uppsats hk

Institutionen för Kultur och MediaIKT och Media, 15 hp, VT 2010

HK IKTHK-lärares uppfattningar om vad en webbresurs för elever bör innehålla

Författare: Andreas Rahm Handledare: Monica Langerth Zetterman

Examinator: Staffan Lövgren Rapportnr: 2010-002-001

1

Sammanfattning/Abstract

I den här studien om hem- och konsumentkunskap och IKT är visionen att genom insamling av empirisk data i form av kvalitativa intervjuer och webbenkäter ta reda på vilket innehåll lärare vill ha på en webbresurs för sina elever i ämnet hem- och konsumentkunskap.

Hem- och konsumentkunskap, som är skolans minsta ämne är trots det ringa timantalet omfattande i storlek. För att effektivisera ämnet tillfrågas lärare om deras uppfattningar och erfarenheter för att bygga en webbresurs som baseras på dessa resultat. En webbresurs kan spara mycket tid och underlätta arbetet för HK-läraren förutsatt att innehållet på sidan är pedagogiskt och här är didaktisk design en viktig faktor i byggandet av slutprodukten. Med rätt innehåll, layout och funktioner är målet att eleverna ska kunna använda datorn som ett redskap.

Det finns en stor önskan hos lärare att ha en webbresurs vliket också tydligt framgår i studien. Lärarna önskar en tydlig och lättnavigerad sida som innehåller de olika ämnesområdena i hem- och konsumentkunskap. Utöver detta ser lärarna gärna länksamlingar samt övriga pedagogiska funktioner i form av tester och spel.

Nyckelord: hem- och konsumentkunskap, IKT, IT, digital resurs, webbresurs, didaktisk design

2

Innehållsförteckning

Inledning och bakgrund ............................................................................................................... 5

Inledning ........................................................................................................................... 5 Syfte och frågeställning ................................................................................................... 5 Bakgrund ........................................................................................................................... 6 Ämnet hem- och konsumentkunskap idag ................................................................. 7 Digital kompetens ............................................................................................................ 8 Didaktisk design ............................................................................................................... 9 Tidigare forskning ............................................................................................................ 9

Metod ............................................................................................................................................ 10

Teorier ............................................................................................................................. 10 Forskningsetik ................................................................................................................ 10 Datainsamlingsmetoder ................................................................................................ 11 Urval ................................................................................................................................ 11

Kvalitativa intervjuer ....................................................................................... 11 Enkäter .............................................................................................................. 12

Bortfall ............................................................................................................................. 12

Resultat och analys ...................................................................................................................... 13

Resultat av intervjuer .................................................................................................... 13 Kärnan i HK ..................................................................................................... 13 HK i framtiden ................................................................................................. 14 Datoranvändandet i undervisningen ............................................................ 14 Områden som saknas på Internet ................................................................. 15 Didaktisk Design ............................................................................................. 16 Drömresursen .................................................................................................. 16 Risker med en webbresurs ............................................................................. 18

Resultat av enkäter ........................................................................................................ 18 Fokus i HK ....................................................................................................... 19

3

Innehåll ............................................................................................................. 21 Didaktisk design och funktioner ................................................................... 25

Sammanfattning av resultat och analys .................................................................................... 29

Gestaltning ................................................................................................................................... 30

Arbetsverktyg ................................................................................................................. 30 Layout .............................................................................................................................. 30

Navigering ......................................................................................................... 30 Bilder .................................................................................................................. 31 Teckensnitt ....................................................................................................... 32

Innehåll ............................................................................................................................ 33 Funktioner som fått stå åt sidan .................................................................... 34

Diskussion .................................................................................................................................... 35

Metoddiskussion ............................................................................................................ 35 Diskussion kring resultatet ........................................................................................... 35 Fortsatt forskning .......................................................................................................... 37 Avslutningsvis ................................................................................................................ 37

Referenser ..................................................................................................................................... 38

Internetadresser ............................................................................................................. 39

Bilagor ........................................................................................................................................... 40

Bilaga 1 – Frågor till den kvalitativa intervjun .......................................................... 40 Bilaga 2 – Frågorna på webbenkäten ......................................................................... 41 Bilaga 3 – Webbenkäten med detaljerade svar ........................................................ 45

4

Inledning och bakgrund

I den här uppsatsen studeras kopplingen mellan hem- och konsumentkunskap (benämns som HK framöver) och Informations- och KommunikationsTeknik (benämns som IKT framöver). Undersökningen fokuserar på lärarnas uppfattning om vad en digital resurs bör innehålla men också hur den kan/bör se ut.

I det här kapitlet beskriver jag studiens syfte och frågeställningar. Jag tar också kortfattat upp historik kring ämnet HK men också hur IKT har fått en allt större plats i vår vardag och skola. Jag beskriver också begreppen didaktisk design och digital kompetens och avslutar med ett kortare avsnitt om tidigare forskning.

Inledning

För att studera kopplingen HK och IKT har jag har valt att hålla fokus på lärarnas uppfattningar då min personliga uppfattning är att lärarna själva vet bäst vad en sådan digital resurs bör omfatta. Med den nya läroplanen på väg borde rimligtvis IKT få en större plats i samtliga ämnen och genom att studera behovet av en innehållsbank i form av en digital resurs kan ämnet HK kanske få ett hjälpmedel som kan underlätta för lärare såväl som för elever.

Studien fyller en viktig funktion då man med hjälp av insamlad data kan skapa en digital resurs som lärarna själva har varit med om att ta fram. Genom att tillmötesgå deras önskningar hoppas jag på sikt kunna bygga en sådan digital resurs för mig och framtida kollegor inom ämnet men min förhoppning är också att klyftan mellan IKT och HK minskar.

Syfte och frågeställning

I upptakten av uppsatsen bestämde jag mig för att göra en så kallad "TopDown-undersökning", det vill säga att frågeställningarna var klara men eftersom jag i studien genomförde intervjuer fick jag många spännande svar som också kändes viktiga att analysera och diskutera. Därför blev studien istället en "BottomUp-undersökning" som är ett arbetssätt där frågeställningarna ändras allt eftersom du får in empirisk data. Frågeställning tre är frukten av detta arbetssätt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka behovet av en digital resurs i ämnet hem- och konsumentkunskap och vilket innehåll som kan behövas. Syftet är också att gestalta detta i ett digitalt format.

5

De frågeställningar jag framför är:1. Vilket innehåll vill lärare i hem- och konsumentkunskap ha på en webbresurs som elever

kan använda sig av?

2. Hur kan detta gestaltas?

3. Vilket innehåll vill lärare ha med i en webbresurs för lärare?

Bakgrund

Lärarens roll är sedan skolan blev mål- och resultatstyrd mera likt en handledare snarare än den klassiska läraren vid katedern som jag själv är uppväxt med.

Läraren ska enligt styrdokumenten utgå från varje elevs behov och skapa goda förutsättningar

för lärande i sin undervisning.1

Ungdomar lever sitt liv – här och nu - och därför är det viktigt att utbildningen med utgångspunkt av ovanstående citat utgår från detta. Eftersom majoriteten av ungdomar idag har tillgång till en dator med Internet (ca 90 procent av befolkningen år 2009) bör också verksamheten i skolan spegla detta.2

Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att

därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället3

Eftersom datorn numera har en sådan omfattande plats i våra liv vore det dumt och helt emot skolans uppdrag att inte använda den i undervisningen. Datortätheten är numera relativt god vilket skolverkets rapport bekräftar.

I genomsnitt går det 6,0 elever per dator i kommunala grundskolor och 4,5 elever per dator i

fristående grundskolor. Flest datorer återfinns inom den fristående gymnasieskolan, där

1 Lindström & Pennlert (2006), sidan 412 SCB (2010)3 LPO-94 (2006), sidan 5

6

genomsnittet är 1,6 elever per dator (motsvarande andel för kommunala gymnasieskolor är 2,5

elever per dator). 4

Med en digital resurs i HK är min vision att den ska kunna vara ett modernt och lättillgängligt hjälpmedel för elever som på så sätt snabbt kan hitta information.

Ämnet hem- och konsumentkunskap idag

Skolans minsta ämne (sett till antal timmar5) HK, är ett ämne som vanligtvis undervisas i årskurs 5, 8 och 9 och som till stora delar bedrivs i ett kök. Matlagning i största allmänhet har fått en väldigt stor plats i media i olika former, inte minst i TV där vi var och varannan dag kan se olika matlagningsprogram. När en ”stjärnkock” som Gordon Ramsey letar efter närproducerade ingredienser sänder detta signaler till tittarna som vill göra likadant. HK upplevs av många elever som positivt.6 Det ger användbara kunskaper för det privata livet, här, nu och i framtiden.

