KyrkobladetTOFTERYDS PASTORAT

Nr 4 2011

Svenska kyrkan i Hagshult–Tofteryd–Åker

www.svenskakyrkan.se/tofteryd

TEMA:Tolerans ellerintolerans

Bege er dit och ta noga reda på allt om barnet, sahan och underrätta mig när ni har hittat honom,så att också jag kan komma dit och hylla honom,Matt 2:8Orden är Kung Herodes vid samtal med de tre visemännen. Varför skulle han vilja hylla Jesus, ett en-kelt, obetydligt judiskt gossebarn som vem somhelst? Han, en orientalisk despot i vars ögon ett litetmänniskoliv inte var särskilt mycket värt. Kung He-rodes var ändå orolig driven av en kanske ångest-laddad vidskepelse och paranoia. För honomdolde sig fiender överallt. Säkerhetstjäns-ten kring honom kom med ständigarapporter om rebeller och upprors-makare. Religiositeten flödadefritt. Stjärntecken, avgudabil-der, offerpräster i den ro-merska religionen bet intepå den robusta judiskabokreligionen. Vad för-slog lövtunna orakelsvarmot de blodfulla profe-terna i Gamla testamen-tet. Kraftfulla män somlänge omtalat hur Mes-sias skulle födas i Davidsstad, Betlehem! Kung Hero-des ville döda gossebarnen iIsrael för säkerhets skull. Alltsåäven det lilla Jesusbarnet i stalletsstrå. Det finns inga historiska belägg föratt det blev så. Men ingen möjlig konkurrent ommakten skulle ges möjlighet att tävla med honom.”I en dröm blev de (vise männen) sedan tillsagdaatt inte återvända till Herodes och de tog en annanväg hem till sitt land” Matt 2:12Kort och ytterst knapphändigt berättar evangelis-ten om Guds räddningsplan för det lilla Jesusbar-net. Föga har väl världen anat vilken avgörandekraft det kan ligga i en dröm…

I den senaste rapporten Christianity 2011:Martyresand the Resurgence of Religion noteras att ungefär

1 miljon kristna dödats det senaste decenniet. Medden utgångspunkten så uppskattar man antaletdöda år 2010 till 100.000. Till de länder där kristnamer frekvent dödas räknas Sudan och den demo-kratiska republiken Kongo. Det är 287 om dagen,tolv i timmen om siffran uppgår till 105.000. En varfemte minut som dödas för sin kristna tro. Det ärknappast någon som hört talas om dessa höga siff-ror. I vår upplysta del av världen har vi satt självre-flektionen och självkritiken väldigt högt. I västkartläggs inom olika forskningsinstitutioner de

oförrätter som begåtts i mänsklighetensnamn. Allt från kolonialismens illdåd till

rasism i svensk film och faktiskt ävenförtryck av djur och växter.Det ärbra. Allt och alla ska verkligengranskas. De finansiellamarknaderna, demokrati-erna, vetenskapen ochkristenheten. De ska tålahårdast möjliga pröv-ning. Det blir däremotett problem om bara detsjälvkritiska perspektivetblir det enda. Det går dålätt att förledas att tro attdet är det alltid är den vite

kristne mannen som är förö-varen och att hela västerlandet

ska gå omkring med skuld och dåligtsamvete. Tron att världen var ett paradis

innan väst bredde ut sig gör världshistorien obe-griplig. En normal svensk känner till korstågen.Ominte annat så genom Arnkrönikan. Han känner tillinkvisitionen undermedeltiden och häxprocessernasom var långt värre än den förra. Frågan är om detfinns så stor förståelse varför kristna skolflickor i In-donesien halshuggs. I år dödas alltså över 100 000kristna i världen. De blir martyrer precis som Ste-fanus i Apostlagärningarna. Han som blev stenadtill döds. De flesta som dödar är svarta afrikaner.Mot detta faktum biter ingen som helst postkolo-nial, vit västerländsk självkritik. Inte heller de poli-

2

Inledare kyrkoherde Jan Hyllstam

3

Vi är rörande överens om att vi lever i ett multiet-niskt och multireligiöst samhälle. Alla medborgarehar en given rätt att forma sina liv efter egen över-tygelse. Det gäller troende och icke-troende, kristna,agnostiker (varken för eller mot Gud) och ateister.Trots detta så måste vi fråga oss hur långt dennahävdvunna ”självklara” frihet sträcker sig vid enprövning i verkligheten. Hur tillåtande är vi egent-ligen i det ”offentliga rummet” i form av skolor,me-dier ,tv, radio, tidningar? Denmest upphetsade ochåterkommande debatten fram på vårkanten i olikatidningar i landet har de senaste åren rört sig omdet får förekomma religiösa inslag vid skolavslut-ningar i kyrkorum. Skolverket säger nej. Utbild-ningsminister Jan Björklund säger ja och därmedutbildningsdepartementet.Mitt inpass i frågan är inte frågan om jag är för

eller emot religiösa inslag i kyrkorummet på enskolavslutning utan en helt annan.Den kristna tron har varit sammanväxt med det

svenska samhället, historien och medborgarna iöver 1000 år.

