s 29 i år, uppger skogsindustrierna. #8 · sveriges export av sågade trä - varor till kina steg...

TEMA / SKOGS-TRANSPORT

2016 • Pris: 66 krDen oberoendeskogstidningen

#8

Brandskydd: Nyttsvenskt medel skasläcka bättre. . . . . . . . . . s 6

Sveriges export av sågade trä -varor till Kina steg med 41%under de fyra första månadernai år, uppger Skogsindustrierna.

Viltbete: Låtälgen smakapå riset . . . . . . . . . s 31

Tum, fot, pound,cord: Så mäterde virke i USA. . . . s 29

TIMMERBILEN VÄXERAlla vinner på att

Skogslust!Samverkan ska locka

unga till skogs

SKOGEN08-omslag.qxp_Layout 1 2016-08-12 11:15 Sida 2

www.komatsuforest.se

UTVECKLING LÖNAR SIG

På punkt efter punkt sätter Komatsus nya skotargeneration ny standard för vad riktigt lönsamma skotare ska klara av. Några exempel: De fantastiska terrängegenskaperna och boggilyften hos Komatsu 855. Komatsu 875 med sin imponerade kran kapacitet och smarta, flexibla last-kapacitet (FlexBunk). Den nya, läckra designen och den makalösa sikten gör dessutom att du ser bra ut – i dubbel bemärkelse.

Framtidens skotare är här


http://www.komatsuforest.se

DESSUTOM Månadens fråga 4, Aktuellt 6–9, Analysen: Hur är det med transpa-rensen, Sveaskog? 10 –11, Samverkan i norr ska väcka skogslust hoselever 42, Föreningssidan 44-45, På väg 46-49, Precisionsfabrikenefterlyser kvalitetsvirke 50.

LEDARE

I DET HÄR NUMRET AV SKOGEN tittar vi närmare på skogs-transporterna. Men vad ligger egentligen där på släpet?Är det trädkadaver?

I boken ”Trädens hemliga liv”, som snart kommer utpå svenska på Norstedts, ger den tyske skogvaktarenPeter Wohlleben träden mänskliga egenskaper. När ettvedträ sprakar mysigt i brasan är det just ett kadaver avett träd som satts i lågor. Och skriften du håller i dinhand är en dödad och söndertrasad gran eller björk.

Träden hjälper varandra, de tar hand om sina barn ochälskar passionerat: Friska träd hjälper sina nedhuggnavänner med näring via rötterna. Stora träd skyddar sinavkomma mot frost. Parningsritualerna är avancerade.

BOKEN ÄR EN FÖRSÄLJNINGSSUCCÉ i Tyskland, ett fenomensom gör samhällsutvecklingen tydlig: Först var vi männi-skor barbarer, sedan började vi erkänna varandras rättig-heter, därefter djurens och nu är det dags för växternas.

Skogvaktaren Wohlleben menar att människan visser-ligen måste använda en del träd, men att man fram tillavlivningen bör ge dem ett gott liv. Metoden för det,åtminstone i Centraleuropa, är blädning. Monokulturerger inte trädet ett värdigt liv. Där får det inte utlopp försina behov och sitt naturliga beteende.

Även om Wohlleben vill riva de moraliska gränsernamellan vår syn på djur och på växter medger han att mankanske har gått rätt långt i Schweiz, där det är förbjudetatt halshugga en blomma vid vägkanten utan vettiga skäl.

Om växterna verkligen har ett själsliv eller om de kanlida låter författaren vara osagt. Man kan välja att tolkahans tal om kärlekshistorier och sociala dramer sombildliga uttryck. Frågan är om höstens svenska läsarekommer att göra skillnad på bildligt och bokstavligt.Eller på Tyskland (där barrskogens trädslagsrena ochenskiktade skogar inte är naturnära) och Sverige.

SÄKERT KOMMER HÖSTENS svenska lansering av boken attleda till krav på att behandla träden som om de kunde bli kränkta och plågade. Tills vi vet säkert.

Man kan också tänka sig att Wohllebensår lite extra vördnad för naturen hosmånga skogsbrukare. Bokens insikter omsam spelen är i och för sig inte nya, men de är fascinerande och väl berättade – vare sig samspelen är sociala eller”bara” biologiska.

Så låt oss fascineras! Några gördet kanske till den grad att de bör-jar sköta skogen lika mycket förträdens skull som för avkast-ningens. Och varför inte i så fall?Låt tusen blommor blomma!

Kadaver på timmerbilen?

TEMA: SKOGSTRANSPORT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12-25RUTIN SKOGENs utsända får skjuts med erfaren timmerbilschaufför . . . . . . . . . . . . . . . . . .12WIN-WIN Större lastbilar vinst för såvä miljö som plånbok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18SKOGSBILVÄG Bra vägar är viktiga för virkesaffären . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22

VIRKESMARKNADEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26-29PRISBAROMETERN Hur drabbar Brexit svenska skogsägare? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26MÖBELVIRKE Ikea tror på poppel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28MÅTTOMVANDLING Svårt att få kläm på amerikanska virkesmått . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29

SKÖTSEL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31-35VILTBETE Mindre skador när älgen fick äta tallris . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31FÖRSÖK Här provas olika metoder att gallra poppel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32SALA Så ska Karl Hedin beskoga brandfälten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34

TEKNIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37-40MILJONORDER Vitryska statens skogsbolag valde Vimek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37BJÄSSE Sverigepremiär för Tigercats skotare 1085C . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38LAMINERAT Husqvarna lanserar lättare och stabilare sågsvärd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39PRODUKTTEST Arbetskläder från EIA passar som handsken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40

SKOGEN – En oberoende tidning utgiven av Föreningen

Skogen som verkar för god skogs- och naturvård. Vi vill väcka läsarnas nyfikenhet, granska, ge nya impulser och skapa nytta.Målet är nöjda och aktiva läsare!

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare

OMSLAGSFOTOUlla Sundin Beck

INNEHÅLL


2016 • Pris: 66 krDen oberoendeskogstidningen

#8Brandskydd: Nyttsvenskt medel skasläcka bättre. . . . . . . . . . s 6

Sveriges export av sågade trä -varor till Kina steg med 41%under de fyra första månadernai år, uppger Skogsindustrierna.

Viltbete: Låtälgen smakapå riset . . . . . . . . . s 31

Tum, fot, pound,cord: Så mäterde virke i USA. . . . s 29

TIMMERBILEN VÄXERAlla vinner på att

Skogslust!Samverkan ska locka

unga till skogs

28

”Utsläppen av kol -dioxid från helatransportsektornkan minska med 550 000 ton per årom större fordontillåts i Sverige.”

Victor Asmoarp, Skogforsk18

6 22 46

SKOGEN08-s3-5.qxp_Layout 1 2016-08-15 15:30 Sida 3

LÄSARNAS SIDA

JA. Trevlig samverkanGör det till trevliggrannsamverkan om”våran väg”.

GÖSTA JONSSON

NEJ. Vissavill användavägen, meninte betalaunderhåll.

ALMER HOLMBERG

NEJ. Bolag slarvarSveaskog informerar inte inför avverkningar som leder till sönderkörningar.

NN

NEJ. Dyrt grus Vissa saknar erfaren-het av vad grus kostar.Och det är svårt att fåjägare undvika vägenunder tjällossning.

CHRISTER NILSSON

NEJ. InstängdGammalt muntligt avtal gör att en kan stänga av sin vägdel.Saknar utfart från min skog.

LENNART ÖSTLUND

JA. Snökedjor året runtTips: Använd gamla traktorsnö-kedjor för att sladda vägmittenen varm sommardag. Fastnarinte i stenar!

KNUT RICHARDSSON

JA. Prisvärt Bra att bilda en väg -sam hällig hets före -ning, trots kostnadenför lantmäteri.

NN

JA. Inga smitareVägjobb utförs motersättning, inga frivil-liga arbetsdagar meddåligt del tagande.

LARS OLSSON

JA. Alla lagar efter sigDelägarna lagar skada som deorsakar.

BJÖRN LARSSON

NEJ. Avgift hamnar felAndra vägars avgifter där för-rättning saknas läggs på de vägardär gammal förrättning finns.

ANNIKA

JA. Fint samarbetemellan grannar,möjlighet att träf-fas.

JONAS GRAMER

NEJ. Fritidshus -ägare saknar för -ståelse för skogs -ägares intressen.

PETER LIDEHÄLL

JA. Bättre medgrus på vägen änpengar i kassan.

GÖRAN J

JA. Men inteautomatisktMen motsättningarmåste slipas ibland!

NN

NEJ. RättslösSom icke boende harjag ingen rätt överhuvud taget!

BO PERSSON

JA. UnderhålletfunkarÅrsmöte väljer sysslo-män, underhåll funge-rar bra!

OVE PERSSON

NEJ. Bråk!NN

JA. Skapa insikthos medlemmarnaatt de investerar iegen fastighet.

NN

JA. Tryggt med bolagPositivt när skogsbolag domi -nerar ägandet.

GÖSTA

NEJ. Håller i plånbokenAndra skogsägare vill

inte dela på kostnaden.JAN-OLOF MIKAELSSON

4 SKOGEN

NEJ. AvundsjukaAvundsjuka ställer tilldet.

ANDERS

JA. Styrelsen lyssnarKommer bra överens i styrelsen,lyssnar och är raka.

KERSTIN ROSENGREN HÖGLUND

NEJ. Styrelsen lyssnar inteStyrelsen är inkompetent, typbesserwissrar!

KONSULT

Tidningen SKOGEN ges ut avFöreningen Skogen som verkarför god skogs- och naturvård.

Växel: 08-412 15 00 Adress: Box 1159, 111 81 SthlmBesöksadress: Vasagatan 50 E-post: [email protected]: skogen.seFacebook: facebook.com/ForeningenSkogenTwitter: @SkogsForeningen

Chefredaktör/ansv utgivareBengt Ek 08-412 15 [email protected]

RedaktionAnders Danielsson 08-412 15 [email protected] Lepikko 08-412 15 [email protected] Zetterberg, grafisk form

WebbansvarigAnnika Perslid 08-412 15 [email protected]

AnnonserThomas Bogár 08-412 15 [email protected]

EkonomiRose-Marie Högberg 08-412 15 95 [email protected]

PrenumerationerAnna Stålhand 08-412 15 [email protected]

Pris helår (11 nr): 589 krMedlem i föreningen: 529 kr Se även skogen.se/skogenpreneller sidan 50.

Adressändring: Mejla [email protected] eller gå till skogen.se/adressandring

Upplaga15 400 ex (enligt TS 2015)98 000 läsare (enligt Orvesto Konsument 2016:1)

Tryck: Sörmlands Printing SolutionsISSN: 0037-640X

BLI MEDLEMBara 300 kr – gå till skogen.se/foreningen/bli-medlem

Den oberoende skogstidningen

NEJ53%

JA47%

Fungerarsamarbetetom vägen? 57 PROCENT AV DE 72 PER-

SONER SOM SVARADE PÅMÅNADENS FRÅGA ÄR NÖJDA.

NEJ43% JA

57%

Läs nyhetsbrevet eSKOGEN så missar du inte nästa månads fråga. Prenumerera gratis på skogen.se.


http://www.skogen.se/skogenpren

http://www.skogen.se/adressandring

http://www.skogen.se/foreningen/bli-medlem

PADDAN I SKOGEN!Nu kan du ta med SKOGEN ut i skogen - i vår nya app! Med den kan du läsa tidningen i din smartphone eller på din läsplatta var du än är.

Du hittar SKOGENs app på Google Play (Android) eller i App Store (iOS).

Gör så här:

1 . Ladda ner SKOGENs app.2. Öppna appen i din telefon eller läsplatta. 3. Logga in med ditt kund- nummer och postnummer.

Trevlig läsning!

Inte prenumerant än? Bli det idag! www.skogen.se/sko0816 eller 08-412 15 00


http://www.skogen.se/sko0816

6 SKOGEN

AKTUELLT

SKOGSSKYDD 150 000 hektarsvensk skog ska skyddas fram tilloch med 2020. Nu vill myndighe-terna höra din synpunkt på hurdet ska gå till.

Mellan 1999 och 2010 skulle 400000 hektar skog nedanför fjäll-gränsen skyddas, enligt miljö-målet Levande skogar. Till 2020ska ytterligare 150 000 hektarskyddas och planen för hur detska gå till och vilka skogar somska ingå måste tas fram snabbt.

Redan i år ska Skogsstyrelsenoch Naturvårdsverket kommamed förslag i form av en natio-nell strategi för formellt skydd.

SKOGEN har talat med projektledare Bo Hultgren påSkogsstyrelsen som tillsammansmed Jonas Nordanstig frånNaturvårdsverket leder revi -deringen av skyddsstrategin.

Hur går ni till väga? – Vi ska titta på vad som gjorts

under tidigare år. Vi kommerockså att föra en dialog med

skogsägare, forskare och andra.Bland annat ordnar vi en hea-ring i oktober. Det här ska ledatill ett beslutsunderlag om hurarealer ska fördelas länsvis, vil-ka skogstyper som bör priorite-ras samt vara ett underlag förregeringens fortsatta arbetemed miljömålen. Vi tittar ocksåpå ekologiska och ekonomiskakonsekvenser samt hur vi nårolika miljökvalitetsmål.

Vilka skogar kommer attskyddas?

– Vi ska titta på kända värde-fulla skogar och se hur de omfat-tas av formellt skydd. Vi vill ock-så titta på de viktiga frivilligaavsättningarna, men till dem harvi tyvärr bara begränsad till-gång. Vi kommer också att upp-söka vissa skogsägare med nyc-kelbiotoper på sina ägor.

Är detta något som denenskilda skogsägaren behövertänka på?

– Det är ju inte jättemångaskogsägare som berörs. De som

Säg din mening om skyddad skog

Freddy Klaffmo på Miracu-lum Fire har varit med ochutvecklat medlet. Han berättaratt det har erhållit flera miljö-märkningar i USA, där för -säljningen pågått längre än här i Sverige.

– MAN BEHÖVER INGET andnings-skydd när man sprutar med det.Det kan vara bra med handskar,men bara för att hindra att manblir torr om händerna av saltet,säger han.

I Sverige har medlet sålts tillflera länsstyrelser. Nyligen in -leddes ett samarbete med Sam-sons som säljer markbered-ningsutrustning och har utveck-lat en brandbox, ett slags förstahjälpen-låda, för skogsmaskinenså att föraren snabbt ska kunnasläcka till exempel gnistbrand.Där ingår bland annat vatten-dunkar preparerade med släck-ningsmedlet.

Fredrik Klaffmo ser storamöjligheter att släcka även stör-

re skogsbränder med det. Hansäger att det har prövats i USAmed goda resultat, men att desvenska rutinerna behöver sesöver.

– I STÄLLET FÖR flygplan som häm-tar vatten vid sjöar behövs heli-koptrar som hämtar prepa reratvatten vid pooler. Men poolernabehöver inte vara jätte stora,eftersom det inte behövs likastora mängder vatten.

KARIN LEPIKKO

Nytt medel kontrollerar eldenBRANDSKYDD En ny typ av släck-ningsmedel kan underlätta vidbekämpning av skogsbränder.SCA använder det redan vidnaturvårdsbränning.

Medlet som heter MiraculumFire Forest är svensktillverkatoch späs ut med vatten. EnligtSCA:s naturvårds expert TomasRyd kvist har det flera fördelar.Till exempel kan branden kont-rolleras med större precisionoch det krävs betydligt mindrevatten vid släckning.

– Det är så effektivt att vi kankontrollera exakt var det skabrinna och vi slipper också ris-ken för efterföljande glödbrän-der, säger Tomas Rydkvist.

ÄVEN VID FÖRBEREDELSERNA finnsfördelar, anser han.

– Tidigare har det varit så attvi måste spruta den angränsan-de marken med stora mängdervatten strax innan, annars duns-tar det, men det här medlet kansprutas på långt i förväg. Dess -utom kan vi dra ned på efterbe-vakning. När det är släckt är detsläckt, säger Tomas Rydkvist.

Medlet är miljövänligt ochkan sprutas runt exempelvistorr akor, lågor eller tjäderbonsom man vill skydda.

? I Sverige har medlet hittills mest använtsvid naturvårdsbränningar. Foto: SCA.


1Du har startat en skogspodd meddin pappa Bosse – varför?

– Far är 83 år och vi har ett genera-tionsskifte framför oss. Jag vill lära migmer och tänkte att en podd är en braidé. Medan han lär mig får fler ta del avdet. Dessutom verkar det finnas ettgap mellan miljörörelsen och skogsbru-ket. Jag tror vi kan täppa till det i ochmed att vi jobbar med mycket biologiskvariation, samtidigt som vi har högproduktion och timmer av hög kvalitet.

2Vad kommer ni att prata om i Skogspodden?

– I första avsnittet var det fokus påsådd och hur vi gör. Vi kommer ocksåatt prata om röjning, hur man kanminska viltskador, gallring och hurman förebygger stormskador. Vi kom-mer också att ha gäster.

3Du är tjänstledig civilingenjörsom pluggar skog. Varför?

– Jag vill lära mig mer om skogsbrukoch ta över familjens skog och gårdar.Min mammas morföräldrar köpte engård i Småland i början på 1900-talet,så det är redan femte generationensom brukar den skogen. Plus att minfar har stor kunskap och jag vill läramig så mycket som möjligt av honommedan han är pigg och alert.

LINA ARVIDSSON

Fotnot: En podd kan beskrivas som ettinternetsänt radioprogram.

227… miljoner kronor i skadestånd för

Salabranden. Det kräver två för-säkringsbolag i en stämningsan-sökan mot Stora Enso som sägs

bära ansvaret för branden.

SKOGEN 7

AKTUELLT

3 SNABBAPER JONASSONSkogspodden.se

Rut ger rätt till hugg och fräs

gör det kommer att få ersättningför avsatt skog. Och grundin-ställningen är att skyddet inteska vara starkare än nödvändigt.

Regeringsuppdraget kräveratt ni agerar på kort tid, vilketinnebär att förslagen inte hin-ner skickas ut på remissrunda.Ser ni några risker med det?

– Dialogen är alltid viktig ochdet är tråkigt att tidsramarnainte ger utrymme för en remiss.Vi har gjort förutsättningarnatydliga och hoppas att allaintressenter tar vara på möjlig-heten att lämna sina synpunkterdirekt till oss under arbetetsgång eller på hearingen i okto-ber.

Är det något skogligt intres-se som utmärker sig i diskus-sionerna?

– Nja, nyckelbiotoperna enga-gerar många och man kan nogsäga att det blivit mer tryck påatt avsätta skog för friluftsliv.

KARIN LEPIKKO

VAD TYCKER DU?Om du vill lämna synpunkterangående strategin för skogs-skyddet kan du kontakta BoHultgren på Skogsstyrelseneller Jonas Nordanstig påNaturvå[email protected]@naturvards-verket.se

Bo Hultgren, Skogsstyrelsen

UTÖKNING Från den 1 augusti harrut-avdraget utökats till flerträdgårdstjänster. Nu ingår tillexempel stubbfräsning och träd-fällning.

För den som utför jobbet finnsen del att tänka på. Det gäller attkunna erbjuda fakturamodellen,kunden vill ju få det rabatteradepriset på en gång. Det innebäratt du först måste fråga om henköpt hushållstjänster tidigareunder året och för hur mycket.Då vet du hur stor skattereduce-ringen blir.

Om kunden har rätt till skat-tereduktionen fakturerar du

som vanligt, men drar av hälftenav hela arbetskostnaden inklusi-ve moms och begär resterandedel av Skatteverket.

Rut-avdraget är ett skatteav-drag för hushållsnära tjänster.

Det gäller bara arbetskostnadupp till 25 000 kronor eller50 000 för personer över 65 år.

Mer information finns pågoo.gl/XbsyyP.

KARIN LEPIKKO

INGÅR INGÅR INTE• Beskärning, fällning och bortta-gande av träd och buskar.• Röjning av sly, stubbfräsning ochvedkapning.• Kompostering och hopsamling avträdgårdsavfall inför bortforsling.• Återställande av mark efter attträd och buskar tagits bort.

