vti:s årsredovisning 2015

Årsredovisning 2015Statens väg- och transportforskningsinstitut

www.vti.se

3VTI, STaTenS Väg- och TranSporTforSknIngSInSTITuT

ÅrSredoVISnIng 2015

GD har ordet ................................................................................................ 4

Om VTI ........................................................................................................ 5Ett institut med forskning inom alla transportslag ..........................................5

VTI:s uppdrag Och VerksamheTsmÅl .......................................... 6VTI ska bidra till ett hållbart transportsystem ...................................................6

ÅreT I kOrTheT ...................................................................................... 8Ett axplock av händelser från året ......................................................................8Avdelningen infrastruktur (INFRA) ...................................................................10Avdelningen samhälle, miljö och transporter (SAMT) ....................................11Avdelningen trafik och trafikant (TRAF) ..........................................................12

samhällsmOTIVerad TIllämpad fOrsknIng .......................... 13Genomförda uppdragsprojekt .............................................................................13Vetenskaplig publicering .....................................................................................17

TVärVeTenskaplIga fOrsknIngsmIljöer ................................ 20Betydelsefull medverkan i nätverk, branschprogram och centrum...............20

samVerkan med unIVersITeT Och högskOlOr ....................... 22Samverkan stärker VTI:s kunskapsbas ..............................................................22

InTernaTIOnellT samarbeTe ........................................................ 25Internationellt samarbete bidrar till spridning av VTI:s forskning ...............25

fInansIella uppgIfTer.................................................................... 27anVändnIng aV VTI:s anslag ......................................................... 28kOmpeTensförsörjnIng ................................................................. 29Medarbetarna är VTI:s största tillgång .............................................................29

Rapportering enligt regleringsbrev ....................................................................34Resultaträkning ....................................................................................................35Balansräkning – tillgångar .................................................................................36Balansräkning – kapital och skulder ................................................................37Anslagsredovisning .............................................................................................38Redovisningsprinciper och upplysningar .........................................................38Noter ..................................................................................................................... 40Sammanställning av väsentliga uppgifter ....................................................... 43

VTI:s sTyrelse .....................................................................................44sTyrelsens besluT Om gOdkännande .....................................45

VTI:s

ÅrsredOVIsnIng 2015

Tack till alla medarbetare som medverkat i arbetet med vår årsredovisning.

För mer information, besök www.vti.se.

Tryckt på VTI, Linköping, februari 2016.

Foto: Hejdlösa bilder AB (1, 3,6, 8, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 21, 22, 29, 31, 44)Katja Kircher (1, 8, 9)Göran Blomkvist (10)Jan Wenäll (9)Andreas Schander (23)Helena Sederström (9)Karin Andersson (14)Eva Åström (30)Thinkstock (26)

Innehåll

resulTaTredOVIsnIng sIdan 5-31

fInansIell redOVIsnIng sIdan 33-43

4 VTI, STaTenS Väg- och TranSporTforSknIngSInSTITuT


Fallande intäkter och svårigheter att vinna nya uppdrag inom några viktiga forsknings områden innebär att VTI levererar ett negativt resultat för år 2015. En närmare analys visar att problemen till stor del kan kopplas till verksamhet som hör samman med VTI:s tunga forsknings utrustning. När den tunga utrustningen används mindre leder höga kapitalkostnader till att underskott snabbt byggs upp. Fortsatta ansträngningar för att förbättra styrning och upp följning av de delar av VTI:s verksamhet där den tunga forskningsutrustningen används är nödvändiga.

Att förutsättningarna kan förändras snabbt för VTI:s olika verksamheter beroende på uppdrags situationen, är ingen nyhet. Till de positiva inslagen i årets verksamhet hör en rejäl resultat förbättring för avdelningen Samhälle, Miljö och Transporter (SAMT).

Genom förberedelser och underlags arbete till regeringens forsknings politiska proposition, som aviserats till hösten 2016, har frågorna om forsknings institutens lång siktiga villkor diskuterats både i och utanför VTI. Lång siktigt stabila förutsättningar, rättvisa konkurrens villkor och en uthållig bas finansiering är nödvändiga för att trygga VTI:s överlevnad på sikt. Det är i detta perspektiv oroande att

frågan om den nationella med finansieringen av EUprojekt för forsknings institut fortfarande är obesvarad.

Möjligheterna att behålla en samlad kunskaps resurs med gedigen domän kunskap om transport sektorn är i slutändan beroende av hur VTI:s kompetens efterfrågas. Det är min fasta förvissning att institutets roll för att utveckla den samlade kunskapen om transportsektorn är central för att nå de transportpolitiska målsättningarna och därmed klara de stora samhälleliga utmaningarna. Kunskaps behoven kommer även fortsättningsvis att vara betydande och VTI ska göra sitt yttersta för att bidra till att tillgodose dessa behov.

Jonas BJelfvenstam GEnErALdIrEKTör

GD har orDet

gd har ordet

"När den tunga utrustningen används mindre leder höga kapitalkostnader till att

underskott snabbt byggs upp.”



medelantalet anställda – 204

medelålder – 44 år

antal nyrekryterade – 18 personer

könsfördelning – 44 procent kvinnor, 56 procent män

licentiat- eller doktorsexamen – 78 personer

doktorander – 25 personer

examensarbetare – 15 personer

ett institut med forskning inom alla transportslag VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn.

VTI genomför tillämpad forskning och utveckling, utredningar, mät ning och prov ning. Verksam heten rör samtliga transport slag. Institutet har en bred kompetensprofil med kärn kompetens inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik och transport analys, kollektivtrafik, beteende och samspel mellan människafordontransportsystem samt inom väg konstruktion, drift och underhåll.

VTI:s huvudkontor finns i Linköping där huvud delen av verksamheten är förlagd och där institutet också har sina laboratorie resurser och större delen av sin tunga forsknings utrustning. Institutet har även kontor i Borlänge och Stockholm, där tonvikten ligger på forskning inom transport ekonomi och transport policy, i Göteborg med huvud saklig forsknings inriktning mot fordons teknik och fordons säkerhet samt ett kontor i Lund med in riktning på kollektiv trafik.

om vtI

Organisationsschema 2015

personalens fördelning 2015



VTI ska bidra till ett hållbart transportsystemVTI:s huvuduppgift är att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet enligt instruktion från regeringen (SFS 2007:964, ändring t.o.m. SFS 2012:13). Samtidigt är VTI en uppdrags-myndighet som ska utföra den forskning som efterfrågas av uppdrags givare och forsknings beställare.

uppdragSom statlig myndighet under Näringsdepartementet har VTI följande uppgifter enligt instruktionen:

”Statens väg och transportforskningsinstitut har till huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling som avser infrastruktur, trafik och transporter. Institutet ska verka för att de transport politiska målen uppnås genom att bidra till att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt förbättras.”

Detta samhällsuppdrag innebär att VTI ska bidra till utvecklingen av ett effektivt och lång siktigt hållbart transport system. I instruktionen står också:

”I institutets uppgifter ingår att

1. bedriva samhällsmotiverad tillämpad forskning,

2. tillhandahålla tvärvetenskapliga forskningsmiljöer,

3. samverka med universitet och högskolor som bedriver näraliggande forskning och utbildning.

Institutet får medverka i internationellt samarbete på områden som hör till dess uppgifter.”

kärnVärden | Kompetens, samverkan, oberoende.

VerksamheTsIdé | VTI är ett ledande forsknings institut med bredd och kund orientering för internationellt högt stående forskning och utveckling samt kvalificerat utrednings arbete för transportsektorns alla aktörer och intressenter. VTI ska kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn för att bidra till en effektiv, säker och långsiktigt hållbar transportförsörjning.

VIsIOn | Ett effektivt, grönt och säkert transportsystem.

vtI:s uppDraG och verksamhetsmål



Verksamhetsmål övergripande mål

VTI ska kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn med syfte att effektivt närma sig det övergripande transportpolitiska målet.

Verksamheten indelas i fyra målområden som ett medel för effektiv verksamhetsstyrning. Viktiga framgångs faktorer och nyckeltal för måluppfyllelse har formulerats för respektive område.

vtI:s uppDraG och verksamhetsmål

Målet uppnått Målet ej uppnått Inget underlag

mål- område

verksamhet/ utveckling kund medarbetare ekonomi

strategiskamål

VTI är ett framstående FoU-institut

VTI har nöjda kunder och uppdragsgivare

VTI är en attraktiv arbetsplats

VTI har en långsiktigt god ekonomisk balans

framgångs-faktorer/verktyg

• Verksamhet som ger tydlig tillämpning

• Tillförlitlig provnings- och utredningsmetodik

• Kvalitetssäkring/peer review

• Medverkan i EU- och internationella projekt

• Aktivt deltagande i arbetet med centrumbildningar

• Leverera använd-bara produkter av rätt kvalitet enligt överenskomna vill-kor

• Effektiv projektstyr-ning

• Möjligheter till aktivt en gagemang och delaktighet i verksam-hetens utveck ling

• Stimulerande FoU- och arbetsmiljö

• Aktivt arbete för lika villkor

• Stimulera kompetens-utveckling

• Friskvård

• Effektiv resurs-användning

• Effektiv ackvisition av uppdrag

• Strategisk marknads-föring

• Effektiv ekonomistyrning

nyckeltalmått

• Publiceringar (veten-skapliga)

• Publiceringar (övrigt)

• Internationella uppdrag

• Påverkan

• FoU-personal

• nKI (nöjd Kund Index)

• Avslutade projekt med underskott

• Underskottsandel för avslutade projekt

• nMI (nöjd Medarbetar Index)

• Frisktal

• Verksamhetsutfall som andel av externa intäkter

• Extern debiteringsgrad

• Faktureringsgrad

• Intäkt per timme

nyckeltalmålnivå 2015

• Publiceringar (vetenskap-liga)/FoU -personal ≥1,3

• Publiceringar (övrigt)/FoU-personal ≥2,0

• Andel internationella uppdrag ≥15,0%

• Påverkan ≥120

• Andel med lic- eller doktorsexamen ≥40,0%

• nKI ≥5,0*

• Andel avslutade pro-jekt med underskott ≤5,0%

• Samlad underskotts-andel för avslutade projekt ≤ 2,0%

*Målnivå på en 6-gradig skala

• nMI ≥70

• Frisktal ≥97,0%

• Verksamhetsutfall/ externa intäkter ≥1,0%

• Extern debiteringsgrad ≥65,0%

• Faktureringsgrad ≥97,0%

• Intäkt per timme ≥844 kr

nyckeltal målupp- fyllelse 2015 (2014; 2013)

Publiceringar (vetenskapliga)/FoU-personal 0,8 (1,1; 1,3)

Publiceringar (övrigt)/ FoU-personal 1,0 (0,9; -)

Internationella uppdrag 12,5% (12,7%; 11%)

Påverkan 252 (118; 16)

Andel med lic- eller doktorsexamen 38,2% (39,7%; 37,3%)

nKI 5,1 ( - ; 4,9)

Underskotts projekt 15,0% (21,6%; 12%)

Samlad underskottsandel för avslutade projekt 4,2% (4,6%; - )

nMI 66,7 ( -; -)

Frisktal 96,4% (97,4%; 97,2%)

Verksamhetsutfall/ externa intäkter -2,3% (0,5%; -1,6%)

Extern debiteringsgrad 62,1% (62,9%; 60,6%)

Faktureringsgrad 97,0% (96,9%; 96,3%)

Intäkt per timme 805 kr (806 kr; 807 kr)

Verksamhetsplaner/handlingsplaner på olika nivåer i organisationen



året I korthet

Transportforum inledde året Transportforum arrangerades den 89 januari och lockade cirka 1 600 deltagare, bjöd på 85 sessioner samt 40 utställare. Nytt för i år var att en session med postrar genomfördes eftersom antalet inskickade konferensbidrag var väldigt många, 272 enskilda bidrag.

Efter konferensen skickades en enkät unders ökning ut till deltagarna på konferensen och 30 procent av dem besvarade enkäten. I genomsnitt gav respondenterna ett helhetsbetyg på 3,8 på en 5gradig skala. 75 procent av respondenterna gav konferensen betyg 45.

Genomsnittligt betyg på konferensen som forum för kunskapsutbyte låg på 3,95 på en 5gradig skala och betyget på konferensen som forum för kontaktskapande låg på 4,15, även den på en 5gradig skala.

digitalisering av VTI:s äldre rapporterUnder året har ett arbete med att digitalisera och till gängliggöra äldre forsknings rapporter från institutet pågått.

I det digitala vetenskapliga arkivet DiVA finns nu nästan alla institutets forskningsrapporter publicerade från år 1925 till 1971 tillgängliga i fulltext. Gå in på http://vti.divaportal.org och välj sedan ”Avancerad sökning”. Under ”Serie” finns alla publikationsserier valbara.

Under året har också en digitalisering av insitutets bild arkiv påbörjats.

dnV gl:s årliga revisionUnder året genomförde DNV GL en förnyelserevision av VTI:s kvalitetscertifikat ISO 9001 samt en periodisk revision av miljöcertifikat ISO 14001 med resultat att båda certifikaten är fortsatt giltiga.

ett axplock av händelser från året

regeringsuppdrag under åretVTI har haft två regeringsuppdrag som pågått under året.

Det ena är SAMKOST, som går ut på att utreda transportsektorns samhälls kostnader för att mot bakgrund av den kunskapen kunna utforma styr medel för att styra mot så hållbara transporter som möjligt.

Det andra uppdraget handlar om att utveckla nya kvalitetsavgifter med syftet att minska störningarna i järnvägssystemet samt att bistå Trafikverket i genomförandet av detta.