Vad händer med pluralismen och toleransen om allayttringar av den kristna världsreligionen censure-ras och förpassas bort från det offentliga rummet?

Kontaktytorna mellan barn och ungdomar ochkristen tro är ytterst få. En av de få sista kontakty-tornamellan skolungdomar och trossamfund hållerpå att gå ur tiden genom allt fler skolors ställnings-tagande mot skolavslutningar med eller utan reli-giösa inslag i kyrkan. Kan det möjligen finnas enannan och mer omfattande agenda kring proble-

TEMA: Tolerans eller intolerans

Tolerans eller intolerans

tiskt styrda religiösa motsätt-ningar som drivs fram avmakthungriga potentaterruntomkring i världen därvägen via våld, förtryck, tor-tyr och avrättningar banarväg för diktaturer. Bland allaoffer återfinns avrättadekristna. Om härskarna heterHerodes eller något annatspelar ingen roll i historienslopp. Vi vet att Herodes inteskydde några som helst medelför att uppnå sina mål. Handödade tom egna familje-medlemmar. Ondskans hant-langare känns igen på långthåll. Spåren förskräcker…

Julevangeliet visar på kam-pen mellan gott och ont.Guds son blir människa in i en bestämd historisksituation. Gud blir ett hjälplöst litet barn sommot-ljus till den maktfullkomlige Herodes. I det yttre,enkla och fattiga föds ett odödligt hopp för en värld

där ondskan tycks triumfera.Det är detta hopp vi får för-nyat i jul. En jul där sammaberättelser kommer läsas i allakyrkor världen över. En be-rättelse om Jesus, människaoch Gud som går in under deabsolut svåraste mänskligaförhållanden, fattigdom, för-följelse, förtryck, våld och tillsist döden på korset i vuxenålder. Fast egentligen är detdär det börjar, efter Jesu dödoch uppståndelse. Det är kan-ske även mot denna bak-grund vi ska förstå och ta tilloss att kristna världen överdödas för just sin kristna tros-övertygelses skull. För att denkristna tron har en sådankraft i sig, att den kan för-

ändra och förvandla människor så att de blir bärareav allt det Jesus stod för under sitt liv här på jorden.

En fröjdefull Jul tillönskas ni alla

4

matiseringen kring skolavslutningar?En agenda som inte alla beslutsfattare riktigt är

medvetna eller låtsas om?En agenda som vrider samspelet med samtiden

och den allmänpolitiska viljan till mångfald ur led.En inriktning som löper stor risk att driva sam-

hällsutvecklingen i riktning mot rädsla, fanatismoch ökade motsättningar ?Den som är förtrogen med sin egen bakgrund

och egna historiska rötter är också trygg i mötetmed andra, det främmande och annorlunda i reli-giösa uttrycksformer. Det förut-sätter kunskaper och kännedomom trons mångsidiga yttringar.Det gäller kulturella och religiösarötter. Det har ingenting medpersonlig tro eller icke-tro attgöra, utan med trygghet eller ot-rygghet och rädsla att göra.Enligt demänskliga rättigheterna antagna av FN,

artikel 26 punkt 2 står det:”Undervisningen skall främja förståelse, toleransoch vänskap mellan alla nationer, rasgrupper ochreligiösa grupper… Vidare står det, ”rätten attvälja den undervisning som skall ges åt barnen,tillkommer i främsta rummet deras föräldrar”,(religiösa eller icke-religiösa, min kom.)

Skolornas uppgift är och borde vara att skapa för-utsättningar för denna förtrogenhet som driver öp-penhet i mötet med det annorlunda, religiöst ochkulturellt avvikande. Vi som tillhör en religion ochär praktiserande troende har inga problemmed attbesöka varandras kyrkorum. Vi sätter en kippa påhuvudet i en synagoga. Vi tar av oss skorna i enmoské. Så anpassar sig svensken i allmänhet, reli-giös eller inte religiös, tveklöst till en lokal religiöskod vid besök i andra trosinriktningars bönehus.Muslimer i Sverige verkar inte ha problem med attskicka sina barn till en skolavslutningmed eller utanreligiösa inslag i en kyrka.Företrädare för den svenska öppenheten och tole-

