1

Samverkan och utveckling i Svenska kyrkanGemensam IT-plattform

3

Art.nr: sk11042. Produktion och tryck: Ekotryck RednersFoto, omslag: Kristina Strand Larsson

Miljömärkt Trycksak 341142 Foto

: Kris

tina

Stra

nd L

arss

on

Resurser till kyrkans grundläggande uppgiftKyrkans uppdrag är att möta människor med evangeliet om Jesus Kristus i gudstjänst, genom undervisning, i diakoni och mission. När Svenska kyrkan nu möter utmaningar i form av andra ekonomiska förutsättningar än tidigare, ökar behovet av samverkan.

Genom samverkan kan vi tillsammans använda resurser klokt och skapa ekonomiskt utrymme. På så sätt kan vår kyrka också i framtiden fullgöra sitt grundläggande uppdrag. Då kan kraft, förmåga och uthållighet i uppdraget upprätthållas och utvecklas. Det är viktigt att vi använder våra resurser effektivt. Det ger förutsättningar för att klara uppgiften och möta utmaningen att nå människor med evangelium – att vara en öppen folkkyrka med lokal närvaro.

4 5

Gemensamma lösningarEn stor potential för samverkan, effektivitet och kostnadsreducering finns i möjligheten att använda gemensamma IT-lösningar. Tillsammans kan vi utveckla lösningar som möter både övergripande och stiftsspecifika behov.

Genom stöd och avlastning inom det administrativa området kan vi med-verka till att församlingen har god och stabil IT-struktur och ändamåls-enliga programvaror som stödjer just den verksamhet som bedrivs lokalt.

Administrativ samverkan ökarDet övergripande målet med en effektiv administrativ samverkan inom Svenska kyrkan och med att utveckla gemensamma system, är att kyrkans huvuduppdrag ska få högsta prioritet. Genom en klok och genomtänkt användning av resurser kan uppdraget också stärkas.

Fler och fler enheter ”gör lika” och använder samma IT-system, program-varor och strukturer för drift, underhåll, säkerhet och utveckling. Det är i sig en garanti för att resurser används på ett effektivare sätt, jämfört med om varje enhet för sig skulle svara för sina systemlösningar.

Gemensam infrastruktur – GIP är svaretIT är ett område som är särskilt lämpligt att standardisera. För Svenska kyrkan innebär standard att IT-lösningarna fungerar med den kvalitet som behövs för att effektivt stödja verksamheten och den grundläggande uppgiften.

Gemensam IT-plattform inom Svenska kyrkan, GIP, innebär att den infrastruktur som behövs för tillgång till – och drift av – olika former av IT-baserade lösningar är gemensam för anslutna enheter.

Foto

: Kris

tina

Stra

nd L

arss

on

6 7

Detta innebär att drift och underhåll, support, säkerhetsarbete och instal-lation av programvaror kan skötas gemensamt.

Målsättningen är att i så stor utsträckning som möjligt ”göra lika” för att uppnå de fördelar som ligger i att lösningen är gemensam.

Vad ingår i gemensam IT-plattform? applikationerCitrixklientOperativsystem Windows 2007Standardiserat skrivbord med Ms Office 2007 standard E-postbrevlåda @svenskakyrkan.seAntivirusskydd: F-SecureInternet Explorer 9Acrobat Reader, Flash, zip-programvara med mera

gemensamma system Kbok, Organisationsregistret, Content Studio – Svenska kyrkans gemensamma intranät och externa webb, KOB, statistikdatabas med fleraAnslutning till Svenska kyrkans AD

gemensam säkerhet och backupLagring av egna filer 3 GB per användare med säkerhetskopiering (backup)Bärbara och stationära datorer kan kopplas upp som tunna klienter *

Enheten ansvarar även framgent för de egna datorerna. Möjlighet att köpa även dessa som funktion kommer att finnas, till en låg månatlig kostnad.

* En tunn klient är en dator utan egen hårddisk. Det betyder att den blir billigare i inköp, håller längre, är tyst och drar bara en tiondel så mycket ström som en vanlig dator.