året I korthet

VTI gjorde debut som seminariehållare med två seminarier under almedalsveckan På VTI:s ena seminarium under Almedalsveckan, Cykling i Sverige – vem tar ansvar?, ville VTIforskaren Anna Niska upp märksamma cyklingen på flera plan. Det handlade bland annat om säkerhet, nytta och resurser. Hon anser att det finns ett stort behov av kunskap och grundforskning för att få upp ökad och säker cykling på dagordningen.

– Det behövs en kraftsamling, vi behöver samla alla aktörer inom cykling, ett typ av nav eller forskningscenter för att säkerställa en långsiktig kompetensuppbyggnad, bland annat genom nya doktorander.

VTI:s andra seminarium handlade om tester i kör simulator med personer som har syn fälts bortfall. Varje år får omkring 40 000 personer sitt körkort indraget av olika skäl, cirka 9 000 av dem på grund av medicinska skäl. En del av dessa är personer som har syn fälts bortfall och just den gruppen har stort hopp om att kunna köra bil igen. Ett hundratal personer utan synfältsbortfall har varit del av en referensgrupp i projektet och de har fått genomföra tester i VTI:s körsimulator i Linköping. Ungefär 500 personer med synfälts bortfall har visat intresse för att ingå i studien på VTI.

Studien har genomförts på uppdrag av Transport styrelsen, som till sammans med experter på VTI och Sahlgrenska universitets sjukhuset tar fram en test metod.

mindre vassa vägräcken kan rädda motorcyklisterKrockprov med motorcykel och vägräcken har för första gången genomförts i Sverige. Och resultatet är slående – motor cyklister kan se fram emot säkrare vägräcken. Det visar fyra krockprov som försäkrings bolaget Folksam låtit genomföra på VTI:s krockbana i Linköping.

– Folksams tester med just motorcykel och vägräcken är de första som någonsin har gjorts i Sverige, och resultatet öppnar också upp för en fortsättning, säger Jan Wenäll, forsknings ingenjör på VTI:s krockbana.

VTI har medverkat i två olika projekt med fokus på ökad mcsäkerhet. I det första projektet har VTI, tillsammans med SMC (Sveriges motorcyklister) och SVBRF (Svenska väg och broräckesföreningen), genomfört en litteratur studie med syfte att kartlägga vägräckens funktion vid en motor cykel olycka. I det andra projektet, initierat och lett av Folksam, har fyra full skaliga krock prov med olika skydd monterade på vägräcken genomförts.

Resultaten från de båda projekten ledde fram till ett avslutande test där även räckets ovansida skyddades med en enkel prototyp av plast, vilket visade sig fungera utmärkt.

– Även om detta ännu bara rör sig om en enklare prototyp, så tror jag att det här är första gången som vi verkligen har en funktions duglig idé om hur man effektivt kan minska skadorna på en motor cyklist som krockar med ett väg räcke, säger Jan Wenäll.



mycket friktion i verksamhetenI VTI:s värld handlar friktion mycket om väggrepp. Under året har stora kraft samlingar kring friktion gjorts på flera plan. Till exempel när det gäller halk bekämpning av cykel-banor där försök med sop saltning har genomförts med framgång i flera svenska kommuner. Ett annat uppdrag har handlat om att försöka identifiera lämpliga krav på friktions nivå för väg ytan för att uppnå trafik säkerhet.

– Det är en komplex fråga eftersom friktion också påverkas av däck egenskaper och fordonens stöd system. Våra mätningar av ytans textur och friktion på utvalda vägsträckor, tillsammans med resonemanget kring friktionskrav är dock ett bra kunskaps underlag för den fortsatta forskningen kring friktions nivåer och trafik säkerhet, säger Anita Ihs, avdelnings chef för INFRA.

ökat fokus på oskyddade trafikanterPå trafik säkerhets fronten märks ett skifte i fokus kring det fortsatta arbetet mot noll visionen. I takt med att antalet dödade och svårt skadade bilister sjunkit uppmärksammas olycks talen för oskyddade trafikanter allt mer. Det gör att satsningarna på forskning som rör oskyddade trafikanter, det vill säga cyklister, fotgängare, mopedister och motor cyklister, nu ökar.

– Detta märks inom flera forsknings områden och för vår verksamhet framförallt när det gäller drift och underhåll av

cykel vägar. Ett intressant uppdrag var även krocktesterna vi utförde för att se hur motor cykel förare, som kör på vägräcket, kan skyddas från den vassa ovansidan, säger Anita.

Tunga fordons slitage på vägarnaHållbarhet är ett annat prioriterat område och som en del i ett regerings uppdrag kring näringslivets transporter har INFRA tittat på tunga fordons slitage på vägarna. Bakgrunden är bland annat planen på att tillåta 74 ton tunga lastbilar på vägarna för att effektiv isera gods trafiken.

– Vi har utformat nya beräknings modeller för hur asfalt och vägkonstruktioner påverkas. Ett fortsatt utvecklings arbete pågår för att vi med precision även ska kunna simulera och beräkna vägars ned brytnings förlopp utifrån givna klimat och trafik belastningar, avslutar Anita Ihs.

avDelnInGen Infrastruktur (Infra)året I korthet

Avdelning InFrA forskar kring och utvecklar hållbara väg- och bankonstruktioner ur ett livscykelperspektiv. Bidrar med kunskap om effektiva drift- och underhållsåtgärder för olika vägtyper. Utför oberoende krocktester, tar fram prototyper och maskiner samt utvecklar, bygger och underhåller mätutrustning.



avDelnInGen samhälle, mIlJö och transporter (samt)

Trender som påverkar transport-systemet och ökar forskningsbehovetAtt säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning är transportpolitikens övergripande målsättning. För avdelning SAMT:s medarbetare är det lätt att relatera till detta mål. Att beräkna samhällskostnader för trafiken och mäta effekter av hållbarhetsåtgärder är vardagsmat här. Därför är också forskarnas kompetens efterfrågad för såväl projektsamarbeten som samverkan inom många framträdande centrumbildningar och andra forskningsplattformar.

Transportområdet präglas av snabb förändring, inte minst på det tekniska området. Under året pratades det mycket om fram växande trender såsom digitalisering och auto matisering, men även om ett ökat fokus på energieffektivisering för att minska beroendet av fossila bränslen. Dessa trender påverkar transport systemet i stort och det finns en stor efter frågan på forskning inom området.

– Behovet av att minska utsläppen tillsammans med en ökad global efterfrågan på olja ökar efterfrågan på energi effektiva transporter och smarta tekniska lösningar, vilket innebär ett ökat behov av forskning på området. En ökad användning av eldrivna fordon och lansering av elvägar är exempel på hur transporterna kan gå i en mer energieffektiv riktning. Samtidigt behövs mer forskning som tar sikte på konsument och marknad – vi behöver både fungerande affärsmodeller och infrastruktur såsom laddningsstationer, säger Mattias Viklund, avdelningschef på SAMT.

samarbeten kring energieffektivisering och automatiseringFokus på forskning kring energi effektivisering och andra

åtgärder för att minska vårt beroende av fossila bränslen är en av grund bultarna i VTI:s forsknings samarbete med Linköpings universitet. En annan grundbult är forskning som kopplar till digitaliserings och automatiseringstrenden i samhället.

– Det finns en stor tilltro till möjligheterna med digitalisering och automatisering. Det kan handla om tjänster där resenärer kan få realtids information om förseningar, trängsel och alternativa res möjligheter. Vi ser också en utveckling där fordonet tar över alltmer av kör uppgiften, vilket kan påverka både trafik situationen och energi förbrukningen för att bara ta några exempel, säger Mattias Viklund.

Möjligheterna att bedriva samhälls relevant forskning är närmast oändliga. Ett konkret och aktuellt exempel på forsknings projekt bedrivs av VTI i samverkan med K2 i Lund, och är inriktat på bytes punkter, det vill säga punkter i trafik systemet där resenärer byter färd medel och linjer. Här finns stora möjligheter att effektivisera trafiken, till exempel genom smarta ITlösningar.

året I korthet

Avdelning SAMT forskar om prissättning och finansiering av infrastruktur. Om bedömning, värdering, uppföljning och utveckling av modeller för att mäta effekter av åtgärder inom transportområdet – till exempel miljörelaterade. Om nationell, regional och lokal planering samt om analys av transportsystemet sett till tillgänglighet, framkomlighet och säkerhet.



fokus på strategiska insatser för kommande årTester i simulatormiljö blir allt vanligare i forskning och utveckling av framtida transportlösningar. Elvägar, automatiserad körning och tågsignalsystem är exempel på högaktuella områden där simulering används för att utvärdera ny infrastruktur, fordonsteknik och beteenden hos trafikanten. Men verksamheten kostar och under året gjordes ett omfattande strategiarbete för att stärka såväl forskningen som det ekonomiska resultatet.

Arbetet har bland annat mynnat ut i en organisations förändring med en ny struktur som ska ge bättre förutsättningar och möjligheter att utöka deltagandet i tvär vetenskapliga forskningsinitiativ.

– I vår nya organisation ökar vi fokus på strategisk marknads föring och på att bygga starka nätverk. För oss är det viktigt att medverka i forsknings plattformar och delta i ansökningar som spänner över större ämne sområden eftersom det är så som transport sektorns utmaningar ser ut, säger Jonas Jansson, avdelnings chef för TRAF.

stor energi på ansökningsarbetetFörutom omorganisationen har verksamheten även lagt stor energi på ansökning sarbetet under året. Det var ett arbete som blev eftersatt under 2014 då arbets belastningen på avdelningen var alltför hög, vilket också påverkade det ekonomiska utfallet för 2015.

– Utsikterna för 2016 är betydligt bättre. Vårt fokus på att hitta och bygga upp nya områden och ny forskning, inom bland annat elvägar, lämplighet och körförmågeprövning samt tåg, kommer sannolikt ge utväxling under kommande år, säger Jonas Jansson.

förhoppning om ny centrumbildning inom cykelUnder året har bland annat ett par stora EUprojektansökningar lämnats in tillsammans med ansökningar för finansiering av fortsatt arbete inom centrumbildningar.

– Vi har bland annat ansökt om finansiering för fortsatt arbete inom centrumbildningen ViP som vi koordinerat i flera år. Vi har också ansökt om medel för att kunna starta upp en ny centrumbildning inom området cykel. Här har vi en stor tvärvetenskaplig kompetens inom institutet och erfarenhet av en rad framgångsrika projekt sedan tidigare, avslutar Jonas.

avDelnInGen trafIk och trafIkant (traf)året I korthet

Avdelning TrAF forskar om människors möjligheter och begränsningar i trafiken. Om trafiksäkerhet och vad som påverkar utfallet av dödade och skadade i trafiken. Och om fordonsutveckling med fokus på bland annat utvärdering av avancerade förarassistanssystem och däckegenskaper.



genomförda uppdragsprojektVTI:s övergripande verksamhetsmål är att kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn med syfte att effektivt närma sig det övergripande transportpolitiska målet.

Det är svårt att mäta måluppfyllelsen för det över gripande verksamhets målet, men en form av prestations och resultatmått som VTI använder och redovisar är omfattningen av avslutade uppdrags projekt. Med ”avslutade” avses här avslutade i VTI:s redovisningssystem. Projekten har i många fall en löptid över flera verksamhetsår vilket innebär att antalet avslutade projekt kan variera från år till år. Diagrammet (Avslutade uppdragsprojekt) visar att 239 uppdragsprojekt avslutats 2015 jämfört med 245 stycken år 2014, respektive 202 stycken år 2013. Vidare visar diagrammet de avslutade uppdrags projektens totala kostnader som 2015 uppgår till 168 miljoner kronor jämfört med 175 miljoner kronor 2014, respektive 134 miljoner kronor 2013. De totala kostnaderna är fördelade efter projektens inriktning mot transportpolitikens mål: funktionsmål (tillgänglighet) samt hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa).

Utöver att redovisa omfattningen av avslutade uppdragsprojekt sker redovisning mot det övergripande verksamhetsmålet i form av exempel på större och/eller strategiskt viktiga forsknings och utvecklingsprojekt med

extern finansiering som avslutats under året (se nästa sida). Projekten är uppdelade efter de transportpolitiska målen för att visa VTI:s bredd som forskningsutövare samt bidrag till det kunskapsunderlag som transportpolitisk måluppfyllelse förutsätter.

Resultat som lämnar VTI har genererats i projekt som är beställda av uppdragsgivare, främst för att resultaten ska kunna omsättas i produkter, processer, åtgärder eller tjänster som kan bidra till uppfyllande av de transportpolitiska målen. Resultaten av VTI:s verksamhet tas därför omhand av olika aktörer i samhället och får därefter inverkan på de transportpolitiska målen. Graden av inverkan bestäms därför i hög grad av hur olika aktörer använder resultaten.

uppdragsintäkternas andel av totala intäkterUnder 2015 uppgick VTI:s totala intäkter till 199 miljoner kr, varav 153 miljoner kr, eller 77 procent, från uppdragsverksamheten. Motsvarande andel för 2014 var 78 procent och för 2013 77 procent.

samhällsmotIveraD tIllämpaD forsknInG

funktionsmål Tillgänglighet

”Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.”

hänsynsmålsäkerhet, miljö och hälsa

”Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås.”

