se rapport del 1 070630 kkprojekt samhällsentreprenör 3 (55) del 1 förord under de senaste...

EN FÖRSTUDIE

2007

WWW.SAMHALLSENTREPRENOR.SE

Projekt Samhällsentreprenör 2 (55) Del 1

Projekt Samhällsentreprenör

KK-stiftelsen tog 2006 initiativ till projektet Samhällsentreprenör. Syftet är att stärka samhällsentreprenörskapet i Sverige med fler kvalificerade samhällsentreprenörer och fler goda initiativ som kan utveckla landet.

Det finns en rad svåra frågor som måste lösas under de närmaste decennierna, både lokalt och nationellt. Det handlar om miljö och klimathot, utveckling av näringslivet och högskolan, integration och demokratiutveckling.

För att möta dessa stora utmaningar behövs samhällsentreprenörskap. Samhällsentreprenörer samlar och mobilisera människor runt en vision, de skapar nya system och lösningar, de har initiativkraft och helhetssyn. Kompetensen finns hos många redan idag, men hittills har vi saknat ett gemensamt begrepp för att tala om nyckelkompetensen ”att utveckla samhället”. Genom att etablera begreppet bidrar KK-stiftelsen till att skapa legitimitet för samhällsentreprenörskap och därmed till utvecklingen av Sverige.

KK-stiftelsen har därför beviljat stöd till förstudien Samhällsentreprenör, som genomförts av Center för Intellectual Property vid Chalmers tillsammans med Apprino. Syftet har varit att verifiera idén om en nationell plattform för samhällsentreprenörskap och fördjupa kunskapen kring:

• Samhällsentreprenörer och deras specifika kompetens. • Kunskaps- och kompetensbehovet inom området. • Identifiering av de viktigaste aktörerna inom området. • Identifiering av de viktigaste byggstenarna i en nationell plattform. • Förslag till nästa steg för att etablera en nationell plattform för samhällsentreprenörskap.

Under hösten 2007 fattar KK-stiftelsens styrelse beslut om en större satsning på samhällsentreprenörskap. Förstudien ingår som en del i beslutsunderlaget.

Eva Moe Projektledare, KK-stiftelsen


Förord Under de senaste decennierna har tyngdpunkten i svensk tillväxtpolitik förskjutits från den nationella nivån till regionerna. Nya aktörer har etablerats sig – Vinnova, Innovationsbron, strukturfonderna m fl – och en ny syn på innovationssystemet och dess drivkrafter har vuxit fram. Allt fler insatser sker i samverkan – mellan lokala, regionala, nationella och internationella aktörer.

Detta ställer helt nya krav på de inblandade individerna och deras kompetens. Att driva samhällsutveckling i komplexa miljöer kräver avancerade kunskaper, till exempel i nätverks-kompetens, projekt- och processledning, kunskap om tillväxtens drivkrafter m.m.

Projekt Samhällsentreprenör (SE) är ett initiativ för att stärka kompetensförsörjningen och Sveriges konkurrenskraft inom detta område. Avsikten är att, tillsammans med andra aktörer, etablera en plattform för att säkerställa kunskap och kompetens för lokala, nationella och regionala samhällsentreprenörer.

I ett första steg har Center for Intellectual Property – CIP – vid Chalmers tillsammans med Apprino givits ett uppdrag av KK-stiftelsen att genomföra en förstudie med stark regional förankring som ska innehålla utredande delar och konkreta samhällsentreprenöriella aktiviteter i form av två pilotprojekt. En bakgrund till uppdraget är att Västra Götalands-regionen arbetat framgångsrikt för att utveckla en god innovationsmiljö utifrån bland annat trippelhelix-tänkande.

Förstudien ska verifiera idén om en plattform för utveckling av samhällsentreprenörskap vilket inkluderat följande:

1. formulera vad som kännetecknar en samhällsentreprenör,

2. kartlägga behov av kunskapsuppbyggnad och kompetensutveckling för samhällsentreprenörer och

3. identifiera vilka aktörer som kan leverera kompetensutveckling till samhällsentreprenörer

4. behandla frågan om uppbyggnad av en plattform, inventera vad som redan finns som kan utgöra byggstenar samt ge förslag till nästa steg för att kunna etablera en plattform

Denna rapport sammanställer och sammanfattar resultaten från denna förstudie som pågått under sex intensiva månader.

Många har under förstudiens gång bidragit med erfarenheter och idéer. Särskilda tack riktas här till alla de som har blivit intervjuade och deltagit på våra workshopar. Många personer har dessutom varit engagerade i våra olika delprojekt. Vi har dessutom haft förmånen av att få besöka olika verksamheter både i Sverige och i USA, vilket har varit mycket värdefullt.

Göteborg, juni 2007

Lena Holmberg, Apprino

Helena Kovacs, Apprino

Mats Lundqvist, CIP/Chalmers


Ett stort tack till…

…alla som gav sitt yttersta i våra olika delprojekt: Farid Nolen (Intize), Ismail Pelasayed (Intize), Johan Borg (Intize), Olof Winberg (Intize), Thomas Liljenberg (StockholmDirect), Hans Andrén (StockholmDirect), Ingegerd Green (Green PSA), Karen Williams (Chalmers), Lars Andersson (Chalmers), Flemming Norrgren (Chalmers), Sanne Ollila (Chalmers), Patrik Strömberg (Apprino), och Hanna Strömberg (Apprino)

… alla som delade med sig av sina erfarenheter i våra intervjuer: Anne Kolmodin (ITPS), Arne Eriksson (Arne Eriksson Konsult), Bengt Johannisson (Högskolan Växjö), Bengt-Göran Bengtner (Business Lighthouse, VinnVinn), Björn Bjerke (Malmö Högskola/SU), Carlota Rivera Gomez (JAK-banken Göteborg), Caroline Wigren (Högskolan i Jönköping), Christer Gustafsson (Kulturmiljö Halland), Christian Sjöberg (Netclean Tech), Clas Mellby (IVF), Clas Wahlbin (Science Park Jönköping), Dan Sjögren (Vinnova/Dahméninstitutet), Dick Eriksson (Innovationsbron Väst), Eva Johansson (NUTEK), Eva Moe (KK-Stiftelsen), Göran Fock (Västra Götalandsregionen), Hans Andrén (StockholmDirect), Helena Nilsson (Västra Götalandsregionen), Ingegerd Green (GREEN psa), Ingrid Elam (Kaospiloterna, Malmö Högskola), Jan Forslund (Coompanion), John Holmberg (Chalmers, Naturliga Steget), Leif Edvinsson (Lunds universitet), Kajsa Vedin (Business Region Göteborg), Karin Berglund (Högskolan Mälardalen), Karin Ingelhag (Meritea), Karin Stenmar (Dem Collective), Karl Palmås (Handelshögskolan Göteborg), Karolina Palmér (Ung Företagsamhet), Lars Ingelstam (Linköpings universitet), Lars Jadelius (Pilotprojektkontoret), Lars Nordström (GU, Reväst), Leif Edvinsson (Lunds universitet), Malin Gawell (ESBRI, NUTEK), Mariah ben Salem (Drivhuset), Marie Sjövall (Västra Götalandsregionen), Martin Dahl (Urban II-initiativet), Mary Walshok (Connect), Per Östling (Profidema, Dalénum), Pernilla Baralt (Global utmaning), Pernilla Svebo-Lindgren (Kooperativet Vägen ut!), Pelle Oskarsson (Tromb), Peter Wahlberg (Microwave Road), Pia Areblad (Skådebanan), Pär Olofsson (Equal Egenanställning), Saad Muhialdin (Kulturföreningen Bob), Susanne Sweet (Handelshögskolan Stockholm), Sven Bartilsson (Coompanion & NESE), Sven Kylén (Högskolan Väst), Thomas Jordan (Göteborgs universitet), Thomas Liljenberg (StockholmDirect), Tomas Eskilsson (Film i Väst), Torkel Andersson (Västra Götalandsregionen), Ulf Gustavsson (Högskolan i Borås), Viktoria Ekegren (Katapult & Kreaprenör), och Wiktoria Glad (FORMAS)

… alla som hjälpte oss att forma framtiden på våra workshopar: Arne Eriksson (Arne Eriksson Konsult), Bengt-Göran Bengtner (Business Lighthouse, VinnVinn), Birgit Modh (Världsbyn), Björn Bjerke (Malmö Högskola/SU), Boo Edgar (GIBBS/MedCoast), Christer Gustafsson (Kulturmiljö Halland), Clas Mellby (IVF), Dan Sjögren (Vinnova/Dahméninstitutet), Daniel Yar Hamidi (Högskolan i Borås, CEA), Elisabeth Bergendal-Stenberg (KK-Stiftelsen), Elisabeth Mattsson (Vägen Ut), Eva Moe (KK-Stiftelsen), Farid Nolen (Intize), Flemming Norrgren (Chalmers), Hanna Strömberg (Apprino), Hans Andrén (StockholmDirect), Ingrid Bexell Hultén (Coompanion), Ismail Pelasayed (Intize), Johan Borg (Intize), Karen Williams (CIP, Chalmers), Karl Palmås (Handelshögskolan Göteborg), Lars Jadelius (Pilotprojektkontoret), Malin Gawell (ESBRI, NUTEK), Mark Webb (Double Culture), Martin Dahl (Urban II-initiativet), Mats Holmquist (Högskolan i Halmstad), Mikael Engström (TilliT), Mikael Vilkas (Brewhouse Innovation), Natalie Dian (Framtidsbygget), Patrik Strömberg (Apprino), Per Östling (Profidema, Dalénum), Pernilla Baralt (Global utmaning), Saad Muhialdin (Kulturföreningen Bob), Stina Algotson (KK-stiftelsen), Sverker Alänge (Chalmers), Thomas Liljenberg (StockholmDirect), Tobias Dalhammar (Malmö Högskola), och Torkel Andersson (Västra Götalandsregionen).


Projekt Samhällsentreprenör – en sammanfattning Vad är samhällsentreprenörskap? Vilket behov har samhället av samhällsentreprenörskap? Vem är samhällsentreprenör och hur kan samhällsentreprenörskap stöttas via kompetens-utveckling, forskning, samt genom nationella och regionala plattformar?

Detta är frågeställningar som Projekt Samhällsentreprenör har utforskat och försökt besvara. Projektet har använt flera metoder: intervjuer, workshopar, utvecklingsinsatser i två samhällsentreprenöriella projekt, en studieresa till USA och ett interaktivt intranät. Genom ett entreprenöriellt arbetssätt har projektet tagit fram definitioner, principer och ett förslag till plattform att gå vidare ifrån.

Vad är samhällsentreprenörskap? Projektet har undersökt och värderat ett antal relaterade begrepp och exempel: svenska och utländska företeelser som Social, Civic och Public Entrepreneurship, social ekonomi, Corporate Social Responsibility och stöd till nyföretagande.

Vårt förslag är att samhällsentreprenörskap definieras som ett ”innovativt samhällsnyttigt initiativ”. Definitionen knyter an till termens svenska ursprung där lokalsamhällets mobilisering står i fokus, samtidigt som nyare svenska och utländska influenser också ryms i denna definition.

Varför behövs samhällsentreprenörskap? Samhällsdiskussionen handlar alltmer att åstadkomma hållbar tillväxt i ekologiska, sociala och ekonomiska termer. Som en konsekvens av det ökar betydelsen av samverkan mellan internationella, nationella, regionala och lokala aktörer, komplexiteten och svårigheten att åstadkomma verklig förändring ökar. I detta arbete spelar gränsgångarna en viktig roll − de kopplar samman olika sfärer och skapar nya vägar att nå målen.

Samverkan behövs också i allt högre grad mellan olika sektorer som näringsliv, akademi, offentlig och ideell sektor. Samhällsentreprenörskap är då ett medel för olika aktörer att samlas kring konkreta initiativ, som med tiden berikar samhället och erbjuder nya, attraktiva lösningar. Några aspekter av samhällsnyttan av att satsa på samhällsentreprenörskap är:

• Samhällsentreprenörskap ger fler möjligheten att engagera sig på ett entreprenöriellt sätt i samhällsutvecklingen.

• Sverige satsar idag på samverkansprojekt, t ex inom regional utveckling, tvärvetenskap-liga forskningscentra och kluster. Utväxlingen på dessa satsningar beror till stor del på ledningssystemen. Samhällsentreprenörskap kan bidra till att utveckla ett ledarskap för framtiden inom samhällets alla sektorer.

• På sikt kan satsningar på samhällsentreprenörskap profilera Sverige som ett föregångsland − vi är bra på gränsöverskridande samverkan och har hög internationell kompetens.

• Sverige blir mer heterogent och en ökad globalisering ställer nya krav på alla sektorer. Mångfald är en viktig tillväxtfaktor och samhällsentreprenörskap har mångfald både som mål och medel.


Samhällsentreprenörer och deras kompetens Samhällsentreprenörer kan vara fristående individer eller personer som går utanför sina roller i den etablerade strukturen. Ofta är samverkan mellan de två sorterna väsentliga för att initiativen ska utvecklas positivt. Gemensamt för samhällsentreprenörer är att de behöver balansera sina individuella behov med organisationens och samhällets, men också att de samverkar gränsöverskridande med andra sfärer och kompetenser för att nå gemensamma mål.

Studien lyfter fram de samhällsentreprenöriella kompetenserna inom bland annat:

● entreprenörskap,

● systembyggande,

● samhällsutveckling

● att kunna paketera innovativa lösningar.

Det finns aktörer som idag levererar kompetensutveckling kring aspekter av vad samhällsentreprenörer behöver − men däremot ingen som kopplar samman och förstärker de de olika delarna. Det saknas en aktör som tar ett helhetsansvar för utvecklingen av samhällsentreprenörskapet.

Förlag till plattform för stöd av samhällsentreprenörskap En plattform för samhällsentreprenörskap bör rikta in sig på att samhällsentreprenörerna blir fler och sprider sig till fler områden, att de växer både som individer och kompetensmässigt och att de rekryteras från fler områden. För att göra detta behöver man arbeta på flera olika nivåer samtidigt, med olika typer av insatser och medel.

Projektet förordar att man bygger upp en kombinerad plattform där man på den nationella nivån skapar förutsättningar för spridning och utveckling av regionala plattformar, som i sin tur mer direkt stöttar samhällsentreprenörskapet. Båda dessa processer bör ske parallellt. Grundpelaren är ett nätverk av engagerade individer och organisationer som bidrar med legitimering, forskning, finansiering och kompetensutveckling.


