmontör och vill inte att barnen ska

gå i mina fotspår, men det viktigaste är så klart att de ska

få bestämma själva. Jag tror att vi svenskar är väldigt lyckligt lottade

i den här frågan, allt är möjligt för barnen som växer upp i dag och vem som helst kan skaffa sig en kvalificerad utbild-ning. Kungafamiljens traditioner och verklighet blir en stor kontrast i ett land där vi generellt sett har väldigt stor frihet att själva bestämma över vår framtid.

cecilia karlssoN

Har en dotter som är 6 månader.

– Det är självklart att barn ska vara fria att välja vad

de vill göra i livet. Att det finns barn som har det på något

annat sätt känns så klart hemskt. Jag är glad för att det inte ligger en liten Estelle i min barnvagn. Sedan tror jag att de flesta formar sina barn utan att tänka på det, att man omedvetet påverkar deras inställning till att börja studera eller jobba direkt efter gymnasiet. Men det går inte riktigt att jämföra.

carola kastmaN

Har en dotter som är 3,5 år.

– Jag är en väldigt stark förespråkare av

det fria valet och att alla människor ska ha möjlig-

het att ta egna beslut. Mina barn ska få välja själva vad de

vill bli, det är deras och alla andra barns rättighet. Jag tycker det är hemskt att det finns barn som inte får göra det, och att det får vara så. Livet är kort och man måste få bestämma själv vad man vill göra av den här tiden, det är inte mer med det.

vad skulle du tycka om det redan var bestämt vad ditt barn ska bli när det blir stort?

8 – REFoRm

en kortege kantad av fem tusen soldater, 18 stridsflygplan som finåkte över slottet, blänkande värjor och 21 kanonskott som dånade över Stockholm. När victoria bernadotte och daniel Westling gifte sig i Storkyrkan 2010 visade Sverige upp sig från sin allra mest militärromantiska sida. Hovets böjelse för den militära estetiken är påtaglig. de krigiska referenserna tycks vara en grundbult för monarkins existens.

hovet och vapnen

text: Michaela Möller

kronans soldater

REFoRm – 9

det var Naturligtvis inte av säkerhetsskäl som den svenska militärorkester-kåren ställde upp sig längs

med kortegevägen den 19 juni 2010. Inte ens de 18 Jas-planen som åkte i formation över staden var en säker-hetsåtgärd, även om många av de tusentals värnpliktiga som kallats in för att hjälpa polisen faktiskt fyllde en praktisk funktion. För att hitta förkla-ringen till varför ett modernt par som Daniel Westling och Victoria Bernadotte lät sig omgärdas med krigssymboler på sin egen bröllopsdag måste vi gå tillbaka i historien.

eNligt dick harrisoN, professor i historia vid Lunds universitet (och med kopplingar till hovet), fick militära värden en enorm statushöjning under tidig medeltid, genom en social milita-risering i Europa. Grunden till utveck-lingen var socioekonomisk.

– När romarriket kollapsade i Väst-europa försvann även skatteväsendet och den romerska armén. I lokalsam-hället blev man tvungen att skydda sig själv, ha egna vakter vid murarna och annat som var nödvändigt för att klara sig. Man gjorde en dygd av denna nödvändighet och det blev positivt att vara bra på att slåss, säger han.

Värdeförändringen innebar att de som var satta att styra samhället, allt från domare till godsägare – men framförallt kungligheter – var tvungna att bli krigare. De införde riddarordnar och framträdde i rustning.

– De var tvungna att personifiera den krigiska sidan av samhället. Så gott som alla officerare i Sverige på

1500-talet och 1600-talet var adelsmän. Det var överklassens plikt att träda in och skydda. Och de blev skattebefriade på grund av det, säger Dick Harrison.

Tankemönstret att personerna på de högsta positionerna skulle identifiera sig med det militära levde vidare.

– Det syns på porträtten från 1700-talet att många fortfarande är avbildade i uniform eller rustning, trots att man slutat att vara ute på slag-fälten. Det fortsatte in på 1800-talet och 1900-talet, i den adliga överklassen hörde det till att du skulle ha en militär aspekt i din personlighet. Du skulle gå en militärutbildning, vara överste eller general eller som vår nuvarande kung,

amiral. Detta gäller i princip hela vår europeiska överklass från tidig medel-tid till i dag, säger han.

Dick Harrison menar att det är en kulturell eftersläpning som gör att dagens kungligheter fortfarande så tydligt anknyter till det militära. För även om den bakomliggande tanken har försvunnit, tenderar formen att stanna kvar.