Av läroplanens värdegrund, mål och perspektiv betonas i HK särskilt hälsa, resurshushållning,

jämställdhet och kultur som ämnesperspektiv, vilka ska genomsyra all undervisning i HK.7

Ett bearbetat och vanligt förekommande begrepp i HK är "kunskap i handling":

Begreppet kunskap-i-handling betyder att man lär sig i verksamheten, genom att delta i den

och genom att interagera med människor i omgivningen.8

HK kan kopplas ihop till läroplanen på flera sätt. I läroplanen står det:

Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att

därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. 9

4 Skolverket (2010a), sidan 35 Skollagen - SFS 1994:11946 Cullbrand & Peterson (2003) DeRon & Feldt (2006)7 Cullbrand & Peterson (2003) DeRon & Feldt (2006), sidan 268 DeRon & Feldt (2006), sidan 269 Lpo 94

7

HK är kanske det ämne som i högsta grad behandlar detta genom sina ämnesområden. I takt med att ämnets fokus flyttats från matlagning till en mer bred syn som omfattar resurshushållning, hälsa, jämställdhet, kultur och konsumentutbildning så har också behovet av material och litteratur ökat. Information är numera lättillgänglig eftersom Internet finns i skolorna och i ett modernt klassrum är aldrig informationen längre bort än ett par knapptryckningar.

Digital kompetens

I rekommendationerna 2006 från EU-parlamentet och EU-rådet föddes åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. En av dessa är den digitala kompetensen.

Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i

arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande

IKT - färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera,

redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via

Internet.10

I förslaget till den nya läroplanen finns trots ovanstående direktiv varken "digital kompetens" eller "IKT" som begrepp. Man kan trots detta tolka det som att det mer eller mindre är fritt fram att använda IKT i utbildningen vilket klargörs på flera ställen.

Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar

för att skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av

god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, till exempel

bibliotek, datorer och andra hjälpmedel.11

Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och

en snabb förändringstakt.12

Allra helst vill jag hänvisa till denna formulering för att ge IKT en större plats i undervisningen. Under "en likvärd utbildning" kan man läsa:

10 EUT (2006)11 Skolverket (2010b), sidan 1212 Skolverket (2010b), sidan 5

8

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja

elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund,

tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.13

Vad har då ungdomar för tidigare erfarenheter och bakgrund? Förmodligen en med fler timmar framför datorerna än vad de flesta lärarna har. Min personliga åsikt är att Skolverkets förslag till den nya läroplanen är skriven så att den ska passa alla vare sig man gillar eller kan använda datorer eller om man inte gör det. IKT behöver inte vara ett eget ämne (även om det också skulle kunna vara det) men det bör komplettera övrig undervisning. Fördelarna med IT i undervisningen är många och forskning visar att IT generellt sett har en positiv effekt på undervisning och inlärning.14

Didaktisk design

Begreppet didaktisk design är ett begrepp som vuxit fram under senare år och definieras så här:

Didaktisk design är ett teoretiskt perspektiv som elaborerar förståelsen av lärandet utifrån

människans teckenskapande aktiviteter (mot bakgrunden av såväl de biologiska som de sociala

förutsättningarna för dessa).15

I och med att en allt större del av undervisningen bedrivs med olika digitala hjälpmedel så är det också av stor vikt att det didaktiska perspektivet följer med och utvecklas i samma takt som tekniken.

Tidigare forskning

Liknande studier om IKT och HK har jag inte lyckats finna trots att jag letat i databaser som exempelvis LIBRIS med flera. Jag kan bara konstatera att det inte är ett särskilt väl utforskat område. Studier visar att IT-användande i skolan har många fördelar och att den största anledningen till att IT inte används är antingen på grund av att lärare saknar kompetens eller att utrustning inte finns.16

13 Skolverket (2010b), sidan 514 E-learning Nordic 2006: effekterna av IT i undervisningen. (2006) 15 Selander & Svärdemo-Åberg (2009), sidan 2316 E-learning Nordic 2006: effekterna av IT i undervisningen. (2006).

9

Metod

I detta avsnitt går jag igenom studiens metodansatser. Utöver detta beskriver jag hur jag har gått tillväga för att genomföra min studie (datainsamlingsmetoder, urval, bortfall). Jag beskriver också hur jag tagit hänsyn till deltagarna i studien. Styrkor och svagheter för metoden diskuterar jag under metoddiskussion.

Teorier

Den här studien utgår från metodansatsen ”Grounded Theory” vilket innebär att man utifrån empirisk data formulerar hypoteser. GT kan utgå från induktion.

Induktion innebär att man drar allmänna, generella slutsatser utifrån empiriska fakta.

Induktion förutsätter alltså kvantifiering.17

Kvantifieringen består i denna studie av enkäter till lärare i HK i kommuner runt om i Sverige. Studien utgår också från "didaktisk design".

Forskningsetik

Enligt humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets anvisningar om forskningsetik har även jag i möjligaste mån försökt ta hänsyn till deras rekommendationer på följande sätt (som också beskrivs i boken examensarbetet i lärarutbildningen):18

• Deltagarna skall erhålla en rättvisande och begriplig beskrivning av undersökningsmetoderna och undersökningens syfte.

• Deltagarna ska ha möjligheter att när som helst ställa frågor om undersökningen och få sina frågor sanningsenligt besvarade.

• Deltagarna skall upplysas om att det kan avböja att delta eller avbryta sin medverkan utan negativa följder.

• Deltagarna skall vara säkra på att deras anonymitet skyddas. Av den färdiga rapporten skall det inte vara möjligt att identifiera vare sig förskola/skola, lärare och elever/barn. Om man överväger att namnge de som deltagit i undersökningen måste man ha

17 Thurén (2009), sidan 2218 Johansson & Svedner (2006)

10

tillstånd från alla berörda: personalen på skolan, eleverna och deras föräldrar och eventuellt andra.

Datainsamlingsmetoder

Jag har i studien valt att göra en förstudie i form av kvalitativa intervjuer. En kvalitativ intervju ger många gånger intressanta och lärorika resultat om bland annat attityder, uppfattningar och förhållningssätt vilket är användbart.19 Syftet med förstudien var att ta del av lärarnas erfarenheter och uppfattningar inom området och på så sätt få insikt i vilka kategorier/teman som tenderade att benämnas mer frekvent. I och med detta borde rimligtvis risken för att jag ställt irrelevanta frågor i enkäten minska. Syftet med webbenkäten var att samla ihop en bredare information.

Valet av att intervjua lärare istället för elever grundade jag på min personliga uppfattning att elever inte på samma sätt som lärare känner till HK-kursplanen och att innehållet i webbresursen i så fall inte hade speglat behovet.

Urval

Kvalitativa intervjuer

För att samla in data genom intervjuer så tog jag kontakt med lärare i HK i min hemkommun men också i andra kommuner inom rimligt avstånd för att sprida intervjuerna geografiskt. Totalt har tre lärare intervjuats på plats i deras skolor. Intervjuerna är inspelade och därefter dokumenterade i textformat. Vid en intervju fungerade inte inspelningen vilket uppdagades direkt efter intervjun och anteckningar kring den intervjun skrevs omgående.

• Lärare A arbetar på en skola i en mindre kommun i Svealand. Hon är ensam HK-lärare på skolan och undervisar elever i årskurs 5, 8 och 9. Hennes andra inriktning är matematik.

• Lärare B arbetar på en skola i Uppsala kommun. På skolan finns två andra HK-lärare. Hon undervisar elever i HK som går i årskurs 5, 8 och 9. Hennes andra inriktningar är Geografi och Religionsvetenskap.

• Lärare C arbetar på en skola i centrala Stockholm. Hon är ensam HK-lärare på skolan och undervisar elever i HK som går i årskurs 5, 8 och 9. Hennes andra inriktning är engelska.

19 Johansson & Svedner (2006), sidan 29

11

Enkäter

För att samla in den huvudsakliga datan med hjälp av enkäter har jag valt att försöka få alla HK-lärare i minst en slumpvist utvald kommun från varje län i Sverige (totalt 21 län) att svara på min webbenkät. I två län kontaktades två kommuner. I och med detta får studien en bra geografisk spridning. Storleken på kommunerna varierar från några tusen invånare till över 100 000 invånare.