Transportpolitiska mål

avslutade uppdragsprojekt, mkr och antal

180

200

220

240

260

0

50

100

150

200

2013 2014 2015

antal avslutade projekt

mkr

Hänsynsmål - miljö och hälsa

Hänsynsmål - säkerhet

Funktionsmål - tillgänglighet

Antal avslutade projekt




hänsynsmål – säkerhet, mIlJö och hälsa

hänsynsmål – säkerhet, miljö och hälsaGrå-gröna systemlösningar för hållbara städerVTI:s projektledare: Fredrik HellmanFinansiering: 1 468 tkr, CBI Betonginstitutet AB

mätning, uppföljning, rapportering och verifiering av transport åtgärder i utvecklingsländerVTI rapport 855AVTI:s projektledare: Kerstin robertsonFinansiering: 1 880 tkr, Energimyndigheten

Inverkan av mobil It på cyklisters uppmärksamhetVTI:s projektledare: Katja KircherFinansiering: 994 tkr, Länsförsäkringsbolagens forskningsfond

mc – förstudie till ”marginalkostnader för trafikolyckor – fokus på exponering och bilarnas egenskaper”VTI:s projektledare: Mattias HaraldssonFinansiering: 2 025 tkr, regeringskansliet

effekter av krav på sparsam körning i förarutbildningenVTI:s projektledare: nils Petter GregersenFinansiering: 810 tkr, Trafikverket

studie av fyrhjulingars köregenskaperVTI:s projektledare: Jan AnderssonFinansiering: 1 076 tkr, Länsförsäkringsbolagens forskningsfond

Bältesobservationer och analyser 2014VTI notat 7-2015VTI:s projektledare: Jörgen LarssonFinansiering: 885 tkr, Trafikverket

tekniska systemVTI rapport 869VTI:s projektledare: Christopher PattenFinansiering: 750 tkr, Transportstyrelsen

läsbarhet av skyltarVTI notat 15-2015VTI:s projektledare: Jan AnderssonFinansiering: 892 tkr, Trafikverket

miljöbedömning av konceptet 2+1-vägVTI rapport 871VTI:s projektledare: Kerstin robertsonFinansiering: 705 tkr, Stiftelsen Fredrik Bachmans minnesfond

simulering av astaZeroVTI:s projektledare: Fredrik BruzeliusFinansiering: 2 755 tkr, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

studie av vägräckens (funktionella) höjd samt hur bil design samverkar med dettaVTI:s projektledare: Jan WenällFinansiering: 921 tkr, Trafikverket

elvägar i körsimulator gav inte förändrat körbeteendeDetta projekt har tagit fram en demonstrationsmiljö i körsimulator i syfte att stödja och driva satsningar på elektrifiering av fordon och vägar. Resultaten redovisas i VTI rapport 854.

Med hjälp av tekniska underlag av elektrifieringstekniker, hybridfordon och vägar, skapade projektet en demonstrationsmiljö i VTI:s körsimulator SIM II. Demonstrationsmiljön består av en modell av riksväg 40 mellan Göteborg och Borås där ett flertal elektrifieringstekniker visas, samt en modell av en hybridlastbil utrustad med både förbränningsmotor och elmaskin.

För att utvärdera hur det är att köra på en elväg genomförde forskarna en simulatorstudie där 25 lastbilsförare körde riksväg 40 både som elväg med luftledningar och som vanlig väg. Resultatet visade att majoriteten av förarna inte upplevde några större skillnader att köra på elväg jämfört med vanlig väg. Ett fåtal upplevde en något ökad olycksrisk och risk att förlora kontrollen över fordonet på en elväg, men körbeteendet påverkades inte i någon större utsträckning. Vad gäller energiförbrukning så visade den på en minskning med cirka 35 procent för hybridfordonet på elväg jämfört med ett motsvarande traditionellt fordon.

Demonstrationsmiljön för elvägar i simulator är nu klar att användas för fortsatt utveckling och utvärdering av elvägstekniker och fordon som kör på elvägar.

vtI rapport 854 Elvägar i körsimulator. Design, test, utvärdering och demonstration av elvägstekniker och elfordon med virtuella metoder

författare: Arne Nåbo, Conny Börjesson, et al

finansiering: 7 094 tkr, Energimyndigheten

urval av avslutade uppdragsprojekt, uppdelade efter transportpolitiska mål




funktIonsmål – tIllGänGlIGhet

funktionsmål – tillgänglighetregeringsunderlag – kunskapsunderlag om trafikens sam-hällsekonomiska kostnader (samkost 2014)VTI rapport 841VTI:s projektledare: Anna JohanssonFinansiering: 3 811 tkr, regeringskansliet

svenska turistvägar – planering, aktörer, strategier samt upplevelsepotentialVTI:s projektledare: Hans AntonsonFinansiering: 1 528 tkr, Trafikverket, Tillväxtverket

Innovationer för hållbar kollektivtrafik i nordiska regionerVTI:s projektledare: robert HreljaFinansiering: 2 692 tkr, Vinnova

trafikantbeteende i kurva med leD-förstärkt mittlinjeVTI:s projektledare: Jonas IhlströmFinansiering: 788 tkr, Trafikverket

sjöfartskalkylerVTI rapport 846VTI:s projektledare: Inge VierthFinansiering: 800 tkr, Trafikverket

lokalsamhället: planering och praktikVTI:s projektledare: Karolina IsakssonFinansiering: 999 tkr, Linköpings universitet

personbilsanvändning, beteende och acceptans med fokus på vätgas, el och metanVTI rapport 845VTI:s projektledare: Sonja ForwardFinansiering: 700 tkr, KTH

tomorrow’s road Infrastructure monitoring and management (trImm)Projekt inom EU:s sjunde ramprogramVTI:s projektledare: robert KarlssonFinansiering: 4 646 tkr, EU, Trafikverket

DepenD – Development of evaluation and research platform for environmental Driver supportVTI:s projektledare: Johan Janson OlstamFinansiering: 3 122 tkr, Scania CV AB

simulatorverktyg och metoder för utbildning, utveckling och utvärdering av nya signalsystem och övriga informations-systemVTI notat 21-2015VTI:s projektledare: Björn PetersFinansiering: 2 946 tkr, Trafikverket Järnvägsskolan

funktionell vägdimensionering – tillståndsutveckling av vägarVTI:s projektledare: Sigurdur ErlingssonFinansiering: 6 375 tkr, Trafikverket

utveckling av objektiv mätmetod för tillståndsbedömning av grusväglagDetta projekt har syftat till att utveckla en tillförlitlig, objektiv och mobil metodik för kontinuerlig mätning av tillståndsparametrarna på grusväg samt att rekommendera en objektiv inventeringsmetod för dräneringstillståndet i en grusvägskonstruktion.

Fram tills nu har tillståndsmätningar på grusvägnätet gjorts subjektivt enligt Trafikverkets metodbeskrivning. I VTI rapport 863 redovisas en objektiv metodik för kontinuerlig mätning av ojämnheter, löst grus, damm och tvärfall på grusväg.

Resultatet visar att de objektiva tillståndsmått som bäst tycks beskriva efterfrågad funktionalitet på grusväg är acceleration uppmätt med en applikation i en smarttelefon vad gäller jämnhet, samt uppmätt med laserutrustad mätbil: makrotextur vad gäller löst grus och laserpulsens genomsnittliga reflektionstid över vägens tvärprofil vad gäller damm.

Som en objektiv inventeringsmetod för dräneringstillståndet hos en grusväg föreslås dikesmätningar (med sveplaserteknik) som säkerställer tillfredställande dikesdjup. Fortsättningsvis föreslås tvärfallsmätningar (med laserutrustad mätbil), mätningar av stödremsan (med sveplaserteknik) som säkerställer att det inte förekommer kanthäng etc. som i sin tur förhindrar vattenavrinning från vägen, samt mätning av återkommande och/eller snabbt tillväxande ojämnheter.

Eftersom grusväglagstillståndet är så snabbt föränderligt på en grusväg behövs en snabb och förenklad variant av vägytemätning om det ska vara kostnadseffektivt med dessa typer av mätningar på vägnätsnivå. Att använda en smarttelefon med en applikation för jämnhetsmätning är ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att generera aktuell tillståndsdata för grusvägnätet.

vtI rapport 862 Objektiv mätmetod för tillståndsbedömning av grusväglag

författare: Karin Edvardsson, Thomas Lundberg, Leif Sjögren

finansiering: 1 243 tkr, Trafikverket




forsknings- och utvecklingsbeställare (fou)Ett annat prestationsmått som VTI använder är omfattningen av uppdragsprojekt (uppdragsintäkter FoU) och hur dessa fördelas mellan de större nationella FoUbeställarna och övriga uppdragsgivare.

VTI strävar efter att bredda kretsen av kunder och FoUbeställare och väljer därför även att redovisa antal FoUbeställare med årlig uppdragsvolym över 100 tkr för att följa upp utvecklingen av kundkretsens bredd.

Tabellerna visar att totala uppdragsintäkter inom FoU minskat till cirka144 miljoner kr 2015 jämfört med cirka 149 miljoner kronor 2014. Motsvarande siffra var cirka 140 miljoner kr 2013. De två största forskningsbeställarna Trafikverket och Vinnova svarar tillsammans för 45 procent

av uppdragsintäkterna inom FoU 2015 vilket är en högre procentsats än 2014 då de stod för 41 procent. 2013 var motsvarande siffra 50 procent.

Antalet uppdragsgivare, 88 stycken år 2015 har ökat jämfört med 2014, då de var 73 stycken. Motsvarande siffra för 2013 var 76 stycken.

uppdragsintäkter fou och antal fou-beställare

2013 2014 2015

Andel som finansierasav Trafikverket och Vinnova 50% 41% 45%

Uppdragsintäkter FoU, mkr 139,6 149,4 143,6

Antal FoU-beställare med årlig uppdragsvolym >100 tkr 76 73 88

fou- och konsultintäkter (tkr)

2013 2014 2015

Belopp Andel (%) Belopp Andel (%) Belopp Andel (%)

Trafikverket 51 748 37 47 541 32 49 537 34

Vinnova 18 157 13 13 193 9 15 893 11

övriga statliga 25 462 18 43 970 29 32 507 23

EU 9 840 7 11 217 8 10 283 7

Privata 27 528 20 26 673 18 28 287 20

övriga 6 830 5 6 839 5 7 113 5

summa 139 565 100 149 433 100 143 619 100




Vetenskaplig publiceringResultat från VTI:s projekt är ofta dokumenterade i någon av VTI:s rapportserier. 2015 offentliggjordes 75 rapporter och notat, jämfört med 70 stycken år 2014 respektive 71 stycken år 2013.

Nedladdningen av publikationer från VTI:s webbplats, www.vti.se, fortsätter att öka och uppgick 2015 till 19 900 nedladdningar. 2014 var siffran 16 300 nedladdningar och för 2013 14 700 nedladdningar.

Utöver publicering i VTI:s egna rapportserier sker även vetenskaplig publicering av artiklar i tidskrifter, se nedan.

Under året har 55 artiklar publicerats, jämfört med 57 artiklar år 2014 respektive 74 artiklar år 2013. Publicerade refereegranskade artiklar ingår i beräkningen av nyckeltalet för vetenskapliga publiceringar som VTI följer upp som ett mått på forskarkvalitet (se sidan 7).

VTI:ares publiceringar 2015 (artiklar)

ahlström, c; fors, c; anund, a; hallvig, D;Video-based observer rated sleepiness versus self-reported subjective sleepiness in real road driving(2015) European Transport research re-view, 7 (4), pp. 1-9.

ahmed, aW; erlingsson, sCharacterisation of heavy traffic axle load spectra for mechanistic-empirical pave-ment design applications(2015) International Journal of Pavement Engineering, 16 (6), pp. 488-501.

ahmed, aW; erlingsson, sEvaluation of a permanent deformation model for asphalt concrete mixtures using extra-large wheel-tracking and heavy vehicle simulator tests

(2015) road Materials and Pavement de-sign, 16 (1), pp. 154-171.

alatalo, Jm; Jägerbrand, ak; cuchta, pCollembola at three alpine subarctic sites resistant to twenty years of experimental warming(2015) Scientific reports, 5, art. no. 18161.

alatalo, Jm; Jägerbrand, ak; molau, uTesting reliability of short-term responses to predict longer-term responses of bryop-hytes and lichens to environmental change(2015) Ecological Indicators, 58, pp. 77-85.

alatalo, Jm; little, cJ; Jägerbrand, ak; molau, uVascular plant abundance and diversity in an alpine heath under observed and simu-

lated global change(2015) Scientific reports, 5, art. no. 10197.

andersson-sköld, y; thorsson, s; rayner, D; lindberg, f; Janhäll, s; Jonsson, a; moback, u; Bergman, r; Granberg, mAn integrated method for assessing climate-related risks and adaptation alter-natives in urban areas(2015) Climate risk Management, 7, pp. 31-50.

antonson, h; Jägerbrand, a; ahlström, cExperiencing moose and landscape while driving: A simulator and questionnaire study(2015) Journal of Environmental Psycho-logy, 41, pp. 91-100.




antonson, h; åkerskog, a”This is what we did last time”. Uncertainty over landscape analysis and its procure-ment in the Swedish road planning process(2015) Land Use Policy, 42, pp. 48-57.

anund, a; antonson, h; Ihlström, JStakeholders’ Opinions on a Future In-Vehicle Alcohol detection System for Prevention of drunk driving(2015) Traffic Injury Prevention, 16 (4), pp. 336-344.

anund, a; lahti, e; fors, c; Genell, aThe effect of low-frequency road noise on driver sleepiness and performance(2015) PLoS OnE, 10 (4), art. no. e0123835.

Berg, J; levin, l; abramsson, m; hag-berg, J-e“I want complete freedom”: car use and everyday mobility among the newly retired(2015) European Transport research re-view, 7 (4), art. no. 31, 10 p.