• Bortforsling och hantering av träd-gårdsavfall utanför tomten.• Plantering.• Rådgivningstjänster.• Kostnader för maskiner. • Restid.• Utföraren får inte vara nära släktmed kunden.

Foto

: Tho

mas

Ado

lfsén

/SKO

GEN

bild


Erik Thyselius kritiserar i enledare i Smålandsposten Skogs-styrelsens beslut att offentlig-göra alla avverkningsanmäl-ningar och anser att grundidénom frihet under ansvar hotas.

CITATET ”Mångakänner oro föratt ’det osyn ligakontraktet’ ärpå god väg attförsvagas.”

MÄSSOR För fem år sedan över-gick Skogsnolia till intervalletvart fjärde år, men det blev försällan, enligt Tommy Abrahams-son som är vd på Nolia. Nästaupplaga blir därför i juni 2018,ett år tidigare än tänkt och ett årefter Elmia Wood.

– Branschfolk har framförtönskemål om att vi återkommervartannat år. De vill kunna fokusera på två stora mässor:Skogsnolia i närheten av Umeåoch internationella Elmia Woodi Jönköping. Det blir två tydligasamlingspunkter och det under-

lättar för utställarna att planera.Planeringen är förstås extra viktigt för den som ska visa uppstora maskiner, säger TommyAbrahamsson.

DESSUTOM GÅR utvecklingensnabbt framåt, resonerar han.Det gäller såväl på maskinsidansom inom forskningen ochskogs ägarföreningarnas tjäns-teutbud. Därför är fyra års vän-tan mellan gångerna för långt.

Något formellt tema för mäs-san har inte spikats, men Tom-my Abrahamsson säger att håll-

barhet inom skogsbruket dis -kuteras hett och alldeles säkertkommer att lyftas fram.

MÄSSAN SKA LIKSOM tidigare för-läggas till skogarna kring Umeå.

– Vi har bestämt att vi skabyta ställe, men vi får återkom-ma till exakt var. Vi ställer justora krav på området som skaha plats för exempelvis prov -avverkningar, säger han.

Skogsnolia brukar ha cirka200 utställare och 13 000 be -sökare.

KARIN LEPIKKO

Skogsnolia åter vartannat år

8 SKOGEN

AKTUELLT

Ersättning förledning höjsKRAFTLEDNINGAR Ersättningentill markägare som drabbas avintrång av ledningsstolpar höjsordentligt. LRF och energiföretagensbranschorganisation har kommitöverens om höjningar runt 50 pro-cent, beroende på typ av mark ochledning samt var i landet man bor,uppger tidningen Land. Sedansenaste översynen 2006 har ersätt-ningarna indexreglerats, men släpatefter värdeökningen på mark. Därförfick LRF Konsult i uppdrag av LRF attrevidera tabellerna.

Rödlistad artriktigt vanligNYCKELBIOTOPER Rödlistadevedsvampar var så vanligt förekom-mande i nordvästra Dalarna att deinte kan användas för att identifieraskogar med höga naturvärden. Detvisar en inventering gjord av Artdata-banken och Skogsstyrelsen. Svam-parna var ovanligare i de beståndsom avverkats de senaste 70 åren,men det fanns inga stora skillnadermellan äldre produktionsskogar ochnyckelbiotoper. I det här området ärarterna ”helt enkelt spridda i allaskogar äldre än 70 år”, skriver Svea -skog i ett pressmeddelande.

– Här får vi använda oss av mäng-den gamla träd och mängden ochkvaliteten på död ved som indikato-rer på nyckelbiotoper i stället, sägerStefan Bleckert på Sveaskog.

SOMMARJOBBARE Högstadieeleverna Albin Danielssonoch Oscar Karlsson från Stora Mellösa utanför Örebro, ägnaren del av sommarlovet åt skogarbete för Sveaskog. I höstska de börja nian på Odenskolan i Odensbacken.

Vad får ni göra?– Vi trampar ner gräs runt björkplantor så att de inte ska

bli övertäckta med allt gräs och täckas med snö i vinter. Vikommer att arbeta två av totalt fyra veckor med det här. Vadvi ska göra sedan vet vi inte än, säger Oscar.

Vad tycker ni om att sommarjobba i skogen?– Nu när det är så här soligt så längtar man till sjön, med-

ger Oscar. Men det går bra och vi hör inte till det mestarbetsskygga släktet. Jag känner till platsen bra, eftersomjag brukar jaga på den här marken.

– Ja, det är en bra arbetsuppgift, instämmer Albin somäven brukar hjälpa till i skogen hemma på gården.

Vad vill ni jobba med i framtiden?– Jag är inte helt hundra än, men kanske lantbruk, säger

Albin Danielsson. – Jag ska gå på Kvinnerstagymnasiet på naturbrukspro-

grammet med inriktning mot skog, säger Oscar Karlsson. Text & foto: TERESIA BORGMAN

Albin och Oscar hjälper björken


SKOGEN 9

Dofter skafånga borreSKADEDJUR I sommar har Mittuni-versitetet gjort försök med att fångabastborrar i doftfällor .

– Feromonbeten ska inte baraanvändas inom forskning, utan ock-så för att kunna skydda utsatta sko-gar på ett miljövänligt sätt, sägerErik Hedenström, professor vid uni-versitetet.

2011 dödades uppskattningsvis800 000 kubikmeter träd av bark-borrar i Västernorrland, men nio avtio träd var också angripna av denmindre kända, dubbelögade bast-borren. I fjol upptäcktes också storabastborreangrepp på vindfällda träd,vilket ökar risken för angrepp pålevande träd i år, skriver universitet.

Viltutfodringkan reglerasLAGFÖRSLAG Regeringen vill för-bjuda eller införa villkor för utfodringav vilda djur som inte hålls inhägna-de. Det är framför allt den ökandeutfodringen av vildsvin och hjortsom ligger bakom förslaget. ”Att läg-ga ut foder till viltet kan medföraproblem även om födan i sig inte ärskadlig”, skriver Näringsdeparte-mentet. Skador på jord- och skogs-bruk, trafikolyckor och växandepopulationer nämns som problem.

AKTUELLT

Ek faller för insekter

BERÄTTA OM DITTJÄGMÄSTARJOBB!

På en ny facebooksidauppmanas alla jäg-mästare att berätta

vad de gör. Sidan skahjälpa ungdomar att sevilka intressanta ochmångsidiga sysslor jäg-mästarutbildningen kanleda till.

VISINGSÖ An grepp avinsekter leder till ovan-ligt stor avverkning av de berömda ekarna påVisingsö i Vättern. Cirkatusen kubik tas ut i år.

Visingsös ekar har desenaste åren drabbats avinsektsangrepp, blandannat av frostfjäril ochekvecklare, berättarskogsvaktare FredrikEllgren på Statens Fas-tighetsverk.

– Det har varit ganska om -fattande angrepp. Det brukaregentligen inte påverka eken såmycket, så troligen finns flerorsaker till att skogen har drab-bats av nedsatt vitalitet. I år skavi därför ta ut ungefär tusenkubik, vilket är exceptionelltmycket för den här skogen.

EKSKOGEN PLANTERADES med bör-jan under 1830-talet för att säkrastatens behov av virke för far-tygsbyggen. När fartygsbyggenagick över till andra material stodskogen kvar. Nu är det en rakoch ståtlig ekskog med en be -svärande åldersstruktur – mer-parten av träden började växarunt mitten av artonhundratalet.

– Stormen Egon i januari 2015härjade och vi tog ut cirka tre-hundra fastkubik ek. Året innantog vi mindre. Nu plockar viöver hela området ut dem somdör. Med tanke på ålderstruktu-

ren är det kanske inte fel, menhelst vill vi koncentrera enavverkning till områden som virationellt kan återbeskoga.

Tidigare har man gallrat ochljushuggit men inte slutavverkati större skala. Det finns mindrebestånd med gallringsmogen eki femtioårsåldern och någrasmåskvättar runt tjugo år.

– På Visingsö är det en pro-duktionsskog med kulturvärdeoch just det gör det spännandeoch roligt att bedriva skogs -bruket, säger Fredrik Ellgren.

OMRÅDET ÄR EN STOR attraktionmed många vägar genom ek -skogen, vilket är en viktig faktorför turismen. Skogsvaktaren harnåtts av synpunkter från besöka-re, eftersom vägarna har påver-kats av virkestransporterna.

Nu tas virket bland annat tillen såg i Österbymo och till golv-fabrikanten Kährs.

– Vi har settatt splintveden iekar som nyli-gen dött harpåverkats, så detblir prisavdrag.Men det är myc-ket kärna i ek sådet mesta gåratt ta tillvara,vilket känns bramed tanke på attskogen från bör-jan var avseddför hög kvalitet.

Fredrik Ellgren hoppas påbättre tider i ekskogen:

– Insektsangreppen brukarklinga av efter några år och intehålla i sig så länge som de nu hargjort. Vintern var bra utifrån detperspektivet, så i år kanske detgår bättre.

DEN HOTANDE åldersstrukturen ären annan sak.

– Vi vill att skogen ska kunnastå så länge som det bara går, förbesöksnäringens skull, samti-digt som det är en produktions-skog där vi vill avverka mindreområden för att sätta ek igen.

Arealen ek har dessutomutökats genom att man har plan-terat på tidigare barrområden.

– Vi jobbar successivt med attfå upp en kvalitetsekskog påVisingsö, för just den här skogenkommer ju inte att stå för evigt,avslutar Fredrik Ellgren.

ULLA SUNDIN BECK

POLITIK I somras sparkade rege-ringen den utredare som skullese över skogsvårdslagen. Nu ris-kerar utredningen att försenas.

– Processen är igång, sägerAdriana Haxhimustafa, pressek-reterare hos landsbygdsministerSven-Erik Bucht om rekryte-ringen. Frågor om kvalifikatio-ner och vilka åsikter man intebör ha som skogsutredare vill

hon inte svara på. Ej heller närtillsättandet kan tänkas ske.

– Jag önskar jag kunde svara.Jag kan bara säga att vi hoppashitta någon så snart som möj-ligt. Det var ju olyckligt att dethär skulle hända under semest-rarna, säger hon.

Det som hände var att utreda-ren Charlotte Riberdahl underAlmedalsveckan fällde någrauttalanden om äganderätt som

väckte ramaskri i skogsvärlden.En titt på tidigare skogsutre-

dare ger inte många ledtrådarom lämpliga kvalifikationer.Charlotta Riberdahl är hovrätts-lagman i Jönköping. MaggiMikaelsson som utsågs till attutvärdera skogspolitiken 2004var då landshövding i Jämtlandoch hade bakgrund som riks-dagsledamot för Vänsterpartiet.

KARIN LEPIKKO

Ny utredare på gång – någon gång

? Visingsös berömda ekskog har enbesvärande åldersstruktur.


Dunkel omger hela Sveriges HEMLIGA AVVERKNINGSVOLYMER, INTÄKTERSOM KLUMPSUMMOR – DET ÄR INTE LÄTT ATT FÅ FRAM FAKTA SOM MEDLEM I SVENSKA FOLKETS ALLMÄNNINGSSKOG. DET ÄR DAGS ATT ÖKA TRANSPARENSEN, SVEASKOG!

Tänk er ett årsmöte för en allmänningsskog. Enäldre kvinna begär ordet. – Ursäkta en dum fråga, men hur mycket skoghar vi avverkat i år egentligen?– Det är hemligt, säger ordföranden.

– Okej, men jag har en dum fråga till: Hur mycket harvi fått betalt för vårt virke, fortsätter hon.

– Det är också hemligt, säger ordföranden. Kvinnan ser förvirrad ut men fortsätter: – Vi säljer tydligen inte bara vår egen skog, vi köper ju

också in skog från andra skogsägare – hur mycket tjänarvi på det?

– Hemligt, säger ordföranden och börjar allt mer låtasom en papegoja.

Tror ni att en sådan allmänningsstyrelse skulle fåansvarsfrihet och bli omvald? Naturligtvis inte, det voreabsurt. Men detta är faktiskt verkligheten för Sverigesstörsta allmänning: statliga Sveaskog.

ALLMÄNNINGENS DELÄGARE, svenska folket, får inte veta hurmycket skog som avverkas på de 3,1 miljoner hektar som”vår allmänning” förvaltar. I årsredovisningen för 2015klumpas den siffran ihop med det virke som avverkas påandras mark (mer om detta längre ned).

I årsredovisningen redovisas inte heller hur mycket”vår allmänning” fick betalt – i kronor per kubikmeter –för det virke man säljer från egen skog. Det är ju ett nyckeltal som alla i branschen förstår och kan relateratill, men den hjälpen att bedöma Sveaskogs affärsmäs-sighet får vi alltså inte.

Det finns fler frågetecken i årsredovisningen. Alla somhar arbetat med skogsförvaltning vet hur lätt det är attförbättra resultatet för enskilda år ( ja, det funkar till ochmed för årtionden). Det är bara att öka slutavverknings-arealen. Men det går inte att se om Sveaskog överavver-kar eller underavverkar ”vår skog”.

Visserligen står det att man bara avverkar 71 procentav tillväxten. Det låter betryggande, men det är egentli-gen ett nonsensmått så länge man inte relaterar det tillåldersfördelningen. Har man mycket yngre medelåldersskog, som Sveaskog har, är det i praktiken omöjligt attavverka hela tillväxten. Dessutom olagligt med tanke påskogsvårdslagens regler om lägsta tillåtna slutålder.

Listan med frågetecken kan göras ännulängre: Varför är statliga Sveaskog i dag det enda skogsföretag som har en stor egenmaskinpark? Nästan alla andra stora aktörer på marknaden är i princip heltentreprenörsbaserade, Sveaskog har 143heltidsanställda maskinförare. För att detär lönsamt? Eller är det facket som styr?

Varför delar företaget inte ut mer pengartill oss ägare? Enligt policyn ska företaget dela ut mellan60 och 90 procent av ”vinsten”. Varför ska ett statligtföretag, vars enda uppgift är att förvalta skog, samla påsig alltmer pengar? Man behöver inte spara för någratunga investeringar – man är ju bara ett skogsförval -tande bolag.

Varför är den utdelningsbara vinsten inte högre?Svea skog har fått den absoluta merparten av skogen gratis, skulderna är måttliga och förutom virkesintäkterhar man intäkter från jakt, fiske inklusive det exklusivalaxfisket i Mörrumsån samt skogsplantor. Om man slårut årets utdelning på 800 miljoner kronor på den pro -duk tiva skogsmarksarealen blir det beskedliga 260 kronor per hektar. Är det en rimlig nivå?

Dessutom: I fjol sålde man skogsfastigheter för 250miljoner kronor, nästan allt var reavinst. Det motsvarar i runda slängar en tredjedel av utdelningen.

OCH SÅ KOMMER VI till den stora frågan som inte hellerbesvaras i årsredovisningen: Varför sysslar ett helstatligtföretag med virkeshandel? Det kan handla om fem mil-joner kubikmeter som Sveaskog varje år köper av privataskogsägare och säljer till skogsindustrin, men den exak-ta siffran finns som sagt inte i årsredovisningen. Om denuppgiften stämmer är alltså varannan stock som Svea -skog säljer avverkad på andras marker. Det gör i så fallSveaskog till Sveriges i särklass största så kallade traderav virke.

Varför? Vad är det som gör företaget lämpat att ta denrollen? Och risken? För virkeshandel är alltid en risk-fylld verksamhet – en vacker dag viker marknaden ochdå sitter man med ett stort virkeslager som måste säljasmed förlust.

Tradingen väcker fler frågor. Sveaskog har enligt enuppgift försörjningsansvar för ett större norrländsktbruk, ett ansvar som man bara klarar med hjälp av enomfattande virkesimport. Är det en statlig uppgift?

EN KÄLLA SÄGER ATT Sveaskog bedriver omfattande virkes-köp i områden där Mellanskog är den huvudsakliga kon-kurrenten. Samma Mellanskog är delägare i Setra, Sveri-ges största sågverkskoncern. Samma Setra som Sveaskogäger till hälften. Hängde ni med? Visst är det bra medkonkurrens, men är det verkligen företagsekonomiskt

Hopp om bättre? Svea -skogs styrelseord förandeHelene Biström har lovatökad transparens. Foto: Sten Jansin.

10 SKOGEN

ANALYSEN


smart att driva upp priserna för samma råvara från samma skogsägare som ska till samma, gemensamt ägda industri?

Okej, historiskt har det sagts att Sveaskog genom sintrading kan driva upp virkespriserna för det virke somavverkas på egen skog. Större volymer ger högre priserper kubikmeter. Men stämmer det?

Ja, det vet vi inte, eftersom alla intäkter redovisas somklumpsummor.

MAN SKA JU INTE LYSSNA PÅ rykten, men det har viskats attSveaskog får sämre betalt än andra aktörer i vissa om -råden. Sant eller falskt? Det kan man inte säga, års -redovisningen ger ingen hjälp. Det finns också ett annatrykte: Sveaskog kan säkra affärer genom att lägga in eget”billigt” virke.

Sådana här rykten kan Sveaskog lätt avfärda genom attredovisa vad man får betalt för virket. Är det ett rimligthögt pris funkar strategin, annars stör man bara mark -naden. Och riskerar ”våra” pengar.

SKOGEN har tidigare skrivit om Sveaskogs icke-transparenta affärer. Detta är dock förhoppningsvis sistaåret som det finns anledning att ta upp ämnet. I 2015 årsårsredovisning säger den nya ordföranden HeleneBiström att Sveaskog ska bli mer transparent, så nästa årfår vi säkert veta hur mycket ”vår allmänning” avverkarpå egen skog och vad man får betalt för vårt virke. Upp-gifter som den andra stora statliga skogsägaren, Statensfastighetsverk, föredömligt redovisar sedan länge.

Om man nu ändå satsar på transparens kan man vällika bra berätta vad man tjänar på tradingen. Då förstkan vi som delägare bedöma om ”vår allmänning” är såvälskött som vi alla hoppas.

OCH SÅ EN SAK TILL som jag som delägare gärna vill få belysti nästa årsredovisning: Vad innebär Skogsstyrelsensbeslut att inte sänka slutåldrarna i norra Sverige? Måsteavverkningarna minska nu?

CARL-HENRIK PALMÉR

Carl-Henrik Palmér är jägmästare, journalist och ledamotav KSLA. Han har tidigare arbetat på bland annat Skogs -styrelsen och Skogforsk. 2013 tilldelades han Greve CarlBernadottes skogspris.

s allmänning

SKOGEN 11

Foto: Björn Svensson/SKOGEN

bild

Höstplantera– och skörda nyaframgångar direktVänta inte till våren, utan plantera din nyaskog redan i höst. Du vinner tid –dessutom får plantorna ett dubbelt miljövänligtoch effektivt skydd till priset av ett!

Om du beställer plantor som är behandlade med Conniflex så får du ett både effektivt och miljö-vänligt skydd mot snytbaggeangrepp. Och beställer du för leverans under hösten 2016 bjuder vi på en behandling med Trico.

Trico är ett biologiskt och miljövänligt medel som skyddar mot viltbetning. Både Conniflex och Tricoger plantorna ett effektivt skydd den första känsligatiden på hygget.

Ring 0771-355 355 eller kontakta dinsäljare redan i dag och gör din beställning!

Behandla med Conniflexoch få Trico på köpet!

www.skogsplantor.se

+


http://www.skogsplantor.se

12 SKOGEN

PÅ VÄG medJOHNNY



SKOGEN 13


14 SKOGEN


ET ÄR BRÅDA DAGAR I JUNI. Timretska ut och det är Johnny Anders-

son och hans kolleger som fraktar detfrån skogen till mottagningsplatserna.

– I skogen träffar man sällan någon. I regel är skördareoch skotare klara när vi kommer till avlägget, säger han.

Då är det bra om virket är uppmärkt och skogsvägenoch upplagsplats är i ordning för bästa flöde.

Johnny har tillbringat 49 år i bilen. De första årensom hjälpreda åt pappa, sedan som förare och företags-ledare tillsammans med sin bror. 2010 drog de ner påverksamheten, sålde de flesta bilarna och turas nu omatt köra den bil de behöll och som rullar i Västsverige.De kör även andra åkeriers bilar.

Från avlägg till industri, lasta och lossa – hur svårtkan det vara? Flödet kan

verka okomplicerat, menluttrade timmerbilsföraren

Johnny Andersson harmånga tankar om hurlogistiken kan flyta ännu

bättre.