ransen och objektiviteten i medier och i offentlighe-tens ljus, läs politiken och inom skolvärlden talar siggärna varma om den svenska åsikts och värde-grundsfriheten. Många pratar med stolthet i röstenom detta. Den friheten verkar inte riktigt gälla detegna kristna trosarvet. Den tycks ibland krypa in

under en alltför sårbar och tunn hud på många öp-penhetsivrare. Jag vågar påstå att det odlas en kris-tendomsfobi som kan riskera att styra myndighetersoch skolors agerande för vad som tillåts eller inte till-låts i det offentliga rummet. Det må vara kyrka, fol-kets hus, en tidning ett tv-program eller en skola.Detfinns en risk med denna svajighet och njugghet ifråga om det kristna trosarvet att samhällsutveck-lingen drivs in i en icke-demokratisk riktning. I ettsådant samhälle så kommer både yttrandefrihetenoch toleransen att sitta mycket trångt. Vid veten-

skapligt säkerställda undersök-ningar visar det sig att kristna somtillhör olika kristna trossamfund,frikyrkor och Svenska Kyrkan haren ytterst marginell och låg nega-tiv inställning till invandrare ochflyktingar i förhållande till befolk-ningen i övrigt. Det är glädjande.

Det ligger i själva hjärtat av den kristna grundsynenatt alla människor hör samman i det gemensammaoffentliga rummet, oavsett hudfärg, social tillhörig-het, troende icke-troende. Det har även visat sig attreligiös tro, övertygelse är en av många faktorer föratt uppleva lycka. Det förutsätter en låg grad ellertotal frånvaro av konflikter. Här skulle utbildnings-sverige kunna bli en betydligt bättre förebild utan atthalsstarrigt darra inför kristna yttringar i det offent-liga rummet. Öppenhet, tolerans och ödmjukhetinför det främmande och annorlunda är något somväxer fram i öppna offentliga miljöer som upprätt-håller och lyfter fram och aktivt arbetar med dessavärderingar. Inte motarbetar dem. Här har kristen-heten i Sverige en lång tradition att falla tillbaka på.I dagens svenska samhälle kan därför de olika kristnatrossamfunden ge ett högst väsentligt bidrag till barn,ungdomar och vuxna i samhällsutvecklingen iriktningmot ökad tolerans och öppenhet.Detta efteratt kyrkan idag är en helt annan kyrka än den histo-riskt sett har varit.Genomden successiva frigörelsenfrån bindningar till staten och en hårdnande kon-kurrens på den ideologiska torgmarknaden så harkyrkan fått dämpa de värsta brösttonerna, läs myn-dighetsutövning i form av kontroll av den enskildemedborgarens religiösa duglighet. Det tycker manborde fler inse vad det betyder i mötet mellan t.ex.kyrka och skola.

Jan

TEMA: Tolerans eller intolerans

”Vi som tillhör en religionoch är praktiserande

troende har inga problemmed att besöka varandras

kyrkorum”

5

Varför har man börjat med askgravlundar?Många har upplevt att minneslund blir lite för ano-nymt. Anhöriga vill gärna ha en plats att gå till därman vet var askan av den avlidne finns. Man fårockså ha en namnplatta på en gemensam gravvård.

Askgravlunden är avsedd för ett gravskickmed ano-nym karaktär där jordning sker utan ceremonier.Anhöriga har möjlighet att delta vid jordningen.

Platsen upplåts inte med gravrätt.Vid jordningen får askan inneslutas i en askpåse avpapper eller i en urna av förgängligt material.Minnesblad översänds till anhöriga efter jordning iaskgravlunden.

Kyrkogårdsförvaltningen svarar för gemensamgravanordning och för att namnplatta över jordadei askgravlunden sätts upp.Namnplattan beställs genom kyrkogårdspersonalen.Enskilda gravvårdar får inte sättas upp.

Kyrkogårdsförvaltningen svarar för vården avaskgravlunden.Anhöriga får medverka till utsmyckningen medsnittblommor och ljus på anvisad plats. På platsenför jordningen får ingen utsmyckning ske.

Vid önskemål om jordning i askgravlunden kon-taktas kyrkogårdspersonalen för överenskommelseom tid för att utse plats och tidpunkt för jordning.I askgravlunden kan jordning ske vid lämplig årstid.

Gravskötsel för vanliga gravarI Tofterys kyrkliga samfällighet har du möjlig-het att teckna gravskötselavtal för 1, 5, 10 eller 15år. Det finns två olika prisklasser som är bero-ende av storleken på planteringsytan; en litenrabatt är upp till 0,25 m2 och en normal rabattär 0,25 till 0,4 m2.Följande priser gäller för de olika alternativen:

– 0,25 m2 0,25 – 0,4m2

1 år 800:- 1 000:-

5 år 6 120:- 7 268:-

10 år 12 240:- 14 535:-

15 år 18 360:- 21 803:-

Om du enbart vill beställa gravstenstvätt kostardetta 200:-.Övriga merarbeten utförs till en kostnad på280:- per timma.