Biligiri, k, said, sPrediction of the remaining fatigue life of flexible pavements using laboratory and field correlations(2015) Journal of Materials in Civil Engine-ering, 27 (7), art. no. 04014201.

Bruzelius, fA theoretical justification of the sine with dwell manoeuvre (2015) Vehicle System dynamics, 53 (4), pp. 493-505.

Brüde, u; elvik, rThe turning point in the number of traffic fatalities: Two hypotheses about changes in underlying trends(2015) Accident Analysis and Prevention, 74, pp. 60-68.

During, hJ; verduyn, B; Jägerbrand, akBiomechanical properties of the terrestrial mosses Pleurozium schreberi (Brid.) Mitt. and Pogonatum japonicum Sull. & Lesq. along altitudinal gradients in northern Japan(2015) Arctoa: a Journal of Bryology, 24 (2), pp. 375-381.

eek, m; kharrazi, s; Gavel, h; ölvander, JStudy of industrially applied methods for verification, validation and uncertainty quantification of simulator models(2015) International Journal of Modeling, Simulation, and Scientific Computing, 6(2), 1550014, 29 p.

eriksson, G; patten, cJD; svenson, o; eriksson, lEstimated time of arrival and debiasing the time saving bias(2015) Ergonomics, 58(12), pp. 1939-1946.

eriksson, l; palmqvist, l; andersson hultgren, J; Blissing, B; nordin, sPerformance and presence with head-movement produced motion parallax in simulated driving(2015) Transportation research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 34, art. no. 839, pp. 54-64.

fors, c; kircher, k; ahlström, cInterface design of eco-driving support systems - Truck drivers’ preferences and behavioural compliance(2015) Transportation research Part C: Emerging Technologies, 58 (Pd), pp. 706-720. forward, sedriver anger: experienced and expressed(2015) Journal of Ergonomics, Special is-sue S3:017

Gaspar, l; stryk, J; marchtrenker, s; De Bel, r; thøgersen, f; sedran, t; Bizjak, kf; hellman, f; åhnberg, h; mcnally, c; arm, m; Bencze, Zrecycling reclaimed road material in hydraulically bound layers(2015) Proceedings of the Institution of Civil Engineers: Transport, 168 (3), pp. 276-287.

Grumert, e; ma, X; tapani, aAnalysis of a cooperative variable speed limit system using microscopic traffic simulation(2015) Transportation research Part C: Emerging Technologies, 52, pp. 173-186.

hansson, p; stenbeck, a; kusachov, a; Bruzelius, f; augusto, BPrepositioning of driving simulator motion systems(2015) International Journal of Vehicle Systems Modelling and Testing, 10 (3), pp. 288-304.

henningsson, m; Blicharska, m; anton-son, h; mikusinski, G; Göransson, G; angelstam, p; folkeson, l; Jönsson, sPerceived landscape values and public participation in a road-planning process – a case study in Sweden(2015) Journal of Environmental Planning and Management, 58 (4), pp. 631-653.

hjälmdahl, m; thorslund, BThe advantage of a driver support system to the prevailing road condition – adaptive versus non adaptive forward collison war-ning(2015) Journal of Ergonomics, Special is-sue S3:016

howard, c; marklund, J; tan, t; reijnen, IInventory control in a spare parts distribu-tion system with emergency stocks and pipeline information



(2015) Manufacturing and Service Opera-tions Management, 17 (2), pp. 142-156.

hrelja, r; hjerpe, m; storbjörk, sCreating transformative force? The role of spatial planning in climate change transi-tions towards sustainable transportation(2015) Journal of Environmental Policy and Planning, 17 (5), pp. 617-635.

hrelja, rIntegrating transport and land-use plan-ning? How steering cultures in local autho-rities affect implementation of integrated public transport and land-use planning(2015) Transportation research Part A: Policy and Practice, 74, pp. 1-13.

hughes, Bp; newstead, s; anund, a; shu, cc; falkmer, tA review of models relevant to road safety(2015) Accident Analysis and Prevention, 74, pp. 250-270.

hughes, Bp; anund, a; falkmer, tSystem theory and safety models in Swe-dish, UK, dutch and Australian road safety strategies(2015) Accident Analysis and Prevention, 74, pp. 271-278.

hysing, e; Isaksson, kBuilding acceptance for congestion char-ges - the Swedish experiences compared(2015) Journal of Transport Geography, 49, pp. 52-60.

Janhäll, sreview on urban vegetation and particle air pollution - deposition and dispersion(2015) Atmospheric Environment, 105, pp. 130-137.

Johansson, f; peterson, a; tapani, aWaiting pedestrians in the social force model(2015) Physica A: Statistical Mechanics and its Applications, 419, pp. 95-107.

Jussila hammes, J.Political economics or Keynesian demand-side policies: What determines transport infrastructure investment in Swedish municipalities?(2015) research in Transportation Econo-mics, 51, pp. 49-60.

Jägerbrand, akdead or alive? Testing the use of C:n ratios and chlorophyll fluorescence in vertical shoot profiles to determine depth of vitality and point of senescence in populations of bryophytes(2015) Lindbergia, 38, pp. 4-13.

Jägerbrand, ak; alatalo, JmEffects of human trampling on abundance and diversity of vascular plants, bryophy-

tes and lichens in alpine heath vegetation, northern Sweden(2015) SpringerPlus, 4 (95), 12 p.

Jägerbrand, aknew framework of sustainable indicators for outdoor LEd (light emitting diodes) lighting and SSL (solid state lighting)(2015) Sustainability (Switzerland), 7 (1), pp. 1028-1063.

kircher, k; ahlstrom, c; palmqvist, l; adell, eBicyclists’ speed adaptation strategies when conducting self-paced vs. system-paced smartphone tasks in traffic(2015) Transportation research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 28, pp. 55-64.

krüger, na; vierth, IPrecautionary and operational costs of freight train delays: a case study of a Swe-dish grocery company(2015) European Transport research re-view, 7 (1) Article 6, 10 p.

kuttah, Dk; sato, k; koga, cEvaluating the dynamic stabilities of asphalt concrete mixtures incorporating plasterboard wastes(2015) International Journal of Pavement Engineering, 16 (10), pp. 929-938.

kuttah, D; sato, kreview on the effect of gypsum content on soil behavior(2015) Transportation Geotechnics, 4, pp. 28-37.

little, cJ; Jägerbrand, ak; molau, u; alatalo, JmCommunity and species-specific respon-ses to simulated global change in two subarctic-alpine plant communities(2015) Ecosphere, 6 (11), art. no. 227.

patten, cJD; ceci, r Using driving Simulators in road design–A road Safety Study of Merging Traffic in Tunnels. (2015) Journal of Ergonomics, Special is-sue S3:014.

rahman, ms; erlingsson, sA model for predicting permanent defor-mation of unbound granular materials(2015) road Materials and Pavement de-sign, 16 (3), pp. 653-673.

rahman, ms; erlingsson, sPredicting permanent deformation beha-viour of unbound granular materials(2015) International Journal of Pavement Engineering, 16(7), pp. 587-601.

robertson, k; Jägerbrand, a; eriksson, Jrregional Transport Indicators Used in Sweden for Measurement, reporting and Verification of CO2 Emissions(2015) Challenges, 6(1), pp. 55-70.

saevarsdottir, t; erlingsson, sModelling of responses and rutting profile of a flexible pavement structure in a heavy vehicle simulator test(2015) road Materials and Pavement de-sign, 16 (1), pp. 1-18.

salour, f; erlingsson, sresilient modulus modelling of unsatura-ted subgrade soils: laboratory investiga-tion of silty sand subgrade(2015) road Materials and Pavement de-sign, 16 (3), pp. 553-568.

schepers, p; agerholm, n; amoros, e; Benington, r; Bjornskau, t; Dhondt, s; de Geus, B; hagemeister, c; loo, Bpy; niska, aAn international review of the frequency of single-bicycle crashes (SBCs) and their relation to bicycle modal share(2015) Injury Prevention, 21 (E1), pp. e138-e143.

siren, a; hjorthol, r; levin, ldifferent types of out-of-home activities and well-being amongst urban residing old persons with mobility impediments(2015) Journal of Transport and Health, 2 (1), pp. 14-21.

strömgren, p; olstam, J; tapani, aA model for traffic simulation of flared rural road intersections(2015) Transportation research Procedia, 6, pp. 239-258.

vierth, I; karlsson, r; mellin, aEffects of more stringent sulphur require-ments for sea transports(2015) Transportation research Procedia, 8, pp. 125-135.

Wiklund, m; carlsson, a; eriksson, o; olstam, J; tapani, aEffects of desired speeds for queuing and delay on single-lane road segments(2015) Transportmetrica A: Transport Science, 11 (8), pp. 716-728.

Xiong, Z; olstam, JOrchestration of driving simulator scena-rios based on dynamic actor preparation and automated action planning(2015) Transportation research Part C: Emerging Technologies, 56, pp. 120-131.




betydelsefull medverkan i nätverk, branschprogram och centrumEn viktig uppgift som VTI har i sin instruktion är att tillhandahålla tvär vetenskapliga forsknings miljöer. VTI medverkar i flera nationella centrum bildningar, nätverk och bransch program för transport relaterad forskning och utveckling.

tvärvetenskaplIGa forsknInGsmIlJöer

k2 – nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik

VTI, Lunds universitet och Malmö högskola har tillsammans byggt upp K2, som är ett nationellt kompetens centrum för kollektiv trafik. Visionen är att göra Sverige till ett internationellt föredöme när det gäller kollektiv trafik som en del i utvecklingen av håll bara och attraktiva storstadsområden.

K2 är etablerat i Lund och VTI har en tydlig roll som administrativ värd för verksamheten. K2 stöds av Västra Götalands regionen, Stockholms läns landsting och Region Skåne samt finansieras av Vinnova, Trafikverket och Formas. Under 2015 har 37 projekt pågått med medverkan från VTI i jämförelse med 25 projekt 2014. VTI har 2015 bidragit till finansieringen med 3 miljoner kr. Motsvarande belopp 2014 var 330 tkr.

www.k2centrum.se

safer, The Vehicle and Traffic safety centre at chalmers

VTI har en plats i SAFER:s styrelse och är även representerat i lednings gruppen och i flera referens grupper. Centrumet är inriktat på trafiksäkerhetsforskning och bygger en betydelsefull grund för samarbete mellan aktörer från svensk fordonsindustri och övrigt näringsliv samt institut, universitet och högskolor. I dagsläget har SAFER 30 partners.

Under 2015 har 6 projekt pågått hos VTI i jämförelse med 10 projekt 2014 respektive 17 projekt 2013. Forskningen inom centrumet har en grundfinansiering från Vinnova men stöttas även av externa finansiärer, till exempel från EU:s ramprogram. Under 2015 har VTI bidragit med 2 miljoner kr till finansieringen jämfört med 2,5 miljoner kr 2014 respektive 2 miljoner kr 2013.

www.chalmers.se/safer

kajT – kapacitet i järnvägstrafiken

Branschprogrammet KAJT etablerades i januari 2013 och är ett sam arbete mellan Trafikverket, forskar utförare och näringsliv för att skapa långsiktighet och säkerställa forskningens bidrag till skapandet av morgondagens järnvägstrafik. Vidare syftar KAJT till att förstärka järnvägs systemets förmåga att tillgodose sam hällets transport behov.

VTI sitter med i styrelsen samt i berednings gruppen för ansökningar. Under 2015 har 1 projekt pågått med medverkan från VTI i jämförelse med 2 projekt 2014.

www.kajt.org

ecO 2, The centre for eco 2 Vehicle design

Centrumet koordineras av KTH och är en forsknings miljö för fordonsutveckling. Visionen är att vara ett internationellt samverkande konsortium av industri, akademi och samhälleliga partners som är världsledande innovatörer av tekniska lösningar inom hållbar fordonsutveckling. I dagsläget finns tio partner.

Under 2015 har 1 projekt pågått med medverkan från VTI och VTI har bidragit till finansieringen med 200 tkr, i jämförelse med 200 tkr 2014 respektive 100 tkr 2013.

www.eco2vehicledesign.kth.se



tvärvetenskaplIGa forsknInGsmIlJöer

bVff, bana väg för framtiden

Branschprogrammet BVFF, som är ett samarbete mellan VTI, KTH, Trafikverket och LTU, fokuserar på samverkan inom områdena forskning och utveckling, teknisk utrustning och utbildning. Kansliet för BVFF finns på VTI. Programmets syfte är att utveckla branschens och samhällets förmåga att möta nutida och framtida krav på effektiv väg och ban infra struktur och samtidigt stärka relevanta delar av svensk anläggnings bransch.

Under 2015 har VTI medverkat i 41 projekt, i jämförelse med ett 60tal projekt 2014 respektive 47 projekt 2013, och även bidragit med 3 miljoner kr till finansieringen. Motsvarande belopp 2014 var 3 miljoner kr respektive 3 miljoner kr 2013.

www.bvff.se

Vip, driving simulation centre

ViP är ett nationellt kompetens centrum som leds och koordineras av VTI. Centrumet har som mål att bygga en stark, nationell kompetens plattform och vara en resurs för kör simulatorer med fokus på samspelet mellan människa och teknik. Samverkan sker mellan fordons företag, transport myndigheter och teknik företag. ViP har i dagsläget tio partners.

