Årsredovisning 2015

Lilla Kungsleden. Foto: Viktoria UnossonKorsholmen. Foto: Viktoria Unosson

3

Produktion: Ekonomienheten och kommunikationsenheten, Bromölla kommun

Tryck: GL-Tryck, Kristianstad 2016

Omslagsbild: Carolina Falkholt målade konstverket ”Pi” på Malverkets södra vägg hösten

2015. Foto: Anastasia Polubotko

InnehållsförteckningInlednIng

Kommunstyrelsens ordförande har ordet 5

Vår organisation 6

Fem år i sammandrag 7

FörvalTnIngsberäTTelse

Allmänt 8

Finansiella mål 10

Finansiell analys 10

Resultatutjämningsreserv 12

Driftsredovisning 13

Investeringsredovisning 14

De kommunägda företagen 14

Övriga åtaganden 15

Personalekonomisk redovisning 16

Budgetuppföljning och styrning 20

Framtidsbedömning 21

KOmmunFullmäKTIges mål

Måluppfyllelse av övergripande mål 22

vIljerIKTnIngar

Viljeriktningar budget 2015 26

verKsamheTsberäTTelser

Gemensam service 30

Stöd och omsorg 34

Tillväxt och utveckling 40

Utbildning 46

Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen 52

Myndighetsnämnden, Myndighetskontoret 53

Revisionen 55

Överförmyndarnämnden 56

Sammanställd redovisning, Kommunala bolag och kommunalförbund 57

räKensKaPer

Resultaträkning 59

Finansieringsanalys 60

Balansräkning 61

Noter 62

Redovisningsprinciper 68

Begreppsförklaringar 69

Ivöstrand (bilaga) 70

Revisionsberättelse 71

4

“Bromölla kommun har under året haft den största befolkningsökningen på många år, vilket är väldigt roligt och jag vill välkomna alla våra nya kommuninvånare.“

Attraktiv och levande kommun!Ett helt år har nu gått på den här mandatperioden och det är med glädje och stolthet jag ser tillbaka på året som varit. Mycket har hänt och det har varit ett enormt spännande och innehållsrikt år.

Efter valet har det blivit en mer komplex politisk arena vilket har krävt ett annat sätt att tänka, leda och styra. För att komma fram till bra lösningar för kommunen är det avgörande med bra samarbete och dialog. Jag har därför aktivt valt att ge stort utrymme för dialog och diskussioner. Under året har jag lagt stort fokus på att skapa ett positivt och bra klimat i politiken. Utbildning och företagssafari har genomförts för att ge de förtroendevalda förutsättningar och ökade kunskaper kring uppdraget. När året summeras känner jag stor glädje över allt positivt som hänt i vår kommun och i alla våra verksamheter. Bromölla kom-mun har under året haft den största befolkningsökningen på många år, vilket är väldigt roligt och jag vill välkomna alla våra nya kommuninvånare.

För att lyfta fram några saker som hänt under året har vi bland annat startat upp byaträffarna igen. Nu med ett nytt upplägg som glädjande har lett till välbesökta träffar med bra dialog. När det gäller flyktingsituationen under hösten klarade kom-munen utmaningen på ett ansvarsfullt sätt. Nu är det viktigt att tillsammans arbeta vidare med frågan så att integrationen

blir så bra som möjligt. Arbetslösheten bland unga är fortsatt en utmaning och en prioriterad fråga. En del av kraftsamlingen för arbetet kring ungdomsarbetslösheten är bland annat en lokal överenskommelse som tecknats mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Ytterligare en är projektet Plug-in 2.0 där syftet är att öka antalet elever med gymnasiebehörighet. De gemensamma satsningar som skett inom samarbetet i Skåne Nordost som destinationsutvecklingsprojektet och Förenkla-helt enkelt lägger en bra grund för framtiden. Min ambition är att fortsätta arbeta för den positiva utvecklin-gen som vi bara sett början på! Både med de möjligheter och de utmaningar som finns.

Vill avslutningsvis rikta ett stort tack till alla medarbetare för ett enormt engagemang och för insatser under 2015. För att lyckas i detta arbete med att skapa en attraktiv och levande kommun är ni alla viktiga. Jag känner en stolthet över det vi skapat tillsammans.

Jenny Önnevik, kommunstyrelsens ordförande

Jenny Önnevik. Foto: Viktoria Unosson

6 Inledning | Vår organisation

Kommunfullmäktige 41 ledamöter + 25 ersättare

13 10 6 4 4 2 1 1

ab bromöllahem

bromölla Fjärrvärme ab

bromölla Fritidscenter ab

beredning för tillväxt och samhällsbyggande

11 ledamöter

bromölla energi och vatten ab

beredning för översyn av kommunfullmäktiges

övergripande mål 8 ledamöter

välfärdsberedningen11 ledamöter

arvodesberedning8 ledamöter

överförmyndarnämnd3 ledamöter + 3 ersättare

valnämnd7 ledamöter + 7 ersättare

myndighetsnämnd7 ledamöter + 7 ersättare

sölvesborg-bromöllakommunalförbund

bromölla Industristiftelse

Kommun KoncernBolag

Förbund

Stiftelser

Vår organisationBromölla kommun och koncern

Kommunstyrelse 15 ledamöter + 15 ersättare

valberedning5 ledamöter+ 5 ersättare

revision5 ledamöter

allmänt utskott5 ledamöter + 5 ersättare

Omsorgsutskott5 ledamöter + 5 ersättare

utskott för utbildning, kultur och fritid

5 ledamöter + 5 ersättare

samhällsbyggnadsutskott5 ledamöter+ 5 ersättare

Kommunstyrelsens förvaltning

gemensam service

stöd och omsorg

Tillväxt och utvecklingutbildning

2015

S SD M AltBr V Mp L C

Koncern

Tillväxt och utveckling

Inledning | Fem år i sammandrag 7

Fem år i sammandrag

allmänT 2011 2012 2013 2014 2015

Antal invånare 31 dec 12 366 12 250 12 336 12 400 12 513

- varav 0 - 4 år 695 651 674 659 654

- varav 5 - 14 år 1 366 1 364 1 405 1 453 1 503

- varav 15 - 19 år 784 741 712 676 700

- varav 20 - 64 år 6 799 6 741 6 722 6 730 6 687

- varav 65 år - 2 722 2 753 2 823 2 882 2 969

Andel av medelskattekraften (%) 90 90 89 88

Kommunal utdebitering (kr) 21,76 21,76 21,76 21,76 21, 76

Medelskattesats kommun, riket (kr) 20,73 20,59 20,61 20,65 20, 70

Total utdebitering i snitt (kr) 31,55 31,60 31,73 31,86 31, 89

uTFörda TjänsTer

Inskrivna barn i förskolan 592 591 581 596 605

Andel elever behöriga till gymnasiet 85 94 91 87 84

Hemtjänst, antal brukare (exkl. larm och matdistribution) 190 192 300* 343* 323*

Antal vårddygn enligt lagen om vård av unga 3 837 2 829 2 711 2 043 3 617

Insamlat hushållsavfall per invånare i kg, optibag 210 211 213 210 212

PersOnal

Antal anställda 868 861 860 880 924

Antal årsarbetare 782 771 774 794 832

Anställdas medelålder 47,8 47,4 48,4 48,0 47,7

Anställdas sysselsättningsgrad 89,2 88,9 89,5 89,8 89,5

Personalomsättning, antal börjat - antal slutat -4 -6 1 5 17

eKOnOmI (mnkr)

Årets resultat 26,7 27,2 18,1 9,7 2,2

Resultat enligt balanskravet 20,7 26,8 17 8,1 2,3

Verksamhetens nettokostnad 530,6 542,2 567,6 587,5 617,1

Nettoinvesteringar 43,5 32,2 79,3 100,4 30,7

Låneskuld 61,4 60,0 60,0 115 150

Borgensåtagande 621,6 619,2 647,3 684,4 759,8

Nettokostnadsandelar inkl. finansnetto 96,0 95,2 96,9 98,4 99,7

*varav 30 brukare 2013 i åldersgruppen under 65 år med SOL-beslut.*varav 34 brukare 2014 i åldersgruppen under 65 år med SOL-beslut.*varav 31 brukare 2015 i åldersgruppen under 65 år med SOL-beslut.

2015

Förvaltningsberättelse

Allmänt

allmäntKommunen uppvisade för trettonde året i rad ett positivt resultat. Kommunen är inne i en period med många planerade investeringar, vilket även medfört att långfristiga skulder har ökat.

KonjunkturenSkatteintäkterna blev för 2015 4,3 mnkr lägre än budgeterat.

Svensk ekonomi utvecklades starkt under slutet av 2015, med en kraftigt ökande BNP-tillväxt, vilket placerade Sverige i topp-skiktet bland OECD-länderna. Uppgången var bred och såväl konsumtionen, investeringarna och exporten ökade relativt snabbt.

Under 2015 fortsatte inflationstakten i Sverige att vara låg. Detta medförde bland annat att Riksbanken beslutade, för för-sta gången i historien, om att sätta en negativ reporänta. Låg inflationstakt medförde även att Konsumentprisindex under året sjönk något i förhållande till föregående år.

Sysselsättningen i riket ökade under året, vilket även medförde en lägre arbetslöshet i åldersintervallet 15-24. Arbetslösheten i åldersintervallet är dock på en fortsatt hög nivå, strax under 19 %.

befolkning Kommunfullmäktiges mål:• Positiv befolkningstillväxt med 0,5 %. Vid årsskiftet 2015-2016 hade kommunen 12 513 invånare, vilket är en ökning med 113 personer eller 0,9 % på ett år. Målet uppfylldes således. Under den senaste tioårsperioden har kommunens befolkning ökat med 415 personer. Så här många har vi inte varit sedan 1995 och flest var vi år 1991 med 12 742 invånare. Tittar vi närmare på statistiken har antalet barn från 0-17 år ökat liksom antalet personer över 65 år.

I jämförelse med både Skåne och riket har Bromölla kommun en högre andel i åldersgruppen 65 år och äldre. Vi ligger i princip lika avseende andelen barn och unga, medan gruppen i förvärvsarbetande ålder ligger lägre än jämförelsegrupperna. Relationerna mellan åldersgrupperna i Bromölla kommun och övriga landet har sett likadana ut under en längre tid.

bostadsmarknadBostadsmarknaden antas vara en viktig del för att uppnå målet om positiv befolkningstillväxt.

Kommunen arbetar för att det ska kunna erbjudas lediga tomter till både småhus och flerbostadshus. Det har även skrivits in i ägardirektiven för AB BromöllaHem att de årligen ska utöka antalet lägenheter med minst 20 stycken för att bidra till en positiv befolkningsutveckling framöver. Detta ägardirektiv efterlevdes dock inte under 2015. Under 2015 påbörjades ett arbete med att ta fram förslag till nya ägardirektiv och i samband med det förs diskussion om förändringar i kravet på antalet lägenheter. Direktiven var inte fastställda vid årets utgång.

arbetsmarknadKommunfullmäktiges mål:• En positiv näringslivsutveckling.Ett mål om utveckling är svårt att utvärdera och i detta fall är kommunen dessutom en del i en helhet. Vårt arbete bygger på att skapa förutsättningar för tillväxt och insatser riktas mot att underlätta för befintligt näringsliv, verka för ett ökat nyfö-retagande och få till stånd fler företagsetableringar. Arbetet bedrivs såväl lokalt som regionalt. Ur det regionala perspekti-vet är fokus på samverkan inom ramen för Skåne Nordost.

Tabell 2: beviljade bygglov, nybyggnad

husTyP 2011 2012 2013 2014 2015

Småhus 8 6 1 5 3

Flerbostadshus 4 15 7 68 1

Summa 12 21 8 73 4

Tabell 1: åldersfördelning (%)

2015 0 – 17 år 18 - 64 65 – w

Riket 20,6 59,7 19,8

Skåne 20,8 59,7 19,5

Bromölla kommun 20,6 55,7 23,7

2010

Bromölla kommun 20,2 58,3 21,5

2000

Bromölla kommun 22,2 60,2 17,6

1990

Bromölla kommun 24,6 59,4 16,0

Ett bra samspel med befintliga företag är en grundläggande förutsättning för näringslivsutvecklingen. En viktig faktor i sammanhanget är vårt sätt att hantera företagsrelaterade ärenden. I Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) mätning Insikt framgår hur företagen har uppfattat kommunens service i sådana ärenden och i årets undersökning placerades Bromölla kommun som bäst i Skåne och elva i landet.

Näringslivsstrukturen, där ett fåtal arbetsgivare svarar för merparten av Bromölla kommuns arbetstillfällen, innebär att det finns en sårbarhet. Inom industrin sker fortlöpande rationalisering, vilket innebär att våra större företag, oavsett konjunkturläge, tenderar att inte efterfråga arbetskraft mer än möjligen marginellt. En reell efterfrågan på arbetskraft kan i princip endast uppstå genom att nya privata företag bildas eller etableras i kommunen samt att befintliga små och medelstora företag väljer att växa.

Förvaltningsberättelse | Allmänt 92015

Tabell 3: antal arbetstillfällen

år 2009 2010 2011 2012 2013

Antal arbetstillfällen 4 784 4 887 4 778 4 581 4 424

Fasantupp på Ivöstrand. Foto: Viktoria Unosson

2015 10 Förvaltningsberättelse | Finansiella mål | Finansiell analys | Resultatutjämningsreserv

Finansiella mål/Finansiell analys/Resultatutjämningsreserv

Finansiella målKommunfullmäktiges mål • Driftskostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska vara högst 97,5 %.

I tillägget till budgeten för 2015 beslutades att nettokostnads-andelen ska sättas till högst 98,0 % av skatter och statsbidrag. Målet uppnåddes inte 2015 och andelen, inkl. finansnetto, blev 99,7 %.

Finansiella mål för god ekonomisk hushållningI november 2013 beslutade kommunstyrelsen om finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Målen ska ses som långsik-tiga inriktningsmål väl medvetna om de investeringsbehov som kommunen och koncernen står inför.• Kommunen ska ha ett resultat över tiden som uppgår till minst 2,5 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och kom-munalekonomisk utjämning.• Skattesatsen ska vara oförändrad med undantag för skat-teväxling.• Soliditeten bör stärkas.• Nya investeringar ska över en rullande femårsperiod vara självfinansierade till lägst 95 %.• Långsiktigt ska kommunens och koncernens låneskuld per invånare inte överstiga medelvärdet för landets kommuner.• Koncernens soliditet bör stärkas.

riktlinjer för god ekonomisk hushållningVid samma möte beslutade kommunstyrelsen om riktlinjer för god ekonomisk hushållning enligt nedan:Kommunen ska vårda och underhålla sina tillgångar väl.

Värdet på kommunens anläggningstillgångar ska upprätthållas genom att underhåll och reinvesteringar ligger på en nivå som säkrar tillgångens värde och nyttjandemöjlighet.

god budgetföljsamhet I budgeten anges de ekonomiska ramarna för verksamheten. Överskridande av dessa medges inte. Löpande under året ska nämnderna följa upp det verksamhetsmässiga och ekonomiska utfallet. Vid befarad negativ budgetavvikelse ska en åtgärds-plan upprättas för hur budgetföljsamhet ska uppnås.

en aktiv intern kontrollNämnder och styrelser ska årligen upprätta en plan för intern kontroll, aktivt se till att kontrollåtgärderna vidtas samt årligen redovisa vilka kontrollåtgärder som vidtagits och resultatet av dessa.

en ändamålsenlig ekonomimodellNämnder och styrelser ska ha en rättvisande och aktuell redo-visning samt en väl fungerande ekonomistyrningsmodell inklu-sive planerings- och uppföljningssystem.

en välkonsoliderad koncernBolagen bör ta fram en strategi för hur deras respektive soliditet kan stärkas med minst 10 %-enheter utifrån nuvarande nivå.

Finansiell analysresultat – kapacitetÅrets resultat blev 2,2 mnkr. Det innebär att det är trettonde året i rad som Bromölla kommun uppvisade ett positivt resul-tat.

Det redovisade resultatet var 5,2 mnkr sämre än reviderade budget samt 10,1 mnkr sämre än ursprunglig budget, dock något bättre än senaste prognos från oktober 2015 då ett nega-tivt resultat på 3,0 mnkr prognostiserades.

Kommunfullmäktiges mål var att nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag ska vara högst 98,0 % under 2015. På lång sikt är den uttalade ambitionen att återgå till ett finansiellt mål på 97,5 %.

Verksamhetsområdena visade en negativ budgetavvikelse på -0,1 mnkr för 2015. Under den senaste femårsperioden har verksamheternas budgetavvikelse varit negativ i fem år. Avvikelserna i relation till budget har för det mesta varit låga, undantaget verksamhetsåret 2013 då den stora negativa avvi-kelsen främst beror på nedskrivning av mark.

Tabell 4: årets resultat (mnkr)

år 2011 2012 2013 2014 2015

Årets resultat 26,7 27,2 18,1 9,7 2,2

Tabell 5: nettokostnadsandelar (%)

år 2011 2012 2013 2014 2015

Verksamhetens nettokostnad 92,8 92,0 89,9 94,5 95,3

Avskrivningar 3,6 3,7 7,5 4,1 4,4

delsumma 96,4 95,7 97,4 98,6 99,7

Finansnetto -0,4 -0,5 -0,5 -0,2 0,0

summa löpande kostnader 96,0 95,2 96,9 98,4 99,7

Tabell 6: verksamhetens budgetavvikelser (mnkr)

år 2011 2012 2013 2014 2015

Summa negativa -5,9 -6,5 -24,6 -2,3 -6,2

Summa positiva 1,2 3,2 4,9 1,5 6,1

Summa netto -4,7 -3,3 -19,7 -0,8 -0,1

Förvaltningsberättelse | Finansiella mål | Finansiell analys | Resultatutjämningsreserv 112015

Kommunalskatten i Bromölla kommun har varit oförändrad sedan 2003. I riket som helhet ökade i genomsnitt den kom-munala utdebiteringen med 13 öre. Bromölla kommuns skat-tesats låg förhållandevis högt i jämförelse med snittet i både Skåne och Sverige. Vi ligger mer i paritet med Blekinges kom-muner. Det bör vara en strategiskt viktig fråga framöver att hålla kostnadsutvecklingen nere för att undvika kommande skattehöjningar.

risk – kontrollBalanslikviditeten, som visar relationen mellan omsättnings-tillgångar och korta skulder, bör ligga kring 100 % och rörelse-kapitalet visar det antal miljoner som kommunen saknar alter-nativt har tillgodo för att uppnå 100 %.

Den höga balanslikviditeten beror bland annat på nyupplåning för genomförande av investeringar som planerades under året. Det utrymmet nyttjades dock inte på grund av att större plane-rade investeringsprojekt flyttades framåt i tiden.

Fortsatt lågt ränteläge medför att ränteläget inte påverkat kommunen särskilt mycket de senaste åren, då låneskulden har varit relativt låg. Dock ökade låneskulden med anledning av planerade investeringar. Skulle det framtida ränteläget väsent-ligt förändras uppåt, kan det få stor påverkan på Bromölla kom-muns totala räntekostnader.

Under 2015 ökades låneskulden för att finansiera plane-rade investeringar. Samtliga lån enligt ovan är placerade hos Kommuninvest.

På lång sikt bör investeringarna finansieras med egna medel för god ekonomisk hushållning. I Bromölla kommun har målet angetts till 95 %. De senaste åren har självfinansieringsgraden varit låg. Långsiktigt bör investeringsnivån ligga runt 40 mnkr per år.

Soliditeten försämrades ytterligare något 2015. De senaste årens investeringsvolymer, vilka delvis finansierats via nyupplå-ning bidrar till försämringen.

Ovan redovisas soliditeten utan den ansvarsförbindelse för pensioner som inte ingår i balansräkningen. Den delen av pen-sionsskulden som redovisas inom linjen kan betraktas som en skuld som kommunen har och nedan redovisas därför solidite-ten inklusive denna.

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalnings-förmåga. Det finns inga rekommendationer om vilken nivå som bör eftersträvas i kommunal verksamhet, utan det är för-ändringen av soliditeten som är väsentlig. Under 2015 ökade soliditeten, inklusive ansvarsförbindelser för pensioner, intjä-nade före 1997. Detta beror på att skulden som redovisas som ansvarsförbindelse minskar med 7,9 mnkr. Bromölla kommun tillämpar den s.k. blandmodellen för redo-visning av pensionsförpliktelser. Diskussioner har till och från lyfts om att ändra i lagstiftningen och införa en s.k. fullfonde-ringsmodell i redovisningen. Hur, när eller om detta kommer att ske, kommer kommunen att fortsätta följa praxis. Om denna ändras kommer kommunen att redovisa ett relativt lågt eget kapital.

Tabell 8 b: soliditeten inkl. ansvarsförbindelsen (%)

år 2011 2012 2013 2014 2015

Soliditeten 9,9 16,5 16,4 17,7 18,4

Tabell 7: Investeringsvolym och självfinansie ringsgrad

år 2011 2012 2013 2014 2015

Investeringsvolym/nettok (%) 8,2 5,9 14,0 17,5 5,0

Självfinansiering (%) 106 149 78 33,0 95,1

Nettoinvestering (mnkr) 43,5 32,2 79,3 103,1 30,7

Tabell 8 a: soliditeten exkl. ansvarsförbindelsen (%)

år 2011 2012 2013 2014 2015

Soliditeten 62,7 63,5 64,5 57,4 54,8

Tabell 9: Kommunalskatten (kr)

Område brOmölla KOmmun sverIge

2014 2015 2014 2015

Primär kommunal skatt 21,76 21,76 20,65 20,70

Total kommunal skatt 32,45 32,45 31,86 31,89

Tabell 10: likviditet och risk

år 2011 2012 2013 2014 2015

Balanslikviditet (%) 118,9 131,2 113,7 103,4 159,2

Rörelsekapital (mnkr) 19,3 34,7 15,4 4,4 68,0

Tabell 11: Finansiella risker

år 2011 2012 2013 2014 2015

Genomsnittlig ränta (vägt MT %) 2,78 2,15 2,15 1,77 1,49

Ränteförändring +/- 1% (mnkr) 0,6 0,6 0,6 1,2 1,5

Lån, rörlig ränta 0 0 0 0 0

bindningstid < 1 år 100 0 33 17 13

1-5 år 0 67 67 57 87

6-10 år 0 33 0 26 0

Tabell 12: låneskuld (mnkr)

år 2011 2012 2013 2014 2015

Låneskuld 61,3 60,0 60,0 115,0 150,0

12 Förvaltningsberättelse | Finansiella mål | Finansiell analys | Resultatutjämningsreserv

2015

Verksamheterna redovisade en negativ budgetavvikelse med -0,1 mnkr, vilket får anses vara en mindre avvikelse.

balanskravetÅrets resultat uppfyller balanskravet och 2015 blir det tret-tonde året i rad med positivt bokslut.

Balanskravet som klargör att kostnaderna inte får överstiga intäkterna är det lägsta kravet lagen ställer på den kommunala ekonomin. Det redovisade resultatet ska justeras med reavin-ster och reaförluster för att få fram balanskravsresultatet.

Känslighetsanalysen ovan ger en indikation på hur vi påver-kas av olika omvärldsfaktorer i några olika situationer. Det finns självklart flera faktorer och graden av påverkan varierar. Tabellen ovan kan dock ge en liten fingervisning om betydelsen av förändringar inom några områden.

resultatutjämningsreservResultatutjämningsreserven uppgår till 59,5 mnkr.

Kommunfullmäktige beslutade 2013-12-16, § 211 att avsätta medel till en resultatutjämningsreserv, per den 1 januari 2013 avsattes 51,3 mnkr. Dock fastställde kommunfullmäktige ett tak på reservens storlek till 10 % av årets skatteintäkter och generella statsbidrag. För 2015 görs ingen avsättning till resul-tatutjämningsreserven med anledning av det låga resultatet inte tillåter detta.

Kommunens medlemskap i Kommuninvest 2010 medförde att även de kommunala bolagen kunde låna där. Den absoluta merparten av kommunens borgensåtaganden är ställda till av kommunen ägda bolag. Risken kommunen löper är således direkt kopplad till bolagens finansiella ställning och förutsätt-ningar. Ökningen som finns i borgensåtaganden mot bolagen finner sin förklaring i de stora investeringsvolymer företagen haft.

Kommunens totala pensionsåtaganden ökade under 2015, främst med anledning av tillkommande avsättningar. 2013 ökade skulden beroende på ändrade beräkningsgrunder. De totala pensionsåtagandena minskade 2012, förklaringen till detta är den extra pensionsinlösen på drygt nio mnkr som då genomfördes. År 2011 sänktes diskonteringsräntan, vilket gav en ordentlig höjning av skulden.

De åtaganden som ingår i tabell 14 var i sin helhet återlånade till verksamheten. Kommunen träffade avtal för pensionsåta-gande fr.o.m. 1998 om försäkring avseende kompletterande ålderspension, efterlevandepension till vuxen och barnpen-sion samt premiebefrielse för de försäkrade förmånerna. Inga medel finns i överskottsfonden avseende försäkringen ovan. Bromölla kommun anlitar KPA för pensionsberäkningar och gör inga egna beräkningar. För mer information om pensioner se not 16 resp. 20 i räkenskaperna och i redovisningsprinciperunder rubriken pensionsskuld.

Tabell 13: borgensåtaganden (mnkr)

år/FöreTag 2011 2012 2013 2014 2015

Kommunägda 620 618 646 683 760

Egna hem, småhus 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5

Föreningar 0,9 0,9 0,9 0,9 11,7

summa 622 619 647 684 772

Tabell 14: Pensionsåtaganden (mnkr)

år 2011 2012 2013 2014 2015

Pensioner som kortfristig skuld 10,7 11,7 12,1 13,0 13,7

Avsättning till pensioner 1,6 1,4 2,2 1,9 10,1

Pensioner äldre än 1998 196,6 188,9 201,3 192,0 186

Total pensionsskuld 208,9 201,9 215,6 206,9 209,8

Särskild löneskatt 50,7 50,6 52,1 50,0 45,0

Återlånade medel 259,6 252,5 267,7 256,9 254,8 (ej finansierade pensionsförpliktelser)

Tabell 15: budgetföljsamhet och prognossäkerhet (mnkr)

år 2011 2012 2013 2014 2015

Budgetavvikelse 18,7 16,8 2,7 1,7 -5,3

Verksamheternas budgetavvikelse -4,7 -3,3 1,6 -0,8 -0,1

Tabell 17: Känslighetsanalys (mnkr)

KänslIgheTsanalys

1 kr höjning/sänkning av skatten 23,4

1 % löneökning 4,0

10 mnkr nya lån 0,2

50 invånare 2,6

Tabell 16: balanskrav (mnkr)

balansKrav

Årets resultat 2,2

Justering realisationsvinster -1,2

Justering realisationsförluster 1,3

Extraordinär intäkt 0

Balanskravsresultat 2,3

Medel till resultatutjämningsreserv

Justerat resultat 2,3

Balanskravsresultat att återställa 0,0

Förvaltningsberättelse | Driftsredovisning 132015

Driftsredovisning

Tabell 18: driftsredovisning (netto i mnkr)

verKsamheTsOmråde budgeT uTFall +/-

Gemensam service 44,4 45,8 -1,4

Myndighetskontoret 4,8 4,9 -0,1

Stöd och omsorg 211,5 207,8 3,7

Tillväxt och utveckling 65,4 63,8 1,6

Utbildning 212,9 217,2 -4,3

Politik KS och KF 6,6 6,0 0,6

Myndighetsnämnden 0,4 0,3 0,1

Revisionsnämnden 0,7 0,7 0

Valnämnden 0,0 0,0 0,0

Överförmyndarnämnden 0,9 1,1 -0,2

Kommunalförbunden 67,0 67,1 -0,1

Summa verksamhet 614,6 614,7 -0,1

Finansiering -622,1 -616,9 -5,2

Totalt -7,5 -2,2 -5,3

driftsredovisning

verksamheternas samlade budgetavvikelse Det samlade underskottet hos verksamheterna uppgår till -0,1 mnkr netto.

PolitikenVerksamhetsområdet visade ett överskott på 0,6 mnkr.Avvikelsen är att hänföra till kommunstyrelsens anslag för oför-utsedda behov.

gemensam serviceVerksamhetsområdet visade en negativ budgetavvikelse på 1,4 mnkr. Det är framför allt fastighetsenheten och räddnings-tjänsten samt införandet av ett nytt ekonomisystem som bidrog till det negativa resultatet. Dessa möttes till viss del av positiva siffror från kansli- och utvecklingsenheten samt personalenhe-ten.

Underskotten beror till största delen på akuta åtgärder, bland annat vattenskador, i kommunens fastigheter.

Tillväxt och utvecklingVerksamhetsområdet visade en positiv budgetavvikelse på 1,7 mnkr. Ny upphandling av entreprenaden för skötsel av gatu-mark och grönytor innebar lägre kostnader för detta. Inom verk-samhetsområdet fanns både positiva och negativa avvikelser. stöd och omsorgVerksamhetsområdet visade en positiv total budgetavvikelse på 3,7 mnkr. Inom verksamhetsområdet fanns både positiva och negativa avvikelser. Bland annat uppvisade individ- och famil-

jeomsorgen en positiv budgetavvikelse på 1,5 mnkr härrörande till intäkter från Migrationsverket avseende integrationsverksam-het.

utbildningTotalt visar verksamhetsområdet en negativ budgetavvikelse på 4,3 mnkr. Främsta orsaker till avvikelsen är ökade kostnader för måltidsverksamhet, skolskjutsverksamhet samt för elevassisten-ter, bland annat som en konsekvens av ett ökat elevantal.