KostnadFör en normalanvändare som också har behov av Microsoft Office är kostnaden 350 kronor per användare och månad. För komplett prislista och aktuella priser, se intranätet: internwww.svenskakyrkan.se

Foto

: Mag

nus A

rons

on/I

KON

8 9

Fördelar med Gemensam IT-plattform (GIP)Jämlik tillgång till informationsresurser. I en tid när allas rätt till infor-mation starkt betonas och arbetsgivarens ansvar är att ge alla medarbetare lika tillgång till information, blir också tillgång till IT-resurser en jämlik-hetsfråga på arbetsplatsen. GIP gör det möjligt för varje enhet att säkra en jämlik tillgång till IT-resurser på arbetsplatsen, exempelvis för att säker-ställa att anställda har tillgång till Svenska kyrkans gemensamma intranät.

Ekonomiskt fördelaktigt. Eftersom enheten blir en del av en gemensam IT-lösning kan också kostnader som tidigare var specifika för varje enhet delas med flera.

Informationssäkerhet. Genom att tillhöra GIP säkerställs en mycket hög säkerhetsnivå på de programvaror och de data som enheten är beroende av.

Bättre tillgänglighet. I en GIP-ansluten miljö säkerställs både en god kommunikationsstandard och mycket god tillgänglighet genom hög drift-säkerhet. Användare kommer åt sitt virtuella skrivbord från alla datorer med internetanslutning.

Mindre sårbarhet – ökad säkerhet. Genom att tillhöra GIP minskar sårbarheten lokalt, till exempel vid sjukdom eller andra störningar som annars påverkar arbetet.

Verkar för grön IT och hållbar utveckling. Genom det teknikval som GIP innebär kan väsentliga reduceringar ske i enhetens elkonsumtion, en vinst för både ekonomi och miljö.

Minskat konsultberoende. Enhetens beroende av konsulter minskar eftersom ansvaret för drift, applikationer, support och säkerhet kan upp-rätthållas på en hög gemensam nivå.

Foto

: Mag

nus A

rons

on/I

KON

10 11

Hur går det till att ansluta sig?Den gemensamma IT-plattformen levereras i samverkan mellan stift, för-samlingar och den nationella nivån. Det är stiftet som initierar projektet och planerar införande tillsammans med den nationella nivån.

När en församling eller samfällighet genom en avsiktsförklaring beslutar sig för att införa gemensam IT-plattform är första steget att genomföra en teknisk inventering. Inventeringen görs i samarbete med stiftet och den nationella nivån.

Diskutera lokaltEn sammanställning av den tekniska inventeringen skickas sedan till den aktuella enheten. Den har då möjlighet att se över materialet och disku-tera det. För att få mer teknisk förståelse för processen finns information tillgänglig på Svenska kyrkans utbildningsportal. Utbildningsportalen återfinns på det gemensamma intranätet, internwww.svenskakyrkan.se, under fliken IT-system.

Ekonomisk sammanställningEn viktig del i sammanställningen är också att se till kostnaderna. Både de IT-kostnader man har idag och vilken kostnad enheten får vid en anslutning. Eftersom vi har olika principer för hur vi redovisar våra kost-nader är det viktigt att detta arbete görs så att man får jämförbara siffror.

Ökad kvalitet. Säkerhetslösningar, utvecklingsbehov och programvaror kan hålla hög och jämn kvalitet i en gemensam lösning.

Underlättar samarbete. Möjligheterna att genom samverkan och sam-arbete stödja varandra ökar väsentligt när man är delar av samma infra-struktur och delar samma system och programvaror.

Möjlighet även för frivilliga och förtroendevalda Med en anslutning till GIP följer också verktyget för administration av både intranätet och gemensam extern webb, utan extra kostnad. Intranätet är ett gemensamt informationsforum för medarbetare i Svenska kyrkan.

En ansluten församling eller samfällighet kan skapa ett eller flera lokala intranät som bara nås av till exempel anställda i enheten. Förtroende-valda kan få tillgång till samma interna lokala intranät som de anställda eller ges tillgång till ett eget lokalt intranät. Samtliga anslutna får tillgång till allt gemensamt inomkyrkligt innehåll på intranätet.