Under 2015 har 13 projekt pågått med medverkan från VTI, i jämförelse med 15 projekt 2014 respektive 16 projekt 2013. Centrumet finansieras av Vinnova och de medverkande parterna. VTI har bidragit till finansieringen med 2,25 miljoner kr 2015 i jämförelse med 2 miljoner kr 2014 respektive 2,5 miljoner kr 2013.

www.vipsimulation.se

cTs, centrum för transportstudier

Centrumet har som målsättning att vara en internationellt högt ansedd forsknings miljö, att långsiktigt höja kompetens nivån inom transport sektorn samt att bidra till att öka kvaliteten på och underlaget för besluts fattande inom transport sektorn. Samverkan sker mellan universitet och högskola, transportmyndigheter och teknikföretag. I dagsläget deltar VTI tillsammans med ytterligare sex partners.

Under 2015 har 33 projekt pågått med medverkan från VTI, i jämförelse med 33 stycken 2014 respektive 32 stycken 2013. VTI har bidragit till finansieringen med 3,25 miljoner kr 2015, jämfört med 3,25 miljoner kr 2014 respektive 2,9 miljoner kr 2013.

www.kth.se/en/abe/centra/cts

cTr, centrum för trafikforskning

Kompetenscentrumet CTR, som är skapat av VTI och KTH, har sitt säte på KTH vid Institutet för infrastruktur. CTR initierar, samordnar och bedriver forskning och utveckling inom analys och simulering av trafik processer. Centrumet är också en nationell resurs för forskning och kunskapsöverföring och arbetar med att främja internationellt forskar utbyte. Målsättningen med VTI:s medverkan i CTR är att ytterligare höja forsknings kvaliteten inom ämnesområdet analys och simulering av trafikprocesser. Vidare handlar medverkan om att, i samarbete med Trafikverket, stärka policyr elevansen av VTI:s forskning.

VTI har 2015 bidragit med 200 tkr i finansiering i jämförelse med 250 tkr 2014 respektive 200 tkr 2013.

www.ctr.kth.se



samverkan stärker VTI:s kunskapsbasAtt samverka med universitet och högskolor som bedriver närliggande forskning är en del i VTI:s uppdrag enligt institutets instruktion.

VTI har idag en etablerad samverkan med flera universitet och högskolor genom institutets professorstjänster, långsiktigt doktorandprogram, examensarbeten, medverkan i forskningsprojekt, uppdrag och nätverk.

VTI:s professorstjänsterVTI får enligt sin instruktion anställa totalt fem forskare som professorer som ett led i ökat samarbete med universitet och högskolor. Tre av dessa tjänster är tillsatta sedan tidigare. Under 2015 har ytterligare en professorstjänst blivit tillsatt, inom HMI (människamaskininteraktion).

Under 2015 utlyses även tjänsten Professor miljöanalys med inriktning mot transporter. I början av 2016 är provföreläsningar inplanerade med förhoppning om tillsättning senare under året. Därefter har alla professorstjänster en innehavare.

Enheten Transportekonomi har inom ramen för samarbetet med Centrum för transportstudier (CTS) haft tillgång till två gästprofessorer utöver de professorer som är placerade på VTI.

gästforskareUnder 2015 har Astrid Linder, VTI:s forskningschef för enheten Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, fått

finansiering från Vinnova för att arbeta som gästforskare i en ledande forskningsmiljö vid Monash University i Australien.

2 gästforskare har varit verksamma vid VTI under året. Motsvarande siffra för år 2014 är 0 respektive 1 år 2013.

doktorandprogram och docenterVTI:s doktorandprogram stärker VTI:s kunskapsbas och ger även ett bidrag till transportsektorns långsiktiga kompetensförsörjning. Doktorandprogrammet har under året fullföljts enligt plan med ett upparbetat doktorandanslag om cirka 4,9 miljoner kr 2015 i jämförelse med 5,2 miljoner kr 2014 respektive 5,6 miljoner kr 2013.

VTI har till uppgift att bedriva forsknings baserad kunskaps bildning för transport sektorns utveckling. VTI:s doktorandprogram är viktigt för den långsiktiga kompetens

samverkan meD unIversItet och höGskolor

38,2%av medarbetarna har licentiat- eller doktorsexamen.

25doktorandstuderande har

varit på VTI under året.




jan andersson på ny professorstjänst inom hmIVTI har inrättat en ny professorstjänst i HMI (människamaskininteraktion) inom transportsektorn och tillsatt Jan Andersson, chef för en av institutets forskningsenheter, som professor. Tjänsten är ett samarbete med Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.

I nuläget är ett trettiotal forskare vid VTI engagerade inom HMIområdet, de flesta av dem är disputerade. Området är intressant för VTI framför allt med tanke på de stora satsningar som görs på olika tekniska stödsystem inom transportområdet. För att tekniken ska fungera så effektivt som möjligt är det avgörande hur den hanteras och nyttjas av människan. HMI är dessutom intressant utifrån ett individualpsykologiskt perspektiv, kopplat till exempel till trafikantgrupper som äldre, ungdomar, och oskyddade trafikanter eller kopplat till problemområden som trötthet, distraktion eller hastighetsefterlevnad.

Den 5 november 2015 höll Jan Andersson sin professorsföreläsning på VTI.

försörjningen till transportsektorn. Forskarutbyte och doktorand program tillför kunskap till VTI:s verksamhet och är också en möjlighet till samarbete med universitet och högskolor. Under året har 25 medarbetare varit registrerade som doktorandstuderande (varav 3 har doktorerat under året), motsvarande siffror för år 2014 respektive 2013 var 25.

Under året har 2 medarbetare blivit docenter inom områdena psykologi respektive infrainformatik.

examensarbetenVTI samarbetar med universitet och högskolor via examensarbeten som utförs vid institutet. Vanliga samarbetspartners

är Linköpings universitet och Chalmers. Under 2015 har 15 examensarbeten pågått jämfört med 15 under 2014 och 16 under 2013. Examensarbeten är något som VTI ser som en viktig del i den framtida kompetensförsörjningen.

forskningsprojekt och uppdragSom prestationsmått, när det gäller medverkan i forskningsprojekt och uppdrag, har VTI dels valt att följa upp omfattningen av forsknings samverkan och dels antalet uppdrag. Forsknings samverkan med svenska universitet och högskolor avser det sammanlagda värdet av FoUprojekt som till någon del genomförts i samarbete med universitet och högskolor under verksamhetsåret. Sådana projekt kan ha genomförts antingen inom ramen för nationella centrum bildningar eller i andra direkta projekt samarbeten. Antal uppdrag vid universitet och högskolor avser uppdrag som VTImedarbetare haft i form av tjänst som professor, adjungerad professor eller docent.

Nedan redovisas antal uppdrag (18) som VTImedarbetare haft under 2015. Motsvarande siffra för år 2014 och 2013 var 22 respektive 13 uppdrag.

• Professor vid University of Iceland

• Adjungerad professor vid KTH

• Adjungerad professor vid Chalmers tekniska högskola

• Docent vid Kungliga tekniska högskolan (2 uppdrag)

• Docent vid Linköpings universitet (7 uppdrag)

• Docent vid Stockholms universitet

antal pågående projekt i samverkan med uoh samt mkr

180

185

190

195

200

205

210

215

220

0

10

20

30

40

50

60

70

2013 2014 2015

antalm

kr

Mkr Antal




professorer på VTI

Jan-eric nilssonnationalekonomi med inriktning mot transporter,tillsatt i samverkan med KTH.

Jane summerton Teknik och social förändring med inriktning mot trafiksäkerhet, tillsatt i samverkan med Linköpings universitet.

sigurdur erlingssonVäg- och banteknik, tillsatt i samverkan med KTH och Islands universitet.

Jan anderssonMänniska-maskin-interaktion (HMI) inom transportsektorn, tillsatt i samverkan med Linköpings universitet.

docentmeriterade 2015

katja kircherPsykologi, Linköpings universitet.

andreas tapaniInfrainformatik, Linköpings universitet.

doktorer 2015

shafiqur rahman Klimatets inverkan på vägkonstruktion, KTH.

farhad salourKlimatets inverkan på vägkonstruktion, KTH.

kristofer odolinskidrift och underhåll av infrastruktur, örebro universitet.

licentiatexamen 2015

roya elyasi-pourUtveckling av trafiksimuleringsmodeller, Linköpings universitet.

• Docent vid Chalmers tekniska högskola (2 uppdrag)

• Docent vid Lunds universitet (2 uppdrag)

• Docent vid Uppsala universitet.

nätverkTrenop – Transport research environment with novel perspectives

TRENoP är en transportforskningsmiljö i samverkan med Linköpings universitet och KTH. Visionen är att ”genom att integrera policy och teknik med ett systemperspektiv, möjliggöra den omvandling av dagens transportsystem som krävs för att göra det grönare, smartare och säkrare”. Forskningen fokuserar på marktransporter med innovativa teknik och policykoncept.

Under året har forskningen inom TRENoP utvecklat kunskap om utformning och implementering av nya hållbara distributionslösningar samt gränssnitt mellan distributionssystem och policyåtgärder. Nya lösningar handlar om elektrifiering och nya affärsmodeller för samordnad varudistribution. För utvecklade policys kring godstransporter i städer krävs planeringsprocesser där godstransporter integreras i trafikplanering och fysisk planering. En licentiatavhandling med fokus på modeller för kostnadsdelning inom citylogistik har också presenterats.

Inom förarbeteendemodeller har användandet av VRmetoder stått i fokus. En studie har jobbat med betydelsen av tidsfördröjningar. Detta arbete har resulterat i en publikation som också kommer ingå i en licentiatavhandling som planeras under hösten 2016. Vidare har arbete gjorts inom utveckling av mätningar av förarbeteende i simulerade komplexa trafikplatser. Detta har koppling till OpenDrivestandarden och kommer resultera i en vetenskaplig publikation under 2016 samt bidra till utvecklingen av standarden.

fasT– forskarnätverket aktörer, samhälle och transporter

FAST är ett tvärvetenskapligt forskarnätverk som VTI grundat tillsammans med institutionerna Tema teknik och social förändring samt Tema kultur och samhälle vid Linköpings universitet. Nätverkets syften är att initiera ny samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning inom transportområdet samt att utgöra ett forum för utbyte av forskningsidéer och spridning av forskningsresultat.

FAST arbetar exempelvis med seminarier om hur man definierar och hanterar hållbarhet i samhällsplaneringen och vilka implikationer det kan få för människors resor, människors makt och inflytande över sina vardagsresor.



Internationellt samarbete bidrar till spridning av VTI:s forskningEnligt VTI:s instruktion får institutet medverka i internationellt samarbete på områden som hör till dess uppgifter.

VTI har en tydlig internationell anknytning genom att med verka i EUprojekt, vara engagerad i organisationer och nätverk, delta i vetenskapliga kommittéer, bilaterala sam arbeten och internationellt standardiserings arbete. Medverkan stärker VTI:s position som ett framstående forsknings institut med verksamhet av hög vetenskaplig kvalitet. Likaså bidrar medverkan till att projekt resultat kan få spridning och implementeras i det svenska och utländska transport systemet.

eu:s ramprogramÅr 2014 öppnade EU:s åttonde ramprogram, Horisont 2020 (20142020), som är världens största satsning på forskning och innovation, med en total budget på runt 80 miljarder euro. Programmet har tre prioriteringar; Spets kompetens (Excellent Science), Industriellt ledar skap (Industrial leadership) samt Samhälleliga utmaningar (Societal chall enges). VTI är engagerade i flera projekt inom ram programmet Horisont 2020.

Utöver medverkan i Horisont 2020 är VTI även engagerade i ett 10tal projekt i EU:s sjunde ramprogram, FP7 (20072013), också det inom forskning och utveckling. Totalt i FP7 har VTI deltagit i drygt 30 projekt, varav fem som projektkoordinator. Detta kan jämföras med drygt 20 projekt med VTIdeltagande, varav tre som projekt koordinator, i det sjätte ramprogrammet, FP6 (20022006).

VTI har haft en långsiktig målsättning för medverkan i FP7 vilken inneburit att deltagandet skulle öka i för hållande till tidigare ram program. Det kan därmed konstateras att institutet haft ett framgångsrikt deltagande i EU:s ramprogram.

cedr (conference of european directors of roads)Arbetsformen på EUnivå, där de nationella väg verken tillsammans finansierar forskningen, sker i samarbete under CEDR. Syftet med samarbetet är att underlätta utbyte av erfarenheter och information samt för att analysera och diskutera alla trafikant relaterade frågor inom exempelvis infrastruktur, säkerhet, transporter och miljö. Generellt kan man konstatera att samarbetsformen med CEDRprojekt blir en allt viktigare projektkategori för VTI. Under 2015 har VTI varit engagerade i ett flertal CEDRprojekt.

medverkan i cedr• Shape ITStepping stones – Shaping sustainable

transport patterns in European cities

• Savers – Selection of Appropriate Vehicle Restraint Systems

• ASAP – Appropriate Speed saves All People

InternatIonellt samarBete

medverkan i eu:s ramprogram horisont 2020

• Xcycle – Advanced measures to reduce cyclists fatalities and increase comfort in the interaction with motorised vehicles

• Prospect – PrOactive Safety for PEdestrians and CyclisTs

• netirail – needs Tailored Interoperable railway• USE IT – Users, safety, security and energy in transport

infrastructure• Safety Cube – Safety CaUsation, Benefits and Efficiency

Ett nyckeltal som VTI följer upp är andelen internationella uppdrag av den totala uppdragsvolymen. 2015 blev andelen 12,5 procent. Målet på ≥ 15 procent är därmed inte uppfyllt. Motsvarande andel var år 2014 12,7 procent och år 2013 11 procent.