Även skolorna och förskolorna visar en negativ avvikelse vilket till största delen beror på ökade personalkostnader.

myndighetsnämnd och myndighetskontorMyndighetsnämnden redovisade en positiv budgetavvikelse med 0,1 mnkr och myndighetskontoret en negativ budgetavvikelse på 0,2 mnkr.

överförmyndarnämndNämnden visade en negativ budgetavvikelse på 0,2 mnkr, främst på grund av ökade kostnader kopplade till handläggning av att skyndsamt utse gode män för ensamkommande barn.

Detaljerade beskrivningar finns under verksamhetsberättelser.

FinansförvaltningSemesterlöneskulden ökade med 0,45 mnkr.

Slutavräkningen av skatteintäkterna blev 4,3 mnkr sämre än budget. Det är naturligt att prognoserna varierar i samband med att SKL presenterar nya prognoser.

Finansnettot för året blev 0,7 mnkr bättre än budget.

14 Förvaltningsberättelse | Investeringsredovisning | De kommunägda företagen | Övriga åtaganden

2015

Investeringsredovisning/De kommunägda företagen/Övriga åtaganden

Investeringsredovisning

verksamheternas totala investeringarInvesteringarna 2015 slutade på 30,7 mnkr, efter revideringar-na uppgick budgeten till 98,3 mnkr. Det innebär att 31,2 % av budgeten utnyttjades. För att skapa förutsättningar för bättre träffsäkerhet avseende genomförandeprocent kommer en ny metod för budgetering av investeringar utarbetas under 2016.

De två verksamhetsområdena Gemensam service, främst fastighetsenheten, samt Tillväxt och utveckling står för ca 90 % av de budgeterade samt genomförda investeringarna. Förseningar i projekt som Ivöstrand, renoveringar vid Näsums skola, ny storförskola samt reinvesteringsarbete vid gator och gång- och cykelvägar är främsta orsaker till det beloppsmässigt låga utfallet.

de kommunägda företagenab bromöllahemBolagets resultat efter finansnetto uppgick till 3 mnkr, att jäm-föra med 5,7 mnkr 2014. Hyresintäkterna var 1,1 mnkr högre än 2014. Reparationskostnaderna har ökat med 2,1 mnkr jämfört med föregående år. Investeringarna uppgick till 31,3 mnkr att jämföra med 3,7 mnkr 2014. Nybyggnadsområdet Valje utsikt har slutförts med inflyttning 2015-10-01, investeringen 2015 uppgår till 24,2 mnkr. Bredband installeras i BromöllaHems fastigheter och är klart i februari 2016. Investeringarna 2015 uppgår till 6,8 mnkr.

bromölla energi & vatten ab (koncern) Underkoncernen består av Bromölla Energi & Vatten AB och Bromölla Fjärrvärme AB men bedrivs operationellt som en gemensam verksamhet, Bromölla Energi & Vatten. Koncernens resultat efter finansnetto blev -2,4 mnkr, jämfört med före-gående års -3,4 mnkr. Nettoomsättningen minskade netto med 0,4 mnkr. VA-verksamheten har ökat sin omsättning med 2,7 mnkr genom i huvudsak taxehöjning. Fjärrvärme-verksamheten har minskat sin omsättning med 2 mnkr, främst

genom volymbortfall. Elnätstaxan är bland de lägsta i landet medan fjärrvärme- och VA-taxan ligger ungefär på rikssnittet. Räntekostnaderna är säkrade långsiktigt genom användande av räntederivat och blev något högre än föregående år till följd av ökad upplåning. Investeringarna uppgick till 64,9 mnkr att jämföra med 54,3 mnkr, vilket är de högsta i bolagens historia. och är i allt väsentligt hänförliga till den fortsatta utbyggnaden av VA-försörjning till Näsum/Olofström. sölvesborg-bromölla kommunalförbund (sbKF)Sölvesborg Bromölla kommunalförbund (SBKF) redovisar ett resultat på 0,1 mnkr och uppnår ett resultat i balans. AFA-premier redovisas som jämförelsestörande post i resultaträk-ningen. Resultat innan jämförelsestörande post är -0,7 mnkr. Utbildningsverksamheten redovisar en avvikelse gentemot budget på -3,5 mnkr. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämn-den har sedan tidigare beslutat om åtgärder med anledning av det prognostiserade underskottet. Under året har en ökning av antalet nyanlända elever skett, från 30 inledningsvis till över 100 elever i december. Arbetet med att utarbeta modeller för uppföljning av kvalitet och kostnader har påbörjats och fort-skrider, inom ramen för intern kontroll. Stöd- och serviceverk-samheten finansieras genom betalning av levererade tjäns-ter. Reviderad förbundsordning beslutades den 1 mars 2015. Innebörden av beslutet är ett förtydligande av verksamheter-nas uppgifter. Tillförordnad förbundschef har verkat i perioden 1 september-31 december 2015. Ny förbundschef har rekryte-rats med tillträde den 1 januari 2016.

bromölla Fritidscenter abBolagets resultat efter finansnetto blev 0,5 mnkr jämfört med föregående år 0,3 mnkr. Bolagets omsättning, utöver driftsbi-draget 2,9 mnkr, uppgick till 0,6 mnkr och avser hyresintäkter för konstgräsplan och padelbanor samt sponsorintäkter.

Årets investeringar uppgick till 22,9 mnkr att jämföra med 5,7 mnkr under 2014. Under hösten påbörjades byggnatio-nen av arrangemangshallen som beräknas stå klar i december 2016.

bromölla IndustristiftelseStiftelsen hyr ut Hotell Iföhus. Kommunen lämnade under året bidrag på 0,4 mnkr att jämföra med 0,5 mnkr 2014.

Kristianstad airport abVårt årliga bidrag till flygplatsen är 0,2 mnkr, vilket regle-ras i ägardirektivet. Kommunen har en ägarandel på 2 % i Kristianstad Airport AB. Övriga ägare är Kristianstad kommun (91 %), Hässleholms kommun (5 %) och Östra Göinge kom-mun (2 %).

Tabell 19: Investeringsredovisning (tkr)

verKsamheTsOmråde uTFall budgeT avvIK.

Gemensam service 13 183 29 709 16 526

Myndighetskontor 38 250 212

Tillväxt och utveckling 14 875 61 789 46 914

Stöd och omsorg 794 1 394 600

Utbildning 1 534 2 795 1 261

Övergripande 310 2 403 2 093

Summa 30 734 98 340 67 606

Förvaltningsberättelse | Investeringsredovisning | De kommunägda företagen | Övriga åtaganden 152015

övriga åtaganden IT- nämndBromölla kommun har tillsammans med Skåne Nord-ostkommunerna (inkl. Höör) en gemensam IT-nämnd. Nämnden bildades 2006 och har sedan dess byggt upp en gemensam IT-plattform. Bromölla kommun har hittills använt Flexite för risk-, tillbud- och skaderapportering, samt internet-förbindelse på den gemensamma plattformen. Hässleholms kommun är värd för den gemensamma nämnden.

hjälpmedelsnämndHjälpmedelscentrum Östra Skåne (HÖS) består av tio kom-muner som 2003 bildade en gemensam nämnd där Bromölla kommun är en av medlemmarna. HÖS hanterar, servar och rekonditionerar såväl nya som begagnade hjälpmedel. HÖS förvarar och registerhåller befintliga hjälpmedel och adminis-trerar försäljning mellan medlemskommunerna.

av media skåneBromölla kommun är medlem i AV Media Skåne, som är ett kommunalförbund tillsammans med 16 andra kommuner. AV Media lånar ut AV-läromedel till skolor och andra utbildnings-anordnare som är medlemmar.

Kommunassurans syd Försäkrings abKommunassurans Syd Försäkrings AB erbjuder sina ägare sak- och ansvarsförsäkringar. Bolaget har 46 delägare i Skåne, Halland, Småland och Västra Götaland, varav Bromölla kom-mun är en. Bromölla kommun har en ägarandel på 0,92 %. Bolaget startades ursprungligen av 30 skånska kommuner 2005. Kommunassurans är en aktör av flera på marknaden och de lämnar bara anbud till sina ägare och deras helägda bolag. Nya regler gjorde det möjligt att göra direktupphandling från bolaget, vilket Bromölla kommun gjorde 2013, och har från och med 2014 kommunförsäkringen i bolaget.

Kommuninvest abBromölla kommun ansökte under 2009 om medlemskap i Kommuninvest AB och blev under 2009 medlem nr 240. Medlemskapet ger kommunen tillträde till ytterligare en lån-givare vid framtida finansieringsbehov.

Medlemskapet ger även de kommunägda bolagen möjligheten att teckna lån hos Kommuninvest. I medlemskapet ingår att medlemmarna går i solidarisk borgen. Under 2010 tecknade kommunen ett förlagslån med föreningen på 2 mnkr.

övrigt Efter genomförd upphandling övertog PEAB entreprenaden för skötsel av gatumark och grönytor i Bromölla kommun. Avtalet löper på sju år med möjlighet till förlängning med tre år. I sam-band med omprövning kan någon av avtalsparterna ensidigt säga upp avtalet per 2020-08-31. Uppsägning ska i sådant fall ske senast 2019-08-31.

Bromölla kommuns avtal med Attendo Care för mottagande av ensamkommande flyktingbarn löpte ut per den 2015-12-31. Under året genomfördes ny upphandling för tiden 2016 till och med 2018, med möjlighet till förlängning på två år. Vinnare i upphandlingen blev Attendo Care.

Bromölla kommun vann utmärkelsen Sveriges godaste dricksvatten.

Anders Johnson från Bromölla Energi & Vatten tog emot priset.

Foto: Mikael Kristiansen

16 Förvaltningsberättelse | Personalekonomisk redovisning | Budgetuppföljning och styrning

2015

Personalekonomisk redovisningInledningI Bromölla kommuns personalekonomiska redovisning redovi-sas organisationsövergripande personalstatistik och analyser. Redovisningen syftar till att kommentera prioriterade utveck-lingsområden av personalpolitisk och/eller personalsocial karaktär.

Uppgifterna i den personalekonomiska redovisningen har hämtats ur Bromölla kommuns ekonomi- och personalsys-tem, om inte annat anges. All statistik avser tillsvidareanställ-da medarbetare, om inte annat anges.

PersonalkostnadPersonalkostnadsslag totalt för Bromölla kommun i mnkr 2015:

Den totala personalkostnaden utgör 69 % av nettokostna-derna 2015.

antal anställdaBromölla kommun hade 806 tillsvidareanställda den 31 december 2015. Detta innebär i jämförelse med 2014 en ökning med 11 personer.

Kategorin visstidsanställda uppgick per 2015-12-31 till 118 personer, en ökning med 33 personer mot föregående år. Det totala antalet arbetade timmar oavsett anställningsform 2015 motsvarar 832 årsarbeten.

åldersstrukturMedelåldern bland Bromölla kommuns tillsvidareanställda lig-ger på 47,7 år – för kvinnor 47,4 år och för män 49,5 år.

Merparten av organisationens medarbetare återfinns i ålders-intervallet 40–60 år. Trots en ökning av antalet medarbetare i intervallet 20–39 år sänker detta endast medelåldern med ett år jämfört med 2014.

KompetensstrukturKompetenskraven ökar inom flertalet sektorer – inte minst i den kommunala, där formell behörighet till anställning i ett antal befattningar idag erhålls genom examen och legitima-tion.

Bromölla kommuns verksamhet är beroende av hög kvalitet i utförda medborgartjänster. Avgörande förutsättningar för detta är att ha medarbetare med rätt inställning till uppdra-get, samt med rätt formell kompetens. Organisationens rekry-teringspolicy (KS 2012-09-05) definierar kompetens som en kombination av:• rätt personliga egenskaper med fokus på medborgarna. • rätt gymnasie- eller högskoleutbildning för aktuell befatt-ning.• tillräcklig yrkeserfarenhet.

Fördelningen mellan organisationens samtliga bemannade tjänster med krav på högskole-, gymnasie- respektive grund-skolekompetens ser för 2015 ut enligt följande:

53 % av de bemannade tjänsterna ställer krav på högskoleexa-men. Endast 9 % av tjänsterna har formella kompetenskrav motsvarande grundskolenivå, där tyngden istället läggs på personlig lämplighet.

Tabell 21: anställningsform 2013 2014 2015

Tills vidare 788 795 806

Visstid 72 85 118

Tabell 22: åldersstruktur åldersgruPP 2013 2014 2015

29 år eller yngre 56 73 91

30-39 år 161 168 190

40-49 år 247 244 252

50-59 år 239 237 241

60 eller äldre 157 158 150

Totalt 860 880 924

Tabell 20: KostnadskontoLöner arbetad tid 260

Löner ej arbetad tid 35

Ersättningar 4

Sociala avgifter 89

Pensionskostnader 40

Totalt 428

Personalekonomisk redovisning/Budgetuppföljning och styrning

Samordningen av lokalvårds- och kostverksamheter i kom-munalförbundet SBKF har påverkat Bromölla kommuns kom-petensstruktur. I den kommunala förvaltningsorganisationen ställs med anledning av kvarvarande verksamhetsinnehåll höga krav på utbildning jämfört med kommuner med bredare verksamhetsinnehåll.

sysselsättningsgradGenom den i Bromölla kommun etablerade modellen med önskad sysselsättningsgrad inom äldreomsorgen ges medar-betare möjlighet att utifrån individuella förutsättningar defi-niera sysselsättningsgrad för det kommande verksamhetsåret.

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för månadsavlö-nade manliga medarbetare uppgick per 2015-12-31 till 92 %. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för månadsavlöna-de kvinnor uppgick till 89 %. Med begreppet månadsavlönad avses tillsvidareanställda och visstidsanställda medarbetare som (till skillnad från timanställda) får månadslön.

nyckeltal för anställningstrygghetAnställningstryggheten mäts i ett nyckeltal som utgår från Nyckeltalsinstitutets Arbetsvillkorsindex (AVI), som visar andelen tidsbegränsat anställda i relation till det totala antalet anställda. Nyckeltalet redovisar förhållandet mellan antalet visstidsanställda (118) och antalet tillsvidareanställda (806):

Som förklaringsgrund för beräkning och analys kan sägas att en låg andel tidsbegränsat anställda påverkar nyckeltalet posi-tivt. En sänkning av nyckeltalet bör dock inte ha åstadkommits genom fler timanställda eller genom att frånvaro helt enkelt inte täcks.

Nyckeltalet har ökat för organisationen över tid, vilket alltså ska tolkas som en relativ försämring av anställningstrygghe-ten. Antalet tillsvidareanställda har ökat över tid i organisa-tionen men ökningen av visstidsanställda har varit än större, vilket påverkar relationstalet negativt.

Arbetsgivaren kommer under 2016 att prova möjligheter till utvecklade bemanningslösningar för ökad anställningstrygg-het. Lösningarna torde se olika ut, varför arbetet behöver bedrivas verksamhetsnära.

jämställdhet och mångfald85 % av Bromölla kommuns medarbetare är kvinnor.

I Bromölla kommun är 15,6 % av kommuninvånarna av utländsk härkomst (födda i annat land än Sverige). (Källa: Kommun- och landstingsdatabasen kolada.se, uppgiften avser 2014-12-31). I den kommunala organisationen är endast 1 % av medarbetarna av utländsk härkomst.

Bromölla kommun kommer under 2016 att fördjupa mång-falds- och likabehandlingsarbetet i organisationen.

lönerMedellöner, heltid, per ålder och kön 2015:

Med beaktande av könsmässiga skillnader i genomsnittlig sysselsättningsgrad, uppgår den kvinnliga medellönen till 23 790 kr/månad, och den manliga medellönen till 25 798 kr/månad.

Löneskillnader mellan olika åldersintervall ska tolkas utifrån att olika kommunala verksamheter i riket expanderat (och/eller övergått i kommunal regi) vid olika tidpunkter, likaså kan medarbetares benägenhet till rörlighet antas variera i olika åldersintervall. I ett åldersintervall med högre personalom-sättning torde detta kunna driva upp löneläget.

I Bromölla kommun genomförs vart tredje år en lönekartlägg-ning innefattande ett mått av arbetsvärdering. Syftet är att säkerställa att lönebildningen i organisationen är könsneutral och utgår från ansvar i befattning och prestation på individ-nivå. Eventuella lönemässiga otydligheter och strukturella skevheter korrigeras med utgångspunkt i detta analysarbete, som närmast genomförs 2016.

Förvaltningsberättelse | Personalekonomisk redovisning | Budgetuppföljning och styrning 172015

Tabell 25: löner ålder KvInnOr män TOTalT

29 år eller yngre 23 408 21 147 22 866

30-39 år 26 277 27 104 26 387

40-49 år 27 001 27 766 27 086

50-59 år 27 316 32 397 28 353

60 eller äldre 29 567 30 500 30 033

Totalt 26 730 28 041 26 925

Tabell 26: mertid och övertid överTIdsTImmar % av Ord. arbeTsTId merTIdsTImmar % av Ord. arbeTsTId

9 379 0,8 % 6 499 0,6 %

Tabell 24: arbetsvillkorsindex 2013 2014 2015

AVI 9,1 % 10,7 % 14,6 %

Tabell 23: månadsavlönade kvnnor och män med tjänster på heltid och deltid per 2015-12-31

Heltid kvinnor 425

Heltid män 101

Deltid kvinnor 361

Deltid män 37

Totalt kvinnor 785

Totalt män 138

18 Förvaltningsberättelse | Personalekonomisk redovisning | Budgetuppföljning och styrning

2015

sjukfrånvaro och frisknärvaroSjukfrånvaron 2015 redovisas enligt principer reglerade i Lag (1997:614) om kommunal redovisning:

Sjukfrånvaron har ökat signifikant jämfört med 2014. Ökningen återfinns huvudsakligen i kategorin kvinnliga med-arbetare 30-49 år.

28,3 % av medarbetarna har under 2014 inte haft en enda dags sjukfrånvaro.

I tillägg till den lagstadgade redovisningen enligt ovan, intro-duceras i denna redovisning ett nytt mätetal: rehabiliterings-behovet. Detta definieras och beräknas utifrån andelen med-arbetare som under året varit föremål för rehabiliteringsaktivi-tet, med anledning av • mer än 14 dagars sjukskrivning. • upprepad korttidsfrånvaro (6 tillfällen eller fler per kalen-derår). • på egen begäran.

Rehabiliteringsbehovet 2015 uppgick till 20,5 %. Externa jäm-förelsevärden saknas för detta mätetal. Det bedöms dock vara högt, varför de organisationsgemensamma rutinerna avse-ende tidiga rehabiliteringsåtgärder uppdaterats under 2015. Chefsutbildning har i tillägg genomförts.

Personalomsättning och pensionsavgångarUnder 2015 har 96 medarbetare anställts i organisationen. 79 medarbetare har slutat sin anställning. Under den kom-mande tioårsperioden kommer utifrån nu gällande förutsätt-ningar 218 medarbetare ha möjlighet att gå i pension. Detta motsvarar 27 % av kategorin tillsvidareanställda. Det exakta ersättningsrekryteringsbehovet ett enskilt år kan inte förut-sägas med anledning av möjligheterna att gå i pension redan vid 61 års ålder, respektive kvarstå i anställning till 67 år. Bedömningen är dock att rekryteringsbehovet med anledning av pensionering kommer att ligga runt 20 medarbetare per år.

Organisation, ledarskap och chefstäthetAlla medarbetare har behov av att bli sedda, uppmuntrade och stöttade. En förutsättning för detta och för ett gott ledarskap är därför att antalet medarbetare per chef är rimligt. En perso-nalansvarig chef ska inte ha fler direkt underställda än att det är möjligt att klara av uppgiften på ett bra sätt.

Inom organisationsteorin avser begreppen ”kontrollspänn-vidd” och ”kontrollspann” antalet medarbetare som är direkt underställda samma chef. En stor kontrollspännvidd anses innebära lägre (lednings-)kostnader, skapa större flexibilitet och självbestämmande för den enskilde medarbetaren, sam-tidigt som belastningen på chefen ökar och tillgängligheten till chefen anses minska för den enskilde medarbetaren.

Ett riktvärde i många organisationer för hur många under-ställda som är lämpligt är cirka 30 personer. Detta måste dock sättas i relation till verksamhetsart och förekomsten av admi-nistrativt stöd. Bland annat påtalas denna kontrollspännvidd i SKTF:s undersökning 2002, där 87 % av de tillfrågade cheferna ansåg att antalet underställda högst kan vara 30, för att det ska vara möjligt att utöva bra ledarskap.

Socialstyrelsen har i sin rapport om kontrollspann inom vård och omsorg konstaterat att den tillgängliga årsarbetstiden för en personalansvarig chef överskrids redan vid en personal-volym strax under 30 medarbetare. (Källa: Socialstyrelsen 2003: Hur många direkt underställda kan en chef ha?, s 36)

Bromölla kommun uppvisar stora variationer avseende kon-trollspännvidd på enhetschefsnivå:

Cheferna har en nyckelroll i arbetet med att Bromölla kom-mun ska uppfattas som en bra arbetsgivare med goda arbets-platser. Forskning visar att en av de viktigaste faktorerna för gott arbetsklimat är den närmaste chefen. En bra arbetssitua-tion för organisationens chefer, med goda möjligheter till stöd och utveckling, är alltså mycket betydelsefull.

För att kvalitetssäkra ledarskapet lanseras under 2016 ett nytt chefsprogram. I det ingår ett antal obligatoriska utbildningsde-lar för alla chefer: Att vara chef i Bromölla kommun, Arbetsrätt

Tabell 27: sjukfrånvaro och frisknärvaro 2013 2014 2015

Total sjukfrånvaro 6,0 6,1 6,7

Långtidssjukfrånvaro > 60 dagar 34,2 37,6 37,8

Sjukfrånvaro för kvinnor 6,3 6,4 7,1

Sjukfrånvaro för män 4,5 4,4 4,5

Sjukfrånvaro upp till 29 år 4,0 5,2 4,7

Sjukfrånvaro 30-49 år 4,9 4,9 6,3

Sjukfrånvaro över 50 år 7,3 7,4 7,5

Tabell 28: enhetschefer max mIn medel

Gemensam service 9 4 7

Myndighetskontoret 9 9 9

Tillväxt och utveckling 19 1 10

Utbildning 47 7 26

Stöd och omsorg 44 12 30

Förvaltningsberättelse | Personalekonomisk redovisning | Budgetuppföljning och styrning 192015

och samverkan samt Ekonomi-, personal- och verksamhetsstyr-ning.

2016-03-31 träder Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Organi-satorisk och social arbetsmiljö” i kraft. Föreskriften relaterar bland annat till ledning och styrning, kommunikation, delak-tighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter samt krav, resurser och ansvar. Föreskriften kommenterar särskilt betydelsen av dialog och chefsnärvaro i verksamheten.

Frågan om kontrollspann, chefsuppdragets innehåll, möjlig-heter till avlastning via tillskapandet av lokala administrativa stödfunktioner alternativt arbetsledarfunktioner på gruppnivå kommer fortsatt att behöva analyseras under 2016. systematiskt arbetsmiljöarbete Bromölla kommun befinner sig i en period av utveckling och omdaning. Befintliga arbetsrutiner revideras och organisa-tionsstrukturer utvecklas för att bättre svara mot identifierade krav och behov, ledarskapet är under förändring i syfte att anpassa ledarskapet till framtidens medarbetare.

Inom arbetsmiljöområdet har ett omfattande förändrings-arbete initierats under 2015, syftande till en utvecklad inte-gration mellan det lagstadgade arbetsmiljöansvaret och den lokalt avtalade samverkansmodellen i organisationen.

Från att tidigare lagt stor vikt vid den fysiska arbetsmiljön, skapar nu Bromölla kommun enhetliga och explicita ruti-ner också för kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön. Enkätundersökningar utgör tillsammans med aggregerade resultat från medarbetarsamtal underlag för kommande orga-nisationsanalyser och åtgärder vad gäller den psykosociala arbetsmiljön.

I kategorin tillbud är de vanligast förekommande tillbuden aggression/kränkning (18 st) respektive hot (11 st).

I utvecklingsarbetet avseende det systematiska arbetsmil-jöarbetet har kritik riktats mot nuvarande avvikelsrappor-teringssystem. Det kan därför inte uteslutas att det trots ett partsgemensamt arbete 2014 för utvecklad rapportering finns ett reellt mörkertal i olycksfalls- och tillbudsstatistiken som väsentligt påverkar det till synes förbättrade resultatet 2015. Arbetsgivaren kommer under 2016 att studera andra rappor-

teringssystem för eventuell framtida implementering.

Företagshälsovård Bromölla kommun har under 2015 nyttjat 823 tkr till företags-hälsovård.

Detta är en minskning med 245 tkr jämfört med 2014. Förändringen bedöms primärt bero på reducerad leverans-förmåga inom företagshälsovården på grund av sjukdom och vakanser. I någon mån kan förändrade beställningsrutiner i kombination med en ökad ambition i förvaltningen att internt leda organisationsutvecklingsfrågor ha bidragit till minskning-en.

De enskilt största tjänsterna som levererats från företagshäl-sovården är:Samtal (psykolog alt kurator) 212 tkr Läkarkonsultation 133 tkr Lagstadgade undersökningar 107 tkr Dessa tre tjänster utgör sammantaget mer än hälften av den totala företagshälsokostnaden 2015.

Leverantör av företagshälsovårdstjänster är Avonova. Nuvarande avtal löper ut per 2016-12-31, möjlighet att för-länga avtalet föreligger. Arbetsgivaren kommer under 2016 att tillsammans med de fackliga organisationerna utvärdera avtal och leverans, för att ta ställning till förlängning alternativt ny upphandling.

Psykisk ohälsaEnligt Världshälsoorganisationen (WHO) är psykisk ohälsa ett av de största och snabbast växande hoten mot folkhälsan i världen. Socialstyrelsen uppskattar att 20-40 % av svenskarna upplever någon form av psykisk ohälsa.

Också i Bromölla kommuns sjuk- och rehabiliteringsstatistik ökar andelen stress- och/eller depressionsrelaterade sjukfall.

Arbetsplatsen har stor betydelse för psykisk hälsa och välbe-finnande. Mycket talar för att ett dagligt arbete att gå till är en hälsofaktor i sig. Å andra sidan kan hälsoeffekten begränsas eller övergå i sin motsats i en arbetsmiljö präglad av orimliga krav, låg egenkontroll och bristande stöd från ledningen. Det är därför viktigt att organisationens chefer vet hur de skapar och upprätthåller en arbetsmiljö som främjar god psykisk hälsa och känner igen tidiga tecken på ohälsa.

Tabell 29: Olycksfall och tillbud 2013 2014 2015

Olycksfall 51 92 50

Tillbud 23 52 34

Tabell 30: Olycksfall och tillbud 2013 2014 2015

Totalt tjänsteköp, tkr 1 075 1 068 823

20 Förvaltningsberättelse | Personalekonomisk redovisning | Budgetuppföljning och styrning

2015

budgetuppföljning och styrningKommunfullmäktige och kommunstyrelsenBromölla kommun gör varje år sju månadsuppföljningar, ett delårsbokslut och ett årsbokslut. De månader som inte följs upp är januari, juni och november. Prognosen varierade under året enligt tabellen nedan.

I månadsuppföljningarna presenteras det aktuella läget och en prognos från verksamheterna på årets utfall baseras på det som är känt den aktuella månaden.

I februari hade verksamheterna en prognosavvikelse mot bud-get på -3 mnkr och finansieringen -0,5 mnkr. Tilläggsanslag hade sänkt det budgeterade resultatet till 8 mnkr. I mars fick kommunerna besked om AFA-pengar, vilket höjde resultatet.

Under april minskade ett befarat underskott på Stöd och omsorg. Detta medförde att prognosen stärktes.

Inför maj månads uppföljning hade ytterligare ett tilläggsan-slag beviljats och budgeten låg nu på ett resultat om 7,4 mnkr. Prognosen pekade då på 8,2 mnkr. För juli gjordes en förenk-lad uppföljning där enbart verksamheternas avvikelser följdes upp. För augusti redovisade verksamheten en försvagad prog-nos. Det var framför allt Utbildning som kämpade med väx-ande underskott. Ökade pensionskostnader och sämre utfall på skatteintäkterna och stadsbidragen visade på att prognosen försvagades kraftigt. För resterande del av året förväntades enbart smärre förändringar. Det som bidrog till den positiva utvecklingen i slutet på verksamhetsåret var främst Stöd och omsorg samt Tillväxt och utveckling som förbättrade sina resultat.

InvesteringarTotala investeringar, inklusive ombudgeteringar, uppgick till 109,4 mnkr vid inledningen av 2015. Denna plan låg fast till oktober månad då den reviderades till 51,9 mnkr. Per den 31/12 hade investeringar på 30,7 mnkr genomförts.

FriskvårdFriskvårdsbidraget är en skattefri medarbetarförmån knutet till motion och friskvård. Syftet med bidraget är att stimulera till ökat motionerande och därmed förbättrad hälsa och ökat välmående.

Omkring hälften av organisationens medarbetare har valt att nyttja friskvårdsbidraget 2015. Detta är något färre än 2014, trots att friskvårdsbeloppet fördubblats. Undersökningar visar att friskvårdsbidrag av denna typ utgör en positiv personal-politisk åtgärd, men endast i begränsad omfattning påverkar motionsvanor. Tabell 30: nyttjandegrad 2014 2015

Nyttjandegrad 53 % 48 %

Annorlunda uttryckt attraherar denna typ av friskvårdsbidrag primärt de medarbetare som redan etablerat goda vanor. I till-lägg förmår individuell fysisk träning endast i viss utsträckning bidra till ett förbättrat psykiskt välmående. Inför 2016 vidgar arbetsgivaren Bromölla kommun begreppet friskvård till att omfatta också andra aktiviteter än fysisk trä-ning och höjer ambitionsnivån för det fortsatta. Det individu-ella friskvårdsbidragets storlek justeras i syfte att möjliggöra denna, i vissa avseenden arbetsgruppsbaserade, satsning.