Från kommunernas hemsidor sökte jag upp de grundskolor som hade verksamhet i åk 7-9 (eller 1-9) och skickade därefter e-mail i första hand till skolans administratörer/expeditioner och i andra hand skolans rektorer och bad dessa vidarebefordra ett meddelande till HK-lärarna på skolan. I det meddelandet fanns en länk till en Internetsida som jag byggt upp där jag förklarade vad studien omfattade samt hur lärarna kunde komma i kontakt med mig eller min handledare. På den sidan fanns även en länk till webbenkäten som är gjord med hjälp av Googles funktion för att skapa formulär.

Jag fick också tillgång till e-mailadresser till HK-lärare genom att kontakta en före detta universitets adjunkt. Jag skickade e-mail till dessa lärare och bad även dessa att gå in på min Internetsida.

I och med att jag gjort på ovanstående sätt och kontaktat skolor via e-mail så är det oklart hur många lärare som fått ta del av meddelandet.

Bortfall

För att få ett verkligt utbyte av enkäter behöver man samla in ett större antal enkäter (uppemot 200-300)20. Den siffran har studien inte kommit upp till och det går bara att spekulera i varför fler personer inte har svarat. En faktor kan vara att lärarna inte kontaktades direkt och att meddelandet "fastnade" hos administratörer/rektorer.

Studiens huvudsyfte är att ta del av lärarnas uppfattningar snarare än att generalisera. I och med detta påverkas inte studien allt för mycket även om det hade varit önskvärt att ha ett större deltagande.

20 Johansson & Svedner (2006), sidan 33

12

Resultat och analys

I detta kapitel redovisar jag resultatet. Jag gör också en sammanställning av de kvalitativa intervjuerna och webbenkäterna samt gör kortare analyser av dessa.

Resultat av intervjuer

För att analysera intervjuerna har jag valt att använda mig av teman för att på så sätt kunna

kategorisera svaren. De svar som jag fått fram har därefter legat som grund för webbenkäten som

skickades ut. De teman jag använder mig av är:

• Kärnan i HK

• HK i framtiden

• Datoranvändandet i undervisningen

• Områden som saknas på Internet

• Didaktisk design

• Drömresursen

• Risker med en webbresurs

I intervjuerna återges stämningar, känslor och händelser och förtydligas genom att beskrivas med taggar <känsla/händelse>.

Kärnan i HK

För att skapa mig en bild av lärarnas syn på ämnet valde jag att börja intervjuerna med att be lärarna beskriva varför HK är ett så pass viktigt ämne utan att blanda in några tekniska detaljer.

Samtliga lärare talade om att man i HK lär sig för livet, att man lär sig sådant man verkligen har användning för samt att ämnet möter eleverna i deras vardag.

HK ger eleverna en annan synvinkel på praktiskt taget alla ämnen i skolan. (Lärare C)

Man lär sig för livet om sådana saker som man verkligen har användning för. (Lärare A)

13

Dessa kommentarer går hand i hand med Skolverkets beskrivning av ämnet:

Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskap för livet i hem och familj samt

förståelse för de värde som dessa kunskaper har för människa, samhälle och natur.21

HK i framtiden

För att göra en så aktuell webbresurs som möjligt frågade jag lärarna vilket ämnesområde inom HK de trodde att fokus skulle hamna i framtiden. Lärare A trodde att miljö skulle hamna i fokus på bekostnad av matlagning. Lärare C förklarade att konsumentkunskap troligtvis skulle hamna i fokus, speciellt med tanke på att Internethandeln ökar mer och mer men även på grund av att barn och ungdomar har allt mer pengar till sitt förfogande. Lärare C trodde också att hälsa var viktigt med tanke på att elever, enligt henne, äter helt fel och att dom inte förstått poängen med att äta rätt.

Lärare B:s skola har varit en remisskola där de tittat på ett förslag på hur undervisningen i HK ska gå till framöver. Hon beskrev läget så här:

Vi hoppade på det där så vi har ju tittat på det här remissförslaget och det var väl en blandning

av det som är nu men det kändes som att man gick mer och mer tillbaka till... maten och

matens betydelse...

Med tanke på de olika svaren jag fick i intervjuerna kan man inte se någon röd tråd utan en liknande fråga fick ställas på webbenkäten för att se vart fokus rimligtvis hamnar i framtiden.

Datoranvändandet i undervisningen

De intervjuade lärarna använder inte datorn i någon större utsträckning i sin undervisning. Lärare C hade en dator i sitt klassrum, lärare B likaså. På lärare A:s skola fanns det ett antal bärbara datorer som lärarna kunde kvittera ut vid tillfälle men som ytterst sällan utnyttjades. Samtliga lärare lät eleverna använda datorn för att söka recept och information på. Lärare C var den som använde datorn mest. Hon lät eleverna använda datorn för att göra olika projektarbeten men också för att visa olika demonstrationer från Youtube. Två av skolorna hade programmet kostkoll (som är ett program för att göra en kostanalys) i någon form. På en av skolorna fanns det installerat på alla datorer medan det i den andra skolan endast fanns i HK-klassrummet. Lärare C använde också IKEA:s program för att möblera en bostad.

21 Skolverket (2000), HK-kursplanen under ämnets syfte och roll i utbildningen

14

Det visade sig även att eleverna i årskurs 8 och 9 tenderade att använda datorn oftare än de elever som går i årskurs 5.

Lärarna beskrev också att de hade en viss önskan att gärna använda datorn mer i undervisningen. Lärare B berättar:

Istället för jag står med overhead som jag inte kopierat i färg så står jag här med SMART vid

datorn och kopplar upp mig och vill liksom att det rullar på så i stället vi kan prata om diverse

bilder och titta... jag är definitivt för visualisering. Jag tror dom tycker det är roligare... Det är

där dom befinner sig. Det ska gå så snabbt och det ska vara intressant men när man står där så

känner man ju själv att man gäspar för att man skulle... jag vill ju gärna jobba på ett annat sätt

än jag gör. Men jag ser ju IT och olika tekniska redskap som ett hjälpmedel, jag ser det inte

som ett hinder som kommer och förstör.

Områden som saknas på Internet

Inledningsvis vill jag klargöra att detta är de områden som HK-lärarna i studien anser saknas på Internet. Det kan mycket väl vara så att dessa områden finns representerade men att lärarna inte känner till dessa.

Även inom detta område så hade lärarna olika uppfattningar. Två av lärarna skulle gärna se avsnitt om hygien. Jämställdhet kom också upp i en av intervjuerna. Det som kanske var mest intressant var att lärarna påpekade att det många gånger finns information på Internet men att den informationen är antingen för lång, för svår eller oanvändbar. Lärare C förklarade detta kanske allra bäst:

Ganska mycket av informationsflödet på nätet är för vuxna eller studenter på högskola eller i

bästa fall för gymnasiet. Det skulle vara bra med mer information för elever i åk 5 och åk 8.

Lärare B berättar om hennes erfarenheter. Hon tar upp miljö och om hur informationen ibland kan vara för omfattande:

Vi har miljöbiten - sjukt stor, man måste liksom begränsa sig och liksom våra sopor,

resurshushållning... även där finns det ju mycket bra material men så blir det ju att man måste

plocka ut, klippa ihop och klistra och så använder man sig av overhead eller tavlan.

15

Didaktisk Design

För att behandla delen om didaktisk design fick lärarna fritt beskriva vad som kännetecknar en bra hemsida. Samtliga lärare svarade omgående att sidan ska vara lättnavigerad. De var också överrens om att sidan ska vara överskådlig och att kategorierna ska vara enkla att förstå.

Att det är lätt att navigera, att den information som finns i menyn på vänster sida, rubriker är

formulerade så att du vet precis vad du kommer att få för information och att den håller den

informationen. (Lärare C)

Det ska vara lättnavigerat och överskådligt och inte för mycket plipp eller plopp och inte för

mycket tjafs... med någon remsa som åker förbi eller popupgrejer med <imiterar text från

någon Internetsida>hej vill du svara på den här enkäten? (Lärare B)

En av lärarna tog upp att det var önskvärt med någon form av sökfunktion på sidan. Lärare B diskuterade också vikten av att sidan är snabb och hon uttryckte det så här:

Ska dom söka på någonting alltså dom har inte den... det tålamodet utan så här ska det gå hela

tiden. Dom orkar inte ens läsa en sida klart. <börjar imitera elever> Nej, det fanns inget!