Men förklaringen till monarkins starka historiska koppling till militären ligger inte enbart i den sociala aspek-ten, med militären som statusmarkör. Militären har rent statsrättsligt haft en grundläggande funktion i legitimeringen av monarkin som institution.

”Det är en kulturell eftersläpning som gör att dagens kungligheter fortfarande så tydligt anknyter till det militära. För även om den bakomliggande tanken har försvunnit, tenderar formen att stanna kvar.”

Dick Harrison

10 – REFoRm

– Varför har vi historiskt haft en kung? Jo, för att han ska beskydda undersåtarna. Det är kungamaktens rationalitet, säger Jonas Nordin, docent i historia och forskare vid Kungliga biblioteket.

rättsskiPNiNg och militärt

försvar är de ursprungliga funktio-nerna för kungamakten. Regalrättig-heterna, de delar av den offentliga maktutövningen som tillkom monarken, delades under medeltiden upp i inrikes och utrikes komponenter. I de utrikes komponenterna låg rätten att starta krig och att sluta fred, att utse sände-bud och att sluta förbund med främ-mande makt. De inrikes regalrättig-heterna handlade om att stifta lagar,

handha rättsskipning, ta ut skatter och utse ämbetsmän.

– Av dessa åtta funktioner, som i de allra flesta europeiska länder fram till 1800-talet betraktats som regal-rättigheterna, är det viktigaste det som rört beskydd. Detta beskydd har utrikes utövats genom militären, inrikes genom rättskipning, säger Jonas Nordin.

trots att kuNgeN iNte längre är överbefälhavare anser hovet att det är betydelsefullt att han får inblick i den militära verksamheten. Carl Gustaf Bernadotte har fått en skräddarsydd militär utbildning. Men utan att ha gjort militär karriär är han både amiral och general. Victoria Bernadotte har fått en grundläggande inblick i det militära

försvaret. Men varför anses det viktigt att kungligheterna ännu i våra dagar får en militärutbildning? Enligt hovets informationschef Bertil Ternert hand-lar det både om tradition, och om en kunskap som fodras av en statschef.

– Vid statsbesök i Sverige är för-svarsmakten en stor del, med olika förband som tar emot. Det ingår i den statsceremoniella delen av besöken. Då är det militära inslaget alltid starkt och kungen bär uniform, säger han.

Victoria Bernadottes militära utbildning var enligt Bertil Ternert en självklar del i hennes utbildning som tronföljare.

– Det kräver kunskap om att ta emot ett kompani och att i olika inter-nationella sammanhang umgås i mili-tära miljöer i samband med statsbesök. Man ska förstå hur försvarsmakten fungerar, säger han.

Enligt Dick Harrison handlar det i dag enbart om gammal militär estetik.

– Den del av militären vi ofta ser i kungliga sammanhang är någon sorts galamilitär, det är inte stridsvagnar som väller fram. Det är speciella typer av regementen, ofta till häst, som har levt kvar på extremt lång övertid. Inte för att de behövs i fält, utan för att det hör till, säger han.

Enligt Jonas Nordin är detta grund-läggande för monarkin som i dag är en sociologisk institution, en symbol med formellt begränsad politisk makt.

Victoria Bernadotte under sin grundläggande soldatutbildning.

Foto

: Jan

Co

lsiö

ö/S

can

pix

Sw

eden

kronans soldater

REFoRm – 11

– Symboler bygger på tradition och nedärvda föreställningsmönster. En in-stitution som förnyar sig allt för mycket gör sig av med det som är grunden för hela dess existens, säger Jonas Nordin.

Han menar att den långsamma förändringstakten är en betydelsefull del i monarkins uppfattade värde. Att rubba traditionen kan vara det största hotet mot monarkin.

– Republikdiskussionen har blivit mer livaktig bara de senaste tre-fyra åren. Men jag har svårt att se att det skulle ske någon förändring från polit-iskt håll, det finns för närvarande ingen politisk vilja att ändra statsskicket. Men det som skulle kunna förändra inställ-ningen till monarkin är just detta, om symbolinnehållet börjar uppfattas som allt mindre relevant, säger han.

meN att relatioNeN mellan kungahuset och militären enbart skulle handla om pynt, nedärvda traditioner och symbolik är en alltför godtrogen uppfattning, menar Anna Ek, ordfö-rande i Svenska Freds- och Skiljedoms-föreningen:

– Banden mellan kungahuset och militären är starka. Att det enbart skulle handla om historisk-estetisk symbolik snarare än politik tycker jag är att blunda för fakta. Det är inte bara så att kungen har gett sitt namn åt gra-natkastaren Carl Gustaf, som använts i en rad krig i världen, exempelvis i

Burma, Afghanistan, Sri Lanka och Colombia. Kungahuset är även aktiva lobbyister för svensk vapenexport och vapenindustri.