Tabell 31: Prognosutveckling 2015 över årets resultat (mnkr)Budget 12,3

Februari 4,5

Mars 7,4

April 8,5

Maj 8,2

Juli 8,2

delårsrapport augusti -2,2

September -3,0

Oktober -3,0

bokslut 2,2

Förvaltningsberättelse | Framtidsbedömning 212015

Framtidsbedömning

FramtidsbedömningKommunfullmäktige antog i november budgeten för 2016. Det budgeterade resultatet är 13,0 mnkr och innebär att net-tokostnadernas andel av skatter och statsbidrag uppgår till 98,0 %. Det långsiktiga målet för kommunens resultat är 97,5 %. För att öka eller bibehålla den politiska handlingsfrihe-ten i kommunen är det viktigt med ett långsiktigt mål för kom-munens finanser. God ekonomisk hushållning betyder ofta gott politiskt handlingsutrymme på lång sikt. Kommunfullmäktige beslutade om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning 2013-12-16, § 210.

Den ursprungliga investeringsbudgeten för 2016 är 75 mnkr, till denna ska läggas ombudgeteringarna från 2015 på 67,3 mnkr. Totalt ligger således investeringsbudgeten på 142,3 mnkr. Endast en del av detta kommer att kunna finansieras med egna medel. Investeringsbeloppet kommer kräva nyupplåning för att kunna finansieras. Kommunens långsiktiga mål är att hålla investeringarna i storleksordningen 40 mnkr/år i framtiden. För att kommat till rätta med de senaste årens ombudgeringar av investeringar kommer en översyn av arbetssättet för hante-ringen av investeringar att ske.

Efter att under en lång följd av år dragits med kraftiga under-skott i resultaträkningen vände trenden 2003 till ett positivt resultat. Det är nu trettonde året i rad som kommunen visar ett positivt resultat. Kommunen konsoliderade sig under några år och stärkte sina finansiella förutsättningar. Detta innebar att förutsättningar för att genomföra de stora investeringsbeho-

ven och hantera nyupplåningen byggdes upp. Kommunens för-utsättningar för att kunna möta invånarnas framtida behov är därför även fortsättningsvis goda. För att även fortsättningsvis kunna bibehålla den politiska handlingsfriheten i en kommun under utveckling fordras alltjämt goda resultat och en stark finansiell ställning.

Förutom den utmaning som kommunen står inför när det gäller att förändra och utveckla verksamheten utifrån invå-narnas behov, kan vi skönja några problem och möjligheter som måste tacklas de närmaste åren. Skattesatsen är relativt hög och möjligheterna till en höjning är därmed begränsade. Soliditetsnivån bör förbättras utifrån en god ekonomisk hus-hållning. Budgeten för 2016 förväntas ge ett positivt resultat på 13 mnkr. Den positiva befolkningsutvecklingen från 2013 och 2014 fortsatte även 2015 med en nettoökning på 113 indi-vider. En stabil befolkningsutveckling i linje med kommunfull-mäktiges mål är en förutsättning för kommunens utveckling och ambitioner.

Under 2015 arbetade en tillfällig beredning fram nya övergri-pande mål som tog sin utgångspunkt i den vision som antogs 2014. Målen fastställs i inledningen av 2016.

Ivöstrandsprojektet fortskrider och allt fler aktiviteter byggs inom området. Både byggnadsaktiviteter och fritidsaktiviteter planeras i de färdigställda anläggningarna.

KOMMUNSTYRELSEN

Kommunfullmäktiges mål

driftskostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska vara högst 97,5 %. Driftskostnadernas andel av skatteintäkterna blev 99,7 % av skatteintäkter och statsbidrag. Målet uppfylldes inte.

Positiv befolkningstillväxt med 0,5 % årligen. Under året ökade befolkningen med 113 personer till 12 513, 0,9 % ökning. Målet uppfylldes.

en positiv näringslivsutveckling.De insatser som genomförts under året har haft som syfte att bidra till en positiv näringslivsutveckling. De mål som satts upp för kommunens arbete har i stort uppnåtts. Bromölla kommun har fått förbättrade betyg i de mätningar som genomförts av SKL samt av Svenskt Näringsliv.

attraktiv arbetsgivare.2014 års medarbetarenkät indikerar tre generella förbätt-ringsområden i organisationen: lokaler, lön och ledarskap. De två sistnämnda delmängderna har legat till grund för prioriteringarna i personalarbetet 2015.

Chefer har en nyckelroll i arbetet med att Bromölla kom-mun ska uppfattas som en bra arbetsgivare med goda arbetsplatser. Forskning visar att en av de viktigaste fakto-rerna för ett gott arbetsklimat är den närmaste chefen. En bra arbetssituation för våra chefer, med goda möjligheter till stöd och utveckling, är alltså mycket betydelsefull. Personalenheten har under 2015 påbörjat ett arbete att tydliggöra förväntningarna på chefsrollen parallellt med att kompetenshöjande insatser initierats. Utvecklat inne-håll i ledningsgruppsdialog samt chefsfrukostar har under året kombinerats med konkret chefsutbildning. Detta arbete kommer att fortskrida och fördjupas under 2016.

Medarbetarskapet behöver förtydligas och utvecklas. I detta avseende har 2015 års insatser fokuserat på att vidareutveckla förutsättningar och former för den loka-la dialog som sker inom ramen för arbetsplatsträffen. Introduktionen av systematisk psykosocial arbetsmiljö-kartläggning kommer årligen att belysa grad av framgång respektive identifiera fokusområden för fortsatt arbete i detta avseende.

Organisationsutformning: personalansvarig chef ska inte ha fler direkt underställda än att det är möjligt att klara av uppgiften på ett bra sätt. Dagens förvaltningsorganisa-tion uppvisar en mångskiftande struktur, delvis till följd av olika uppdrag och behov, men sannolikt också som en konsekvens av att verksamhets- och organisationsut-veckling skett vid olika tidpunkter och utifrån olika prio-riteringar, kvalitet, ekonomi, medborgarnytta etc. Den strukturella frågan har initierats under 2015, men torde kräva mera av analys och arbete för att vidareutvecklas mot mer homogena och konsekventa lösningar för att skapa tydlighet avseende roller, ansvar och förväntningar för såväl chefer som medarbetare.

Lön: kopplat till löneöversynen 2016 har personalenheten genomfört internstrukturella löneanalyser, vilka kopplats till omvärldsjämförelser och rådande konkurrenssituation inom olika kompetensområden. Analysen har legat till grund för en arbetsgivarvilja avseende riktade satsningar, fastställda på politisk nivå. Ambitionen är att 2016 för-djupa denna typ av analyser, i kombination med att den obligatoriska jämställdhetskartläggningen genomförs.

öka möjligheterna för de prioriterade grup-perna barn, ungdomar och äldre att för-bättra sin hälsa.Under året har satsningar gjorts på folkhälsoarbetet i motsvarande två kronor per invånare. Medlen har använts till att anordna en föreläsning för ungdomar och föräldrar om utseendefixering, kroppsuppfattning och hälsa under Hälsofesten. Medlen har också använts för att utbilda skolcoacher på Humleskolan och Dalaskolan. Det behövs ett gemensamt arbetssätt att arbeta med våra ungdomar, så vi bland annat kan förebygga psykisk ohälsa och ge fler ungdomar möjlighet att gå vidare till gymnasiet och fullfölja utbildningen.

Barn och ungdomar erbjuds genom förskola, skola, fritids-gård, kultur och föreningsliv ett flertal aktiviteter för att förbättra sin hälsa. Kommunen har också ett projekt för barn med fokus på hälsa och övervikt. Äldre erbjuds möj-lighet till bättre hälsa genom vår kommunala verksam-het på t.ex. Drejaren, därtill kommer föreningslivet och kulturen. Inom äldreomsorgen har projekt genomförts att besöka alla 75-åringar i kommunen för ett hälsosamt åldrande. I samband med hälsotema serveras frukost på Humleskolan och Dalaskolan Södra.

I trygghetsrådet har folkhälsosamordnaren sammanställt och redovisat folkhälsoenkäterna från Region Skåne och utifrån dessa redovisningar har verksamhetscheferna fått i uppdrag att utvärdera sina verksamheter för att folkhäl-sosamordnaren och trygghetsrådet ska kunna jobba vi-dare med insatser där det finns ett stort behov.

ett systematiskt förbättringsarbete i den kommunala verksamheten ur ett brukar-perspektiv.gemensam serviceKansli- och utvecklingsenheten hade under årets första halva extra resurser och arbetade då med införande av systemtänkande i organisationen med stöd av verk-samhetsutvecklare. Den egna verksamheten inom kansli och arkiv genomförde ett eget utvecklingsarbete utifrån systemtänkande med fokus på kommunens centrala posthantering.

Ekonomienhetens förbättringsarbete har haft stort fokus på införandet av kommunens nya ekonomisystem. Hela enheten har även gått en fördjupad utbildning i system-tänkande och har nu goda förutsättningar att vidareut-veckla verksamheten och sitt stöd till olika verksamheter utifrån metodens intentioner.

Kommunikation och service testar och förändrar ständigt sin verksamhet i syfte att förbättra och utveckla sin ser-vice och verksamhet.

Fastighetsenheten har infört ett nytt felanmälningssys-tem som skapar förutsättningar för att minska antalet fel genom förebyggande arbete.

Räddningstjänsten har arbetat utifrån den nationella och regionala strategin för att stärka brandskyddet genom utbildning och information till enskilda och grupper i samhället. Verksamheten har också arbetat för förstärkt brandskydd med bl.a. individanpassade trygghetsmöten samt installation av brandvarnare i samband med instal-lation av nya trygghetslarm.

Personalenheten är sammanhållande i arbetet med att-raktivitetsskapande åtgärder för arbetsgivaren. Arbetet är komplext och innefattar förutom chefs- och ledarut-veckling sannolikt ett samarbete med ekonomienheten i utvecklandet av en personalekonomisk planerings- och uppföljningsmodell innefattande bland annat organi-sationsgemensamma kompetensutvecklingsprinciper,

planering för flexibel lönebildning samt utvecklade sjuk-frånvarokalkyler.

Överförmyndarverksamheten har arbetat med att erbju-da gode män och förvaltare kunskap om vilka skyldig-heter som ingår i uppdragen och hur de kan arbeta för att underlätta för de huvudmän de ska bistå. Utbildning har erbjudits som genomförts tillsammans med andra kommuner.

stöd och omsorgVård och omsorg: verksamheten har under året arbetat aktivt med sin värdegrund som är ett ständigt priorite-rat område. För att nå ökad och hållbar kvalitet för den enskilde medborgaren har vi arbetat med verksamhetens kvalitetsregister samt med ett tydligt medborgarfokus utifrån systemtänkande. Samarbete med externa aktörer såsom primärvården och räddningstjänsten har skett för att uppnå trygghet kring den enskildes vård och säker-het. Ett medvetet arbete med ett bemanningssystem utifrån kontinuitet har genomförts för att uppnå god och effektiv planering. Verksamhetens arbete med god kvalitet har givit positivt resultat, vilka har kommit fram genom nationella mätningar där medborgare har fått ge sina omdömen.

Omsorg funktionshinder arbetar alltid med medborga-ren i fokus. Personalen har deltagit i utbildningar, vilka har varit ett led i det systematiska förbättringsarbetet. Kompetens gynnar brukarna. På arbetsplatsträffar har vi diskuterat hur vi arbetar i verksamheten och varför vi arbetar på det sättet. Det har även varit diskussioner om hur vi ska kunna kompensera funktionsnedsättningar och hur de yttrar sig. Syftet är att den enskilde ska ha ett så bra liv som möjligt utifrån sina behov. Vi har utvecklat genomförandeplanerna så att den enskilde tydligt får en överblick över sitt liv. Genomförandeplanerna visar den enskilde vilket stöd denne får och visar samtidigt perso-nalen vad som förväntas av dem.

Husmöten har hållits på gruppbostäderna, vilket gör medborgarna mer delaktiga. Gruppbostaden Solsidan har arbetat aktivt enligt systemtänkande efter att personalen genomgått utbildning och har blivit väl förtrogna med arbetssättet. Medborgarna är alltid i fokus och arbets-sättet har medfört ökat självbestämmande bland med-borgarna och ökad delaktighet samt tillit till personalen.

Även inom personlig assistans har verksamheten arbe-

Kor i Edenryd. Foto: Viktoria Unosson

Padelbanor på Ivöstrand. Foto: Viktoria Unosson

24 Kommunfullmäktiges mål

tat med genomförandeplaner för att brukaren ska ges omsorg utifrån individuella behov. Enhetschefen gör också personliga besök hos brukarna för att ta emot synpunkter om deras dagliga stöd och omsorg och det dagliga upplägget. Förbättrat samarbete mellan olika yrkesgrupper runt brukaren pågår kontinuerligt.

Individ- och familjeomsorgen arbetar ständigt med för-bättringar för att kunna möta de behov som medborgar-na har och som faller inom ramen för socialt stöd/bistånd. Såväl det dagliga förbättringsarbetet som den mer över-gripande verksamhetsutvecklingen har under året genom-syrats av att identifiera förbättringsområden utifrån med-borgares behov och resurser. Brukarundersökningar har genomförts och resultatet ligger till grund för fortsatt utvecklingsarbete. Nyanställd personal har utbildats i systemtänkande. Utvecklingsarbetet inom systemtän-kande har bidragit till ökad samverkan både internt och externt för verksamhetens klienter. Denna samverkan har medfört att klienterna i möjligaste mån inte behöver ha så många kontakter utan utifrån sina personliga förut-sättningar få en samlad strategi till förändring.

utbildningSkolan har arbetat aktivt med att motivera elever till att utvecklas både kunskapsmässigt och socialt genom att vara nära och tydliga med förväntningar och krav. Allt ur ett helhetsperspektiv och i syfte att ge eleverna goda förutsättningar att klara framtida studier och vuxenliv. Nära samarbete mellan skolans personal, eleverna och deras föräldrar samt externa aktörer har varit en viktig del i detta arbete. Olika satsningar har gjorts på olika skolor utifrån de varierade behov som finns. Den fysiska miljön har förbättrats på flera skolor genom ombyggnationer/renoveringar. Diskussioner pågår kontinuerligt för att fördela stödet till eleverna optimalt. Riktade kompetens-utvecklingsinsatser för lärarna har genomförts, liksom samrådsmöten med föräldrar på vissa skolor.

Inom förskolan har pedagogerna under året arbetat med varje barn/familjs behov utifrån direktiv från stat och kommun. Arbete för att göra föräldrarna delaktiga på olika sätt har genomförts bl.a. genom brukarenkäter och att de välkomnat föräldrar att ha synpunkter på verksam-heten. Varje förskola bedriver ett systematiskt kvalitets-arbete där verksamheten planerats och följts upp i förhål-lande till de nationella målen. Arbete med organisations-utveckling på individ-, grupp-, och verksamhetsnivå har pågått. Många delar styr över vardagen, skollag, läropla-ner, brukarperspektivet och visionen där fokusområden som kunskapsutveckling, delaktighet och alla barns rätt till stöd och stimulans lyfts fram. Kartläggningar av för-skoleverksamheten och föräldrasamverkan har bidragit

till att få en bättre bild över vad som behöver förbättras och utvecklas för att förskoleverksamheten ska bli så bra som möjligt. Förskolan har arbetat för att ge föräldrarna tillgång till många olika mötesplatser för att öka deras insyn och aktiva medverkan i verksamheten. Exempel på det är förskolans dag, öppet hus, aktivitetskvällar och aktiva föräldramöten.

Musikskolan har under året fått frågan från föreningen FUB om de kan göra musikaliska aktiviteter för barn och ungdomar med utvecklingsstörning. Musikskolan har där-för anordnat workshops och deltagit med musik på FUB:s café, aktiviteter som planeras fortsätta. Musikskolan har också arbetat för att rekrytera elever till olika instrument-grupper samt stimulera elever till att delta på konserter. Projekt riktade till grundskolan har visat vilka möjligheter musikskolan erbjuder. De har även haft stor betydelse för att öka mångfalden av instrument. Musikskolan har under året även börjat ett arbete för att synliggöra hur musikskolans undervisning kan förstärka olika kunskaps-moment i grundskolan.

Tillväxt och utvecklingInom tekniska enheten har det under året genomförts flera byaträffar och dialogmöten där medborgarna fått möjlighet att framföra synpunkter och förslag direkt till förvaltningens representanter. Synpunkter som kommit fram vid dessa möten har sammanställts och redovisats på kommunens webbplats. Det pågår ständigt en aktiv process i syfte att bli en så effektiv enhet som möjligt för att på så vis använda resurserna optimalt.

Arbetsmarknadsenheten har utvecklats i syfte att säkra kvaliteten i utbudet av tjänster och leva upp till arbets-sökandes och kunders behov. Genom olika avtal och överenskommelser anpassas verksamheten löpande efter aktörernas och regeringens arbetsmarknadspoli-tik. Genom samarbete med andra myndigheter arbetar verksamheten för att öka samverkansfördelarna för den enskilde.

Inom kultur- och biblioteksverksamheten förs ständig dialog inom olika områden. Besökare är alltid involve-rade när det gäller val av medieinköp, förslag till kultur-programmet, utformning av ungdomsavdelningen m.m. Samverkan med föreningar, studieförbund och andra aktörer har utvecklats och kulturprogrammet har bred-dats. Under året har ett nytt kulturpolitiskt program tagits fram och arbetet med en ny biblioteksplan har påbörjats inom vilket medborgare på olika sätt involve-rats. Ett oupphörligt arbete med att förbättra stödet och vägledningen i samhällsfrågor och hanteringen av digital teknik pågår. I syfte att skapa nätverk och föra dialog

2015

har även en inspirationskväll genomförts för kommunens kulturarbetare, kulturföreningar och kulturella kreativa näringar.

Inom turist- och fritidsverksamheten är en ständig process att bli effektivare och använda resurserna så optimalt som möjligt. I detta ingår kontinuerlig utbildning av medarbe-tarna. Inom fritidsverksamheten har under året ett nytt digitalt system införts för hantering av föreningsbidrag, vilket gjort det enklare och snabbare för föreningar att ansöka digitalt.

Verksamheten jobbar mycket serviceinriktat och lägger stor vikt vid det personliga mötet samt att våra besökare/kommuninvånare ska känna sig väl omhändertagna av det goda värdskapet i Bromölla kommun .

Näringslivsenheten har arbetat i linje med de mål som satts upp. Kunnighet, tydlighet och god service ska genom-syra kommunens arbete med företagsrelaterade ärenden och kommunen har fått goda betyg i de mätningar som gjorts av SKL och Svenskt Näringsliv. Att ge god företags-service är ett arbete som ständigt pågår och utvecklas.

Vi har fått mycket bra betyg i SKL:s rikstäckande kundnöjd-hetsindex för kommuner och börjat delta i den löpande brukarenkäten ”insikt” för att framöver kunna få bättre och snabbare svar på om vårt förbättringsarbete ger de resultat som avses.

alla medborgare i kommunen ska känna trygghet i sin tillvaro. Trygghetsrådet har startat upp arbetet i nya mandatperio-den. Rådet har en viktig uppgift i att utarbeta planer för det lokala folkhälsoarbetet och det trygghetsskapande- och brottsförebyggande arbetet. De arbetar med att se över arbetsformer för att aktivt titta på områden som behöver förstärkas i kommunen.

Polismyndigheten har genomfört en medborgardialog under sommaren med frågor till invånarna. Dialogen ska ge underlag till Medborgarlöften som ska vara en utveckling av de samverkansöverenskommelser som funnits tidigare mellan kommun och polis. Det nya är att medborgar- och medarbetarperspektivet i högre utsträckning ska tas till-vara för att göra den lokala problembilden tydligare.

Trygghetsvandring har genomförts på skolområden, både i centralorten och i Näsum. Resultaten ska bidra till ökade trygghetsskapande åtgärder.

72-timmarskampanj har genomförts för att informera all-mänhet om förmågan att klara sig i olika krissituationer.

ökad dialog mellan medborgare och besluts-fattare. Inom ramen för fullmäktiges beredningar har olika dialoger genomförts. Enkät inom anhörigstöd har genomförts. I samma ärende har dialog med en intresseförening skett för att inhämta synpunkter. Dialogkafé har också genomförts på Drejarens dagcentral.

I samband med Våryra i Bromölla deltog ledamöter från beredningen för tillväxt och samhällsbyggande om frågor kopplade till ny avfallsplan, där man inhämtade synpunkter från allmänheten.

Vid arbetet med en ny biblioteksplan har också olika med-borgadialoger genomförts.

Beredningen för översyn av kommunfullmäktiges övergri-pande mål har genomfört öppna sammanträden inför fram-tagandet av nya mål.

Byaträffar har genomförts på olika orter i kommunen. På byaträffarna har gruppledare från de politiska partierna deltagit samt tjänstemän från kommunen. Det har varit deltagande med i genomsnitt drygt 50 personer på träffarna.

ett ökat valdeltagande.Det har inte genomförts något allmänt val.

Ivösjön. Foto: Viktoria Unosson

26

Viljeinriktningar budget 2015, 141124 § 229

arbetsmarknad/Individ- och familjeomsorg• Socialdemokraterna vill satsa ytterligare en miljon kronor på Ungjobb till våra arbetslösa ungdomar upp till 25 år, som har svårt att få fäste på arbetsmarknaden. En del ungdomar har klara mål för sin framtid, medan andra har svårt att veta vad de ska satsa på. Vi socialdemokrater vill därför öka möjligheterna för minst sex månaders ”prova-på-platser”. Vi vill att ungdomar ska erbjudas praktik, utbildning eller arbete inom 90 dagar.

Under året har arbetet med projekt Ungjobb fortskridit, men tyvärr var det inte möjligt att genomföra detta projekt till-sammans med Arbetsförmedlingen. I slutet av verksamhets-året beslöt kommunens arbetsmarknadsgrupp att genomföra Ungjobb för ungdomar under 20 år, som hade avbrutit sina gymnasiestudier. Fyra 19-åringar fick en sex månaders anställ-ning på 75 % och gymnasiestudier på 25 %.

• Tillsammans med Skåne Nordost-kommuner arbeta för att fler, främst ungdomar, har arbete. Målsättningen att alla mellan 16-29 år har arbete, studieplats eller praktik.

Arbetsmarknadsenheterna inom Skåne Nordost arbetade under 2015 för att ta fram ett gemensamt projekt för unga upp till 25 år, delvis finansierat av EU. Framåt sommaren informerades vi om, att kommunerna i Skåne Nordost hade för avsikt att söka mycket större medel än det som var avsatt för målgruppen. Vi beslutade därför att skjuta ansökan på framtiden, men fortsatte informationsutbytet med varandra. • Fortsätta arbete med att växla över från passivt försörjnings-stöd till aktiva åtgärder för ungdomar i Bromölla kommun.

strukturell- och gruppnivå:Via kommunens arbetsmarknadsgrupp tas handlingsplaner fram riktade till målgruppen och aktivt deltagande i aktuella Finsamfinansierade projekt.

Individnivå:I nära samarbetet med kommunens aktivitetsansvarige identi-fiera ungdomar som riskerar ett framtida bidragsberoende och där bedriva ett målinriktat individarbete.

Arbetsmarknadsenheten samarbetar med individ- och fam-lijeomsorgen på flera områden när det gäller att skapa verk-samheter för alla kommuninvånare som har ett passivt för-sörjningsstöd, och som samtidigt är registrerad som arbets-sökande. En del personer följer redan idag ett program på

BromöllaBryggan, men långt ifrån alla får plats. Diskussioner förs för att utöka arbetsmarknadsenhetens verksamheter med insatser för socialtjänstens olika grupper. Vissa delar kommer att handla om konkreta insatser medan andra kommer att handla om sysselsättning utifrån individens egen förmåga.

Antalet ungdomshushåll, som är i behov av försörjningsstöd, fortsätter att minska.

Sommaren 2015 har det för första gången anvisats sommar-lovslediga studenter över 18 år till praktik på BromöllaBryggan.

• Projekt med meningsfull sysselsättning för våra ungdomar kan startas och drivas, med eller utan extern finansiering.

Arbetsförmedlingens service till enskilda har ökat och därmed har behovet av arbetsmarknadsenheten insats minskat.

• Att kommunen i samverkan med Arbetsförmedlingen samt individ- och familjeomsorgen erbjuder minst 100 praktikplatser inom kommunala verksamheter.

Arbetsförmedlingen anvisar personer till AME som i första hand är i behov av en praktikplats i kommunens verksamheter. År 2015 uppgick behovet till 59 praktikanter. Så länge de kom-munala verksamheterna är villiga att ta emot praktikanter, uppfyller vi kraven på att alla anvisade ska få möjlighet till att prova ett yrke i den kommunala sektorn. Hittills har verk-samheterna ställt upp för praktikanterna, men vi önskar att vi kunde få större tillgång till platser med mer praktiskt innehåll.

• Att kommunen erbjuder alla 17-åringar, som söker kommunala ferieplatser under sommaren 2015.

Målet är uppfyllt.

grundskola• Att andelen behöriga elever till gymnasieskolan ska ligga på en nivå över genomsnittet i riket.

Läsåret 2014/15 blev andelen gymnasiebehöriga i hela kom-munen 84 %, vilket är ett resultat något under rikssnittet på 86 %. På Humleskolan nådde 92,6 % av eleverna gymnasiebe-hörighet och på Dalaskolan Södra var gymnasiebehörigheten 67,5 %.

27

• Att resultaten på de nationella proven, andelen godkända elever, ska öka i samtliga ämnen i jämförelse med 2014.

I samtliga nationella prov för åk 3 och 6 var resultaten 2015 bättre än resultaten 2014. I åk 9 var resultaten i svenska och svenska som andraspråk bättre än 2014 medan resultaten i engelska och matematik var sämre.

2014 2015Åk 3Svenska 58 % 77 %Matematik 44 % 80 %

Åk 6Svenska 92 % 94 %SvA 38 % 100% (Svenska som andraspråk) Engelska 86 % 93 %Matematik 86 % 88 %

Åk 9Svenska 93 % 97 %SvA 57 % 67 % (Svenska som andraspråk) Engelska 96 % 92 %Matematik 90 % 80 %

• Att försöket med tvårättersmeny på en av våra högstadieskolor permanentas och utökas till att gälla både Humleskolan och Dalaskolan Södra.

Dalaskolan Södra har sedan 2014 tvårättersmeny och sedan sportlovet 2015 har även Humleskolans elever erbjudits två rätter.

• Utifrån förvaltningens förslag att en ny organisation inrättas för en sammanhållen elevhälsa/mottagande av nyanlända familjer.

En chef till elevhälsan är tillsatt och en ny skolsköterska har börjat på 75 %. För förberedelseklassen ändrades organi-sationen inför året. Under vårterminen fanns förberedelse-klassen för åk 1-6 på Gualövs skola och under hösttermi-nen fanns förberedelseklassen för åk 1-6 på Edenryds skola. Förberedelseklassen för åk 7-9 var på Dalaskolan Södra.

• Att 1,5 tjänster som fritidsledare inrättas på Dalaskolan Södra och Humleskolan.

Tjänsterna tillsattes i januari på både Dalaskolan Södra och Humleskolan.

• Att satsningarna för IKT-planens genomförande fortsätter under 2015.

IKT-planens genomförande fortsätter. Under 2015 köptes datorer till de nya eleverna i årskurs 7. Trådlösa nätverk kom-

mer att fortsätta byggas ut på skolorna och byskolorna har fått fiberkabel indraget. Kompetensutveckling för personalen fortsatte.

Fritidshem• Förstärka fritidhemmens bemanning med tre fritidspedagog-tjänster under 2015.

Tjänsterna tillsattes i januari.

Förskola• Genomföra en fortsatt utbyggnad av förskoleverksamheten utifrån antagen plan.

Projektering av nya förskolan med sex avdelningar har kommit igång. En projektgrupp bestående av förskolechef, fastighets-chef, förskolepersonal och arkitekt är tillsatt och framtagande av ritningar för inne- och utemiljö har påbörjats.

• Att ambitionen ska vara att öka personaltätheten inom försko-leverksamheten.

Genom tilläggsanslag till förskolan öppnade en ny avdelning under våren i Näsum och detta innebar en ökad personaltät-het i förskolan.

• Inrätta ytterligare en tjänst som specialpedagog, som ska arbeta med förskolebarnen och ge handledning till personal och föräldrar.

Ytterligare en specialpedagog är anställd och började innan sommaren.

• I syfte att tillmötesgå behoven utöka öppettiderna inom natt-omsorgen att gälla alla dagar.

Sedan maj har nattomsorg erbjudits samtliga dagar, inkl. alla röda dagar. För detta rekryterades ytterligare personal. En utvärdering av behoven kommer att göras under 2016.

vård och omsorg• Satsa ytterligare 4,4 miljoner kronor i tjänster för att kunna svara upp mot de bemanningskrav som Socialstyrelsen ställt upp.

Individuella bedömningar på särskilt boende är genomförda. Hela området har en väl genomarbetad bemanningsstruktur för särskilt boende, somatik, demens och korttid.

Bemanningen på Lagunen, Brogården och hemsjukvården har förstärkts. En bemanningspool har bildats för att möta det

Viljeinriktningar budget

28

vikariebehov som uppstår i verksamheten med kontinuitets-principen som mått.

Tillsatt TÖS (Tillsynsansvarig över socialtjänsten).