Radio P4 Halland står på för jämnan. Tomas Ledinsjunger ”Du kan lita på mig” när vi rullar från ett ny -vaket Varberg och ett temporärt jätteupplägg i hamnen,där Johnny redan har lossat massaved från Gnosjö. Hanbörjade jobba klockan fyra-fem i morse. Nu ska vi öster-ut och hämta kubb för leverans till Alvesta.

VÄG 153 RULLAR FRÅN kusten genom Varbergs och Falken-bergs kommuner för att byta landskap till Småland. Den har två körfält större delen av sträckan och är hårtbe lastad. Inte minst just nu genom Ullared, där det kända varuhuset bygger om parkeringsplatsen och flyttar ett litet berg.

– Jag tror att det är 11 000 lass som krossas till grus

DText & foto: ULLA SUNDIN BECK


SKOGEN 15

och makadam, säger Johnny som har varit med och körtäven där.

Han hejar hela tiden på alla mötande lastbilar och hetsar inte upp sig över trafikhinder.

– Man är inte mer effektiv om man stressar upp sig. Produktivitet är ett självklart ord. I samarbete med

sex-sju åkerier byter han lass för en smidig logistik, ochJohnny administrerar bytena som för den egna bilensker varje vecka.

TIMMERBILSKÖRNING VISAR SIG vara mer specialiserat än man kan tro. Det är inte bara att hämta pinnar i skogen.Kanske är det en förklaring till att man har varit relativtförskonade från utländsk konkurrens.

Johnny har stor lokalkännedom och förstår branschen.– Det finns bolag som kräver svensktalande chauf -

förer, säger han.

BILEN HÄMTAR I REGEL ett sortiment åt gången, kanske två.Åkeriet tappar i kapacitet om det ska hämtas tio kubikhos en markägare varje år i stället för hundra vart tiondeår. Eftersom fastigheterna i Sydsverige är ganska små ärproblemet dock inte enkelt att lösa. Johnny anser att vissa avverkningar delas upp i alltför många sortiment.Varje sortiment kan alltså betyda nytt besök med tim-merbilen på samma ställe.

Så dyker vi in i skogen. Johnny byter till kranhytt ochlastar. Det går ytterst smidigt och snabbt, lasten ligger

”MAN ÄRINTE MEREFFEKTIVOM MANSTRESSARUPP SIG.”

HÄR ÄR JOHNNY ANDERSSONS sex bästa tips på hur skogs -ägare, entreprenörer och andra kan göra det smidigt förtimmerbilen. 1. Bra vägunderhåll: skrapat, grusat och sladdat samtupprensat nära vägkroppen vartannat år.2. Det ska vara fritt utrymme upp till 4,5 meters höjdöver vägbanan. Växande träd, grenverk och stolpar ellerliknande hinder får inte finna närmare än två meter frånvägens mitt på raksträcka.3. Noggranna mått för ökad vägbredd i kurvor, vänd -slinga och svängmöjlighet i korsning finns i Skogs -styrelsens instruktioner.4. Upplaget ska tidigt planeras för att få ner skotar -avstånden och minska risken för körskador. 5. Travarna ska ligga så att skotare och skördare inte körsönder skogsbilvägen och vara fria från stående träd,inte ligga under hängande grenar eller ledningar.6. Travar av olika sortiment ska hållas i sär.

TIPS FÖR AVLÄGGET


prydligt och Johnny kontrollerar och spänner fast på biloch släp. Han får trängas med sly och buskar.

– Du ser hur viktigt det är att upplagsplatsen ochvändplatsen är ordnade? Här var det lite väl många trädsom egentligen borde huggas ner. De stod för nära.Backspegeln måste också få utrymme. Men annars vardet god standard, grusat och leverantören hade huggitner grenar som gick över vägen. I brorsans och min egenskog kör vi med en buskröjare som tar nittio centimeterutmed vägkanterna. Det förenklar för alla parter, berät-tar Johnny.

PÅ MÄTSTATIONEN I ALVESTA blir det en kort stunds snack och sedan en snabb lossning vid transportbandet. Kran-körning är ett viktigt moment i jobbet och Johnny hållerundan för en annan bil som står i kö. Men någon presssyns inte. En rast med termos på planen, sedan rullarden tomma bilen på 21 ton ut mot skogen igen.

– Mätningen har tekniskt stått still sedan jag börjadeköra. Det är fortfarande blyerts och papper, i alla fall häri södra Sverige. Men bilen har utvecklats enormt, fram-för allt komforten. Kranhytten är inbyggd, så var det intepå farsans tid, och trots full last stoppar vi inte upp tra -fiken ens i uppförsbackarna. Det är full fart nästan alltid,så man måste känna respekt för den rörelseenergi somen lastad bil om 64 ton innebär. Särskilt vid halka.

Vid nästa stopp tar vi massaved. Alla ordrar ligger idatorn, där också en karta med flaggor markerar voly-merna som ligger färdiga vid skogsbilvägen. De senastedagarna har Johnny kunnat se hur siffrorna på flaggornahar stigit i takt med att skotarrapporterna har kommitin. Häromdagen stod flaggan på 25, nu är det 50. Omleverantören hugger själv lämnas uppgifterna till densom ska registrera dem.

FÖR JOHNNY ÄR DET VIKTIGT att siffrorna stämmer, så att hankan få med sig allt på lasset.

– Det brukar vara väl sorterat vid avlägget, men hurdet i övrigt är organiserat kan man ha önskemål om …När skördarna ändå är där kanske det handlar om femträd till som man kan hugga för att göra bra utrymme för avlägget. Om det görs vid gallringen har du sedansamma avlägg hela vägen till slutavverkning. Det värstaär om virket ligger på vändplatsen. Det händer tyvärr,men inte så ofta.

16 SKOGEN


Mycket i hans vardag handlar om de små detaljer sombör vara trimmade för att produktionen ska flyta jämntoch logistiken vara den bästa.

– Vägunderhållet är viktigt! Om man underhåller föreavverkningen, grusar och rensar nära vägen, så är detbilligare än om vägen körs sönder. Klimatet är emot oss,de senaste åren märks det att frostnätterna har blivit färre här i södra Sverige.

DE SENASTE ÅREN HAR OCKSÅ arbetets organisation föränd-rats: Allt har snabbats upp och det är kortare framför-hållning och fler ändringar. Det händer att fredagenskörorder ändras redan på tisdagen veckan efter.

– Man vill gärna få sin körorder en vecka i taget. Åkerierna är som gummiband och det går ju bra, men då måste det finnas plats att lägga virket om det blirstopp och haveri någonstans vid mottagningen.

Just den här sommaren är massafabriken i Väröstängd för ombyggnad och i Varbergs hamn ligger ett jätteupplag. De stora bolagen har svårare att stoppa ochdra igång snabbt, säger Johnny, som har respekt för det.Att stoppa en avverkningsgrupp som har huggit tre-hundra kubik när den ursprungliga planen sa tusen göringen säljare nöjd och har det huggits ska det skotas. Dettar kanske två veckors fördröjning innan allt stannasupp och likadant när det ska komma igång igen.

– Där finns att jobba på med planering innan flödetblir jämnt, tycker Johnny som vill se en terminal nära Värnamo, och sedan timmerpendlar – gärna extra stora, så kallade ETT-bilar – ut till de stora bruken runt om: Värö, Hyltebruk, Mörrum och Mönsterås.

– För vi som kör i skogen vill inte ligga och köra milefter mil på landsväg.

De stora mottagningarna fungerar inte riktigt bra uråkarsynpunkt. Det blir lätt köer vid mätning och loss-ning.

– I till exempel Värö ska det mätas, sedan ska det framtill en truck som lossar när det går in i fabriken, grindarska öppnas och stängas. Allt detta stoppar upp flödetväldigt. Det sitter man och funderar på jämt!

Men han trivs och påpekar att jobbet bygger på för -troende: Ingen betalning till markägaren innan Johnnysbil levererar. När sista lasset för dagen har lämpats av i Varberg sopar han bilen. Sedan kör han tom hemåtÄtran. n

”VI SOM KÖRI SKOGENVILL INTELIGGA OCHKÖRA MILEFTER MILPÅ LANDS-VÄG.”


JohnDeere.se/forestry

Så här enkelt lägger du in nya apteringsinstruktioner i nya TimberMatic 1.24:När uppdragsgivaren utfört korrigeringar i prislistan, får du dem direkt in i skör-dardatorn via SDC Sender. Ett uppdateringsfönster kommer då upp på skärmen. Någon eller några knapptryckningar senare är de nya apteringsinstruktionerna inlagda. Smidigt för dig i skördaren och effektivt för uppdragsgivaren som enklare än någonsin kan ställa om produktionen till önskade sortiment, längder och diametrar. Vi gör din vardag lite enklare!

Vi gör det enklare!


http://www.johndeere.se/forestry

18 SKOGEN



SKOGEN 19

Å SVERIGES VÄGAR TRANSPORTERAS varje åröver 70 miljoner kubikmeter skogsråvarafrån skogen till industrin och värmeverk.Det motsvarar drygt 20 procent av samt-liga vägtransporter i landet. Sverigesdrygt 2 000 virkesfordon förbrukar

mycket bränsle och släpper ut stora mängder koldioxidoch påverkar miljön negativt.

Samtidigt finns det en medvetenhet bland aktörerna i skogssektorn som gör att många drar sitt strå till stacken för att skapa hållbara transporter.

– De allra flesta är väldigt miljömedvetna. Arbetepågår på bred front för att minska miljöpåverkan. Detmest effektiva sättet är att öka nyttolasten. Ju större last,desto bättre är det. Längre virkesfordon och större nyttolast ger kraftig minskning av bränsleåtgången ochutsläppen av koldioxid, säger Claes Löfroth.

Han var tidigare forskare på Skogforsk och är initia -tiv tagare till och före detta projektledare för forsk nings -projektet ETT (En trave till), där en rad olika aktörer

Snart kan timmerfordon på 74 ton rulla på svenskavägar. Större last ger enligt forskarna enbart vinster – både miljömässigt och ekonomiskt. Men stor kanbli ännu större. Nästa steg blir kanske 90-tonnare.

från bland annat skogsnäringen,fordonsindustrin och Myndig-hetssverige har med verkar.

Han säger att det var tack vareETT-projektet som Trafikverketförra året i ett första steg höjdefordonens högsta tillåtna brutto-vikt från 60 till 64 ton.

– Det betydde mycket för miljön och bidrog även till lägrebränslekostnader. Men brutto -vikten behöver höjas ytterligare

och det är en lagändring på gång om att tillåta fordon på74 ton. Det innebär att varje bil kan ta mer last, vilket göratt det behövs färre virkesfordon ute på vägarna.

I dag finns närmare 50 försöksfordon i Sverige medbruttovikt 68 till 90 ton som används i reguljär trafik.Genom att öka den tillåtna fordonslängden från dagens24 meter till 30 och bruttovikten till 90 ton får timmer-bilarna utrymme för en virkestrave till.

STÖRRE ÄR SNÅLARE OCH SNÄLLARE

PClaes Löfroth

Foto: Ulla Sundin Beck


ETT-fordonet består av en lastbil med så kallad dolly,link och trailer. Det är 30 meter långt och kan lasta 66 tonvirke. Totalvikten blir då 90 ton. Foto: Skogforsk

20 SKOGEN


Och forskningsresultaten ärentydiga. Såväl klimatet som sam-hällsekonomin gynnas på bådekort och lång sikt om större for-don införs i Sverige. Om allaskogstransporter på landsvägskulle ske med större timmerbilarberäknas man varje år kunna spara 17 miljoner liter bränsle ochminska koldioxidutsläppen med44 000 ton.

– EN UTREDNING FRÅN TRAFIKVERKET visar att utsläppen avkoldioxid från hela transportsektorn kan minska med550 000 ton per år om större fordon tillåts i Sverige.Den minskningen motsvarar ungefär lika mycket sominrikesflygets totala utsläpp under ett år, säger VictorAsmoarp som är forskare vid Skogforsk och projekt -ledare för ETT.

Man skulle kunna tro att tyngre bilar också ger nack-delar som ökat vägslitage eller negativ inverkan på trafiksäkerheten, men enligt Victor Asmoarp har ingasådana kunnat påvisas.

– Antalet tunga fordon minskar på vägarna ocheftersom de nya fordonen har fler hjulaxlar ökar intemarktrycket från hjulen. Det snarare minskar jämfört

med dagens 64-tonnare. Efter flera års testkörning har viinte kunnat se ökat slitage på vägar och broar, säger han.

En viktig begränsning är dock när hela fordonet ham-nar på en lång bro. En del broar kan behöva för stärkasför att de tyngre fordonen ska kunna använda dem.

UTÖVER STÖRRE LASTKAPACITET som ETT- projektet arbetarmed prövas även andra åtgärder för att minska kol di -oxid utsläppen. Olika försök pågår inom såväl fordons-som skogs industrin.

– Några exempel är ökad användning av förnyelse barabränslen, Euro 6-godkända motorer med mer full stän-dig förbränning och aerodynamiskt utformade fordon.Dessutom håller sig många åkerier med en modernvagnpark, där flertalet bilar är yngre än tre år, sägerVictor Asmoarp.

Claes Löfroth ser det som en så kallad win-win- situation. Minskade utsläpp går hand i hand med lägre kostnader för åkerierna.

– Många åkerier visar stor medvetenhet om viktenav hållbara skogstransporter. Bränslekostnaden är ungefär 30 procent av åkeriets totala kostnadsmassa, så det finns även ett stort ekonomiskt incitament att vilja minska bränsleförbrukningen per tonkilometer,konstaterar han.

STEFAN HÄLLBERG

… man kan sänka bränsleförbrukningen genomatt köra stora fordon i tåg eller konvojer? Fordonen i kön kan spara tio procent bränsle.

… bildskärmar kan ge säkrare omkörningar avlastbilar? Samsung har lanserat en lösning där bild-skärmar monteras längst bak på lastbilen ochkameror i fronten så att bakomliggande bilar ser omvägen framför den skymmande lastbilen är fri föromkörning, enligt Ny Teknik.

… kranförare på distans kan sköta lastning ochlossning i framtiden? Kranarbete kräver träning och

alla behärskar det inte till fullo, så Hiab hoppas därför att man i framtiden kan låta en särskild kran-förare sköta detta på distans åt flera timmerbilar.Bra uppkoppling kommer att vara en förutsättning.

… kameror kan ersätta kranhytt? I stället föratt tynga timmerlasset med en särskild kranförar-hytt håller krantillverkaren Hiab på att utvecklaen teknik som låter timmerbilsföraren styra last-ning och lossning från den vanliga lastbilshytten.Föraren byter till passagerarsätet och sköterkranen med hjälp av två styrspakar, kameror ochen vr-mask.

VISSTE DU ATT...

”EFTERFLERA ÅRSTEST -KÖRNINGHAR VI INTEKUNNAT SENÅGOTÖKAT SLI-TAGE PÅVÄGAR OCHBROAR.”

Victor Asmoarp


Utbildning i ecodriving är ett sätt att minska bränsle-förbrukningen … Foto: Stefan Örtenblad/SKOGENbild

… och att avlägsna onödiga vindfång på bilenär ett annat. Foto: Thomas Adolfsén/SKOGENbild

SKOGEN 21

… ny teknik ska övervaka förarens humör? VTI,Statens väg- och trafikforskningsinstitut, leder ettEU-projekt som bland annat undersöker om förarenverkligen vilar sig när bilen tar över vid automatiskkörning. Målet är att utveckla system som kan läsaav när föraren börjar bli till exempel trött, arg ellerouppmärksam. Om chaufförerna verkligen åter-hämtar sig under automatisk körning kan kanskereglerna för kör- och vilotider göras om.

… Ford har patentsökt tekniken att låta själv -körande bilar skicka ut drönare som spanar påvägen framför fordonet.

… norra Europas största timmerbil går i Finland?I fjol utförde åkeriet Ketosen Kuljetus och landetsskogsmyndighet tester med ett 104 ton tungt och33 meter långt ekipage.

… Chalmers vill lära last-bilar att tänka som djur?Forskarna på högskolanutgår från biologi så att allinformation som lastbilenfår från omvärlden viakameror och sensorer fårett format som liknar hurmänniskor och djur tolkar

omvärlden via sina sinnen. Det ska göra att lastbilenkan anpassa sig till oväntade situationer, enligtTransport & logistik idag.

USB

FORSKNINGEN Sedan 2006 har projektet ETT (En travetill) undersökt effekterna av att använda större ocheffektivare timmerlastbilar. Det är ett samarbete mellanSkogforsk och ett fyrtiotal organisationer, företag ochmyndigheter och här är några av slutsatserna:

• Färre tunga fordon innebär högre trafiksäkerhet.Med mera last på fordonen försvinner i teorin en av fyralastbilar från vägarna. Skogforsk har studerat 700omkörningar utan att notera några negativa reaktionerhos omkörande förare.

• Dieselförbrukningen minskar med upp till 13 procent. Det betyder att utsläppen av koldioxid ochandra miljöföroreningar sjunker i motsvarande grad.

• Eftersom 74-tonsbilarna lastar upp till 20 procentmer kan transportkostnaden sänkas med upp till 10 procent.

• Fordonen väger mellan 74 och 90 ton, men mark-trycket ökar inte eftersom lasten fördelas på fler axlar.

I projektet har förutom Skogforsk bland andra Trafikverket, Transportstyrelsen och Energimyndig -heten samt representanter för skogsnäringen, fordons-industrin, åkeriföretagen deltagit. SH

Källa: Effektivare transporter på väg, Skogforsk 2016.

Bara fördelar Så blir bilen snålEFFEKTIVISERA Förutom större och längre ekipage medhöjd lastkapacitet finns det flera andra åtgärder som kan bidra till att minska bränsleförbrukningen och kol-dioxidutsläppen från skogens vägtransporter.

• Satsa på fordon med låg tjänstevikt och lagom stormotor. I dag har merparten av de bilar som säljs moto-rer på 700 hästkrafter, men det räcker ofta med 600.

• Byt till xenonljus som kräver mindre effekt än van-liga lampor. De ger dessutom så mycket ljus att det intebehövs någon extraramp som ökar luftmotståndet.

• Använd extra breda singelhjul i stället för dubbel-montage på släpvagnen. Mätningar visar att det kan sän-ka dieselförbrukningen på mellan tre och fyra procent.

• Utbildning i ecodriving kan minska både bränsle-förbrukningen och utsläppen.

• Ta bort onödiga reklamskyltar och extralamporoch montera vindavvisare. Det kan minska förbrukning-en med fem till tio procent. Rätt inställda luftriktare påtak och sidor kan minska bränsleförbrukningen medfem till sex procent, medan feljusterade kan öka denmed cirka en liter per 100 kilometer. SH

Källa: Effektivt skogsbruk – ett långsiktigt miljöarbete, Skogforsk 2014.

1950-TALET Högsta tillåtna bruttovikt på konventionella virkesfordon är 35 ton. Senare höjs den till 51,4 ton1990-TALET Gränsenhöjs till 60 ton.2015 Nu tillåts timmer-bilar på 64 ton.2017 Ett ännu inte klubbat lagförslag kaninnebära att vi får se74-tonnare på våravägar nästa år.

STÖRRE OCH STÖRREOCH STÖRRE



22 SKOGEN


SKOGEN 23

ÄSTAN 25 000 MIL skogsbilvägar knyterihop avläggen runt om i landets skogarmed de större transportvägarna och islutändan industrierna. Det motsvararcirka fem varv runt Jorden. Nya vägartillkommer hela tiden och förutsätt-

ningarna ändras. Snart kommer troligen längre ochtyngre fordon, samtidigt som klimatet förändras ochindustrin kräver jämna flöden året runt.

Hur håller man koll på att skogsbilvägarna fungerarför den tänkta transporten? Med hjälp av Skoglig natio-nell vägdatabas, SNVDB, till exempel. Där anges blandannat skogsvägarnas bärighet och sådant som tillgäng-lighet under blötperioder.

