SamerSamerna r vrldens ursprungsfolk. De har levt p samma stllen genom historien, innan lnderna blev lnder. Samerna finns huvudsakligen i fyra lnder; Ryssland, Finland, Norge & Sverige. Detta stora omrde kallas fr Spmi, som betyder Sameland. Det finns ungefr 80 000 samer i hela Spmi, varav 20 000 bor i Sverige. Nu fr tiden s bor samerna i vanliga hus, speciellt Stockholm, festa samerna bor dr, frutom de som inte r rensktare. Frr s bodde samerna i ktor och levde som indianerna, fast kallt.

HistoriaDet frsta dokumentet som ses handla om samer r ifrn 98 e.kr, skrivet av en romersk historieskrivare vid namn Tacitus. Han skrev i sin bok Germania om folket fenni. De ter rter, klr sig i djurskinn och sover p marken. Det enda de litar p r pilarna med benspetsar. Mn och kvinnor fljer varandra och livnr sig p samma jakt. Speciellt att kvinnor och mn jagade tillsammans ansgs konstigt. Det finns en berttelse frn 800-talet om skatteuppgrelse, det sgs att en rik same behvde betala 15 mrdskinn, fem renskinn, ett bjrnskinn, tio skppor fjder, en bjrn- eller utterpls, ett skeppsstg av valrosshud och slhud som tillsammans blev 60 alnar (ungefr 36 meter). Det var en rsskatt som skulle betalas till Ottar, en man som bodde p en grd i det som nuvarande heter Troms, Ottar var i tjnst till kung Alfred den store av England. Skatten som folket betalade in till honom var en av Ottas viktigaste inkomstkllor. Plsen hade en stor efterfrgan i Europa. I gensvar s fick samerna produkter som mjl, salt, metaller, vadmal och klder. Men sedan brjan av 1600-talet s har samerna betalat skatt, fr att knyta dem nrmare det svenska samhllet. Varje hushll kallades fr skattelapp och tomten kallades fr lappskatteland. Lappskattelandet kunde man rva, hyra, kpa eller f som gva. Alla lappskatteland hade bestmda grnser och en annan same fick inte lta sin hjord renar beta p ngon annans lappskatteland.

Staternas kampSpmi betraktades som de nr det drogs in i de omgivande staternas intresse p medeltiden. Samerna levde i sijddasamhllen*, det fanns inga stater och ingen gemensam kung. Var och en av nationalstaterna ville ha deras rikedomar och kontroll ver marken. Under flera hundra r s brkades det om vem som skulle f landet i norr. Sverige tog upp skatt frn samerna i omrdet, men det var inte tillrckligt fr att f kontroll ver landet. Norge/Danmark och Ryssland tog ocks upp skatt ifrn samerna, men det bsta sttet fr att landet skulle kallas fr svenskt var om det bodde svenskar dr, men det var allt annat n ltt att f svenskar att flytta till Sameland. Samerna som bodde dr var inte svenskar, ryssar eller norrmn. Men om samerna blev kristna och betalade skatt s skulle de rknas som svenska understar och landet kunde kallas fr svenskt.

1751 s drogs den frsta riksgrnsen, mellan Sverige och Norge. Det som bestmde om samerna var svenska eller norska berodde p p vilken del deras skatteland lg p. Samerna fick allts inte ga land p bda sidorna av grnsen. Senare s bestmdes det att samerna skulle f lta sina renar g ver p andra sidan grnsen och beta, s som de alltid har gjort. 1809 drogs den nsta riksgrnsen, mellan Sverige och Finland/Ryssland. Och tjugo r senare s drogs det grnser mellan Norge och Ryssland. Dessa grnser pverkade inte samerna ngot speciellt, utan de fortsatte att flytta sina renar mellan lnderna som vanligt. Trettio r efter det s stngde Ryssland grnsen mellan Finland/Ryssland och Norge/Sverige fr norska samer. Ryssland ville ha fiskerttigheter i Norge och det gick dem inte med p, s Ryssland sprrade andra lnders tillgngar till Ryssland.

Sijddasamhllet*Samerna levde i sijddasamhllen, samhllet bestod oftas utav ca tio familjer. Varje sijdda hade ett eget omrde och dr var det bara medlemmarna i den sijddan som fick fiska och jaga. Sijddans medlemmar ska visa solidaritet och lojalitet. De hjlps t med jakten och tar hand om varandra. Det var allts som en by fast man fick ndas bruka inom byns grnser.