Inköp Migreringinstallation

DriftsättningUtbildning

Leverans-godkännande

Restlista

Avsikts-förklaring Avtal Införande-

dokument

Preliminärinventering

• Besök på plats, genomgång av infrastruktur

• Kvalificering enligt policy

• Införandeplan

• Installation• Migrering

lokal data• Användare till

gemensamt AD• Lokal mjukvara

till virtuell miljö

• Start och test av miljön

• Utbildning• Dokumentation

Uppdateradinventering

Förv

altn

ing

Fakta

• GIP–gemensamIT-plattform–ärettresultatavettprojekt som bedrevs mellan Luleå stift och kyrkokansliet 2006–2009.

• GIPhandlaromatttillhandahållaenenhetligIT-miljöförstift, samfälligheter och församlingar i Svenska kyrkan.

• Plattformenanvändertunnaklienter(enkladatorer), som ger längre livstid, lägre kostnader, minskad elförbrukning och minskad miljöpåverkan.

• Utöverdegemensammaadministrativasystemsomärlikaför alla enheter i Svenska kyrkan finns administrativa system som är olika i stiften och i församlingarna.

• InulägetärLuleå,SkaraochHärnösandsstiftanslutnatillGIP.

• ILuleåstiftingårcirka65procentavenheternaiplattformen.

• Stockholmsstiftpåbörjarunderhösten2011sinanslutning.

• Deflestastiftarbetarmeddeförberedelsersomkrävsföratt kunna erbjuda församlingar och samfälligheter anslutning till den gemensamma IT-plattformen.

12 13

Skicka in avtalNär enheten har tagit beslut om att ansluta sig till GIP tecknas ett avtal med stiftet. Avtalet handlar om de ekonomiska villkoren, tjänstens innehåll, användaransvar och om de lokala tekniska och organisatoriska förutsättningarna. Det är viktigt att noga läsa igenom avtalet och styr-dokumenten innan de skickas in. Avtalet och styrdokumenten finns på internwww.svenskakyrkan.se. Fundera särskilt på om det utöver gemen-samma riktlinjer behövs kompletterande lokala riktlinjer och policyer.

InförandeFörsamlingen och stiftet kommer överens om ett datum för det lokala in-förandet av plattformen. Beroende på hur många enheter som vill ansluta kan tiden för att påbörja arbetet variera, ibland kan det ta upp till några månader.

Planeringsarbetet startar ungefär en månad innan införandestart. Då går man igenom inventeringsunderlaget för att bland annat se vilka system och applikationer som ska installeras i den nya miljön, vilka skrivare som ska installeras och hur många användare som ska flyttas till den nya plattformen.

överföring av dataDet som tar mest tid och är mest komplicerat är överförandet, eller mig-reringen, av enhetens administrativa system som till exempel lönesystem. Teknikerna brukar därför börja med att installera dessa. Därefter fortsät-ter installation av mindre komplicerade applikationer. Målsättningen är att alla system och applikationer ska vara installerade och redo för test hos enheten 1–2 veckor innan införandestart.

dokumentöverföringNästa steg är att se över enhetens filer och dokument. Det handlar dels om filer som finns lagrade på enhetens filserver (om en sådan finns), och dels om filer som finns lokalt på användarnas datorer. Målet är att flytta över allting till den centrala filservern för att få ordning på all data och se till att allting säkerhetskopieras. I samband med detta arbete brukar man också passa på att städa bort filer som inte längre behöver finnas kvar.

skrivareEn viktig del i införandet handlar om att se till att enhetens skrivare fungerar tillfredsställande. Drivrutiner måste installeras i miljön och skrivarköer skapas. Man måste även se över vilka skrivare som fungerar i den nya miljön. I vissa fall får man byta ut eller ta bort skrivare som inte fungerar.