• Drejarens dagcentral bemannas för lunchservering även på helgerna.

I mars öppnade Drejarens dagcentral på helgerna.

• Införande av tvårättersmenyer inom hela äldreomsorgen.

Går inte att verkställa då SBKF inte har kapaciteten i sina kök i dagsläget.

• I samråd med det kommunala pensionärsrådet utveckla anhö-rigstödet.

Frågan har lyfts till beredningen för trivsel och trygghet som arbetar vidare genom att bl.a. skicka ut en enkät till de som vårdar någon anhörig. Välfärdsberedningen föreslår viktiga punkter att beakta vid utvecklingen av kommunens anhörig-stöd. Verksamheten arbetar vidare efter beslut från kommun-styrelsen om utredning av avgiftsfri avlasting.

Ivöstrandsprojektet• Fortsätta förverkligandet av planerna på rekreation, idrott, boende och service på Ivöstrandsområdet.

Projektering av flera projekt pågår inom ramen av Ivöstrandsprojektet, bl.a. kanalrummet samt övrig infrastruk-tur. Samtal med intressenter för bostadsbyggnation inom området pågår. Parallellt med detta arbete pågår utbyggnad av idrotts- och fritidsavdelningen.

• Knyta ihop Ivöstrandsområdet med centrum och området vid järnvägsstationen och Industrigatan, genom att anlägga ett gångstråk i den idylliska så kallade ”Årännan”, gärna med blom-planteringar och sittbänkar i parkområdet.

Förstudie och projektering av detta projekt påbörjades under vintern 2015.

• Utreda möjligheterna att omvandla huvudbiblioteket till kul-turhus.

Investeringsmedel har beviljats till detta arbete. En ny dörr har öppnats upp ut till amfiteatern och tre cafébord med stolar har köpts in till utemiljön. På nationaldagen invigdes även tre nya konstverk (Tre Gurtil) i bibliotekets amfiteater. Hörsalen och sammanträdesrummet har målats om och nya skenor för upphängning av konst har monterats upp. En ny utställningsvägg har också tagit form på barnavdelningen som en del i utvecklingen mot kulturhus. Under hösten planeras installation av ny dörr/ingång till det inre sammanträdesrum-met, samt fysiska förändringar av ungdomsavdelningen, bl.a. ny golvmatta och tillgång till vask m.m. för att kunna utveckla det skapande arbetet.

Samverkan med föreningar, studieförbund och andra aktörer har utvecklats och kulturprogrammet har breddats till att inrymma även föreningars kulturarrangemang. Ett kulturpoli-tiskt program för perioden 2016-2019 har antagits och arbetet med att ta fram en ny biblioteksplan för hela kommunen pågår tillsammans med skolan och välfärdsberedningen.

bromölla kommuns personal• Att önskad sysselsättningsgrad genomförs inom hela äldre-omsorgen och att vi utreder möjligheterna att gå vidare med samma erbjudande till anställda inom utbildningsområdet, det vill säga skola och förskola.

Önskad sysselsättningsgrad är infört inom området vård och omsorg från november 2014. Utredning pågår avseende möjligheter att införa modellen också inom utbildningsverk-samheten.

• Göra en satsning på arbetskläder för personal i de särskilda boendena samt hälso- och sjukvårdspersonal.

Skyddskläder för hemtjänst är infört under 2014 och reste-rande personal inom vård och omsorg från januari 2015.

• Att friskvårdsbidraget höjs till 2 000 kronor per anställd och år.

48 % av organisationens medarbetare har valt att nytt-ja friskvårdsbidraget 2015. Detta är en minskning jämfört med 2014 (53 %), trots att friskvårdsbeloppet fördubblats. Undersökningar visar att friskvårdsbidrag av denna typ utgör en positiv personalpolitisk åtgärd, men endast i begränsad omfattning påverkar motionsvanor.

Bromölla kommuns sjuk- och rehabiliteringsstatistik för 2015 uppvisar en ökning av andelen stress- och/eller depressions-relaterade sjukfall, varför arbetsgivaren Bromölla kommun

Viljeinriktningar budget

29

i dialog med de fackliga organisationerna för 2016 vidgar begreppet friskvård till att omfatta också andra aktiviteter än fysisk träning. Det individuella friskvårdsbidragets storlek justeras till 2014 års nivå i syfte att möjliggöra denna, i vissa avseenden arbetsgruppsbaserade, satsning.

Kommunikationer• Inrätta kommunal kompletteringstrafik till ordinarie kollektiv-trafik och därigenom öka servicen/tillgängligheten i kommuni-kationshänseende för invånarna i ”ytterområdena”.

Kommunal kompletteringstrafik ligger på planeringsstadiet.

Folkhälsoarbetet• Att satsningar även fortsättningsvis görs på folkhälsoarbetet i form av bland annat motsvarande två kronor per invånare.

Medlen har använts till att anordna en föreläsning för ungdo-mar och föräldrar om utseendefixering, kroppsuppfattning och hälsa under Hälsofesten.

Medlen har också använts för att utbilda skolcoacher på Humleskolan och Dalaskolan, då det behövs ett gemensamt arbetssätt för att arbeta med våra ungdomar. Målet är att förebygga psykisk ohälsa och ge fler ungdomar möjlighet att gå vidare till gymnasiet och fullfölja den utbildningen.

Folkhälsomyndighetens nationella tillsynsprojekt om inom-husmiljö i skolan med fokus på ventilation och städning följdes upp, med resultat i form av bl.a. en plan för utökad städning av lokaler som används mycket samt uppdaterade rutiner för städning av ytor som verksamheten själv ansvarar för. Underhållsinstruktionerna för ventilation uppdaterades också. Inom förskolan var det aktuellt att titta på buller och verksam-hetens egenkontroll, samt på pedagogiska och organisatoriska metoder för att få ned ljudnivåerna.

• Att det utvecklas aktiviteter av skilda slag för våra äldre invå-nare utifrån ett folkhälsoperspektiv, via bland annat externa projektmedel.

Det har utvecklats aktiviteter på bl.a. Drejaren. För närvarande är de externa projekten avslutade.

• Att det i samband med hälsoteman på Humleskolan och Dalaskolan Södra erbjuds frukost till högstadieeleverna.

Frukost serveras i samband med hälsotema på respektive skola.

Viljeinriktningar budget

30 Verksamhetsberättelser | Gemensam service

2015

Verksamhetschef: Marie Wäppling

Kommunfullmäktiges mål 30

Verksamhetsberättelser

En viss förändring av intäkts-/kostnadsgrupperna har skett mellan 2014 och 2015 p.g.a. byte av ekonomisystem samt övergång till Kommun-Bas13.

Gemensam service

årets resultatGemensam service visade en negativ budgetavvikelse med 1 398 tkr, vilket är något sämre än prognostiserat. Inom verksamhetsområdet återfinns såväl positiva som negativa avvikelser i jämförelse mot budget.

Lönepotten visade en positiv budgetavvikelse med 552 tkr.

Kansli- och utvecklingsenheten visar en positiv budgetav-vikelse på 420 tkr. Av dessa var 75 tkr anslag för ungdomsrådet, som inte utnyttjades.

Ekonomienheten visar en negativ budgetavvikelse med 488 tkr. De ökade kostnaderna hänför sig till införandet av nytt ekonomisystem.

Personalenheten redovisar en positiv budgetavvikelse med 381 tkr. 290 tkr var en positiv avvikelse för friskvårdsbidraget.

Kommunikation- och serviceenheten visar en negativ budget-avvikelse med 308 tkr.

Fastighetsenheten visar ett underskott på ca 3 760 tkr. Under året har, förutom emissionsåtgärder på Dalaskolorna, ett flertal mindre vattenskador åtgärdats. Vidare har en hissreperation i kommunhuset, iordningsställande av lokaler till förberedelsek-lass och skolsköterskan i Edenryd bidragit till avvikelsen. Under våren såldes fastigheten Gläntan med en reavinst på 849 tkr, denna är medräknad i avvikelsen.

Räddningstjänsten visar ett negativ budgetavvikelse på 769 tkr. Detta kan härledas till ökade kostnader för service, underhåll och reparation av utrustning, kostnader i samband med utbildning och utrustning för sex nyrekryterade brand-män, vidareutbildning för en brandmästare och en brandför-man i Revinge, samt ökade kostnader för utalarmering och radiosystemet Rakel.

InvesteringsredovisningInom Gemensam service fanns 30 investeringsprojekt under året. Av dessa arbetade fastighetsenheten med 20. Ett antal investeringsprojekt färdigställdes under året.• Utbyte kakel/klinker duschrum Strandängen. • Utbyte massagolv kök Näsums skola (+ 80 tkr). • Utbyte kokgrytor och diskmaskin Näsums skola (-7 tkr). • Tunnbyskolan utbyte fönster etapp1 (-35 tkr). • Alvikenskolan förbättring trafiksituation del 2 (+ 220 tkr).• Kommunteknik utbyte ventilationsaggregat (-20 tkr). • Delning bibliotek Dalaskolan Norra (+ 40 tkr). Övrig kostnad konterades på emissionsarbetet Dalaskolan Norra.

Några projekt har flyttats fram av olika anledningar. Bl.a. flyt-tades omasfalteringen av Näsums skolgård fram för genom-förande efter pågående ombyggnation.

eKOnOmIsKT bOKsluT budgeT bOKsluT budgeT-resulTaT (TKr) 2014 2015 2015 avvIKelse 2015

Intäkter

- Taxor och avgifter 2 332 2 732 2 319 -413

- Bidrag 1 376 1 145 1 593 448

- Övriga intäkter 39 249 38 937 40 916 1 979

summa intäkter 42 957 42 814 44 828 2 014

Kostnader

- Personalkostnader -26 474 -31 221 -30 827 394

- Lokalhyror -2 022 -8 275 -16 918 -8 643

- Köp av verksamhet -3 593 -965 -3 307 -2 342

- Kapitalkostnader -20 096 -19 872 -21 487 -1 615

- Övriga kostnader -26 716 -26 927 -18 133 8 794

summa kostnader -78 901 -87 260 -90 672 -3 412

nettokostnader -35 944 -44 446 -45 844 -1 398

Verksamhetsberättelser | Gemensam service 312015

Räddningstjänsten investerade i rökdykarutrustning, besikt-ningsbil, utlösen av Toyota pickup, portöppning via Rakel samt värmekamera.

viktiga händelser under åretInom kommunkansliet inleddes året med ett omfattande arbete med att på olika sätt stödja de förtroendevalda som i de flesta fall har nya uppdrag. Tre utbildningsdagar för för-troendevalda genomfördes. På de två första deltog några av enhetens medarbetare med olika inslag. Vid det tredje tillfället gästades vi av konsulten Axel Danielsson.

Inköp av läsplattor skedde till ledamöter och ersättare i kom-munstyrelsen och kommunfullmäktige. Kallelser distribueras nu via läsplattorna.

Inom arbetet med implementering av systemtänk i organisa-tionen gjordes en extra satsning under första halvåret med en extra medarbetare. Plan för olika enheter inom förvaltningen som fick stöd gjordes upp och genomfördes.

Inom arkivverksamheten fortsatte arbetet för att utreda fram-tida e-arkiv inom ramen för samarbete inom Skåne Nordost och Höörs kommun.

Ekonomienheten genomförde 2014 upphandling av nytt eko-nomisystem. Det vinnande anbudet innebar en ny leverantör

av ekonomisystem (Unit4 Agresso) till Bromölla kommun. I början på 2015 påbörjades förberedelser inför implementer-ingen av systemet samt utfasning av det gamla ekonomisys-temet (Raindance). Ekonomienhetens arbete präglades under året av införandet och stor vikt lades på kvalitetssäkring av kontoplaner, indata med mera. Det nya systemet togs i drift per den 1 oktober. Enheten hade även en stor omsättning av medarbetare, vilket innebar rektyrering av ekonomichef samt två handläggare.

Kommunikation och service tog under året flera steg i positiv utveckling. Den interna postservicen ersatte den gamla bilen med en elbil. Ny laddstolpe på Storgatan utanför kommunhu-set och en laddbox vid Törnsångarens förskola finansierades via bidrag från Region Skåne.

Upphandling av posttjänster genomfördes för alla Skånes kommuner av Kommunförbundet Skåne. Resultatet blev två olika postleverantörer: Bring och PostNord, vilket har påverkat våra posthanteringsrutiner.

Kontorsservice kunde i början av året börja använda sin nya storskrivare. Den nya maskinens funktioner har höjt kvaliteten på våra egna produkter och på många sätt förenklat arbets-flöden.

Under året påbörjades arbetet med ny telefoniupphandling i

Kommunens bilar försågs med den grafiska profilen. Nu syns det när vi är på uppdrag. Foto: Patrik NIlsson

32 Verksamhetsberättelser | Gemensam service

2015

samarbete med de fem kommunerna i Blekinge.

Det pågick även ett arbete för att tillsammans med en av kom-munens leverantörer hitta rätt samarbetsform för utveckling av kommunens webbplats. I december påbörjades projektet som kommer att färdigställas i början på april 2016.

I princip alla kommunens bilar försågs under året med kom-munens grafiska profil. Det har gett flera positiva effekter. Nu syns det när kommunen är på uppdrag och det ger ett trevligt intryck.

Personalchefstjänsten som varit vakant sedan hösten 2014 återbesattes i början av året. Fortsatt vakans har dock funnits på en personalspecialist vilket har inneburit att enheten under merparten av 2015 varit underbemannad. Detta har påverkat enhetens möjlighet att stödja verksamheterna fullt ut och försenat det interna utvecklingssarbetet.

Fokus har under året varit att utveckla vårt systematiska arbetsmiljöarbete, ledarskap och hälsa. Chefer, fackliga förtro-endevalda och skyddsombud har under personalenhetens led-ning genomgått utbildning avseende arbetsmiljöansvar respe-ktive rehabiliteringsansvar. För 2016 har ett mera omfattande chefsutbildningsprogram fastställts innefattande utbildning-saktiviteter inom fackområden som kommunal ekonomi, offentlighetsprincip, kommunallag, arbetsrätt och mediahan-tering.

I dialog med de fackliga organisationerna utarbetades utveck-lade rutiner för samverkan och systematiskt arbetsmiljöar-bete, för ikraftträdande den 1 januari 2016.

Ett vidgat hälsofrämjande synsätt diskuterades under året, samtidigt som behovet av tidigare rehabiliteringsaktiviteter identifierades i ett ökande sjuktal.

Personalenheten medverkade tillsammans med Sölvesborgs kommun och SBKF i ett utvecklingsprojekt syftande till en för-tydligad och kvalitetssäkrad leverans av personal- och lönead-ministrativa tjänster från kommunalförbundet till kundkom-munerna.

Under 2015 påbörjades en översyn av samtliga personalrelat-erade dokument. Nödvändiga uppdateringar gjordes, primärt för att säkerställa samstämighet mellan intern dokumenta-tion och aktuell lagstiftning respektive central avtalsbildning. Huvudfokus låg på en uppgradering av dokumentationen

knuten till det lagstadgade systematiska arbetsmiljöarbetet, övrig dokumentation kommer att revideras i anslutning till införandet av en digital chefs- och personalhandbok under 2016.

Under året gjordes satsningar på folkhälsoarbetet med två kronor per invånare. Medlen användes till att anordna en föreläsning för ungdomar och föräldrar om utseendefixering, kroppsuppfattning och hälsa och för att utbilda skolcoacher på Humleskolan och Dalaskolan, då det behövs ett gemensamt arbetssätt för att arbeta med våra ungdomar.

I trygghetsrådet sammanställde och redovisade folkhälso-samordnaren folkhälsoenkäterna från Region Skåne och uti-från dessa redovisningar fick verksamhetscheferna i uppdrag att utvärdera sina verksamheter för att folkhälsosamordnaren och trygghetsrådet ska kunna jobba vidare med insatser där det finns ett stort behov.

Den viktigaste händelsen för fastighetsenheten var att åtgär-dandet av emissionsproblemen på Dalaskolorna fortsatte samt arbetet med fortsatt driftsoptimering.

Räddningstjänsten genomförde under året totalt åtta övnin-gar på Stora Enso Nymölla. Fyra gånger övades organisation på stor skadeplats tillsammans med företagets ledningsor-ganisation, Västra Blekinge Räddningstjänst och vakthavande brandingenjör från Kristianstad.

Fyra kemövningar genomfördes i tätning av läckande tank och omhändertagande och sanering av person som blivit kon-taminerad av frätande ämne.

Räddningstjänsten fick uppdraget att utbilda samtlig personal på IFÖ Sanitär och IFÖ Electric i brandkunskap, utbildningarna har slutförts under 2015. För övrigt hade räddningstjänsten ett flertal utbildningar i brandkunskap och hjärt- och lungräddning för kommunanställda och företag i kommunen.

Större olyckor under året var en trafikolycka på E22 med dödlig utgång, en olycka med tankbil med släp lastad med gasol samt en timmerbil som hamnade på sidan av väg 116 och ett antal liter diesel rann ut i vägrenen.

I dagsläget är det full bemanning inom räddningstjänsten, men behov finns av att anställa minst två reserver för att säkerställa framtida bemanning.

Verksamhetsberättelser | Gemensam service 332015

nyckeltal/statistik(Ekonomi-Prestation-Kvalitet)

mål 2014 2015

Antal utryckningar

Förbrukning m /år normalkorrigerad 125 119

Faktisk förbrukning värme kWh/m 105

El kWh/m 74

resulTaT 2013 2014

Antal utryckningar 214 213

Förbrukning m /år normalkorrigerad 118 120

Faktisk förbrukning värme kWh/m 110

El kWh/m 73

Intern kontrollIntern kontroll genomfördes enligt kommunstyrelsens internkontrollplan.

FramtidsutsikterKansliet kommer att genomföra en upphandling av nytt doku-ment- och ärendehanteringssystem. Där kommer nya funk-tioner som t.ex. sammanträdesstöd, e-tjänster och förenklin-gar i våra interna processer vid ärendehantering att utredas.

Inom arkivverksamheten kommer underlag för införande av e-arkiv att tas fram.

Ekonomienhetens absoluta huvudfokus under 2016 kommer att vara inriktat mot fortsatt arbetet med utveckling av arbets-metoder, process- och rutinbeskrivningar, internutbildning samt ekonomistyrning kopplat till det nya ekonomisystemet.

Personalenhetens arbete kommer att fokuseras på att vida-reutveckla organisationens personalpolitik i syfte att tydlig-göra och utveckla såväl medarbetarskap som chefskap i det offentliga uppdraget. Personalenheten ska utgöra ett internkonsultativt stöd i arbetet för en organisatoriskt och socialt god arbetsmiljö.

Under perioden prövas och vidareutvecklas formerna för lokala nätverk i syfte att gemensamt profilera Bromölla som arbetsort.

Användning av medier och kontaktvägar förändras och kom-munikation och service följer utvecklingen för att kunna möta medborgens efterfrågan i rätt kanaler. Vår nya webbplats som på många sätt utgör grundstommen i vår kommunikation kommer att utvecklas löpande.

2

2

2

2

2

2

Foto: Viktoria Unosson

34 Verksamhetsberättelser | Stöd och omsorg

2015

Årets resultatStöd och omsorg uppvisar en positiv budgetavvikelse med 3 716 tkr.

Den övergripande verksamheten visade en positiv budgetav-vikelse på 4 275 tkr. Avvikelsen härrör framför allt till dels åter-betalning av moms med 1 468 tkr, Refero, och dels en central pott på 2 400 tkr som avsatts för att finansiera avvikelser som uppkom i verksamheten under året.

Individ- och familjeomsorgen uppvisade en positiv budget-avvikelse på 1 549 tkr. Avvikelsen härrör till intäkter från Migrationsverket avseende integrationsverksamheten.

Vård och omsorg visade en negativ budgetavvikelse på 1 094 tkr och avsåg personalkostnader inom området.

Omsorg funktionshinder uppvisade en negativ budgetavvikel-se på 1 014 tkr. Avvikelsen avser framför allt personalkostnader på gruppboenden och köp av verksamhet.

InvesteringsredovisningInvesteringsprojekten genomfördes under året förutom två projekt. För projektet som avsåg datorer till assistenter har inte IT lyckats lösa tekniken och projektet som avsåg trygghetslar-men har genomförts med leasing.

viktiga händelser under åretKommunstyrelsen har beslutat om ett ledningssystem för sys-tematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsen, Föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvali-tetsarbete (SOSFS 2011:9). Arbetet påbörjades med dokumen-tation av pågående processer och flöden i hela verksamhets-området.

Individ- och familjeomsorgAntalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd fortsatte att minska under hela 2015.

I början av året utökades mottagningen på ekonomiskt bistånd med ytterligare en tjänst vilket har möjliggjort ett effektiva-re och mer stödjande arbete med de familjer/individer som är i behov av långvarigt ekonomiskt bistånd. Under året har 223 hushåll varit i kontakt med mottagningen och av dem var det ca 130 hushåll som det öppnades ärende på.

Sommaren 2015 har vi också för första gången anvisat sommar-lovslediga studenter över 18 år till praktik på BromöllaBryggan.

Budget- och skuldrådgivningen hjälper enskilda kommunin-vånare med vardagsekonomin och skuldsituationen. Det finns totalt 45 pågående ärenden inom budget och skuldsanering. Av dessa är 44 nytillkomna under året. Totalt har det varit 165 besök. I Bromölla fanns vid årsskiftet 506 personer som var registrerade i Kronofogdens databas. De hade tillsammans en totalskuld på 70 033 tkr. Antalet personer är en nedgång sedan förra årsskiftet med 21 personer.

Under året har det på barnsidan blivit ett flertal institutions-placeringar. Vid årets slut avslutades dock fem SoL-placeringar (Socialtjänstlagen). Ett par av de externa placeringarna har övergått från frivilliga placeringar till placeringar med stöd av LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Under året har även funnits några kostsamma utredningsplaceringar.

På vuxensidan har fem placeringar gjorts på behandlingshem, varav en kommer att vara långvarig.

Under året var 26 barn och ungdomar placerade i familjehem varav nio med stöd av LVU och 17 med stöd av SoL (ensam-kommande är inte inräknade). Några placeringar har inletts med stöd av LVU men har kunnat övergå till frivilliga place-ringar. På tre av placeringarna användes konsulentledda famil-jehem då det är placeringar som kräver stort stöd samt extern

Stöd och omsorg Verksamhetschef: Susanne W Sjöbring

eKOnOmIsKT bOKsluT budgeT bOKsluT budgeT-resulTaT (TKr) 2014 2015 2015 avvIKelse 2015

Intäkter

- Taxor och avgifter 9 137 5 087 7 514 2 427

- Bidrag exkl. EU-bidrag 34 230 30 041 55 506 25 465

- Övriga intäkter 15 495 16 004 16 608 604

summa intäkter 58 862 51 132 79 628 28 496

Kostnader

- Personalkostnader -170 728 -174 283 -181 531 -7 248

- Lokalhyror -19 953 -19 794 -19 696 98

- Köp av verksamhet -37 020 -11 596 -51 744 -40 148

- Kapitalkostnader -1 201 -1 232 -1 360 -128

- Övriga kostnader -31 428 -55 679 -33 033 22 646

summa kostnader -260 330 -262 584 -287 364 -24 780

nettokostnader -201 468 -211 452 -207 736 3 716

En viss förändring av intäkts-/kostnadsgrupperna har skett mellan 2014 och 2015 p.g.a. byte av ekonomisystem samt övergång till Kommun-Bas13.

Stöd och omsorg

Verksamhetsberättelser | Stöd och omsorg 352015

öppenvård i form av OTFC (Oregon Treatment Foster Care, tidigare MTF). Av de här 26 placeringarna har fyra avslutats under året utifrån att de har kunnat återförenas med vårdnads-havare, gått ut gymnasiet eller tackat nej till fortsatt stöd från socialtjänsten efter att de fyllt 18 år och blivit myndiga.

Under året har 10-15 personer deltagit i öppenvårdsbehand-lingen Bron. Under slutet av 2015 påbörjades ett samarbete med Sölvesborgs socialtjänst och tre till fyra personer har till-kommit från Sölvesborg till behandlingen. I anhöriggruppen har det varit sju deltagare.

Ungdomssekreterarna har under året fältat ungefär en helg i månaden vid exempelvis insparksdisco, skolavslutningar, fest-ligheter i samband med lov m.m. Under sommarmånaderna har fältarbete skett vid Holje marknad, Sweden Rock och Killebomfestivalen. Alla tillfällena har upplevts lugna.

Öppenvården erbjuder, tillsammans med personal från skolan, föräldrastödsgrupperna ABC-Alla Barn i Centrum och Älskade, förbannade tonåring. Det har förekommit gruppverksamhet under båda terminerna under året och grupperna har uppskat-tats av kommuninvånarna. Dessa grupper är inte biståndsbe-dömda.

Under året har det genomförts tolv vårdnads-/boende-umgängesutredningar. Faderskap fastställdes för 82 barn.

Bromölla kommun har ett avtal med Länsstyrelsen att ta emot 40 flyktingar per år. Under året har Bromölla kommun genom bosättningsenheten på Arbetsförmedlingen tagit emot två familjer, totalt fyra vuxna och två barn. Utöver det har det tagits emot tre kvotfamiljer, totalt tre vuxna och sju barn. Det har kommit tre familjer på anknyting till ensamkommande flyktingbarn, totalt fyra vuxna och fem barn. Utöver det avtal kommunen har med Länsstyrelsen kommer det flera flyktingar via eget boende (EBO). Dessa personer ingår i etableringen och integrationsverksamheten är behjälpliga att anmäla dem till SFI samt boka tolk för inskrivningsmötet. Under perioden har 61 personer kallats. Utöver det ordinära boendestödet har integrationssamordnaren en likvärdig roll då det handlar om de vuxna som kommer inom integrationsuppdraget. Här handlar det främst om att vara en stödjande person som är behjälplig i vissa av de praktiska bitarna t.ex. då ersättning söks i väntan på etableringsersättning. Denna typ av uppdrag ökar i takt med att inflyttningen till kommunen ökar. Det finns ett bra samar-bete med det kommunala bostadsbolaget, BromöllaHem.

Bromölla kommun har sedan 2010 avtal med Länssty-relsen om mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Kommunens fördelningstal skrevs upp under 2014 att omfatta tio asylplatser och nytt avtal skrevs med Migrationsverket om tio asylplatser och tio boendeplatser. Det har dock skett en stor ökning av ensamkommande till kommunen under hösten 2015 och behovet av platser har varit stort. Detta har lett till pla-ceringar, förutom i HVB-boendet, både i vanliga familjehem, jourhem och konsulentstödda familjehem. Vi har fått kontrak-tera fem tillfälliga jourhem där vi har plats för två till fyra barn/jourhem. Personalen som arbetar med mottagandet har varit hårt ansträngda och tvingats arbeta med en mycket liten fram-förhållning då kommunen har 48 timmar på sig att ordna med placering och hämta barnet/ungdomen när anvisningen kom-mer från Migrationsverket. Det har heller inte kunnat förutses hur många barn/ungdomar som skulle komma att anvisas.

I slutet av året ansvarade Bromölla kommun för 75 ensam-kommande flyktinbarn/ungdomar varav 51 anvisades under 2015. Av dessa har 20 PUT (permanent uppehållstillstånd) och resterande 55 är asylsökande.

Boendestödet samt Träffpunktsverksamheten för personer med psykiatriska funktionshinder fortskrider i god samverkan med regionen.

Samverkansgrupperna Glöden och Flamman har haft regel-bundna möten och en kommunövergripande ANDT-strategi (Alkohol, narkotika, droger och tobak) med mål och handlings-plan samt nya riktlinjer för tillståndsgivning och tillsyn är fram-tagna.

I slutet av året fanns tio serveringstillstånd. Samtliga har haft ett eller flera tillsynsbesök. Vissa på dagtid och andra kvällar och nätter. På sju serveringsställen har det även gjorts en inre tillsyn. Det finns 14 försäljningsställen som säljer tobak och/eller folköl. Samtliga har under året haft tillsynsbesök.

vård och omsorgUnder året inleddes arbetet med att formera ledningsteam på respektive hemtjänstområde och särskilt boende. Syftet var att på ett strukturerat sätt driva området/enheten fram-åt med gemensamma mål och prioriteringar utifrån gällande lagstiftning, riktlinjer, allmänna råd, lokala rutiner och behov. Ledningsteamen utgörs av enhetschef och legitimerad perso-nal. Detta har lett till ökad kvalitet då ledningsteamen iden-tifierat ett flertal förbättringsområden och åtgärdat dessa på systematiskt sätt.

36 Verksamhetsberättelser | Stöd och omsorg

2015

Stimulansmedel har rekvirerats och använts under året för att stärka bemanningen inom vård och omsorg. Resursförstärkningen fördelades till enheterna och lades ut över hela dygnet.

Time Care Planering och Pool är ett tekniskt bemanningssys-tem som används för att möjliggöra god och effektiv planering utifrån verksamhetens behov och används av alla enheterna.

Samtliga medborgare som fyllde 75 år under året erbjöds ett förebyggande hembesök av en distriktssköterska.

Verksamheten arbetade med förbättringsarbeten inom pre-ventivt arbetssätt, god vård i livets slutskede och god vård vid demenssjukdom. Genom resultaten i kvalitetsregistren Palliativregistret, Senior Alert och BPSD visade verksamheten på fortsatt kvalitetsutveckling inom dessa områden.

För att kunna uppfylla hygienkraven gällande arbetskläder i SOFS 2015:10 och minska risken för vårdrelaterade infektioner införskaffades arbetskläder till samtlig personal som arbetar inom vård och omsorg.