Anna Ek pekar vidare på de resor som kungafamiljen regelbundet genom-för tillsammans med representanter för svenska företag.

– Jag tror inte det är särskilt många större vapenaffärer som har marknads-förts utomlands utan att kungahuset har varit inblandat som dörröppnare, exempelvis i länder som Brasilien, Thailand och Saudiarabien. Kunga-huset är en del av den svenska vapen-exportpolitiken och de satsningar på nya vapensystem som görs, nu senast Super-Jas. Det går liksom inte att missa, säger Anna Ek.

sammaNflätNiNgeN med mili-

täreN manifesteras gång på gång, vid statsbesök, födelsedagar, bröllop och begravningar, något som inte minst blev tydligt vid firandet av vigseln mellan Victoria Bernadotte och Daniel Westling.

– Kungahuset har bröllop, då ska de finaste kronjuvelerna, även de som representeras av militären, vara med. Jag tyckte dagen kändes oerhört barock ur det perspektivet och hade nog hoppats att det inte skulle vara så mycket militärparad över det hela, säger Anna Ek.

Men hur kommer det sig att sym-biosen mellan hovet och vapnen fort-

carl gustaf berNadotte

Militärtjänstgöring med två och ett halvt års utbildning i armén, marinen och flygvapnet. Avlade sjöofficersexamen 1968. Carl Gustaf Bernadotte innehar den militära graden amiral i flottan samt general i armén och flygvapnet.

victoria berNadotte

Grundläggande soldatutbildning. Soldatutbildningen fortsatte 2003 med att hon genomgick några veckors grund-läggande utbildning för soldater i utlands-tjänst vid SWEDINT i Almnäs i Södertälje. 2004 läste Victoria Bernadotte kurser vid Försvarshögskolan i Stockholm med inriktning på statskunskap, internationella relationer och konfliktlösning.

carl PhiliP berNadotte

Carl Philip Bernadotte gjorde sin värnplikt vid Amf 1 i Vaxholm och han har genom-gått en utbildning till båtchef. Under åren 2001 och 2002 genomförde Carl Philip Bernadotte en officersutbildning inom Marinen. Han tog examen som fänrik i december 2002. I december 2007 fick han kaptens grad i Stockholm. Studier vid Försvarshögskolan.

den kungliga truppen

Anna Ek

”Banden mellan kungahuset och militären är starka. Att det enbart skulle handla om historisk-estetisk symbolik snarare än politik tycker jag är att blunda för fakta.”

sätter att få näring ännu i våra dagar? Anna Ek har en teori:

– Det är inte bara en fråga om pompa och ståt, kungahuset är med i politiken via personliga relationer med andra ekonomiska storaktörer i samhället. Jag tror att kungahuset ser ett värde i att värna relationen med personer som har kopplingar till militären och vapenindustrin. Ur ett brett perspektiv tror jag att de kanske bedömer det som viktigt för förvalt-ningen av sina tillgångar – och därmed även sin fortlevnad. Det rör sig om tradition och ekonomi. Militären och kungahuset är beroende av varandra, var och en med sina egna anledningar.

12 – REFoRm

vad händer med social- demokraternas republik?En majoritet av Socialdemokraternas distriktsordförande vill avskaffa monarkin. Det visar Reforms kontakter med distrikten runt om i landet. Trots det drivs inte frågan aktivt av partiledningen.

s-enkät

REFoRm – 13

socialdemokraterNas

historia som motståndare till monarkin är lång. Redan när partiet grundades 1889

var det inskrivet i partiprogrammet. I dagsläget driver partiledningen inte frågan aktivt – detta trots att mer än hälften av partiets distriktsordförande officiellt deklarerar att de vill avskaffa monarkin. Det visar nämligen Reforms egen enkät.

för att ta temPeN inför partikon-gressen 3–7 april kontaktades partiets 26 distriktsordföranden. Vi ställde helt enkelt frågan: ”Tycker du att Sverige bör avskaffa monarkin?” 14 distrikts-ordförande, av de 19 som svarade på undersökningen, svarade ja. Endast en av dem svarade nej och fyra avböjde att delta (resterande sju har inte återkom-mit trots upprepade kontaktförsök).