Foto

: Mag

nus A

rons

on/I

KON

14 15

lokala arbetsstationerArbetsstationerna på plats ute hos enheten förbereds. Man går först igenom vilka datorer som bör bytas ut och vilka som kan återanvändas. De flesta datorer går att återanvända men av flera skäl rekommenderar vi att man byter ut så många datorer som möjligt till tunna klienter. De nya arbetsstationerna installeras och förbereds medan de befintliga datorerna som ska behållas kräver lite mer jobb då de ska rensas, vissa program avinstalleras och antivirusprogram uppdateras.

användarkonton och e-postadresserPrecis vid införandestart hanteras användarkonton och e-postadresser. Nya användarkonton skapas och e-post flyttas. Man flyttar innehållet i användarnas e-postlådor och skapar om e-postadresserna. När de nya användarkontona är skapade får de efter behov behörigheter till olika system och applikationer liksom rättigheter i filstrukturen.

Tidsram för införandeprocessenArbetet kring ett införande pågår 3–6 veckor från det att planeringen påbörjas tills att själva införandet startar beroende på enhetens storlek. När det väl är dags för lansering får enheten räkna med 1–2 dagar då arbete i IT-miljön inte kan utföras. Därefter släpps användarna in i miljön och kommer steg för steg att kunna använda olika resurser. Själva finjus-teringen efter införandet tar mellan 1–2 veckor beroende på omfattningen av problem, felsökningar och åtgärder.

LeveransgodkännandeEfter införandet skriver enheten ett leveransgodkännande med stiftet. Detta görs efter att alla fel som upptäckts har rättats till eller då en plan för långsiktig rättning har tagits fram.

UtbildningUtbildningar ordnas i huvudsak av stiften. På intranätet finns lathundar och interaktiva utbildningar – både om GIP, de gemensamma systemen, och i exempelvis Office-paketet. Dessa utbildningar är gratis!

Riktat församlingsbidrag – en möjliggörareKyrkomötet 2009 beslutade att ett riktat församlingsbidrag om 100 miljoner kronor destineras till församlingar år 2011 och 2012, för att användas till åtgärder som leder till ökad samverkan mellan församling-ar. Beloppet avsätts proportionerligt till stiften, utifrån antalet kyrko-tillhöriga per den 1 januari 2010.

Med det riktade församlingsbidraget ges möjligheter att kunna intensifiera arbetet för ökad samverkan inom Svenska kyrkan och till åtgärder som skapar förutsättningar att uppnå bestående förändringar och verksamhets-effektivisering.

Respektive stift ansvarar för att fördela bidraget utifrån de behov stiftet bedömer finns, och de kriterier stiftet definierar, samt att åt församling-arna rekvirera medel från den nationella nivån. Instruktioner för stiftens rekvisition utfärdas av kyrkostyrelsen.

Vägen till verksamhetsstödjande systemGemensamma, verksamhetsstödjande system som alla enheter har behov av är ett grundmål för IT-samverkan. Den utveckling som nu sker innebär att en gemensam IT-plattform, GIP, är på väg att implementeras och er-bjudas till församlingar och samfälligheter i stiften. GIP gör det möjligt att betydligt enklare, än vad som annars skulle vara fallet, utveckla och sätta i drift gemensamma lösningar och stödfunktioner. Dessa behöver finnas för att vår kyrka ska utföra den grundläggande uppgiften. Rationella, standardiserade och resurseffektiva system med hög säkerhet och kvalitet är ett starkt bidrag till Svenska kyrkans samlade förmåga.

InformationHarnifunderingarochfrågoromgemensamIT-plattform? Första steget är att ta kontakt med stiftet för att diskutera behov, önskemål och lösningar. Stiftet är församlingens partner när avtal om gemensam IT-plattform sluts.

Support och stöd finns tillgängligt via Svenska kyrkans kanslistöd i Uppsala för alla anslutna enheter. Där finns support som kan hjälpa till att svara på tekniska frågor om allt från backup till användarkonton.

Kontakta kanslistödE-post: kanslistod@svenskakyrkan.seInternwww.svenskakyrkan.se

Telefon: 018-16 97 00 Fax: 018-16 95 03Måndag–fredag kl. 8.00–16.30Svenska kyrkans kanslistöd751 70 Uppsala

16 17

Vilka fördelar ser ni med gemensam IT-plattform i Härnösands stift?