Så beställer du skötselOm du redan har ett skötselavtal får du ett er-bjudande om att förnya avtalet när det gamlagår ut.Vill du teckna ett nytt avtal kontaktar du kyr-

kogårdsförvaltningen, pratamed Linda Ekros på0370-767 05.

Askgravlund i Tofteryd

Annat på gång på våra kyrkogårdarDet ska påbörjas en kulturinventering på kyrkogårdarna framöver. Vi fortsätter även att leta gravrättsinne-havare och uppdatera gravregistret. Var uppmärksam på både gröna & vita skyltar ute på kyrkogården, kandu hjälpa till slå gärna en signal till 0370-767 05.

Tänk på vår miljö– sortera avfall samt

undvik gravljus med batterier!

6

Bårtäcken över kistan under begravningsguds-tjänsten är en tradition som tagits upp på nytt iförsamlingar över hela landet, bland dem Tofte-ryd.

Sedvänjan redan från 1600-talet om att användabårtäcke vid begravning har försvunnit under 1900-talet. Det har skett dels beroende på att det svartaoch tunga - bårtäckena bar högtidens färg, svart -togs bort i kyrkan, dels beroende på att kistornabörjade bearbetas och gjordes estetiskt mer tillta-lande. Ungefär samtidigt vann blomsterdekoratio-ner på kistlocket insteg.Vid kungliga begravningar, i det militära och

inom vissa organisationer har dock traditionenförts vidare.Men hos allmänheten föll den, som an-tytts, i glömska. Sin renässans har bårtäcket fått såsent som i mitten av 1980-talet. I dag har mångaförsamlingar köpt in bårtäcke.

Skälet till att Tofteryds församling, genom sinkyrkogårdsnämnd, inköpt ett bårtäcke är strävanatt ytterligare kunna utöka servicen till försam-lingsborna. Bårtäcket svarar mot ett önskemål omdylikt och utgör ett fint alternativ till annan formav kistdekoration.

Bårtäckets användningBårtäcket kan användas både vid jordbegravningoch kremation.

Bårtäcket får kostnadsfritt lånas av församlings-medlemmar i pastoratets församlingar.

Beställning om användning kan göras på pastors-expeditionen eller hos kyrkvaktmästarna som ocksålämnar upplysning om användning.

Bårtäcket finns - för den som vill se det - i Skogska-pellet i Skillingaryd.

En vacker tradition på väg tillbaka

Bårtäcket, som är vävt i ull och lin, pryds av ett Kristusmonogram utfört av guldtråd i snärjteknik. Textiliern är utförd i AliceLunds atelje, Borlänge och signerad av textilkonstnärinnan Dagmar Loden, Leksand.

Vi ordnar skjuts till våragudstjänster.Ring pastorsexp 733 50(må, ti, to kl. 10-12).

Lö 26 14.00 Mässa på Jupiter.

15.30 Mässa på Sörgården

1:a adventSö 27 11.00 Adventsgudstjänst

i Skillingaryds kyrka.Bibelutdelningtill 4-åringar. Barnkörerna,Körsångarna &Anna-Maria Toft-gård. Jan Hyllstam.Kyrkkaffe.

11.00 Adventsgudstjänsti Hagshults kyrka.Kyrkokören,Anna-KarinDanielsson& Jan Bäckelie.Kyrkkaffe.

11.00 Adventsgudstjänsti Åkers kyrka.Z-kören, Ulf Svenzon ochCristinaVirdung.Kyrkkaffe.

Sö 4 11.00 Luciagudstjänsti Hagshults kyrka.Barngruppernas lucia,Bibelutdelning till 4-åringar.Anna-Karin Danielsson,Jan Hyllstam& Jan Bäckelie.

16.00 Adventskonserti Tofteryds kyrka.Ungdomskören, vokalensemble,musiker ochAnna-Maria Toftgård.

Sö 11 11.00 Mässa i Skillingaryds kyrka.CristinaVirdung.

16.00 Mässa i Åkers församlingshem.Julgröt.

Sö 18 16.00 Christmas Carols & julsångeri Hagshults kyrka.Kyrkokören, Daniel Hjelm,Anna-Karin Danielsson & Jan Hyllstam.Därefter ”Det stora julkafferepet”i Hagshults församlingshem.Ta gärna med egen kaksort!

JulhelgenJulafton10.00 Julbön i Hagshults kyrka.