De svaranden som var positivt inställda till att avskaffa monarkin fick följdfrågan: ”Vilket tycker du är det största hindret för att avskaffa monarkin i dag?” Samtliga angav alternativet ”Den svenska befolkningen vill bevara Kungahuset”, och sex utav de 13 lade dessutom till alternativet ”Partierna som vill ha en republik prioriterar inte frågan” som en bidragande faktor.

Den huvudsakliga uppfattningen bland de svarande i Reforms enkät är alltså att monarkin bör avskaffas, men att bristen på folkligt stöd och parti-ets prioriteringsordning står i vägen. Hur kommer det sig då att frågan om det svenska statsskicket inte finns på agendan? Om så stor andel av landets

distriktsordförande är av samma åsikt, varför är det inte högre prioriterat inom partiet?

statsvetareN stig-björN

ljuNggreN anser att Socialdemo-kraternas inställning till det svenska statsskicket är ett tydligt exempel på en fråga där partiets företrädare har annorlunda åsikter än vad väljarna har. Men samtidigt är uppfattningen så pass stark rent principiellt att man är ovillig att ta bort den helt.

– Monarkin är ingen fråga som får Socialdemokraterna att förlora ett val, oavsett om de väljer att tona ner den eller inte, men det är heller ingen fråga som de kan vinna ett val på.

Att frågan om statsskicket skulle vara något som blir aktuellt i samband med riksdagsvalet 2014, ser Stig-Björn Ljung-gren som högst otroligt. Detta eftersom det är svårt att mobilisera väljare i frågan. Det skulle också ge partiets politiska

motståndare möjligheter att skrämma väljarna med vad det här okända med en republik skulle innebära.

– Socialdemokratin har arbetat med att urholka monarkins betydelse och den har blivit allt mer symbolisk, vilket förstås också har gjort motståndet till monarkin mindre intressant. Dagens monark är inte samma slags figur som i början av 1900-talet. Saken i sig har blivit paradoxal, genom att av-löva kungahusets makt har man samti-digt gjort det lättare för kungahuset att finnas kvar.

Trots detta vilar Socialdemokraterna alltjämt på en grund av starka republik-anska principer. Vilket inte minst Reforms enkät på ett tydligt sätt visar. Resultatet understrycker att den vanli-gaste uppfattningen i partidistikten är att vårt nuvarande statsskick inte är det som är det mest önskvärda. Det lämnar dörren öppen för partiets republikanska krafter att agera mer aktivt.

en velig historia – i korthet

Socialdemokraterna bildades 1889 och i sitt allra första partiprogram krävde man en svensk republik. Ett anspråk som några år senare skulle komma att dämpas när partiet 1920 bildade sin första regering under Hjalmar Brantings ledning. Under Olof Palmes första mandatperiod gjordes dock riktiga fram-steg i frågan och 1971 slöt Socialdemokraterna den så kallade Torekovs-kompromissen. I konsensus med de borgerliga partierna lyckades de inte avskaffa monarkin som statsskick, kungen är alltjämt statschef, men har förlorat en stor del av sitt formella politiska inflytande.

Stig-Björn Ljunggren, statsvetare.

Tycker du att Sverige bör avskaffa monarkin?

Ja! IIII IIII IIII (14 st)

Nej! I (1 st)

Vill ej svara: IIII (4 st)

/ /

Av 26 distriktsordförande har sju ej

gått att nå trots upprepade försök via

e-post och telefon.

ja

vill ej svara

Nej

7

414

1

14 – REFoRm

trimma dina arGumentNär monarkins försvarare höjer rösten gäller det att ha svar på tal. Med vässade argument och ett kallt huvud kan du få motparten att tänka efter – och kanske byta sida.text: Martin Genberg

retorikskola

REFoRm – 15

i arbetet med att föra fram argumenten för republik är varje samtal viktigt, varje fikadiskus-sion en möjlighet. Och det finns

saker du kan göra, rent praktiskt, för att ännu bättre kunna nå fram till dina meningsmotståndare.

Kutte Jönsson är doktor i praktisk filosofi vid Malmö högskola och undervisar i argumentationsanalys. För honom är det en ädel sport att dis-kutera – ett ärligt spel som helst utövas med silkesvantar och där ingen vinner med snärtiga oneliners, vilket annars kan vara lätt att tro när man tittar på debattprogram på tv.

– Där kommer argumenten fram slängigt. Det liknar mer en form av positionering än en diskussion, säger Kutte Jönsson.

Han tycker att det är viktigt att först av allt bearbeta sina egna vikti-gaste argument och gå till botten med motiven. Vill du få med dig andra eller är det viktigast att du får uttrycka dina åsikter? Vill du förändra samhället? Varför vill du det?