Grunden är lagd Projekt Samhällsentreprenör har genererat en stor mängd erfarenheter och insikter. Utöver denna rapport så finns mängder av material samlat på projektets intranät att nyttja till kommande steg . Resultatet består bl a av 57 intervjuer, dokumentation från nio workshops och en lärresa, uppbyggnad av ett stort nätverk av samhällsentreprenörer på regional, nationell och internationell nivå.

Ett viktigt resultat som genererats utöver vad som speglas i denna rapport är den plattform i form av kommunikation och relationsbygge mellan deltagare som dess aktiviteter gett upphov till. Flera av deltagarna i intervjuer och workshopar har uttryckt att de äntligen hittat ett begrepp för vad de gör och hur de gör det. De har knutit kontakter med likasinnade och börjat diskutera samarbete. Genom sin existens har projektet kommunicerat att samhällsentreprenör-skap är en realitet Detta har bidragit till att skapa goda förutsättningar för en sammanhållen nationell plattform för samhällsentreprenörskap.


Innehåll

Del 1. Sammanfattning och rekommendationer

Förord...................................................................................................................................2

Ett stort tack till…................................................................................................................4

Projekt Samhällsentreprenör – en sammanfattning ...........................................................5

Innehåll .................................................................................................................................8

Bakgrund till projektet.........................................................................................................9

2 Metod – Ett entreprenöriellt inriktat projekt............................................................11

3 Vad är samhällsentreprenörskap?.............................................................................14

4 Varför behövs samhällsentreprenörskap?.................................................................22

5 Hur kan samhällsentreprenörskap främjas?.............................................................27

6 Samhällsentreprenöriell kompetens och kompetensutveckling ................................30

7 Förslag till plattform för samhällsentreprenörskap..................................................39

Referenser...........................................................................................................................48

Appendix.............................................................................................................................51

DEL 2. Rapporter från delprojekten

1. Intize Packaging

2. K > SE – Kulturarbetaren som samhällsentreprenör

3. Forsknings-, identitet-, kompetens- och behovsspåren

4. Lärresa

5. Kommunikation

6. Projektledning


Bakgrund till projektet Projekt Samhällsentreprenör är en förstudie med bakgrund i KK-stiftelsens erfarenheter, i lärdomar från att bygga innovationssystem lokalt i Västra Götaland (VGR) och i en samhällsutveckling och samhällsdialog som alltmer intensifierats kring hållbar samhälls-utveckling, vare sig ekonomisk, ekologisk eller social.

Projekt Samhällsentreprenör försöker med konkreta erfarenheter som gjorts inom KK-stiftelsen och inom VGR och med beaktande av internationella trender och nationella styrkor, fånga den möjlighet Sverige har i att skapa en nationell plattform för att utveckla kompetens och förstärka initiativ inom samhällsentreprenörskap.

1.1 KK-stiftelsens erfarenheter från satsningar En bakgrund till studien är KK-stiftelsens erfarenheter med forskarskolor och forsknings-program som ofta inkluderat personer som fungerat som gränsgångare mellan akademi och näringsliv. Ett tydligt exempel är hur en funktionell samverkansmiljö byggts kring Mälar-dalens högskola, där ett antal typiska KK-verktyg varit bidragande, såsom plattformar, profiler, företagsforskarskolor och utbildnings av forskningsledare (KK stiftelsen, 2007). Vid de nya högskolorna, inom upplevelseindustrin och i andra satsningar har KK-stiftelsen finansierat och varit delaktig i utvecklingsprocesser som ibland resulterat i stor samhällsnytta på oväntade sätt. Ofta har enskilda individer och grupperingar visat sig vara centrala för att större samhälleliga effekter skall uppnås.

Dessa personer kallas ibland för gränsgångare på grund av det sätt de kopplar samman olika sfärer med varandra och därmed skapar nya mervärden. Rock City i Hultsfred är ett av flera exempel på mötesplatser inom upplevelseindustrin (Algotson och Daal, 2007) där personer som kallar sig samhällsentreprenörer (intervju med Putte Svensson i Dagens Industri, 070601-02) spelar avgörande roller. I Skåne har ett antal entreprenörskapsforskare tack vare KK-stiftelsens krAft-program följt och varit delaktiga i lokala samhällsentreprenöriella initiativ med ursprung i det ideella samhället såsom skateboardrinken Stapelbäddsparken i Malmö.

Gemensamma nämnare i dessa erfarenheter är att gränsgångare från akademi, företag, det offentliga och det ideella samverkar på nya kraftfulla sätt i något som skulle kunna kallas för en kvadrupel-helix (se figur 1). Ur detta genereras förutom slagkraften i det konkreta initiativet också mervärden till gränsgångarnas ursprungliga organisationer och sammanhang.

Figur 1. Samhällsentreprenörskap (SE) som en ”kvadrupel-helix” av aktiviteter i skärningmängderna mellan näringliv, akademi, offentlig och ideell sektor.


1.2 Västra Götalandregionens erfarenheter av innovationssystems-uppbyggnad

En annan bakgrund till Projekt Samhällsentreprenör är drygt 10 års erfarenheter från att bygga innovationssystem för nyföretagande i Västra Götalandregionen (VGR) och då inte minst kring Chalmers och Göteborgs universitet. Med starkt lokalt engagemang och i ständigt samspel har entreprenörsutbildningar, inkubatorer, såddfinansiering, science parks, med mera byggts. Genom att från start utveckla en handlingsbaserad pedagogik som både resulterade i nya företag och nya entreprenörer har innovationssystem bidragit till det kontinuerliga byggandet av en gynnsam innovativ kultur. Innovationssystemet i VGR har liksom i om-världen fokuserat på ett entreprenörskap med ekonomiska förtecken. Idag är det dock uppenbart att drivkrafterna hos många företagsstartare såväl som hos dem som bygger själva innovationssystemet är hållbar samhällsutveckling, där ekonomisk framgång mer ses som ett medel för sociala och miljömässiga mål, än som mål i sig själv.

Ett exempel på utvecklingen är VGRs vision för regionens utveckling, ”Det goda livet”. Fokuset på entreprenörskap och den vidgade synen på detta uttrycker Regionutvecklings-direktör Bertil Törsäter på detta sätt i rapporten ”Ungt entreprenörskap i Västra Götaland”:

”Entreprenörskap är ett uttryck för de aktiviteter som individer utför när idéer genereras och omsätts till något värdeskapande. Fler entreprenöriella kvinnor och män leder till att fler nya företag startas och till ökad förnyelse i det befintliga näringslivet. Men entreprenörskap är inte bara viktigt ur ett näringspolitiskt perspektiv. Det är lika viktigt i termer av nyskapande och kreativitet i andra delar av samhället, exempelvis inom offentlig verksamhet, föreningsliv den sociala ekonomi och i skolan.

I ett entreprenöriellt samhälle behövs kreativa medborgare med förmåga att utveckla sina idéer. Eftersom kreativitet och företagsamhet är egenskaper som grundläggs tidigt har skolan en viktig roll.” (Johansson, 2006, s.2)

1.3 Trender i vår samtid En mer övergripande bakgrund till Projekt Samhällsentreprenör är det ganska tydliga skifte som håller på att ske i samhällsdebatten kring vad som skapar välstånd och hållbar utveckling. Efter några decennier av förhållandevis ensidig fokus på aktieägarvärde så kommer återigen den gamla intressentmodellen till heders genom många företags fokus på Corporate Social Responsibility (CSR). Erkända tillväxtforskare som Michael Porter beskriver idag hur CSR kan skapa konkurrensfördelar (Porter, & Kramer, 2006).

När det gäller stora utmaningar kring exempelvis global uppvärmning så pekar alltfler på möjligheterna snarare än bara hoten (Martin, 2006). Detta uppmuntrar till investeringar i hållbar utveckling där samhällsnytta och företagsnytta kombineras. Inspiration kommer också från Gore’s film ”En obekväm sanning”, från Stern-rapporten (2006), med mera. Nobelpristagaren Mohammad Yunus skapelse Grameen bank med sina mikrolån pekar också på hur det lokala initiativet och handlingskraften kan stärkas för mer hållbar social, ekonomisk och förhoppningsvis ekologisk utveckling (Yunus, 2007).

Projekt Samhällsentreprenör och begreppet ”samhällsentreprenör” har med ovanstående bakgrunder en möjlighet att bidra till ett mer vidgat entreprenörsbegrepp, ett begrepp som inte bara fokuserar på den företagsamme som grund för välstånd utan också på vad det innebär att vara medborgare, och att ta personligt ansvar för samhällsutveckling ofta genom att spänna mellan olika miljöer.


Denna rapport försöker fånga de möjligheter Sverige har i att skapa en nationell plattform för att utveckla kompetens samt förstärka och hävstång åt initiativ inom samhällsentreprenörskap. Först beskrivs projektets tillvägagångssätt. Därefter kommer en sammanfattande del som behandlar vad-, varför- och hur-frågor rörande samhällsentreprenörskap. Den avslutas med förslag till vad en plattform kan innehålla. Del 2 rymmer mer detaljerade rapporter från de olika delprojekten.

2 Metod – Ett entreprenöriellt inriktat projekt Projekt Samhällsentreprenörskap är en förstudie och ett utvecklingsprojekt som har löpt över ett halvår vilket är en förhållandevis kort tid. Projektet har tagit till ett antal medel för att uppnå sina ambitioner att involvera och gemensamt bidra till begreppsbildning. Involverings-processen har syftat till att generera förhållandevis tydliga uppfattningar om vad samhälls-entreprenörskap kan vara och hur en eventuell plattform kan byggas för att stötta samhälls-entreprenörskap.

Projektet har haft ambitionen att vara entreprenöriellt till sin karaktär vad gäller arbetssätt och därför parallellt arbetat med följande kopplade metoder:

• 57 djupintervjuer inom områdena Behov, Identitet, Forskning och Kompetens.

• Research på Internet, i databaser och i litteratur och analys av materialet.

• Ett interaktivt intranät där allt material delas mellan alla medverkande i projektet.

• En extern webbplats – www.samhallsentreprenor.se – som erbjudit ingångar till projektet för alla intresserade.

• 9 participativa heldagars-workshopar som tillämpar styrkebaserad pedagogik, så kallad Appreciative Inquiry (Cooperrider & Whitney, 2005).

• Involvering och förstärkning av två samhällsentreprenöriella initiativ – Intize och K>SE – såsom lärexempel.

• Ett löpande nätverkande med andra samhällsentreprenöriella krafter och initiativ.

• En studieresa till USA för nätverkande, lärande och relationsskapande.

Fokus i intervjuer och workshopar har varit på aktörer inom Västra Götalandsregionen (VGR) för att underlätta uppkoppling och förståelse av ett specifikt sammanhang där samhällsentreprenörskap utvecklas.

Projektet har försökt balansera behovet av att vaska fram tydliga definitioner, principer, med mera, med behovet av att involverade erbjuds en process där de känner sig delaktiga och kan bidra med insikter och exempel. Resultatet av ett sådant begreppsbildande arbetssätt bör uppskattas i termer av att involverade personer ”känner igen sig” i beskrivningar samtidigt som det går att hitta tydliga principer och strukturer som möjliggör fortsatta satsningar på att bygga plattform.

Beroende på intresse och närhet till området så bör projektet också erbjuda läsaren rika möjligheter att tillfredsställa sin nyfikenhet, vilket illustreras av i figur 2 som indikerar uppbyggnaden av ”rapporten”.


Figur 2. Uppbyggnad av rapporten och beskrivning av underlaget.

Till de utmaningar som Projekt Samhällsentreprenör har brottats med är förutom vara förhållandevis mötes- och interaktionsintensivt, också att ta ansvar för vilka konsekvenser olika beskrivningar och diskurser kan få när de fångas upp av olika intressen. Begreppsbildning kring ”samhällsentreprenörskap” har självklart normativa inslag – det handlar ju om våra föreställningar om vad som är samhällsnyttigt och bidrar till hållbar utveckling. Att försöka dölja detta faktum i mer deskriptiva eller empiriska termer är inte ansvarsfullt. Istället har vikt lagts på att synliggöra bakomliggande intressen och värden så öppet som möjligt och på att försöka förklara och motivera föreslagna definitioner och principer.

Rapporten utgör dock endast en del av projektets resultat. Ett stort arbete har också lagts ned på att påbörja arbetet med att etablera ett begrepp, samt utveckla olika typer av stöttande verktyg och arbetsformer. Genom sin öppna och inbjudande form har även ett nätverk av intresserade aktörer från samtliga sektorer redan skapats.

För en mer utförlig presentation av projektets olika arbetssätt, se Del 2..


Figur 3. Översikt av projektets resultat.


DEL 1. SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER Denna del syftar till att erbjuda Projekt Samhällsentreprenörs kondenserade bild av hur samhällsentreprenörskap kan definieras, varför samhällsentreprenörskap behövs och hur det kan stöttas. Det sistnämnda innefattar både en sammanställning av existerande byggstenar som projektet identifierat vad gäller främst kompetensutveckling samt en syntes av förslag för att bygga en plattform för samhällsentreprenörskap.

3 Vad är samhällsentreprenörskap? Endast ett fåtal av de många personer som Projekt Samhällsentreprenör haft kontakt med har regelbundet använt uttrycket samhällsentreprenör. Likväl så har de flesta snabbt kunnat relatera till termen på konstruktiva sätt och utifrån olika perspektiv och traditioner. En definition av samhällsentreprenörskap som ett ”innovativt samhällsnyttigt initiativ” knyter an till ett antal relaterade begrepp såsom indikeras i figur 4.

Intitutionellt engagemang

Ekonomiska förtecken

Entreprenöriellt agerande

Sociala/ekologiska förtecken SESocial

Entrepre-neurship

CorporateSocial

Responsibility

Civic Entrepre-neurship

Vinnväxt, m m

Stöd för nyföre-tagande

Intitutionellt engagemang

Ekonomiska förtecken

Entreprenöriellt agerande

Sociala/ekologiska förtecken SESocial

Entrepre-neurship

CorporateSocial

Responsibility

Civic Entrepre-neurship

Vinnväxt, m m

Stöd för nyföre-tagande

Figur 4. Samhällsentreprenörskap (SE) kan ses som en aktivitet i skärningsmängden mellan entreprenöriellt agerande och institutionellt förankrat engagemang samt med både sociala, ekologiska och

ekonomiska förtecken.