Arbetsterapeuter och sjukgymnaster har påbörjat implemen-teringen av beslutsstödet. Syftet är att främja ett enhetligt och strukturerat arbetssätt med likvärdiga bedömningar, där medborgaren blir delaktig på ett tydligt sätt.

Områdesansvariga sjuksköterskor har tillsammans med enhetschef och undersköterskor på respektive särskilt boen-de fått utbildning som BPSD-administratörer. BPSD-registret är ett arbetsredskap som ökar kvaliteten i demensvården. Teamet utför en kartläggning av medborgarens beteendemäs-siga och psykiska symtom och arbetar fram åtgärder som är personcentrerade. Förkortningen BPSD står för beteendemäs-siga och psykiska symtom vid demens sjukdom.

I samarbetet med primärvården har en struktur som säker-ställer att verksamheterna kan erbjuda medborgarna en sam-ordnad individuell plan, SIP, arbetats fram. Detta bidrar till en säker, trygg och välplanerad vård.

Medarbetarna inom hemsjukvården har fått tillgång till smart-phones som gett möjlighet att använda sig av modern teknik. Detta har underlättat i det vardagliga arbetet.

Jane Lindell från Hattstugan, också känd från SVT:s programserie Sveriges bästa äldreboende, höll en föreläsning för omsorgspersonal. Foto: Viktoria Unosson

Verksamhetsberättelser | Stöd och omsorg 372015

ÄBIC (Äldres behov i centrum) har inte kunnat genomföras fullt ut, eftersom modellen inte funnits tillgänglig i verksam-hetssystemet Treserva.

Hemtjänsten får gott betyg av medborgarna för god kvalitet av utförda insatser. Resultatet av brukarundersökningen som publicerades i Äldreguiden visade toppresultat på bl.a. ett gott bemötande, hög kontinuitet och trygghet.

Ansvaret för larmorganisationen överfördes till hemtjänstom-råde Norra/Östra i januari 2015. En larmgrupp bildades bestå-ende av fyra personer. Genom ett välfungerande och nära sam-arbete med larmleverantören och larmcentralen i Kristianstad byttes 330 analoga larm ut till digitala trygghetslarm under loppet av sju veckor. Utvecklingen av ett brandskyddsarbete i ordinärt boende kopplat till trygghetslarmen har påbörjats till-sammans med räddningstjänsten i Bromölla kommun.

Kvalitetsarbetet med att införa systemtänk fortlöper inom vård och omsorg. I arbetet kartläggs vad som är viktigt för våra medborgare och därefter anpassas organisationen.

Arbetet med att utveckla och ställa om verksamheten till systemtänk inleddes i centrala och västra hemtjänsten under våren. Västra gruppen och nattpatrullen flyttade också in till nya lokaler på Drejarens dagscentral. Detta innebar att samt-lig verksamhet, inom ramen för området inklusive nattpatrull, samlades på ett och samma ställe. Syftet med verksamhets-flytten var framför allt att enhetschefen närvarar i verksam-heten i högre utsträckning. Samtidigt ges arbetslagen bättre förutsättningar för samarbete vid behov.

Omvandling av särskilda boendeplatser till korttidsplatser och avlösningsplatser med inriktning på palliativ vård och demens, genomfördes succesivt. Syftet är att matcha medborgarnas behov i Bromölla kommun. Täckningsgraden för särskilda boende platser har varit avsevärt lägre under året och endast uppgått till ca 94,5 %. Däremot har det i perioder varit stort behov och efterfrågan av korttidsplatser.

Samtliga hyresgäster på boende har under året fått individu-ella biståndsbeslut på insatser. Medarbetarna utbildades under året inom följande områ-den: munhälsoutbildning, föreläsning av Jane Lindell från Hattstugan med fokus på lärandet mellan enheter i det soci-ala innehållet för äldre, inspirationsdagar, utvecklingsarbeten kopplat till den egna enheten eller gruppen, demensutbild-ningar, kost och nutrition, fortbildning i benlindning, puls och

blodtryck, livsmedelshygienutbildning, interpersonellt våld, dokumentationsutbildningar, beslutsstöd och E-hälsa.

En medarbetare har fått utbildning i ämnet Kultur i vården. Ett arbete inleddes med att implementera aktiviter på samtliga boenden och i hemtjänsten tillsammans med aktivitetsom-bud. På Drejarens dagcentral pågår dagligen aktiviteter såsom temacaféer, föreläsningar med inbjudna gäster, frågesporter och seniorgymnastik m.m. I mars öppnade lunchserveringen även på helgerna. I snitt besöker 18-22 matgäster serveringen varje helg.

I oktober var det en dag för seniorers säkerhet, Peppar Peppar, årets tema var Träning och balans, inslag under dagen var bl.a. Qi gong och föreläsning av dietist, Bra mat för äldre. Mötesplatser har startats upp i Näsum på Öllerbacka och på Brogården, träffarna sker en gång i månaden.

Omsorg funktionsnedsättningArbetet med uppdatering av gällande rutiner är ett återkom-mande arbete som pågick under hösten. Under våren tillsat-tes en extra LSS-handläggare på 50 % för att kunna möta den efterfrågan som fanns. I september flyttade enhetsche-ferna, handläggarna och en arbetsterapeut in i ”Rosa Huset”. Vinsterna med flytten har varit många. Arbetsmiljön för flera har blivit bättre, samt att vi kunde frigöra välbehövliga rum på Kvarngården.

Inom personlig assistans har tre brukare avlidit, vilket medför att verksamheten får kostnader för personal under uppsäg-ningstiden utan att få intäkter från Försäkringskassan. I ett ärende har brukare sagt upp personal och även där har verk-samheten kostnader för personal under uppsägningstiden. Försäkringskassan fortsatte med sina omprövningar och flera ärenden har fått färre antal timmar beviljade.

Två assistansgrupper har på prov fört dokumentation i Treserva på iPads.

Biträde av kontaktperson har inneburit en utmaning gällande rekrytering, trots stor marknadsföring i olika sammanhang.

På korttidstillsynen, som är förlagd i en del av Kvarngårdens lokaler, har vi under året arbetat för att strukturera upp arbe-tet och att hålla en kontinuitet i personalstyrkan för att skapa trygghet hos brukarna. Trycket på verksamheten har varit störst under skolloven. För att kunna möta brukarnas olika

38 Verksamhetsberättelser | Stöd och omsorg

2015

behov har extra bemanning varit nödvändig. På grund av lokalbrist har verksamheten varit tvungen att köpa en plats i Kristianstad under hela hösten.

Korttidsvistelsen utanför hemmet kan verkställas både som kontaktfamilj, lägervistelse samt korttidsboende. I Bromölla kommun saknas kortidsboende i egen regi, vilket innebär att platser köps från andra anordnare.

Inom daglig verksamhet har mycket tid lagts på arbete med struktur och individuella scheman för att underlätta för bru-karna att kunna hantera sin dag, öka delaktigheten och själv-bestämmandet. Arbetet med beteendeplaner för brukare med utåtagerande beteende fortskrider för att förhindra och före-bygga hot- och våldssituationer.

En teatergrupp har bildats inom daglig verksamhet och den har haft uppskattade föreställningar på Kvarngården. I Lokalen på Industrigatan har brukarna tillsammans med grupphand-ledarna fattat beslut om ändrad inriktning och i augusti efter ombyggnad och inköp av butiksinredning slogs portarna upp för den nya second handbutiken. Inom caféverksamheten är det färre brukare som klarar förekommande arbetsuppgifter och grupphandledningen har haft svårt för att räcka till, vilket har lett till att caféet under vissa perioder har fått hålla stängt.

På de olika gruppbostäderna har vi olika utmaningar och vi har kontinuerlig handledning där det krävs. Vi arbetar utifrån en tydliggörande pedagogik med strukturerade scheman och akti-viteter för att möta de boendes olika behov. Handlingsplaner har gjorts upp i samband med hot och våldssituationer. Under hösten påbörjade Solsidan ett projekt tillsammans med RFSU, med syfte att skapa policydokument gällande sexuella frå-gor. Genom projektet har personalen fått ny kunskap och förståelse för hur de kan bemöta frågor och uttryck gällande sexualitet. Även utbildningar i lågaffektivt bemötande, Teacch (Treatment and education of autistic and related commu-nicated handi-capped children) samt föreläsning ”Att förstå och bemöta människor med autismspektrumstörning” har genomförts.

På servicebostaden Tisteln har vi under året fått ändra schema och bemanning för att kunna täcka brukarnas behov dygnet runt. Mellan nio och elva brukare har under året varit kopplade till serviceboendet.

På boendena genomförs regelbundna husmöten och de fri-tidsaktiviteter som har genomförts under året är bland annat gymnastik, besök på biblioteket, promenader, restaurangbe-sök, besök i Kristianstad, gudstjänst, besök på danstillställ-ningar, bakning, filmkvällar, syjunta, minigolf, gemensamma middagar på storhelger samt grillkvällar.

Korsvångsgården fyllde 30 år och det firades bland mycket annat med att Wizex underhöll i dagrummet . Foto: Viktoria Unosson

Verksamhetsberättelser | Stöd och omsorg 392015

Intern kontrollIntern kontroll genomfördes enligt fastställd plan.

FramtidsutsikterEtt arbete har påbörjats med att skapa en resursgrupp för att möta behovet hos medborgarna.

Utveckling av välfärdsteknologi och e-hälsa sker för hela verk-samhetsområdet.

Från och med mars 2016 kommer ett nytt lagförslag att träda i kraft som avser vuxna flyktingar. Regeringen har sett att det varit obalans i mottagande av vuxna mellan kommunerna, vilket medfört att kommunerna får ett visst antal vuxna flyk-tingar enligt framtagna kommuntal.

2016 tilldelades Bromölla kommun ett nytt fördelningstal som innebär mottagande av 80 asylsökande ensamkommande flyktingbarn. En fortsatt utmaning är de flyktingar som kom-mit till vår kommun och som avslutas inom etableringen och som inte har tillräcklig kunskap/kompetens att etablera sig på arbetsmarknaden. Den stora mängden ensamkommande flyktingbarn som anvisades till kommunen, främst under sista kvartalet, är ytterligare en stor utmaning att hantera både vad gäller boende och integration. Personalresurserna behöver utökas på socialsekreterarsidan, men också med förstärkning vad gäller rekrytering och utredning av familjehem, stödfamil-jer och kontaktpersoner. En annan stor utmaning är rekryte-ringen av personal, främst socionomer och det är i dagsläget nästan omöjligt att få behöriga sökande.

Arbetet med att minska medborgarnas bidragsberoende fortsätter. Stödinsatser till utsatta barn och unga samt deras familjer kommer att fortsätta utvecklas och de föräldrastöds-grupper som startade under 2014 är numera en permanent verksamhet. Även här behöver vi troligtvis komplettera med kulturkompetens då många av våra nyanlända, både vuxna och barn, har många trauman med sig.

Utvecklingen av beroendevården fortsätter och ett samarbete har inletts med Sölvesborgs kommun för att arbeta fram en gemensam beroendebehandling i öppenvård.

Vård och omsorg står inför utmaningar med en åldrande befolkning med olika behov av bostäder, omvårdnad, ser-vice och sjukvård. Det är viktigt att fokusera på att förbygga ohälsa och samarbeta med övriga aktörer såsom primärvår-den och specialistvården. Det ställer i sin tur krav på en ökad

nyckeltal/statistik(Ekonomi-Prestation-Kvalitet)

mål 2014 2015

Vård och omsorg, nettokostnad per invånare 8 650 9 472

Hälso- och sjukvård, nettokostnad per invånare 1 500 1 549

Omsorg funktionsnedsättning, nettokostnad per invånare 2 850 2 970

Individ- och familjeomsorg, nettokostnad per invånare 3 000 3 384

resulTaT 2014 2015

Vård och omsorg, nettokostnad per invånare 8 966 9 449

Hälso- och sjukvård, nettokostnad per invånare 1 542 1 710

Omsorg funktionsnedsättning, nettokostnad per invånare 2 849 3 053

Individ- och familjeomsorg, nettokostnad per invånare 3 033 3 484

flexibilitet, gemensam samordning av resurserna, tillgänglig och enkel informationsöverföring, strategisk planering, kon-tinuitet, kompetensförsörjning och rekrytering både externt och internt. Att erbjuda alternativa tekniska lösningar för att skapa möjligheter för den enskilde medborgaren att leva ett självständigt liv.

Ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal väntas träda ikraft 2016 som kommer att innebära ett förändrat ansvar för kommunerna.

För rättssäkerheten och för att skapa trygghet och kontinuitet för brukarna behöver vi lyfta blicken framåt och ta ett ordent-ligt tag på flera områden. Behov finns att planera för korttids-vistelse och korttidstillsyn på hemmaplan.

Antalet personer som beviljas daglig verksamhet har ökat och detta ställer krav både på rätt kunskap, rätt utformade lokaler och rätt personaltäthet samt ett varierat utbud av sysselsätt-ning.

Även behovet av bostäder ökar och det är en utmaning för verksamheten att ligga i fas gentemot efterfrågan. En utökning av servicebostad är att vänta inom de närmsta åren. Planering och byggande av en ny gruppbostad med inriktning psykiatri är nödvändig då efterfrågan på boende för denna målgrupp har ökat liksom möjlighet att skaffa personal med kompetens för att kunna möta målgruppen.

40 Verksamhetsberättelser | Tillväxt och utveckling

2015

årets resultatDet ekonomiska utfallet för Tillväxt och utveckling visa-de en positiv budgetavvikelse med 1 692 tkr.

I den budget på 1 700 tkr som disponerats för närings-livsenheten har drygt 800 tkr varit avsatta till lönekost-nader samt 400 tkr som bidrag till Bromölla Industri-stiftelse. 180 tkr har avsatts till landsbygdsutveckling inom ramen för Leader och resterande del, ca 300 tkr, har kopplats till driftskostnad för generellt näringslivs-arbete. Utfallet har blivit i ungefärlig nivå med budget. Inom några områden har kostnaderna blivit något lägre än planerat då vi funnit partners som varit ekonomiskt delaktiga. Företagarnas Afton och BoDagen är sådana exempel.

Under året har arbetet med projekt Ungjobb fortskridit, men tyvärr var det inte möjligt att genomföra detta pro-jekt tillsammans med Arbetsförmedlingen. I slutet av verksamhetsåret beslöt kommunens arbetsmarknads-grupp då att genomföra Ungjobb för ungdomar under 20 år som hade avbrutit sina gymnasiestudier. Fyra 19-åringar fick en 6 månaders anställning på 75 % och gymnasiestudier på 25 %. Den totala kostnaden för Ungjobben uppgår till ca 500 tkr.

Tillväxt och utveckling Verksamhetschef: Anders Wanstadius

Feriearbeten genomfördes för 115 ungdomar i åldrarna 16-17 år och tio ferieföretag startades av ungdomar 15-19 år. Det stora intresset innebar att budgeten överskreds med 400 tkr.

Kultur och bibliotek visade en mindre negativ budgetavvikelse på 26 tkr. Underskottet förklaras med delar av kostnaden för kulturpriset samt en oförutsedd kostnad under arbetet med Leaderprojektet Ifö Center Sambandscentralen.

Turism- och fritidsenheten visade en positiv budgetavvikelse på 426 tkr. Främst beror den positiva avvikelsen på ökat antal besök i simhallen. Verksamheter som bidragit till ökade intäk-ter har också bidragit till ökade kostnader.

Tekniska enheten visade en positiv budgetavvikelse på 114 tkr.

Investeringsredovisningbibliotekets utveckling till kulturpunktNy dörr har öppnats upp ut till amfiteatern och utemöbler köpts in. Hörsalen och sammanträdesrummet har målats om och nya skenor för upphängning av konst har monterats. En utställningsvägg har tagit form på barnavdelningen och arbe-tet med att skapa en kreativ hörna i ungdomsavdelningen pågår. Det inre sammanträdesrummet har blivit tillgängligt för allmänheten bl. a. genom installation av ny dörr.

KrumelurparkenBeviljade investeringsmedel till Krumelurparken har delvis använts under året. Arbetet kommer att slutföras 2016.

rFIdInköp av utlåningsautomat till det nya integrerade skol- och folkbiblioteket i Näsum kommer att göras 2016.

Framtidens simhallDen nybyggda infrabastun är färdigställd och utnyttjas flitigt vilket resulterat i att antalet bastubesökare har fördubblats. Därutöver har rehabgymmet fått nya och säkrare redskap. Simhallen har fått låssystem med taggar vilket ökar säkerhe-ten och tillgängligheten till byggnaden.

Pärlan Kyrkvikens småbåtshamnNya bryggor har installerats, landgångarna har blivit justerade och byte av elanläggning har genomförts.

upprustning badplatserValje badplats har rustats upp med utomhusgym, grillpavil-

eKOnOmIsKT bOKsluT budgeT bOKsluT budgeT-resulTaT (TKr) 2014 2015 2015 avvIKelse 2015

Intäkter

- Taxor och avgifter 15 927 15 414 12 610 -2 804

- Bidrag exkl. EU-bidrag 4 786 2 678 3 987 1 309

- EU-bidrag 1 319 0 0 0

- Övriga intäkter 4 317 3 370 8 750 5 380

summa intäkter 26 349 21 462 25 347 3 885

Kostnader

- Personalkostnader -28 699 -23 187 -25 726 -2 539

- Lokalhyror -6 602 -24 342 -21 366 2 976

- Köp av verksamhet -2 159 -1 837 -8 023 -6 186

- Kapitalkostnader -9 275 -10 176 -11 379 -1 203

- Övriga kostnader -41 919 -27 369 -22 610 4 759

summa kostnader -88 654 -86 911 -89 104 -2 193

Nettokostnader -62 305 -65 449 -63 757 1 692

En viss förändring av intäkts-/kostnadsgrupperna har skett mellan 2014 och 2015 p.g.a. byte av ekonomisystem samt övergång till Kommun-Bas13.

Tillväxt och utveckling

Verksamhetsberättelser | Tillväxt och utveckling 412015

jong, WC, gång- och cykelstråk, infotavla m.m. Badplatsen har använts flitigt under sommaren.

Reinvestering av toppbeläggning på gator och GC-vägar fort-skred enligt plan vilket även utbyte av uttjänade belysningsar-maturer gjorde.

viktiga händelser under åretDen näringslivsplan som antogs 2014 har legat till grund för arbetet med näringslivsfrågor. Planen är indelad i fem olika avsnitt: insatser för befintligt näringsliv, stimulans för ökat nyföretagande, företagsetablering, profilering av kommunen samt medverkan i regionalt näringslivsarbete.

Näringslivsrådet har blivit fristående då detta nu drivs av den ideella föreningen Företagsam.

Bromölla kommun har generellt sett fått gott betyg i de mät-

ningar av lokalt företagsklimat som förekommit. I SKL:s mät-ning av kommunens hantering av företagsrelaterade ärenden, Insikt, placeras vi som bäst i Skåne och elva i landet. Att för-bättra förutsättningar för ökat nyföretagande både på kort och lång sikt är en ledstjärna och ett nära samspel med Bromölla NyföretagarCentrum och Ung Företagsamhet (UF) har ägt rum. Projekten Tankeverkstaden och Sommarföretagarna är konkreta exempel på aktiviteter. Ett digitalt nyhetsbrev för företagare har skickats ut en gång per månad. Företagsafari har arrangerats även detta år för politiker i kom-munstyrelsen. Syftet är att förbättra relationer och öka förstå-else för näringslivets villkor.

På Åbylyckorna har markförsäljning ägt rum i mindre skala.

Beträffande landsbygdsutveckling har vår region tilldelats nya medel inom ramen för EU-programmet Leader. Här samverkar vi med Kristianstad, Östra Göinge och Osby i området Skånes Ess. På Skåne Nordost-nivå drivs det gemensamma arbetet vidare utifrån Färdplan 2020.

Samarbete inom näringslivsområdet med Sölvesborgs kom-mun fortsätter. Bl.a. sker samspel med Furulundsskolan i syfte att utveckla relationer med lokalt näringsliv och få in mer inslag av entreprenörskap på skolan.

Det lokala arbetsmarknadsrådet och kommunens interna arbetsmarknadsgrupp har aktivt arbetat med frågor kopplat till vår ungdomsarbetslöshet. En handlingsplan finns och följs.

I maj omorganiserades Arbetsförmedlingen så Bromölla kommuns arbetssökande överfördes från Sölvesborg till Kristianstad. Omställningen medförde extra arbetsbörda för arbetsmarknadsenheten under några månader. Efter hand föll omorganisationen väl ut och underlättade bl.a. arbetmark-nadsenhetens arbete med deltagarnas vårdkontakter i Region Skåne, samtidigt som närheten till handläggarna var positivt för både arbetssökande och arbetsmarknadsenhetens perso-nal.

En lokal överenskommelse togs fram av representanter för arbetsmarknadsenheten, Arbetsförmedlingen, individ- och familjeomsorgen och PlugIn 2.0. Delegationen för unga till arbete (DUA) har regeringens uppdrag att följa och utvär-dera arbetet. Överenskommelsen gäller t.o.m. 2017-12-31 och har som målsättning att genom aktiv samverkan minska ungdomsarbetslösheten. Under 2016 påbörjas det operativa

Kramrutan utanför biografen i Bromölla invigdes under året. Initiativtagare var

Inger Candevi och Barbro Mohlin utformade rutan. Foto: Kerstin Persson

42 Verksamhetsberättelser | Tillväxt och utveckling

2015

arbetet enligt överenskommelsen. Ungdomsarbetslösheten 18-24 år sjönk med 3 % i jämförelse med 2014.

Fyra olika samarbetsavtal inom jobb- och utvecklingsgarantin undertecknades av Arbetsförmedlingen och Bromölla kom-mun. Avtalen innebär bl.a. att Arbetsförmedlingen genom anordnarbidrag ersätter arbetsmarknadsenheten ekonomiskt för genomförda insatser.

Regeringen beslutade att Fas 3 upphör och detta ersätts med bl.a. åtgärden ”Extratjänster”, som ger långtidsarbetslösa en 75 % tidsbegränsad anställning inom välfärdssektorn. En arbetsgrupp för genomförandet av den nya insatsen bildades i slutet av verksamhetsåret bestående av personal från arbets-marknadsenheten, personalenheten, Arbetsförmedlingen och facket Kommunal. Genomförandet av Extratjänster påbörjas 2016.

Under verksamhetsåret fick 147 personer arbetsprövning/arbetsrehabilitering på BromöllaBryggan. 59 personer fick genom arbetsmarknadsenhetens praktiksamordnare möj-lighet till en arbetspraktik i de kommunala verksamheter-na och tolv personer fick en tidsbegränsad anställning på BromöllaBryggan.

BromöllaBryggan har utfört 680 beställningar i pensionärs-trädgårdar samt genomfört löpande underhåll vid stränder och längs vandringsleder. 240 fikabeställningar har utförts av cafeterian och levererats till kommunens olika verksamheter. 450 biltvättar samt mindre service och däckbyte har utförts på kommunens bilar. Syavdelningen har genomfört beställningar av t.ex. gardiner, haklappar, lekutrustning till verksamheterna. Samtliga arbetsuppgifter innebar goda möjligheter att arbets-pröva deltagarna i en konkret arbetsuppgift.

Bromölla bibliotek lanserade, tillsammans med övriga kom-muner inom Skåne Nordost, ett nytt digitalt bibliotek, SNOKA-bibliotek. Genom samarbetet får låntagarna tillgång till över en miljon media.

Kulturprogram, utställningar och lovprogram har arrangerats av biblioteket. Årets sommarbok blev en succé och bokkalas har genomförts för de över 100 barn som deltog. Arrangemanget Ung kulturskymning besöktes av ett 80-tal ungdomar och i ljusinstallationen Tusen lyktor under samma himmel deltog ca 400 förskolebarn och skolbarn. Bromölla bibliotek ansvarade även för en kulturaktivitet under Bromöllalägret.

Energirådgivaren gick vid årsskiftet över från Bromölla Direkt till Bromölla kultur. Varje måndag har energirådgivning erbju-dits på biblioteket.

Ett nytt kulturpolitiskt program för perioden 2016-2019 har antagits och arbetet med att ta fram en ny biblioteksplan till-sammans med skolan och välfärdsberedningen har påbörjats.

Kultur Ungdom Barn (KUB) arrangerade scenkonstföreställ-ningar för samtliga elever i åk F-9, samt någon extraföreställ-ning. Kulturprojekt i förskolor och skolor samt författarbesök har genomförts. Åtta familjeföreställningar (SISSE) genomför-des i samarbete med Sölvesborgs kommun. Bromölla kultur har även varit medarrangör till konferensen Livsviktigt som är en fortbildningsdag för förskolepersonal i hela Skåne Nordost.

Tre nya konstverk, Tre Gurtil, i bibliotekets amfiteater och en konstskapelse i form av en kramruta utanför Mosaikhuset, har invigts. Ett minnesmärke på platsen som har gett upphov till namnet Bromölla har satts upp och klockspelet har fått en ny melodi som tagits fram i samverkan med Musikskolan.

I samarbete med konstnärsnätverket i Bromölla arrangerades två utställningar: Våryra, i samverkan med Bromöllas närings-liv och Konstkraft, en utställning på Bromölla bibliotek.

Kommunens första medborgarskapsceremoni arrangerades på nationaldagen av kultur och fritid. Nya bidragsregler för kul-tur- och fritidsföreningar har antagits.

Handlare och kulturella kreativa näringar i Bromölla kommun bjöds in till workshop samt inspirationskväll som en del i kom-munens framtagande av en handlingsplan för de lokala kultu-rella kreativa näringarna.

Ivetofta Hembygdsförening fick årets kulturpris.

Priset togs emot av Bo Ferm och Marita Johansson. Årets kulturstipendiat var

Linus Rannerud. Foto: Viktoria Unosson

Verksamhetsberättelser | Tillväxt och utveckling 432015

Leaderprojektet Ifö Center Sambandscentralen har slutredo-visats och besiktigats. Ifö Center har under året uppmärksam-mats både nationellt och internationellt.

Mångspråksprojektet inom Skåne Nordost har arbetat med att lyfta fram och förbättra tillgången till mångspråkig litteratur via biblioteken i Skåne samt utvecklat samarbetet mellan del-tagande bibliotek och andra aktörer.

Bromölla kultur har tillsammans med kommunens hembygds-föreningar gått med i projektet Hembygdens år. Detta kom-mer att mynna ut i olika aktiviteter under 2016.

Samtliga idrottshallar har besiktigats och utrustning fräschats upp. Tre hallar har fått ett nytt låssystem s.k. taggsystem, vilket gör att tillgängligheten och säkerheten blir bättre. Valje bad-plats ombyggnation blev klar under försommaren och kom-munen har nu två badplatser med WC. Bromölla simhall har fått en ny infrabastu, en av Sveriges två bästa. Rehabgymmet på simhallen har dessutom förnyats med nya och säkrare trä-ningsmaskiner. Simhallen har slagit besöksrekord under året och ett samarbete har knutits med Sölvesborgs kommun som

abonnerar simhallen två veckor per termin. För att upprätthål-la hög renhet och standard i simhallen har nya och bättre städ-redskap införskaffats och personalen har genomgått fortbild-ning i ämnet. För att öka tryggheten i simhallen har ett trygg-hetslarm installerats. Gästpiren och Klackens tilläggsplats för båtar vid Kyrkviken har fräschats upp.

Fritidsgården Tunnan har haft många besökare under året, flera aktiviteter har genomförts t.ex. paddling, LAN (det för-sta i Bromölla) och hockey. En av fritidsledarna har under året kompletterat sin tjänst som folkhälsosamordnare samt aktivitetsstöd inom skolan. Sportlovsaktiviteter för ung-domar genomfördes även i år och drog många besökande. Bromöllalägret var mycket populärt med deltagarrekord. Vandringsleden Skåneleden har utrustats med nya skyltar och processen med att göra vandringsleden exportmogen fortsät-ter. Det nya bidragssystemet för föreningar och verksamheter har kommit igång och alla bidrag kan nu sökas på webben. Glädjande uppmärksammades Bromölla kommun och utsågs till Sveriges tredje bästa fritidsfiskekommun.

Årets Humletidning distribuerades till 120 000 brevlådor. Nytt

Nya svenska medborgar välkomnades i ceremoni på Ifötorget under nationaldagsfirandet. Foto: Viktoria Unosson

44 Verksamhetsberättelser | Tillväxt och utveckling

2015

distributionsområde för Humletidningen är Karlskrona. Flera marknadsföringsinsatser har genomförts runt Humleslingan för olika danska journalister vilket genererat många artiklar i utländska medier. Under utvecklingsmöten för Biosfärområdet Blekinge arkipelag inbjöds Bromölla turism att inspirera om hur destination Humleslingan vuxit fram.

Åsens fältstation har invigts, besökarna erbjöds både dino-tugg och underhållning samt besök från Lunds universitet. Åsens fältstation har varit mycket populärt och samtliga bok-ningstillfällen har varit fullbelagda. Uppstartsmöten för desti-nationsprocessen i Skåne Nordost har haft sin början. Flera representanter från Bromölla kommun är delaktiga i processen som kommer pågå under två år och som är den enskilt största gemensamma satsningen inom Skåne Nordost för besöksnä-ringen. Ny turistbroschyr för Bromölla kommun färdigställ-des och har distribuerats till våra infopunkter runt om i kom-munen. Turbåten Klacken har genomfört fyra populära turer under sommaren, nytt för i år var danstur till Klackabacken i Näsum. Polensamverkan har fortsatt, cirka 40 turistbussar från Polen har varit på besök i kommunen. På sociala medier i Polen har kommunen och området beskrivits som positiva besöksmål vilket ger oss mer besökare framledes.