TvngskristnaSamernas jojk ansgs vara trollkonst, s fr att frska tvinga samerna till att lmna sin egen religion, dr de bad till sina frfder, och istllet brja g p kyrkans gudstjnster, s anvndes olika metoder; bter, ddsstraff eller fngelse. Samernas heliga platser frstrdes och deras trummor (som anvndes i ceremonier) brndes. Fr samerna s betydde de dda frfderna mycket, men i kristendomen s fanns det inte plats fr sdant. Prster och missionrer ogillade deras s kallade frfder och bannade allt sdant. Samerna tog mycket illa till det d de attackerade deras tro och tvingade p dem kristendom, en stor och viktig del av familjen ansgs nu att den inte fanns. Samerna brjade g i kyrkan under tvng. En del blev kristna, men mnga fortsatte med sina cermonier i hemlighet. Eftersom kyrkan lg lngt bort medans deras frfder var nra, s existerade dessa tv religioner sida vid sida en lng tid. Fr att underltta undervisningen om kristendom bland samerna s lt sig kyrkan trycka de allra frsta bckerna p samiska; en sng- och mssbok och en ABC-bok. Sprket i dessa bcker var hemskt, orden var objda eller felbjda, den var blandad med finska ord och det mesta ordfrrdet var sydsamiskt. Ca 10 r senare, 1633 s kom det ut en till bok, dr sprket till och med var vrre. Den boken var ocks grundad p sydsamiska, titeln var ven felstavad.

Fr att slippa g till kyrkan, d fattigdom hade brjat trdda in och man trodde att det berodde p den bristande tron p frfderna, s flyttade man ifrn sin by dr kyrkan lg och bosatte sig istllet i en annan sameby, lngt ifrn ngon kyrka.

Vem r d same?Fr att anses som same s ska du, enligt sametingslagen, ha eller ha haft samiska sprket i hemmet och anse dig sjlv som same. Fr att f rstrtt inom sametinget, s ska du d ha eller ha haft samiska i hemmet, det gr ocks bra om dina frldrar eller mor- eller far frldrar har haft det, eller om en frlder r upptagen i rstlngden. Sametingslag 1992:1433 1. gr sannolikt att han eller hon har eller har haft samiska som sprk i hemmet, eller 2. gr sannolikt att ngon av hans eller hennes frldrar, far- eller morfrldrar har eller har haft samiska som sprk i hemmet, eller 3. har en frlder som r eller har varit upptagen i rstlngd till Sametinget, utan att lnsstyrelsen drefter beslutat annat.

KoltenFr 50 r sedan s var den samiska kolten ett vardagsplagg. Drkterna ser olika ut i olika delar av Spmi och beroende p kn, lder och civilstnd. Grundmaterialet var frn brjan pls, skin och senor, mesta dels frn renarna men ocks frn andra djur. Till den samiska kolten s hr det traditionellt till ett blte, skor och skoband, sjal eller barmklde. Det anvnds ocks ofta tillbehr, som: ovderskrage, smycken, handskar, byxor och mssa. Kolten anvnds fr mesta dels bara vid festligheter eller stora tillstllningar; dop, brllop, begravning och konfirmation r ngra exempel. Det finns i huvudsak tre olika samiska koltar; Den sydsamiska, Nordsamiska och den Lulesamiska. Den sydsamiska kolten brs i Vsterbotten i norr till Dalarna i sder, likas i stra Norge. Den kvinnliga kolten och den manliga, skiljer sig ifrn varandra ganska mycket. Den Nordsamiska kolten brs frn Gllivare och norr ut. Gkti, som den heter, ser olika ut i olika omrden runt om i Spmi. En person som har kunskaper om koltar, kan se ifrn vilket omrde personen kommer ifrn utifrn att titta p kolten. Den Lulesamiska kolten brs i Jokkmokk, Gllivare och i Tysfjord (Norge). Den lulesamiska kolten har frndrats i detaljer genom ren, det har fr det mesta blivit kpta klder, istllet fr att sy dem sjlv. Mnga tycker att skinnkolten och plsen r finare n tygkolten.