Nedan redovisar vi hur dessa olika begrepp har använts i olika kontexter, samt avslutar med att ge den definition vi har kommit fram till genom projektet.

3.1 ”Civic entrepreneurship” Många kopplar begreppet till svenska traditioner att organisera civilsamhället i bland annat föreningsliv och hembygdsföreningar. Denna tradition har sedan kopplats till mer moderna företeelser där regionalt knutna aktörer från näringsliv, det offentliga och akademi samlas för att främja entreprenörsanda och ekonomisk utveckling. Denna tradition av lokal komplex problemlösning har sina starka förespråkare idag i en diskurs som kan kallas Civic Entrepreneurship (Henton, Melville & Walesh, 1997) och som pekar på regionala satsningar


exempelvis i Silicon Valley. Den kanske starkaste svenska yttringen av sådant synsätt idag finns i Vinnovas program såsom Vinnväxt samt användande av trippelhelix begrepp1.

Huvudspåret kring Civic Entrepreneurship är ekonomisk utveckling ofta genom att tongivande aktörer i en region samlas. Två nyligen publicerade avhandlingar bidrar till att berika och bredda bilden kring denna typ av mobiliseringsprocesser. Berglund (2007) ser stora demokratiska och ekonomiska värden i att synliggöra och stimulera till samtal och möten som inte enbart sker av tongivande aktörer och ej heller enbart med ekonomiska förtecken som utgångspunkt. Gawell (2007) ger i sin studie av Attac-rörelsen insikter i hur aktivism kan organiseras entreprenöriellt på sätt som har stora likheter med andra entreprenöriella processer, men där syftet är annorlunda.

I Storbritannien används också termen ”civic entrepreneurship” men då med en fokus på entreprenörskap inom offentlig sektor (Goss & Leadbeater, 1998). I Sverige finns en mot-svarighet i den förståelse Jordan (2006) skapat kring vissa entreprenöriella medarbetare inom svensk offentlig sektor, några han kallar ”samhällsbyggets hustomtar”.

3.2 ”Social entrepreneurship” Från en mer anglo-amerikansk diskurs kommer termen ”social entrepreneurship” (Leadbeater, 1997; Catford 1998). I Sverige ryms idag under begreppet socialt entreprenörskap olika mer eller mindre kompatibla förhållningssätt. Social Entrepreneurship i anglo-amerikansk version kännetecknas av initiativ med sociala förtecken som helt eller delvis drivs med privat finansiering, vare sig i form av donationer (filantropi) eller i form av att initiativet säljer tjänster eller produkter på någon form av marknad. Inom filantropin som huvudsakligen är en amerikansk tradition kan en trend skönjas där de som donerar är allt yngre och själva mer aktivt engagerar sig i initiativet (så kallad ”high-engagement philantrophy”), till skillnad från dem som donerar en del av sin förmögenhet på åldern höst (så kallad ”check-book philantrophy”). Detta medför i sig att den ideella/sociala sektorn influeras av näringslivets metoder och förhållningssätt.

I Storbritannien har en delvis annan form av Social Entrepreneurship utvecklats, med ur-sprung i konservativa regeringars privatiseringar, men idag starkt kopplat till 10 år av Labour med Blair i spetsen. Till skillnad från i USA så utvecklas det sociala entreprenörskapet i England inte i samma avsaknad av en offentlig sektor utan samspelar istället med denna kring att finna nya och ibland mer innovativa lösningar på mångfaldssamhällets alltmer komplexa sociala utmaningar (Palmås, 2003). Nya associationsformer och finansieringsformer har utvecklats parallellt med en allt rikare flora av entreprenöriella initiativ.

Klara översättningsproblem föreligger av en sådan anglo-amerikansk diskurs till svenska förhållanden. Ideella initiativ i Sverige är mer riktade mot att tillvarata ett kulturkapital och gestalta kulturella identiteter, än att kompensera för en avsaknad av offentliga lösningar. En annan aspekt är att det svenska och kontinental-europeiska förhållningssättet ofta huserar en aversion mot försök att kommersiellt paketera civilsamhällets engagemang, något som är mer oproblematiskt i den anglo-amerikanska traditionen. ”Social Entrepreneurship” i svensk tappning tar därför ofta en utgångspunkt i samhällelig bidragsfinansiering och översätts i termer som socialt, civilt och publikt entreprenörskap (Bjerke, 2005) samt social ekonomi.

1 En av trippelhelix begreppets ”upphovsmän” publicerade nyligen på svenska en bok som väl fångar det inflytande denna teoribildning har i Sverige (Etzkowitz, 2005).


Enligt Westlund (2001) är begreppet ”social ekonomi” nygammalt. Det är sedan 1989 ett officiellt begrepp inom EU, med en särskild enhet som svarar för frågor som hör till området. EU har valt att avgränsa den sociala ekonomin genom att låta den omfatta fyra associations-former: kooperativ, ömsesidiga företag (Mutuals), föreningar och stiftelser. Det är dock svårt att göra en enhetlig definition av social ekonomi, speciellt ur ett internationellt perspektiv, eftersom ländernas historia skiljer sig markant åt i detta avseende. För en mycket klargörande diskussion kring problematiken av att definiera detta begrepp hänvisas till Westlund (2001), samt även Karlberg och Ryberg (2007).

Enligt Skandinaviska institutet för offentlig och ekonomi så är Sveriges formella definition av social ekonomi den som lanserades av Regeringens arbetsgrupp för den sociala ekonomin “Social ekonomi – en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt” (Regeringskansliet, 2001):

”Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatorisk fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft.” (Regeringskansliet, 2001)

Som framgår av resonemanget i detta avsnitt, så omfattar idag Social Entrepreneurship ett vidare begrepp än ovanstående definition på social ekonomi. Social Entrepreneurship kan innefatta allt ifrån vinst-drivande socialt företagande (den anglo-amerikanska traditionen) till ”publikt entreprenörskap” (Bjerke, 2005) som vare sig är intresserat av ett ”professionellt” företagande eller av att ta över uppgifter från offentliga sektorn utan som mer drivs av att tillvarata och utveckla ett kulturkapital. Det finns anledning att förhålla sig till styrkan i den svenska rörelsen kring social ekonomi och inte minst till de förslag som utvecklas kring eventuella nya former och möjlighet att omfattas av exempelvis strukturfondernas satsningar. Westlund (2001) avslutar sin betraktelse med följande analys:

”De social-ekonomiska organisationernas inverkan på sysselsättningen är sannolikt därför främst indirekta, genom att de fungerar som samarbetsplattformar för företag eller embryon till företagande, genom att de stärker lokalt entreprenörskap och genom att de bidrar till ett socialt kapital som får synbara effekter i privat företagande och sysselsättning. Om dessa antaganden är riktiga betyder de att stöd till social ekonomi i betydelsen social-ekonomiska organisationer knappast kan vara ett generellt arbets-marknadspolitiskt medel för att skapa sysselsättning, den nykooperativa expansionen till trots. Däremot kan de social-ekonomiska organisationerna spela en viktig roll som formella eller informella partners i lokala och regionala tillväxtprocesser. En än större roll har naturligtvis den sociala ekonomin i vid mening, dvs de sociala inslagen i ekonomin, oavsett vilken företagsform dessa inslag är knutna till. Att den sociala ekonomin i denna vida mening, som skapare, underhållare och omformare av socialt kapital, har en avgörande betydelse i sådana tillväxtprocesser torde knappast bestridas av någon. Än så länge saknar vi dock det mesta vad gäller systematisk kunskap om dessa processer. (Westlund, 2001, s. 27)

3.3 Stöd till nyföretagande En annan relaterad tradition är den systematiska satsning som skett på att stötta nyföretagande i Sverige, och då inte minst kopplat till framväxt av entreprenörsutbildningar, inkubatorer och olika former av såddfinansiering. Traditionen fokuserar på mervärdena i att kombinera utbild-ning och företagsstartande samt samtidigt genom detta bidra till förnyelse och utveckling i


stort i ekonomin. Denna innovationssystem-tradition, med stark koppling till högskolor och universitet, håller på att vidga entreprenörskapsbegreppet. Inte minst är detta tydligt i forsk-ningsintensiva områden såsom bioteknik, där samhällsnyttig bidragsfinansiering och mer kommersiellt orienterade privata investeringar vävs samman kring enskilda initiativ och bolag.

Utvecklingen inom svensk och internationell forsknings- och innovationspolicy pekar på betydelsen av innovationssystem och gemensamma processer för innovationer där universitetet utgör en aktiv part och där samverkan och nyttiggörande utgör både ett mål och verktyg i det dagliga arbetet för universitets anställda och studenter (Etzkowitz, 2005; Jacobs et als., 2003).

Forskningsfinansiärer kräver ökad samverkan – ofta med både industriella och akademiska partners – samt mer professionella processer att nyttiggöra forskningsresultat, oavsett om det sker genom utbildning och publicering, genom kollaboration, licensiering, eller uppstarts-företag, eller genom olika kombinationer av dessa metoder. Styrka och autonomi byggs allt-mer genom att utnyttja – inte undvika – möjligheterna denna utveckling erbjuder.

Om man utgår från ranking av forskning samt från intäkter från samverkan och kommersialisering som mått på framgång så framstår universitet såsom MIT och Stanford i U.S.A. som föredömen (Etzkowitz, 2002). Mest framgångsrika på att generera intäkter från kommersialisering är israeliska universitet såsom Weizmann Institute. I Europa har Pasteur Instute en framträdande roll. Alla dessa exempel lyckas kombinera och ömsesidigt förstärka samverkan och nyttiggörande med byggandet av excellens och autonomi.

Även om regulatoriska och historiska förutsättningar är olika så finns idag en samsyn hos många andra framträdande universitet2 kring bland annat följande aspekter (Debackere och Veugelers, 2005):

• Man ser nyttiggörande av forskning som en explicit uppgift för universitet (på engelska ”mission”),

• för att genomföra denna uppgift behöver universitet aktivt driva följande aktiviteter: samverkans- och uppdragsverksamhet, uppfinningshantering och licensiering, samt företagsstartande,

• arbetet med nyttiggörandet behöver ske i tätt samspel mellan forskargrupp och expertis, där val av strategi delvis beror på i vilken utsträckning forskargruppen kan och vill vara delaktiga i nyttiggörandet,

• universitet behöver tydliggöra finansiella och administrativa incitament, på individ och forskargruppsnivå, att engagera sig i samverkan och samt bidra till nyttiggörandet, åtminstone till dess att annan expertis kan ta vid.

3.4 En balanserad definition av samhällsentreprenörskap Projekt Samhällsentreprenör har i dialog med forskare och företrädare för olika traditioner kunnat konstatera ett stort stöd och intresse för ett samlande samhällsentreprenörs-begrepp. Att definiera samhällsentreprenörskap som ett ”innovativt samhällsnyttigt initiativ” balanserar mellan behovet att vara tydlig med att inte vara exkluderande. Definitionen knyter

2 Värda att nämna i sammanhanget – utöver de som redan nämnt – är europeiska universitet som Oxford, Cambridge, Edinburgh. Imperial College, Leiden, Genève, Heidelberg, Karolinska, München, Helsinki och Milano.


an till det svenska ursprung som går att finna i nationalencyklopedin (1991) och i tidiga akademiska texter (Johannisson, 1985; Alänge 1987), där lokalsamhällets mobilisering står i fokus. Samtidigt så kan nyare och ofta utländska influenser också inkluderas i denna definition.

I de bilder som ges av samhällsentreprenörskap finns ibland uppenbara frågor såsom huruvida samhällsentreprenörskap kan vara vinstdrivande, om det måste ta sig konkreta uttryck i vad det erbjuder eller hur det är organiserat (associationsform) samt om det kompletterar (eller ”bara” ersätter) den offentliga sektorn. I dialog och på workshopar (se figur nedan) har det kunnat konstateras att möjligheten i begreppet samhällsentreprenör mycket handlar om att låta dessa frågor besvaras bejakande i termer av ”både och” snarare än ”antingen eller”. Sålunda har få av projektets respondenter problem med att samhällsentreprenöriella initiativ kan vara vinstdrivande, drivs som bolag, erbjuder konkreta saker på en marknad och ibland kompletterar den offentliga sektorn, så länge initiativet också har samhällsnyttiga förtecken, så länge drivkraften inte är kortsiktig ekonomisk vinning och så länge det går att trovärdig-göra och kommunicera långsiktiga etiska, estetiska eller funktionella värden.

Figur 5. Drivkrafter och mål med samhällsentreprenörskap.

En annan gränsyta kring begreppet samhällsentreprenör rör etablerade strukturer och deras engagemang i hållbar utveckling. Är företag som engagerar sig i Corporate Social Responsibility (CSR) att se som samhällsentreprenöriella? Är väletablerade organisationer som Röda Korset och Rädda Barnen att se som samhällsentreprenöriella? Här är gränsytorna svårare. En mer praktisk avgränsning föreslås därför. Genom att bejaka ”entreprenörs-begreppets” fokus på att skapa ny organisering snarare än att driva det redan etablerade så möjliggörs en fokusering av samhällsentreprenörskap till initiativ som inte primärt genomförs inom en etablerad huvudman, utan som involverar en eller flera ”gränsgångare” som till-sammans försöker skapa och organisera något nytt. Dessa gränsgångare kan mycket väl till-höra etablerade strukturer men agerar – som regel – som en av flera medskapare av det specifika samhällsentreprenöriella initiativet. Denna avgränsning till initiativ (och inte enstaka etablerade strukturer) är praktisk då den underlättar identifieringen av vart samhället kan rikta sina eventuella stödinsatser.