Databasen förvaltas av SDC, Skogsnäringens infor -mationsnav, och bygger på Trafikverkets nationella väg databas NVDB som omfattar hela Sveriges nät avstatliga, kommunala och enskilda vägar. Skogsnäringenhar sedan kompletterat med information om just skogs-bilvägarna.

– DET ÄR EN UTMANING att få in uppdateringar. Ingen data-bas är bättre än den information som har matats in,säger Gert Andersson som är programchef på Skogforskoch bland annat arbetar med SNVDB.

MED KOLL PÅ SKOGSVÄGEN

Skogsbilvägarnas kvalitet är viktig för virkesaffären. Det handlar om effektivitet och lönsamhet. En

välmatad databas ger information om bärigheten.

Text: ULLA SUNDIN BECK

N Bakgrunden till att den nationella vägdatabasen överhuvud taget finns är skogsbranschens önskemål, berät-tar han. Före datorernas intåg var det papper och tabell-verk som gällde när sträckan mellan runt 200 000avverkningsplatser och mottagande industri skulleresultera i transportvederlag. Klart man såg datorernasmöjligheter att hantera stora informationsmängder för att beräkna detta, och dessutom helst hålla koll på

vägarnas standard och underhåll. Väg-verket nappade till slut.

– Transporter för fem miljarder per år– då är det viktigt hur de utförs, sägerGert Andersson.

SKOGSNÄRINGEN HAR FORTSATT att bygga pådatabaserna och de uppdateras ständigt.

De 100 till 150 mil nya skogsbilvägar som byggs varje årska naturligtvis rapporteras in och Gert Andersson tycker att den som har en väg – ny eller gammal – på sin mark ska utnyttja de webbformulär som finns för att lägga in uppgifter om den.

Han berättar att de större skogsbolagens vägförvalt-ningssystem ser till att uppgifter om deras vägar nårNVDB och därmed SNVDB. Uppgifter om mindre skogs -ägares vägar ska rapporteras till VMF Syd och VMF

Gert Andersson

Foto: Lars Johansson/SKOGEN

bild


24 SKOGEN


Qbera inom deras respektive områden. I norr sköts detav Skogsstyrelsen.

– Ansvarig för inrapportering är egentligen väghålla-ren, säger Gert Andersson men tillägger att transportö-rer och entreprenörer och även andra kan rapportera inavvikelser, till exempel om vägens status på papperetinte överensstämmer med verkligheten.

Men kunskapen om hur den enskilda skogsbilvägenegentligen mår just i dag finns inte i databaserna. Efteratt en väg har byggts händer det en hel del under desslivslängd. Kanske är den byggd för att hålla femtio år.

– NÅGON REALTIDSINFO FINNS INTE. Höstregn eller tjällossningpåverkar vägens status och kräver lokalkunskap för attman ska veta om vägen är farbar.

Det finns också teknik som kan hjälpa till. – I till exempel Örebro län används sensorer på post-

bilarna och uppgifter från bland annat väderdatabaserför att visa vad som händer med vägarna i det geografis-ka området, även skogsbilvägar. I andra projekt användsmobiltelefon och gps för att ge ”skakdiagram” övervägar, berättar Gert Andersson.

Han ser framtida tekniska möjligheter för detta. En brainfrastruktur ger en bättre virkesaffär i förlängningen.

– Vägkapitalet kan utnyttjas mer effektivt för virke-stransporter, planeringen förbättras för returtransporteroch utsläppen blir mindre. Logistik är ett pussel – ochdet finns utrymme att förbättra. n

KRÖNT VÄGVAL är en tjänst som bygger på SNVDB och tillhandahålls av SDC.Med hjälp av den kan man beräkna transportavståndet som skaligga till grund för fakturering av transporten. Systemet tarhänsyn till om vägen är backig eller kurvig.

I dag utgår ungefär hälften av de cirka två miljoner skogs-transporter som utförs i landet per år från Krönt vägval ochsiffran stiger långsamt. Systemet används dessutom föravståndsmätning hos skogsbolagen. Se korta.nu/MQj.

2Med över 20 000 skogsbilvägs-mil – behövs det verkligen fler

vägar?– Ja! Just nu är energikostnaderna

ganska låga, men ju högre dieselkost-nader, desto tätare skogsbilvägnätbehövs. Branschen vill givetvis ha till-gängliga vägar året runt till låga kost-nader – en inte helt enkel ekvation förforskarna att försöka lösa.

3 SNABBAMIKAEL BERGQVISTforskare vid Skogforsk

1Varför är bra skogsbilvägar såviktiga?

– Det är fyrtio till femtio gångerdyrare i energikostnad att transporterapå skotare än på lastbil. Då räknar manmed en kubik som transporteras enkilometer i terräng.

3Har du något gott råd till SKOGENS läsare?

– Bygg ordentligt från början! Det finns utmärkta anvisningar medbranschgemensam standard hosSkogsstyrelsen med alla mått manbehöver. Slarva inte!

USB

390mil skogsbilväg byggdesper år under åttiotalet.1995 till 2006 byggdes igenomsnitt 160 mil perår. De senaste åren ärsiffran lägre. (Kunskapdirekt)

191kronor kostade det attanlägga en meter nyskogsbilväg 2012. Sex årtidigare var siffran 103kronor. (Kunskap direkt)

68 procent av skogsmarkenligger inom 500 meterfrån allmän eller enskildväg, enligt Vägplan 90.

33kronor per avverkadkubikmeter var stor -skogsbrukets kostnadför nyinvestering ochunderhåll av skogsbil -vägar 2012. 1998 varkostnaden sju kronorper kubik.

PLANERING Även om skogsbilvägarna i första hand byggsför skogsbrukets behov är de värdefulla för mångaandra, till exempel folk som bor i området, men ocksåför besökare och för fritids- och rekreationsverksamhe-ter. Vägarna påverkar miljön för både människa och djuroch berörs av flera lagar: skogsvårdslagen, miljöbalkenoch lagar som rör samägande.

Framför allt är det viktigt att tänka på sambandet medvatten. Påverkas våtmark i närheten? Är avståndet tillsjöar och vattendrag tillräckligt? Är vägtrummorna rättdimensionerade? Planera vägen på höjder och markmed god dränering.

Om avverkningen för vägen blir större än ett halvthektar ska det anmälas. USB

Glöm inte vattnet

KUNSKAPSLUCKA På Skogsstyrelsen iÖstergötland finns Hans-Olof Lundquistsom bland annat är vägspecialist. Enligthonom är underhållet av skogsbilvägar-na ofta eftersatt.

– Många saknar tyvärr kunskaper omhur det ska ut föras. Det är framför alltdräneringen man måste tänka på.

Kanske bygger markägaren sin väg vid en skogligåtgärd och sedan går det femton år innan den användsigen, men Hans-Olof Lundquist säger att den ändå börunderhållas regelbundet.

Skogsstyrelsens Region syd anordnar kurser för entre-prenörer, tjänstemän och åkerier om vad som gäller förskogsbilvägar, till exempel just vilket kontinuerligtunderhåll som krävs, men även sådant som kriterier förvirkesupplägg vid allmän väg med mera.

– Vi har fyllt kursplatserna genom riktade utskick ochnästa år erbjuder vi kursen även till markägare, sägerHans-Olof Lundquist. USB

… eller underhållet

Hans-Olof Lundquist


http://www.korta.nu/MQj

SKOGEN 25

VÄGBYGGE Nya däck rullar på gamla. Ett nytt koncept förvägbyggen på sank mark använder uttjänta sprängmattorsom i sin tur består av gamla bildäck.

Uttjänta sprängmattor kan användas för att bygga skogs-vägar med god bärighet över sanka marker. FöretagetThorns Sprängskydd i Virserum lanserar ett nytt väg-koncept som premiärvisades på Skogsmaskindagarna i Karlskoga i juni.

Företaget arbetar till vardags med att tillverka spräng-mattor av gamla bildäck och idén till den nya typen avskogsväg föddes när man letade efter nya användnings-områden för uttjänta mattor.

VÄGEN BYGGS UPP GENOM en så kallad sandwich-konstruk-tion. Materialet ligger inkapslat och slitskiktet är oftast0-60 bergkross. I botten ligger ett geonät, därefter kommer ett lager gummiklipp och sedan en duk somslutligen täcks med grus.

– Däckklippet ger en väldigt bra bärförmåga, sägerMichael Thorn som är platschef på Thorns i Virserum.

Man har hittills byggt ett par vägar på mossar medmycket bra resultat och fler intressenter finns.

Syftet med metoden är att bygga tillfälliga vägar.

Eftersom däckklippet klassas som ett avfall hyrs väg -konstruktionen ut till markägaren.

– Så länge materialet ligger i vägen är det ett kon-struktionsmaterial, men om markägaren senare villavinstallera vägen sitter han med ett avfall som måstedeponeras, vilket är en ganska kostsam historia, sägerföretagets vd Håkan Halje.

Thorns ombesörjer därför även avveckling av vägen.– Det är vårt material som är värdefullt för oss även

utanför den här konstruktionen och vi tar fullt ansvarför det, säger Håkan Halje.

Innan materialet används måste det anmälas till kommunen.

– Det ligger i vårt åtagande att vi tar kontakt medkommunen och meddelar att vi har en vägkonstruktiondär en del av materialet är däckklipp, säger Håkan Halje.

Metoden passar bra för transporter över känsligasankmarker.

– Eftersom vägen ligger och flyter på marken påverkarden inte det biologiska livet i marken. Den stoppar inteheller vatten i någon riktning.

EN ANNAN FÖRDEL ÄR att återbruket av däckklippet bidrartill minskad förbrukning av resurser och fossila oljor.

– Det här är suveränt bra för miljön och sparar enormamiljövärden. Men vi ska naturligtvis ta hand om det efteråt och inte låta det här ligga och skräpa, säger Håkan.

Enligt honom är materialet kemiskt stabilt och miljö-riskerna därmed små.

– I USA och Kanada har däckklipp använts länge i vägbankar och liknande applikationer. Forskning vidLuleås tekniska universitet har visat att de ämnen somlakas ur däckklippet över tiden är försumbara och natur-ligt förekommande i naturen. Däckklippet är ett sådantmaterial där det finns jättemycket fördomar, men därforskning visat att det är problemfritt så länge vi inteeldar upp det, säger Håkan Halje.

Text & foto: TERESIA BORGMAN

Lars-JohanJohansson,Håkan Halje ochMichael Thornhar utvecklatden nya typenav skogsväg.

Sprängmattorna tuggas ner till 30 centimeter stora bitar somsedan används för att bygga skogsvägar.

ORDLISTABergkross är en typav stenprodukt sombland annat användsi vägbyggen. Det sorteras i olika grov-lekar, 0-60 innebäratt kornen eller ste-narna varierar i stor-lek upp till max 60milli meter.Geonät är en form avarmeringsnät avplast som användsvid till exempel väg-byggen på mjukaunderlag.

Däck rullar på däck


• Denna jämförsprislista återspeglar priset per kubikmeter när ett normal -bestånd slutavverkas. Timrets längd, kvalitet, diameter och andel massa-ved vägs ihop.• Priserna avser avverkningsuppdrag. Avverkningskostnader tillkommer. • Apteringstillägg (längdutfall) är inräknat. • Underlaget till priserna är köparnas prislistor och VMF Qberas stambankför Mellansverige. Avsmalningen är olika i norr och söder, vilket innebär att visade priser är något för höga i norr och för låga i söder. • Massaved anges exklusive transport avdrag. Norr om E18 tillämpas trans-portavdrag om inte annat anges.• Läs mer om hur jämförpriserna fungerar på skogen.se/jamforpriser.

FOTNOTER1) Transportavdrag på timmer.2) VVDS = Västra Värmlands och Dals skogs ägare förening. Ej transportavdrag. 3) Ej transportavdrag.

Revideringen av dennationella strategin förformellt skydd av skog

ska genomföras i år ochstrategin träda i kraft 2017. Eftersomtiden är knapp blir det ingen remiss-runda (se även sid 6).

Sveriges färghandlaresriksförbund har börjattänka om. Vd Olof

Holmer säger att påsikt måste vi börja ersätta de olje-baserade färgerna med råvarorfrån exempelvis skogen.

VIRKESMARKNADEN

LARS Å[email protected]

INGEN ORO. INGEN BETYDELSE. Osäkert läge. Tre beskrivningar frånolika aktörer i skogsbranschen om Storbritanniens föreståendeutträde ur EU. Men nog borde det få betydelse för svenskaskogs ägare? Hela 14 procent av vår trävaruexport går dit.

Det mesta talar för att exporten kommer att lunka på. Stor -britannien har beslutat att träbyggandet ska öka, befintligaexportavtal tar tid att omförhandla och Sverige har en funge-rande frihandel med Norge. Kanske kan det bli lite mer admi-nistrativt krångel, tror Stora Ensos virkeschef Lars Johansson.

Avgörande blir värdet på kronan visavi pundet och euron.Sedan folkomröstningen i juni har pundet fallit med tio procentmot kronan. Trä blir alltså dyrare för britterna om trenden fort-sätter. Vi får se vad som händer under hösten.

– Jag tror inte det kommer några premier i augusti och detkan bli listprissänkningar senare under hösten, säger SantheDahl på Vida och får medhåll av Peter Nilsson på Bergs Timber.

Glöm dock inte att de talar i egen sak. Det är klart att de öns-kar sig lägre timmerpriser.

EN EVENTUELL NEDGÅNG i export till Storbritannien kan delvis kom-penseras av ökat byggande i Sverige. Förutom bostadsbristen istudentstäderna och andra tätorter innebär flyktingmottagan-det ökad efterfrågan på bostäder. Det tar dock lång tid innanbyggandet får genomslag på den inhemska efterfrågan på trä.

I månadens jämförpriser är den enda tydliga förändringenSödras sänkningar av timmer. Tall ned 15 kronor, gran nästan 10 kronor per fub. Ska det ses som ett tecken på begynnandesänkningar i höst? Kanske Dahl och Nilsson får rätt?

Tysklands och Österrikes import av barrtimmer har stadigtökat under senare år. Länderna kan alltså inte fylla sin kapacitetvid sågverken. Kanske det är dags för svenska skogsägare attbörja exportera sågtimmer?

LARS MAGNUSSON, VIRKESCHEF på Mellanskog, kommenterade massapriset nyligen:

– De senaste åren har en hög produktion i sågverken varitmotorn i råvarumarknaden. Massaveden kommer fram när timret avverkas, och från sågarna går det stora volymer flis till massaindustrin. Dessutom har det etablerats en omfattandeimport av massaved från Norge. De stora köparna har skickligtfördelat detta utbud till industrierna ihela Mellansverige och utnyttjat detför att etablera ett lågt massavedspris,trots höga vinster i stora delar av industrin, säger han i ett press -meddelande.

Splittrad bild av Brexit

FÖRKLARINGAR TILL LISTAN

SLUTAVVERKNING, NORMALBESTÅND TALL GRAN

Billerud Korsnäs Norrbotten inland1 437 314Billerud Korsnäs Norrbotten kust1 440 350Norra skogsägarna Norrbotten kust 418 329SCA Norrbotten kust 442 315SCA Norrbotten inland 427 304Sveaskog Norrbotten 449 357Holmen Västerbotten, Västernorrland, N Jämtland 418 377Norra skogsägarna N Västerbotten 421 339SCA Västerbotten kust 444 343SCA Västerbotten inland 427 326Sveaskog Västerbotten kust 449 364Nätraälven Ångermanland 421 402Norra skogsägarna Ångermanland 397 351Norrskog S Lappland, Jämtland, Ångermanland, Medelpad 401 349SCA Jämtland, Västernorrland 422 351Rundvirke skog Jämtland, Medelpad, Ångermanland 422 361Stora Enso Jämtland, Härjedalen, Hälsingland 378 322Holmen Hälsingland, Härjedalen, Medelpad, S Jämtland 396 328Billerud Korsnäs Hälsingland 394 356Mellanskog Hälsingland, Härjedalen 411 339Sveaskog Hälsingland, Härjedalen 382 321

Rundvirke skog Hälsingland, Härjedalen, Gästrikland, Dalarna, Uppland, Västmanland 394 330

Holmen Dalarna, Gästrikland 402 329Mellanskog Dalarna 412 332Stora Enso Dalarna, Gästrikland 370 320Billerud Korsnäs Dalarna 373 337Billerud Korsnäs Gästrikland 384 347Sveaskog Dalarna, Gästrikland 395 330Mellanskog Gästrikland 409 334VVDS Värmland2 395 363Stora Enso N Värmland, N Örebro 351 337Mellanskog N Värmland 390 341Mellanskog Västmanland, Uppland, N Stockholm, N Örebro 387 344Sveaskog Västmanland, Uppland, N Värmland 356 337Stora Enso Uppsala, Stockholm, Västmanland 368 333Holmen Uppland 380 342

JÄMFÖRPRISER 12 augusti 2016

26 SKOGEN


http://www.skogen.se/jamforpriser

EXPORT Bostadsbyggandet i USA ärpå den högsta nivån sedan tiden förefinanskrisen 2008. Närmare 1,2 miljo-ner villor beräknas byggas i år. Behovetav virke ökar – och det gör även irri -tationen på konkurrensen från virkes-giganten Kanada som under förstahalvåret ökade sina leveranser med 20 procent till grannen i söder jämförtmed samma period 2015.

Det här blåser liv i en segslitenosämja mellan länderna, nämligen denom virkespriser. När ett handelsavtal

gällande konstruktionsvirke (barrträ)ska färdigställas mellan grannarna ioktober finns risk att USA slår till medåterinförande av virkestullar.

Det har gjorts förr, i början av 2000-talet var virke från Kanada belagt medtullar på nästan 30 procent. Bakgrun-den är att USA anser att Kanadas såg-verksindustri kan köpa statligt sub-ventionerat timmer. Och även om pri-serna nu ökar anses de sågade träva-rorna från Kanada säljas ”för billigt”.

Flera, bland andra marknadsanaly-

tiker Håkan Ekström, har pekat ut USAsom den mest lovande exportmarkna-den för svenskt virke.

– De bygger till viss del som vi. Manvill ha synligt, fint trä och snickaren vill

ha bitar som ser likadana ut. Svenskarär bra på att leverera rätt dimensioner,formstabilitet och kvalitet, sa han tillSKOGEN i december.

KARIN LEPIKKO

USA:s byggbom kan leda till tullar

Holmen N Örebro, Västmanland 380 347Billerud Korsnäs N Örebro, Västmanland 380 347Billerud Korsnäs Uppland, Stockholm 396 343Mellanskog S Örebro, Södermanland, S Stockholm 403 369Forimp S Värmland 436 381Stora Enso S Värmland 354 345Sveaskog Närke, S Värmland, Södermland 390 354Mellanskog S Värmland 397 361Stora Enso Södermland 395 374Holmen Södermland, S Örebro, S Stockholm 387 372Billerud Korsnäs S Örebro, Södermland 383 369VVDS Dalsland2 452 411Stora Enso Västra Götaland 389 421Sveaskog Skaraborg 419 414Holmen Östergötland 435 441Holmen Småland 444 447Södra Region öst 458 449Södra Region väst 399 447Mellanskog Gotland 381 335Finland södra v 31 (€=9,46 kr) 612 567

MASSAVED BARR GRAN BJÖRKBillerud Korsnäs Norrbotten 250 – 290Holmen Norrbotten/Västerbotten 280 – 290

Norra skogsägarna Norrbotten, Västerbotten, Ångermanland 275 – 275

SCA Norrbotten, Västerbotten 250 – 275Sveaskog Norrbotten, Västerbotten 275 – 300Nätraälven Ångermanland 300 - 300Holmen Västernorrland, N Jämtland 280 280 290Norrskog Västernorrland 250 250 265SCA Västernorrland 250 262 275Rundvirke skog Jämtland, Medelpad, Ångermanland 250 262 275Holmen Härjedalen, S Jämtland 230 245 270

Holmen Hälsingland, Dalarna, Gästrikland 230 245 270Stora Enso Hälsingland, Härjedalen 230 245 265Sveaskog Hälsingland, Härjedalen 230 245 265Mellanskog Hälsingland 250 265 270Mellanskog Härjedalen 230 245 270

Rundvirke skog Hälsingland, Härjedalen, Gästrikland, Dalarna, Uppland, Västmanland 230 245 265

Mellanskog Dalarna, Gästrikland 230 245 270Stora Enso Dalarna, Gästrikland 230 245 265Sveaskog Dalarna, Gästrikland 230 245 265Billerud Korsnäs Dalarna, Gästrikland, Värmland 230 245 265Holmen Uppland 230 245 270

Holmen Södermland, Västmanland1, Örebro1,Stockholm S 230 245 270Mellanskog Mälardalen, Västmanland, Uppland 230 245 275

Stora Enso Mälardalen1 230 245 270Billerud Korsnäs Mälardalen, Örebro1 230 245 270Sveaskog Västmanland, Uppland, Södermland 230 245 270

VVDS Värmland2 230 245 270Mellanskog Värmland 230 245 270Stora Enso Värmland 230 245 265Sveaskog Örebro 230 245 270Sveaskog Värmland 230 245 265

Forimp Värmland3 230 245 270Stora Enso Värmland, Örebro 230 245 270Mellanskog Örebro 230 245 275Stora Enso Bohuslän, Dalsland 250 265 290VVDS Dalsland 280 295 295Holmen Östergötland/Småland 280 295 320Sveaskog Östergötland/norra Småland 280 295 320Södra Västra Götaland 280 280 320Södra Östra Götaland 280 295 320Mellanskog Gotland 250 250 290Sveaskog Skaraborg 280 280 295Finland södra, vecka 31 (€=9,46 kr) 285 305 288Lettland nord, vecka 28 (€=9,48 kr) 291 289 288Lettland syd, vecka 28 (€=9,48 kr) 278 275 284

Pris i kr/m3 fub exkl moms. Grön = prishöjning Rött = prissänkning

MASSAVED (forts) BARR GRAN BJÖRKSLUTAVVERKNING (forts) TALL GRAN

SKOGEN 27

VIRKESMARKNADEN


MÖBELINDUSTRI Snabbväxandepoppel är på väg att bli trendigt imöbelbranschen. Ikea tittar påutvecklingsmöjligheterna, menköper i dag mest kinesisk poppel.