Lars-Göran Grubb, projektledare på stiftskansliet i Härnösand.

Möjligheterna till flexibilitet och samverkan är den största fördelen med att använda gemensam IT-plattform. Vi kan arbeta praktiskt mellan enheter – till exempel med ekonomifrågor. Vi behöver inte resa runt, allt finns i plattformen och det kan skötas på distans. Den breda kompetensen som finns inom stiftet och organisationen kan delas och öka. Genom att samverka kan vi också minska kostnaderna.

Vad förändras i och med en GIP-anslutning?

När en församling ansluter sig till GIP kommer servrar och hårddiskar inte längre att behövas lokalt. Det kan vara svårt att släppa kontrollen över sin lokala IT-miljö. Samtidigt kan man räkna med support dygnet runt och en teknisk plattform med hög säkerhet. All data lagras centralt vilket innebär mindre risk för dataförlust. Om det till exempel skulle ske ett inbrott i hem-församlingen finns ändå informationen kvar centralt.

… och för användaren?Från ett användarperspektiv ser en GIP-ansluten miljö ut som vanligt, men med nya möjligheter. Till exempel kan du komma åt ditt virtuella skrivbord var som helst, så länge du har en internetanslutning.

Vilka är de ekonomiska fördelarna?Den största ekonomiska skillnaden är att investeringsbehovet lokalt i försam-lingen minskar. Med en anslutning till GIP kommer löpande, fasta kostnader varje månad och på så vis kan församlingen ha bättre koll på budget. Dess-utom kapas toppar under året då man slipper oväntade, dyra investeringar eller inköp av servrar och hårddiskar.

Vad förändrades i praktiken när Nederluleå församling blev GIP-ansluten?

Maria Bannerstedt, kyrko-bokföringsassitent i Nederluleå församling med ansvar för bok-ningar, telefoni och är kontakt-person för IT inom församlingen. Med GIP är det bara att logga in och börja jobba. Vi är använ-dare, inte tekniker, och vi slipper backuper, installationer, arkive-ring och andra tekniska åtgärder. Allt finns lagrat och sköts centralt. Om det är tekniska problem kan vi skicka e-post till supporten, skicka felanmälan på nätet via ett formulär eller ringa direkt. Det går smidigt och vi är nöjda med det.

Vilka är de största fördelarna?Ekonomi, säkerhet och support är tre stora anledningar till att ansluta sig – i vår församling har vi sänkt kostnaderna med 40 procent samtidigt som vi har en säkrare teknisk plattform att stå på.

Hur kom ni igång?Nederluleå församling var en av initiativtagarna till ett samarbete i stiftet. Det började med ett lokalt gemensamt nätverk mellan Nederluleå församling och Luleå kyrkliga samfällighet, inom vilket vi kunde hantera bokningar samt kyrkobokförings- och gravadministration. Idén togs vidare till stiftet som såg det lokala behovet. En anslutning till den nationella lösningen med gemensam IT-plattform blev en naturlig följd.

Foto

: Mar

ia Ed

debo

Foto

: And

ers A

lm

18 19

Varför gick ni i Lycksele församling med i Gemensam IT-plattform?

Kent Nordin, kyrkoherde i Lycksele församling, en av de första församlingar som anslöt sig till gemensam IT-plattform.

Vi hade byggt ett eget serversystem. När projektet med GIP började i Luleå såg vi ganska snart vilka möjligheter det skulle innebära att ansluta sig – bland annat färre utgifter, bättre supportfunktion och bättre hållbarhet i IT-systemet.

Vad hade ni för farhågor?Vi var redan insatta i hur våra egna servrar och vår utrustning fungerade, så vi kände att vi skulle vara ”försökskaniner” i det nya. Men det fungerade bra och vi kunde ha en dialog under resans gång.