Ny verksamhetschef tillträdde tjänsten i början av januari och överlämning av arbetsuppgifter pågick under våren. Under året har personalstyrkan utökats med en trafik- och gatuingenjör som tillträdde under augusti, under året har även ny kommun-ekolog samt ny mättekniker anställts.

Driften av gata och park har fortgått enligt plan och under senare delen av året tillträdde en ny entreprenör driftområdet. Under sommaren genomfördes en genomgripande invente-ring av lekredskap på samtlig kommunal mark. Besiktningen resulterade i ett åtgärdsschema. Stort fokus under hösten ägnades åt den övertagandebesiktning som den nya entrepre-nören genomförde vid tillträdet och efterarbetet med denna fortskrider.

Under året genomförde inhyrd konsult en inventering av ytbe-läggningen på det kommunala vägnätet vilket resulterade i en åtgärds och behovsrapport som förvaltningen kommer att arbeta med i kommande budgetarbete.

Vårt kartsystem har under året uppdaterats och ett nytt felan-mälningssystem, Infracontrol, har installerats. I detta system är det möjligt att felanmäla dygnet runt. Felen rapporteras direkt till våra entreprenörer och således har både svarstiden och insatstiden kortats ner.

Enheten har varit behjälplig i framtagandet av den nya avfalls-planen som handläggs av beredningen för samhällsbyggnad, vilket tagit mycket tid i anspråk. Enheten har också fortsatt utredningsarbetet om framtida användning för de avvecklade deponierna Smedåkra och Näsum.

Antalet detaljplaner under året har ökat i både mängd och omfattning, vilket har föranlett att enheten har tillsatt en arbetsgrupp som jobbar med detaljplanerna på bred front och med flera yrkesgrupper representerade.

Livsmedelskontroll samt inspektion av lokaler och utrust-ning genomfördes av Miljö- och hälsoskyddskontoret. Skyddsronder genomfördes kontinuerligt och ev. brister åtgär-dades. Räddningstjänsten har genomfört brandkontroll på arbetsplatsen. En översyn av verksamhetens elektriska instal-lationer genomfördes av behöriga fackmän och medförde en del förbättringsarbete i säkerheten.

Arbetsterapeuter genomförde bokade besök i syfte att inspek-tera enskilda deltagares ergonomiska arbetsmiljö. Personal utbildades i Hjärt- och lungräddning och allmän brandkun-skap.

Intern kontrollIntern kontroll av Ivöstrandsprojektet har genomförts enligt plan.

FramtidsutsikterNäringslivsstrukturen, där ett fåtal arbetsgivare svarar för mer-parten av Bromölla kommuns arbetstillfällen, innebär sårbar-het. Inom industrin sker en fortlöpande rationalisering vilket

Politiker besökte företagare under Företagssafarin.

Foto: Per-Anders Green

45Hänt under året 45

Verksamhetsberättelser | Tillväxt och utveckling

2015

innebär att våra större företag, oavsett konjunkturläge, inte växer personellt. En reell efterfrågan på arbetskraft kan i prin-cip endast uppstå genom att nya privata företag bildas eller etableras i kommunen samt att befintliga små och medelstora företag väljer att växa. Vår företagsservice ska utvecklas ytter-ligare då vi, tillsammans med övriga kommuner, medverkar i SKL:s koncept Förenkla-helt enkelt.

Det är av stor vikt att kommunen tillsammans med lokalt näringsliv, genom bl.a. Bromölla NyföretagarCentrum och Ung Företagsamhet, fortsätter arbetet vad gäller att förbättra för-utsättningarna för ökat nyföretagande.

Både näringslivsrådet och arbetsmarknadsrådet är fortsatt viktiga forum. Vårt samverkanssätt syftar till att få parterna fokuserade vid samma mål samt att få till stånd ett brett enga-gemang. Det är angeläget med vidare satsningar på boende-, centrum- och landsbygdsutveckling.

Genom det operativa arbetet i DUA kommer unga arbets-lösa att erbjudas fler aktiva insatser till självförsörjning. Som en förebyggande åtgärd kommer arbetsmarknadsenheten, Arbetsförmedlingen och grund- och gymnasieskolan utveckla ett konstruktivt samarbete i syfte att minska avhoppen från gymnasieskolan. Under 2016 påbörjas arbetet med en översyn av arbetsmarknadsenheten verksamhet för att säkerställa och utveckla vår fortsatta inriktning.

Folkbiblioteket spelar en viktig roll som möteplats och demo-kratisk arena. För att kunna möta framtidens behov kommer Bromölla kultur och bibliotek att fortsätta arbetet med att utveckla biblioteket till en kulturpunkt där läsning, berättelser, kunskap, information, kreativitet och skapande står i centrum. Arbetet med barn och unga samt nyanlända kommer att ha hög prioritet, inte minst när det gäller att främja läslusten samt stimulera till interkulturella möten och kreativt skapan-de. Krumelurparken (nuvarande Biblioteksparken) ska börja ta fysisk form 2016 och bli en park där mötet med konst och berättelser ska vara centralt.

Det kulturpolitiska programmet för perioden 2016-2019 defi-nierar Bromölla kommuns prioriterade utvecklingsområden framöver: biblioteket/kulturpunkt, kulturella kreativa näring-ar/kulturturism, barn och unga/kulturgaranti samt vårt kultur-arv/kulturell mångfald.

Vi arbetar ständigt med att utveckla samverkan mellan kul-turarbetare, kulturföreningar, studieförbund och andra aktörer för att skapa ett attraktivt och innovativt kulturliv i Bromölla

kommun. Samverkan inom Skåne Nordost ska utvecklas.

Tillsammans med näringslivsenheten arbetar vi för att stär-ka samarbetet mellan kultur, turism och handel. Vi arbetar aktivt med att öka kunskapen om kulturens värde för utveck-lingen av lokalsamhället och för människors välbefinnande. Stengodsfontänen Scanisaurus på Ifötorget är ett världsunikt besöksmål att bygga vidare på och utveckla. Tillsammans ska-par vi framtidens kulturarv.

Vi ser en fortsatt stark utveckling av besöksnäringen och under 2016 renoverar vi Råby badplats samt deltar som en av flera värdkommuner i det internationella vandrareventet Eurorando. Under våren invigs cykelleden Sydostleden, desti-nationsprocessen fortskrider under året, kulturpedagog rekry-teras i början av året för kultur och fritid och fritidsstrategin blir färdigställd. Föreningslivet fortsätter att utvecklas med flera nybildade föreningar och vi kommer tillsammans med det etablerade föreningslivet i kommunen lägga ett större fokus på integrationsfrågor.

Antalet detaljplaneuppdrag har under året blivit fler och stort fokus kring dessa leder till kommunens framtida utveckling. Enheten jobbar aktivt med utveckling och attraktionskraft av kommunen vilket integreras i både kortsiktiga och långsiktiga planer. Det nya avtalet med vår driftsentreprenör för gata och park ger många möjligheter och öppnar för nytänkande inför framtiden men är dock sammankopplat till omfattande arbete och reinvesteringar av ytor.

nyckeltal/statistik(Ekonomi-Prestation-Kvalitet)

mål 2014 2015

Turism- och besöksnäringen, omsättning kr/invånare 68,5 70,9

Allmänkultur, total kulturverksamhet, kr/invånare 38,8 38,6

Bibliotek, utlån/invånare 5,3 5,0

Antal företagsbesök 75 75

Antal företagsträffar 10 10

Antal nyhetsbrev 10 10

resulTaT 2014 2015

Turism- och besöksnäringen, omsättning kr/invånare 76,9 69,2

Allmänkultur, total kulturverksamhet, kr/invånare 35,9 33,5

Bibliotek, utlån/invånare 4,8 4,3

Antal företagsbesök 80 65

Antal företagsträffar 12 11

Antal nyhetsbrev 11 11

46 Verksamhetsberättelser | Utbildning

2015

Verksamhetschef: Sven Håkansson

årets resultatTotalt visade verksamhetsområdet Utbildning en negativ bud-getavvikelse på 4 285 tkr.

Centralt finns några större negativa avvikelser. Måltids-verksamheten visar en negativ budgetavvikelse på 1 070 tkr, skolskjutsverksamheten visar en negativ avvikelse på 780 tkr och elevassistenterna visar en negativ avvikelse på 1 200 tkr. Dessa avvikelser beror delvis på ett ökat elevantal. Centralt finns positiva avvikelser om 835 tkr vilket bland annat innefat-tar interkommunala ersättningar och barnomsorgsavgifter.

Skolorna och förskolorna visar en negativ avvikelse om 2 100 tkr, vilket till största delen beror på personalkostnader.

Musikskolan visar en positiv avvikelse på 30 tkr.

InvesteringsredovisningFrån 2014 var inventarier till Törnsångarens förskola ombud-geterade och dessa köptes in under året. Investeringsprojekten som är kopplade till IT och IKT-planen användes enligt plan med ett visst överskott.

Investeringsbudgeten för förnyelse av befintlig utrustning användes med prioritering på arbetsmiljö.

Inventarier till Näsums skola efter renovering ombudgeteras till 2016 på grund av att renoveringen inte är klar.

viktiga händelser under åretUnder året har mycket tid och kraft gått till att vidareutveckla och implementera våra reviderade, och i vissa fall nya, rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan, grundskola, grundsärskolan och på fritidshemmen. Detta arbete handlar om hur vi ska följa upp, utvärdera, analysera och hitta fram-gångsrika vägar för att utveckla våra verksamheter på bästa sätt. Sammanfattningsvis handlar det om att hitta och se varje barns/elevs behov så tidigt som möjligt och därefter sätta in adekvata åtgärder.

Ett övergripande förbättringsområde som utkristalliserades i detta arbete är barn och elevers försenade språkutveckling. Många barn som börjar skolan idag har en försenad talutveck-ling och stöter därmed på stora problem i sin läs- och skrivut-veckling. Åren framöver kommer vi därför att arbeta på bred front med fortbildningsinsatser för all pedagogisk personal från förskolan upp till grundskolans åk 9. Alla pedagoger, oav-sett vilket ämne de undervisar i, har ett ansvar för barnens/elevernas språkutveckling. I detta arbete vill vi också involvera andra berörda som bibliotekarier, elevhälsan och inte minst vårdnadshavarna som är väldigt viktiga i detta arbete.

Arbetet syns i behovsinventeringen inför 2016 som hade en tydlig inriktning: tidiga insatser mot barn och elever i behov av särskilt stöd. Under 2015 utökades elevhälsans resurser. En chef för elevhälsan samt en skolsköterska på 75 % anställdes. Utökningen innebär ökade möjligheter till arbete med förebyg-gande och hälsofrämjande insatser.

Elevökningen är fortsatt positiv i grundskolan. I januari 2015 hade vi 1 420 elever inskrivna och vid årets slut hade vi 1 472, en ökning med 52 elever. För att möta det ökande elevantalet och säkerställa tillgången på skollokaler på sikt har förvaltning-en startat upp ett arbete med att ta fram en ny lokalförsörj-ningsplan för hela verksamhetsområdet Utbildning. Antalet placerade barn i förskolan var i nivå med 2014 medan antalet placerade elever på fritidshemmen var något lägre än 2014.

Utbildning

eKOnOmIsKT bOKsluT budgeT bOKsluT budgeT-resulTaT (TKr) 2014 2015 2015 avvIKelse 2015

Intäkter

- Taxor och avgifter 8 956 8 135 8 593 458

- Bidrag 11 016 7 399 11 306 3 907

- Övriga intäkter 2 227 880 1 930 1 050

summa intäkter 22 199 16 414 22 829 5 415

Kostnader

- Personalkostnader -150 536 -156 137 -162 014 -5 877

- Lokalhyror -23 835 -30 036 -30 624 -588

- Köp av verksamhet - 40 804 -15 915 -15 539 376

- Kapitalkostnader -2 568 -3 212 -3 475 -263

- Övriga kostnader -7 227 -23 988 -27 336 -3 348

summa kostnader -224 970 -229 288 -238 988 -9 700

nettokostnader -202 771 -212 874 -217 159 -4 285

En viss förändring av intäkts-/kostnadsgrupperna har skett mellan 2014 och 2015 p.g.a. byte av ekonomisystem samt övergång till Kommun-Bas13.

Verksamhetsberättelser | Utbildning 472015

Under mars och april besökte Skolinspektionen Bromölla kom-mun för en så kallad regelbunden tillsyn. Skolorna som besök-tes var Dalaskolan Norra, Gualövs skola och grundsärskolan. Syftet med tillsynen är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla elever når minst godkänt i alla ämnen. Tillsynen omfattar förskola, grundskola och grundsärskola.

Skolinspektionen bedömer särskilt:• undervisning och lärande• extra anpassningar och särskilt stöd• bedömning och betygssättning• trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling• förutsättningar för lärande och trygghet• styrning och ledning av verksamheten.

Grundsärskolan godkändes på samtliga bedömningspunkter. Dalskolan Norra fick godkänt på tre delområden: bedömning och betygsättning, trygghet, studiero och åtgärder mot krän-kande behandling samt styrning och ledning av verksamheten. Gualövs skola fick godkänt på två delområden: bedömning och

betygssättning och trygghet, studiero och åtgärder mot krän-kande behandling.

På huvudmannnanivå granskade Skolinspektionen hur väl kommunen lever upp till sitt uppdrag ur två aspekter för res-pektive verksamhet:• förutsättningar för utbildningen• utveckling av utbildningen.

Vid tillsynen av förskolan och grundsärskolan fann inspektio-nen inga brister på huvudmannanivå. Vid tillsynen av försko-leklassen och grundskolan fann inspektionen brister under förutsättningar för utbildningen. Huvudmannen ska tillse att elevhälsan arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande. Huvudmannen ska även tillse att eleverna på Gualövs skola får tillgång till skolbibliotek för att stödja elevernas utveckling, samt att se till att alla elever som har rätt till modersmålsun-dervisning och studiehandledning ges detta.

När det gäller granskningen av fritidshemmen framkom en brist under utveckling av utbildningen. För att skapa förut-

I december hade Gualövs skola en heldag under temat Kulturmöten. Gruppen Apolonia från Musik i Syd besökte skolan och hade cirkusworkshop med eleverna. Detta var en del av kommunens KUB-projekt (Kultur Ungdom Barn). Foto: Viktoria Unosson

48 Verksamhetsberättelser | Utbildning

2015

sättningar för en fritidshemsverksamhet med hög och jämn kvalitet behöver kommunen säkerställa att det bedrivs konti-nuerligt och långsiktigt kvalitetsarbete. I detta ingår att huvud-mannen följer upp och analyserar fritidshemmens måluppfyl-lelse och att åtgärder vidtas utifrån vad analysen visar, i syfte att utveckla utbildningen. Under hösten har rutiner för detta arbetats fram och de kommer att implementeras under 2016.

Redovisning av vidtagna åtgärder med anledning av tillsynen var Skolinspektionen tillhanda i slutet av året. Uppföljning av åtgärderna kommer att ske under våren 2016.

Årets sommarverksamhet var för förskolans del förlagd till Törnsångarens förskola och för fritidshemsverksamhetens del till Förskolan 1912. Verksamheterna hade vardera i snitt 25-30 barn per dag och barnen, föräldrarna och personalen var mycket nöjda med årets verksamhet.

Den 1 januari 2015 förtydligades det kommunala aktivitetsan-svaret. Förtydligandet innebär att kommunen ska föra register över de ungdomar under 20 år som inte går i gymnasieskola eller gymnasiesärskola. Bakgrunden är att ungdomar som inte fullföljer en gymnasieutbildning löper större risk för framtida utanförskap. I nuläget har drygt 40 ungdomar identifierats som tillhörande denna grupp. Under våren söktes projektme-del till ett aktivt arbete för att få tillbaka ungdomarna till stu-dier eller arbete och från oktober deltar Bromölla kommun i ett EU-projekt som går under namnet PlugIn 2.0. Syftet med projektet är att öka antalet elever med gymnasiebehörighet. Projektets första månader har varit positiva. I fritidsgårdens lokaler har det under dagtid skapats en mötesplats för ungdo-mar som kallas Nätet. Hit kan ungdomar som saknar syssel-sättning vända sig för att få råd och stöd för att ta sig vidare. På Nätet finns olika professioner såsom arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare, samordnare för kommunens aktivitetsan-svar, fritidsledare m.fl. som ungdomarna kan samtala med.

FörskolanArbetet med att hitta en lämplig placering till en ny förskola med sex avdelningar fortskrider. Det nuvarande förslaget är att förskolan placeras på Ivöstrandsområdet och verksamheten är mycket positiv till denna placering. Projekteringen av förskolan Vita Sand med sex avdelningar blir klar i slutet av februari 2016 och upphandling kommer att ske så snart tillstånd och detalj-plan är klara.

När den nya förskolan öppnas kommer barngruppernas storlek att minska och Förskolan 1912:s lokaler kommer att övergå till

Alvikenskolans regi, vilken är i stort behov av ytterligare lokaler.

Även i ytterområdena finns behov av utökade lokaler för för-skoleverksamheten. I Näsum har barnantalet på förskolorna ökat det senaste året och före sommaren färdigställdes en paviljong i anslutning till Humlelyckans förskola. Paviljongen rymmer en avdelning och planen på sikt är att paviljongen ska ersättas av en permanent tillbyggnad av förskolan.

På förskolan Hoppetossan i Gualöv ökade barnantalet under året och under hösten hade de tio fler placerade barn än året innan. Det är en mycket positiv utveckling både med tanke på framtidens elevunderlag på Gualövs skola och även utifrån de interkommunala ersättningarna. Förskolan hyrde under hösten Gualövs GOIF:s klubbstuga och från januari 2016 är en pavil-jong på plats för förskolans verksamhet. Även här behövs en annan lösning på sikt.

Innan sommaren anställdes en tredje specialpedagog i för-skolan med placering på Dalaområdet. Utökningen är mycket positivt på grund av vikten av tidiga insatser.

Inom kompetensutvecklingen har satsningen på matematik-lyftet på förskolan fortsatt under hela 2015. Målet med sats-ningen är att barnen vid skolstart ska vara bättre rustade när det gäller grundläggande matematikkunskaper. Diskussioner och aktiviteter har gett inspiration som syns ute i verksamhe-terna.

En föreläsning kring hälsofrämjande arbete genomfördes för all personal på förskolor och fritidshem. Deltog gjorde också måltidspersonal från SBKF, personal från barnhälsovårdspro-grammet och personal från elevhälsan. Föräldrautbildningar har startat upp i centrala Bromölla och fått en mycket positiv start. Utbildningarna vänder sig till föräldrar med barn i åldern 1-15 år och handlar bland annat om föräldraskap och gräns-sättning. Planerade grupper är så här långt fullbokade.

I början av 2015 utökades nattverksamheten till att omfatta sju dagar i veckan och samt alla röda dagar. Möjligheten har tagits emot positivt och en utvärdering av behovet av omsorg på kvällar och helger samt beläggningen kommer att genom-föras under 2016.

skolanSatsningen på karriärstjänster i grundskolan fortsätter. I dags-läget har vi 12 förstelärare och en lektor i kommunen. Utöver den självklara rollen som en duktig pedagog får de också upp-

Verksamhetsberättelser | Utbildning 492015

draget att sprida kunskap i arbetslaget, på skolan och i kom-munperspektivet. Från vårterminen 2015 anställdes en av våra pedagoger på en lektorstjänst inom NO.

Inför läsåret 2015/16 presenterade regeringen ett nytt stats-bidrag, lågstadiesatsningen. För att kunna ta del av bidraget, samt för att möta det ökade elevantalet, utökades skolornas tilldelade lärarresurs något. Satsningen innebär fler pedagoger, en logoped och elevstödjare.

Under hösten 2014 startades en förberedelseklass upp på Dalaskolan Södra. Alla nyanlända elever i åk 1-9 placerades då i förberedelseklassen. Det visade sig ganska snart att grup-pen elever blev stor och det fylldes kontinuerligt på med nya. Spridningen i ålder gjorde också undervisningssituationen svår. Från vårterminen 2015 gjordes en uppdelning åldersmässigt. Eleverna i åk 7-9 var kvar på Dalaskolan Södra men förbere-delseklassen för de yngre eleverna i åk 1-6 förlades till Gualövs skola. På Gualövs skola blev det efter vårterminen fullt och en ny förberedelseklass på Edenryds skola startades upp under höstterminen efter lokalförändringar. Arbetet i förberedelse-klasserna går ut på att initialt kartlägga elevernas kunskapsni-vå i de olika ämnen och introducera dem i det svenska språket. Därefter klass- och skolplaceras eleverna på någon av kommu-nens grundskolor.

Från hösten har elever i åk 7 på Humleskolan och Dalaskolan Södra erbjudits ett fotbollstillval och 35 elever från de båda skolorna anmälde sig. Vid två tillfällen i veckan tränar de fot-boll och pratar kost, sömn, ledarskap med mera. Upplägget sker i samverkan mellan skolorna, föreningslivet och Skånes fotbollförbund. Genom att vi har egen personal med tränarut-bildning, kommer vi också att erhålla certifiering som fotbolls-klass.

Årets betygsutfall i årskurs 9 uppvisade både positiva och nega-tiva siffror. Glädjande var att meritvärdet ökade i jämförelse med förra året, från 204 till 207. Meritvärdet beräknas som summan av elevens 16 bästa ämnen, exklusive moderna språk som språkval. 76 % av våra elever hade betyg i alla 16 ämnen, vilket ligger i paritet med resultatet i riket. Betygsutfallet mätt i behörighet till gymnasiet blev läsåret 2014/15 84 %, vilket är något under rikssnittet på 86 %. Vid jämförelser mellan våra två åk 7-9-skolor, Dalaskolan Södra och Humleskolan, kan stora skillnader konstateras. På Humleskolan nådde 92,6 % av eleverna gymnasiebehörighet. På Dalaskolan Södra var gym-nasiebehörigheten 67,5 %. Dalaskolorna har ur ett socioekono-miskt perspektiv blivit ett tungt område. Detta påverkar med stor sannolikhet betygsutfallet. Fördjupade analyser pågår och kommer att mynna ut i en plan med konkreta åtgärder för det fortsatta arbetet.

Barn på Alvikenskolan på skolgemensam dag. Foto: Viktoria Unosson

50 Verksamhetsberättelser | Utbildning

2015

I januari 2015 tillsattes en fritidsledare på Humleskolan och en på Dalaskolan Södra. Fritidsledarna har en viktig roll som en extra vuxen på skolan och ska delta i det förebyggande arbetet genom motiverande samtal och förebyggande insatser.

Under 2015 har både Humleskolans och Dalaskolan Södras elever erbjudits två rätter att välja mellan till lunch. Försöket är uppskattat och har fallit väl ut.

Inom kompetensutvecklingen har fokus legat på ledarskap i klassrummet, på goda relationer samt på Matematiklyftet år 2 för förskoleklassen och grundskolan.

Under sommaren genomfördes sommarskola under en vecka med 30 elever från åk 6-9. Undervisningen bedrevs i två grup-per och eleverna arbetade antingen med matematik eller med engelska. Närvaron var god och de medverkande eleverna visa-de stort engagemang.

Fritidshemmens personalbemanning har utökats med tre tjänster, vilket har bidragit till mindre elevgrupper. Vi har också arbetat med förbättringar av det pedagogiska innehållet, sam-verkan med grundskolan och personalens kompetens.

musikskolanUnder 2015 reviderade musikskolan sitt syfte och arbetade med att sammanställa mål och nivåer i undervisningen i för-hållande till måldokument och läroplan för grundskolan. Under 2016 fortsätter arbetet med att anknyta individuella mål till övergripande kunskapsmål.

I detta har musikskolan börjat jämföra grundskolans läroplan och kunskapsmål med sin musikundervisning och sina kun-skapsmål, med syftet att synliggöra kunskapsmoment i grund-skolan som musikskolan kan förstärka. Många av musikskolans projekt riktar sig mot grundskolans elever. Bland annat har samarbete skett med Humleskolans bildundervisning. En god samverkan med grundskolan är en viktig del i att attrahera nya elever.

Verksamheten jobbar för att synliggöra samspelsmöjligheter och skapa nya gruppkonstellationer för ett ökat samspel mel-lan eleverna. Exempel är kommande projekt med keyboard och gitarr under 2016.

Musikskolan har lyckats vända vissa underlag på elevsidan inom instrumentgrupper som allmänt setts mindre attraktiva eller inte moderna. Där det finns behov av att öka ett vikan-de underlag måste större ansträngning läggas på rekrytering. Projekt riktade till grundskolan har haft stor betydelse för att öka mångfald och exponering av olika instrument.

En klockspelstävling för att utse en ny melodi till klockspelet på torget anordnades och vinnarmelodin invigdes med en liten konsert.

Intern kontrollIntern kontroll över registerutdrag har gjorts enligt plan.

FramtidsutsikterUnder 2016 kommer verksamheten att arbeta vidare med verksamhetsområdets tre fokusområden: måluppfyllelse, del-aktighet och alla barns och elevers rätt till stöd och stimulans. En utvärdering och revidering av det nuvarande visionsdoku-mentet kommer att ske under året.

Musikskolan. Foto: Pernilla Tomasson

Verksamhetsberättelser | Utbildning 512015

En revidering av IKT-planen kommer också att genomföras under 2016. Fokus kommer att ligga på att kompetensutveckla personalen och på att utveckla elevaktiva arbetssätt. Elevernas delaktighet och ansvarstagande för sitt lärande ska öka, likaså är målet att nå ökad måluppfyllelse.

Under 2016 kommer EU-projektet PlugIn 2.0 att utökas med ytterligare personal så fler åtgärder kan sättas in för ungdomar som saknar sysselsättning. I början av 2016 kommer ytterli-gare ett EU-projekt att starta, Within. Projektets tyngdpunkt kommer att ligga på att förebygga ungdomars utanförskap och baserar sig på den tidigare gjorda förstudien med samma namn.

För åk 7-9 kommer en ny förberedelseklass att startats upp på Humleskolan under vårterminen 2016.

Vid halvårsskiftet 2015 skärptes kraven på att samtliga under-visande och betygsättande pedagoger ska vara legitimerade. Dessa krav i kombinationen med den allt större bristsituatio-nen är en stor utmaning att tackla framöver. Här gäller det att arbeta aktivt, både för att behålla befintlig personal och för att på ett effektivt sätt rekrytera nya medarbetare. I förvaltningen pågår ett arbete för att Bromölla kommun ska upplevas som en attraktiv arbetsgivare.

nyckeltal/statistik(Ekonomi-Prestation-Kvalitet)

mål 2014 2015

Antal inskrivna elever i grundskola 1 384 1 422

Antal inskrivna barn i förskolan 576 585

Antal inskrivna elever på fritids 528 570

Lärarkostnad/elev i grundskolan, kr 43 800 43 600

Personalkostnad/barn i förskola 77 300 78 800

Personalkostnad/elev på fritids 15 700 16 900

Antal inskrivna elever i kommunala musikskolan 200 200

resulTaT 2014 2015

Antal inskrivna elever i grundskola 1 393 1 440

Antal inskrivna barn i förskolan 596 605

Antal inskrivna elever på fritids 553 543

Lärarkostnad/elev i grundskolan, kr 44 100 45 700

Personalkostnad/barn i förskola 76 000 76 900

Personalkostnad/elev på fritids 16 300 18 500

Antal inskrivna elever i kommunala musikskolan 200 219

Personal från olika delar av förvaltningen var i oktober på föreläsningen ”Giftfri skola och barnomsorg”, som hölls av Kristina Brovall, miljöstra-

teg från Tingsryds kommun. Naturskyddsföreningen drev 2013 projektet Operation Giftfri förskola. Föreläsningen gav en första information på

hur vi på Bromölla kommun kan börja giftbanta våra förskolor. Foto: Viktoria Unosson

KommunfullmäktigeKommunstyrelsen

52 Verksamhetsberättelser | Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen 2015

Ordförande: Johan Larsson, kommunfullmäktige

Jenny Önnevik, kommunstyrelsen

eKOnOmIsKT bOKsluT budgeT bOKsluT budgeT-resulTaT (TKr) 2014 2015 2015 avvIKelse 2015

Intäkter

- Taxor och avgifter 0 0 0 0

- Bidrag 0 0 0 0

- Övriga intäkter 0 0 0 0

summa intäkter 0 0 0 0

Kostnader

- Personalkostnader -4 110 -4 286 -4 468 -182

- Lokalhyror 0 -1 -1 0

- Köp av verksamhet 0 0 0 0

- Kapitalkostnader -42 -37 -88 -51

- Övriga kostnader -1 324 -2 268 -1 410 858

summa kostnader -5 476 -6 592 -5 967 625

nettokostnader -5 476 -6 592 -5 967 625

årets resultatÅrets resultat visar en positiv budgetavvikelse på 625 tkr. Resultatet beror till största delen på att kommunstyrelsen inte utnyttjat anslaget för oförutsedda utgifter, som uppgick till 500 tkr.

viktiga händelser under åretI början av första året på mandatperioden har utbildningsaktiviteter ge-nomförts på olika nivåer för de förtroendevalda. Alla förtroendevalda har erbjudits gemensam utbildning under tre dagar med olika program. Vid dessa tre tillfällen har det varit mycket stort deltagande.

Samtliga ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen och kommunfull-mäktige har fått läsplattor för sammanträdeshantering.

Av fullmäktigeberedningarnas arbete kan följande noteras. Välfärdsbe-redningen har slutfört sitt uppdrag med kartläggning av kommunens anhörigstöd. Som nytt uppdrag har man arbetat med framtagande av en biblioteksplan. Beredningen för tillväxt och samhällsbyggande har arbetat vidare tillsammans med projektgruppen från förvaltningen med att ta fram en ny avfallsplan. Vi har också inlett ett arbete med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bromölla kommun. En till-fällig beredning har arbetat med att revidera kommunens övergripande och långsiktiga mål.