CristinaVirdung &Anna-Karin Danielsson.

11.00 Samling vid krubbani Skillingaryds kyrka.Madelén Johansson&Anna-Maria Toftgård.

11.00 Julandakt på Sörgården.

17.00 Julbön i Åkers kyrka.CristinaVirdung&Anna-Maria Toftgård.

23.00 Ekumenisk Midnattsgudstjänsti Hagshults kyrka. Jan Folkesson,Jan Bäckelie &Anna-Karin Danielsson.

23.00 Midnattsmässa i Skillingaryds kyrka.CristinaVirdung. Sofia & Björn Sand-berg, sång.Anna-Maria Toftgård.

Juldagen07.00 Julotta i Tofteryds kyrka.

Sune Toftgård, sång.

7

NOVEMBER

DECEMBER

8

Annandagen17.00 ”Julen i toner”

Den traditionella julkonsertenmedmusiker, körer & solister i Åkers kyrka.Frälsningsarméns hornmusikkårmedverkar.

Nyårsafton

11.00 Andakt på Jupiter.

17.00 Ekumenisk nyårsbön i Missionskyrkan.

Nyårsdagen16.00 Mässa i Hagshults församlingshem.

TrettondagenFr 6 16.00 Gudstjänst med

trettondagsmusiki Åkers kyrka. Anna-Karin Dani-elsson, sång, flöjt, piano.Anna-Maria Toftgård sång, piano.Julgröt.

Lö 7 14.00 Mässa på Jupiter.

15.30 Mässa på Sörgården.

Sö 8 11.00 Mässa i Skillingaryds kyrka.

On 11 12.00 Middagsandakt & soppa(terminsstart) i Skillingaryds kyrka.Varje onsdag fram till början av majförutom påskveckan.

Sö 15 11.00 Mässa i Hagshults församlingshem.

16.00 Gudstjänst i Skillingaryds kyrka.

Böneveckan för Kristen enhet

On 18 10.00 Bön i Pingstkyrkan, Klevshult.

To 19 19.00 Bön i Pingstkyrkan, Skillingaryd.

19.00 Frälsarkransmässai Hagshults församlingshem.

Fr 20 19.00 En kväll med olika böne-stationer.Missionskyrkan,Skillingaryd.

19.00 Bön i Ekhults missionshus.

Sö 22 10.00 Gudstjänst i AllianskyrkanKlevshult.

18.00 Ekumenisk Taizémässai Skillingaryds kyrka.

JANUARIFoto: Jim Elfström/IKON

Sö 29 11.00 Mässa i Hagshults församlingshem.

16.00 Gudstjänst i Skillingaryds kyrka.

KyndelsmässLö 4 14.00 Mässa på Jupiter.

15.30 Mässa på Sörgården.

Sö 5 11.00 Dopkalas för hela pastorateti Skillingaryds kyrka &församlingshem.Barngrupperna, konfirmanderna,tårtkalas.

Sö 12 11.00 Mässa i Hagshults församlingshem.

16.00 Gudstjänst i Skillingaryds kyrka.

Sö 19 11.00 Mässa i Skillingaryds kyrka.Allakan-kören från Jönköpingmedverkar.

Sö 19 16.00 Sinnesro i Åkers församlingshem.

On 22 12.00 Askonsdagsmässa & sopplunchi Skillingaryds kyrka.

Lö 25 11.00 Syföreningen Ankaretsrisförsäljning.Lotterier &servering.

Lö 25 18.00 Fasteinsamlingscafé.Melodikryss med nostalgi & ost-kaka. Hagshults kyrkokör,servering, lotteri. Inträde.Ta gärna med ett paket till lotteriet,min.värde 50 kr.Hagshultsförsamlingshem.

Sö 26 11.00Mässa i Hagshults församlingshem.

Sö 26 16.00 Taizégudstjänsti Skillingaryds kyrka.

Fr 2 19.00 VärldsböndagenEkhultsmissionshus.

Sö 4 11.00 Mässa i Skillingaryds kyrka.

Sö 11 11.00 Mässa i Hagshults församlingshem.

16.00 Gudstjänst i Skillingaryds kyrka.

9

FEBRUARI

MARS

10

FOTO

:Lei

fGus

tavs

son/

IKO

N

Nu tändas tusen juleljus

F

Redaktionskomittén för Kyrkobladet består av:Hagshult: Lars-Göran AnderssonTofteryd: Elsie NilssonÅker: Gordon StewartJan Bäckelie och Jan Hyllstam.Kontakta oss gärna med tips & råd!

Utflykt till HjobygdenHagshults kyrkliga syförening åkte 29 sep-tember på en bussutflykt med Per Mörk vidratten.Första besöket var på Vrångebäcks gård.