– Du vänder argumentations- analysen inåt, mot dig själv. Det här kan du också göra tillsammans med andra som delar din åsikt. Då är du inte rädd och inställd på försvar. Vill vi ha bort monarkin endast om Sveri-ge blir republik istället? Sådana frågor kan leda till att argumenten utvecklas och fördjupas.

Nästa steg är att öppna dig för andras värderingar. Ta reda på mer om varför motståndarna vill ha monarki.

– Då kan ni hitta gemensamma beröringspunkter och du kan till och med hålla med om vissa saker. Då brukar motståndaren, om vi nu ska använda det ordet, bli mer benägen

att lyssna på vad du har att säga, säger Kutte Jönsson.

Han nämner något som kallas välvillighetsprincipen, något han själv använder i diskussioner. Enligt den ska du försöka se motståndarens argument som om de vore dina egna.

– När du är konfrontativ sluter människor sig. Ett sätt att komma runt det är att själv vara öppen. I fallet med kungahuset kan du hålla med om att kontinuiteten är viktig, men samtidigt lyfta fram att även republik skulle främja kontinuitet. Att vara generös är ett sätt att få den andre att slappna av och lyssna, säger han.

– Ett annat sådant, lite mjukare, sätt att argumentera är att helt enkelt ställa frågor. Är det inte så här? Kan man inte se det på det här viset?

det är äveN bra att öva sig i konsten att bena upp sina argument. I debatten om statsskicket pratas det till exempel om fjäsket för hovet,

”När du är konfrontativ sluter människor sig. Ett sätt att komma runt det är att själv vara öppen. I fallet med kungahuset kan du hålla med om att kontinuiteten är viktig, men samtidigt lyfta fram att även republik skulle främja kontinuitet. Att vara generös är ett sätt att få den andre att slappna av och lyssna.”

16 – REFoRm

1 Undvik argument utan koppling till den centrala idén. Du kanske säger ”men se på omvärlden,

republik är ju vanligare i västerlandet än monarki!” Det är i sig inget starkt argument. På filosofiskt fackspråk kallas detta ”argumentum ad popu-lum” – folkets argument – och är en logisk miss.

2 Känsloargument är farliga. ”Jag tycker inte om kungafamiljen” är lika illa som att säga ”men jag

gillar ju kungen”. De ses som mindre giltiga. Den som känner starkt för nå-got kan bli förblindad och bortse från viktiga aspekter av en fråga.

svar På tal

På Republikanska föreningens hemsida finns en lista med några av de vanligaste invändningarna mot republik och hur du kan bemöta dem. Se repf.se/argument

fler argumeNt

kungen som symbol för Sverige samt arvsrätten om vartannat.

– Om du kan avgränsa diskussionen vinner du både saklighet och tydlig-het. Du kan säga till exempel ”ja, men nu pratar vi om flera saker på samma gång. Kan vi hålla oss till ett av de här ämnena tror jag det blir lättare för alla att hänga med”.

kutte jöNssoN ger Republikanska föreningens egen lista med argument ett mycket gott betyg, särskilt med tanke på att argumenten hänger ihop bra och att de är byggda runt en central tanke.

– Att monarkin är en odemokratisk idé är portalargumentet, som sedan demonstreras i en rad konkreta exempel, säger han.

Republikanska föreningen har hittat en värdegrund som många kan förstå och sluta upp kring, nämligen att demokrati är viktigare än till exempel traditioner, och runt denna har man sedan byggt en struktur av argument.

Själv tycker Kutte Jönsson att det viktigaste i en argumentation inte är segern. Då ser han hellre en intressant diskussion. Och att man lyssnar:

– I bästa fall kan du få upp ögonen för saker som du har bortsett ifrån. Det är svårt att ändra på åsikter. Att för-ändra en hel nations inställning är ett långsiktigt arbete. Har du fått någon att tänka efter så har du gjort ett riktigt bra jobb.

3 Sätt nivån själv. Om ni hamnar i personligt tyckande om kungafamiljen kan du återföra

fokus till den politiska nivån och demokratifrågan. ”Men om vi skapade en ny nation och höll ett val om vilket statsskick vi ska ha, hur skulle du rösta då?”

4 Anpassa dig till publiken. På fikarasten finns inte utrymme för långa debatter. Om någon

säger sig gilla kungen som person kan du humoristiskt påpeka att det inte är ett stöd för monarki, eftersom kungen hade fötts till vår statschef även om han hade varit otrevlig.

"Att förändra en hel nations inställning är ett långsiktigt arbete."