Intäkter (mkr) från samt antal utländska uppdragsgivare

32

33

34

35

36

37

38

0

2

4

6

8

10

12

14

16

2013 2014 2015

antalm

kr

EU ErAnet/CEdr

Privata övriga

Antal



InternatIonellt samarBete

• Harmony – Procedures for the design of roads in Harmony with wildlife

• HiSpeq – HiSpeed survey specifications, explanations and quality

• Prima – ProActive Incident Management

• Premium – Practical Road Equipment Measurement Understanding and Management.

europeiskt institutssamarbeteUnder året har VTI fortsatt att medverka i tre paraplyorganisationer för forskningsinstitut inom transportområdet. Samarbetet ger möjligheter att påverka inriktningen av EU:s forsknings program, bereda projektansökningar och underlätta konsortiebildning. VTI har deltagit i nya EUprojektansökningar samt i tematiska arbetsgrupper inom ramen för de tre organisationerna;

• FEHRL, Forum of European Highway Research Laboratories

• ECTRI, European Conference of Transport Research Institutes

• FERSI, Forum of European Road Safety Institutes.

övrigt internationellt samarbete och engagemangFörutom de tre organisationerna FEHRL, ECTRI och FERSI har VTI ett väl utvecklat inter nationellt sam arbete och engagemang. Våra nationella och inter nationella nätverk samt allianser är en garanti för bredd, djup och flervetenskaplighet i kunskapsproduktionen. Några exempel är:

• NVF – Nordiskt Vägforum

• Piarc – World Road Association

• TRB – Transportation Research Board

• GRSP – Global Road Safety Partnership

• ETSC – European Transport Safety Council

• CEN – European Committee for Standardization

• IRTAD – International Traffic Safety Data and Analysis Group (under OECD/ITF)

• ITRD – International Transport Research Documentation (under OECD/ITF)

• JTRC – The Joint OECDECMT Transport Research Centre.

Internationella studiebesökVTI har haft ett flertal studiebesök med internationellt deltagande under året. I början av året besöktes VTI av en europeisk tvkanal, Euronews, som uppmärksammade nyheten om provsträckan med bullerreducerande väg på gamla E4:an vid Sjögestad motell utanför Linköping. I september arrangerades trafiksäkerhetskonferensen Fast Zero i Göteborg med besökare från olika delar av världen. I samband med konferensen var VTI:s körsimulator Sim IV en del av en teknisk rundtur där några fick chansen att provköra simulatorn. Samma månad besöktes VTI även av ett tjugotal representanter från etiopiska regeringen och olika transportmyndigheter i landet. Besöket var på plats för att ta del av kunskap om trafiksäkerhet.

27

finansiella uppgifter

Total finansiering (belopp i tkr)

2013 2014 2015Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader

Anslaget 44 371 44 371 45 437 45 437 46 525 46 525

Avgifter 113 306 114 782 104 390 102 188 60 916 60 158

Bidrag 34 708 36 096 53 790 55 338 91 781 95 492

Finansiella intäkter/kostnader 812 350 451 238 81 212

summa exkl anslag 148 826 151 228 158 631 157 764 152 777 156 222

totalt 193 196 195 599 204 069 203 201 199 302 202 747

Fördelning av verksamhetens totala intäkter och kostnader.

VTI, STaTenS Väg- och TranSporTforSknIngSInSTITuT


fInansIella uppGIfter

VerksamhetsutfallVerksamhetsutfallet för 2015 uppvisar ett negativt utfall med 3,4 miljoner kr. Uppdragsintäkter, inklusive intäkter från vår tunga forskningsutrustning, minskar från 158 miljoner kr 2014 till att 2015 vara 153 miljoner kr, vilket därmed är den främsta förklaringen till det försämrade resultatet. Budgeten för uppdragsintäkter var 160 miljoner kr. Anslagsintäkter ökar mellan åren, med cirka 1,2 miljoner kr.

På kostnadssidan återfinns ökade personalkostnader med cirka 2 miljoner kr och en minskning av övriga driftkostnader med cirka 2 miljoner kr. Avskrivningskostnader är cirka 500 tkr lägre än 2014 och kostnadssidan minskar totalt med cirka 500 tkr mellan åren. Även om personalkostnaderna är högre 2015 än 2014 är vi något färre medarbetare. Ökningen av personalkostnader beror istället främst på löneomräkning mellan åren.

avgifts- och bidragsfinansierad verksamhetEnligt VTI:s regleringsbrev för verksamhetsåret 2015 är det ekonomiska målet att avgifts och bidragsintäkterna ska täcka minst 70 procent av de totala kostnaderna för verksamheten.

Diagrammet Avgifts och bidragsfinansierad verksamhet visar att VTI:s totala kostnader för verksamheten under 2015 uppgick till 203 miljoner kr medan avgifts och bidragsintäkterna var 153 miljoner kr, motsvarande 75 procent av de totala kostnaderna. Målet på minst 70 procent är därmed uppfyllt. Motsvarande andel för 2014 var 78 procent och för 2013 78 procent.

Som diagrammet Intäkt per årsarbetskraft visar uppgår avgifts och bidragsintäkterna per årsarbetskraft under året till 812 tkr, vilket är lägre än 2014, 837 tkr. Motsvarande siffra för 2013 var 799 tkr. Total intäkt per årsarbetskraft uppgår till 1 060 tkr under året, vilket också det är lägre än 2014, 1 077 tkr. Motsvarande siffra för 2013 var 1 035 tkr.

avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet, mkr

Intäkt per årsarbetskraft, tkr

Verksamhetsutfall, mkr

2013

2014

2015-4,0-3,5-3,0-2,5-2,0-1,5-1,0-0,50,00,51,01,5

mkr

0

50

100

150

200

250

2013 2014 2015

mkr

Avgifts- och bidragsintäkter Totala kostnader

0

200

400

600

800

1000

2013 2014 2015

tkr

Avgifts- och bidragsintäkt per årsarbetskraft Total intäkt per årsarbetskraft



anslagets användning utfall tkr utfall %

2013 2014 2015 2013 2014 2015BIC 5 779 5 699 5 700 13,0 12,5 12,3

EU 4 405 6 543 4 259 9,9 14,4 9,2

FoU 19 669 19 824 19 682 44,3 43,6 42,3

doktorandmedel 5 570 5 168 4 943 12,6 11,4 10,6

Institutsövergripande projekt 8 949 8 203 11 941 20,2 18,1 25,7

summa 44 371 45 437 46 525 100,0 100,0 100,0

användning av VTI:s anslagVTI:s anslagsmedel har använts till olika aktiviteter med hänsyn till anvisningar i regleringsbrevet.

Medel från anslaget för 2015 har använts till medfinansiering av nationella kompetenscentrum, VTI:s doktorandprogram samt till det nationella transportforskningsbiblioteket BIC:s tjänster för nationell och internationell informationsförsörjning. Anslagsmedel har också använts för insatser där VTI engagerat sig i den europeiska transportforskningen och för att möjliggöra VTI:s medverkan i internationella samarbetsorganisationer som OECD, ECTRI och FEHRL. En del av anslaget används för strategiska satsningar inom forskningsavdelningarna som samarbeten med universitet och högskolor och internationell publicering.

bibliotek och informationscenter (bIc) BIC är ett nationellt transportbibliotek som sprider resultat från svensk transportforskning och stöder forskare och andra verksamma inom sektorn att hitta information. BIC anlitas av svenska myndigheter och organisationer för olika uppdrag. Bland uppdragen under året kan nämnas byggandet av en portal för Energimyndighetens program Energieffektivitet inom transportsektorn, drift av webbplatsen för samverkansforumet Transam, drift av kollektivtrafikcentrumets K2:s portal KOLL med forskningsinformation samt omvärldsbevakning för Trafikverket.

BIC samlar in publicerade resultat från den svenska transport forskningen och gör informationen sökbar i Transguides nationella katalog som finns i Portalen för transportforskning. Under året tillkom cirka 1 300 poster (2014: cirka 1 400 poster, 2013: cirka 1 200 poster) och nu finns totalt cirka 141 000 referenser till publikationer sökbara, varav cirka 29 000 med länkar till fulltext. I portalens projektdatabas tillkom 287 nya projekt, jämfört med 144

nya projekt år 2014 samt 200 nya projekt 2013 (inklusive Sjöfartsverkets databas).

DiVA, Digitala Vetenskapliga Arkivet, fasades in vid VTI under senhösten 2013 och i december samma år importerades rapportserier från biblioteks katalogen. Utvecklingen har sedan dess varit positiv och ned laddningen av VTI:s publikationer är i paritet med den som sker från VTI:s webbsidor. Under 2015 gjordes närmare 20 000 nedladdningar av fulltext versioner av publikationer kopplade till VTI genom DiVA.

I sökverktyget Summon sammanställs de eresurser VTI prenumererar på, de fria eresurser biblioteket valt ut samt VTI:s biblioteks katalog. Det gör det nu möjligt för VTI:s anställda att söka bland mer än 90 miljoner referenser, varav 38 miljoner länkar till den fulla texten.

BIC har under året exporterat 732 referenser till den internationella databasen TRID som drivs av TRB i samarbete med ITF/OECD. BIC är dessutom engagerat i olika internationella aktiviteter som kommittéuppdrag för Transportation Research Board (TRB) och ITF/OECD samt i EUprojektet TRAVisions.

använDnInG av vtI:s anslaG



medarbetarna är VTI:s största tillgångVTI är en kunskapsorganisation där medarbetarna är den största tillgången. Genom strategisk kompetensförsörjning och kompetensutveckling samt med ett systematiskt arbete för lika villkor och god arbetsmiljö ska VTI säkerställa en attraktiv arbetsplats.

strategisk kompetensförsörjningRätt kompetens är viktigt för verksamheten som bedrivs i såväl nationella som internationella forskningsmiljöer. VTI har en långsiktig strategi för kompetensförsörjning och arbetar kontinuerligt med att identifiera, kartlägga och synliggöra verksamhetens kompetensbehov. Viktiga delar i arbetet är rekrytering och kompetensutveckling.

rekryteringar

Under året har VTI fått forskartillskott genom att flera doktorander har disputerat, bland annat inom områden

såsom kostnader och incitament i järnvägs underhåll och vägteknik – klimat inflytande på utformningen av flexibla belägg ningar. En utökning av forskare inom området transport ekonomi har också skett. Ett annat tillskott i organisationen är anställningen av en biträdande forskningsdirektör med uppdraget att kraftsamla inom områdena järnväg, gods och logistik.

Därutöver är en externrekrytering genomförd som forsknings chef inom transport ekonomi området och en intern rekrytering avslutad som forsknings chef till enheten

kompetensförsörJnInG

personalkategorier (%) 2013 2014 2015

Forskning 61 59 59

Forskningsstöd 24 26 25

Administrativt stöd 15 15 16

Andel kvinnorTotaltI kategorin forskningAv doktoranderAv VTI:s cheferI VTI:s ledningsgrupp

4439364229

4439364729

4441323929

kvinnor44%

män 56%

könsfördelning 2015

Samtliga medarbetare



Trafikanalys och logistik. För första gången har VTI anställt en postdoktor, detta till kompetens centret K2 i Lund, inom området samverkans processer i strategisk planering av kollektiv trafik. VTI har även utsett två forsknings ledare inom ämnes områdena däckväginteraktion och karakterisering av vägtillstånd.

Nya doktorander är tillsatta inom områdena som samhällsplanering och kollektiv trafik, väg trafik buller samt partikelemissioner från väg. I övrigt har ersättningsrekrytering gjorts av forsknings assistent, forsknings ingenjörer, utredare och ITspecialister.

Medelantalet anställda under året uppgår till 204, jämfört med 206 år 2014 och 202 år 2013.

kompetensutveckling

VTI tar årligen fram en plan som sammanställer enheternas kompeten sutvecklingsbehov. Under året har individuella kompetens höjande insatser genomförts inom områden som är strategiskt viktiga för verksamheten. Därtill sker en ständig kompetens utveckling inom de forsknings projekt som bedrivs och genom projektledarskap, handledning av doktorander och examens arbetare samt forskar utbyte och konferenser.

En annan del i arbetet med att utveckla verksamheten och medarbetarna är att verka för gott ledarskap. VTI arbetar

kontinuerligt med chefs och ledarskapsutveckling, både för chefsgruppen som helhet och individuellt. Under 2015 har cheferna erbjudits stöd i nytt verksamhetsplaneringssystem, Stratsys. Likaså har ett seminarium gällande löneprocessen genomförts. Utöver detta har 23 personer genomfört en intern framtagen projektledarutbildning.

personalrörlighet Den personalrörlighet, som avgångar och rekryteringar skapar, ger förut sättningar för att kunna styra in personalstrukturen och verksamheten i önskvärd riktning. Under 2015 har arbetet med kompetens/generations växling fortsatt enligt framtagen struktur.

arbetsmiljöVTI arbetar systematiskt och strategiskt med utveckling och förbättring av arbets villkor och arbets miljö. I detta arbete ingår också ett nära samarbete med företagshälsovården. Fokus för arbetet är att bevara och utveckla de faktorer som bidrar till arbets glädje, god hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen.

Under året har föreläsningar inom arbets miljö området genom förts på ett flertal av kontoren. Tanken är att detta ska vara en återkommande aktivitet utifrån behoven som finns.

personalrörlighet 2013 2014 2015

nyanställda (antal) 21 10 18

Pension (antal) 5 4 6

Avslutade anställningar (antal)

15 8 14

Personalomsättning (%) 7,4 3,9 6,9


44år är medelåldern på VTI:s anställda.

96,4%Frisktal för VTI:s

medarbetare.

VTI-forskare fick utmärkelse av amerikanska regeringenAstrid Linder har fått ta emot utmärkelsen U.S. Government Award for Safety Engineering Excellence. Priset delades ut under öppningsceremonin på världens största trafiksäkerhetskonferens, the 24th International Technical Conference on Enhanced Safety of Vehicles (ESV2015) som hölls på Svenska Mässan i Göteborg den 811 juni.