Syskonen Knut och MarianneHagberg är formgivare för Ikea.De räds inte nya material och i möbelserien Regissör har dejobbat med poppel. Serien inne-håller olika vardagsrumsmöbler,bland annat bokhyllor, vitrin -skåp och soffbord med poppel -fanér. Möblerna har ståendelameller som bärare inuti, vilketgör dem lätta och minskar mate rial åtgång en, berättar KnutHagberg.

– Poppel är intressant att arbe-ta med, men ganska mjukt ochstrukturlöst. För att få karaktärtillverkade vi valsar med ådringsom gav fanéret en ytstruktur.Det hade även den fördelen attträet blev hårdare när det pres-sades ihop. Poppel är lätt att bet-sa och ytbehandla, säger han.

DET SNABBVÄXANDE trädslaget har möjligheter som är intres-santa att utveckla, tycker UlfJohansson som är skogs- ochråvaruchef på Ikea.

– Poppel är ett spännandeträdslag som är lätt att böja ochforma. Det är lätt och billigt, haruniform kvalitet och är intekvistigt. Man kan använda bådekärnvirket och göra ytfaner avdet. Materialutnyttjandet ärhögt och de tekniska egen -skaperna gör att poppel lämparsig till flera olika ändamål,berättar Ulf Johansson.

Han utesluter inte att Ikeakommer att satsa mer på träd-slaget.

– Det är mycket möjligt att vi i kombination med ytterligarematerial- och teknikutvecklingkommer att använda mer pop-pel i framtiden. Ett viktigt kri -terium att veden ska vara håll-bart producerad. I dag innebär

det antingen FSC-certifierateller returträ. Nu köper Ikeamycket poppel från Kina.

Merparten av Ikeas träråvarorkommer från Centraleuropa ochbara en mindre del från Sverige.

– Förra året hade sex procent,eller knappt en miljon kubikrundvirke, sitt ursprung i Sverige, säger Ulf Johansson.

IKEA HAR NÅGRA PRODUKTER som tillverkas helt i Sverige, frånråvara till slutprodukt. Till dem hör furumöblerna i seri -erna Hejne och Nornäs. Den senare är formgiven av syskonenHagberg.

– Vi jobbade med möbel -serien Nornäs uppe i Lycksele.

Det låg ett sågverk i direktanslutning till fabriken. Serienär tillverkad i massiv Norrlands-fura. Vi utnyttjade även klen-timmer med diametern 155 till160 millimeter. Det användsnormalt inte inom möbelindu-strin, men vi sågade upp det tillfog och torkade på rätt sätt så attvi kunde arbeta med det, sägerKnut Hagberg.

Han säger att den nord -svenska furan har en annan kvalitet än den kontinetala.

– Norrlandsfuran är vit ochfin, den är hårdare och gulnarinte lika snabbt som en snabb-vuxen fura från södra Europa.De stora grundkomponenterna i serien är obehandlade, kundenfår själv måla och betsa. Obe-handlade möbler kommer meroch mer ute i världen.

HAN OCH SYSTERN Marianne Hag-berg har ett stort intresse ochvurmar för trä, säger de.

– I mitten av nittiotalet gjordevi serien Ottenby i massiv asp.Det var litet speciellt att torkaoch bearbeta. Nu har vi gjort enny serie, Björksnäs, i massivbjörk och björkstav. Även i denna serie jobbar vi på ett

otraditionellt sätt: Alla delar ärvaxade, berättar Marianne Hagberg.

Hon säger att björken annarshar dåligt rykte som möbel -råvara för att den gulnar.

– Nu laserar vi den med ettannat uttryck. Med vitlasyr, vaxoch vitt pigment gulnar denmindre. Serien har sitsar, dynoroch detaljer i ull och skinn. Det är äkta material. En del avbjörken kommer från Sverige.

EN ANNAN PRODUKT i Ikeakatalogensom har svenskt ursprung ärspånskivan till bokhyllan Billysom tillverkas på Västkusten.Lövträd och furu går från Sverige till grannländerna iÖstersjön, där det förädlas tillslutprodukter. En del kompo-nenter sågas i Sverige också.Kanske kan andelen svenskt virke i Ikeas produktion öka.

– Sveriges konkurrensförde-lar är en hög andel uthålligt pro-ducerad träråvara, en välsköttindustri och mycket bra förut-sättningar för teknikutveckling.Detta borde kunna leda tillytterligare exportintäkter iframtiden, säger Ulf Johansson.

KARIN BERNLE

POPPELN ÖKAR– FRÅN LÅG NIVÅ

28 SKOGEN

VIRKESMARKNADEN

Ikea satsar på poppel

• Ikeas totala träförbrukning 2015var 16,1 miljoner kubikmeter rund-virke.• 6,9 miljoner kubik eller 43 procentgick till solidträmöbler.• 83 000 kubikmeter eller 1,2 pro-cent av det var poppel och trendenär ökande.

Formgivarna Marianne Hagberg och Knut Hagbergvalde poppel till Ikeas möbelserie Regissör.


TIMMERMÅTT I USA mäterman i tum, fot, pound, cordmed mera – men ibland är fyratum bara tre och en halv. Ochen cord löv är inte lika mycketsom en cord barr. SKOGENreder ut begreppen. Eller gör i alla fall ett försök.

I Norden klagas ibland påalla olika skogliga mått -system, att de är svåra attförstå, jämföra och över -blicka. I Nordamerika är detenklare. På ett sätt. Och svå-rare på ett annat. Där vägerman det mesta – natur ligtvismed en rad reservationeroch då blir det komplicerat.

I USA GÄLLER TUM (inches) ochfot (feet) och short ton, men i Kanada är det meter. Förmassa används short ton ochpound. Tvåtusen pound ärett så kallat short ton eller907 kilo och alltså ganskanära vårt ton – men inte riktigt.

– Här görs försök attmodernisera måttsystemen,men fortfarande användsboard feet vilket kan jäm -föras med Sveriges gamlatumsystem, säger HåkanEkström som är konsult påföretaget WRI i Seattle påamerikanska västkusten.

Två tum fyra är till exempelett begrepp som fortfarandeanvänds i Sverige. Board feet-systemet är vanligast i syd -staterna, men när man handlarvirke och köper en 2x4-tumsregel får man en betydligt tunnare. Gäller det större par -tier och man beställer 2x4-tumsohyvlat får man alltid 1,5 gånger3,5 tum (38x89 millimeter).

– Man brukar säga att fel sätt(inches och ohyvlat) är det van-ligaste, men rätt sätt (hyvlat) detovanligaste. För den ovane ochför dem som ska göra analysergäller det alltså att se upp. Det

kan slå ordentligt fel. Men visom gör marknadsrapporterräknar om så att det går att jämföra trävarupriser världenrunt, säger Håkan Ekström.

I det metriska Kanada harman lärt sig ganska bra att räknaom, eftersom handeln med USAär stor.

CORDS ÄR ETT ANNAT använt mått pårundvirke. Det kan närmast lik-nas vid travmätning. I Sverigenöjer vi oss med det som ettvolymmått vid massavedsinta-gen och allt oftare även på gran-timmer. I USA finns det ävenomräkningstal från cords till

short ton , men inte nog meddet: Omräknings talen förcords är olika för massaved,lövtimmer och barrtimmer.Det gäller alltså att hållatungan rätt i mun.

USA:s sydstater är de storaleverantörerna av rundtim-mer från barr. Där är skogenganska homogen, mer somtallplantager. Sofistikeradeprislistor behövs inte för olika sortiment som i Norden.På västkusten, däremot, finnsdet en rad olika sortiment.Barrskogen varierar, douglas,ceder och hemlock (ett ljustbarrträd) bildar egna sorti-ment och konkurrerar medvanlig gran och tall. Ett inteovanligt sortiment är grovtspån av cederträ som användspå tak och väggar.

FRÅN VÄSTKUSTEN GÅR en storexport av rundved till Japanoch Kina. De japanska sorti-menten är många. Japanernavill ha kvistrent och helstgrovt och det ska vara synligti hemmen. Kina vill ha tim-mer till regelstommar ochformvirke av lägsta kvalitet.

Leverantörer av rundvirkeär både staten och privataskogsägare. I Kanada finnsstora statliga skogar med

enorma råvaruuttag. I USAminskar däremot de statligaskogsleveranserna. Dels genombillig råvara från Kanada, delsdärför att de statliga skogarnamer och mer omgärdas av kom-plicerade regler, skydd och storahänsynskrav.

I de olika delstaterna är bruket av de offentligt ägda skogarna mer aktivt och lagaroch regler varierar. I statenWashington, där HåkanEkström bor och verkar, finnstill exempel en kuriös lag somsäger att skolsystemet ska finan-sieras av skog.

LARS ÅKERMAN

Med USA-mått mätt

Måttsystemen i Nordamerika är krångliga för eneuropé, säger Håkan Ekström.

USA, cirka 1900. Hur många kubik fub håller det härträdet, tro? Och vad blir det i fot – eller cord?

NY MARKNAD Branschorgani sa -tionen Svenskt Trä ställer in siktetpå västra delarna av det inre Kina. I sommar medverkade organisa -tionen på en möbelmässa i Cheng-du som man kallar ett ”potentielltviktigt tillväxtområde för svensksågverksexport”. Syftet var att”inspirera och informera den kinesiska möbelindustrin omsvenskt trä” och att knyta kon -takter mellan den lokala mark -naden och representanter från den svenska sågverksbranschen.

– En slutsats från mässan är attintresset för svenskt trä i regionenär stort, men kunskapen ännu låg,säger Charlotte Dedye Apelgrensom är chef för interiör och designpå Svenskt Trä.

Sedan tidigare har organisa -tionen bearbetat marknaden i städer som Shanghai och Guangz-hou på Kinas östkust. Nu avancerarman alltså västerut i Kinas inland.

PRISUPPGÅNG Trots en tiopro-centig nedgång i försäljningen tilldet största exportlandet Kina växteNya Zeelands virkesexport underårets första fem månader med tvåprocent jämfört med sammaperiod i fjol. Ökad försäljning tillIndien och Sydkorea kompenserarnedgången. Det rapporterar WoodResources International LLC.

Samtidigt kan Nya Zeeland –som är världens största exportör av barrträ – även glädjas åt att landets exportpriser fortsätter att stiga. Från september i fjol tilloch med maj i år har ökningen varit36 procent.

Uppåt för Nya Zeeland

Västoffensiv i österland

SKOGEN 29

VIRKESMARKNADEN


30 SKOGEN

Keine Kompromisse - därför kan du inte köpaSTIHL och VIKING var som helst. stihl.se

TA DIN SKOG PÅ ALLVAR. DET GÖR VI.

Erbjudandet gäller 1/9-31/12 2016. Med reservation för tryckfel.

KAMPANJPRIS 3.990:-

STIHL MOTORSÅGMS 251Rek. pris 5.590:-

KAMPANJPRIS 7.990:-

KAMPANJPRIS 990:-

STIHL SKYDDSKÄNGA ADVANCE GTXRek. pris 3.000:-

STIHL RÖJSÅGFS 460 C-EMKRek. pris från 9.190:-

STIHL RÖJSÅGSBYXAX-CLIMBRek. pris 1.450:-

KAMPANJPRIS 2.400:-

Mobila flishuggarfrån BRUKS

• ��

• �!�� "�� "��#��$��"� ��%��

• &�� #�� "��'��

/MobileChippersbruksmobile.com /bruksmobile


http://www.stihl.se

http://www.bruksmobile.com

SkötselRedaktör:Karin [email protected]

Gallringsförsök med poppel pågår. (s 32). Nu börjar återplanteringen i Sala. (s 34). Vad vill du läsa om? Mejla oss på [email protected]!

500… tusen skogskubikmeter ska-

dades i stormen den 8 till 9 juni,bedömer Skogsstyrelsen. Skador-

na är dock mycket spridda ochdärmed svåra att uppskatta. På

myndighetens webbplats(goo.gl/6nPfmC) finns särskilda

råd för drabbade skogsägare.

SKOGEN 31

För att hålla älgar ute ur tallföryngringarna harSLU och Sveaskog samarbetat i ett projekt därman har lagt upp tallris som viltfoder i stället föratt köra på det. Tanken är att styra bort älgarnafrån de ställen man inte vill ha dem. I gallrings-och avverkningsföryngringar gör de ingen skada.

– Vi har risseparerat i slutavverkningar ochgallringar och skapat högar med tall- och granris.För att älgen lättare ska komma åt tallriset har vi lagt det överst, säger Lars Edenius på institu-tionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå.

RISSEPARERINGEN HAR testats på flera ställen frånSmåland till Norr botten. I snitt ökade det till -gäng liga fodret med 20 procent jämfört med omman behandlar riset på vanligt sätt. Om dettainförs storskaligt blir det mycket älg foder. Detrör sig om stora ytor där upp till en procent avskogsmarken avverkas varje år.

– Vi såg också en viss tendens till att älgenbetade mer i de risseparerade bestånden, meninte så mycket mer som vi trott. Det som slog igenom mest i våra studier var att bestånd somhuggits tidigt på säsongen – senhöst till tidig vinter – var mer utnyttjade än de som avverkatssent på vintern, säger Lars Edenius.

Det visar att det kan ta lite tid för älgarna atthitta bestånden med rishögar, men när de väl ärdär stannar de ganska länge.

– Vi såg även att riset var mer utnyttjat i gall-ringshuggning än i föryngringsavverkningar. Vi tror det beror på att det är det en kombinationmed skydd och mycket mat just i gallringsför-yngring.

OM ÄLGSTAMMEN ÖKAR för att det blivit mer mattotalt sett i landskapet har man gjort fel. Då måste man reglera den genom jakt.

Enligt Sveaskogs beräkningar ökade kost -naderna när man separerade ut tallris i bland -skog med tall, gran och löv, men i trädslagsrenatall bestånd blev det inte dyrare.

– Projektet visar att man kan minska betes -skadorna med ganska enkla medel. Ska manutvärdera försöket riktigt seriöst bör man göradet i många bestånd och se om betes trycketminskar i om givande ung skogsbestånd, sägerLars Edenius.

KARIN BERNLE

VILTBETE Tallris kan hållaälgen borta från plantorna.Försök antyder att det kanfungera och vara lönsamtunder rätt omständigheter.

Älg får smaka ris

Ge dem tallris, så kanske de låter plantorna vara. LarsEdenius hoppas att rissepa -rering ska hjälpa till att skonatall ungskog.

Foto

: Per

Ber

genh

eim

/SKO

GEN

bild

Stängsel ska rädda jätteträdUSA Betesskador är inte bara ett pro-blem för svenska skogsägare. Nu hotasäven världens största levande orga-nism, skogen Pando i Utah i västraUSA. Det vill säga det ser ut som enskog, men ett gemensamt rotsystemgör att de tusentals asparna genetisktsett är ett enda träd. Skogens 40 000trädstammar kan närmast beskrivassom skott ovan jord och rotsystemetsprider sig över 43 hektar. Åldern bru-kar anges till aktningsvärda 80 000 år.

Nu varnar forskare för att dennavärldens största levande organismhåller på att dö. Påfrestningarna ärmånga: torka, skadeinsekter och sjuk-domar. Och, sist men inte minst,hungriga hjortar och boskap som sät-ter stopp för föryngringen.

– De gamla träden dör av åldermedan de yngre blir uppätna, sägerforskaren Paul Rogers till Sky News.

Stängsling av ett provområde hargett ”förvånande gott resultat”. Skogeninnanför fick åtta gånger mer skott(träd) än området utanför. Nu finnsplaner på att inhägna hela skogen. KL

GÖR SÅ HÄR• Gör i ordning högar från slutet av oktober till december.Riset är färskvara. Älgarna ska äta det samma vinter,sedan blir det grot. • Ju högre hög, desto bättre. Mycket av den försvinnerunder snön. Det bästa är om toppen sticker upp över snön. Res topparna mot stenar eller stubbar så att de ser ut som träd. • Älgarna föredrar toppar framför grenar. • Använd fantasin för att göra tallriset mer tillgängligt.


Skötsel

POPPEL I ett stubbskottsföryng-rat poppelbestånd i Skåne testarSLU fyra olika gallringsmetoder.Kunskapen på området är ännubegränsad och frågorna många.

Henrik Böhlenius på SLU visarett gallringsförsök med andragenerationens popplar. Bestånd-et på 30 hektar ligger mitt i Skå-ne och är alltså ett resultat avstubbskottsföryngring. Förstagenerationen planterades 1991och avverkades 2004. Efteravverkningen kom stubbskottenupp som buketter.

GALLRINGSFÖRSÖKET BÖRJADE 2011,när andra generationen var sjuår gammal.

– Vad skulle vi göra medbuketterna? I dag är kunskapenom skötsel av andra generatio-nens poppel från stubbskottbegränsad. Vårt försök är ett ledi att öka den, säger HenrikBöhlenius.

På en 1,5 hektar stor yta ibeståndet testas fyra olika gall-ringsmodeller för stubbskotts-föryngrad poppel.

– Vi testar tre olika typer avgallring och har lämnat en ytaogallrad. Varje år mäter vi tvåtu-sen träd, det brukar ta tre dagar.

HENRIK BÖHLENIUS TROR att resulta-ten av försöken kan komma till nytta om poppelodlingen i landet skulle öka.

– Få poppelplanteringar harkommit så här långt i Sverige.Våra resultat blir extra intres-santa om poppel odlas i störreskala än i dag. Då vill man vetavilken typ av skog man ska ha.I dag sorteras poppel som bio-bränsle eller övrig lövmassa.

På den första fjärdedelen avförsöksområdet har man lämnatskogen ogallrad.

– Före gallring var det 6 000stammar per hektar. I fjol vardet 4 800. Här sker en kontinu-

Röjning ökar i privat skogAKTIVITETEN I SVENSKA SKOGAR ökade i fjol jämfört med 2014, visar Skogs-styrelsens statistik som bygger på årliga enkäter om utförda skogsvårdsåt-gärder. Bland annat ökade arealen röjd skog från 426 000 till 436 000 hektaroch sett över en treårsperiod röjdes det mest i skog som ägs av enskilda ägare(68 procent). Sedan 1998 har den röjda arealen mer än fördubblats.