Klickar sig vidare och så är väl vi också? <skratt> Fast så vill man ju inte säga...<skratt>"

Nämnvärt är att en av lärarna ansåg att rätt teckensnitt var viktigt.

Drömresursen

Den kanske mest relevanta frågan i intervjuerna var att be lärarna beskriva hur en drömresurs skulle kunna se ut. Jag bad dom föreställa sig att det inte fanns några tekniska hinder och det här var funktioner som de önskade sig:

• Delämnen som är baserade på målen i kursplanen• Länksamlingar• Korta filmer (beskrivning av exempelvis hur ägget går från höna till vårt frukostbord

eller vad händer med din plåtburk när du slänger den i soporna)• Encyklopedi för HK• Möjligheter att samarbeta med andra skolor (chattfunktion av något slag)• Fakta om livsmedel • Filmarkiv (laddningsbara istället för att behöva beställa)

16

• Instruktionsfilmer (exempelvis filea en fisk, rensa en purjolök)• Färdiga powerpoints• Färdiga övningar• Små tester där man får svar direkt• Recept• Näringslära• Lätt att se vem som gjort sidan och hur man kan komma i kontakt med vederbörande

Något som alla lärare tog upp var vikten av att materialet på sidan var kopplat till kursplanen. En lärare ansåg också att Skolverket borde vara inblandade i produkten för att ge den högre status. En annan mycket intressant iakttagelse var att alla lärare som intervjuades hade en önskan om en sida för lärare och diskussionerna tog snabbt en vändning där detta istället diskuterades. Det visade sig att lärarna har en önskan om att ta del av varandras tips och idéer på flera plan. Detta skedde helt på lärarnas initiativ och jag lät dom berätta hur en sådan resurs skulle kunna se ut. Funktioner som lärarna själva skulle vilja ha var:

• Forum för lärare◦ Byta och diskutera lektionsförslag (ladda upp powerpoints etc.)◦ Problem som uppstått och hur man har löst dessa◦ Diskutera betyg och bedömning◦ Länktips

• Prov och uppgifter• Nationellt prov• Inspelade föreläsningar/seminarier (om man inte kan komma loss så ska det gå att få

ta del av detta ändå)• Nyhetsbrev (exempelvis hushållssällskapet, plus etc.)

Av intervjuerna att döma saknar HK-lärare många gånger någon att diskutera sin undervisning med. Det finns en vilja att ha en webbresurs. Lärare B beskriver det så här:

Så att man lättare får kontakt. Som det är nu jag vet inte vilka det är som jobbar som HK-

lärare i Kiruna så att... man hjälps åt så att det blir mindre och mindre slit... Det gäller ju inte

bara HK:n utan också andra ämnen. Så att det finns något typ av nätverk.

17

Risker med en webbresurs

I slutet av intervjun ställde jag frågan om det fanns några faror med en webbresurs eller att datorn får en allt för stor plats i klassrummet. Det framgick att det fanns en oro över att datorn "matar eleverna för mycket". Eleverna hittar färdiga lösningar istället för att använda sin fantasi men också det faktum att man inte kan förlita sig helt på tekniken då haverier förekommer med jämna mellanrum.

Lärare B tog upp ett annat problem som kan uppstå:

Tyvärr anpassar vi oss också väldigt mycket. Det kanske är två, tre stycken som saknar dator

hemma... eller en, då tar vi bort det helt.

Resultat av enkäter

Totalt svarade 43 HK-lärare på min webbenkät. Av dessa var 42 kvinnor, endast en var man.

Om inget annat anges så är det alltid 43 personer som har svarat på respektive fråga. För den

intresserade läsaren finns fullständiga data i bilaga 3. Jag har på samma sätt som i intervjuerna

kategoriserat den empiriska datan med hjälp av kategorier. De kategorier som jag har valt att

använda mig utav är dessa:

• Fokus i HK• Innehåll• Didaktisk design och funktioner

18

Fokus i HK

För att kunna göra en webbsida som utgår från lärarnas uppfattningar valde jag att fråga vilket ämnesområde de tyckte var allra viktigast. Ungefär 1/3 ansåg att alla är lika viktiga. Mat och hälsa och hållbar utveckling är annars de två kategorierna som utmärker sig mest vilket kan ses i diagram 1. Endast en person ansåg att hygien var allra viktigast.

19

Vilket ämnesområde anser du är allra viktigast i HK?

Alla är lika viktigaHygienHållbar utvecklingMat och hälsa

Diagram 1

Följande fråga i enkäten handlade om vad lärarna trodde att fokus skulle hamna om cirka 5-10 år. Om ett stort antal svarade samma sak vore det rimligt att ha mer omfattande material om detta på webbresursen. Två delar dominerade svaren (se diagram 2), mat och hälsa och hållbar utveckling vilket till viss del speglar de ämnesområden som lärarna själva ansåg var viktigast. I förslaget till den nya kursplanen i HK har begreppet "mat, måltider och hälsa"22 fått en större plats vilket kan ha bidragit till svaren. Anmärkningsvärt är att endast två lärare trodde att konsumentkunskap skulle vara i fokus i framtiden.

22 Skolverket (2010b)

20

Vart tror du fokus hamnar i HK i framtiden?

Hållbar utvecklingKonsumentkunskapMat & HälsaÖvrigt

Diagram 2

Innehåll

En fråga i enkäten tog upp huruvida lärarna var nöjda med material och litteratur inom de ämnesområden som finns i HK. På så sätt kunde jag se vilka ämnesområden som lärarna önskar kompletterande material och litteratur till och denna information kan jag använda när jag väljer vilket innehåll slutprodukten ska ha.

Generellt visar svaren (se diagram 3) att lärarna oftare tenderar att vara nöjda snarare än missnöjda med material och litteratur som finns inom de olika ämnesområdena. Dock är det värt att nämna att majoriteten av lärarna inom alla ämneskategorier förutom hållbar utveckling och näringslära har större andel delvis nöjda än nöjda. Mest missnöjda är lärarna med material och litteratur som behandlar jämställdhet samt matkultur. En tanke med jämställdhet kan vara att begreppet är abstrakt och någonting vi i Sverige många gånger tar för givet. NE definierar begreppet så här:

Jämställdhet - förhållandet att olika personer har samma möjligheter och rättigheter, särskilt i

fråga om kvinnor i relation till män...23

23 http://www.ne.se/jämställdhet 2010-06-07

21

Ja (nöjd) Delvis Nej (missnöjd)0

5

10

15

20

25

30

Är du nöjd med material och litteratur som du känner till inom dessa områden?

Hållbar utvecklingLivsmedelHygienBoendeJämställdhetMatkulturKonsumentkunskapNäringslära

Diagram 3

http://www.ne.se/j%C3%A4mst%C3%A4lldhet

Generellt anser lärarna att det är mycket relevant att ämneskategorier hör hemma på en webbsida (se diagram 4) men också HK-kursplanen och till viss del också läroplanen. Att läroplanen hamnar i skuggan av kursplanen kan möjligtvis bero på att kursplanen innehåller mer konkreta kategorier och framför allt att betygskriterierna finns med. Jag har dock inget vetenskapligt stöd för denna teori. Kategorin boende är annars den del som lärarna anser är mindre viktig än de övriga kategorierna. Om detta beror på att ämneskategorien är mindre relevant eller att det inte är genomförbart på ett tillfredsställande sätt genom en Internetsida kan man spekulera i.

22

Delvis Inte alls relevant Mycket relevant0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

På en webbsida för elever. Hur relevant är det med material inom följande kategorier?

LäroplanHK-kursplanenHållbar utvecklingKonsumentkunskapLivsmedelHygienBoende

Diagram 4

Tidigt under studien framgick det att lärarna hade en önskan om att ha ett forum endast för lärare och för att behandla denna frågeställning frågade jag helt enkelt lärarna vilka funktioner ett sådant forum skulle tänkas kunna ha (se diagram 5).

Lärarna har en önskan om att kunna diskutera betyg och bedömning med varandra. Att just HK-lärare har denna önskan kan förklaras av att HK-läraren många gånger är ensam lärare vid sin skola. Annars var den funktion som lärare tyckte skulle vara mest relevant på detta forum en möjlighet att lägga upp användbara länkar i någon form av länksamling. Minst användning ansåg lärarna att funktionen för att ladda upp/ner färdiga powerpoints eller ladda upp/ner prov hade. Noterbart är att väldigt få lärare ansåg att de inte hade någon användning av kategorierna. Majoriteten av lärarna svarar i samtliga kategorier att de har antingen delvis eller stor användning för funktionerna.