Från och med den 1 juni infördes ytterligare ett utskott under kom-munstyrelsen genom att omsorgs- och ungdomsutskottet delades upp på två utskott, omsorgsutskott och utskottet för utbildning, kultur och fritid.

En viss förändring av intäkts-/kostnadsgrupperna har skett mellan 2014 och 2015 p.g.a. byte av ekonomisystem samt övergång till Kommun-Bas13.

Foto: Viktoria Unosson

Verksamhetsberättelser | Myndighetsnämnden | Myndighetskontoret 532015

MyndighetsnämndenMyndighetskontoret Verksamhetschef: Øjvind Hatt

årets resultat2015 års samlade ekonomiska resultat för myndighetsnämn-den och myndighetskontoret uppvisade en negativ budgetav-vikelse på 68 tkr, en förbättring på 268 tkr jämfört med förra året. Lite mer i detalj kan det negativa utfallet i all väsentlighet hänföras till att kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag var som vanligt ganska slumpmässigt fördelade under året. Detta uppvägdes i viss mån av att bygg och miljö gick nästan jämnt ut, samt av att nämnden själv kunde lämna en något större positiv avvikelse än vanligt i förhållande till budget. Både bygg och miljö hade mindre negativa avvikelser på intäktssidan, detta beroende på färre större projekt respektive bortfall av några större tillsynsobjekt.

InvesteringsredovisningEtt rullstolsgarage köptes in under 2015.

viktiga händelser under åretbostadsanpassningsbidrag Årets verksamhet visade att även Bromölla kommun påverka-des av den medicintekniska utvecklingen som innebär att fler kan behandlas och bo kvar hemma istället för att få vård på sjukhus eller institution. Oftast är detta bra för den enskilde och ger lägre samhällskostnader totalt sett, men det påverkar direkt kostnaderna för bostadsanpassningen.

bygg Det kom in betydligt fler överklaganden till byggkontoret, något som verkar vara allmänt i hela landet. Förhoppningen var annars att trenden skulle mattas av när det nu gått några år efter senaste ändringarna i plan- och bygglagen. En ökning av det positivare slaget var däremot antalet inkomna slutbevis för bygglov- och anmälansärenden som innebar bättre överblick över hur många bygglov som faktiskt mynnar ut i färdiga pro-jekt. Annat som gått upp är anmälningar rörande Attefallshus och tillbyggnader som 2015 kom upp i hela 20 stycken, medan det 2014 bara rörde sig om en handfull.

Ny information på webben för bättre service till kommunmed-borgare och andra sökande till kommunala bygglovsärenden m.m. kom också till stånd.

miljöUnder de senaste åren har tillsyn över efterbehandling av föro-renad mark vid exploateringsområdet Ivöstrand tagit mycket resurser i anspråk. Under år 2015 övergick denna tillsyn till Länsstyrelsen i samband med att tillsynen över Ifö Sanitär

eKOnOmIsKT bOKsluT budgeT bOKsluT budgeT-resulTaT (TKr) 2014 2015 2015 avvIKelse 2015

Intäkter

- Taxor och avgifter 0 0 0 0

- Bidrag 0 0 0 0

- Övriga intäkter 0 0 0 0

summa intäkter 0 0 0 0

Kostnader

- Personalkostnader -308 -398 -312 86

- Lokalhyra 0 0 0 0

- Köp av verksamhet 0 0 0 0

- Kapitalkostnader 0 0 0 0

- Övriga kostnader -26 -30 -24 6

summa kostnader -334 -428 -336 92

nettokostnader -334 -428 -336 92

eKOnOmIsKT bOKsluT budgeT bOKsluT budgeT-resulTaT (TKr) 2014 2015 2015 avvIKelse 2015

Intäkter

- Taxor och avgifter 2 640 2 090 1 996 -94

- Bidrag, exkl. EU-bidrag 0 0 0 0

- Övriga intäkter 0 0 2 2

summa intäkter 2 640 2 090 1 998 -92

Kostnader

- Personalkostnader -4 263 -4 440 -4 335 105

- Lokalhyra -224 -222 -234 -12

- Köp av verksamhet -27 -27 -26 1

- Kapitalkostnader -105 -94 -99 -5

- Övriga kostnader -3 016 -2 063 -2 220 -157

summa kostnader -7 635 -6 846 -6 914 -68

nettokostnader -4 995 -4 756 -4 916 -160

myndighetsnämnden

myndighetskontoret

En viss förändring av intäkts-/kostnadsgrupperna har skett mellan 2014 och 2015 p.g.a. byte av ekonomisystem samt övergång till Kommun-Bas13.

54 Verksamhetsberättelser | Myndighetsnämnden | Myndighetskontoret

AB flyttades dit. Myndighetskontoret kommer även fortsätt-ningsvis att vara engagerad i dessa ärenden, men då framför allt som samrådspart. Redan påbörjade ärenden hanteras dock av myndighetskontoret fram till avslut. Resurser som frigjorts härigenom förstärkte tillsynen inom miljöfarlig verksamhet, förorenad mark och renhållning.

På avloppssidan fortsatte implementeringen av VA-planen. Ett större antal fastigheter fick nya anläggningar samtidigt som några förbereddes för anslutning till det kommunala nätet.

Tillsynen på förskolor fokuserade på buller och verksamhetens egenkontroll inom detta område. I förskolor är vanliga buller-källor barnen själva, ljud från saker de håller på med och buller från fasta installationer. Verksamheterna arbetar företrädesvis med pedagogiska och organisatoriska metoder för att få ner ljudnivåerna. På vissa ställen behövde lokalernas utformning också ses över.

Vid Länsstyrelsens senaste revision av livsmedelskontrollen påpekades att tillgängliga resurser inte motsvarar behovet. Under 2015 avsattes därför mer resurser än planerat för livs-medelskontroll, även om det inte fullt ut täckte behovet. Detta resulterade i att ett större antal kontroller utfördes år 2015 jämfört med tidigare år.

Omfattningen av tillsynen över tillstånds- och anmälnings-pliktiga miljöfarliga verksamheter stämde väl överens med det som planerats, även om viss omprioritering bland objekten fick göras. Ett fokusområde har varit oljeavskiljare.

TrafikAvsaknaden av en trafikingenjör under större delen av året återspeglades i ett mycket litet antal ärenden, varav merpar-ten dessutom rörde sig om häckar eller ovårdade tomter.

Intern kontrollFöljande områden granskades under 2015 i enlighet med den av kommunstyrelsen fastställda internkontrollplanen:• Riktlinjer om bisysslor följs.Personalenhetens riktlinjer har följts vid medarbetarsamtal.• Redovisning av delegationsbeslut.Delegationsbeslut redovisades varje månad till myndighets-nämnden respektive till kommunstyrelsens samhällsbygg-nadsutskott (bostadsanpassningsbidrag).

nyckeltal(Ekonomi-Prestation-Kvalitet)

mål 2014 2015

Bostadsanpassningsärenden 170 150

Trafikärenden 70 50

Egenfinansiering

Byggnadstillsyn 80 % 80 %

Livsmedelstillsyn 70 % 70 %

Miljötillsyn 40 % 40 %

resulTaT 2014 2015

Bostadsanpassningsärenden 147 150

Trafikärenden 23 7

Egenfinansiering

Byggnadstillsyn 77 % 70 %

Livsmedelstillsyn 84 % 83 %

Miljötillsyn 35 % 23 %

2015

FramtidsutsikterBudgetmässigt har den skattefinansierade andelen av verk-samheten varit oförändrad under ett antal år, samtidigt som taxorna i övrigt varit oförändrade och Länsstyrelsen har tagit tillbaka några större tillsynsobjekt. Löner och andra kostnader har däremot fortsatt att öka för myndighetskontorets del och åtgärder för att på kortare och längre sikt få balans måste där-för vidtas.

För bostadsanpassningsbidragen och parkeringstillstånden är det främst ärendenas ökande komplexitet som kommer att innebära en utmaning framöver.

Revisionen

Verksamhetsberättelser | Revisionen 552015

årets resultatDet ekonomiska utfallet för året medförde en negativ bud-getavvikelse på 4 tkr. Mot budgeterade 740 tkr blev resultatet 744 tkr.

viktiga händelser under åretFörutom de traditionella delårs- och helårsrapporterna togs ett antal djupdykande rapporter fram. Mottagandet blev över-

lag gott. Vid ett enstaka tillfälle godkände kommunfullmäktige inte en anmärkning som riktades mot kommunstyrelsen.

Likaså togs en rapport fram tillsammans med ett antal kommuner inom Skåne Nordost och Region Skåne bl.a. ”Granskning av utskrivningsklara patienter”. Denna rapport kommer att redovisas vid en gemensam dragning med kommunstyrelsen och berörd personal den 9 april 2016.

Löpande föredrogs varje rapport för kommunfullmäktige.

Under året handlades sakkunnigt biträde för revisionen upp. En nyhet är att även yrkesrevisorer för de kommunala bolagen bakats in i upphandlingen. Detta för att få en enhetlig syn på allt revisionsarbete som pågår. Avtalet sträcker sig över 3 år med möjlighet att förlänga avtalstiden med 1 år. Kontrakterat företag blev KPMG.

FramtidsutsikterFör det kommande året har revisionen tagit fram ett stort antal möjliga granskningsområden. Vi kommer att göra en priorite-ring bland dessa samt diskutera detta med kommunfullmäkti-ges presidium.

Åter kommer en rapport gemensam med Region Skåne att granskas, nämligen: ”Samverkan kring Regional utveckling”. Den första granskningen på många år som inte direkt berör sjukvården.

eKOnOmIsKT bOKsluT budgeT bOKsluT budgeT-resulTaT (TKr) 2014 2015 2015 avvIKelse 2015

Intäkter

- Avgifter 0 0 0 0

- Bidrag 0 0 0 0

- Övriga intäkter 0 0 0 0

summa intäkter 0 0 0 0

Kostnader

- Personalkostnader -203 -228 -234 -6

- Lokalhyror 0 0 0 0

- Köp av verksamhet 0 0 0 0

- Kapitalkostnader 0 0 0 0

- Övriga kostnader -531 -512 -510 2

summa kostnader -734 -740 -744 -4

nettokostnader -734 -740 -744 -4

Ordförande: Lars B Bergman

Foto: Viktoria Unosson

56 Verksamhetsberättelser | Överförmyndarnämnden

2015

Överförmyndarnämnden Ordförande: Hans Persson

eKOnOmIsKT bOKsluT budgeT bOKsluT budgeT-resulTaT (TKr) 2014 2015 2015 avvIKelse 2015

Intäkter

- Taxor och avgifter 0 200 166 -34

- Bidrag 0 350 616 266

- Övriga intäkter 460 0 -41 -41

summa intäkter 460 550 741 191

Kostnader

- Personalkostnader -1 183 -1 322 -1 725 -403

- Lokalhyror 0 0 0 0

- Köp av verksamhet -65 0 -33 -33

- Kapitalkostnader 0 0 0 0

- Övriga kostnader -46 -128 -91 37

summa kostnader -1 294 -1 450 -1 849 -399

nettokostnader -834 -900 -1 108 -208

årets resultatÅrets resultat är att nämnden gör en negativ budgetavvikelse på 208 tkr.

viktiga händelser under åretAntalet nya ensamkommande barn har ökat som en följd av den ökande flyktinginvandringen under året. Detta avser både de som placeras via vår socialtjänst och de som får familje-hemsplacering i vår kommun. Överförmyndarnämndens för-sta uppgift är att det skyndsamt ska utses gode män för dessa. Trots en markant ökning av antalet barn under året har hand-läggningstiderna för att utse gode män kunnat hållas.

Överförmyndarnämnden har fattat beslut om förändrade arv-odesregler för ensamkommande barn efter PUT (permanent uppehållstillstånd). Arvodena är mer schabloniserade i förhål-lande till tidigare.

Granskningarna av årsredovisningar från gode män och förval-tare över 2014 års uppdrag är genomförda. Målsättningen för handläggningstider har uppfyllts även här.

Överförmyndarnämndens verksamhet har inspekterats av Länsstyrelsen Skåne i början av året. Förutom ett par notering-ar om förbättringar var Länsstyrelsens slutsats att de vid sin granskning fått intrycket att Överförmyndarnämndens hand-läggning sker på ett rättsäkert och lämpligt sätt i enlighet med reglerna i föräldrabalken och förmynderskapsförordningen.

Intern kontrollSamtliga som får uppdrag som god man eller förvaltare kon-trolleras i belastningsregister och Kronofogdens register. För de som haft uppdrag under en längre tid görs kontroller i form av stickprov i dessa register.

FramtidsutsikterAntalet ensamkommande barn kommer förmodligen att vara på en oförändrat hög nivå och nämnden har beredskap för detta.

Antalet ärenden antas även fortsättningsvis öka för hjälp och stöd enligt föräldrabalken. Det är troligt att en ökad mängd av dessa blir inom ärenden där huvudmän inte har några egna tillgångar för att betala sina arvoden. Detta medför att kostna-derna för arvoden ökar för kommunen.

En viss förändring av intäkts-/kostnadsgrupperna har skett mellan 2014 och 2015 p.g.a. byte av ekonomisystem samt övergång till Kommun-Bas13

Verksamhetsberättelser | Valnämnden 572015

Sammanställd redovisningKommunala bolag och kommunalförbund

KommunkoncernenDen sammanställda redovisningen visar det totala ekonomiska åtagandet som en kommun har. Redovisningen ska ligga till grund för en mer heltäckande analys av kommunens ställning och åtaganden, vilket ger ökade möjligheter till effektiv styr-ning.

Den sammanställda redovisningen omfattar, förutom kommu-nen, företag där kommunen på grund av andelsinnehav eller annan anledning har ett betydande eller väsentligt inflytande. Här ingår företag där kommunens ägarandel uppgår till mer än 25 %. Aktiebolagen och stiftelsen som ingår i den sam-manställda redovisningen betraktas som helägda, eftersom Bromölla kommun tillsätter samtliga styrelsemedlemmar och får samtliga tillgångar om de upplöses. Kommunalförbundet som ingår i denna redovisning ägs till 50 % av Bromölla kom-mun och har därför konsoliderats till 50 %. Förbundsordningen reglerar fördelningen av tillgångar vid en eventuell upplösning av kommunalförbundet.

I den sammanställda redovisningen för Bromölla kommun ingår sex enheter: ett bostadsbolag som äger ett mindre fast-ighetsbolag för industriändamål, ett kommunalförbund, en industristiftelse, ett bolag som ska ansvara för utvecklingen av Idrottsparken på Ivöstrandsområdet samt en underkoncern som bedriver elnäts-, fjärrvärme och VA-verksamhet.

ab bromöllahemAB BromöllaHem bygger och förvaltar bostäder och loka-ler i Bromölla kommun. Fastighetsbeståndet består av 52 fastigheter innehållande 1 023 lägenheter, 49 lokaler, 135 hyresaviserade garage och 205 hyresaviserade p-platser. Nybyggnadsområdet Valje Utsikt bestående av 16 lägenhe-ter i fyra byggnader med marklägenheter och två byggnader med två plan har slutförts. Inflyttning skedde 2015-10-01. Ett öppet bredbandsnät installeras i Bromölla, Näsum och Gualöv. Det kommer att vara ett av Sveriges bästa bredbandsnät med högsta kapacitet och tillgänglighet. Räntekostnaderna har ökat jämfört med år 2014. Det har skett trots ett lågt ränteläge, men beror på nyupplåning för nybyggnation i Valje och bred-bandsutbyggnad. Reparations- och underhållskostnaderna har ökat med 2 079 tkr jämfört med föregående år.

bromölla energi och vatten ab koncernBromölla Energi & Vatten AB (koncern) bedriver elnäts-, VA- och fjärrvärmeverksamhet i Bromölla kommun. Moderbolaget Bromölla Energi & Vatten AB har nätkoncession och bedriver elnätsverksamhet och VA-verksamhet i Bromölla kommuns centralort med ca 4 000 kunder. Dotterbolaget Bromölla Fjärrvärme driver anläggningar för distribution av fjärrvärme i Bromölla kommun, dels i centralorten och dels i Näsum. Båda bolagen har som övergripande affärsmål att hålla låga priser, ha en enkel avgiftsinformation och hög driftssäkerhet. Bromölla Energi & Vatten AB:s elnätsavgifter tillhör de lägsta i landet och Bromölla Fjärrvärmes avgifter ligger ungefär på rikssnittet. Bromölla Energi & Vatten AB ansvarar också för debitering av kommunens renhållning. Minskningen i netto-omsättning beror på minskade volymer. Volymerna på ener-gisidan fortsätter att minska långsiktigt. Räntekostnaderna blev något högre till följd av nyupplåning. Den genomsnittliga räntan minskade dock jämfört med föregående år. Årets inves-teringar är de historiskt största på både elnät- och VA-sidan. Investeringar i elnätet syftar till att långsiktigt säkerställa den höga driftsäkerhet verksamheten har. Investeringarna. VA-verksamhetens investeringar avser främst den fortsatta utbyggnaden av VA-försörjning till Näsum/Olofström.

sölvesborg-bromölla kommunalförbundFörbundet (SBKF) bedriver på medlemskommunernas uppdrag gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, IT, städ och service, måltidsverksamhet samt personaladministration och lönehantering. Sölvesborg-Bromölla kommunalförbund (SBKF) redovisar ett resultat på 137 tkr, och uppnår ett resul-tat i balans. Utbildningsverksamheten redovisar en avvikelse gentemot budget på -3,5 Mkr. Gymnasie- och vuxenutbild-ningsnämnden har sedan tidigare beslutat om åtgärder med anledning av det prognostiserade underskottet. Under året har en ökning av antalet nyanlända elever skett, från 30 elever inledningsvis till över 100 i december.

Arbetet med att utarbeta modeller för uppföljning av kvali-tet och kostnader har påbörjats och fortskrider, inom ramen för intern kontroll. Stöd- och serviceverksamheten finansieras genom betalning av levererade tjänster. Reviderad förbunds-ordning beslutades den 1 mars 2015. Innebörden av beslutet är

sammandrag 2014 2015

Nettoomsättning (tkr) 72 378 73 519

Balansomslutning (tkr) 435 607 457 314

Resultat efter finansiella poster (tkr) 5 568 3 073

Soliditet (%) 11,5 11,5

Investeringar (tkr) 3 691 31 331

Antal årsarbetare 4,0 4,0

sammandrag 2014 2015

Nettoomsättning (tkr) 82 222 81 436

Balansomslutning (tkr) 327 272 373 974

Resultat efter finansiella poster (tkr) -3 405 -2 443

Soliditet (%) neg neg

Investeringar (tkr) 54 283 64 879

Antal årsarbetare 5 5

58 Verksamhetsberättelser | Sammanställd redovisning Kommunala bolag och kommunalförbund

2015

ett förtydligande av verksamheternas uppgifter. Tillförordnad förbundschef har verkat i perioden 1 september-31 decem-ber 2015. Ny förbundschef har rekryterats med tillträde den 1 januari 2016.

bromölla industristiftelseBromölla industristiftelse ska verka för att stödja och utveckla näringslivet inom Bromölla kommun, bl.a. genom att se till att det finns erforderlig tillgång på mark och lokaler för närings-livets behov, samt i förekommande fall uppföra och förvalta fastigheter för nämnda behov. En långsiktig strategi för stiftel-sen har tagits fram och beslutats av kommunfullmäktige. Den innebar förändringar dels genom att fastighetsförvaltningen köpts från Bromölla kommun och dels att kommunstyrelsens arbetsutskott utgjort styrelse. Stiftelsen anlitar kommunens förvaltningar bl.a. för administration.

bromölla Fritidscenter abBolaget bildades under 2011 och ansvarar för utbyggnad av Idrottsparken på Ivöstrandsområdet. Bolagets omsättning avser driftsbidrag från kommunen, hyresintäkter för konst-gräsplan och padelbanor samt sponsorintäkter. Under året har färdigställandet av Idrottsparken fortsatt. Byggnationen av arrangemangshallen påbörjades i september 2015 och beräk-nas stå färdig i december 2016

Intresseföretag

ekonomisk översikt (2014 års värden inom parentes) Årets resultat för den sammanställda redovisningen innebar en ökning av det egna kapitalet med 2,9 (-2,9) mnkr.

Nettoinvesteringarna uppgick till 131,9 (156,5) mnkr.

Koncernens soliditet uppgår i bokslutet till 24,0 (25,9) %.

Låneskulden uppgår till 909,8 (798,5) mnkr.

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella statsbi-drag och statlig utjämning uppgick till 95,7 (96,68) %.

redovisningsprinciperDen sammanställda redovisningen har upprättats enligt för-värvsmetoden med proportionell konsolidering.

Med förvärvsmetoden menas att det av kommunen vid för-värvstillfället eventuellt förvärvade egna kapitalet i dotterfö-retag har eliminerats.

Med proportionell konsolidering menas att om dotterföreta-get inte är helägt inkluderas resultat- och balansposter mot-svarande den ägda andelen. Det är endast företag som ägs till mer än 50 % eller mer som konsolideras.

Obeskattade reserver har behandlats som eget kapital med undantag av den uppskjutna skatten som redovisas som en avsättning i balansräkningen och under verksamhetens kost-nader i resultaträkningen.

Interna mellanhavanden mellan kommunen och respektive företag har eliminerats.

Eventuella skillnader i redovisningsprinciper mellan kommu-nen och dotterföretagen har inte fullständigt justerats.

FöreTag andel bOKFörT värde I TKr

Kommunassurance Syd 574

Kommuninvest Sverige 1 317

Kommunsamköp 1

Kristianstad Österlen Airport AB 2 % 1 282

Skåne Blekinge Vattentjänst AB 25 % 1 000

sammandrag 2014 2015

Nettoomsättning (tkr) 240 753 249 236

Balansomslutning (tkr) 26 007 27 867

Resultat efter finansiella poster (tkr) -4 184 -692

Soliditet (%) 4,6 4,8

Investeringar (tkr) 5 133 1 321

Antal årsarbetare 252 256

sammandrag 2014 2015

Nettoomsättning (tkr) 873 709

Balansomslutning (tkr) 6 061 5 682

Resultat efter finansiella poster (tkr) 0 0

Soliditet (%) 0 0

Investeringar (tkr) 603 0

Antal årsarbetare 0 0

sammandrag 2014 2015

Nettoomsättning (tkr) 2 214 3 500

Balansomslutning (tkr) 29 352 51 532

Resultat efter finansiella poster (tkr) 282 488

Soliditet (%) 14,5 14,5

Investeringar (tkr) 5 680 22 902

Antal årsarbetare 1 1

Verksamhetsberättelser | Sammanställd redovisning Kommunala bolag och kommunalförbund 592015

Räkenskaper

resultaträkning (mnkr)

nOT KOmmun 2014 budgeT 2015 KOmmun 2015 KOnCern 2014 KOnCern 2015

Verksamhetens intäkter 1 118,1 100,6 141,2 244,3 279,3

Verksamhetens kostnader 2 -681,2 -691,7 -731,1 -765,2 -814,2

Avskrivningar 7,8,11 -24,4 -24,4 -27,2 -54,5 -57,7

Verksamhetens nettokostnader -587,5 -615,5 -617,1 -575,4 -592,6

Skatteintäkter 3 470,5 489,0 485,3 470,5 485,3

Generella statsbidrag och utjämning 3 125,2 134,3 133,7 125,2 133,7

Finansiella intäkter 4 3,4 3,0 2,6 1,1 0,2

Finansiella kostnader 4 -1,9 -3,4 -2,3 -22,5 -23,3

Resultat före extraordinära poster 9,7 7,4 2,2 -1,1 3,3

Årets skattekostnad 5 0,0 0,0 0,0 -1,8 -0,4

åreTs resulTaT 9,7 7,4 2,2 -2,9 2,9

Första spadtaget för trygghetsboendet på Vita Sand. Från vänster Anders Ihse, Riksbyggen, Jenny Önnevik, kommunstyrelsens ordförande och

Susanna W Sjöbring, verksamhetschef Stöd och omsorg. Foto: Viktoria Unosson

Finansieringsanalys (mnkr)

nOT KOmmun 2014 budgeT 2015 KOmmun 2015 KOnCern 2014 KOnCern 2015

den löPande verKsamheTen

Årets resultat 9,7 12,3 2,2 -2,9 2,9

Justeringar för av- och nedskrivningar 24,4 25,0 27,2 54,5 57,7

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 6 1,0 0,0 11,6 4,1 12,4

Ökning-/minskning+exploateringsfastigheter 12 -2,9 0,0 -13,7 0,0 -13,7

Ökning-/minskning+ rörelsefordringar 13 -4,4 0,0 -4,9 -14,0 8,3

Ökning+/minskning- rörelseskulder 19 15,6 0,0 -12,9 25,0 -6,3

Medel från den löpande verksamheten 43,4 37,3 9,5 66,7 61,3

InvesTerIngsverKsamheTen

Förvärv av materiella anläggningstillgångar 7 -100,4 -40,0 -28,8 -156,5 -148,5

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 7 0,0 0,0 4,3 0,0 4,4

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 11 0,0 0,0 -2,0 0,0 -2,0

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5

Förvärv av aktier i intresseföretag 9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Omklassificering till exploateringsfastigheter 12 0,0 13,7 0,0 13,7

Medel från investeringsverksamheten -100,4 -40,0 -12,8 -156,5 -131,9

FInansIerIngsverKsamheTen

Nyupptagna lån 75,0 35,0 35,0 115,0 118,0

Amortering av skuld 17 -20,0 0,0 0,0 -22,6 -6,7

Ökning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Minskning av långfristiga fordringar 10 0,0 0,0 0,4 0,0 0,0

Ökning av långfristiga fordringar 10 -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0

Upplösning av långfristig skuld 17 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Medel från finansieringsverksamheten 54,7 35,0 35,4 92,4 111,3

Årets kassaflöde -2,3 32,3 32,1 2,6 40,7

Likvida medel vid årets början 71,0 68,7 68,7 108,4 111,0

lIKvIda medel vId åreTs sluT 14 68,7 101,0 100,8 111,0 151,7

60 Räkenskaper | Finansieringsanalys

Räkenskaper | Balansräkning 61

balansräkning (mnkr)

nOT KOmmun 2014 KOmmun 2015 KOnCern 2014 KOnCern 2015

TIllgångar

Anläggningstillgångar

Fastigheter och anläggningar 7 400,6 386,7 1 092,0 1 173,6

Inventarier 8 37,9 34,2 48,1 43,9

Aktier och andelar 9 20,2 20,2 6,3 6,3

Långfristiga fordringar 10 9,9 9,5 3,9 2,6

Goodwill 11 0,0 0,0 10,2 4,4

Andra immateriella tillgångar 11 0,0 1,9 0,0 1,9

Summa anläggningstillgångar 468,6 452,5 1 160,5 1 232,7

Omsättningstillgångar

Exploateringsfastigheter 12 3,1 16,8 3,1 16,8

Kortfristiga fordringar 13 60,3 65,3 96,6 88,1

Likvida medel 14 68,7 100,8 111,0 151,7

Summa omsättningstillgångar 132,1 182,9 210,7 256,6

summa TIllgångar 600,7 635,4 1 371,2 1 489,3

egeT KaPITal OCh sKulder

Eget kapital

Eget kapital 15 345,0 347,2 354,8 357,7

därav årets resultat 9,7 2,2 -2,9 2,9

därav resultatutjämningsreserv 59,5 59,5 59,5 59,5

Avsättningar

Avsättningar för pensioner 1,9 10,1 1,9 10,1

Avsättningar för återställning av deponi 11,1 13,2 11,2 13,2

Avsättningar för uppskjuten skatt 0,0 0,0 25,9 25,7

Summa avsättningar 16 13,0 23,3 39,0 49,0

Långfristiga skulder

Anläggningslån 17 115,0 150,0 798,5 909,8

Andra långfristiga skulder 18 0,0 0,0 5,6 6,0

Summa långfristiga skulder 115,0 150,0 804,1 915,8

Kortfristiga skulder 19 127,7 114,9 173,3 166,8

Summa skulder 255,7 288,2 1 016,4 1 131,6

summa egeT KaPITal OCh sKulder 600,7 635,4 1 371,2 1 489,3

sTällda PanTer OCh ansvarsFörbIndelser

Pensionsförpliktelser 20 192,0 185,7

Löneskatt på pensionsförpliktelser 20 46,6 45,0

Kommunalt förlustansvar för egnahem 21 0,5 0,5

Övriga borgensförbindelser 21 684,4 759,8

Beviljad checkräkningskredit 10,0 10,0

62 Räkenskaper | Noter

noter (mnkr)

KOmmun 2014 KOmmun 2015 KOnCern 2014 KOnCern 2015

1. verKsamheTens InTäKTer

Intäkter enligt driftredovisning 155,2 178,9 244,3 279,3

Återbetalning från AFA (jämförelsestörande poster)

Interna intäkter -37,1 -37,7

Summa verksamhetens intäkter 118,1 141,2 244,3 279,3

2. verKsamheTens KOsTnader

Kostnader enligt driftredovisning 738,8 768,9 765,2 814,2

Avskrivningar -24,4 -27,2

Nedskrivning

Internränta -8,9 -10,4

Interna kostnader -37,1 -37,7

Övriga kostnader 12,8 37,5

Summa verksamhetens kostnader 681,2 731,1 765,2 814,2

I verksamhetens kostnader ingår leasingavgifter med 1,9 -

Redovisning av leasingavgifter på ingångna avtal i tkr.