Har ni användning av innehållet som kommer med plattformen?Office-paketet har vi stor nytta av. Det kan uppgraderas beroende på vilket behov som finns i församlingen och för användaren. Vi använder också den gemensamma webben och har anslutit oss till intranätet där vi jobbar med att bygga upp våra lokala sidor. I framtiden hoppas vi att en ekonomiskt adminis-trativ applikation ska utvecklas.

Hur tänker er församling kring IT-säkerhet?Genom GIP har vi en hög säkerhetsnivå och kan skydda oss mot dataintrång och hackers. Skräppost filtreras och det följer med bra programvaror mot virusangrepp. Rutiner kring back-upp sköts automatiskt med hög säkerhet.

Ser ni några ekonomiska vinster med en gemensam IT-plattform?Vår IT-kostnad är nu lättbudgeterad. Det kommer en räkning varje månad och vi har koll på kostnaderna. Tidigare tvingades vi ha en stor buffert, exempelvis om vi behövde kalla in konsulter eller underhålla maskinvaran.

I och med att vi slipper egna servrar och hårddiskar kan vi använda tunna klienter och skärmar – det blir sällan fel i dessa. Dessutom minskar för- brukning av el.

Vi har också frigjort tid för våra anställda. Tidigare ägnade många av oss arbetstid åt att lösa tekniska problem och supporta varandra. Nu jobbar vi på och kan kontakta den centrala supporten om vi behöver hjälp. Vi gjorde en kartläggning på hur mycket tid vi sparade och det visade sig vara en hel del arbetstimmar.

Foto

: Sve

n Er

ik G

enbe

rg

20 21

Hur arbetar ni med IT och samverkans-frågor i Stockholms stift?

Sven Esplund, vice ordförande i stiftsstyrelsen i Stockholm och i styrgruppen för Samverkan i Stockholm stift, ordförande i budgetutskottet i kyrkomötet och vice ordförande i kyrkorådet i Nacka församling.

Stiftet tog initiativet att lyssna in vad församlingar och samfällig-heter har att säga. Vi genomförde en enkät för att inventera de lokala behoven. Omkring 10 sam-verkansområden listades och i topp tre fann vi samverkan inom IT, telefoni samt fastighetsfrågor. Därför prioriterar vi det och mellan 2011 och 2012 arbetar vi med riktat församlingsbidrag med fokus på IT och telefoni. Vi tror att IT är en nyckel för god kommunikation, och det i sin tur är en förutsättning för samverkan.

Hur är nuläget i församlingarna?Den inventering som vi gjorde visar på väldigt stor spridning bland stiftets enheter: vissa har hög kvalitet på sin IT-struktur och andra har vissa rätt allvarliga brister. Vi såg också att några har en hög överprestanda på sin utrustning och att de blivit rekommenderade alltför dyra lösningar.

Möjligheterna med att ansluta sig till gemensam IT-plattform är stora – tunna klienter sänker kostnad och elförbrukning, församlingarna avlastas från underhåll och inköp samtidigt som support med hög kompetens finns att tillgå.

Är det viktigt att Svenska kyrkan samverkar inom IT och administration? För verksamheten är det viktigt. Vi får säkrare IT-miljö, kan höja kompetensen med gemensamma utbildningar, och det ger fördelar för personalrekrytering då fler inom organisationen har erfarenhet av samma programvaror.

Gemensamt blir vi också en stark aktör och kan göra upphandlingar som är slagkraftiga gentemot marknaden.

Finns det lokalt intresse av gemensam IT-plattform?Redan idag vill över hälften av Stockholms stifts församlingar teckna avtal, vissa vill gå in i systemet så fort det finns tillfälle. Många andra vill i framtiden gå med, men har nyligen upphandlat egna avtal som behöver löpa ut.

Ett hinder mot samverkan, även inom ett och samma kontrakt, har varit användandet av olika programvara och IT-system. GIP förändrar församling-arnas benägenhet och möjlighet att samverka.

GIP är rätt i tiden och är ett bra verktyg för ökad samverkan. Det är dock viktigt att vi hela tiden upprätthåller den centrala kapaciteten och supporten i topp.

Foto

: Mag

nus A

rons

on/I

KON

Foto

: Ale

xand

er L

eijo

n/IK

ON

22 23

Hur ser ni på samverkan inom IT och administration i Skara stift?