23

Ej användning Delvis Stor användning Vet ej0

5

10

15

20

25

30

35

40

Hur stor användning skulle du som lärare ha för ett forum som innehöll följande kategorier?

Diskutera betyg & bedömningLadda upp/ner färdiga pow erpointsLadda upp/ner instruktionsf ilmerFörslag på användbara länkarLadda upp/ner provLadda upp/ner övningarDiskutera samarbeten

Diagram 5

På frågan om en lärarresurs är viktigare än en elevresurs svarade majoriteten att det var lika viktiga (se diagram 6).

24

Diagram 6

Webbresurs för elever eller lärare. Vad är viktigast?

Båda är lika viktigaEn resurs för eleverEn resurs för lärareVet ej

Didaktisk design och funktioner

För att ha någonting konkret att gå efter när det gäller skapandet av själva webbresursen fick lärarna svara på frågor som berör design och funktioner.

I diagram 7 som är resultat av en sådan frågeställning visar diagrammet att lärarna allra helst vill ha korta instruktionsfilmer på en webbresurs. Det kan vara allt ifrån demonstrationer om hur man filéar en fisk till en kort film om hur ett ägg blir till en höna/tupp eller hur ett vetekorn till slut blir till en färdig limpa.

Lärarna är däremot mer skeptiska till att ha färdiginspelade lektioner på en webbresurs. En möjlig orsak till deras skepticism kan vara att det finns en rädsla för att detta på något sätt skulle kunna ersätta deras roll vilket naturligtvis inte var syftet med att ha en sådan funktion på webbresursen.

25

Ej användbara Delvis användbara Mycket användbara Vet ej0

5

10

15

20

25

30

Hur användbara skulle följande funktioner vara på en webbresurs för dina elever?

Pedagogiska spel inom HKFärdiginspelade lektionerKunskapsprov – elever får svar direktFaktabank om livsmedelKorta instruktionsf ilmer

Diagram 7

Lärarna fick möjligheten att fylla i vilka olika Internetsidor som de använde sig utav i undervisningen. Jag har utifrån deras svar kategoriserat dessa för att kunna skapa en överskådlig bild över vilka sidor som används mest i undervisningen (se diagram 8). Enligt resultaten används allra mest sidor för olika tillverkare. Med tillverkare avses företag som ICA, Arla, Kellogs med flera som har ett vinstsyfte och på så sätt kanske inte alltid är neutrala. Konsumentverkets hemsida används av drygt hälften av lärarna i studien. En av anledningarna till detta kan vara att Konsumentverket arbetar mycket mot skolor. De har en egen länk som heter just "skola" där det finns material anpassat för skolan. Även andra sidor som omfattar konsumentfrågor används ofta. Att så många lärare använder Internetsidor för att arbeta med konsumentfrågor är intressant eftersom ingen lärare ansåg att konsumentkunskap var det viktigaste ämnesområdet inom HK. Eftersom tillgängligheten i konsumentkunskap på Internetsidor får anses vara god innebär detta att datorn tenderar att användas mer frekvent än i andra ämneskategorier inom HK, även om inte lärarna själva anser att det är det viktigaste ämnet. (Se diagram 1 & 2)

Internetsidor som omfattar recept är också vanligt förekommande. Det kan vara sidor som till exempel "tasteline.se" eller "recept.nu". Värt att notera är att många av tillverkarnas hemsidor också många gånger har recept men att dessa då vanligtvis har ingredienser som man kan köpa av just den tillverkaren.

26

Recept

SLV

Övriga myndigheter

Sökmotorer

Tillverkare

Konsumentverket

Övrig konsumentkunskap

Hållbar utveckling

Länksamlingar

Livsmedelskunskap

Boende

Spel

Hälsa

Övrigt

0 5 10 15 20 25 30

Webbsidor HK-lärare använder i sin undervisning

Diagram 8 – totalt 151 Internetadresser angavs.

Andra relativt vanligt förekommande Internetsidor är de som handlar om livsmedelskunskap. Här finns sidor som till exempel "svenskpotatis.se" eller "svenskfisk.se".

Internetsidor om hållbar utveckling förekom också, mest frekvent genom WWF:s sidor. Av myndigheter används livsmedelsverket (SLV) mest men också andra som JämO med flera.

Lärarna gavs möjligheten att i enkäten kortfattat skriva ner hur deras "drömwebbresurs" skulle kunna se ut vilket också 32 lärare tog chansen att beskriva. För att sammanställa dessa svar har jag också här gjort olika teman som jag sedan har kategoriserat svaren i. Förutom att det finns rena fakta kring de olika ämnesområdena önskar lärarna se följande funktioner på webbresursen:

• Kunskapstester där eleverna får svar direkt (8 st)• Övningar (6 st)• Spel (6 st)• Beräkningsverktyg (priser, näringsinnehåll med flera) (5 st)• Länksamlingar (4 st)• Instruktionsfilmer (4 st)• Recept (4 st)• Lättnavigerat/Tydlighet (3 st)• Interaktiv (3 st)

Interaktiv - I databehandlingssammanhang om program där människa och dator samarbetar på

ett dialogliknande sätt.24

Utöver detta tog två lärare upp vikten av att sidan skulle vara anpassad för att hjälpa de elever i behov av extra stöd. Så här beskrev en lärare detta:

Det skulle vara bra om det fanns en avskalad version med bara G kunskap så våra allra

svagaste elever inte behöver läsa så mycket. Det är bra om texten kan fås uppläst för eleverna

om de vill. Om man vill skall man även kunna välja bort mycket färg och rörliga bilder för

elever som inte klarar av att läsa när det är så.

Det förekom också antydningar på att sidan skulle vara levande genom till exempelvis en blogg som uppdaterades och där elevernas arbeten kunde presenteras och visualiseras. Någon föreslog också en chattfunktion.

24 www.ne.se/interaktiv 2010-06-07

27

http://www.ne.se/interaktiv

På frågan om det behövs en separat resurs för elever i årskurs fem fick jag inte mycket klarhet då svaren visade tre mer eller mindre lika stora delar. (se diagram 9)

28

Anser du att eleverna i årskurs 5 behöver en egen webbresurs?

JaNejVet ej

Diagram 9

Sammanfattning av resultat och analys

Den bild som vuxit fram av min undersökning är först och främst att det upplevs som positivt att ha en webbresurs. Förutom rena faktakategorier som näringslära, livsmedelskunskap med flera så önskar sig lärarna en lättnavigerad sida. Andra funktioner som lärarna gärna ser är olika former av tester och övningar men också spel i viss mån. En länksamling är också önskvärd. HK-lärare använder främst konsumentverkets hemsida i sin undervisning men också olika tillverkares sidor. Lärarna anser att en webbresurs för dem själva i form av ett forum är minst lika användbart som en webbresurs för elever. Framför allt för att utbyta erfarenheter kring betyg och bedömning men också för att kunna ge och få användbara länkar.

Lärarna tror att fokus kommer att hamna kring mat och hälsa samt hållbar utveckling i framtiden. Dessa är också ämnen som de personligen anser är viktigast.

29

Gestaltning

I det här avsnittet beskriver och motiverar jag varför jag har gått tillväga som jag har gjort för att bygga HK-portalen. Jag har delat in processen i följande teman:

• Arbetsverktyg• Layout• Innehåll

Arbetsverktyg

För att skapa HK-portalen har jag använt mig utav programmet dreamweaver som är en html-editor från Adobe som påminner om officepaketets "word". En html-editor översätter det du skapar till html-kod vilket gör att sidan kan visas på Internet. Att jag valde att inte använda mig utav flash som är ett mer avancerat program för att bygga hemsidor (som använder ett annat programmeringsspråk) grundar jag på mina tidigare erfarenheter av att bygga hemsidor. Jag anser att det är lättare att uppdatera sidor skapade med html-kod. Dessutom saknar vissa datorer inställningar som gör det möjligt att se sidor skapade med flash. Man kan vid behov lägga in flashfiler i ett html-dokument.

Layout

Navigering

Av resultaten att döma ville lärarna ha en lättöverskådlig sida och för att gestalta detta delade jag in sidan i tre delar. En banner med logotyp för HK-portalen täcker den översta delen av sidan. Den nedre delen av sidan är indelad i två delar. Den vänstra innehåller menyn och beroende på vilken länk man klickar på där visas ett material i den större rutan till höger.