5 Ha koll på sakfrågan. Om någon tycker att det verkar krångligt att byta statsskick kan du säga

att ja, det krävs en grundlagsändring, och för det krävs två beslut i riks- dagen med ett val emellan. Tipsa också om Republikanska föreningens grundlagsutredning, där en konkret plan, inklusive färdiga grundlags-texter, har presenterats.

Fem diskussionstips från Kutte Jönsson som hjälper dig i debatten.

Kutte Jönsson

reform– 17

dageNs Program

kl 10.00 PresideNt eller iNte

PresideNt, det är frågaN

Ett seminarium om hur Sverige kan bli världens modernaste demokrati. Mats Einarsson, som har utrett hur ett nytt statsskick kan införas, ger förslag på

hur republiken med en president som statschef kan utformas. Mats Lindberg, professor i statskunskap vid Örebro universitet, anser att det varken behövs en kung eller en president. Hur tycker du att Sveriges framtida statsskick ska se ut? Kom och diskutera! Samtalet leds av Sara Karlsson, som sitter i Republi-kanska föreningens styrelse.

kl 12.30

samtal om PresideNtval

År 2012 var något av ett superår när det gäller presidentval. I exempelvis Finland, Island, Frankrike, USA och Slovenien valde medborgarna sin stats-chef. Republikanska föreningen passade på att genomföra studieresor till just dessa republiker. Vilka erfarenheter tar vi med oss i arbetet för en svensk republik? Deltagare från studieresorna berättar.

kl 13.30

koNgress 2013

Varmt välkommen till Republikanska föreningens kongress! Det blir sedvan-liga förhandlingar, med bland annat genomgång av verksamhet, behandling av inkomna motioner, och val av styrelse. Kongresshandlingar finns på föreningens webbplats från och med 28 mars. Under kongressen utdelas utmärkelsen Årets republikan.

aNmälaN: www.repf.se/kongress, tel 0768-71 77 22När: lördag 13 april, kl 10.00–17.00.var: Stockholm Waterfront Congress Centre, Nils Ericsons Plan 4, Stockholm

joNas luNdgreN, berätta om er verksamhet?

– Vi är inte ett ungdomsförbund i traditionell bemärkelse, utan en organisation som står väldigt nära Republikanska föreningen. Vår främsta arbetsuppgift just nu är att bygga upp en infrastruktur, skaffa fler kontaktpersoner i olika delar av landet och etablera en varaktig närvaro i sociala medier. Allt bottnar så klart i viljan att arbeta för en fram-tida omvandling av vårt svenska statsskick.

hur ser förbuNdets geografiska

sPridNiNg ut i dagsläget?

– Vi har kontaktpersoner i Umeå, Helsingborg, Göteborg och Stockholm. Förbundets första lokalförening bildades nyligen på Stockholms Universitet.

vad ser Ni för möjlig-

heter i framtideN?

– Vi har stor potential och känner att frågorna kring en framtida republik får allt högre relevans. Ungdomar söker upp oss och debatten rör sig hela tiden i nya riktningar.

vilka söker sig till er?

– Alla som tycker att det finns en poäng med att ett demo-kratiskt samhälle ska ledas av legitima maktföreträdare, det tror jag att de flesta gör om de bara tänker efter. Missnöjet mot monarkin växer och strömmen av åsikter måste kanaliseras, Unga Republikaner är den självklara kanalen för det.

Jonas Lundgren Foto: Robert Tjerberg

välkommen till kongressdagen

13 april är det dags för Republikanska föreningens kongress – den största årliga sammankomsten för oss som strävar efter ett mer demokratiskt statsskick.

Peter Althin talar inför medlemmar på kongressen år 2011.

Att inte digga monarkin har ingenting med ålder att göra. För alla mellan 13 och 30 år finns det en ungdomsorganisation att engagera sig i. Reform har talat med Unga republikaners förbundsordförande Jonas Lundgren.

unga republikaner

18 – REFoRm

Nya medlemmar

notiser

monarkin omstridd i hbt-samhället

efter att victoria Bernadotte delat ut priset till Årets homo, Jonas Gardell, vid QX Gaygalan på Cirkus i Stockholm tidigare i år reagerade flera inom HBT-rörelsen. ”Få verkar resonera kring att detta stöd kommer sent och knappast är oväntat”, skrev fyra HBT-engage-rade personer på QX-debatt.

varför har du valt att gå med

i rePublikaNska föreNiNgeN?