Den amerikanska regeringens trafiksäkerhetspris delas ut för extraordinära vetenskapliga framsteg inom området trafiksäkerhet för motorfordon.

Astrid Linder är forskningschef på VTI inom området trafiksäkerhet. Hon belönas för sin innovativa forskning för att reducera risken för pisksnärtsskador vid fordonskollisioner, bland annat genom att utveckla krockdockor för olika ändamål.




sjukfrånvaro (%) 2013 2014 2015

Totalt 2,8 2,6 3,6

Andel långtidssjuka (60 dagar eller mer) av den totala sjukfrån-varon

49,8 42,4 58,6

Efter könKvinnorMän

2,63,1

3,41,9

4,33,0

Efter ålderAnställda -29 årAnställda 30-49 årAnställda 50- år

1,12,63,4

1,42,62,8

0,94,62,9

I början av 2015 genomförde VTI en med arbetarundersökning med en ny leverantör. Resultatet blev 66,7 i Nöjd Medarbetar Index (NMI), jämfört med 69,0 år 2012.

lika villkorArbetet med lika villkor ska bidra till att uppnå verksamhetsmålet ”VTI är en attraktiv arbetsplats”. VTI bedriver ett löpande, strategiskt arbete med lika villkor och strävar efter mång fald inom områden som kompetens, bakgrund, etnicitet, kön och ålder. Detta genom att främja ett inkluderande synsätt och en god, kreativ arbets miljö. Medarbetarnas varierande bakgrund och kompetens är viktiga för att arbetet ska präglas av hög kvalitet och kund orientering. En ny handlings plan (20152017) kopplat till strategin för lika villkor gällande bland annat jämställdhet och lönekartläggning fastställdes av VTI:s ledningsgrupp under året.

Tillsammans med andra myndigheter deltar VTI i ett statligt nätverk inom området lika villkor. I nätverket

genom fördes under 2015 en föreläsning/utbildning kopplat till funktions nedsättning. Från VTI deltog chefer, gruppen för lika villkor samt fackliga representanter.

sjukfrånvaroFör att minska sjuktalen arbetar VTI aktivt med förebyggande och hälso främjande insatser. Bland annat genomförs hälsosamtal fokuserade på hälsa och arbetssituation mellan medarbetare och närmaste chef vid upprepad korttids sjukfrånvaro. Likaså erbjuder VTI en ergonomi genomgång av arbetsplatsen när man börjar sin anställning.

Ett nyckeltal som följs upp som ett mått på verksamhetsmålet ”VTI är en attraktiv arbetsplats” är frisktal (se sidan 7). Målnivån 2015 är satt till ≥97,0 procent och med ett utfall på 96,4 procent uppnås inte det målet. Motsvarande siffra för år 2014 var 97,4 procent och år 2013 97,2 procent. VTI:s sjuk frånvaro har därmed stigit en del, trots förebyggande arbete inom området. Under året har ett ökat samarbete med företags hälsovården ägt rum, det har handlat om risk bedömningar av utrustning/arbetsmoment, olika föreläsningar, arbets miljöronder och hantering av individuella insatser utifrån behov.

Verksamhetsmål attraktiv arbetsplatsSammantaget är bedömningen att insatserna, inom strategisk kompetens försörjning och kompetens utveckling samt arbetet med lika villkor och god arbets miljö, har bidragit till att verksamhets målet inte riktigt har uppnåtts.

finansiell redovisning

34

rapportering enligt regleringsbrevVerksamhet där avgiftsintäkterna disponerasInstitutet har enligt regleringsbrevet enbart en verksamhetsgren ”uppdragsverksamhet”. Med uppdragsverksamhet avses både avgifter och bidrag. Uppdragsverksamheten har under 2015 gett ett underskott.

Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras, belopp i tkr

ack +/- t.o.m. 2013

+/- 2014

Intäkter 2015

kostnader 2015

+/- 2015

ack +/- utgående

2015

Uppdrags- verksamhet 14 867 868 152 777 156 222 -3 445 12 290

Varav tjänsteexport 645 31 3 884 4 593 -709 -33



konkurrensutsatt verksamhetFör uppdrag där VTI konkurrerar med aktörer på den privata marknaden ska målet vara full kostnadstäckning enligt regleringsbrevet för verksamhetsåret 2015.

VTI har definierat konkurrensutsatt verksamhet på följande sätt: ”VTI:s verksamhet är konkurrensutsatt om det finns privata företag som tillhandahåller liknande, utbytbara produkter, och om VTI konkurrerar med dessa för att få uppdrag. När en myndighet upphandlar projekt i konkurrens räknas dessa till konkurrensutsatt verksamhet. Forskningsverksamhet som finansieras via offentliga avgifter eller bidrag tillhör inte den konkurrensutsatta verksamheten.”

I tabellen redovisas totala intäkter och kostnader för projekt som avser konkurrensutsatt verksamhet. På

raden ”Anslagssubventionering” är syftet att redovisa de konkurrensutsatta projektens del av den anslagsanvändning som berör all uppdragsverksamhet. Under 2015 har anslaget inte använts till projekt som innebär subventioner av konkurrensutsatt verksamhet.

Slutligen redovisas resultatet från den konkurrensutsatta verksamheten med hänsyn tagen till alla intäkter och kostnader.

2013 2014 2015

Intäkter externt 19 451 25 068 21 287

Kostnader 19 218 24 992 20 793

Anslags- subventionering 0 0 0

resultat 233 76 495

konkurrensutsatt verksamhet, belopp i tkr

35

resultaträkning

belopp i tkr not 2015 2014

verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 46 525 45 437

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 60 916 104 390

Intäkter av bidrag 91 781 53 790

Finansiella intäkter 2 81 451

summa intäkter 199 302 204 069

verksamhetens kostnader

Kostnader för personal 3 132 683 130 706

Kostnader för lokaler 20 330 20 119

övriga driftkostnader 4 41 679 43 658

Finansiella kostnader 5 212 238

Avskrivningar och nedskrivningar 7 842 8 480

summa kostnader 202 747 203 201

verksamhetsutfall -3 445 868

transfereringar 6

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 13 572 7 823

övriga erhållna bidrag 150 1 775

Lämnade bidrag -13 722 -9 598

Saldo 0 0

årets kapItalföränDrInG 7 -3 445 868





balansräkning – tillgångar

Tillgångar, belopp i tkr not 2015-12-31 2014-12-31

Immateriella anläggningstillgångar

rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 8 9 814 6 093

summa immateriella anläggningstillgångar 9 814 6 093

materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet 9 2 072 2 255

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 10 16 549 19 073

Pågående nyanläggningar 11 1 240 2 031

summa materiella anläggningstillgångar 19 861 23 359

varulager m.m.

Pågående arbeten 10 094 13 842

summa varulager m.m. 10 094 13 842

kortfristiga fordringar

Kundfordringar 10 642 8 683

Fordringar hos andra myndigheter 6 845 8 774

övriga kortfristiga fordringar 57 38

summa fordringar 17 543 17 495

periodavgränsningsposter 12

Förutbetalda kostnader 5 741 5 775

Upplupna bidragsintäkter 14 048 9 655

övriga upplupna intäkter 0 188

summa periodavgränsningsposter 19 789 15 618

avräkning med statsverket 13

Avräkning med statsverket 0 0

summa avräkning med statsverket 0 0

kassa och bank

Behållning räntekonto i riksgäldskontoret 105 057 102 830

Kassa, postgiro och bank 617 739

summa kassa och bank 105 674 103 569

summa tIllGånGar 182 776 179 976



balansräkning – kapital och skulder

kapital och skulder, belopp i tkr not 2015-12-31 2014-12-31

myndighetskapital

Balanserad kapitalförändring 15 735 14 867

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 7 -3 445 868

summa myndighetskapital 14 12 290 15 735

avsättningar 15

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 514 861

övriga avsättningar 1 795 2 182

summa avsättningar 2 309 3 043

skulder m.m.

Lån i riksgäldskontoret 16 28 708 29 497

Kortfristiga skulder till andra myndigheter 7 953 6 929

Leverantörsskulder 3 012 6 728

övriga kortfristiga skulder 2 634 2 814

summa skulder m.m. 42 307 45 967

periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader 17 10 516 9 409

Oförbrukade bidrag 18 81 873 52 293

övriga förutbetalda intäkter 19 33 482 53 529

summa periodavgränsningsposter 125 871 115 231

summa kapItal och skulDer 182 776 179 976



anslagsredovisningRedovisning enligt VTI:s regleringsbrev 2015.

anslag, belopp i tkr Ingående över- föringsbelopp

årets tilldelning enligt regle-

ringsbrev 2015

totalt disponi-belt belopp utgifter utgående över-

föringsbelopp

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

0 46 525 46 525 46 525 0

not 13,20

Transportpolitik”1:9 kap 1 Till regeringens disposition - utgiftsbegränsning, ramanslag”

Tilläggsupplysningar

allmänt

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, förordning (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till dessa.

anläggningstillgångar

De materiella anläggningstillgångarna som avser maskiner, inventarier med mera är värderade enligt anskaffningsvärdet.

De immateriella anläggningstillgångarna som avser licenser med mera är värderade enligt anskaffningsvärdet.

Med anläggningstillgång avses investeringar över 20 000 kr och med en ekonomisk varaktighet på minst 3 år.

Avskrivning av materiella anläggningstillgångar sker linjärt med avskrivningstider enligt följande:

• Datorer | 3 år

• Kontorsmaskiner, AV och foto, laboratorieutrustning, transportmedel | 5 år

• Inredning och förbättringsutgifter på annans fastighet | 10 år

• Verkstadsutrustning, anläggningsmaskiner, tillverkningsutrustning | 10 år

Avskrivning av immateriella anläggningstillgångar sker linjärt med avskrivningstid motsvarande förväntad ekonomisk varaktighet.

Omsättningstillgångar

Pågående arbeten

Pågående arbeten avser projekt som vid bokslutstillfället har upparbetade, men ej fakturerade kostnader. Bedömningen görs per projekt.

Kortfristiga fordringar

Kortfristiga fordringar tas upp till anskaffningsvärdet. I bokslutet har de fordringar som bedöms som osäkra belastat resultatet.

Upplupna bidragsintäkter

Upplupna bidragsintäkter avser de bidragsmedel som upparbetats men ej inbetalats. Kundfordringar i annan valuta är värderad till bokslutsdagens säljkurs.

kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

Utländska leverantörsskulder är värderade enligt bokslutsdagens säljkurs.

Förutbetalda intäkter

Förskott från uppdragsgivare och kunder avser inbetalade uppdragsprojektmedel som ej upparbetats. Förändringen

redovisningsprinciper och upplysningar



mellan åren redovisas mot intäkter i resultaträkningen. Bedömningen görs per projekt.

Oförbrukade bidrag

Oförbrukade bidrag avser inbetalade bidrags medel som ej upparbetats.

periodiseringsprinciper

Kostnader och intäkter hänförs till det redo visnings år där prestationerna hör hemma.

Statens väg och transport forskningsinstitut tillämpar gränsen 10 tkr avseende periodiseringar av kostnader. Brytdatum för leverantörsfakturor är, enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrift till förordning (2000:606) om myndigheters bokföring, bestämd till 20160105.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar samt intäkter av bidrag

Intäktsavräkning sker med belopp som motsvarar upparbetade uppdragsutgifter som sannolikt kommer att ersättas av beställaren. Om den totala kostnaden befaras överstiga den totala intäkten beaktas förlusten proportionellt med upparbetade kostnader. Eventuell vinst beaktas först när projektet har avslutats.

Myndigheten har bytt tillvägagångssätt vid klassificeringen av avgifter och bidrag vilken ligger till grund för flera poster i både resultat och balansräkningen. Intäkter av avgifter och bidrag, pågående arbete och periodavgränsningsposter påverkas av denna klassificering. Från och med 2014 sker klassningen per projekt till skillnad mot tidigare då projekten bedömdes i grupp utifrån uppdragsgivare. Även det faktum att andra myndigheter har ändrat sin klassning gällande avgifter och bidrag påverkar ovan nämnda poster i resultat och balansräkningen.

Transfereringar

Från och med 2014 redovisas medel som erhållits från myndigheter och kommuner för finansiering av bidrag under transfereringsavsnittet i resultaträkningen.