30

Bannern och menyn är alltså hela tiden konstanta för att göra sidan så lättnavigerat som möjligt. Så gott som alla externa länkar öppnas i ett nytt fönster. Bannern är skapad med programmet Photoshop och syftet med utseendet är att försaka skapa en bra känsla som utgår från att människan måste ta hand om sin natur. Att bokstäverna HK är i grön färg hoppas jag betraktaren uppfattar som att sidan förespråkar någonting miljövänligt.

Bannern till HK-portalen

Bilder

Bilderna till HK-portalen har jag i första hand tagit från sidan "sxc.hu" som är en sida där man får använda många av bilderna om man följer vissa bestämmelser som att till exempel inte använda bilderna i ett kommersiellt syfte. Övriga bilder som logotyper har jag efter att ha kontaktat organisationer fått tillstånd att använda.

Bildkälla (svenskfisk.se)

31

Dessa logotyper fungerar som länkar från HK-portalen till deras sajter. Ovanstående logotyp från "svenskfisk.se" är ett exempel på detta. I skapandet av en webbresurs är det viktigt att ta hänsyn till den didaktiska designen för att göra produkten så pedagogisk som möjligt.

En viktig utgångspunkt för hur vi kan förstå lärande och meningsskapande ur ett

designteoretiskt, multimodalt perspektiv är att både form och innehåll i ett tecken bidrar till

dess mening.25

Genom att använda mycket bilder blir det lättare för beskådaren att uppfatta budskapet. Att en bild säger mer än tusen ord är ett vedertaget begrepp.

Jag har på HK-portalen, under kategorin städning, gjort en animation med programmet flash för att visa hur man kan gå tillväga när man putsar fönster. Bilden ovanför visar en fönsterskrapa som tar bort vatten som här gestaltas i grå färg. Här möts text och animation vilket förtydligar budskapet ytterligare. Jag har under lärarutbildningens gång lärt mig att man aldrig kan vara tydlig nog, oavsett vad det gäller.

Teckensnitt

Det teckensnitt jag använder mig utav på HK-portalen är i första hand Tahoma. Tahoma är ett teckensnitt som är relativt vanligt, som de flesta datorer har installerat. Jag fick också en gång 25 Selander & Sväredemo-Åberg (2009), sidan 97

32

tipset av en webbdesigner att vara försiktig med teckensnitt som hade "fötter" vilket också är en av anledningarna till att jag valde just Tahoma.

Denna rad är skriven med teckensnittet Tahoma

Innehåll

Innehållet på HK-portalen är till stor del baserat på informationen jag fått ut av studien. Jag har valt att använda mig utav dessa olika kategorier för att möta behovet:

• Hållbar utveckling• Konsumentkunskap• Kontakt (kontaktformulär)• Livsmedel (fakta om olika former av livsmedel)• Länkar

◦ Hållbar utveckling◦ Konsumentkunskap◦ Mat & Hälsa◦ Boende◦ Jämställdhet◦ Övriga länkar

• Lärarforum (kräver att man registrerar sig – endast för lärare)• Matlagningstekniker• Näringslära• Om HK-portalen• Spel (länksamling för pedagogiska spel på Internet)• Städning• Testa dig själv (kunskapstester av olika slag)• Tvätt

En stor del av innehållet i HK-portalen tar läsaren vidare till andra Internetsidor. HK-portalens fakta är relativt grundläggande men det ska vara enkelt att ta sig vidare till andra organisationer som är specialister inom sina områden. På så sätt är HK-portalen en bra sida att utgå ifrån för att sedan ta sig vidare ut på Internet. Det finns ingen stolthet i att göra HK-portalen till mitt eget avtryck och skriva sådant som redan finns på Internet. Jag är enbart ute efter att skapa ett hjälpmedel i HK eftersom jag är övertygad om IKT-användandets fördelar.

33

Funktioner som fått stå åt sidan

De funktioner som fått stå åt sidan är i första hand den där lärarna önskade olika former av beräkningsverktyg, till exempel för att beräkna kost och energi. En sådan funktion kräver stora kunskaper inom programmering vilket jag i dagsläget inte besitter. Dessutom skulle ett sådant program kräva en enorm datainsamling. Visserligen finns det några sidor som har olika former av kostberäkningar men dessa är inte särskilt omfattande eller så krävs någon form av inloggning eller betalning för att få ta del av funktionerna.

Lärarforumet som skapats är också relativt enkelt om man ser det ur ett tekniskt perspektiv och låter inte användaren ladda upp/ner några filer men fyller ändå de viktigaste funktionera enligt lärarna själv, att diskutera betyg och bedömning samt möjligheten att lägga upp länktips.

34

Diskussion

Metoddiskussion

Jag anser att min studie är gedigen eftersom jag använt mig av kvalitativa intervjuer och webbenkäter. Att jag har fått svar från 15 av 21 län ger studien en viss geografisk spridning också. Förstudien med de kvalitativa intervjuerna gav också en bra bild över vilka frågor som kunde ställas i webbenkäten.

Det som kunde ha gått bättre är i första hand andelen svar som jag fått in på webbenkäten. Det hade varit önskvärt med fler svar. En annan metod hade kanske varit att be skolorna om e-mailadresser till lärarna snarare än att be administratörerna/rektorerna vidarebefordra det e-mail som jag skickade. På så sätt kunde jag också ha skickat ut påminnelser för att få så många svar som möjligt.

En annan faktor som kan ha påverkat studien är att lärarna vetat om min personliga inställning till IKT-användande och därför kan ha givit mig svar som jag hoppats få höra. Detta är givetvis bara spekulationer men bör ändå tas med i åtanke när det gäller studiens tillförlitlighet. Jag har genom hela studien försökt att vara så objektiv som möjligt och gjort vad jag har kunnat för att inte vilseleda personerna på något sätt med ledande frågor etc.

En frågeställning som hade varit intressant att titta på var om det fanns olika behov beroende på om lärarna var ensamma lärare på skolan eller om de hade kollegor.

Diskussion kring resultatet

Av intervjuerna att döma så står det klart för mig att det finns en önskan att ha en webbresurs i ämnet HK. Att lärarna gärna ser att innehållet är kopplat till kursplanen känns sunt. Den bild jag får av lärare i HK är att de är väldigt ambitiösa och brinner för sitt ämne. De har en önskan om att göra många saker men att tiden många gånger ett hinder för detta. Trots att HK är ett omfattande ämne ägnas bara 118 av totalt 7265 timmar i skolan åt ämnet jämför med 1490 timmar i Svenska eller 500 timmar i idrott- och hälsa. Med tanke på det låga antalet timmar är det svårt att bearbeta allt som ämnet berör. En av fördelarna med en webbresurs skulle i så fall vara möjligheten att spara tid. Elever ska själva kunna söka efter information och sanningshalten i denna26 men med tanke på den tidsbrist som många lärare uppenbarligen anser råder i HK så kanske detta skulle kunna ske i andra ämnen där mer tid finns till förfogande. Genom en webbresurs för eleverna borde eleverna snabbt kunna hitta material inom de berörda ämnena. En

26 LPO-94

35

annan fördel som också lärarna berörde i intervjuerna är det faktum att tryggheten ökar för lärarna eftersom lärarna i och med en webbresurs känner till innehållet och dess länkar och på så sätt vet vart eleverna hamnar ute på Internet.

En sida som HK-portalen, som inte någon organisation ligger bakom utan drivs i privat regi kan stöta på svårigheter att slå igenom och få legitimitet. Genom att få tillstånd att använda stora och välkända organisationers logotyper får HK-portalen en viss legitimitet. En annan faktor är att det är lärarna själva som har varit med och beslutat om innehållet och därför borde också det bidraga till att sidan tas emot på ett positivt sätt. Genom att koppla innehållet till kursplanen och didaktisk design, det vill säga att innehållet är pedagogiskt och förankrat i styrdokumenten så borde rimligtvis HK-portalen få en viss status. En annan viktig aspekt att ta hänsyn till är att HK-portalen får en enkel adress på Internet. Att införskaffa domänet "hkportalen.se" borde rimligtvis också bidra till dess legitimitet.