– jag tycker att vår monarki är något förlegat och gammel-dags, ingenting som hör hemma i ett mo-dernt samhälle. Att bli medlem i Republikan-ska föreningen var för mig det naturliga sättet att stödja en förening som delar min åsikt. Jag har alltid tyckt att vårt statsskick är ett underhållande sam-talsämne, och det har länge varit en återkom-mande diskussion i min bekantskapskrets. Om man som jag är villig att argumentera för en sak är det naturligt att också ta ställning. Nu försöker jag, så gott jag kan, värva fler medlem-mar bland mina vänner och bekanta.

görgen ståhl,

helsingborg

– jag kommer

ursPruNgligeN från Storbritannien, när jag flyttade hit blev jag lite ledsen över att ha landat i ännu en monarki. Även om jag har varit en del av det svenska samhället i flera år, blev jag formellt sett medborgare först för ett år sedan och då kändes det angeläget att ta tillvara på min medborgerliga rätt att ta ställning. Jag hade följt den repu-blikanska föreningen på Facebook ett tag och jag tycker att de har gjort ett bra jobb med att väcka frågor kring den demokratiska debatten.

Neil ormerod,

uppsala

– jag har i hela mitt liv haft ett starkt enga-gemang för samhälls-frågor och politik. Med åren har det känts allt viktigare att ta ställning för en organisation man tror på. Det svenska samhället ligger långt fram i utvecklingen när det gäller organisa-tion och välfärd, vi har ett parlament och en fungerande riksdag sedan lång tid tillbaka och ändå har vi en statschef som inte är vald av folket. Det går inte ihop. Jag tycker att kungen bör avveckla sin relation med staten, ägna sig åt sina per-sonliga intressen istället och förvalta familjens historiska arv.

margareta hagren,

Nässjö

Ovanstående rubrik i Svensk Damtidning gav falska förhoppningar hos många republikaner.

”Kungaparet besökte Arbetsförmedlingen”

På rätt väg

”70 ProceNt av svenskarna vill behålla det nuvarande statsskicket, medan 23 procent vill avskaffa monarkin.” I januari 2013 presenterade Sifo sin senaste undersökning om svenska folkets inställning till monarkin. I den förra mätningen, som gjordes i maj 2011, var motsvarande siffror 74 respektive 21 procent. I samma undersökning framkom det att nästan var femte svensk, alltså 17 procent, upplever att deras förtroende för kungen har minskat under året som gick. Endast två procent har fått ökat förtroende.

Republikanska föreningen får ständigt nya medlemmar. Fler och fler tröttnar på Sveriges odemokratiska och omoderna statsskick.

REFoRm – 19

göteborg

Ordförande: Daniel Carlenforsdaniel.carlenfors@repf.se, www.repf.se/goteborg

jämtlaNds läN

Kontaktperson: Anny Berglinanny.berglin@repf.se

jöNköPiNg

Kontaktperson: Helen Carlssonhelen.carlsson@repf.se

luNd

Kontaktperson: Nils Larssonnils.larsson@repf.sewww.repf.se/skane

malmö

Kontaktperson: Alf Nilssonalf.nilsson@repf.sewww.repf.se/skane

sjuhärad

Kontaktperson: Eva Josefssoneva.ek.josefsson@repf.se

stockholm

Ordförande: Erik Nordbladerik.nordblad@repf.se, www.repf.se/stockholm

umeå

Kontaktperson: Mikael Lindbäckmikael.lindback@repf.se

uPPsala

Kontaktperson: Ulla Holmulla.holm@repf.se

värmlaNd

Kontaktperson: Imre Randinimre.randin@repf.se

örebro

Kontaktperson: John Johanssonjohn.johansson@repf.se

östergötlaNd

Kontaktperson: Rasmus Orsénrasmus.orsen@repf.se

här fiNNs rePublikaNska lokalavdelNiNgar:

lokala avdelNiNgar aktiviteter

12 aPril, kl 18.00

Unga republikaners kongress. Kontakt: Jonas Lundgren, 0735-357576, jonas.lundgren@repf.seRepublikanska föreningens kansli, Karlbergsvägen 86 B, 4 tr, Stockholm

13 aPril, kl 10.00

Kongressdag med seminarier på förmiddagen och kongress efter lunch. Kontakt: Magnus Simonsson, 0768-717722, magnus.simonsson@repf.seStockholm Waterfront Congress Centre, Nils Ericsons Plan 4, Stockholm

17 aPril, kl 19.00

Paneldebatt: Republik eller monarki – en icke-fråga? Kontakt: Ulla Holm, 070-673 82 30, ulla.holm@repf.se. Studieförbundet Vuxenskolan, Kungsängsgatan 12, Uppsala