Vinst som grund för utveckling ”Det är att ta ansvar och skapa vinst. Då är vinst egentligen ett begrepp som handlar om att överleva också. För många är vinst att stoppa pengar i egen plånbok, men vinst för mig och för


oss är det att skapa arbeten, välfärd, utveckling, möjligheter för innovation, hindra negativa konsekvenser av industriell produktion, jobba mer med miljöområdet, jobba med arbetsmiljö. Jobba med människans egenvärde i alla led.” (IP5)

Lägger man i sammanhanget också till kriteriet att initiativet skall vara innovativt (d v s nyskapande) så uppnås ytterligare praktiska effekter, dels att man kan värdera ”graden av innovativitet” vid prioritering av initiativ, dels att man säkrar att initiativet därigenom kompletterar och inte nödvändigtvis ersätter den offentliga sektorn. Med tanke på begreppets nyhetsvärde i det offentliga samtalet så innebär fokus på innovativitet att vi initialt kan undvika den inte alltid så konstruktiva diskussionen kring vad som bör vara offentligt finansierat eller ej. Istället så erbjuder samhällsentreprenöriella initiativ möjligheter för alla aktörer i samhället att få tid att uppskatta om en specifik lösning på ett problem långsiktigt kan eller bör stå på egna finansiella ben eller integreras in i det offentliga. Samhälls-entreprenörskap blir därmed en ständig inspirationskälla för etablerade strukturer att upprätt-hålla dialoger kring mer radikal förnyelse och inte bara kring drift och utveckling utan också kring mer radikal förnyelse.

Ger upphov till oväntade effekter ”För att skilja på allt annat entreprenörskap: ett entreprenörskap som direkt bidrar till samhällsutvecklingen. Där det finns någon form av oväntad effekt… Kanske det skall vara en gränsgångar-effekt – man går ut med sitt kunnande till nya miljöer… Det är väl som god forskning – man känner igen det när man ser det! Man kanske kan göra en slags uppräkning, kanske ska det vara ett element av surprise i det hela, någon som inte gör något självklart, d v s någon i någon miljö gör något i en annan miljö där det inte är självklart att man gör så.” (IP13)

En karakteristika av samhällsentreprenörskap som framkommit i så gott som alla intervjuer och workshopar är betydelsen av ”det lokala”. Det ”lokala” knyter an till en svensk tradition av hembygdsrörelser och till Nationalencyklopedins3 (1991) definition av termen. Det lokala knyter också an till platsens, lokalsamhällets, och inte sällan till specifika byggnaders, betydelser, för att ge människor koppling till kulturarv och kulturyttringar. Det lokala är ofta grunden för mötet men ger också historiken och sammanhanget som behövs för att många samhällsentreprenöriella initiativ skall hitta näring och autenticititet.

3.5 Vem är samhällsentreprenör? I figuren nedan, illustreras hur samhällsentreprenöriella initiativ initialt lyfts upp av enstaka individer eller grupper för att därefter få lyfthjälp av aktörer på både regional och nationell nivå, aktörer som i sig agerar bortom vad deras ”box” kräver. Denna bild stämmer väl med hur de flesta framgångsrika exemplen som projektet identifierat drivs. Dessa initiativ rymmer både personer som direkt bär och personifierar initiativet samt huserar även gränsgångare i akademi, det offentliga, det ideella eller det offentliga. Alla dessa spelar avgörande roller för att initiativet kommer igång, växer, slår rot och på sikt kan spridas bortom sitt ursprungliga sammanhang. Bilden fångar också att kompetensutveckling för samhällsentreprenörskap måste stötta alla dessa aktörer i att samverka, så att de kan ta sig förbi olika hinder och skapa bärkraft och tillväxt.

3 ”En person som på en ort bidragit till att skapa en ”entprenörsanda” benämns samhällsentreprenör”. Nationalencyklopedin (1991)


Bärare av initiativet

Samhällsnytta

Regionalaaktörer

Nationellaaktörer

Figur 6. Samhällsentreprenörskap som samhällsnyttiga initiativ som utvecklas i samverkan med regionala och nationella aktörer.

Enligt ovanstående synsätt så kan alla som engagerar sig samhällsnyttigt utöver vad uppdrags- och arbetsgivare förväntar kalla sig samhällsentreprenöriella. Som vanligt tenderar vi att hänga upp bilden av samhällsentreprenören på dem som ”helt och hållet” bär själva initiativet. Men som ofta är fallet i alla typer av entreprenörskap, så finns det en komplex samverkan av personligt engagerade individer bakom denna eller dessa bärare. Det finns anledning att slå vakt om denna bild och undvika att vi bara fokuserar på antingen de ”oberoende bärarna” eller på gränsgångare i etablerade strukturer.

Sveriges civila tradition ”Vi har glömt bort vår civila tradition. Vi har framför allt offentliga organisationer. Vi har inte traditionen som man har t ex i England med regional development agencies. Ej heller att låta entreprenörerna kliva in i den offentliga arenan som i USA och Kanada”. (IP17)

Samhällsentreprenören har behov av att balansera sina individuella behov med organisatoriska och samhälleliga behov, och detta oftast i samverkan med andra som också har olika kompetenser och egenskaper (se figur 7). Detta är en konsekvens av att samhälls-entreprenörer mer eller mindre agerar utanför sina givna roller samt gör så med samhälls-nyttiga förtecken. Det är uppenbara utmaningar i att hushålla med sin egen energi när man så tydligt inte ”lutar sig” på etablerade strukturer, utan lägger energi på att skapa nytt. Som samhällsentreprenör verkar man också genom att bygga organisationer för att på så sätt skapa hållbara initiativ, och förlitar sig inte enbart på den egna kraften, vilket är en fälla många ”eldsjälar” går i. Samtidigt så uppkommer utmaningarna som följer med att vara gräns-gångare, där enbart delar av det man gör uppskattas eller är legitimt inom respektive sfär man överbrygger. Sist men inte minst så är man som samhällsentreprenör också involverad i definiera vad som är samhällsnyttigt eller ej. Samhällsentreprenören har respekt för det representativa demokratiska systemet men överlåter inte sina hjärtefrågor åt detta system. Istället ser samhällsentreprenören sitt ansvar i att genom handling verifiera och erbjuda samhället (och slutligen det representativa systemet) nya samhällsnyttiga lösningar.


IO

S

Sam

hälle

Organisation

Ind

ivid

Miljö

Ekonomi Socialt

IO

SIO

S

Figur 7. Denna bild av samhällsentreprenörskap betonar balansgång, att det ofta involverar en grupp av individer och att dessa behöver balansera samhälleliga, individuella och sina organisationers behov (S, I

och O).

Kreativa förebilder ”Jag tror en hel del av det vi ser är kopplat till den sociala ekonomin. Där ”bubblar det och fräser”. Det är mycket initiativrikedom. Det spelar en viktig roll genom att man inte bara ser entreprenörskap kopplat till näringslivet - privata vinstmaximering som drivkraften. Utan det finns andra starka drivkrafter i samhället också. Även inom det offentliga kan man koppla drivkrafter och kreativitet, men som organisation. Det är en viktig roll att man inte isolerar det här entreprenöriella förhållningssättet till en sektor. Det handlar inte bara om det privata. Det är viktigt att man synliggör det som finns i andra delar också. Då är det viktigt att man ser förebilder så att man ”triggar” varann lite grann.” (IP12)

Fler exempel på samhällsentreprenörer återfinns i Del 2. Konkreta exempel på samhälls-entreprenöriella initiativ finns även Del 2 i avsnitten ”K>SE” och ”Intize Packaging”.


4 Varför behövs samhällsentreprenörskap? Samhällsnyttiga insatser av entreprenöriella personer har en lång historik. Varför skulle då en satsning på att stödja samhällsentreprenörskap vara motiverad i Sverige idag? Vilken häv-stångseffekt skulle en satsning kunna få, som ger oss fördelar in i framtiden?

En satsning på ett mer utbrett, fördjupat och utvecklat samhällsentreprenörskap skulle kunna ge upphov till mer utdelning på de samverkans- och samproduktionssatsningar som görs idag i form av gemensam FoU-centra, satsningar på kluster och gemensamma kompetensutveck-lingsprogram. Långsiktigt skulle det också göra Sverige bättre rustat att ta sig an de allt komplexare utmaningar som samhället ställs inför, och som kräver samverkan mellan olika sektorer och personer med helt olika kompetenser och bakgrunder. I tillägg finns det dess-utom en stor möjlighet för Sverige att med utgångspunkt i de svenska erfarenheterna utveckla en internationellt erkänt expertis inom området. Både USA och Storbritannien är på god väg att utveckla stödjande system för framför allt socialt entreprenörskap, men de saknar de förut-sättningar vi har i Sverige med vår offentliga sektor och vår tradition av ideell verksamhet.

Det finns med andra ord flera argument kring varför samhällsentreprenörskap behövs och skall stöttas:

• Samhällsentreprenörskap har mångfald som både mål och medel, och mångfald är en viktig tillväxtfaktor.

• Samhällsentreprenörskap är grunden för ekonomiskt välstånd och kan bli en svensk profileringsmöjlighet och på sikt exportmöjlighet.

• Samhällsentreprenörskap behövs för att inspirera och förnya etablerade strukturer

• Samhällsentreprenörskap skapar en grogrund för framtidens ledarskap.

Varför är samhällsentreprenörskap viktigt?

• Samhällsentreprenörskap får fler att se sig själva som entreprenörer.

• Samhällsentreprenörskap skapar bättre lärandeprocesser och tar tillvara människors kompetens och förmåga till utveckling.

• Samhällsentreprenörskap är individvänligt och stärker skyddsnäten.

• Samhällsentreprenörskap ger människor verktyg att vara en del av samhällsutvecklingen.

• Samhällsentreprenörskap förutsätter samverkan mellan alla aktörer – akademi, näringsliv, offentlig och ideell sektor.

• Samhällsentreprenörskap är ett bredare begrepp än eldsjäl. Det är en kompetens som förmår att ta betalt för sitt goda arbete.

Från en av projektets workshopar, 2007.

4.1 Mångfald som tillväxtfaktor Vid en första anblick är mångfald kanske inte det man först förknippar med samhälls-entreprenörskap. Samhällsentreprenörsbegreppets rötter till det svenska folkhemmet och dess hembygdsrörelse kan ge associationer till något förhållandevis homogent. Ser vi dessutom till hur välstånd skapats i Sverige under 1900-talet så hamnar inte mångfald i förgrunden utan snarare hur samhälle och näringsliv samlas kring tydliga infrastrukturella behov och innovationer – elektrifiering, telekommunikation, transporter, etc. Men i det globaliserade IT-samhället så är det alltmer uppenbart att mångfald träder fram både som ett demokratiskt mål och som ett samhällsnyttigt medel.


I ”Folkhemmet version 2.0” – som det uttrycktes på en workshop – framträder ett ”glokalt” mångfaldsorienterat samhälle. Här rymmer det samhällsentreprenöriella initiativet möjligheter att synliggöra och förstärka yttringar och identiteter som annars lätt kommit i skymundan och marginaliserats. Synliggörandet och förstärkningen innebär förutom en demokratisk del-aktighet att också ett rikt kulturellt utbud skapas, vars påverkan på ekonomi ej är försumbar. Samhällsentreprenörskap behövs med andra ord för ett samhälle som har mångfald som mål.

Ungdomars motivation ”Klart att det är viktigt. Betydelsen av samhällsentreprenörer ökar. Man skulle kunna fundera på: Vad är ett viktigt inslag ur ett välfärdssamhälles utveckling – vad är det som motiverar människor? Jag tror att ett större perspektiv, som samhällsentreprenörskap innebär, är en möjlig väg. Jag tycker att det syns på ungdomar att det finns ett stort engagemang. Det tar inte riktigt de politiska eller ideologiska vägarna, men det finns ett djupt engagemang på sådana saker.” (IP2)

När alltmer av innovation uppstår i komplex trippel- eller kvadruppel-helix samverkan så blir mångfald också en av samhällsentreprenörskapets främsta medel. Gränsgångaren utnyttjar mångfald som grund för att kombinera olika sfärer eller översätta något från en sfär till en annan. Mångfalden framträder också i hur olika kompetenser kan verka mot ett gemensamt mål och samtidigt samproducera olika uttryck – vare sig det är forskningsmässiga, journalistiska eller artistiska uttryck, eller rena värdeerbjudanden i form av produkter eller tjänster. Med andra ord så tillvaratar samhällsentreprenörer en mångfald av olika uttrycks-former genom att låta dessa paketeras och kommuniceras på olika sätt och mot olika mål-grupper. När etablerade organisationer ofta renodlar sina uttryck så rymmer det samhälls-entreprenöriella initiativet möjligheten att ”spela på fler strängar”. Oavsett vilken sektor man huvudsakligen befinner sig – akademi, näringsliv, offentlig eller ideell sektor – så behöver man som en konsekvens av detta förhållningssätt lära sig att uppskatta nya uttrycksformer om man vill att ett samhällsentreprenöriellt initiativ skall få ökad samhällsnytta.

Hantera komplexitet och mångfald ”I någon mening var det enklare förr. När jag var ung var det en mer rätlinjigt, inte så komplext och alla strävade åt samma mål – att få det ekonomiskt och materiellt bättre. Idag är samhället mer komplext. Det är mer sofistikerade värderingar. Det var mer enhetligt och enkelt förr. Idag tycker folk väldigt olika. Man har det så olika. Samtidigt har vi en etisk mångfald och vi vill olika. Därför tror jag det är svårare att få kraftfulla genomslag som är synliga och som omfattar många människor. Det hindrar inte att i detta myller av olika viljor finns det en mångfacetterad lista på önskemål. Du kan göra insatser då som tillgodose delar av det. Gringo är för mig ett typexempel. Zanyar fångar en rätt stor trend hos väldigt många människor på ett intressant sätt. Tillfällena finns fortfarande men möjligen är det så att det blir successivt svårare att få det att omfatta de många människorna.” (IP1)

4.2 Ekonomisk utveckling Ett fokus på samhällsentreprenörskap synliggör de oftast kritiska personer och processer som banar väg för ett mer ekonomiskt orienterat entreprenörskap. Utan exempelvis Östen Mäkitalos och andras engagemang kring mobiltelefoni på 70- och 80-talen så hade inte Ericsson, Nokia och andra sedan kunnat utveckla de produkter och tjänster som nu tas för givna. De flesta nya innovationer och affärsområden har sina samhällsentreprenörer som enträget kommunicerar värdevisioner som sedan andra kunnat utveckla värdeerbjudanden kring. Så kommer fortsatt vara fallet i utvecklandet av upplevelseindustri. Så kommer uppen-barligen att behöva vara fallet om stamceller skall börja nyttjas inom hälso- och sjukvård. Förmågan att utveckla nya kunskapsområden för att möjliggöra kommersialisering kan – rätt hanterat – bli det sofistikerade kunskapssamhällets kanske främsta verktyg för bevarad internationell konkurrenskraft.