Majoriteten av lärarna i HK är kvinnor (> 90 procent) och av dessa är ungefär hälften över 50 år.27 Studier visar att datoranvändande är mindre vanligt ju högre upp i åldrarna man kommer. 28 Dessutom har kvinnor en tendens att använda datorer mindre än män även om skillnaden hela tiden minskar.29 Den statistiken berör visserligen privatpersoner men borde ändå sannolikt spegla dessa gruppers inställning till datorer och IKT. Kanske är det så att om man bara har några år kvar till pension så är man inte lika benägen att lära sig IKT som om man vore uppväxt med detta och har många år kvar som lärare.

Anmärkningsvärt är att samtliga lärare i intervjuerna använda begreppet "lättnavigerat" när de beskrev vad som kännetecknade en bra hemsida. Det tycker jag visar på en medvetenhet inom didaktisk design. Även om de inte själva använder det begreppet så förstår de och värdesätter betydelsen.

Det är min förhoppning och övertygelse att datorn faktiskt blir ett redskap i HK precis som Lärare C beskrev det i en av intervjuerna.

Datorn ska vara ett redskap likaväl som en träsked att man använder den vid behov och att

man är medveten om att det finns andra redskap också.

Med fler lärare med liknande inställning skulle IKT snart användas i samband med varenda ämne. Det finns en önskan hos lärarna att använda datorn men att kunskaperna kanske inte alltid räcker till eller så är utrustningen inte tillräckligt bra. Jag har under hela studien fått väldigt trevligt bemötande av lärare som via e-mail berättat att de länge önskat någonting liknande och gärna tar

27 Skolverket (2005)28 SCB (2009) 29 SCB (2009)

36

emot tips och idéer vilket jag också har försökt att ge i möjligaste mån. En sak som slår mig är att jag upplever att lärarna har väldigt höga krav på sig själva och innehållet när det gäller att använda datorn i undervisningen men en dator kan användas på så många sätt. Man behöver inte själv kunna tekniken som kanske eleverna många gånger kan. Det viktigaste är att datorerna används på ett pedagogiskt sätt med skolans kanske allra viktigaste uppdrag i åtanke – nämligen att fostra goda medborgare i en demokrati.

Det finns redan mycket bra material på Internet som går att använda i undervisningen men det som berör ämnet HK är kanske inte fullt så utvecklat alternativt svårt att finna. I gestaltningen, HK-portalen, har jag försökt att använda mig av funktioner som redan finns på Internet som exempelvis instruktionsfilmer från Youtube eller andra sajter. Genom att lyfta fram sådana funktioner på HK-portalen hoppas jag att lärare som känner sig osäkra inom IKT ser att det finns många bra funktioner och lättillgängliga sidor på Internet och på så sätt själva vågar använda dessa i sin undervisning.

Fortsatt forskning

Efter att ha genomfört studien har det tillkommit nya frågor. En mycket intressant frågeställning är varför vissa ämnesområden i HK inte används i samma utsträckning som andra. En annan relevant fråga är att förslaget till den nya kursplanen inte lika omfattande som den nuvarande kursplanen behandlar jämställdhet. Här finns en mycket viktig fråga att reda ut eftersom jämställdhet är en hörnsten i en demokrati och en intressant frågeställning vore hur man med hjälp av IKT kan arbeta med frågor som jämställdhet.

Avslutningsvis

Först och främst vill jag rikta mitt stora tack till min älskade familj som alltid finns där för mig. Jag vill tacka alla som deltagit i studien. Inte minst de tre mycket kompetenta lärare som jag fått förmånen att intervjua. Jag vill också tacka min handledare Monica Zetterman för goda råd och uppmuntran. Avslutningsvis vill jag också tacka mina kurskamrater och övriga lärare för feedback i alla dess former. Ett tack också till Christina Svala på Blåsenhus bibliotek för hjälp med att ta fram litteratur.

37

Referenser

Cullbrand, Ingrid & Petersson, Monika, Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03): hem- och konsumentkunskap, Skolverket, Stockholm, 2005

De Ron, Lena & Feldt, Maria, Bedöma och lära i hem- och konsumentkunskap: bakgrund och framväxt av ett pedagogiskt bedömningsmaterial, PRIM-gruppen, Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm, Stockholm, 2006 EUT 2006 L 394: 10, Europeiska unionens officiella tidning, Europaparlamentets och rådets rekommendation, av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. 2006.

E-learning Nordic 2006: effekterna av IT i undervisningen. (2006). Köpenhamn: Ramböll Management

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig utformning, 4. uppl., Kunskapsföretaget, Uppsala, 2006

Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke, Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik, 3. uppl., Fundo, Umeå, 2006

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 , Skolverket, Stockholm, 2006

Olsson, Tobias, Medievardagen: en introduktion till kvalitativa studier, 1. uppl., Gleerup, Malmö, 2008

Selander, Staffan & Svärdemo Åberg, Eva (red.), Didaktisk design i digital miljö: nya möjligheter för lärande, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2009

Skolverket (2000) Kursplaner och betygdskriterier, grundskolan.

Skolverket (2005) Undervisningen per ämne i grundskolan hösten 2002. Skolverkets Dnr. 2003:2735

Skolverket (2010a) Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Skolverkets Dnr 75-2007:3775

38

Skolverket (2010b) Redovisning av Uppdrag att utarbeta nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan och motsvarande skolformer m.m. Skolverkets Dnr 2008:741

SCB Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009 [Elektronisk resurs], Statistiska centralbyrån, Stockholm, 2010http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0108_2009A01_BR_IT01BR1001.pdf (hämtad 2010-05-17)

SCB Statistisk årsbok för Sverige. Årg. 95(2009) [Elektronisk resurs], Statistiska centralbyrån, Stockholm, 2008http://www2.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2009A01_BR_00_A01BR0901.pdf (hämtad 2010-05-17)

Thurén, Torsten, Vetenskapsteori för nybörjare, 2., [omarb.] uppl., Liber, Stockholm, 2007

Internetadresser

http://www.ne.se/jamställd (hämtad 2010-06-07)

http://www.ne.se/interaktiv (hämtad 2010-06-07)

Bildkällor

Http://www.svenskfisk.se (hämtad 2010-06-04

39

http://www.svenskfisk.se/

http://www.ne.se/interaktiv

http://www.ne.se/jamst%C3%A4lld

http://www2.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2009A01_BR_00_A01BR0901.pdf

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0108_2009A01_BR_IT01BR1001.pdf

Bilagor

Bilaga 1 – Frågor till den kvalitativa intervjun

• Beskriv varför HK är ett viktigt ämne◦ Det allra viktigaste?

• Beskriv hur ni brukar använda datorn som redskap i undervisningen?◦ Är det någon skillnad mellan åk 5 & 8, 9 ?◦ Hur många datorer finns det på skolan?◦ Tror du att datorn används mer eller mindre i HK jämfört med andra ämnen?

• Vad tycker du om idéen med färdiginspelade lektioner att använda sig utav till exempel vid tillfällig frånvaro?◦ Hur skulle dessa uppgifter kunna se ut?

• Inom vilka ämnesområden som handlar om HK är det svårast att få fram bra övningar/litteratur till?

• Finns det några hemsidor som ni brukar använda er av i undervisningen?◦ Vad kännetecknar en bra hemsida?◦ Vad kännetecknar en dålig?

• Har ni några idéer om hur man skulle kunna interagera undervisningen i HK tillsammans med IKT-användande?

• Berätta hur en "drömresurs" skulle kunna se ut?◦ Om du tänker dig kategorier, hur skulle dessa kunna se ut?◦ Finns det några kategorier som känns viktigare än andra?

• Finns det några faror med en webbresurs?

40

Bilaga 2 – Frågorna på webbenkäten

I vilket län är du verksam som lärare i hem- och konsumentkunskap?

Vilket kön tillhör du?

När är du född?