JojkJojk sgs vara den ldsta musikformen i Europa. Men jojken har inte alltid ansetts vara en musikform. Bakt i tiden s kallades den inte ens fr musik. Kyrkan ansg att jojk var trolldomskonst, det har man tyckt nda fram till idag. I brjan p 1600-talet s meddelade den dansk-norska kungen Christian IV, att den som utfrde den

samiska trolldomskonsten skulle dmas till dden. Det finns mnga som fortfarande anser att man inte ska jojka i en kyrka, det r syndigt. F har ftt lra sig att jojka, d det ocks setts som syndigt. Men att jojka r det samiska sttet att sjunga p. Att jojka r en del av livet. Jojk r livet

Personjojken r en del av traditionen som har bevarats bst. Frr hade varje mnniska en egen jojk. Mnga hade dessutom flera, som utvecklades nr personen vxte, ndrade personlighet och utvecklades som mnniska. Man jojkar avlidna slktingar, bortglmda platser eller dramatiska hndelser som har haft en inverkan i ens liv. Man jojkar om dessa olika saker fr att inte glmma bort det, man skulle kunna sga att sina jojker var sitt personliga soundtrack till livet. Om tv mnniskor hamnade i brk s kunde man uttrycka sin ilska genom att lgga till krnkande delar i motpartens jojk. Man kunde ocks visa sin krlek och tillgivenhet till ngon genom att jojka den man tycker om. Precis som de olika sorters samer, s finns det ocks olika dialekter p jojken; Den Sydsamiska som kallas fr vuollie. Nordsamiska kallas fr luohti. Skoltsamerna (de samer som bor i de stra delarna av Spmi) jojkar inte, de leuddar istllet (samma som jojk). Vuollie: Har en lderdomlig prgel, speciellt p grund av att utvecklingen slutade nr den mtte kristendomen, nr man inte lngre fick jojka. Att jojka ansgs ocks vara okultiverat och mnga slutade fr att inte bli utfrysta frn allmnheten. Luothi: Luothi r idag den mest knda jojkstilen, det r den man oftast hr och som jojken frknippas mest med. Den r ven den mest utvecklade. Luothin pverkades inte lika mycket av kristendomen, drfr r den mer vanlig. Leudd: r inte lika vanligt och skiljer sig en del ifrn de andra jojkstilarna. Att sga att leudd r samma sak som luothi r som att sga att sknska och rikssvenska r likadant. Vi hr ingen direkt skillnad, men fr den lrdes ra s r olikheterna stora. Jojkens grunder kommer ifrn shamanismen. Jojken ger en knslomssig koppling mellan mnniskan, djur och natur. Vi jojkar inte om ngot, som man gr nr man sjunger. Vi sger att vi jojkar ngot. D blir vi en del av det vi jojkar. ( -Oknd ) Man sger inte att man ska jojka en sng om en pojke, utan man sger istllet att man jojkar en pojke. Jojkning r en konst att minnas. Somliga minnas i hat och minnas i krlek, och andra minnas i sorg. Dessa snger begagnas ocks om vissa trakter och om djur, om vargen och renen och vildrenen. ( -Johan Turi 1917 ). Alla kan jojka, att jojka r ett stt att kommunicera och ett stt att f ut sina knslor p.

Sofia Jannok Brita Maret Sofia Jannok, fdd 15 September 1982, en mycket populr svensk-samisk sngerska, ltskrivare och radioprogramledare. Hon blandar mest bara jojk, pop och jazz i sina ltar. Sofia fddes i Gllivare, hon har sjungit och jojkat i nstan hela sitt liv men nr hon var 11 r s stllde hon sig p scen. Sedan dess s har hon upptrtt mycket med sina egna ltar, gjort flera CD skivor, gjort tv- och filmmusik, musikaler och andra tillstllningar. 2009 s upptrdde hon i mellanakten i Melodifestivalen med den samiska varianten p Waterloo (ABBA) som hon hade versatt. Hon har upptrtt p flera barer, klubbar och exponer i Kina. I juni 2010 s deltog Sofia i Talvatisfestivalen i Jokkmokk tillsammans med en del andra musiker, som Markus Krunegrd, Martin Elisson, Erik Zettervall m.f. Hon har ftt fyra utmrkelser; Norrbottens lns landstings Rubus arcticus (2006), Gevalias musikpris (2006), Prins Eugens Kulturpris (2007), SKAP-stipendium (2008).

KllorBildkllor: Framsida: Bild 1: http://www.tv2.no/nyheter/innenriks/gratulerer-samer-2547760.html Bild 2: http://www.samer.se/1182 Bild 3: http://www.samer.se/ Text: Bild 1: http://www.samer.se/ Bild 2: http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=5146 Bild 3: http://www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1691 Bild 4: http://www.samer.se/GetDoc?meta_id=2454 Bild 5: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Sofia_Jannok_20070621_Centre_Culturel_Suedois _10.jpg

Textkllor: http://www.samer.se/http://sv.wikipedia.org/wiki/Samer/ http://www.fjallen.nu/