Med många storföretags ökade intresse Corporate Social Responsibility (CSR) så är idag trenden stark i att göra långsiktiga affärer av det som förut mer sågs som svårlösta ekologiska eller sociala problem. Näringslivets intresse kan förväntas öka när tongivande forskare som Porter beskriver CSR som ett konkurrensmedel (Porter & Kramer, 2006). Det finns ett intresse, kopplat till affärsutvecklingsmöjligheter för kombinationer av nyttor. Forskare vid Case Weatherhead School of Management kallar detta för ”transformativ innovation” (Bright, Fry & Cooperrider, 2006).

”Business organizations engage in TI when they embrace social, environmental, ethical, or similar initiatives as an integral part of their strategic missions. Business actions generate a positive, fundamental shift in the relationship of business to society or the natural environment, such as that all are mutually improves or benefited.” (Bright, Fry & Cooperrider, 2006, s. 1)

Oavsett om ett nytt samhällsentreprenöriellt initiativ har global potential eller ej så blir samhällsentreprenörskap kritiskt för att skapa mervärden och attraktionskraft i nya skärningsytor. Detta blir tydligt exempelvis i de av KK-stiftelsen stöttade initiativen inom upplevelseindustrin såsom Rock City i Hultsfred, Cirkus Cirkör och Grythyttan. Centrala i dessa initiativ är gränsgångare som ständigt söker kopplar upp nya sammanhang och uttrycksformer till initiativet, som annars lätt hade kunnat förbli mycket lokala företeelser och med mycket blygsammare effekter på ekonomisk utveckling.

4.3 Förnyare av det etablerade Etablerade strukturer har ofta problem med att förnya sig själva. Detta gäller såväl offentliga såväl som privata strukturer. Samhällsentreprenörskap med ekologiska eller sociala förtecken rymmer en möjlighet att påverka mer direkt, genom att driva viktiga frågor, sätta exempel och indikera möjliga lösningar. Ett exempel här är det nystartade företaget inom rättvisehandel – Dem Collective – vars bomullskläder med ursprung från Sri Lanka, nu även påverkar hur mycket större företag såsom H&M agerar gentemot sina leverantörer. Att starta ett konkret företag som både har en social mission och säljer rättvisemärka kläder, framstod för grundarna som mer effektivt än att arbeta politiskt, journalistiskt eller ideellt kring dessa frågor.

Många fler och tillsammans ”Det är jätteviktigt. Vi kan inte förlita oss på de som bara gör och har det ”i generna”. Det vi pratar om är att det behövs många fler som har dessa kompetenser, men de behöver nödvändigtvis inte vara ”en hjälte”. Det komplexa samhället vi har idag gör att enskilda organisationer kan sällan lösas av en enda organisation utan man måste gå samman med andra, med nätverk och kluster. Och integrera och leda alla de här grupperna. Det behövs inte någon utan det behövs flera och olika sorters samhällsentreprenörer.” (P16)

Ett annat exempel på hur samhällsentreprenörskap kan förnya det etablerade är jämtländska Trångsviksbolaget. Det har sina rötter i samverkan mellan Bygdeföreningen och Företagar-föreningen, som under 1980-talet arbetade tillsammans för att renovera bygdegården. År 2000 bildades Trångsviksbolaget som beskrivs som ”en bygdeförening till själen, med ett aktie-bolags finansiella styrka”4 och ägs idag av 76 enskilda personer, organisationer och företag. Tillsammans arbetar man med den lokala utvecklingen, vilket bland annat lett till att bygden är ett av de mest företagstäta i landet.

4 www.trangsviken.se


Genom sitt fokus på företagande så skapar många samhällsentreprenöriella initiativ förändring mer direkt än genom andra former för engagemang. Initiativet kan lättare paketera erbjudanden som kan anammas i etablerade strukturer. Dessutom, som indikeras i figur 6 ovan så mår dessa initiativ oftast mycket bra av att personer med roller i etablerade strukturer personligen engagerar sig i initiativet. Detta ger också dessa personer något att ”ta med sig hem” till sina organisationer i form av erfarenheter, insikter och kontakter.

4.4 Grogrund för framtidens ledarskap Samhällsentreprenörskap kan antas attrahera och utveckla morgondagens ledare. Kairos Futures karaktärisering av dagens ungdomar, ”The MeWe-generation” (Lindgren, Lüthi & Fürth, 2005) förefaller harmoniera väl med det samhällsentreprenöriella. Den nya generationen har höga förväntningar ofta baserade på tidiga yrkeserfarenheter och vill ha möjlighet till utmaningar som snabbt leder till utveckling. De är mycket beroende av relationer och vill relatera till autentiska, genuina personer som de har förtroende för och som kan coacha dem. Samtidigt ser de allt som förhandlingsbart där allt har sitt pris. Att göra sitt bästa blir beroende av vad belöningen omfattar. Förtroendet (Johansson, Jönsson & Solli, 2006) står högt i kurs.

De sammanhang som samhällsentreprenörer verkar i ställer speciella krav på ledarskap, bland annat på grund av att samverkan och lärande är i fokus. Collins (2001; 2005) framhäver betydelsen av vad han kallar nivå 5-ledarskap inom de organisationer som vill ta sig från ”Good to Great”, oavsett sektor.

Level 5 leadership is not about being ”soft” or ”nice” or purely ”inclusive” or ”consensus-building.” The whole point of Level 5 is to make sure the right decisions happen – no matter how difficult or painful – for the long-term greatness of the institution and the achievement of its mission, independent of consensus or popularity.” (Collins, 2005, s. 11)

”The critical distinction is not between business and social, but between great and good. We need to reject the naïve imposition of the “language of business” on the social sectors, and instead jointly embrace a language of greatness” (Collins, 2005, s. 2)

Han menar att det troligen finns mer av Nivå 5-ledarskap inom den ideella och offentliga sektorn, eftersom dessa kräver mer interaktion med fler aktörer.

Behov av kontakt och kommunikation ”Det är viktigt att de som driver samhällsutvecklingen är engagerade och gör det utifrån goda intentioner, som omtanke om miljö, människor och hållbarhetstankar. Idag är fokuset för ensidigt på de ekonomiska aspekterna, men vi är i ett nytt läge där är tydligt att det inte fungerar längre. Det beror bl a på den sociala utvecklingen. Vi glider ifrån varandra i vardagen och de framgångsrika tjänsterna som kommer fram nu handlar mycket om att föra samman – skapa kontakt och kommunikation igen. Vi byter fokus till sociala och miljömässiga värden igen. Ekonomiska värden är fortfarande en drivkraft, men det krävs ett annat fokus också. Vi måste ändra oss genom helt andra insatser för att klara de utmaningar vi står inför, t ex skapa andra redovisningsformer som kompletterar de rent ekonomiska. Samtidigt är det ekonomiska perspektivet viktigt för att kunna göra det.” (IP10)

Detta ligger även i linje med den svenska ledarskapsforskningen, där exempelvis Ellström och Kock (2004) menar att vi rör oss generellt mot ett mer utvecklingsinriktat ledarskap inriktat mot att stödja och skapa förutsättningar för medarbetarnas lärande och förmåga till egen problemlösning. Södergren (2005) diskuterar även lärandets roll i komplexa innovations-system och kommer då också fram till ett antal krav som det ställer på ledarna. Ett exempel är


att betrakta verkande i ett innovationssystem som att kontinuerligt deltaga i en slags lärande expedition. Eftersom innovationer leder till följdförändringar ställer det också krav på ett ”metalärande” om hur själva förändringsprocessen utvecklas. Ledning innebär därför att skapa beredskap för nytänkande. Södergren menar också att det är viktigt att mobilisera det osynliga kunnandet, samt göra det möjligt för olika professioner att bidra.

”En annan konsekvens är att när det handlar om ett tvärprofessionellt möte mellan olika kunskapsfält, behöver särskilt arbetsformer användas som gynnar den osynliga kunskapen. Genom dialog, samverkan, gemensam närhet till problemställningen, får också olika professioners potentiella bidrag en chans att synliggöras och formuleras. Vi behöver således inte bara utbyta faktakunskaper, utan även komma i kontakt med varandras potential, värdegrund och osynliga kunnande. Vi behöver ha möjligheter att tillsammans skapa ett nytt språk, där de nya orden och begreppen kan byggas genom att olika slags synlig och osynlig kunskap möts. Detta i sin tur ställer krav på förtroende, tillit och ett gynnsamt emotionellt klimat,” (Södergren, 2005)

Det ledarskap som samhällsentreprenörskap bidrar till att utveckla i kombination med den tekniska utveckling skapar högst intressanta möjligheter. Genom tillämpning av en kombination av gemensamt ägande och unika affärslösningar kan nya målgrupper nås som tidigare inte varit intressanta ur ett lönsamhetsperspektiv, den så kallade ”botten av pyramiden” (Prahalad, 2006) med en stor mängd individer med mycket låg inkomst men även den så kalladde ”långa svansen” (Anderson, 2004) som består av ett stort antal potentiella kunder med mycket specialiserade behov och som företag som t.ex. Amazon.com adresserar. Prahalad menar att utvecklingen går mot att företag och ”non-governmental organisations” (NGOs) utvecklar nya gemensamma affärsmodeller som kan vara till stor hjälp för fattiga.

”However, a countertrend has emerged. Over the last five years, some corporations have started to pay attention to customers at the bottom of the economic pyramid. As the pioneers move into inner city cities and villages, their middle managers are spending more time than you might imagine on acquiring local knowledge, value engineering, developing low-cost business models, and community-based marketing. Meanwhile, several NGOs have set up businesses to provide jobs and incomes on order to free people from the tyranny of poverty. Product development, logistics, project management, and scaling techniques are some of the mechanisms they’re using to kick-start socioeconomic development in long-neglected communities.” (Brugmann & Prahalad, 2007, s. 82)


5 Hur kan samhällsentreprenörskap främjas? Mot bakgrund av våra intervjuer och workshopar vill vi framför allt lyfta fram följande sätt att stärka samhällsentreprenöriella initiativ:

• tidig identifikation och stöttning

• finansiering för spridning eller tillväxt

• individanpassad kompetensutveckling

• interaktiv forskning för kunskapsbildning och kontinuerligt lärande

Ovansstående faktorer kan motiveras även i ljuset av internationella och svenska erfarenheter. Ashoka5, som är en internationell organisation som var tidigt ute i att stödja ”Social Entrepreneurs”, delar in sin verksamhet i tre inriktningar. Dels stödjer de själva entreprenörerna som individer genom både kompetensutveckling och finansiering. Dessutom stödjer de grupper och nätverk för att kunna åstadkomma förändringar inom hela verksamhetsfält. Den tredje inriktningen handlar om att skapa en global infrastruktur som t.ex. access till finansiering, bryggor mellan akademi och näringsliv, samt modeller för partnerskap. En parallell kan göras till hur stödet till nyföretagandet har byggts upp under flera år, både nationellt och regionalt, i termer av t.ex. inkubatorer, finansiering från organisationer som t.ex. Innovationsbron och Almi, kompetensstöd och information från t.ex. Ung Företagsamhet, forskningsprogram och –institut som t.ex. ESBRI (Entrepreneurship and Small Business Research Institute), utbildningar som t.ex. GIBBS (Gothenburg International Bioscience Business School), och tävlingar som Venture Cup.

5.1 Tidig identifikation och stöttning Till skillnad från nyföretagande så är tidig identifikation och stöttning något som många intervjuade betonar har mer med uppmärksamhet och legitimitet att göra än med tidig finansiering. Här kan tävlingar i samhällsentreprenörskap spela roll, liksom högskoleutbild-ningar och forskning som medvetet söker upp och ”krokar arm” med samhällsentreprenöriella initiativ. Andra viktiga aktörer som genom tydliga initiativ kan ge denna typ av stöttning är finansiärer, och myndigheter på lokal, regional och nationell nivå. Ett exempel från projektet är att Intize fick motta Göteborgs studenters stora pris Guldtummen för sina insatser med motiveringen "För ett projekt som banar väg för nya sätt att entusiasmera ungdomar att våga och vilja söka sig till högre studier. Intize är ett projekt skapat av dagens studenter, för framtidens studenter.".

Till detta kan också räknas ett mer övergripande arbete med att etablera begreppet ”samhälls-entreprenör”. På liknande sätt har KK-stiftelsen medverkat till etableringen av ”Upplevelse-industrin” vilket troligen har påskyndat och förstärkt satsningar på kluster, forskningsprojekt och utbildningar.

5.2 Finansiering för expansion Finansiering för spridning och tillväxt rymmer flera möjligheter och utmaningar6. Spridnings-ambitioner rymmer utmaningen att få ett ofta lokalt initiativ att ”slå rot” någon annanstans

5 www.ashoka.org

6 Se exempelvis www.newprofit.com som är en amerikans fond specialiserade mot att finansiera expansion av NGOer.


utan att förlora några grundläggande värden. Tillväxtambitioner rymmer utmaningen att strukturera arbetssätt och engagemang samt nyrekrytera, återigen utan att förlora grundläggande värden eller nödvändigt engagemang.

Delprojektet Intize Packaging (se Del 2) har specifikt arbetat med bägge dessa frågeställ-ningar. Där kan också effekterna av ytterligare finansiering – från både KK-stiftelsen och VGR – studeras. Möjligheterna vid framgångsrik spridning och tillväxt av lovande initiativ är givetvis – som i allt entreprenörskap – stora. Jämförelser kan göras med den relativt omogna riskkapitalbranschen i Sverige. Det kommer att ta tid och mycket lärande att utveckla framgångsrika spridnings- och tillväxtexempel.

5.3 Individanpassad kompetensutveckling Behovet av kompetensutveckling, lärande och kunskapsspridning inom samhällsentreprenör-skap är stort. Intervjuer och workshopar har ganska entydigt pekat på workshop med ömse-sidiga utbyten och dialoger som en stark gemensam nämnare att tillfredsställa alla tre behoven. Mer specialiserade utbildningsinsatser efterfrågas också, om än ofta med brask-lappen att mer traditionell ”katederundervisning” bör undvikas. Endast ett fåtal högskolor har idag renodlade samhällsentreprenöriella kurser så behovet av stimuleringsmedel i denna riktning är förhållandevis stort.

Delprojektet ”K>SE” har mot bakgrund av en rad genomförda projekt identifierat kultur-arbetarna som en stor kompetenspool för samhällsentreprenöriella initiativ (se Del 2). Genom individanpassad utbildning och validering av kunskaper, kan arbetsmarknaden för kultu-rarbetare vidgas väsentligt, samtidigt som samhället får tillgång till fler samhälls-entreprenörer.