32 SKOGEN

Gallring

Så kan skogsbruket hjälpa binMÅNGFALD Utan bin hotas männi-skans föda och skogsbruket spelaren viktig roll för bins överlevnad,anser forskaren Per Westerfelt vidSkogforsk. Han har nyligen skrivit enavhandling om bin och steklar iungskog. Skog yngre än 15 år utgörungefär tio procent av skogsbestån-

det och för att få bin och andrainsekter att bosätta sig där är detviktigt att lämna kvar död ved.

– Det kan också vara en fördel attlämna högstubbar nära solbelystavägkanter, för med fler blommor kanfler arter av bin nyttja dem, säger PerWesterfelt i ett pressmeddelande.

Foto: Richard Bartz/Creative Comm

ons


Skötsel

SKOGEN 33

ska ge svarerlig självgallring, de tunnasteskotten dör bort.

VARJE STUBBE HAR sju stammar,men en dominerar och de andradör.

– Vi undersöker om de tjoc-kaste stammarna på varje stub-be växer sämre eller bättre omman gallrar. Krontaket har slutitsig och här finns nästan ingenundervegetation. Stående volymär 260 kubikmeter per hektaroch årstillväxten 24 kubik.

På den andra fjärdedelen harman sparat en stam per stubbe.

– Vi har gallrat ner till 1 100stammar per hektar, det norma-la planteringsförbandet. Här ärdet mycket färre stammar. Stå-ende volym är 140 kubik perhektar och årstillväxten 29.

På det tredje området harman gallrat bort varannan rad.Tanken var att det skulle kommanya stubbskott där man hadegallrat och att raderna skullekunna skördas växelvis.

– Det funkade inte alls. Deträden som blir kvar tar över –och då vet man det!

Här finns 2 600 stammar perhektar. Stående volym är 160kubik och tillväxten 23.

TILL SIST SPARADE man en stam påvarannan stubbe på det fjärdeområdet. Det är det glesaste för-bandet med 550 stammar perhektar. Volymen är 84 kubik perhektar och tillväxten 22.

– De står helt fritt, utan kon-kurrens. Grenarna tar inte i var -andra, säger Henrik Böhlenius.

Han säger att det fortfarandeär tidigt att säga hur beståndetkommer att utvecklas.

– När vi mätte in i fjol tittadevi på beståndets tio grövstastammar. De var alla lika tjocka,det var ingen skillnad mellanbehandlingarna efter fyra år.Förhoppningsvis kommer vi attfå reda på om de stora trädenväxer lika fort oberoende av hur

man har gallrat. Då kan mankanske säga att gallringen äronödig. Det är fint och luftigt ide gallrade delarna. I de ogallra-de är det en djungel.

Det har inte blivit mycketstormskador, trots att det stårglest. Popplarna är över 20meter höga och växer fortfaran-de två meter per år.

– Det är ganska bra, det ärsvårt att fatta att de bara är tret-ton år gamla.

Vid gallringen tog man utungefär 130 kubikmeter perhektar.

– De som gallrade användeflerträdsavverkning som klipperfem skott per klipp. Det funkadebra och användes på allabehandlingar och i helabeståndet.

Gallringen gav dock ingenstörre vinst,någon tusenlapp perhektar. Flisningen var dyr också,avslutar Henrik Böhlenius.

Text & foto: KARIN BERNLE

POPPELVINST VÄRMDE KYCKLING

På området där Henrik Böhlenius står gallrade man bort varannan rad för attdet skulle komma nya stubbskott där man gallrat, ”men det funkade inte alls”.

Hela beståndet på 30 hektarär stubbskottsföryngrat.

Bakgrunden till detbeståndet där försökenutförs är att två kyck-lingbönder planteradede första popplarnanär de avveckladeåkermarken.

De hade hört talasom poppel och planterade33 hektar barrot av en enda

klon. Turligt nog var detOP42, en av de bästa.

Nettot räckte i alla falltill en ny värmepanna till kycklingarna.

Sedan sålde de marken, men den nya

markägaren är intresse-rad av försöket och låter

SLU fortsätta.

Läs om fler försök med gallring av exoter i SKOGEN 6-7/2016.


Skötsel

34 SKOGEN

Nu spirar detpå brandfältet

De är en sorglig syn, brandfäl-ten i Västmanland. Enormaytor av svärtad mark, stenaroch stubbar. Här och där etthus som mirakulöst klarade

sig undan den stora branden. Men här spirarockså den nya skogen. Föryngringen ärredan igång och det ser ljust ut för skogs -ägarna, även om framtiden också kommeratt bjuda på mycket arbete.

Clas Fries på Skogsstyrelsen är positivinför utvecklingen.

– Från och med 2015 har man aktivt för-yngrat, säger han. Kyrkan och Karl Hedinhar kommit igång och ungefär en fjärdedelav ytan är påbörjad. Det är mycket mark, sådet är klokt att sprida ut arbetet över tid.

Ungefär en tredjedel av föryngringen skermed plantering och en tredjedel medmaskinsådd. En tredjedel har såtts manuellt.

DE STÖRSTA RISKERNA när man föryngrar efterbrand är rotmurklan och snytbaggen. Rot-murklans sporer vilar i marken under tiotalsår i väntan på värme, som en skogsbrand.När sporerna når upp till 35 grader börjar degro och mycel bildas. Mycelet gillar brand-dödade träd och färska stubbar och derasrötter. Det kan också äta av plantor och dådöda dem. När näringsresurserna har tagitslut, efter två till tre år, dör mycelet.

Även snytbaggen gillar brand och lockastill brandröken. De finns i kanterna avbrandområdet på ytor med måttligt brända

stubbar. Snytbaggarna lägger ägg i stubbarnaoch larverna gillar att gnaga på barken ettoch ett halvt till två år efter äggläggningen.

ATT PLANTERA TIDIGT eller vänta är ett dilemma.Tidiga plantor kan falla offer för rotmurklaoch snytbagge. Planterar man senare riske-rar man konkurrens från lövträd.

– Det är jättemycket björk och asp på gångoch bränd mark är bra just för asp, sägerClas Fries. Det innebär att det blir mer frö-sådd och därmed konkurrens från lövträden,om man vill odla exempelvis tall. Det är enbalansgång.

På Karl Hedin var man snabbt igång medplaneringen inför föryngringen. En månadefter branden började de sondera terrängen,göra research och boka frön.

Johan Klingberg på Karl Hedin berättaratt de började plantera tall i april året efterbranden.

– Vi har en treårsplan, säger han. Vi bör -jade med att så både maskinellt och manu-ellt. Vi har också planterat lite.

ROTMURKLAN FINNS i området och i och med attdet fanns 70 procent tall i området verkadesådd som det bästa alternativet.

– Men alla frön har inte kommit upp än såvi ser inte effekten än, säger Johan Kling-berg. Det är först om fyra år som vi kan se hurdet gått. Säkerligen har det misslyckats pånågot ställe, men då får vi göra om det.

Lövskogen kommer upp bra och skogs -

Mellan svartnade stubbar och eldsvedda stenar börjarsmå, gröna skott spira. Två år efter branden i Västman-land är det tid att tänka på framtiden. Snytbagge ochrotmurkla är två av utmaningarna för skogsbruket.

ägarna kan räkna med att ta fram röjsågenunder kommande säsonger. Men Clas Friesunderstryker också att det nu finns en finmöjlighet att sköta fram ett lövbestånd.

– Skogsägarna behöver inte jaga löv, utansådden sköter sig själv, säger han. Det gällerframför allt vårtbjörk som blir jättefint virke.

PÅ KARL HEDIN SER MAN positivt på framtiden.Treårsplanen följs och följs upp med kom-pletteringar där det behövs. Företaget KarlHedin satsar framför allt på tall, men kom-mer också att ha lövskog.

– Det kommer att vara delar där vi integör något alls, utan lövet får komma av sigsjälvt, säger Johan Klingberg. På något ställeblir det lärk också. Det blir som öar i områ-det. Och löv verkar komma, så där finns detinte några problem.

Text & foto: LINA ARVIDSSON


Skötsel

SKOGEN 35

Hoppfulla tallar tittar upp blandsvedda tuvor och stubbar.

Föreningen Spillkråkan förkvinnliga skogsägare visas runtpå Karl Hedins brända marker.

Johan Klingberg ser ljust på fram-tiden. Föryngringen är i full gång.


DKS

DE11H

AR AÅ MÅ MREN PN PA

ADRÖKS LBIXELT FSEEN M

AÅ MEN P

ADENANNRKRKAA

DENANRKA

A LEL6>>>TAGERGGA AIKIKLL OO44 RGGA AIKLO4

B> 0OL 1>>>T FYIELGO>>>UJHER 8L GL O

FORTMOC>>>AN RKM1ER 1LEL0

ENI LT

6 G MOL95S EGNETTOR

61D 4PS0005X AM

T!ETHYNY

615PStonK

.cnetotr.wwwtam inforre m förarejläsförret åin datkat

omc:iont

36 SKOGEN


http://www.rottne.com

http://www.expandersystem.com

TEKNIK Redaktör:Per Ericsson

[email protected]är: Tigercats jätteskotare (s38). Husqvarna lanserar lamine-rade sågsvärd (s 39). Vad vill du läsa om? Mejla oss på [email protected].

150… skogsmaskiner – minst –

ingår i en stororder för KomatsuForest. Kund är industrikoncer-

nen Fibria i Brasilien som produ-cerar eukalyptusmassa.

EXPORT Svenska FTG Cranes somtillverkar produkter för skörd ochtransport av skogsråvara tar mark-nadsandelar i Europa via dotterbo-laget FTG Baltic, med produktion iVilnius i Litauen.

– Främst är det marknaderna iCentraleuropa och England somstår för ökningen, säger David Sved-berg, marknadschef.

Hos FTG Baltic arbetar för närva-rande tolv personer med utveckling,montering och marknadsföring avett eget sortiment av kranar ochvagnar samt flera andra produktersom till övervägande delen säljs iCentraleuropa. Under 2015 omsattebolaget 35 miljoner kronor.

– Vi var ett av de första företa-gen som startade tillverkning avden här typen av produkter i Balti-kum. Under den tiden har vi setthur skogsbruket i de forna östlän-derna och Centraleuropa utveck-lats. Inte minst har betydelsen avmiljön kopplat till mekaniseringenkommit allt mer i fokus. Där liggervåra produkter helt rätt.

Text & foto: PER ERICSSON

FTG Cranes ökar i Europa

Det är den största ordern i Vimeks historia ochmotsvarar tre årsvolymer, uppger företaget. Affä-ren finansieras av Världsbanken och är därför enmycket trygg affär för företaget.

– DET HÄR KOMMER ATT säkra vår produktion underlång tid. I dagsläget är det 126 maskiner som skalevereras under cirka tre år, men slår allt väl ut kanvolymerna bli ännu högre, berättar Fredrik Lund-berg, vd, i ett pressmeddelande.

Förutom maskinerna ingår även eftermarknads-arbete i form av service, support och reservdelar,vilket enligt Vimek innebär ”ökad försäljning,

bemanning och expansion”. Ett utbildningspaketoch en förarsimulator ingår också i affären.

– Vi har under ett antal år sålt maskiner till Vit-ryssland, vilket har visats sig fungera mycket braäven konkurrensmässigt. Våra maskiner passardessutom väldigt bra in i det vitryska skogsbestån-det, säger Fredrik Lundberg.

ORDERN AVSER 74 SKÖRDARE av modellen 404 T6 och52 skotare av modellen 610.2.

Redan före den vitryska ordern har Vimek rap-porterat om god försäljning. Förra året blev ettrekordår, då sålde man nästan 70 maskiner ochomsatte 62,5 miljoner kronor.

— Vi har en tydlig plan för att hantera vår storavolymökning. Redan under förra hösten rekrytera-de vi tre nya montörer och nu när upphandlingenär klar kommer vi att fortsätta den redan påbörjaderekryteringsprocessen, säger Fredrik Lundberg.

AD

STORORDER Den vitryskastatens skogsbolag köper 126skotare och skördare av svens-ka Vimek värda 160 miljoner.

Vitryssland väljer Vimek

SKOGEN 37

AGGREGAT Vimeks skördare 404T6 – en av maskinerna i storaf-fären ovan – kan i fortsättningenfås med aggregatet Keto ForstSilver Supreme som enligt före-taget ökar produktiviteten mar-kant. Bland annat har aggregatetfått en sågmotor på tio kubik istället för fem, som tidigare. Vik-ten har också minskats något.

Maria Öhman, försäljningsan-svarig på Vimek, hoppas att flera

nya smarta tekniska lösningarpå aggregatet ska öka både dessproduktivitet och livslängd.

– Vi har utvärderat det härunder en längre peri od och dekunder vi har levereratde första maskinernatill har sett en mar-kant skillnad på pro-duktiviteten, sägerhon.

Vimeks skördare 404T6

säljer enligt henne dessutomväldigt bra för tillfället.

– Vi har redan sålt bort mer änhalva årsvolymen ganskatidigt. Så då är det viktigt attvi också har en så effektiv

sågenhet som möjligt,säger Maria Öhman.

TERESIA BORGMAN

… som uppgraderar skördare

Vimek ska leverera 74 ex av skördaren404 T6 till Vitryssland. Maskinen finns nudessutom med ett vassare aggregat.

FTG Baltic säljer allt fler skogs -vagnar i Centraleuropa.


SKOTARE Tigercats 1085C ärenligt tillverkaren ”världensmest kraftfulla skotare” och haren lastkapacitet på 25 ton.

I sommar har kanadensiskaTigercats nya skotare 1085C haftEuropapremiär. Den premiärvi-sades på Skogsmaskindagarna iKarlskoga i juni. Enligt Jon Coo-per som är vice vd för ingenjörs-teknik på Tigercat utmärker sigmaskinen genom sin styrka ochförmåga att köra med stor last ibranta sluttningar.

– Den är otroligt stark. Det ärden första maskinen i Sverigesom har en kapacitet på 25 ton.

ANLEDNINGEN TILL att det inte fun-nits någon liknande maskin påmarknaden tidigare är, enligtJon Cooper, att det inte har fun-nits tillräckligt kraftiga boggiax-lar. Han säger att skotaren harnästan 50 procent större drag-kraft än konkurrenterna. Enfullastad maskin som kör i ensluttning kan fortsätta att gå sålänge det finns tillräckligt meddragkraft mot marken.

– Det är en unik egenskapsom gör att en förare kan arbetai mycket svårare terräng ochinte behöver välja en väg medett längre skotningsavstånd föratt undvika en kort brant slutt-ning. Du kan också generellt settarbeta i brantare sluttningar ochskota uppför om det behövs föratt förbättra effektiviteten,säger Jon Cooper.

ÄVEN DEN VINKLADE kranen ärenligt honom unik för Tigercatoch syftet är att den inte ska stö-ta i grinden under lastning.

– Du kan ta stockar från mar-ken och behöver inte oroa digför att stöta i grind eller stöttor.

Lastutrymmet sluttar ocksålite, vilket tillåter grinden attvara lägre än vanligtvis och denklarar väldigt stora laster.Utrymmets låga utformning görockså att föraren kan se överde-len av lasten ända tills den ärfylld till övre delen av grinden.

– När du lastar kan du faktisktse gripen och de sista stockarnasom du lastar på maskinen, vil-ket snabbar på lastningen.

Enligt tillverkaren lyfter kra-nen upp till 30 procent mer ochhar 22 till 66 procent störresvängmoment i jämförelse medkonkurrerande kranar i sammastorleksklass.

– Vi kan lyfta större och flerstockar så att vi kan lasta snab-bare. Att man kan lyfta mer viktgör att man kan ta fler ton perkrancykel, säger Jon Cooper.

I maskinens midjeled sitterett koniskt hjullager som Tiger-cat lovar ska hålla under helaskotarens livslängd. Maskinenhar även koniska hjullager i den

led som tillåter den bakre ramenatt svänga i förhållande till denfrämre och även den sägs hållahela maskinens livslängd.

SKOTAREN ANVÄNDS även för mark-beredning tillsammans medmarkberedningsaggregat frånBracke Forest.

– Det är en riktigt tuff till-lämpning för de här maskiner-na. När de gör spåren måste deköra i mer eller mindre raka lin-jer, så om det finns stenar ellerandra hinder i vägen måstemaskinerna köra över snarareän runt och får ta riktigt hårtstryk, säger Jon Cooper.

Maskinen är den största i enserie där även skotarna 1075Coch 1055C på 20 respektive 14ton ingår.

– Skotarna på 20 och 25 tonhar en lång boggilåda och ettlångt hjulavstånd. Det i kombi-nation med band runt hjulen bil-dar en större bäryta som ger ettlägre marktryck, säger Sven-ÅkeStenberg som är försäljningsre-presentant på Tigercat.

TERESIA BORGMAN

Bjässe från Kanada nu i Sverige

38 SKOGEN

TEKNIK

SE TIGERCAT I ARBETEPå Youtube kan du se den förstaTigercat 1085C i Sverige i arbete(goo.gl/yTuwoj).

Jon Cooper är vice vd för ingenjörsteknikpå Tigercat. Foto: Teresia Borgman

Trots att maskinen har en högre lastvikt blir marktrycket lägre än för konkurrerandemaskiner, enligt företaget, bland annat genom långt hjulavstånd och band. Foto: Tigercat


TEKNIK

Laminerat – lätt och stabilt

Transport med fossilt minskar

SÅGSVÄRD Lamineradelättviktssvärd för motor-sågar är på frammarsch.Först ur var Oregon, nukommer X-Force frånHusqvarna.

Enligt Peter Bergholm,produktchef för tillbehörhos Husqvarna, kommerdet första X-Forcesvärdetatt passa sågkedjor meddelningen 3/8 tum.

– De nya svärden till-verkas genom en lamine-ringsprocess som bindersamman en aluminium-kärna med starka sidor avstål, vilket gör att svärdetsegenskaper behålls samti-digt som vikten reduceras.

TILLVERKNINGSPROCESSEN

bidrar även till att göra detlaminerade svärdet stabi-lare och starkare än ettkonventionellt. De är där-för mindre känsliga förböjning än andra modelleroch återgår snabbt tillursprungsformen efter attde blivit utsatta för högbelastning.

Peter Bergholm säger att X-Force har en svag kurvform medutökad nosradie som ger bättrekontroll under arbetet och mins-kar risken för plötsliga kast.

– Geometrin på svärdet till-sammans med en nykonstrueradförstärkt nosprofil gör att tryc-ket på svärdsnosen minskar. Enförlängd mittenplatta ökar håll-

fastheten och gör ävenkedjans övergång frånsvärdet till noshjulet mereffektiv. Belastningenöverförs i stället till rull-lagret som är monterat iett slutet lagersystem somförhindrar smuts atttränga in. Större noshjulmed fler nitar bidrar äventill att hela svärdet blirstarkare, säger PeterBergholm.

SVÄRDSKENORNA HAR ocksåvärmebehandlats och fåttnya laminat av krom ochstål.

Husqvarna presenteraräven ett laminerat svärdsom passar motorsågs-kedjor med den vanligasvenska delningen på0,325 tum, men inteunder produktnamnet X-Force.

– Fast på sikt kommervi även att tillverka X-For-ce-svärd som passar dendelningen också.

X-Force för 3/8-tumssågkedjor finns i längder-

na 15 till 20 tum. Introduk-tionspriset är 495 kronor medmoms. Svärdet för 0,325-tums-kedjor finns i samma längderoch kostar 395 kronor.

PER ERICSSON

X-Force är Husqvarnas nya laminerade motorsågssvärd.

SKOGEN 39

Smidig datorska tåla strykPRODUKTNYTT Svenska Hand-held Group lanserar en ny handda-tor som ska vara extra stryktåligoch passa miljöer där den riskeraratt utsättas för till exempel fukt,damm, extrema temperaturer, slagoch stötar. Nautiz X2 är baserad påoperativsystemet Android och harskanner, kamera och telefon. Ytter-måtten är 150 x 73,5 x 16 millimeteroch vikten 230 gram. Pekskärmenmäter 4,7 tum och har extra tåligtglas. Priset beror på utförande ochbörjar vid 8 299 kronor plus moms.

BOLAGSNYTT KrantillverkarenCranab och dess dotterbolagVimek, Bracke Forest och Slagkraftfår ny huvudägare. Delägaren Z-forestab säljer sin andel till itali-enska Fassi som även tidigare vardelägare i koncernen och som nublir majoritetsägare.