Där finns Fairtrade-företaget ”North andSouth”. Nicola Berglund berättade hur inköpoch import går till från stora delar av världen,och vilken skillnad det gör när odlare och till-verkare får skälig ersättning. Det blev tillfälleför både provsmakning och inköp av rättvise-märkta varor.Resan gick vidare till ”Mitt broderi” med

bland annat vackra garner och mönster.I hjointogs middag på Stampens kvarn och tillfällefanns att handla nyrökt Vätterfisk och att be-söka ”Hem och hobby”. På hemvägen besök-tes Damella och Ryfors karamellfabrik.

Var med och sjung på”Julen i toner”!

Varmed och sjung i kören!Vi övar vid tre till-fällen inför konserten 26 december i Åkerskyrka.Torsdagarna 1, 8 och 15 december kl 19

övar vi under ledning av Anna-Maria Toft-gård i Skillingaryds kyrka.

Välkommen!

På grund av ekonomi & miljöskäl användsHagshults, Tofteryds och Åkers kyrkor

inte under januari-mars.

11

Två misslyckade regnperioder har gjort att det se-naste året har varit det torraste sedan 1994 i Soma-lia. Skördarna uteblev, boskap svalt ihjäl ochmatpriserna rusade i höjden.Närmare tre miljoner människor behöver hjälp i

Somalia, varav enmajoritet finns i de södra delarnaav landet. Många somalier har därför valt att flyöver gränserna till Kenya och Etiopien, där de över-fulla flyktinglägren har svårt att ta emot och hjälpa.Andra har tagit sin tillflykt till huvudstadenMo-

gadishu, där situationen efter ett årtionde av kon-flikter, redan är svår.

Vad gör Svenska kyrkan?Genom ACT-alliansen är Svenska kyrkans interna-

tionella arbete med och ger akut katastrofstöd innei Somalia.Stödet riktas både till familjer som valt att stanna

i sina hem på landsbygden i regionen Gedo och tillflyktingar i Mogadishu och i regionen Shabelle.Genom att lindra denmest akuta nöden kan för-

hoppningsvis flyktingströmmen till Kenyas ochEtiopiens överfulla flyktingläger stoppas upp något.ACT-alliansens medlemmar fokuserar på utdel-

ning av matpaket, vatten, tvål, myggnät, konstruk-tion av latriner och annat som är nödvändigt fördirekt överlevnad.Så snart som möjligt ska sedan arbetet komma

igång för att hjälpa människor att få igång sin för-sörjning igen.

Somalia är ett av de länder i världen som det är svårast för internationella biståndsorgani-sationer att arbeta i. Lokala somaliska biståndsorganisationer gör det ingen annan i världenkan. De når fram med katastrofhjälp också i militärt kontrollerade områden i Somalia.

Mot alla odds når vi fram i Somalia

Sagul Mohammed Omar, 24 år gammal, har just anlänt med sina fem barn tilll Dadaabs flyktingläger. Varje dag anländer över1000 nya flyktingar som lämnat sina hem i Somalia för att söka skydd mot torka och hunger. Dadaab, som med sina tre flyk-tingläger redan var världens största, huserar nu uppåt 500 000 människor, varav de allra flesta från Somalia. Lutherska världs-förbundet, som är Svenska kyrkans partner på plats, är samordnare för flyktinglägren i Dadaab och spelar en avgörande rollför att flyktingarna ska få den hjälp som de behöver.

Så här ger du en gåva till Svenska kyrkans internationella arbete:Via SMS: Skicka ordet HUNGER till 72 950så bidrar du med 50 kronor

Ge en gåva direkt på vår webbplats:http://www.svenskakyrkan.se/639991

Via plus- eller bankgiro:pg 90 01 22- 3 eller bg 900 – 1223,ange Östra Afrika

Tack för ditt bidrag!

12

BARN & UNGDOMSkillingaryd,församlingshemmet

Småfolket 0-6 årTisdag 10-11.45Start 17 jan

Minigänget 3-5 årTisdag 15.45-17Start 24 janAnmälan per e-post till:madelen.johansson@svenska-kyrkan.se

UngdomsaktivitetTisdagar ojämn vecka från 18.30Start 24 jan

KonfirmandgruppernaTerminsstart:

”Nyfiken på livet”Start måndag 9 jan kl. 10.00

”Lägerkonfa”Start söndag 15 jan kl. 11.20

Hagshult, församlingshemmet

Babykompis 0-6 årOnsdagar jämn vecka 10-12Maria Stiernspetz 0701-72 91 56Start 11 jan

Tallnäs, hobbyrummetFree Team 6-11 årTorsdag ojämn vecka kl 15.30-17Jan BäckelieStart 19 jan

Åker, församlingshemmet

Junisarna 6-12 årOnsdag jämn vecka 14.30-16.30Madelen JohanssonStart 11 jan

Mer info:madelen.johansson@svenska-kyrkan.se tel. 073-800 14 64

jan.backelie@svenskakyrkan.setel. 070-660 79 71

SJUNGAHagshult

KyrkokörenOnsdag kl. 19.00Ledare: Anna-Karin DanielssonStart 18 jan

Skillingaryd

Körerna i Skillingaryd:Övningstider & startdatumsänds direkt till deltagarna.