5.4 Interaktiv forskning för kunskapsbildning och kontinuerligt lärande

En tydlig trend hos många av de intervjuade forskarna är att de på senare år lärt sig mycket av att umgås med och samverka med samhällsentreprenörer. Denna typ av interaktiv aktions-forskning tycks synnerligen lämpad för samhällsentreprenörskap av flera skäl:

• det ömsesidiga utbytet ger både samhällsentreprenör och forskare något

• mötena genererar också ”per automatik” spridning och bygger relationer för framtiden, samtidigt som de ger forskningen direktkontakt med processerna,

• högskolan kan påvisa en aktivare involvering i samhället och främja både demokrati och ekonomisk tillväxt på detta sätt.

Teori och praktik möts i respekt ”Min övertygelse är att det behövs utvecklas en stark och nyanserad teoretisk kompetens. Jag menar att mycket av de teorier vi har t.ex. kring tillväxt är kontraproduktiva. Det hävdas till exempel att tillväxt är lika med ökad konsumtion rakt av. Då förvandlas exempelvis även allt resursslöseri till tillväxt. Men det är inte heller någon enkel fråga. Vi behöver reflektion och mer kunskap som nyanser detta. Denna nyanserade teoretiska kompetens saknas idag, medan det finns mycket pragmatisk kompetens eller sunt förnuft att bygga vidare på. Människor förmår ofta att agera vettigt många gånger trots vad de har lärt sig i skolan eller trots det man läst i utredningar. Våra teorier stödjer sig på tänkesätt och tankefigurer som är skapade vid förra sekelskiftet eller tidigare. Jag tror inte renodlad forskning kommer åt det, för också forskningen är insnärjda i dessa gamla tankefigurer. En forskning, teoriutveckling och utbildning som är mer praktiknära behövs därför. Jag tror mycket på dialogseminarier där teori och praktik möts med respekt för varandras olikartade kunskapsgrunder.” (IP7)


5.5 Krav på aktörer I de intervjuer och workshopar som Projekt Samhällsentreprenör gjort har det blivit påtagligt att sätten som man främjar samhällsentreprenörskap behöver vara genomtänkta. Exempelvis är det osäkert hur mycket nytta samhällsentreprenörskap har av mer traditionell forskning och utbildning. Formerna för utbildning och forskning behöver huvudsakligen ske i samverkan och dialog med de berörda aktörerna. Forskare, regionala utvecklare, offentliga finansiärer, och andra behöver lära sig att ”gå och samverka med det samhällsentreprenöriella initiativet” och inte kräva att initiativet skall klara av att anpassa sig till den praxis som respektive aktör har. Plattformens stöttare måste därför själva omfattas av det samhällsentreprenöriella och vara beredd på att medverka till förändring, inte bara av samhället, utan även av sig själva.

Mot bakgrund av KK-stiftelsen historik vad gäller satsningar på samverkansprojekt med många aktörer, regionalt fokus, erfarenheterna från arbetet med Upplevelseindustrin med dess påtagliga inslag av ideell sektor, satsningar på individers lärande satt i ett organisatoriskt perspektiv, samt satsning på IT, förefaller verksamheten vara synnerligen lämpad för att utveckla sitt samhällsentreprenöriella arbete. Det kräver i så fall en vilja att kombinera olika erfarenheter och arbeta gränsöverskridande, samt att ha en entreprenöriell vilja att utveckla nya arbetsformer.

Internationell etablering med resultatfokus ”Det skulle inte vara ett forskningsinstitut så som de ser ut idag, som kämpar för sin överlevnad. De skulle ju vara en nod, där vi hade ett stort antal aktörer som sluter upp bakom frågorna som det handlar om här. Att det här är nånting viktigt för samhällsutveckling. Här ser man aktörer från olika sfärer. Det skulle vara viktigt. Att det finns behov, drivkraft och förankring. Man skulle vara erkänd i Europa som det första institutet som etablerats och uppnått resultat. Det skulle vara viktigt att identifiera vad för individer vi kan påverka för att få den här typen av individer att frodas och utvecklas.” (IP12)

Nästa kapitel tar upp samhällsentreprenöriell kompetens och kompetensutvecklingsinsatser, och därefter beskrivs förslag där byggstenar kombineras till paket.


6 Samhällsentreprenöriell kompetens och kompetens-utveckling

Kunskap och lärande har varit utgångspunkter på olika sätt i detta projekt. Genom sin för-studiekaraktär har själva uppgiften varit att skapa ny kunskap, men en utgångspunkt har också varit att den plattform som ska stödja samhällsentreprenörskap också ska innehålla kompetensutvecklande aktiviteter. Genom våra intervjuer, workshopar och besök har vi identifierat kompetenser som framgångsrika samhällsentreprenörer besitter, samt även olika organisationer som tillhandahåller kompetensutveckling som på olika sätt kan vara till gagn för samhällsentreprenörer. Det står också klart för oss att samhällsentreprenörskap är en pedagogisk uppgift till sin karaktär, då den involverar kollektiva designprocesser som kräver ett stort mått av lärande (Södergren, 2005).

Innan vi går in på detta i detalj, vill vi dock redovisa några av de pedagogiska utgångspunkter vi har haft och ännu mer utvecklat i projektet, som format vårt sätt att se på kompetens och kompetensutveckling.

6.1 Pedagogiska utgångspunkter Nedan följer några av de pedagogiska utgångspunkter som utgjort våra glasögon när vi betraktat samhällsentreprenörskap ur ett pedagogiskt perspektiv.

Integration av forskning och utbildning. I linje med t.ex. Argyris och Schöns (1974) ”double-loop learning” har vi identifierat kompetensutvecklingsbehov på olika nivåer. Dels behöver vi ge människor access till kunskap vi redan nu är användbar för att åstadkomma samhällsentreprenörskap, dels behöver vi utveckla mer kunskap om hur vi bäst stödjer utvecklingen av samhällsentreprenörskap. Vi ser dock helst att detta sker på ett integrerat sätt, där studenter och forskare tillsammans bidrar till att föra fältet framåt.

Kunskap är delad mellan människor, och är även inbäddad i artefakter. Vi ser inte kunskap som objekt i människors hjärnor, utan snarare som en relation mellan människor, men även mellan människor och objekt. Kunskapen kan ta olika form som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Kommunikation, men också kontext blir här centrala aspekter av kunskapsutvecklingen, dvs ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2000).

Lärande är situerat. Lärande är en process som många gånger är inriktad mot att individen deltar i en ”community” av praktiker, som han/hon gradvis blir en del av genom sin kunskaps-utveckling (Lave & Wenger, 1991). Även nybörjare kan bidra i kollektivets kunskapsutveck-ling bland annat genom att ifrågasätta praxis, men erfarna har en tydlig plats och mycket att komma med. Vi rekommenderar därför lärande som är handlingsinriktat och tar sin utgångs-punkt i individen.

Samtida utveckling av kunskap och strukturer. Det räcker inte med att utveckla individers kunskaper om inte samtidigt den verksamhet som han/hon befinner sig i förmår att hantera dem. Insatser riktade mot kompetensutveckling måste därför åtföljas av strukturförändringar som möjliggör att kunskaperna kan tillämpas.

Erkännandets pedagogik7. Samhällsentreprenörskap är tvärvetenskapligt till sin karaktär, som verkligen kräver samverkan av personer med olika bakgrunder och kompetenser. Ett erkännande och värdesättande av olika kompetensers betydelse är därför fundamentalt. Detta

7 Term som introducerades av Lars Jadelius.


gör också att det inte är enbart den enskilde individens lärande som är intressant, utan även team och gruppers.

Lära av tidigare framgångar. Det finns ett stort värde av att kombinera tillvaratagande av tidigare erfarenheter med nyskapande och innovation. Vi förespråkar därför ett tydligt fokus på både att titta bakåt och framåt, men betonar också vikten av att lägga särskild vikt vid att analysera tidigare framgångar och använda detta som bas för utvecklingen framåt.

6.2 Samhällsentreprenörer och deras kompetens En viktig utgångspunkt för resonemanget kring samhällsentreprenörens kompetens har varit den bild som växt fram under projektets gång.

IO

SS

amh

älle

Organisation

Ind

ivid

Miljö

Ekonomi Socialt

IO

SIO

S

Figur 8. Denna bild av samhällsentreprenörskap betonar balansgång, att det ofta involverar en grupp av individer och att dessa behöver balansera samhälleliga, individuella och sina organisationers behov (S, I

och O).

Av bilden framgår att samhällsentreprenören balanserar ekonomi, miljö och sociala frågeställningar för att skapa hållbar utveckling och på så sätt samhällsnytta. Detta skapar ju givetvis en inriktning för samhällsentreprenören, dvs att både ha kunskaper inom dessa områden men också veta hur de kan balanseras. Ett praktiskt exempel på detta är sk triple bottom line-redovisning där man gör ekonomiska, sociala och ekologiska bokslut (Savitz & Weber, 2006), men också att känna till hur hållbar tillväxt definieras av olika organ nationellt och internationellt, samt hur detta tillämpas praktiskt i exempelvis regionala utvecklingsprogram. Hit hör även hur olika indikatorer på tillväxt är konstruerade och hur de används.

Bilden visar också att samhällsentreprenören bör ha kunskaper som riktar sig mot individer, organisationer/grupper och samhället. Han/hon bör exempelvis ha kunskaper om hur man arbetar med att identifiera individers drivkrafter och mål, samt hur man omvandlar detta till handling. Detta innebär givetvis också att arbeta mycket med utvecklingen av den egna självkänslan och självkännedomen. Förmåga att coacha sig själv och andra är därför central. Det är också viktigt att ha kunskaper om hur människor i olika åldrar och sammanhang lär sig.


Genuint intresse för samhällsbygge och människor ”Förmåga att hantera många helhetsperspektiv samtidigt, klara av att hantera olika strukturer. Jobba med många olika finansieringsvägar. Handlar mycket om att lobba och nätverka. Bra på att kunna kommunicera och ha en social kompetens, samt ett genuint intresse för samhällsbyggande och människor, för annars lyser det igenom. Du måste själv tro på det annars blir det en luftbubbla.” (IP4)

Ett annat viktigt område är hur man arbetar med och utvecklar organisationer. Att få människor från olika organisationer att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål, där olika typer av insatser krävs vid olika steg i utvecklingen och där det gäller att balansera kort- och långsiktiga mål. Detta skiljer sig väsentligt mot projektledning, som opererar utifrån ett tydligt direktiv och klara resurser. En aspekt av detta är att just skapa lärandemiljöer där människors olika kunskaper respekteras och används som byggstenar för att utveckla nya erfarenheter.

Få grupper att samagera ”Det avgörande är de personliga egenskaperna som vi var inne på – känslighet, ser behov, identifiera behoven och omsätta dem i handling, knyta till sig goda krafter som drar i samma riktning, och vara en stimulansfaktor för människor som drar åt samma håll. Jag tror det är väl så viktigt för samhällsentreprenören att orka och kunna arbeta i team. Företagsentreprenörer sitter nog i allmänhet i sadeln mera egenmäktig och peka med hela handen och bestämma. Ibland går det bra, ibland inte, men många andra projekt som samhällsentreprenören bygger nog mer på att man är en grupp som samagerar. Det är en mer kritisk faktor i den sektorn.” (IP1)

Relaterat till detta är givetvis den entreprenöriella aspekten av arbetet. Beroende på vilken associationsform som väljs för verksamheten ställer detta krav på kunskaper om hur man startar upp och driver t.ex. företag, kooperativ, föreningar och stiftelser. Det entreprenöriella momentet kräver också kompetens vad gäller både att kunna bygga upp nya strukturer, men också arbeta med att montera ned gamla.

Tilltro och ansvar ”Man behöver en tilltro till förmågan som individer i det sammanhanget som finns. Förmåga att kunna ta ansvar för det som skulle kunna finnas – och inte bara det som finns.” (IP15)

Samhällsnivån handlar bland annat om hur man kan beskriva och analysera regional, nationell och internationell utveckling i olika dimensioner, samt hur läget ser ut för olika regioner/länder. Här är det viktigt att kunna identifiera olika typer av aktörer och förstå hur man kan samverka med dem bland annat för att söka finansiering. Ett annat exempel är att kunna förhålla sig till aktuell samhällsrelaterad forskning som t.ex. Richard Floridas (2003, 2007).

Bilden visar också på att samhällsentreprenören arbetar tillsammans med andra. Detta ställer också stora krav på kommunikations- och samarbetskunskaper, bland annat vad gäller interkulturell kommunikation. I kombination med det entreprenöriella skapar det krav på kunskaper i kollektiv/deltagande design (Checkland, 1987) samt sk öppna innovations-modeller (Chesbrough, 2003). Ytterligare en aspekt av det kommunikativa är kunskaper i att använda IT för att interagera både internt och externt, bland annat i den mer deltagande form som kallas Web 2.0 (Leadbeater, 2007). En annan är förmåga att nyttja media som exempelvis Putte Svensson från Rock City med en artikel i Dagens Industri, 070601-02, forskaren Karin Stenström med artikel i Dagens Nyheter (2007) men även företagsledaren Björn Söderberg (2007) genom sin bok ”Entreprenör utan gränser”.

Medkänsla och meningsskapande ”Morgondagen, humanism och medkänsla. Därför att vi inte kan vara i nuläget utan ständigt arbeta med förnyelse som ger förändring. Vi är ett antal miljarder människor som måste lära


oss hantera relationer på ett bättre sätt, det pågår så många krig idag. Medkänsla (compassion) eftersom det är där det meningsfulla uppstår (Sense-making, meaningsfulness). Common sense är ett bra begrepp och missuppfattas ofta som medelvärde, men handlar om att skapa en gemensam delad förståelse och insikt. Det är viktigt att som samhällsentreprenör kunna skapa förtroendefulla relationer.” (IP9)

Med tanke på samhällsentreprenörskapet ofta har en lokal koppling, är kunskaper och kompetens relaterade till det specifika lokala sammanhanget givetvis också viktig. Det är dock viktigt att också utveckla metakunskap om vilken kunskap som är viktig att utveckla givet ett specifikt sammanhang, så att man som samhällsentreprenör också kan agera i helt nya sammanhang. I detta ingår att förstå vilka aktörer som finns i en kommun, vilka typer av relationer som finns dem emellan etc.