Fassi är en av världens störstatillverkare av kranar för lastbilar.

Cranab får nyhuvudägare

MASKINER Den finska maskintill-verkaren Ponsse hoppas på att ökasin marknadsandel i de svenskaskogarna och gör nu, med egnaord, ”en kraftsamling på efter-marknaden”.

– Den svenska marknaden drivermycket av teknikutvecklingeninom kortvirkesmetoden. Här finnskrävande och kunniga kunder. Detgör Sverige till en viktig och spän-nande marknad för Ponsse, sägerCarl-Henrik Hammar, bolagets vd iSverige.

Sverige är till exempel denenskilt största marknaden förskördarmodellen Scorpion.

Ponsse byggerut service

TRANSPORT Användningen av fossilabränslen i transportnäringen minskar.Det visar en färsk rapport frånEnergimyndigheten. Den ärbaserad på mätningar gjor-da mellan 1993 och 2014.

LÄNGE VAR DET FRÄMST per-sontransporterna som stodför minskad användning av fossilabränslen genom en övergång till miljö-vänliga alternativ, men nu börjar detalltså märkas även inom transportnä-ringen.

Företrädare för transportbran-schen pekar på flera orsaker, varav

den främsta är skärpta miljökravvid upphandlingar. Även hög-

re tillgång på alternativabränslen i kombinationmed förbättrade bränsle-

kvalitéer och anpassadmotorteknik anses bidra till

minskningen.– Det har börjat hända saker nu.

Man kan säga att ända fram till någraår in på 2000-talet låg andelen fossiltinom transportbranschen på 95 pro-

cent eller till och med lite över. Sedanhar den successivt börjat minska föratt 2014 vara nere på 84 procent, sägerAnna Andersson, utredare på Energi-myndigheten i ett pressmeddelande.

OM TRENDEN FORTSÄTTER ser Sverigeut att klara EU:s miljömål för den tota-la användningen av förnybar energi till2020. Kravet från EU ligger på 49 pro-cent. Det nationella målet är en pro-cent högre. 2014 låg siffran på 52,6procent.

PER ERICSSON

TEMA /SKOGS-TRANS-PORT


40 SKOGEN

SKOGEN TESTAR

SKOGSJACKAN HAR MODERN DESIGN med kropps-nära passform och är tillverkad av cordura,ett avancerat stretchmaterial i varselfärgsom ger hög komfort och god ergonomi.Svarta partier skapar tilltalande färgkon-traster. Teflonbehandling ger motstånds-

kraft mot smuts, vatten och oljor.Utsatta områden saknar dock för -stärkningsmaterial.

Utvändigt på jackans framsidafinns en ficka för första förband tydligtmarkerad med ett röttkors och den inter -nationella beteck-ningen ”first aid”. Placeringen är före-

dömlig, då fickan är åtkomlig även med huggarbälte eller röjsele på.

På jackans vänstra ärm finns en särskildficka för mobiltelefon eller nödsändare.Dess placering gör att den inte är i vägen,men samtidigt lättåtkomlig.

FAKTA JACKA STRETCHVikt: 700 g.Storlekar: S till XXXLPris: 1 589 kr inkl moms.Godkänd enligt: varselklass 2, EN ISO 20471.

FAKTA SÅGSKYDDSBYXA KLASS IVikt: 1 500 g.Storlekar: S till XXXLPris: 1 892 kr inkl moms.Godkänd enligt: sågskydd EN 20345, klass 1 (20m/s), typ A.

SÅ TESTADE VIKläderna testades i fyra månader under dearbetsförhållanden som råder för en deltids-skogsbrukare eller vedhuggare. Följande faktorerligger till grund för bedömningen:Funktion (vikt 40 procent)Hantering (vikt 35 procent)Ergonomi (25 procent)

Komfort och ergonomi i arbetet

SKOGSKLÄDER Under fyra månader har SKOGEN jobbathårt i två storsäljare från anrika Edsbyns industri AB ellerkort och gott EIA. De ger gott helhetsintryck och har baramindre brister.

för förvaring av småsaker. Byxan uppfyllersågskydd klass 1 med benskydd typ A.

Midja med resår ger bekväm passform.Rejäla knappar av metall för hängslen – debakre på ett förlängt ryggparti – höjer betyget.

Byxans ben har ventilationsöppningarmed dragkedjor på lårens insidor. Byxbenenhar förstärkt benslut och en invändigdamask med fäst -hyskor för kängor.Inledningsvis vardamaskens funktionbra, men när vi hadetvättat byxorna – en -ligt instruktionerna – försämrades späns-ten successivt idamaskens resårer.

Uppgifter på byxansetikett gör det möjligtatt spåra tillverkning-en av plagget som idet här fallet är producerat i Belgien. Samma information borde lämnas av flertillverkare. n

Jackans ryggparti är ventilerat och dessnedre förlängning ger extra skydd. I frontenfinns en dold dragkedja som vi sätter minus-tecken för. Vi upplever den som alldeles förklen för ett arbetsplagg och tycker att densänker jackans kvalitetskänsla. En merrobust dragkedja hade varit bättre. n

Skyddsbyxan sitter bra

Bra fickor på bra jacka

EIA:s skyddsklä-der för deltidsskogs-brukare eller ved-huggare ger bra hel-hetsintryck.

Förbandsfickan är lättåt-komlig och tydligt markerad.

Knappar av metall för hängs-len ger kvalitetskänsla.

Smidig och komfortabel, fungerar även som fritidsplagg

Klen dragkedja

Bra passform,bra rörlighet

Damaskernasresårer tapparspänsten

DEN SÅGSKYDDSKLASSADE MIDJEBYXAN tillverkasav materialet pro stretch i varselfärg ochsvart. Ett smalt band av reflekterande mate-rial avdelar färgerna ovanför knäet. Två djupa framfickor och en stor benficka medlock och kardborrelås ger gott om utrymme

Text & test: PER ERICSSON Foto: AMANDA ÅSTRÖM


SKOGEN 41

LÄTT ATTLÄTT AT

KAN ANVÄNÄ

KAN ANVÄNTT HANTERA – LÄ

V ALLA!VTT SPRUTTT SPRUTAT

V ALLA!NDAS AA –AATT A

Å– ÅRET RUNT

dukt

info

rmat

ione

n fö

re a

nvän

dnin

g.dd

smed

el m

ed f

örsi

ktig

het.

Läs

allt

id

ostnadsek Stopp

odua prvektiivfefffpa viltskador m

Hög effekukt! knadmed mar

iskt – Lågt prens mest

etik

ette

n oc

h pr

odA

nvän

d vä

xtsk

yd

fektivaste i sitt slag. Cervaef

e en av våra viltskyYtterligar

Läs mer o

genom vit Arbinol B

.tkudorpsddykstlivopas mest använda col Extra är Eur

edvid Arbinol B anses vara marknadensodukter som bryddspr

.inteom hur du stoppar viltskador på www

infärgning, en bitter smak och en doft av naturliga eMekaniskt via tets alla delaktiga sinnen! stör djur

oskog.seeragr

. teriska oljorna, optiskt tänder

www.swedishmatchindustries.se

Swedish Match Industries AB Swedish Match använder endast asp och hybridasp från svenska skogar. Den svenska skogen förser stora delar av världen med högkvalitativa tändstickor.

Swedish Match är världens ledande tillverkare av tändstickor med fabriker i Vetlanda (splintoch tryckta ytteraskämnen) och i Tidaholm (tändstickor och färdiga askar). Idag sysselsättsca 200 personer, varav 40 i Vetlanda och 160 i Tidaholm.

TÄNDSTICKSVIRKEFör aktuella kvalitetskravoch leveranstidpunkterkontakta din inköpare.

Illustratör: Bobo Hermanson

410 kr/m³fub

60 cm


http://www.ramlosaplant.se

http://www.swedishmatchindustries.se

http://www.interagroskog.se

Skördaren var intres-sant! Många händer villekänna på reglagen ochdet fanns även eleversom uppgav sig ha testaten skördare ”på riktigt”tidigare.

42 SKOGEN


SKOGEN 43

JOBB & SKOLA

SAMVERKAN Intresset för skogliga jobb mås-te väckas tidigt hos skolelever. Så resonerarskogsbranschen i Norrbotten och riktar in sigpå dem som står på tröskeln till högstadiet.

Genom föreningen Skoglig Samverkan iNorrbotten samlas olika representanter förbranschen i en strävan att nå ut till de unga.

SKOGEN var med på en av föreningensoch Skogen i skolans skogsdagar för cirka180 elever i årskurserna fem och sex i sko-lorna Arjeplogs och Arvids jaurs kommuneri våras. Längs en kilometerlång slinga i ter-rängen i Fjällbonäs utanför Arvidsjaur fannsstationer, där eleverna i mindre grupper ficklära sig mer om till exempel allemansrätten,regler vid körning med snöskoter, djur ochfåglar, praktiskt skogsbruk i en skördare ochandra saker som hör skogen till.

VID STATIONEN SOM behandlade återbeskogningfick samtliga elever plantera en tallplanta.Rickard Rödlund, till vardags virkesupp -köpare för SCA, visade bland annat hur tättplantorna ska sättas och hur stor en hektar

är. Han kunde konstatera att många av eleverna hade oväntat goda grundkunskaperom skogsbruk.

Allt tycktes flyta som på räls. – Vi har genomfört detta arrangemang

i samråd med skolan i åtminstone tolv år,säger Robert Grimm från Arvidsjaurs allmänningsförvaltning.

FÖRUTOM ARJEPLOGS och Arvids jaurs allmän-ningar deltog Lundbergs trä,Sveaskog, Handelsbanken, detlokala jägareförbundet, SCA,Statens fastighetsverk, Spar-banken Nord och Skogsstyrel-sen i arrangemanget.

– Skogsägarna i dessa tvåkommuner är många och vivänder oss medvetet till de ele-ver som är nära hög stadiet och ska börjafundera över framtida yrkesutbildningar. Enstor del av eleverna är redan kopplade till enskogsfastighet och mot den bakgrundenkänns det tidsenligt att vi kan genomföra engemensam och informativ skogsdag med

kompetent yrkesfolk, säger Robert Grimm.Han vill framhålla att de flesta av dagens

trettiotal funktionärer i gröna Skoglig samverkan-dress på olika sätt är konkur -renter i sina yrkesroller.

– Denna dag är det dock samarbete somgäller och vi har tillsammans kommit riktigtnära den nivå där ribban ska läggas för dessaåldersgrupper.

TVÅ KVINNOR SOM representeradesamhällets två banker och ivardagslag är konkurrenterhjälptes den här dagen åt medatt sköta skogsgrillen.

– Skog handlar om så myc-ket mer än virke och jobb. Ettbra samarbete med banken föratt få en långsiktig ekonomisk

planering som synkroniserar med den skog-liga planeringen är en nog så viktig del av dagens skogsägande, säger Gretel Renberg,Sparbanken Nord och Heléne Marklund,Handelsbanken.

Text & foto: MATTS BILDSTRÖM

HÄR PLANTERAS SKOGSLUST

e

at

Sara Öhlund (t v)och Annelie Edorssonfrån Arjeplog hadekommit i kontaktmed plantering tidi-gare, men lärde sigbetydligt mer omskog denna dag.

”VI VÄNDEROSS MEDVETETTILL DE ELEVERSOM ÄR NÄRAHÖGSTADIET.”


44 SKOGEN

FÖRENINGEN SKOGEN

GULDKVIST En positiv signal till hela entre-prenörskåren – och uppmärksamhet åt enibland glömd yrkesgrupp. Håkan Dunberg ärglad för sin utmärkelse på flera sätt.

Skogsentreprenör Håkan Dunberg, mot-tagare av Föreningen Skogens Guldkvist,tycker att skogssektorn är fantastisk.

– Vårt skogsbruk är i världsklass! Det haren förnybar råvara som är viktig för klimatetoch är svensk ekonomis ryggrad, säger han.

OCH MASKINFÖRARNA HAR en stor del i detta.– Kompetenta maskinförare fattar många,

många beslut under en dag som faktisktpåverkar både miljö och klimat. Dessutomhar de direkt påverkan på ekonomin förskogsägare och svensk skogsindustri, bådepå kort och lång sikt. Deras roll, som oftahamnar i skymundan, kan inte överskattas,säger han.

Och det är detta, att Guldkvisten synlig-gjorde en ofta bortglömd yrkesgrupp, somgjorde honom extra glad.

– Jag blev mycket överraskad. Det har fåttenorm uppmärksamhet. Jag blev både stolt,glad och mycket tacksam, men framför alltvar det en tydlig signal till hela entrepre-nörskåren, säger han.

HÅKAN DUNBERG PRATAR helst om möjligheternai jobbet, till exempel vilken stor skillnad enkompetent maskinförare och entreprenörkan göra när samarbetet med kunden ärgott. Det ger positiva effekter för friluftsliv,biologisk mångfald, skogsbruk och trä -industri, säger han.

Men om han måste lyfta ett problem ärdet branschens pressade lönsamhet.

– Det är ju i och för sig inget nytt, att deflesta entreprenörer kämpar mycket hårt försin lönsamhet, men det gör att branschen

inte utvecklas på ett effektivt sätt. För attsvenskt skogsbruk ska vara lönsamt även ifortsättningen krävs en omfördelning avbåde ekonomi och ansvar.

Hans förslag på lösning är kanske kontro -versiell.

– Jag ser ingen annan väg än att inköpar-na, alltså beställarna, i skogsbruket gör som ialla andra branscher: Man minskar antaletleverantörer, det vill säga entreprenörer.Mixen av mindre och större entreprenörerkommer alltid att finnas, och så bör det vara,men för att utveckling ska vara effektiv ochframgångsrik krävs betydligt fler störreentreprenörer. De har resurser och kunskapatt ansvara för fler delar i värdekedjan.

HÅKAN DUNBERGS EGET BOLAG, som grundades1986, är på flera sätt ett undantag och var tillexempel tidigt ute med datainvesteringar.Redan 1992 hade man ett affärssystem som

”Maskinförarnasroll kan inte överskattas”

DET FINNS MÅNGA TECKEN som tyderpå att andelen föryngringar med tallsjunker i södra Sverige. Ett minskatutnyttjande av tall kan resultera i attpotentialen hos trädslaget inte heltutnyttjas. Så nu bjuder SLU, Partner-skap Alnarp och Föreningen Skogen intill exkursion om tallskogsskötsel isödra Sverige.

Vi vill väldigt gärna vara med ochvända den vikande trenden för tall ochunder exkursionen kommer vi attbeskriva möjligheter och problem.

Följ med – lär dig mer, var med ochdiskutera!

”Håkan Dunberg är en förebildsom fokuserar på människor,utveckling och lönsamhet”, skriverFöreningen Skogen i sin motive-ring till Guldkvisten. Foto: Drakflygaren produktion

VAR? Lenhovda.NÄR? 6 oktober.HUR? Anmäl dig senast den 18 september på webben (part-nerskapalnarp.slu.se). Antaletplatser är begränsat.PRIS? 500 kr – men 400 kr förSkogen-medlemmar. Lunch och fika ingår.FRÅGOR? Urban Nilsson([email protected], 070-346 51 92) eller KristinaWallertz ([email protected], 070-205 04 53).

Följ med föreningen på tallexkursion

PRELIMINÄRT PROGRAM – här är någrafrågeställningar:• Föryngring – naturlig eller plante-ring?• Röjning – vilket förband ska manlämna och när skall man röja?• Gallring – hur ofta och hur starkt?

• Mångfald – fyller tallen någon funk-tion för biodiversiteten i de sydsvenskaskogarna?• Produktion – hur mycket producerartall jämfört med andra trädslag?• Skador – viltskador och rotröta, hurstora problem är de?


http://www.partnerskapalnarp.slu.se

SKOGEN 45

FÖRENINGEN SKOGEN

INTERNATIONELLT Mer skog i världen, är ettav Föreningen Skogens fem övergri-pande mål och Sveriges kunnandekan göra stor nytta på mångahåll, säger styrelseledamotenBjörn Lyngfelt. Faktiskt inteminst i Europa.

Björn Lyngfelts associationsbanornår långt. Det gör att det är roligt attprata med honom.

När vi nu talar om det femte av För-eningen Skogens mål, Mer skog i världen,kommer han att tänka på något av detoväntade som kan inträffa när man brukarskog i andra länder.

– Ett företag stötte på oväntade skogs-bruksproblem i Kina. Där fanns en risk attskogsbrukandet, precis som här, kundestoppas. Men det berodde inte på artskyddutan på att den lokala befolkningenbegravde anhöriga i skogen. När en sådangrav upptäcktes måste platsen fredas, trotsatt begravningen skett utan tillstånd påannans mark, berättar han.

MEN NÄR DET GÄLLER informa-tionsspridning tycker han attvi har att göra på närmarehåll.

– Skogen är en underut-nyttjad resurs i Europa. Kun-skapen om hållbart skogsbrukär mycket låg. Här krävs detopinionsbildning.

Svenskt skogskunnande ärstort och det finns anledningatt dela med sig av det ochvåra erfarenheter och påverkaattityderna i andra länder,anser han.

– Vi har ett unikt systemtänkande. Detsträcker sig från anläggande av skogen

till avveckling av den. Vi satsar påinfrastruktur och till och medrestaurerar skog och vi har enbalans mellan olika intressen.

EN GÅNG I TIDEN VAR Björn Lyngfeltjournalist på både dagstidningar

och Sveriges Radio. Sedan sadladehan om och blev jägmästare. I sin vardagsom informationschef på SCA möter hanemellanåt utländska besökare som blirimponerade av Sverige.

– Partner från SCA:s hygienverksamheti Sydamerika har varit på besök och blivitentusiastiska över vårt skogsbruk. De villatt vi ska ta med oss vårt kunnande ochutveckla skogsbruket i Colombia. Vårt kli-mat, våra arter och våra långa omloppsti-der gör att vi inte bara kan arbeta eftersamma mall i Sydamerika, men vårtsystemtänkande är tillämpbart även där.

När det gäller tropiska länder anser hanatt certifiering är den bästavägen att gå, men han harrespekt för utmaningarna.

– En gång besökte vi ettFSC-certifierat skogsbruk iBorneo. På vägen dit färdadesvi i timmar genom enahandaplantager av oljepalmer – somger 20 gånger högre avkast-ning per hektar än den FSC-certifierade skog som vi sena-re besökte.

Här har vi allesammans enuppgift: Att få upp dagensblygsamma värde på certifie-rad skog.

KARIN LEPIKKO

Världen behöverSveriges kunskap

FEM PUNKTERFöreningen Skogen med sinacirka 8 000 medlemmararbetar för bättre sköttaskogar genom att informera,inspirera, lära ut och disku-tera. Här är föreningens femövergripande mål för bättreskog:1. Mer odlad skog (SKOGEN nr 12/2015)2. Mer skog som råvara ochbränsle (1/2016)3. Mer mångfald i skogen(3/2016) 4. Mer kunskap om skog(5/2016) 5. Mer skog i världen

FEMav fem

Mål

MER SKOG I VÄRLDENFöreningen anser att på samma

sätt som Sverige behöver resten

av världen uthålligt brukade sko-

gar. Nettoförlusten av världens

skogar var 5,2 miljoner hektar per

år mellan 2000 och 2010. På

många ställen tas skogens möjlig-

heter inte till vara.

kunde mäta varje maskins intäkter och kostnader.

MED DAGENS 32 ANSTÄLLDA och 16 maskiner ärdet också ett relativt stort företag. Det berortill stor del på finskt delägarskap. Sedan 2011är Metsäkonepalvelu majoritetsägare.Moderbolaget har en god lönsamhet, vilketger trygghet även för den svenska verksam-heten som kan satsa på moderna maskineroch personalutveckling.

– Alla i skogsbruket verkar i en långsiktigbransch. Fortsätter vi bara att tänka på ochagera efter vad som är bäst för svensktskogsbruk kommer det att gynna bran-schens alla parter. Medelsvensson kommeratt leva i ett land med en mycket stark rygg-rad. Detta tycker jag att vi i branschen skaprofilera mycket mera och vara riktigt stoltaöver!