övrigt De siffror som redovisas har i vissa fall avrundats, vilket innebär att tabeller, grafer och beräkningar inte alltid summerar. I texter och tabeller redovisas siffror mellan 0 och 0,49 med 0. Saknas värde anges ett streck.



not 1 Intäkter av avGIfter och anDra ersättnInGar

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

60 916 104 390

därav intäkter av avgifter enligt §4 avgiftsförordningen (exkl. tjänste-export)

5 190 4 905

därav tjänsteexport 3 884 4 733

not 2 fInansIella Intäkter

ränta på räntekonto hos riksgälds-kontoret

81 451

övriga ränteintäkter 0 0

summa 81 451

not 3 kostnaDer för personal

Kostnader för personal 132 683 130 706

därav lönekostnader exkl. avgifter 87 792 85 590

- Varav arvode till styrelse och ej anställd personal

688 488

- I lönekostnader ingår förändring av semesterlöneskuld med:

238 -81

- I lönekostnader ingår uppbokning av retroaktiva löner med:

518 507

- I lönekostnader ingår förändring av övriga lönekostnader med:

103 -32

not 4 övrIGa DrIftkostnaDer

resor 5 967 5 969

Varor 6 721 5 547

Tjänster 26 715 29 990

Post, telefon och transporter 1 924 1 960

övriga driftkostnader 351 192

summa 41 679 43 658

not 5 fInansIella kostnaDer

ränta på lån hos riksgäldskontoret 188 141

övriga räntekostnader 24 97

summa 212 238

not 6 transfererInGar

Medel som erhållits från myndig-heter för finansiering av bidrag

13 572 7 823

Medel från EU-institutioner 150 0

Medel från kommuner och landsting

0 1 775

Lämnade bidrag till statliga myndigheter

-9 505 -6 100

Lämnade bidrag till privata företag -4 216 -3 499

saldo 0 0

not 7 årets kapItalföränDrInG

överskott/underskott i avgifts-finansierad verksamhet

529 2 346

överskott/underskott i bidrags-finansierad verksamhet

-3 974 -1 478

summa -3 445 868

not 8 ImmaterIella anläGGnInGs-tIllGånGar

Ingående balans anskaffningsvärde 12 669 11 999

Årets anskaffningsvärde 4 666 670

Pågående nyanläggningar som färdigställts under året

1 829 0

Årets försäljningar/utrangeringar 0 0

utgående balans anskaffnings-värde

19 164 12 669

Ingående balans ack. avskrivning enl. plan

6 576 3 859

Årets avskrivningar 2 774 2 717

Ack avskrivningar på försålda/ utrang. investeringar

0 0

utgående balans ack. avskriv-ningar enl. plan

9 350 6 576

planenligt restvärde 9 814 6 093

not 9 förBättrInGsutGIfter på annans fastIGhet


Årets anskaffningar 191 221

Årets försäljningar/utrangeringar 0 0


9 146 8 955

Ingående balans ack avskrivningar enl. plan

6 700 6 304

Årets avskrivningar 374 396

Ack. avskrivningar på försålda/ utrang investeringar

0 0


7 074 6 700


not 10 maskIner, InventarIer, InstallatIoner m.m.


Årets anskaffningar 2 167 2 876

2015 2014

2015-12-31 2014-12-31

noterbelopp i tkr.

2015 2014



Årets försäljningar/utrangeringar 0 -4 371


99 528 97 361

Ingående balans ack. avskrivningar enl. plan

78 288 77 294

Årets avskrivningar 4 691 5 314

Ack. avskrivningar på försålda/ utrang. investeringar

0 -4 320


82 979 78 288


not 11 påGåenDe nyanläGGnInGar

Ingående balans anskaffningsvärde 2 031 0

Årets anskaffningar 3 036 2 031

Färdigställda anläggningar -3 827 0


1 240 2 031

not 12 perIoDavGränsnInGsposter

Förutbetalda hyror utomstatliga 4 055 3 863

Förutbetalda hyror inomstatliga 124 124

Förutbetalda leverantörsfakturor utomstatliga

1 528 1 755

Förutbetalda leverantörsfakturor inomstatliga

34 33

summa förutbetalda kostnader 5 741 5 775

Upplupna bidragsintäkter inomstatliga

4 388 4 117

Upplupna bidragsintäkter utomstatliga

9 660 5 538

summa upplupna bidragsintäkter 14 048 9 655

övr upplupna int. inomstatliga 0 188

summa övriga upplupna intäkter 0 188

totalt 19 789 15 618

not 13 avräknInG meD statsverket

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans 0 0

redovisat mot anslag 46 525 45 437

Anslagmedel som tillförts räntekonto

-46 525 -45 437

Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande flöde

0 0

summa avräkning med statsverket

0 0

not 14 föränDrInG av mynDIGhets-kapItal

Balan-serad kapital-föränd-ring, avgifts-belagd verk-samhet

Balan-serad kapital-föränd-ring, bidrag-sverk-samhet

Kapi-talför-ändring enligt resul-taträk-ningen

Summa

Ingående balans 2015

10 422 4 445 868 15 735

Föregående års kapitalförändring

2 346 -1 478 -868 0

Årets kapital-förändring

-3 445 -3 445

Summa årets förändring

2 346 -1 478 -4 313 -3 445

Utgående balans 2015

12 768 2 967 -3 445 12 290

Myndigheten har sedan 1999 särredovisat kapitalförändringen. Balanserad kapitalförändring fram tills 1999 (15 562 tkr) bedöms fullt ut avse den avgiftsfinansierade verksamheten, eftersom bidragsverksamheten innan dess endast var marginell.

not 15 avsättnInGar

Ingående pensionsavsättning 861 1 474

+ Årets pensionskostnad 291 0

- Årets pensionsutbetalningar -637 -613

= utgående pensionsavsättning 514 861

Ingående avsättning Trygghets-stiftelsen

2 182 2 300

Årets avsättning Trygghets-stiftelsen

263 257

Årets nyttjande Trygghetsstiftelsen -650 -375

utgående avsättning trygghets-stiftelsen

1 795 2 182

utgående avsättningar 2 309 3 043

övriga avsättningar används i sam-band med kunskapsöverföring när någon anställd avgår med pension eller slutar.

Myndigheten bedömer att 700 tkr kommer att användas 2016 av de övriga avsättningarna

not 16 lån I rIksGälDskontoret

Beviljad låneram 37 000 50 000

Ingående balans 29 497 29 583

nyupptagna lån 7 692 7 687

Amorteringar -8 481 -7 773

utgående balans 28 708 29 497

2015-12-31 2014-12-31

2015-12-31 2014-12-31



not 17 upplupna kostnaDer

övriga upplupna kostnader inom-statliga

354 368

summa upplupna kostnader inomstatliga

354 368

Upplupna löner 944 830

Upplupna semesterlöner 5 371 5 133

övriga upplupna kostnader utomstatliga

726 133

summa upplupna kostnader utomstatliga

7 041 6 095

Upplupna kostnader sociala avgifter 3 120 2 946

summa upplupna kostnader 10 516 9 409

not 18 oförBrukaDe BIDraG

Oförbrukade bidrag inomstatliga 59 941 30 567

Oförbrukade bidrag utomstatliga2015 ingår 5 166 tkr från EU:s sjunde och åttonde ramprogram. 2014 ingår 6 367 tkr från EU:s sjunde ramprogram.

21 932 21 725

summa oförbrukade bidrag

I summan oförbrukade bidrag ingår medel som tillhör ViP med 2 665 tkr. Om dessa medel beslutar ViP:s styrelse.

I summan oförbrukade bidrag ingår medel som tillhör K2 med 2 802 tkr. Om dessa medel beslutar K2:s styrelse.

81 873 52 293

Oförbrukade bidrag från annan myndighet planeras att användas:

Kvartal 1 -14 480 -4 269

Kvartal 2-4 -29 907 -6 821

År 2 och 3 -5 453 -12 421

överstigande 3 år 0 0

not 19 förutBetalDa Intäkter

Förutbetalda intäkter - inomstatliga 22 276 45 372

Förutbetalda intäkter - utomstatliga 11 206 8 158

summa förutbetalda intäkter 33 482 53 529

not 20 anslaGsreDovIsnInG

Beviljad anslagskredit 1 363 1 363

2015-12-31 2014-12-31



belopp i tkr 2015 2014 2013 2012 2011

låneram i riksgäldskontoret

Beviljad ram 37 000 50 000 50 000 50 000 50 000

Utnyttjad ram 28 708 29 497 29 583 33 874 30 864

kontokredit hos riksgäldskontoret

Beviljad ram 20 253 25 000 25 000 25 000 25 000

Utnyttjad ram 0 0 0 0 0

räntekostnader på räntekonto 0 0 0 0 0

ränteintäkter på räntekonto 81 451 811 1 189 1 062

avgifts- och bidragsintäkter

Budget regleringsbrev 159 900 155 000 155 000 130 000 125 000

Utfall (disponeras av myndigheten) 152 696 158 181 150 207 143 149 148 991

Utfall (disponeras ej av myndigheten) 0 0 0 0 0

anslagskredit

Beviljad 1 396 1 363 1 331 1 324 1 215

Utnyttjad 0 0 0 0 0

anslagssparande 0 0 0 5 1 495

antal årsarbetskrafter 188 189 188 180 174

medelantalet anställda 204 206 202 206 199

Driftkostnad per årsarbetskraft 1 036 1 029 1 001 1 019 1 028

årets kapitalförändring -3 445 868 -2 403 -3 356 1 609

Balanserad kapitalförändring 15 735 14 876 17 270 20 627 19 018

avgifts- och bidragsintäkt per årsarbetskraft 812 837 799 795 856

sammanställning av väsentliga uppgifter



VTI:s styrelsemalin löfsjögårdStyrelsens ordförandeledamot sedan: 2013ersättning 2015: 35 tkrövriga uppdrag*: Styrelseledamot i Betong Media AB. Styrelseledamot i Stiftelsen Betong och Ballastindustrins Kvalitetsutveckling (SBBK) samt Stiftelsen Svensk Betongforskning. Suppleant i Leaflakefarm AB.

jonas bjelfvenstamGeneraldirektörledamot sedan: 2007ersättning 2015 (lön): 1 174 tkrövriga uppdrag*: –

johan Trouvéledamot sedan: 2012ersättning 2015: 18 tkrövriga uppdrag*: Styrelseledamot i Svevia samt Stiftelsen Korsvägen (Universeum AB). Ledamot i Länsstyrelsen i Västra Götalands insynsråd.Ordförande i Gullmarsstrand Hotell & Konferens AB.

mats perssonledamot sedan: 2013ersättning 2015: 18 tkrövriga uppdrag*: Styrelseledamot i Svensk kollektivtrafik.

bengt kriströmledamot sedan: 2014ersättning 2015: 18 tkrövriga uppdrag*: Styrelseledamot i Ulvö Framtid AB. Ledamot i Trafikanalys vetenskapliga råd samt Enveco AB vetenskapliga råd.Ägare och Vd i Tobit AB.

sønneve Ølnesledamot sedan: 2008 ersättning 2015: 18 tkrövriga uppdrag*: –-

karolina boholmledamot sedan: 2014ersättning 2015: 18 tkrövriga uppdrag*: Styrelse ledamot i näringslivets Transportråd för transportköpare.Suppleant i Magnum konsult AB samt Heroine holding AB.

anders ydstedtledamot sedan: 2014ersättning 2015: 18 tkrövriga uppdrag*: Ledamot och delägare i ScanTech Strategy Advisors AB, Scandinavian Clean Tech nologies Group AB, rymdweb AB, Captus AB samt Ydstedt Holding AB.Styrelseordförande och delägare i Förlagsaktiebolaget Svensk Tidskrift.Suppleant i Il Porto Group AB.Styrelseledamot i Godsinlösen nordic AB.

* Med övriga uppdrag menas uppdrag som styrelseledamot i andra statliga myndigheter eller aktiebolag.



styrelsens beslut om godkännandeStyrelsen har vid sammanträde den 17 februari 2016 beslutat att godkänna årsredovisningen för VTI, Statens väg och transportforskningsinstitut vad avser budgetåret 2015. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Linköping den 17 februari 2016.

malin löfsjögård jonas bjelfvenstam

johan Trouvé mats persson

bengt kriström sønneve Ølnes

karolina boholm anders ydstedt

www.vti.se

HUVUDKONTOR

lInköpIng581 95 linköpingbesöksadress: Olaus magnus väg 35TELEFON 013-20 40 00

sTOckhOlm bOX 55685102 15 sTOckhOlm besöksadress: Teknikringen 10TELEFON 08-555 770 20

göTebOrgbOX 8072402 78 göTebOrgbesöksadress: regnbågsgatan 1TELEFON 031-750 26 00

bOrlänge bOX 920781 29 bOrlängebesöksadress: röda vägen 3TELEFON 0243-44 68 60

lund medicon village ab223 81 lundbesöksadress: scheelevägen 2, hus 405TELEFON 046-540 75 00

VTI, statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transport-sektorn. Vår huvuduppgift är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafi k och transporter. Vi arbetar för att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt ska förbättras och är på så sätt med och bidrar till att uppnå sveriges transport politiska mål.

Verksamheten omfattar samtliga transportslag och områdena väg- och banteknik, drift och underhåll, fordonsteknik, trafi k säkerhet, trafi k analys, människan i transport systemet, miljö, planerings- och beslutsprocesser, transportekonomi samt transport system. kunskapen från institutet ger beslutsunderlag till aktörer inom transportsektorn och får i många fall direkta tillämpningar i såväl nationell som internationell transportpolitik.

VTI utför forskning på uppdrag i en tvärvetenskaplig organisation. medarbetarna arbetar också med utredning, rådgivning och utför olika typer av tjänster inom mätning och provning. på institutet fi nns tekniskt avancerad forskningsutrustning av olika slag och körsimulatorer i världsklass. dessutom fi nns ett laboratorium för vägmaterial och ett krocksäkerhetslaboratorium.

I sverige samverkar VTI med universitet och högskolor som bedriver närliggande forskning och utbildning. Vi medverkar även kontinuerligt i internationella forskningsprojekt, framförallt i europa, och deltar aktivt i internationella nätverk och allianser.

VTI är en uppdragsmyndighet som lyder under regeringen och hör till näringsdepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Vårt kvalitetsledningssystem är certifi erat enligt IsO 9001 och vårt miljöledningssystem är certifi erat enligt IsO 14001. Vissa provningsmetoder vid våra laboratorier för krocksäkerhetsprovning och vägmaterialprovning är dessutom ackrediterade av swedac.

Vi är omkring 200 medarbetare och fi nns i linköping (huvudkontor), stockholm, göteborg, borlänge och lund.

vti:s årsredovisning 2015

Documents