6.2.1 Kulturarbetares samhällsentreprenöriella kompetens Delprojektet ”K>SE” (se Del 2) beskriver den samhällsentreprenöriella processen på följande sätt:

• ”kritiskt granskande

• äger rum i dialog med olika perspektiv, med olika samhällsnivåer

• sker i intressebaserat och förtroendefullt samarbete

• skapar mentala och fysiska strukturer som stärker social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling och mänskliga rättigheter och river ner sådana som hindrar

• äger rum i kontakt med det som är etablerat och i kontakt med det som håller på att utvecklas.”

Utifrån detta resonemang kring processen identifierar de kompetenser som kulturarbetare kan utveckla genom en relationell praktik vad gäller samarbete, att mobilisera individer, lyfta fram platsen/det lokala, konstruera modeller som återskapar samhälle och gemenskap, öka platsen attraktivitet, marknadsföra platsen, tillföra platsen positiv medial uppmärksamhet, tillföra nätverk och externa kompetenser m.m. Även om kulturarbetare har speciella förutsättningar för att utveckla dessa kompetenser, finns det också anledning att tro att dessa även är gångbara för personer med annan bakgrund.

6.3 Kompetensutvecklande insatser för samhällsentreprenörer Vi har kunnat identifiera en mängd olika typer av kompetensutvecklande insatser som vi tror kan komma att utgöra värdefulla delar i en plattform för samhällsentreprenörskap. Nedan har vi delat in dessa i tre områden: Nätverkande/Folkbildning, Utbildning och Forskning. Åter-igen ska dock betonas att vi ser det som essentiellt att dessa former för lärande samordnas och blir till interaktiva lärandemiljöer för flera målgrupper samtidigt. Vi har också valt att redo-visa de insatser som är mer integrerade till sin karaktär, då det givetvis finns en uppsjö av insatser som riktar sig mot specifika delkompetenser som är av intresse. För en mer detaljerad genomgång av kompetensutvecklingsinsatser, se Del 2.

6.3.1 Nätverkande/Folkbildning Utgångspunkten för denna form av lärande är ett strukturerat och kvalitetssäkrat kunskaps-utbyte med fokus på praktiken. I mångt och mycket handlar det om att skapa mötesplatser, både fysiska och virtuella.


Nätverksträffar på regional och nationella mötesplatser. På våra workshopar framkom en stark önskan att skapa ett öppet nätverk för alla intresserade av samhällsentreprenörskap. Ett sådant nätverk skulle kunna arrangera träffar både regionalt och nationellt, samt kan ha olika inriktning som t.ex. projekt, utbildning, forskning. I diskussionerna framkom även en stark önskan om samverkan mellan olika typer av aktörer. Exempel på nätverk vi har identifierat som delvis inriktade mot samhällsentreprenörskap är CSR Sweden8, Tema Företagens samhällsansvar9, och Kreaprenör10, ett opinionsforum för positiv samhällsutvecking. I det internationella sammanhanget finns exempelvis Ashoka11, en förening för sociala entreprenörer, och The New Club of Paris12, ett forum fokuserat på kunskapsekonomin.

Studiecirkel. Inom Microwave Road genomfördes 2004 en typ av studiecirkel kallad Samhällsentreprenörsakademin med stöd från Vinnova. Den byggde på erfarenhetsutbyte mellan yngre aktörer från akademi, näringsliv och offentlig sektor. Tanken var också att gruppen skulle utveckla idéer till gemensamma projekt. Modellen finns dokumenterad och kan användas i alla typer av kluster. Det finns också vissa likheter med Ideells arenas13 satsning på ett mentorprogram och nätverk för unga ledare ”Ung med makt” som är ett samarbete med Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer och PriceWaterhouseCoopers.

Interaktiv webbplats. I dagens samhälle är en bra webbplats ofta ett centralt nav för informationsspridning och interaktivitet. Närliggande exempel på webbplatser med kopplingar till samhällsentreprenörskap är Hållbarhetsrådet14 (numera nedlagt), Global Utmaning15 och IEDC16. Idag finns en bra grund genom den webbplats som utvecklats inom ramen för projektet: www.samhallsentreprenor.se.

Innovationsbank. På vår lärresa till USA fick vi bland annat stifta närmare bekantskap med Business as an Agent for World Benefit17 och deras innovationsbank. Detta är en databas där framgångsrika projekt visas upp, och där det finns tydliga regler som styr vilka initiativ som får komma med. Vi är övertygade om att en liknande bank för samhällsentreprenöriella initiativ skulle ha en god effekt, och skulle skapa en samhällsentreprenöriell ”svanmärkning” som skapar legitimitet för initiativ genom att låta dem få del av varumärket vid uppfyllandet av vissa kriterier.

Opinions-/folkbildning. För att skapa handlingsunderlag till praktiker och beslutsfattare kan olika former av mer opinionsbildade material tas fram. Exempel på sådana insatser är ”Det

8 www.csrsweden.se

9 www.paraplyprojektet.se/om-tema-fsa/

10 www.kreaprenor.se

11 www.ashoka.org

12 www.the-new-club-of-paris.org

13 www.ideellarena.se

14 www.hallbarhetsradet.se

15 www.globalutmaning.se

16 www.iedconline.org

17 worldbenefit.case.edu


naturliga steget”18 samt även insatser som Arbetslivsinstitutet har genomfört. Kombinationen av riktade informationsinsatser med instruktioner för hur man arbetar aktivt med aktuella frågeställningar har varit lyckosam. Ett annat exempel med stark anknytning till samhällsentreprenörskap är Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforsknings19 (ESBRI) satsning på socialt entreprenörskap genom en kombination av information på webben, seminarium i samarbete med Ingenjörsvetenskapsakademin och information i nyhetsbrev. Denna typ av insats är viktig för att skapa en debatt och förändra synen på entreprenören. Den lyfter också fram informatörens roll i ett mer globalt förändrings-perspektiv (Hamrefors, 2005)

Stora Samhällsentreprenörsboken. Böcker ingår många gånger som viktiga komponenter i större informationskampanjer som ett sätt att skapa debatt och inspiration. Exempel som vi inspirerats av är boken ”Massive Design” (Mau mfl, 2004) som också kombinerades med en utställning. En idé för framtiden är att göra en bok med intervjuer med personer som har genomfört framgångsrika samhällsentreprenöriella insatser, som är rik på bilder och grafik och där utgångspunkten är i att ”designa sin framtid”.

Konferens. Många vi har talat med har efterlyst någon form av nationell konferens med inriktning mot samhällsentreprenörskap, gärna med internationella deltagare och talare. Man ser då gärna en kombination av presentationer och workshopar, samt att det är viktigt med koppling till lokala SE-projekt. Exempel på internationella konferenser med samhälls-entreprenöriell inriktning är The Skoll World Forum on Social Entrepreneurship20 och Social Enterprise Conference21. Ett annat exempel på lyckade svenska konferenser med kopplingar till entreprenörskap är CIP Forum22 och Fokus Innovation23.

6.3.2 Utbildning Med utbildning avser vi mer längre och sammanhållna kompetensutvecklingsinsatser, även om dessa kan ges på olika nivåer.

Entreprenörskap i skolan. Många insatser sker idag med inriktning mot att inspirera barn och ungdomar till att bli mer företagsamma och innovativa, samt även att öka intresset för att starta egna företag. Dessa insatser stöttas ibland av regionala aktörer, exempelvis har Västra Götalandsregionen initierat och stött flera olika projekt (Johansson, 2006). Exempel på aktörer som ger stöd till skolungdomar är Ungt Entreprenörskap24 och Snilleblixtarna25, medan Drivhuset26 vänder sig till högskolestudenter. En möjlighet är att använda denna upparbetade kanaler för att vidga verksamheten till att även omfatta samhällsentreprenörskap.

18 www.naturalstep.org/se/Startsida/

19 www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=588

20 www.sbs.ox.ac.uk/skoll/forum

21 www.socialenterpriseclub.com/conference/info.html

22 www.cipforum.org

23 www.innovationsbronvast.se

24 www.ungforetagsamhet.se

25 www.snilleblixt.nu/

26 www.drivhuset.se


Enstaka kurs på högskolenivå. Det finns idag exempel på kurser med inriktning mot samhällsentreprenörskap som exempelvis den som Intize har tagit initiativet till på Chalmers. Det finns även exempel på entreprenörskurser med en bredare ansats som t.ex. den som Malin Gawells har genomfört på KI/SU, samt Mälardalens Högskolas kurser. Även Chalmers Entreprenörsskolas alumnikurs ”Appreciative Leadership” är ett exempel på en relevant utbildningsinsats. En idé är att låta ett nätverk av högskolor utveckla en gemensam kurs i samhällsentreprenörskap på högskolenivå, med en gemensam kursplan och en bank med föreläsare, samt någon form av IT-stöd som gör distansutbildning möjlig. Genom att göra utbildningen aktions-orienterad, kan studenterna få arbeta med egna praktiska projekt med koppling till pågående forskning. Målsättning att deras projekt ska kunna ingå i Innovations-banken.

Högskoleprogram. Idag finns inget helt högskoleprogram inriktat mot samhällsentreprenör-skap. Exempel på magister/master-program med inriktning mot entreprenörskap finns på Chalmers Entreprenörskola27 samt Babson College28. Dessa har utvecklats från ett fokus på enbart företagande till att även omfatta andra typer av entreprenörskap. Sådana program skulle kunna vara kopplade till UN Global Compact29, vilket endast Centre for Ethics and Economics30 vid Handelshögskolan i Stockholm gör i Sverige idag.

Processledarutbildning. Denna typ av utbildning utgår från ett behov av personer som kan arbeta inom insatser som till skillnad från projekt inte har så tydliga ramar, utan ställer stora krav på samverkansförmåga. Ett exempel är Kaospiloternas magisterutbildning på Malmö högskola31. En kortare variant ges även av kommunalförbundet GöteborgsRegionen32

Kunskapsvalidering. Det finns idag individer med lång utbildning, som har behov av att få sina kompetenser validerade och till viss del också utvecklade. Delprojektet ”K>SE:s” har tagit fram ett förslag till en valideringsprocess (se Del 2). Ett exempel på en organisation som arbetar med validering är Meritea33, ett dotterbolag till kommunalförbundet Göteborgs-regionen.

Affärsplanstävling. Idag finns många exempel på affärsplanstävlingar. I Sverige har vi goda erfarenheter av tävlingar inriktade mot nyföretagande som t.ex. Venture Cup34, men även bredare ansatser som t.ex. Brewhouse Innovations satsning på innovativa affärsidéer inom upplevelseindustrin: My Mission35. Dessa tävlingar har en viktig funktion som marknads-förare av företeelsen, men också som kompetensutveckling, infångning och spridning av idéer. Det finns idag flera exempel på sådana tävlingar internationellt som har mer av en

27 www.entrepreneur.chalmers.se

28 www.babson.edu/eship

29 www.unglobalcompact.org

30 www.hhs.se/CEE/

31 www.edu.mah.se/SGKAP/

32 www.gr.to

33 www.meritea.se

34 www.venturecup.se

35 www.mymission.se


inriktning mot samhällsentreprenörskap som t.ex. Social Innovation Forum i Boston36 och tidskriften Fast Companys37.

Kortkurser. Det finns behov av att tillhandahålla aktionsbaserad kompetensutvecklings-insatser inriktade mot handläggare och politiker i syfte att skapa bättre förståelse för hur nationella, regionala och kommunala organ kan stötta samhällsentreprenörer. Ett exempel på en organisation som arrangerar liknande kurser är Framtidsbygget38.

Coachning. Olika typer av coachningsinsatser ges idag till småföretagare som t.ex. Business Region Göteborgs Tillväxt2000-program39. Programmet kombinerar coachning från erfarna affärsutvecklare med nätverksmöten där man utbyter erfarenheter med varandra. På samma sätt fungerar Dahméninstitutets/Vinnovas Processledarnätverk40. Också Innovationsbron Väst Inkubatorskompetensprogram41 är ett exempel på denna form av kompetensutveckling. Även samhällsentreprenörer kan vara i behov av kompetensstöd, och ett exempel på konsulter som tillhandahåller detta är Root Cause42 i Boston.

Handbok. Stöd kan även ges i form av en handbok, som antingen kan användas på egen hand separat eller som en del i en utbildning. Ett exempel på detta är den handbok som tagits fram av Venture Cup. Arbetet med att ta fram och uppdatera en sådan handbok är också en utmärkt aktivitet för att skapa diskussion kring vad som är viktigt att betona.

Interaktiv mötesplats/Future Center. På den workshop som var inriktad mot kompetensut-veckling diskuterades bland annat de möjligheter om erbjuder sig genom att utveckla lokaler som till sin utformning och tillhörande metodik stödjer kreativitet och samverkan. Exempel på en sådan mötesplatser är Ekocentrum43 i Göteborg, men även de olika Future Centers i Europa som samarbetar i ett nätverk44. I Sverige var Skandia Future Center en föregångare inom detta område.

6.3.3 Forskning Forskningsprogram. För att skapa en långsiktig kunskapsutveckling inom ett område är det en fördel att koppla på ett forskningsprogram. Detta har exempelvis Vinnova gjort vad gäller satsningen på regionala tillväxtprogram, men även Riksbankens Jubileumsfond vad gäller civilsamhället och ideell sektor. En långsiktig satsning på interaktiva forskningsprojekt om och med samhällsentreprenörer skulle exempelvis kunna ha ett speciellt fokus på utveckling av samverkansroller samt integrering av forskningen i de regionala utvecklingssatsningarna samt givetvis långsikt påverka relevanta högskoleutbildningar både till form och till innehåll.

36 www.socialinnovationforum.org/

37 www.fastcompany.com/social/

38 www.framtidsbygget.se

39 www.businessregion.se

40 www.dahmeninstitutet.se

41 www.innovationsbron.se/Bazment/643.aspx

42 www.rootcause.org

43 www.ekocentrum.se

44 www.iccommunity.com/prod_futurecenter.shtml


Det skulle också kunna utveckla indikatorer och sätt att mäta vilka effekter som samhälls-entreprenöriella insatser ger upphov till.