Ulrika Cedgård, chef för administrativa avdelningen på Skara stift.

Samverkan mellan alla nivåer inom Svenska kyrkan är viktigt. Genom med-veten samverkan kan vi på sikt sänka våra administrativa kostnader. En annan effekt är rejält förstärkt säkerhet, både IT-säkerhet och säkerhet vid frånvaro bland personal. Sårbarheten är påtaglig i både små och medelstora enheter då administrativ personal är frånvarande. Stiften och de stora samfälligheterna har en särskild betydelse när det gäller samverkan.

Hur startade IT-samverkan i Skara stift?Vi startade med en förstudie 2008–2009 på uppdrag av stiftsstyrelsen och arbetsgivarorganisationen, dåvarande Församlingsförbundet. Syftet var att kartlägga vilka behov som finns i församlingarna när det gäller administrativt stöd generellt. Över 90 procent av våra församlingar och samfälligheter ville samverka inom IT-frågor. Med den informationen gick vi vidare och tittade på hur andra stift hade gått tillväga. Luleå fungerade som ett gott exempel där gemensam IT-plattform hade börjat implementeras. Vi såg att det skulle fungera även hos oss.

Vad finns för önskemål och farhågor i församlingarna?Många ser en stor potential med samverkan inom IT-tjänster, ekonomi, tele-foni, information och andra områden. Det viktiga för våra församlingar är att de kan påverka formerna för hur samverkan ska gå till.

Vi gjorde en allmän hearing och bjöd in förtroendevalda och tjänstemän som ville medverka i en analys och diskussion. Frågan om support visade sig vara en viktig aspekt lokalt. Församlingarna efterfrågar kvalitet från kyrkokansliet både vad gäller support och produkt. Med en anslutning till GIP lämnar vi ju alla våra servrar och allt sköts centralt. Upplägget med gemensam IT-platt-form bygger på förtroende. Vi ser att det fungerar bra, men det krävs hela tiden förbättring och förädling utifrån församlingarnas behov.

En annan fråga handlade om lokala arbetstillfällen som försvinner i och med effektivisering av administrativa arbetsuppgifter. Det är en viktig fråga. Samtidigt genomförde vi en kartläggning över pensionsavgångar i stiftet som visade att inom 10 år kommer det bli svårt med rekrytering till administrativa tjänster. På så vis är GIP en stor möjlighet.

Vad tycker ni om innehållet i GIP?Med gemensam IT-plattform följer bland annat nya versioner av Office-paket. Det kan på många håll ge anledning till en rejäl utbildningsinsats, vilket alldeles säkert är av godo då det ökar kompetensen kring programvaror och minskar kostnader för administrativa sysslor.

Våra sidor på det gemensamma intranätet håller vi på att bygga just nu. Intranätet är just ett verktyg för administrativ samverkan och vi ser möjlig-heten med att jobba mer offensivt med verktyget både inom stiftet och nationellt.

Finns intresse bland församlingar?Just nu har Falköpings församling infört GIP. Det är en stor enhet med upp emot 100 dataarbetsplatser. Under inledningen av GIP-projektet i Skara stift undertecknade närmare 100 procent av våra församlingar en avsiktsförklaring som uttrycker intresse för anslutning till GIP. Nu när vi erbjuder att sluta avtal så har redan nästan hälften av våra 51 enheter valt att sluta avtal.

Foto

: Cat

harin

a Su

ndqv

ist

24

IT-samverkan i Svenska kyrkan – varför?

Församlingar, samfälligheter och stift inom Svenska kyrkan har möjlighet att ansluta sig till en gemensam IT-plattform (GIP). Med gemensamma lösningar har vi möjlighet att minska kostnader och frigöra resurser för vår grundläg-gande uppgift – att möta människor med evangelium. I den här broschyren kan du läsa mer om varför samverkan inom IT är viktigt för Svenska kyrkans uppdrag. Läs också om hur församlingar, samfälligheter och stift går tillväga för att ansluta sig till GIP.