Vilket ämnesområde anser du är allra viktigast i hem- och konsumentkunskap *Ange ett alternativ

• Hållbar utveckling• Mat och hälsa• Konsumentkunskap• Hygien• Boende (även tvätt och städning)• Vet ej• Alla är lika viktiga• Other:

Vart tror du fokus hamnar i hem- och konsumentkunskap i framtiden? Ange ett alternativ. Tänk dig 5-10 år framåt i tiden

• Hållbar utveckling• Mat & Hälsa• Konsumentkunskap• Hygien• Boende (även tvätt och städning)• Vet ej• Other:

På en webbsida för elever inom hem- och konsumentkunskap. Hur relevant är det att ha information om nedanstående teman? Ange ett svar per tema

Inte alls relevant Delvis Mycket relevant Vet ej

Läroplan

HK-kursplanen

Hållbar utveckling

Konsumentkunskap

41

Inte alls relevant Delvis Mycket relevant Vet ej

Livsmedel

Hygien

Boende (även tvätt och städning)

Näringslära

Matkultur

Hur användbara skulle nedanstående funktioner vara på en webbsida för dina elever? Ange ett svar per kategori

Ej användbara

Delvis användbara

Mycket användbara

Vet ej

Spel (pedagogiska för ämnet HK)

Färdiginspelade lektioner

Kunskapsprov (där eleverna får svar direkt)

Faktabank om livsmedel

Korta instruktionsfilmer

Är du nöjd med litteratur och material som du känner till inom dessa områden? *Ange ett svar per område

Nej (missnöjd) Delvis Ja (nöjd)

Hållbar utveckling

Livsmedel

Hygien

Boende (även tvätt och städning)

Jämställdhet

42

Nej (missnöjd) Delvis Ja (nöjd)

Matkultur

Konsumentkunskap

Näringslära

Anser du att eleverna i årskurs 5 behöver en egen webbresurs? • Ja• Nej• Vet ej

Finns det några webbsidor du brukar använda dig utav i din HK-undervisning?Du behöver inte skriva in hela adressen, det går bra att skriva ex Arla istället för www.arla.se

Beskriv kortfattat hur en dröm-webbsida för elever i hem- och konsumentkunskap skulle kunna se ut.Föreställ dig att det inte finns några tekniska hinder.

Hur stor användning skulle du som lärare ha för ett forum som innehöll följande kategorier? Ange ett svar per funktion. Observera att det gäller ett forum som endast lärare har tillgång till.

Ingen användning Delvis Stor användning Vet ej

Diskutera betyg & bedömning

Ladda upp/ner färdiga powerpoints

Ladda upp/ner instruktionsfilmer

Förslag på användbara länkar

Ladda upp/ner prov

Ladda upp/ner övningar

Diskutera samarbeten

43

Vad är viktigast? • En resurs för lärare• En resurs för elever• Båda är lika viktiga• Vet ej

44

Bilaga 3 – Webbenkäten med detaljerade svar

Observera att här redovisas endast frågor med fasta svarsalternativ.

Vilket ämnesområde anser du är allra viktigast i hem- och konsumentkunskap

Hållbar utveckling 10 23%

Mat och hälsa 14 33%

Konsumentkunskap 0 0%

Hygien 1 2%

Boende (även tvätt och städning) 0 0%

Vet ej 0 0%

Alla är lika viktiga 16 37%

Other 2 5%

45

Vart tror du fokus hamnar i hem- och konsumentkunskap i framtiden?

Hållbar utveckling 17 40%

Mat & Hälsa 21 49%

Konsumentkunskap 2 5%

Hygien 0 0%

Boende (även tvätt och städning) 0 0%

Vet ej 0 0%

Other 3 7%

46

På en webbsida för elever inom hem- och konsumentkunskap. Hur relevant är det att ha information om nedanstående teman? - Läroplan

Inte alls relevant 2 5%

Delvis 18 42%

Mycket relevant 22 51%

Vet ej 0 0%

På en webbsida för elever inom hem- och konsumentkunskap. Hur relevant är det att ha information om nedanstående teman? - HK-kursplanen


Delvis 6 14%


Vet ej 0 0%

47

På en webbsida för elever inom hem- och konsumentkunskap. Hur relevant är det att ha information om nedanstående teman? - Hållbar utveckling


Delvis 6 14%


Vet ej 0 0%

På en webbsida för elever inom hem- och konsumentkunskap. Hur relevant är det att ha information om nedanstående teman? - Konsumentkunskap


Delvis 3 7%


Vet ej 0 0%

48

På en webbsida för elever inom hem- och konsumentkunskap. Hur relevant är det att ha information om nedanstående teman? - Livsmedel


Delvis 8 19%


Vet ej 0 0%

På en webbsida för elever inom hem- och konsumentkunskap. Hur relevant är det att ha information om nedanstående teman? - Hygien


Delvis 14 33%


Vet ej 0 0%

49

På en webbsida för elever inom hem- och konsumentkunskap. Hur relevant är det att ha information om nedanstående teman? - Boende (även tvätt och städning)


Delvis 22 51%


Vet ej 0 0%

På en webbsida för elever inom hem- och konsumentkunskap. Hur relevant är det att ha information om nedanstående teman? - Näringslära


Delvis 15 35%


Vet ej 0 0%

50

På en webbsida för elever inom hem- och konsumentkunskap. Hur relevant är det att ha information om nedanstående teman? - Matkultur


Delvis 18 42%


Vet ej 0 0%

Hur användbara skulle nedanstående funktioner vara på en webbsida för dina elever? - Spel (pedagogiska för ämnet HK)

Ej användbara 3 7%

Delvis användbara 21 49%

Mycket användbara 16 37%

Vet ej 2 5%

51

Hur användbara skulle nedanstående funktioner vara på en webbsida för dina elever? - Färdiginspelade lektioner

Ej användbara 10 23%



Vet ej 5 12%

Hur användbara skulle nedanstående funktioner vara på en webbsida för dina elever? - Kunskapsprov (där eleverna får svar direkt)

Ej användbara 1 2%



Vet ej 1 2%

52

Hur användbara skulle nedanstående funktioner vara på en webbsida för dina elever? - Faktabank om livsmedel

Ej användbara 1 2%



Vet ej 0 0%

Hur användbara skulle nedanstående funktioner vara på en webbsida för dina elever? - Korta instruktionsfilmer

Ej användbara 3 7%



Vet ej 0 0%

53

Är du nöjd med litteratur och material som du känner till inom dessa områden? - Hållbar utveckling

Nej (missnöjd) 11 26%

Delvis 21 49%

Ja (nöjd) 10 23%

54

Är du nöjd med litteratur och material som du känner till inom dessa områden? - Livsmedel


Delvis 22 51%

Ja (nöjd) 17 40%

Är du nöjd med litteratur och material som du känner till inom dessa områden? - Hygien


Delvis 21 49%

Ja (nöjd) 13 30%

55

Är du nöjd med litteratur och material som du känner till inom dessa områden? - Boende (även tvätt och städning)


Delvis 26 60%

Ja (nöjd) 9 21%

Är du nöjd med litteratur och material som du känner till inom dessa områden? - Jämställdhet


Delvis 23 53%

Ja (nöjd) 7 16%

56

Är du nöjd med litteratur och material som du känner till inom dessa områden? - Matkultur


Delvis 22 51%

Ja (nöjd) 9 21%

Är du nöjd med litteratur och material som du känner till inom dessa områden? - Konsumentkunskap


Delvis 18 42%

Ja (nöjd) 21 49%

57

Är du nöjd med litteratur och material som du känner till inom dessa områden? - Näringslära


Delvis 16 37%

Ja (nöjd) 24 56%

Anser du att eleverna i årskurs 5 behöver en egen webbresurs?

Ja 11 26%

Nej 16 37%

Vet ej 15 35%

58

Hur stor användning skulle du som lärare ha för ett forum som innehöll följande kategorier? - Diskutera betyg & bedömning

Ingen användning 0 0%

Delvis 14 33%

Stor användning 27 63%

Vet ej 1 2%

Hur stor användning skulle du som lärare ha för ett forum som innehöll följande kategorier? - Ladda upp/ner färdiga powerpoints


Delvis 18 42%


Vet ej 1 2%

59

Hur stor användning skulle du som lärare ha för ett forum som innehöll följande kategorier? - Ladda upp/ner instruktionsfilmer


Delvis 15 35%


Vet ej 1 2%

Hur stor användning skulle du som lärare ha för ett forum som innehöll följande kategorier? - Förslag på användbara länkar


Delvis 8 19%


Vet ej 0 0%

60

Hur stor användning skulle du som lärare ha för ett forum som innehöll följande kategorier? - Ladda upp/ner prov


Delvis 20 47%


Vet ej 1 2%

Hur stor användning skulle du som lärare ha för ett forum som innehöll följande kategorier? - Ladda upp/ner övningar


Delvis 18 42%


Vet ej 0 0%

61

Hur stor användning skulle du som lärare ha för ett forum som innehöll följande kategorier? - Diskutera samarbeten


Delvis 20 47%


Vet ej 0 0%

Vad är viktigast?

En resurs för lärare 5 12%

En resurs för elever 2 5%

Båda är lika viktiga 33 77%

Vet ej 2 5%

62

uppsats hk

Documents