Barnkör 6-11 år

Hope 11-14 år

Ungdomskören 15 år & uppåt

Körsångarna

Mer info:anna-karin.danielsson@svenskakyrkan.tel. 070- 268 94 77

SYFÖRENINGARAnkaretTorsdag jämn vecka 18.00Skillingaryds församlingshemBritt Johansson 700 21Risförsäljning 25 febStart 26 jan

Hagshults kyrkligasyföreningTisdag ojämn vecka kl. 18.00Bodil Elg 69 31 20Start 17 jan

Nu startar våra grupper & aktiviteter!

13

ÖVRIGTSkillingaryd,församlingshemmet

Leva vidareSamtalsgrupp för vuxnasörjandeFör att möta livets förluster be-höver vi kunna sörja. Det harvisat sig vara en god hjälp att fåsamtala med andra som är i lik-nande situation.Detta är en inbjudan att delta

i en ”Leva vidare grupp”. I dennagrupp samlas flera anhöriga till-sammans med en präst eller di-akon. Här berättar vi förvarandra om våra upplevelser,tankar och känslor och ger va-randra stöd och uppmuntran attgå vidare.Vill du vara med, kontakta

Cristina Virdung733 56, 070-626 29 12cristina.virdung@svenskakyr-kan.se

GudstjänstgrupperVi har nu fem gudstjänstgruppersom förbereder de flesta guds-tjänsterna i Skillingaryd! Grup-pen samlas på tisdag kl 18-19och läser söndagens texter, väljerpsalmer och fördelar de olikauppgifter som finns. Under vår-terminen kommer varje gruppatt ansvara för tre gudstjänstervardera.Vill du vara med i en grupp,kontakta Cristina Virdung733 56, 070-626 29 12cristina.virdung@svenskakyr-kan.se

JupiterCafé GemenskapTisdagar kl.15-17Röda korset & Kyrkorna iSkillingaryd ansvarar

Dop, vigsel ochbegravningKontakta pastorsexpeditionen733 50

Tillhör du inte Svenska kyrkanmen vill vara med?Du är välkommen!Svenska kyrkan är en plats för sökande och tvivel, likaväl somför tro och förtröstan. Här finns inga krav på att du ska varapå ett visst sätt.Kyrkan erbjuder möten med andra, delaktighet och

sammanhang.

Hur gör man?Kontakta pastorsexp 733 50 ellere-post tofteryds.pastorat@svenskakyrkan.seså får du hjälp!

Gravstenar kanåtervinnasProblematiken när det gällergravstenar uppstår när någoninte vill ha kvar en gravrättmed tillhörande gravsten.Kyrkogårdsförvaltningenmåste då hantera stenarnagenom magasinering ellerandra lösningar. Nu kanman istället få ta över engammal gravsten, som dåavidentifieras och får ny in-skription. Materialkostna-den försvinner, du tänker påmiljön och gör dessutom enkulturgärning eftersommånga gravstenar har ettvisst kulturvärde.

Svältkatastrofpå Afrikashorn.Sms:a ordetHUNGERtill 72 950för att skänka50:-

INTERNATIONELLT ARBETE

14

Konfirmationsåret 2010-2011I slutet av augusti gjorde årets konfirmander en re-dovisningskväll med ett åttioatal deltagare i Skil-lingaryds församlingshem.De visade i grupper på olika stationer lite av det

som hänt under året, i bild, ton och text. Specielltlyfte de fram Frälsarkransen (det radband vi använtoss av under året) och berättade om de olika pär-lornas betydelse.På lördagen var det dags för konfirmationsguds-

tjänsten i Åkers kyrka. En välfylld kyrka fick svarapå ungdomarnas ja/nej-frågor med hjälp av grönaoch röda lappar.David Vilppu framträdde som gitarrsolist och

spelade ”Stairway to heaven”.Vid bönen för ungdo-marna vid altarringen medverkade förutom prästoch ledare även en fadder eller förälder för varjeungdom.

Under året har ungdomarna hunnit medmycket.Alla seglade med missionsskeppet Shalom i sep-tember.