KARIN LEPIKKO

Björn Lyngfelt

Bli medlem!FÖRENINGEN SKOGEN har ditt och din skogsbästa för ögonen. Vi informerar och debatterarviktiga framtids frågor för skogen. Som med-lem får du bland annat:• Tillträde till våra exkursioner.• Delta gratis på Skogsnäringsveckan.• Tillgång till ett unikt skogsnätverk.• Rabatt på tidningen SKOGEN, våra böcker.och andra förlagsprodukter. • Rabatt på seminarier, exkursioner.• Utvalda produkter till rejält rabatterade pri-ser hos Skogma. En ny produkt varje månad.Gå till skogen.se/foreningen/bli-medlem ellerring 08-412 15 00.


Ulf Gabrielsson Mikael Jonsson Patrik Ulvdal Johan Vestin Martin Lindholm

Jakob Gustafsson Björn Enström Jessica Phersson Tommy Nilsson Anette Waara Lena Sammeli- Johansson

46 SKOGEN

PÅ VÄG

■ Ulf Gabrielsson har utsetts till ny vd för UNI4 Marketing efter AndersMarklund som går i pension. Gabriels-son kommer närmast från en befatt-ning som vd för Ikea Industrys sågverkStalowa Wola i Polen. Han har långerfarenhet från sågverksbranschen,både som marknadschef och vd. Bland annat har han varit vd för Varberg Timber, Dalafloda Group ochSwewood Latvia.

■ Mikael Jonsson är ny virkeschef vidVallviks Bruk inom Rottneroskoncer-nen. Han kommer närmast från Mel-lanskog där han var leveransledare.

■ Patrik Ulvdal började som mark-förvaltare på Kristianstads kommun

den 22 augusti. Han har precis slutförtjägmästarstudier på SLU.

■ Agneta Johansson börjar somdistriktsledare på VMF Qbera. Hon harjobbat med personal och transport/logistik under många år, bland annatpå Skogsåkarna och senast på Ovako.

Foran■ Johan Vestin är ny vd på skogs -konsultföretaget Foran Sverige medplacering på huvudkontoret i Lin -köping. Han har tidigare arbetat som produktionschef i företaget. Han ersätter Tobias Jonmeister som börjar på Norrskog i Östersund.

■ Johan Hofmann är jägmästare ochska arbeta med projektledning ochproduktutveckling inom de skogligaprojekten.

■ Martin Samuelsson ska arbetamed vidareutveckling av produktions-systemet för lidar-data, regressions-analyser och gis.

■ Joakim Svensk blir kollega medMarin (närmast ovan) och kommer attarbeta med samma saker.

Holmen skog■ Martin Lindholm har börjat somvirkesköpare på enhet Holmen skog,distrikt köp Västerås. Han arbetadetidigare på Stora Enso.

■ Magnus Journath är ny fastighets-förvaltare inom enhet Holmen skog pådistrikt Egen skog Norrköping. Tidigaredrev han eget företag.

■ Josefin Bohman har börjat somvirkesköpare på enhet Holmen skog,köpavdelningen Nord. Hon kommernärmast från SCA.

■ Wictor Rytterstedt är också ny virkesköpare på enheten Holmen skog,köpavdelningen Nord. Han kommernärmast från Folksam.

■ Marika Lundin har börjat som produktionsledare på enhet Holmenskog, distrikt köp Götaland. Tidigarearbetade hon på Karl Hedin.

TIDA23–24

GALL

AHOLM4 SEPTEMBER 2016

ll i

LRINGSDAGAR.SE

dGGallringsdagar


http://www.gallringsdagar.se

Frankeras ej.Mottagaren

betalar portot

Stövel Avignon. Medl.pris 959 kr inkl moms. Ange storlek: ........................

Jag vill bli medlem i Föreningen Skogen och ta del av detta

erbjudande, medlemskap 300 kr/år.

Medlems-/kundnr .........................................................................................................................................................

Namn.................................................................................................................................................................

Adress ...................................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................................

Tel ......................................................................................................................................................................

E-post ...............................................................................................................................................................

TIDNINGEN SKOGENSvarspost 190 164 400

110 01 Stockholm

JA, JAG BESTÄLLER:

SKOGEN

Spara!

516:-

�FÖRENINGEN SKOGENSMEDLEMSFÖRMÅN

Stövel AvignonHåller dig varm när kylan slår till! Både när du står eller sitter stilla ochpå promenad. Utvecklad för maximal funktion och bekvämlighet.Artikelnr 446040. Ordinarie pris : 1475 kr inkl. moms. Medlemspris : 959 kr inkl. moms

Fyll i och skicka in denna annons alternativt beställ påwww.skogen.se/medlemsforman där kan du läsa mer om produkten.

Erbjudandet gäller 1 st produkt per medlem och längst till och med2016-09-27. Frakt tillkommer. Priset är inkl. moms.

Magnus Journath Pär Andersson Björn Håkansson

Roger S Johansson Tomas Trygg Andreas Rönnqvist

Karl Hedin■ Pär Andersson är ny virkesköpare i södra Gästrikland. Han har tidigarejobbat som säljare och timmeråkare.

■ Björn Håkansson är ny virkes -köpare i södra Uppland. Han är jägmästare och kommer närmast från Billerud Korsnäs.

■ Jakob Gustafsson är ny virkes -köpare i norra Uppland. Han är ut -bildad skogsmästare och fastighets-mäklare och har tidigare arbetat påLRF Konsult.

Mellanskog■ Björn Enström är ny skogsin-spektor i virkesområde södra Värm-land med stationeringsort Karl-stad/Kristinehamn. Han kommernärmast från en tjänst som skogsin-spektor för Södra skogsägarna i Lin-köping.

■ Jessica Phersson som är skogs-mästare har tillträtt som skogsin-spektor på virkesområde Västman-land och blir stationerad i Västerås.

Sveaskog■ Roger S Johansson är ny affärs-områdeschef för Svenska skogsplan-tor. Han har mångårig erfarenhet frånolika delar av verksamheten inom Sveaskog och kommer från en tjänst

som marknadsutvecklingschef påstab affärsutveckling och innovation.

■ Tommy Nilsson är ny chef för stabskogsbruk på Sveaskog. Han var tidi-gare chef för marknadsområde nord.

■ Anette Waara är ny marknads-områdeschef Nord. Hon kommernärmast från en tjänst som resultat-områdeschef Västerbotten.

■ Lena Sammeli-Johansson är ny hållbarhetschef för Sveaskog. Hon kommer närmast från posten som affärsområdeschef för Svenskaskogsplantor.

Sydved■ Tomas Trygg är ny distriktschefdistrikt Vänersborg med stationering i Vänersborg. Tidigare var han virkes -inköpare i samma distrikt.

■ Andreas Rönnqvist har tillträttsom distriktschef för distrikt Aspa.Tidigare var han virkesinköpare påsamma distrikt.

SKOGEN 47

Redaktör: Lars Åkerman [email protected]

HAR DU BYTT JOBB? Har du börjat på en ny arbets-plats? Eller rekryterat nytt folk? Tagit examen? Fått en utmär-kelse? Berätta för SKOGEN – och resten av världen!Mejla [email protected].


http://www.skogen.se/medlemsforman

48 SKOGEN

PÅ VÄG

NY PÅ JOBBETMAGNUS BÄCK, FORAN

FRAMTIDSBLICK Att skogsfolkskulle vara konservativt hållerMagnus Bäck inte med om. Hanhar sett hur it förändrar varda-gen och på sitt nya jobb får hanarbeta direkt med det senasteinom skogsbruksplaner.

En hybridplan – har ni hört talasom det? Det var vad MagnusBäck sysslade med när SKOGENringde. Han är sedan någothalv år produktionschef inomteknik och fjärranalys på skogs-konsultföretaget Foran SverigeAB. Innan dess jobbade han påDanske bank som kundansvarig.

JO, EN HYBRIDPLAN ÄR en uppdate-ring av en gammal traditionellskogsbruksplan genom fjärrana-lys som företaget gör med hjälpav bland annat Lantmäterietsflygbilder. Och nu så komplette-rades alltså en skogsbruksplanmed tillfälliga beräkningsrutorpå tio gånger tio meter för att fårätta höjden på skogen.

Mycket it och ny teknikanvänder alltså det tiotal medar-betare som finns på Forans kon-tor i Linköping.

– Vi kan på det här sättetexempelvis slå fast krontaket påen skog och slipper det kostsam-ma i att göra besök på platsen.Här gör vi det alltså på kontoreti stället. Det här tror vi är fram-tiden. Det innebär att vi kanuppdatera skogsbruksplaner iprincip vartannat år, säger Mag-nus Bäck.

Magnus Bäck är östgöte, föddoch uppvuxen på gården Kol-

stad strax utanför Mjölby och oj,vad han är förankrad i skogen.Farfar, far och morbror har hanföljt i skogen sedan barnsben pågårdens 600 hektar.

EFTER SKOLAN VAR det naturligt attbli skogsmästare. Parallellt gickhan mäklarspåret på SLU ochkunde på så sätt med tiden job-ba med förmedling av jord- ochskogsbruk på LRF-konsult iNorrköping.

– Men jag gjorde faktiskt ettförsök efter gymnasiet att prövanågot annat. Bland annat lästejag historia, men förankringen iskogen ville inte släppa. Kät-tingen till ankaret var för stark,så jag blev alltså skogsmästare.

Precis som hans pappa somockså är också skogsmästare

Plantering, röjning och jakt ärMagnus alltså uppfödd med.Det blev även sommarjobb påBoxholms skogar och Sveaskog iungdomen.

PÅ KOLSTAD HAR släkten i huvud-sak bedrivit traditionellt skogs-bruk, men en del nyfikenhet fickplats. Under 1990-talet plante-rade man till exempel ek, ask,lönn, lind och lärk på gamla inä-gor. Det var ett försök att brytarötan som slagit rot bland gra-nen. Planteringarna hägnades,plus gnagskydd mot rådjur ochsorkar.

De här projekten var enblandning av lust och estetiskaaspekter och genomfördes när-mast själva gården.

– Det har gått så där med des-

sa nyplanteringar. Svampinfek-tion och frostskador hämmadetillväxten under några år. Ask-skottsjukan har vi dock inte setti de här bestånden.

MEN TILLBAKA TILL fjärranalyseroch hybridplaner. Kommer deatt betyda döden för den gamlatraditionella skogsbruksplanenmed besök av en planläggare?

– Nej, det tror jag inte, men deblir mycket bra komplement.Och det är de stora skogsägarna– som bolag, staten och kyrkan –som detta arbete i första handvänder sig till. Dessa ägare harmycket liten möjlighet att påplats gå över sina skogar så oftasom vartannat år, som vi kanmed våra analyser.

– Däremot kan mindre skogs -ägare med kanske hundra hek-tar åka snålskjuts på analysersom görs i närheten.

– Skogsägarföreningar kanockså säkert erbjuda sina med-lemmar den här typen av tjäns-ter. I de flesta fall handlar detom att uppdatera volymer.Grundyta, det vill säga Skogssty-relsens laserskanningar, ochbonitet finns på annat håll.

Blir en skogsbruksplandyrare nu?

– Definitivt inte, eftersommycket arbete kan göras utankostsamma besök i skogen.Framför allt när det gäller störrearealer. Men tiden som frigörskan, väl på plats, komma attinnebära mer tid för rådgivningoch förslag till åtgärder.

Vilken är den största för-

ändringen inom skogsbran-schen under dina år?

– Jag kan bara konstatera attunder min tjugoåriga yrkeserfa-renhet i skogen är den stigandeanvändningen av it den storaförändringen. Och den tror jagkommer att fortsätta.

Men det sägs ju att skogensfolk är ett konservativt släkte?

– Det håller jag absolut intemed om. I alla fall bland de stör-re skogsägarna är nyfikenhetenoch öppenheten till förändring-ar stor.

Varför bytte du jobb?– Ett steg närmare skogs -

bruket, på väg tillbaka skogen.Efter fem år på Danske bank tilltalade det mig att hamna i en mindre organisation medsnabbare beslut och att kunnavara med och påverka, drivabolaget framåt.

OM NU MAGNUS SJÄLV är väl förank-rad i skogen så tycks hans fyra-åriga son Gustav vara på väg åtsamma håll. Han är redan medpå jaktpassen, men det går helatiden åt mycket fika.

– På lördagsmorgnarna, närjag ska upp tidigt på jakt, måstejag smyga så att inte Gustavväcks. Han behöver sova och detär klart att koncentrationen vidpassen inte blir densamma medhonom med.

– Min hustru Louise däremotär nog mer stadstjej och njutermest av lugnare promenader iskogen när hon inte undervisar i svenska.

LARS ÅKERMAN

Väl förankrad i skogen


Vi söker en skogligt ansvarig – är det du? Vi är stolta över vårt uppdrag: Att ta elen hem till närmare en miljon kunder runt om i landet. El som får vardagen att bli enklare, som räddar liv i sjukvården och som ser till att företag kan leverera sina produkter i tid.

Nu söker vi dig som vill vidareutveckla vår skogliga verksam-het – en viktig del av vårt uppdrag. Placerad i Karlstad, får du ett varierande arbete med operativt och strategiskt ansvar för vårt skogliga underhåll. Från idé till innovation. Dessutom blir du vårt ansikte utåt.

Har du erfarenheten och drivet som krävs? Var med på vår största satsning någonsin. Läs mer på www.ellevio.se/jobb

SKOGEN 49

ARBETSMARKNAD Expanderan-de koncern söker ständigt nyamedarbetare med trä- ellerskogskompetens.

I orten Derome i Varbergskommun har träkoncernen sittsäte. Den hanterar hela kedjan,från skog till färdigt hus ochhar ett löpande behov av nyamedarbetare med bakgrundfrån skog- och träutbildningar.

Under det senaste året harkoncernen vuxit med över 260medarbetare och under detkommande året räknar manmed att anställa ett tjugotal tillmed skogsanknytning.

FÖR ATT FÅ RÄTT kompetens sam-arbetar de med skolorna. Gun-nar Jakobsson som är vd förDerome Timber säger att detär viktigt att utbildningarnamöter de krav som ställs ”ute iverkligheten”.

– Det gäller både teori ochpraktik. Och vi vill bidragenom att delta i utbildnings-programmen. Vi har i dag sam-arbeten med Gammelkroppa

skogsskola, Skogsmästarskolani Skinnskatteberg samt Skog-och träteknik i Växjö, både påplats i skolan och genom stu-diebesök på våra anläggningar,berättar han.

I DAG HAR DEROME 1 400 medarbe-tare och omsättningen är 5,1miljarder kronor.

– Vårt mål är att vi inom femår ska omsätta cirka sju miljar-der och ha närmare 2 000medarbetare. Vi kommer att haett stort framtida rekryterings-behov av ungdomar som brin-ner för skog och trä, sägerGunnar Jakobsson.

Av dem som man räknar medatt nyanställa framöver tror hanatt ”några kommer direkt frånträ- eller skogsutbildning”.

– Det byggs mer och mer iSverige och kombinerat medett ökat fokus på trähusbygg-nation ger det en positiv effektför samtliga av våra affärsom-råden. Rätt kompetens är avgö-rande för vår fortsatta expan-sion, säger Gunnar Jakobsson.

KARIN LEPIKKO

Ha vill se nyexade medbrinnande träintresse


http://www.ellevio.se/jobb

http://www.alfera.fi

http://www.organox.se

SISTA ORDET

– Under de senaste 40 årenhar jag sett en gradvis försäm-ring. Virket är mer frodväxt i dag. Svartkvist och tjur somvrider fibrerna förekommer också. Mina leverantörer sägeratt det är OS-sortiment (se rutanovan), men som tillverkare avkvalitetsprodukter har vi ju ensjälvaktning som gör att vi tillexempel inte vill släppa ivägfönsterbågar med för mycketkvist i virket.

DICKS ÖNSKEMÅL ÄR kvistfritt ochrakväxt virke. Även fler kvali-tetsklasser skulle underlätta.

– När man kommer upp idimensioner på 50 mm. önskarjag att det fanns bättre selekteratkvalitetsvirke för snickerier. Detskulle vi och säkert även andrakunna tänka oss att betala för.

Text & foto: PER ERICSSON

HANTVERK Fönster och dörrar i gammal stil är specialiteten påDick Carlssons snickeri. Produk-terna levereras över hela landet,men det blir allt svårare att hittavirke av riktigt hög kvalitet.

Det går inte att ta miste på attman har kul på jobbet på Carls-sons Snickeri i den lilla jämt-ländska orten Fanbyn. Historier-na och de mustiga kommenta-rerna avlöser varandra.

– Så ska det vara. Det här ärett riktigt gubbdagis, skrattarägaren Dick Carlsson som blir 71 år nästa gång och säger sighellre snickra en dörr än gå pågolfbanan och slå på en boll.

SNICKERIKUNSKAPERNA ligger igenerna. Det hörs när han be -rättar. Pappan startade snickeri-fabrik. Äldste brodern ägde

50 SKOGEN

Precisionsarbete på gubbdagis också ett snickeri. Själv drevDick under 30 år AB Allmoge -snickerier i Leksand.

– Jag hade 15 anställda, mennär jag blev änkeman kän-de jag att det var tid attbryta och flytta.

Dick kom i kontaktmed dåvarande ägarenav det betydligt mindresnickeriet i Fanbyn – sompraktiskt nog redan hette Karls-sons snickeri – och övertog verk-samheten i den faluröda bygg -naden vid Sundsjöns strand.

NÄR SKOGEN HÄLSAR PÅ tillverkaspardörrar i gammal stil. Till -sammans med Kjell Öberg,anställd i snickeriet, fogar Dickihop dörrarnas ramträ. Pass-ningarna ligger på tiondels millimeter. Det krävs för att få högkvalitativa produkter.

Dörrarna är liksom det mestaman tillverkar beställningar.

– Mycket går till Stockholmoch andra städer där man reno-

verar äldre hus och villkomplettera med snicke-

rier som motsvarar debefintliga. Men även vid många ny -

produktioner efterfrå-gas snickerier i äldre stilar.

Då är det viktigt att kunden fårvara med och påverka och somlitet snickeri har vi störremöjlig heter att tillmötesgåenskilda önskemål, säger Dick.

Samtidigt plingar det i mobil-telefonen och han konstateraratt firman har fått ytterligare enbeställning, den här gången frånskånska Torekov.

Ett problem för dagens fin -snickerier är virket. Dick är intenöjd med kvaliteten.

KVALITET: OS, A ELLER G2?

Enligt äldre sorteringsregler är OS-kvalitet (osorterat) en samlingstermför de fyra högsta kvalitetsklassernaav sågat virke. Ungefär samma klas-ser har även kallats A-sortering. I dagär det G4- och G2-systemen som gäl-ler, men där saknas motsvarighet tillde två högsta kvalitetsklasserna iO/S- och A-reglerna.

Kjell Öberg (t v) och Dick Carlsson sätter ihop enav två beställda pardörrar. Ovan t h: Dörrarnasramträ hopfogas med tappning och hög precision.


http://www.skogen.se/skogenpren

TACK FARMOR!Tack farmor och farfar! För den fina skogen ni sådde åt oss. Hela Sverige borde lämna minst lika fina skogar efter sig som ni gjorde. Det jobbar vi för i Föreningen Skogen. Då behövs kunniga politiker, en förstående

allmänhet och inspirerade skogsägare. Föreningen Skogen jobbar för det. Alla är välkomna som medlemmar. Sedan 1882.

Bli medlem du också! www.skogen.se/medlem0816 eller 08-412 15 00


http://www.skogen.se/medlem0816

1 9 0 1 6 4 4 0 0

Posttidning BVid obeställbarhet retur till:SKOGEN, Box 1159, 111 81 Stockholm

FTG Cranes ABIndustrigatan 1, 668 40 Bäckefors

Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: [email protected]

www.ftgforest.com

Mowikranen har egen skaper som ingen annan skogskran har - det

finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogs-

vagn får du ett lättkört och smidigt skogs ekipage som gör ditt arbete

i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver.

Se hela programmet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se

Din bäste väni skogen.


http://www.mowi.se

http://www.ftgforest.com

s 29 i år, uppger skogsindustrierna. #8 · sveriges export av sågade trä - varor till kina steg...

Documents