Årets leasingavgifter, maskiner och inventarier

Framtida förfallobelopp 2015 1,4 -

Framtida förfallobelopp 2016 0,4 0,7

Framtida förfallobelopp 2017 0,1 0,5

Framtida förfallobelopp 2018 -

3. sKaTTeInTäKTer, generella sTaTsbIdrag + uTjämnIng

Kommunala skatteintäkter

Preliminära skatteintäkter 471,7 485,6 471,7 485,6

Preliminär slutavräkning innevarande år -1,2 -0,3 -1,2 -0,3

Summa kommunala skatteintäkter 470,5 485,3 470,5 485,3

Generella statsbidrag och utjämning

Inkomstutjämning 121,2 131,4 121,2 131,4

Strukturbidrag 1,3 1,3 1,3 1,3

Kostnadsutjämning -7,7 -4,8 -7,7 -4,8

Kommunal fastighetsavgift 22,3 20,4 22,3 20,4

Sysselsättningsstöd

Regleringsavgift 2,8 -0,5 2,8 -0,5

Nivåjustering

Mellankommunalutjämning

LSS-utjämning -14,7 -14,1 -14,7 -14,1

Summa generella statsbidrag och utjämning 125,2 133,7 125,2 133,7

4. FInansIella InTäKTer OCh KOsTnader

Intäktsräntor 2,9 2,5 1,1 0,2

Aktieutdelning 0,5 0,1 - -

Summa finansiella intäkter 3,4 2,6 1,1 0,2

Kostnadsräntor 1,9 2,3 22,5 23,3

Summa finansiella kostnader 1,9 2,3 22,5 23,3

Räkenskaper | Noter 63

noter (mnkr)

KOmmun 2014 KOmmun 2015 KOnCern 2014 KOnCern 2015

5. åreTs sKaTTeKOsTnad

Aktuell skatt på årets resultat -0,9 -0,6

Uppskjuten skatt på obeskattade reserver -0,2 -0,9

Uppskjuten skatt på koncernmässiga övervärden 0,3 0,4

Uppskjuten skatt övrigt -1,0 0,7

Summa skatt på årets resultat -1,8 -0,4

6. ej lIKvIdITeTsPåverKande POsTer

Nedskrivning av kundfordringar 0,2 0,1 0,2 0,1

Reavinst/reaförlust vid försäljning av anläggningar 1,2 1,0 1,0

Förändring av avsättningar 0,8 10,3 1,9 10,3

Övrigt 1,0 1,0

Summa ej likviditetspåverkande poster 1,0 11,6 4,1 12,4

7. FasTIgheTer OCh anläggnIngar

Allmän markreserv

Ingående anskaffningsvärde 31,0 58,7 31,2 58,9

Årets försäljning 0,0 -0,3 -0,3

Omklassificering 0,0 -2,9 -2,9

Nedskrivning av mark 0,0 -0,5 -0,5

Årets investeringar 27,7 8,9 27,7 8,9

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 58,7 63,9 58,9 64,1

Utgående bokfört värde 58,7 63,9 58,9 64,1

Verksamhetsfastigheter

Ingående anskaffningsvärde 358,5 401,6 407,9 451,1

Årets försäljningar 0,0 -0,2 -0,2

Omklassificering 12,6 -2,2 12,6 -2,2

Årets investeringar 30,5 0,7 30,6 0,7

Utgående anskaffningsvärde 401,6 399,9 451,1 449,4

Ingående avskrivning -176,1 -187,5 -195,3 -206,8

Årets försäljningar - - - -

Omklassificering - - - -

Årets avskrivning -11,4 -12,0 -11,5 -12,0

Utgående avskrivningar -187,5 -199,5 -206,8 -218,8

Utgående bokfört värde 214,1 200,4 244,3 230,6

Fastigheter för affärsverksamhet

Ingående anskaffningsvärde 13,5 13,5 362,7 377,2

Årets försäljningar 0,0 0,0 -9,7 -0,9

Omklassificering 0,0 -2,0 3,0 -0,1

Årets investeringar 0,0 0,0 21,2 13,3

Utgående anskaffningsvärde 13,5 11,5 377,2 389,5

Ingående avskrivning -5,0 -5,4 -137,1 -141,4

Årets försäljningar 0,0 0,0 9,2 0,9

Omklassificering 0,0 0,0 - -

Årets avskrivning -0,4 -0,4 -13,5 -14,1

Utgående avskrivningar -5,4 -5,8 -141,4 -154,6

Utgående bokfört värde 8,1 5,7 235,8 234,9

Publika fastigheter

Ingående anskaffningsvärde 142,9 160,1 142,9 165,9

Årets försäljningar 0,0 0,0 - -

Utrangering 0,0 -15,6 -15,6

Omklassificering 0,0 -0,5 4,4 -0,4

Årets investeringar 17,2 0,5 18,6 0,6

Utgående anskaffningsvärde 160,1 144,5 165,9 150,5

64 Räkenskaper | Noter

noter (mnkr)

KOmmun 2014 KOmmun 2015 KOnCern 2014 KOnCern 2015

Ingående avskrivning -51,3 -55,4 -51,3 -55,6

Årets försäljningar 0,0 0,0 - -

Utrangering 0,0 15,6 15,6

Omklassificering 0,0 0,0 - -

Årets avskrivning -4,1 -4,6 -4,3 -4,8

Utgående avskrivningar -55,4 -44,4 -55,6 -44,8

Utgående bokfört värde 104,7 100,1 110,3 105,7

Bostadsfastigheter

Ingående anskaffningsvärde 1,0 1,0 466,5 469,9

Årets försäljningar 0,0 0,0 - -1,0

Omklassificering 0,0 -0,1 3,0 27,3

Årets investeringar 0,0 0,0 0,4 0,2

Utgående anskaffningsvärde 1,0 0,9 469,9 496,4

Ingående avskrivning -0,7 -0,7 -76,7 -85,7

Årets försäljningar 0,0 0,0 1,0

Omklassificering 0,0 0,0 - -

Årets avskrivning 0,0 -0,1 -9,0 -9,1

Utgående avskrivningar -0,7 -0,8 -85,7 -93,8

Utgående bokfört värde 0,3 0,1 384,2 402,6

Pågående investeringar

Ingående avskaffningsvärde 13,6 14,7 43,2 58,5

Årets investeringar 13,6 12,7 43,9 117,3

Omklassificering -12,5 -10,9 -28,6 -40,1

Utgående anskaffningsvärde 14,7 16,5 58,5 135,7

Summa fastigheter och anläggningar 400,6 386,7 1 092,0 1 173,6

8. masKIner OCh InvenTarIer

Fordon och maskiner

Ingående anskaffningsvärde 22,1 22,7 22,1 22,7

Årets försäljningar 0,0 0,0 - -

Utrangering -2,0 - -2,0

Omklassificering 0,0 0,0 0,0 0,0

Årets investeringar 0,6 1,2 0,6 1,2

Utgående anskaffningsvärde 22,7 21,9 22,7 21,9

Ingående avskrivning -15,8 -17,4 -15,8 -17,5

Årets försäljningar 0,0 0,0 - -

Utrangering 2,0 - 2,0

Omklassificering 0,0 0,0 0,0 0,0

Årets avskrivning -1,6 -1,3 -1,7 -1,2

Utgående avskrivningar -17,4 -16,7 -17,5 -16,7

Utgående bokfört värde 5,3 5,2 5,2 5,2

Övriga inventarier

Ingående anskaffningsvärde 151,6 162,1 167,4 181,0

Årets försäljningar 0,0 0,0 -5,5 -

Utrangering 0,0 -115,0 -115,0

Omklassificering 0,0 0,0 5,7 0,4

Årets investeringar 10,5 3,7 13,4 5,1

Utgående anskaffningsvärde 162,1 50,8 181,0 71,5

Räkenskaper | Noter 65

noter (mnkr)

KOmmun 2014 KOmmun 2015 KOnCern 2014 KOnCern 2015

Ingående avskrivning -122,9 -129,5 -134,5 -138,1

Årets försäljningar 0,0 0,0 5,0 -

Utrangering 0,0 115,0 115,0

Omklassificering 0,0 0,0 -0,4

Årets avskrivning -6,6 -8,6 -8,6 -10,6

Utgående avskrivningar -129,5 -23,1 -138,1 -34,1

Utgående bokfört värde 32,6 27,7 42,9 37,4

Pågående investeringar inventarier

Ingående anskaffningsvärde 0,0 0,0 - 0,0

Årets investeringar 0,0 1,3 - 1,3

Omklassificering 0,0 0,0 - -

Utgående anskaffningsvärde 0,0 1,3 0,0 1,3

Summa inventarier 37,9 34,2 48,1 43,9

9. aKTIer OCh andelar

Bromölla Energi och Vatten AB 2,0 2,0 - -

AB BromöllaHem 7,9 7,9 - -

Bromölla Fritidscenter AB 5,0 5,0 - -

Skåne Blekinge Vattentjänst AB - - 1,0 1,0

Kristianstad Airport AB 1,3 1,3 1,3 1,3

Folkets Hus föreningen 0,1 0,1 0,1 0,1

Kommunassurans Syd 0,6 0,6 0,6 0,6

Kommuninvest ekonomisk förening 1,3 1,3 1,3 1,3

Kommuninvest ekonomisk förening, förlagslån 2,0 2,0 2,0 2,0

Summa aktier och andelar 20,2 20,2 6,3 6,3

10. långFrIsTIga FOrdrIngar

Bromölla industristiftelse 5,4 5,0 - -

Bromölla Fritidscenter AB 4,5 4,5 - -

Uppskjuten skattefordran - 0,1

HBV Förening - - 0,6 0,2

Förtida lösen ränteswap - - 3,3 2,3

Summa Långfristiga fordringar 9,9 9,5 3,9 2,6

11. ImmaTerIella TIllgångar

Goodwill

Ingående anskaffningsvärde - - 58,4 58,4

Summa exploateringsfastigheter 58,4 58,4

Ingående avskrivning - - -42,3 -48,2

Justering nya redovisningsprinciper K3 - - -5,9 -5,8

Årets avskrivning - - -48,2 -54,0

Summa goodwill - - 10,2 4,4

Andra immateriella tillgångar

Ingående anskaffningsvärde - - - -

Årets investeringar - 2,0 - 2,0

Summa andra immateriella tillgångar - 2,0 - 2,0

Ingående avskrivning - 0,0 - 0,0

Årets avskrivning - -0,1 - -0,1

Utgående avskrivningar - -0,1 - -0,1

Summa immateriella tillgångar 1,9 1,9

66 Räkenskaper | Noter

noter (mnkr)

KOmmun 2014 KOmmun 2015 KOnCern 2014 KOnCern 2015

12. exPlOaTerIngsFasTIgheTer

Ingående balans 3,1 3,1 3,1 3,1

Årets investeringar 18,7 - 18,7

Försäljning -5,0 - -5,0

Summa exploateringsfastigheter 3,1 16,8 3,1 16,8

13. KOrTFrIsTIga FOrdrIngar

Kundfordringar 10,1 10,8 28,7 15,4

Div kortfristiga fordringar 22,0 23,2 34,8 14,9

Förutbetalda kostnader 9,3 12,7 13,1 17,5

Upplupna intäkter 16,0 18,6 17,1 19,8

Upplupna skatteintäkter 2,9 0,0 2,9 20,5

Summa kortfristiga fordringar 60,3 65,3 96,6 88,1

14. lIKvIda medel

Plusgiro 0,7 0,9 0,7 0,9

Bankmedel 68,0 99,9 110,3 150,8

Summa likvida medel 68,7 100,8 111,0 151,7

15. egeT KaPITal

IB eget kapital 335,3 345,0 385,9 354,8

- Ändrade redovisningsprinciper Goodwill -28,2

- Årets resultat 9,7 2,2 -2,9 2,9

UB eget kapital 345,0 347,2 354,8 357,7

16. avsäTTnIngar

Avsättningar till pensioner

Avsatt till pensioner exkl. ÖK-SAP 1,4 5,5 1,4 5,5

Avsatt till ÖK-SAP 0,1 2,6 0,1 2,6

Särskild löneskatt 0,4 2,0 0,4 2,0

Summa avsättningar till pensioner 1,9 10,1 1,9 10,1

Antal pensionsförpliktelser till förtroendevalda 3 4

Antal personer med särskild överenskommelse 1 1

Övriga avsättningar

Avsättning för uppskjuten skatt - - 25,9 25,7

Avsättningar återställande av deponi 11,1 13,2 11,2 13,2

Summa övriga avsättningar 11,1 13,2 37,1 38,9

Summa avsättningar 13,0 23,3 39,0 49,0

17. långFrIsTIga sKulder

Låneskuld

Ingående låneskuld 60,0 115,0 706,0 798,5

Förändring korta skulder 0,0 0,0 - -

Nyupplåning under året 75,0 35,0 115,0 118,0

Årets amorteringar -20,0 0,0 -22,5 -6,7

Summa långfristiga skulder 115,0 150,0 798,5 909,8

18. andra långFrIsTIga sKulder

Förutbetalda anslutningsintäkter VA - - 5,6 6,0

summa andra långfristiga skulder 0,0 0,0 5,6 6,0

summa långfristiga skulder 115,0 150,0 804,1 915,8

Räkenskaper | Noter 67

noter (mnkr)

KOmmun 2014 KOmmun 2015 KOnCern 2014 KOnCern 2015

Kreditgivare

SEB - - 149,9 85,2

Stadshypotek - - 96,2 -

Kommuninvest 115,0 150,0 552,4 824,6

Summa lånegivare 115,0 150,0 798,5 909,8

Låneskuldens struktur 1 - Lånelängd

Andel rörliga lån

Andelen som förfaller inom 1 år 17 % 13 %

Andel lån på mellan 1-5 år 57 % 87 %

Andel lån på mellan 6-10 år 26 %

Summa 100% 100%

19. KOrTFrIsTIga sKulder

Leverantörsskulder 52,2 21,9 64,8 41,8

Semesterlöneskuld 23,9 24,4 27,6 28,3

Upplupna pensionskostnader, Individuell del 13,0 13,7 15,0 15,7

Upplupen särskild löneskatt på pensioner 3,1 3,3 3,8 4,0

Förutbetalda intäkter 5,3 6,9 8,6 12,0

Upplupna kostnader 12,1 16,4 29,8 30,8

Övriga kortfristiga skulder 18,1 28,3 23,7 34,2

Summa kortfristiga skulder 127,7 114,9 173,3 166,8

20. ansvarsFörbIndelse För PensIOner

Ingående avsättning 201,3 192,0

Pensionsutbetalningar -8,8 -8,9

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 2,0 3,5

Förändringar i löneskatt 0,0 0,0

Sänkning av diskonteringsränta 0,0 0,0

Aktualisering 0,0 0,5

Bromsen -0,9 0,0

Försäkring IPR 0,0 0,0

Övrigt -1,6 -1,4

Utgående avsättning exkl. löneskatt 192,0 185,7

Löneskatt 46,6 45,0

Utgående avsättning inkl. löneskatt 238,6 230,7

Aktualiseringsgrad 96 % 96 %

21. bOrgensåTagande

Egna hem och småhus

SBAB 0,5 0,5 0,5 0,5

Summa egna hem och småhus 0,5 0,5 0,5 0,5

Kommunägda företag

AB BromöllaHem 369,0 385,4 - -

Bromölla Fritidscenter AB 20,0 30,0 - -

Bromölla Energi och Vatten AB 269,0 324,4 - -

Bromölla Fjärrvärme AB 25,0 20,0 - -

Summa kommunägda företag 683,0 759,8 0,0 0,0

Fastighets AB Ivö Strand 0,0 - -

Föreningar 0,9 0,9 - -

Övriga 0,0 10,8 - -

Summa totala borgensåtagande 684,4 772,0 0,0 0,0

68 Räkenskaper | Redovisningsprinciper

Bromölla kommun har i juli 2009 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förplik-telser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommu-nerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Bromölla kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB totala förpliktelser till 325 620 649 807 kronor och totala tillgångar till 319 573 677 123 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 917 512 025 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 902 423 185 kronor.

rekommendationerKommunen följer i allt väsentligt Rådet för kommunal redovisnings rekom-mendationer. De rekommendationer som inte följdes var:• 10.2 om avsättningar och ansvarsförbindelser. Det är framför allt avsätt-ning till sluttäckning av deponin på Åsen som inte är tillräckligt hög. Extra avsättning gjordes dock under året. Någon nuvärdesberäkning gjordes inte av kommunen, men Länsstyrelsen krävde i sitt tillstånd en garanti på 18,3 mnkr. Kommunens avsättning den 31/12 utgör ca 72 % av Länsstyrelsens krav. • 11.4 om materiella anläggningstillgångar. Aktiveringar av anläggningar sker tre gånger per år och kan medföra att anläggningar kan ha varit i bruk någon månad innan avskrivningen påbörjas. Det görs inte heller någon individuell prövning av varje tillgång för att fastställa avskrivningstiderna. Här gjordes bedömningen att tidsåtgången inte står i proportion till utfallet. Därmed har en avvikelse gjorts avseende RKR 11.4 gällande komponentavskrivningar.

leasingRådet för kommunal redovisning tog i sin rekommendation nr 13.2 upp frågan hur leasingavtal skall klassificeras. Man skall fr.o.m. 1 januari 2003 skilja på finansiella och operationella leasingavtal. Avtal som ingåtts före rekommen-dationens ikraftträdande får dock klassificeras som operationella. En kartlägg-ning av samtliga leasingavtal gjordes och sedan 2003 har endast ett fåtal fi-nansiella leasingavtal ingåtts och då till ett obetydligt värde. Dessa har därför klassificerats som operationell leasing med hänsyn till dess värde. Inga hyres-avtal är klassificerade som finansiella leasingavtal eftersom avtalsperioderna är kortare än objektens livslängd och inga ekonomiska risker eller fördelar är avtalade mellan leasegivaren och leasetagaren.

PensionsskuldKommunen använder sig av KPA för beräkning av pensionsskulden. Kom-munens skuld till de anställda i form av pensionsutfästelser intjänade fr.o.m. 1998 bokfördes som en kortfristig skuld avseende den individuella delen och därtill tillhörande löneskatt. Kommunen betalar ut hela den individuella de-len. Delen som tas upp som kortfristig skuld avser 2015 och betalas ut under våren 2016. Garanti- och efterlevandepension samt pensioner till personer som inte ingår i det nya pensionssystemet bokfördes som avsättning. Pen-sionsskulden intjänad före 1998 redovisades som en ansvarsförbindelse enligt den kommunala redovisningslagen.

Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för förlorad tjänstepension. Pen-sionsersättningen är 3,5 % och beräknas på den sammanlagda ersätt-ningen för förlorad arbetsförtjänst. Pensionsersättningen betalas en gång per år till en traditionell tjänstepensionsförsäkring i KPA Pensionsförsäkring AB. För-troendevald som har uppdrag som motsvarar mer än 40 % tjänst följer det pensionsreglemente som gällde vid hans/hennes tillträdesdag. Fram till den 31 december 2010 omfattade det enbart kommunalrådet. Från och med 2011 inrättades ett oppositionsråd som också omfattas av detta reglemente.

semesterlöneskuldDe anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar, semes-tertimmar, flextid och okompenserad övertid bokfördes som kortfristig skuld. Semesterlöneskuldens förändring under 2015 bokfördes bland verksamhetens kostnader.

anläggningstillgångarI balansräkningen togs anläggningstillgångarna upp till anskaffningsvärdet, (utgiften minus investeringsbidrag) med avdrag för planenliga avskrivningar.

exploateringstillgångarOmklassificering gjordes från anläggningstillgång till omsättningstillgång i samband med att exploatering påbörjats.

lokalkostnaderUnder 2005 infördes internprissättning. Det innebär att budget och beräknat utfall för lokalkostnaderna fördelas ut på respektive lokalanvändare. Avsikten med internprissättningen var att kostnaderna skulle belasta verksamheten och visa den verkliga kostnaden.

InternräntaFör 2015 användes SKL:s föreslagna ränta på 2,5 %.

avskrivningarLinjär avskrivningsmetod tillämpas på anskaffningsvärdet. I anskaffningsvär-den ingår inga räntor. Principerna för avskrivningstider är 3 år för datorer, öv-riga inventarier 3-10 år, maskiner 10-20 år och fastigheter 10-50 år och görs efter bedömning av tillgångarnas nyttjandeperiod. Viss vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider. Gränsvärdet för aktivering är 20 tkr, undan-tag görs för datorer och möbler. Vissa anläggningstyper fick fr.o.m. 1997 för-ändrade avskrivningstider. De anläggningar som aktiverades före 1997 ligger kvar med de tidigare avskrivningstiderna. Aktivering sker tre gånger per år för de investeringar som gjordes efter 1995, tidigare aktiverades anläggningarna med två års eftersläpning. Kapitalkostnadsberäkningen påbörjades vid den tidpunkt anläggningen aktiverades i anläggningsregistret. Kapitalkostnaderna består av avskrivningar på anskaffningsvärdet samt ränta på bokfört värde.

lånekostnaderSamtliga lånekostnader belastade resultatet den period de hänför sig till. Inga lånekostnader aktiverades i anskaffningsvärdet. PersonalkostnaderVarje verksamhetsberättelse börjar med en ekonomisk sammanställning. I begreppet personalkostnader ingår lön, kostnadsersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader. Personalsociala kostnader ingår inte i personalkost-naderna.

Redovisningsprinciper

Räkenskaper | Begreppsförklaringar 69

Redovisningsprinciper

anläggningskapitalAnläggningstillgångar minus avsättningar och långfristiga skulder. Anger hur stor del av det egna kapitalet som är bundet i anläggningar.

balansräkningVisar kommunens ekonomiska ställning, tillgångar, skulder och eget kapital, vid en viss tidpunkt.

eget kapitalDen del av kommunens totala tillgångar som är finansierad med egna medel, kan delas in i anläggningskapital och rörelsekapital.

FinansieringsanalysVisar hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m.m. har påverkat rörelsekapitalet.

FinansnettoFinansiella intäkter minus finansiella kostnader.

InterimsfordringFörutbetalda kostnader och upplupna intäkter, utgör en omsättningstillgång.

InterimsskuldUpplupna kostnader och förutbetalda intäkter, utgör en kortfristig skuld.

KapitalkostnadIntern ränta och avskrivning.

Kortfristig skuldSkulder som förfaller till betalning inom ett år.

självfinansieringsgradÄr ett mått på hur stor del av årets anskaffning som kunnat finansieras med under året internt tillförda medel. Självfinansieringsgraden bör ligga i närhe-ten av 100 %.

balanslikvididitetBalanslikviditeten ger en bild av relationen mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.

likviditetBetalningsberedskap, förmåga att infria betalningsförpliktelser.

PersonalkostnadLöner plus arbetsgivaravgifter.

resultaträkningVisar hur årets resultat, förändringen av det egna kapitalet, under året har uppkommit.

rörelsekapitalOmsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. Förhållandet mellan rörel-sekapitalet och kommunens externa utgifter är ett mått på betalningsbered-skapen.

skuldsättningsgradSkulder i förhållande till totala tillgångar.

soliditetEget kapital i förhållande till totala tillgångar, ett mått på kapitalstyrkan.

Begreppsförklaringar

KundfordringarFrån och med 2005 gjordes en schablonmässig nedskrivning av kundford-ringar. Nedskrivning skedde med 40 % på kundfordringar som är äldre än 45 dagar.

skatteintäkterDen preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decem-berprognos i enlighet med rekommendation nummer 4:2 från Rådet för kommunal redovisning.

övrigtSociala avgifter bokfördes i form av procentuella pålägg i samband med lö-neredovisningen. Påläggen skedde enligt uppgifter från kommunförbundet.

Ändring av redovisningsprincip gjordes under den senaste 15-årsperioden vid två tillfällen. • 2000 ändrades redovisningen av skatteintäkter vilket påverkade resultatet positivt med 7,8 mnkr. Samma år korrigerades beräkningen av löneskatt på pensioner för åren 1998 och 1999 vilket påverkade resultatet negativt med 2,8 mnkr. • 2003 ändrade Bromölla kommun redovisningsprincip för redovisning av

timlöner, obersättning och övertidsersättning etc. vilket påverkade resul-tatet negativt med 2,3 mnkr. Från och med 2003 redovisas timlöner, ober-sättning och över-tidsersättning etc. på det år det är intjänat i motsats till tidigare år då den redovisades det år den utbetalades.

resultatutjämningsreservKommunfullmäktige beslutade 2013-12-16, § 211 att avsätta medel till en resultatutjämningsreserv. Per den 1 januari 2013 avsattes 51,3 mnkr. För 2013 medger resultatet en avsättning på 11,2 mnkr. Dock fastställde kom-munfullmäktige ett tak på reservens storlek till 10 % av årets skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta är 58,3 mnkr varför avsättningen blir 7 mnkr och därmed är reserven fylld för året. För år 2014 blir taket 59,5 mnkr och resultatet medger en avsättning på 3,7 mnkr. Avsättningen görs således med 1,2 mnkr.

För år 2015 görs ingen avsättning till resultatutjämningsreserven då resulta-tet inte medger detta.

70 Ivöstrand

2015 var ett händelserikt år för projekt Ivöstrand. Efterbe-handlingsarbetet på område söder om kanalen, gräsplan C samt område 11 genomfördes. Dessa två etapper kommer att slutföras under 2016. Under året genomfördes ett all-mänt informationsmöte för att informera om projektets nu-tid och framtid, mötet var välbesökt. Arbetet med detaljplan för området där en ny förskola ska byggas fortlöpte. Paral-lellt med detta fortsatte projekteringsarbetet för förskolan. Området har också kompletterats med en trafikutredning.

Under året har markavtal ingåtts med två aktörer gällande byggnation av bostäder inom området. Sedan tidigare har avtal tecknats om byggnation av trygghetsbostäder, ett ar-bete som praktiskt tog ny fart under 2015. Det är nu endast en tomt kvar till försäljning och det finns glädjande nog flera aktörer som visar intresse för denna.

Upphandling av flyttning av strandstugan genomfördes un-der hösten och tilldelningsbeslut kommer att ges under ja-nuari 2016.

Byggnationen av arrangemangshallen kom igång under året och beräknas vara färdigställd i slutet av 2016.

Under året fortsatte utredningen gällande eventuell flytt-ning av stationen för gasolpåfyllning.

Ivöstrand (bilaga 1)

bokslut 2013

bokslut 2014

bokslut 2015

budget 2016

Ny strandpaviljong 15 1 500

Markköp Bromölla 11:90 478

Fastighet Iföverken 24 1 828

Sanering 32 842 17 913 2 305 10 000

Infrastruktur (gator, VA, el, fjärrvärme, m.m.) 5 696 14 484 324 5 000

Arkitektkonsulter

GC-bro över ån 2 842 100

Strandpromenad 249 319 8

Sanering brandövningsplats PFOS 1 205 120

Kanalrummet 37 4 000

Utveckla stranden 1 000

Lös utrustning 223 1 000

Flytt av gasol på industriområdet 110 45 1 500

Övrigt: 385 516 4 145

Lerlagret 476

Gräsplanen 44

Efterkontroll/Administration 280

Infrastruktur runt förskolan 65

Totalt 42 492 36 475 3 942 28 145

Revisionsberättelse 71

Bromölla kommuns revisorer har granskat styrelser och nämnders verksamheter för år 2015. Biträdande har varit sakkunniga revisorer från KPMG. Utöver delårsbokslut och årsbokslut har tre granskningsrapporter genomförts. Vi har löpande följt och granskat såväl protokoll som skriftlig redovisning och har haft kontakter med nämnder och förvaltningar.

Genom revisorerna i Hässleholms, Kristianstads och Osbys kommuner har de gemensamma nännderna och bolag, IT-nämnden Skåne Nordost och Hjälpmedelsnämnd Östra Skåne sambt SBVT AB granskats.

Genom valda lekmannarevisorer har verksamheten i AB BromöllaHem, Bromölla Energi & Vatten AB, AB Bromölla Fritidscenter granskats. Valda revisorer har även granskat verksamheterna i Sölvesborg-Bromölla kommunalförbund.

Granskningen har utförts i enlighet med kommunallag, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisions-reglemente.

Vi vill uppmärksamma att det ekonomiska målet på 98 % av driftskostnaderna i förhållande till skatter och stadsbidrag ej upp-nåtts. Trots att budgetutfallet redan under februari månad - och allt sedan - visade att målet ej uppnåddes har inga åtgärder vidtagits för att justera detta.

Revisorerna bedömer att förvaltningsberättelsen ger läsaren en rättvisande bild av kommunens verksamhet.

Vi tillstyrker att årsredovisningen för 2015 godkänns och att ansvarsfrihet beviljas för:• Kommunstyrelsen och dess förtroendevalda.• Beredningen för Tillväxt och samhällsbyggande och dess förtroendevalda. • Välfärdsberedningen och dess förtroendevalda.• Myndighetsnämnden och dess förtroendevalda.• Överförmyndarnämnden och dess förtroendevalda.• Arvodesberedningen och dess förtroendevalda.• Valnämnden och dess förtroendevalda.• IT-nämnd Skåne Nordost.

Bromölla 2016-03-17

Till revisionsberättelsen hör bilagorna:De sakkunnigas rapporter:• Granskning av kommunens flyktingmottagande.• Granskning av delegation av beslutanderätt.• Granskning av kommunstyrelsens och utskottens riskhantering. • Granskning av upphandling av reningsanläggning.• Granskning av delårsbokslut 2015.• Granskning av bokslut och årsredovisning 2015.

Revisionsberättelse för 2015

Foton: Viktoria Unosson

www.bromolla.se

Bromölla kommun · Besöksadress: Kommunhuset, Storgatan 48 · Postadress: Box 18, 295 21 BromöllaTel: 0456-82 20 00 · Fax: 0456-82 22 00 · E-post: kommunstyrelsen@bromolla.se · Webbplats: www.bromolla.se