Konfirmation i Åkers kyrka 20 augusti

Nedre raden: Oliver Magnusson, Gustav Karlsson, Deni Thaci, David Vilppu, Simon Söderberg, RebeckaLindqvist, Nathalie Magnusson, Dante Sjöstrand.Övre raden: Jan Hyllstam (präst), Jan Bäckelie (pedagog), Robin Johansson, Robert Styf, Esther Svensson,

Linn Stenberg, Caroline Rosén, Ottilia Klevåker, Gustav Lönnblad, Stefan Susa (medhjälpare), Anna-MariaToftgård (musiker).

David Vilppu

15

Vår nye serietecknare i Kyrkobladet heter JohanThelander. Han är bl.a. kyrkvärd,medlem i kyrkorådet ochi gudstjänstgrupp. Här ser du den första ”strippen”med Kyrkråttorna.

Konfagruppen”Nyfiken på Livet”hade läger påGullbran-nagården i maj.Lägerkonfirmanderna var fyra dagar i Sälen i april och

åkte sedan på det stora äventyret till klostret Taizé i Frank-rike en vecka på sommarlovet.Lägerkonfirmanderna har under året bildat en gemen-

sam grupp med Gnosjö med totalt 37 ungdomar och 9 le-dare.

Missionsskeppet Shalom.

Broder Johan, svensk munk i Taizé.Arton år gammal kom han till kom-muniteten i Taizé och har nu variten broder i mer än 40 år. Vår gruppträffade honom och han berättadeom sitt liv i Taizé.

DöptaMaja TörnbergSvante AnderssonBina StiernspetzWilliam KarppinenJoy SandbergVide AldeliusMaja GärskogLukas Ivarsson

Kevin Syrén HedlundEmil Frisk

Elicia LindgrenSigrid JohanssonCaroline Johansson

AvlidnaSibylla AlbertssonIrma VickbomJan LutkajtisIris AnderssonNebojsa SimicStig BerndtssonMirjam JonssonKerstin LjungholmWilly CarlssonMargit JohanssonKarl-Erik AnderssonTage Jonsson

Anna MagnussonAstrid Svensson

Ansvarig utgivare: Jan Hyllstam

SKILLTRY

CKAB

Här når du oss...Pastorsexpeditionen: Östra Vasagatan 19, 568 32 Skillingaryd • Telefon 0370-733 50.

Telefontid mån, tis. och tors. kl. 10 – 12 • Fax 733 59 • e-post: tofteryds.pastorat@svenskakyrkan.se

KyrkoherdeJan Hyllstam733 51, 0738-10 50 53

jan.hyllstam@svenskakyrkan.se

PrästCristinaVirdung733 56, 070-626 29 12

cristina.virdung@svenskakyrkan.se

FörvaltningsassistentInga-Britt Nordquist733 52

inga-britt.nordquist@svenskakyrkan.se

DiakonMargareta Svensson (sjukskriven)733 55, 0733-56 46 56margareta.e.svensson@svenskakyrkan.se

Diakoniassistent (50%)Mona Daka733 55, 0730-24 45 53

mona.daka@svenskakyrkan.se

Församlingshemsvärdinna (50%)Carine Johansson733 80, 0722-34 31 05

carine.johansson@svenskakyrkan.se

Församlingsassistent (50%)Madelen Johansson733 53, 073-800 14 64

madelen.johansson@svenskakyrkan.se

FörsamlingspedagogJan Bäckelie733 57, 070-660 79 71

jan.backelie@svenskakyrkan.se

Kyrkomusiker (60%)Anna-Karin Danielsson733 54, 070-268 94 77

anna-karin.danielsson@svenskakyrkan.se

KyrkomusikerAnna-Maria Toftgård733 54, 0708-47 73 24

anna-maria.toftgard@svenskakyrkan.se

VaktmästareOlof Olsson767 05, 0708-24 63 75

olof.olsson@svenskakyrkan.se

VaktmästarePeter Nilsson767 05, 070-231 11 55

peter.nilsson@svenskakyrkan.se

VaktmästareBo Ekros767 05, 070-361 75 14

bo.ekros@svenskakyrkan.se

VaktmästareLinda Ekros767 05, 070-23 84 843

linda.ekros@svenskakyrkan.se

VaktmästareLars-Henrik Olsson767 05, 070-30 93 937

lars-henrik.olsson@svenskakyrkan.se

Vaktmästare (75%)Nada Taci

Församlingshemmen:

Skillingaryd ....................................................... 733 80

Åker ........................................................................ 740 22

Hagshult .......................................................... 69 30 17

Tofteryds kyrka ................................................ 721 34

www.svenskakyrkan.se/tofteryd