24 aPril, kl 18.30

Republikansk studiecirkel. Kontakt: Alf Nilsson, 076-8083025, alf.nilsson@repf.seABF, Spånehusvägen 47, Malmö

16 maj, kl 19.00

Medlemsmöte. Kontakt: Nils Larsson, 0738-263253, nils.larsson@repf.seFolkets Hus, Kiliansgatan 13, Lund

18 maj, kl 14.00

Kampanj. Kontakt: Erik Nordblad, 070-3744399, erik.nordblad@repf.seSamling vid svampen, Stureplan, Stockholm

22 maj, kl 18.30

Medlemsmöte. Kontakt: Jann Verde, 0734-403545, jann.verde@repf.seRepublikanska föreningens kansli, Karlbergsvägen 86 B, 4 tr, Stockholm

29 maj, kl 18.30

Republikansk studiecirkel. Kontakt: Alf Nilsson, 076-8083025, alf.nilsson@repf.seABF, Spånehusvägen 47, Malmö

6 juNi, kl 13.30

Kampanj. Kontakt: Eva Ek Josefsson, 070-3567996, eva.ek.josefsson@repf.seStora torget, Borås

kaleNdarium

REFoRm – 19

jag har ofta förvånat mig över hur tätt orden folket och folklig dyker upp i medias rapportering om de kungliga. Nu senast är det ögonblicksbilderna från den populära prinsessan Lilians begravning som fångar mitt intresse. Redan långt innan ceremonin inled-des fylldes Slottsbacken av människor som samlats för att hedra prinsessan, hon som alltid beskrivits som en rejäl, spontan ”vanlig” människa som under-kastade sig kungahusets regler enbart av lojalitet med prins Bertil.

”Lilian Craig gick in för reglerna för kärlekens skull”, sade biskop emeritus Lars-Göran Lönnermark när han officierade vid begravningsguds-tjänsten. En folkets prinsessa alltså. Nästan som prinsessan Diana av Stor-britannien, som efter sin död nästan helgonförklarades av förkrossade undersåtar och odödliggjordes i ett av premiärminister Tony Blairs allra mest inspirerade tal. Eller som drottning Kristina som i vår tid väcker så stort intresse därför att vi alla kan identi-fiera oss med hennes önskan att avsäga sig tronen.

Paradoxalt Nog verkar folk uppskatta när kungligheterna uppför sig som vem som helst och Lilian, född och uppväxt i brittisk arbetarklass, var vanligare än de flesta. Giftermål kunde det därför inte bli tal om den där gången då den biträdande svenske marinattachén prins Bertil klev in i hennes liv. Han behöll sin lojalitet mot det svenska kungahuset och köpte en villa i S:t Maxime på Rivieran åt Lilian och sig. Underligt nog höll svensk press tyst om saken. Lilian smusslades

fåNgarNa På slottet

hit och dit. Officiellt fanns hon inte. Först 1976 kunde de vigas i Drottning-holms slottskapell: världens äldsta sambopar. När Lilian berättade att den långa väntan gjort att de inte kunnat skaffa egna barn, fällde svenskarna många sympatitårar. Det var den gamla sagan om mannen av börd och kvinnan av folket.

Men den här folkliga förankringen är inget nytt i kungahusens historia. I de nordeuropeiska monarkierna har kungarna ofta gjort gemensam sak med folket – ofta representerat av bondeståndet – och bildat politiska allianser mot adeln. Det är därför som en känsla av att monarken ”står på min sida” lever kvar i våra samhällen.

Samtidigt vet de flesta att detta inte är sant. Särskilt vår tids kungligheter lever helt separerade från deras under-såtars verklighet. De är varken fullgoda medborgare eller politiska makthavare – de har inte heller meriterat sig på vanligt sätt för sina så kallade arbets-uppgifter – och existerar därför i ett vakuum, utanför moderniteten. Faktiskt i en låtsasvärld.

kaNske är det därför man så lätt känner sympati och medkänsla med dem. Som nu, när vi läser om hur prinsessan Lilians liv blev, först un-dangömd som en skamlig hemlighet, sedan som fånge hos hovet. Inte så konstigt att vi för varje år blir fler och fler som kräver de kungligas omedel-bara befrielse.

”De är varken fullgoda medborgare eller politiska makthavare – de har inte heller meriterat sig på vanligt sätt för sina så kallade arbetsuppgifter – och existerar därför i ett vakuum, utanför moderniteten.”

ulrika kärNborg

Samhällsdebattör och författare.

Returadress: Reform Republikanska föreningen Karlbergsvägen 86 B 113 35 Stockholm

Foto: Magnus B

ergström

1 1 1 0 1 3 4 0 0