Nationell forskarskola. Ett sätt att säkra framväxten av forskare inom ett speciellt område är att starta nationella forskarskolor, vilket exempelvis KK-stiftelsen har gjort. En gemensam forskarskola som syftar till att utveckla en ny generations interaktiva aktionsforskare som samtidigt är samhällsentreprenörer skulle dessutom kunna vara en motor för metodutveckling inom området. En sådan forskarskola skulle också kunna samverka med ett master/magister-program med liknande inriktning samt skulle kunna bidra till att överbrygga det gap som ofta finns mellan praktisk och akademisk relevans. I de intervjuer som gjorts med entreprenörskapsforskare inom projektet kan konstateras många under senare år gjort positiva erfarenheter kring interaktiv entreprenörskapsforskning som bådar gott för att grund finns för en nationell forskarskola med kopplade forskarprogram, konferenser, etc. Denna typen av aktiviteter skulle kunna ge stora mervärden. Ytterst handlar det om att koppla humanistisk/samhällsvetenskaplig forskning till samhällsnyttiga processer vare sig med mer teknisk/medicinsk ursprung eller med ursprung från andra sektorer i samhället.


7 Förslag till plattform för samhällsentreprenörskap Syftet med detta avsnitt är ge förslag till utvecklingen av en plattform för samhälls-entreprenörskap. Vi inleder avsnittet med en redovisning för de utgångspunkter och principer som vi genom intervjuer, workshopar och studiebesök kommit att se som gemensamma och grundläggande. Därefter ger vi tre förslag till utveckling av en plattform:

• Nationell plattform – samlad ansats uppifrån • Regional plattform – samlad ansats underifrån • Aktiviteter – spridda insatser med gemensamt mål

7.1 Grundläggande utgångspunkter och principer Det finns en stor lärdom i att ta del av utvecklingen av det system som idag på nationell och regional nivå stöttar det traditionella entreprenörskapet och skapandet av nya bolag. Här hittar vi organisationer och verksamheter som t.ex. Innovationsbron, Ungt Entreprenörskap, CONNECT, Venture Cup, Almi, entreprenörskolor på universiteten, inkubatorer, forsknings-centra, och Science Parks. Dessa opererar ofta på egen hand, men samlas ibland till gemen-samma insatser som t.ex. Entreprenörsdagen i Göteborg. De utgör också en kombination av organisationer från offentlig sektor, akademi och näringsliv.

Genom att på nära håll ha följt och medverkat i detta arbete har vi lärt oss vikten av att bygga system, men också att detta tar tid och måste utgå från regionala förutsättningar och människors egna initiativ om det skall bli hållbart långsiktigt. En central insikt i detta arbete är betydelsen av projekt-baserat lärande där projektarbete och kompetensutveckling ömse-sidigt förstärker varandra. Nedan beskriver vi några av de grundläggande utgångspunkter och principer för en plattform för samhällsentreprenörskap, som framkommit genom intervjuer, workshopar och studiebesök. De är indelade i olika områden, även om vissa punkter hänger ihop.

7.1.1 Vision för plattformen Vi föreställer oss en plattform som tar sin utgångspunkt i det samhällsentreprenöriella initiativet och som skapar ett nätverk av engagerade individer och organisationer som till-sammans ger stöttning i form av legitimering, forskning, finansiering och kompetensut-veckling. Inom vart och ett av områdena finns en eller flera aktörer som agerar motor för just detta område, men som också samverkar med andra organisationer. Gemensamt för alla insatser är en värdegrund som kommuniceras, men också utvecklas i dialog. Plattformen har ett tydligt syfte, nämligen att bidra till Sveriges utveckling genom att systematiskt tillämpa ett projektbaserat lärande.


Figur 9. Vision för plattform för samhällsentreprenörskap.

Samhällsentreprenöriell vision för Sverige

2017 är Sverige en förebild i världen i det att aktörer från samhällets alla sektorer vågar, vill och kan expandera sina roller och i gränsöverskridande samverkan framgångsrikt utvecklar innovativa samhällsnyttiga initiativ.

Genom insatser på nationell, regional och lokal nivå har vi skapat en plattform som på ett systematiskt sätt fört samhälls-entreprenören och samhällsentreprenörskap framåt.

Ett annat sätt att uttrycka visionen är att säga att man med en satsning på en plattform kan åstadkomma att samhällsentreprenörerna (a) blir fler och sprider sig också till fler områden än de verkar på idag, (b) växer både som individer och vad gäller deras kunskaper, samt (c) rekryteras också från fler områden. Sammantaget kan alltså en plattform ge upphov till fler samhällsentreprenörer, men framför allt att de kan uträtta mer och med högre kvalitet.

7.1.2 Distribuerat ägande och finansiering Samhällsentreprenörskap som verksamhet ställer krav på alla inblandade, såväl utförare som finansierare. Entreprenörskapet ger genom sin kreativa drivkraft upphov till nya former för verksamhet, finansiering och ledning. Detta är givetvis en kraft att värdesätta och nyttja, men också viktig att beakta.

• Kvadrupel helix. Samhällsentreprenörskap är en viktig fråga för hela samhället, vilket också bör speglas av ägande och finansiering. Offentlig sektor, akademi, näringsliv och ideell sektor bör alla ges en möjlighet att medverka och få inflytande över utvecklingen.

• En kombination av nationell och regional. Plattformen bör kombinera en nationell nivå med en regional, för att stötta lokala initiativ. Eftersom de regionala förutsätt-ningarna är olika, kommer de regionala plattformarna sannolikt att ta olika form till inriktning, organisering och finansiering.

• Från projekt till plattform. Finansieringen måste vara långsiktig och inte projekt-orienterad. Hellre få men långsiktiga satsningar, med fokus på spridning av goda erfarenheter.

• Spridd finansiering. Finansiering bör ske på olika sätt och kombinera regionala och nationella insatser. Fler aktörer än ägarna kan komma att finansiera verksamheten.

7.1.3 Lärande ledning Oavsett nivå på plattform och grad av bas i nätverkande, så krävs någon form av lednings-funktion där vi rekommenderar följande egenskaper.


• Välkomponerad styrelse. Styrelse bör vara en kombination av finansiärer (51%) och genomförare (samhällsentreprenörer). Detta för att säkerställa en kombination av långsiktig utveckling med en nära koppling till kärnverksamheten.

• Bred ledningsfunktion med praktisk förankring. Ledningsfunktionen bör arbeta med en kombination av utveckling, uppföljning och koordinering av utförande, samt också vara engagerade i verksamhet som ligger nära den samhällsentreprenöriella praktiken.

• Äta sina egna grönsaker. En viktig uppgift för de organisationer som stöttar SE-plattformen är givetvis att skåda inåt i den egna organisationen för att se på vilket sätt som den arbetar samhällsentreprenöriellt och hur den genom sina egna medel kan påverka utvecklingen. Exempelvis kan krav ställas på FoU-satsningar att redovisa enligt ”triple-bottom-line”.

7.1.4 Vad – Inriktning på verksamhet Den exakta inriktningen på plattformen är givetvis avhängig val av utförande och utförare. Emellertid kan vi genom vår undersökning konstatera att följande komponenter är angelägna oavsett inriktning:

• Bortom att täppa sprickor i välfärden. Till skillnad från USA och Storbritannien med sin inriktning lösa brister i offentliga system med Social Entrepreneurship så menar vi att Sverige har en unik möjlighet att arbeta med samhällsnyttig innovation som ger ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.

• ”Societal Entrepreneurs just wanna have FUN”. Återkommande önskemål om inriktning på en plattform för samhällsentreprenörskap är att den ska kombinera interaktiv forskning, utbildning och nätverkande (FUN). Omfattningen på denna verksamhet kan komma att variera över tid samt region, men nedanstående graf illustrerar en rekommenderad fördelning av insatser.

• Bredare definitioner av entreprenörskap. En plattform som ska stötta samhälls-entreprenörskap bör skapa sin egen definition av entreprenörskap som utöver marknadens bedömning är grundad i individen och samhällets behov av samhällsentreprenöriellt agerande.

• Flexibel inriktning. Resultaten av satsningar på samhällsentreprenörskap är väldigt varierande. Därför bör den stödjande plattformen eller strukturen också vara flexibel och präglas av en uppsättning grundläggande principer. Aktiviteter och projekt utförs och finansieras i olika grad av plattformen, men alla kvalitetssäkras och märks.

• Synliggör och legitimera inåt och utåt. Just priser och utmärkelser är ett utmärkt sätt att synliggöra och legitimera samhällsentreprenörskap som en viktig kraft i samhället. Ett annat sätt är att certifiera och validera samhällsentreprenöriell kompetens. Det är viktigt att skapa transparens i en plattform som ska vara tillgänglig för så många som möjligt, så synliggörandet gäller även inåt i plattformen. Lyft och marknadsför de goda resultaten, de nyttiga erfarenheterna och den hårda kunskapen som ligger bakom samhällsentreprenörerna.

7.1.5 Hur – Utförande av verksamhet Även karaktären på själva utförandet är givetvis beroende av utförare och av inriktning på verksamheten. Dock har vi uppmärksammat följande mer generella drag vi rekommenderar:


• Samverkande och självorganiserande system. Plattformens arbete är avhängigt att flera aktörer arbetar för att skapa ett sammanhängande system. Kommunikation, delande av resurser och genomförande av gemensamma aktiviteter är därför viktiga komponenter. Självorganisering är också en viktig princip, där de egna initiativet bejakas inom ramen för en gemensam grund.

• Kombination av virtuell närvaro och mänskliga möten. Karaktären hos modernt kunskapsarbete kräver en kombination av IT-stöd och fysiska möten. Det gäller också att inkludera olika former av media för spridning av erfarenheter och information, speciellt för att kunna nå och engagera de unga.

• Open Source-kultur. Plattformen bör bygga på en sk Open Source-kultur, som förutsätter ett brett delande av erfarenheter, men som också möjliggöra olika typer av verksamheter inklusive kommersiella. Givetvis ska det inte finnas ett tvång att dela allt, men delning uppmuntras och belönas.

• Integrering av roller och aktiviteter. Plattformen bygger på ett antagande om att det finns en stor fördel i att integrera (a) olika typer av aktörer som t.ex. praktiker, forskare, utbildare, policymakers i ett gemensamt nätverk, samt (b) olika former av aktiviteter som t.ex. forskning, praktiska projekt, utbildning, informationsspridning.

• Virtuell nationell nivå med regionala funktionärer. Den nationella nivån förutsätts vara virtuell, där funktionera sköts av regionala funktionärer som t.ex. högskolor, institut eller företag. Över tiden kan funktionärerna skifta.

7.2 Förslag till inriktning på plattformsbyggande Som vi ser det finns tre huvudalternativ för den långsiktiga utvecklingen. Visionen är den samma vad gäller plattformens slutgiltig funktioner och organisering, men vägarna dit skiljer sig åt. Dessa alternativ är:

Nationell plattform som skapar regionala förutsättningar

Regional plattform som sprider sig

Aktiviteter – spridda insatser med gemensamt

mål

De två första alternativen lägger tonvikt vi skapandet av strukturer, på nationell respektive regional nivå. I det tredje alternativet fokuseras främst framgångsrika aktiviteter, medan strukturerna får växa fram successivt. Samtliga förslag förutsätter dock en kombination av omedelbar handling och långsiktig utveckling, liksom också att målsättningen är att bygga ett hållbart system utifrån en tydlig värdegrund.

Den väg vi absolut förordar är en kombination av en nationell och regional plattform. Vi rekommenderar endast det tredje alternativet som en kortsiktig lösning för att ta vara på det skapade momentumet och samla fler aktörer om så krävs, för att sedan gå över i någon av de andra formerna.


Nedan beskrivs dessa alternativ i form av vilka aktiviteter vi rekommenderar som start. Dessa är indelade i aktiviteter som kräver stort mått av nyutveckling (Utveckling), sådana som är mer inriktade mot regelbunden verksamhet (Utförande), samt sådana som fokuserar organisatoriskt lärande (Uppföljning).

7.2.1 Nationell plattform som skapar regionala förutsättningar Denna ansats utgår från att först bygga upp en stark nationell plattform form av aktiviteter som är gemensamma för aktörer från hela Sverige i kombination med en process för regional utveckling. Aktiviteterna spänner från sådana som kräver relativt liten förberedelse som t.ex. att arrangera nätverksträffar, till sådana som kräver mer utvecklingsarbete som t.ex. inrättande av ett forsknings- eller expertkompetensprogram samt sådana som kräver omfattande planering som t.ex. upprättande av en fond. Den regionala utvecklingsmodellen utvecklas i samarbete med regionerna genom ett iterativt arbete.

Utveckling • Utveckla en Innovationsbank • Utveckla en metodik för att utveckla regionala plattformar utifrån

deras förutsättningar • Utveckla en fond • Utveckla en modell för värdering av samhällsentreprenöriella

insatser • Utveckla ett valideringsprogram • Utveckla modell för ägande och ledning

Utförande • Fortsätta driva www.samhallsentreprenor.se • Genomföra nätverksträffar • Genomföra en nationell konferens • Genomföra regionalt utvecklingsarbete • Genomföra nationellt forskningsprogram • Genomföra ett sammanhållet utbildningsprogram

Uppföljning • Följa upp de samhällsentreprenöriella insatser som fonden stödjer • Följa upp plattformens arbete i stort

Finansiering förutsätts komma från en kombination av nationella aktörer. Ägandeformen bör dock vara öppen till sin karaktär, så att även andra typer av aktörer kan ansluta sig med tiden. Ett förslag är att associationsformen blir förening, som exempelvis Reglab45 i Danmark. Som beskrivits ovan, förutsetts verksamheten drivas av olika regionala aktörer i samverkan. Nedan beskrivs några av de mer omfattande förslagen till insatser i mer detalj.

Ett rekommenderat första steg vad gäller etableringen av en nationell plattform är att i en serie av workshopar och med KK-stiftelsen som värd samla olika aktörer till strukturerade diskussioner kring den fortsatta utvecklingen, baserat på det material som redan finns framtaget. Ett annat första viktigt steg är att arbeta med marknadsföring och begrepps-etablering, eftersom ett attraktivt begrepp underlättar samverkan, vilket inte minst erfarenheterna från KK-stiftelsens satsning på ”upplevelseindustrin” visar.

45 www.reglab.dk


7.2.1.1 Innovationsbank för spridning och legitimering

En bank med rika beskrivningar av samhällsentreprenöriella insatser kan utgöra en viktig motor för att sprida erfarenheter och skapa legitimitet. Genom att använda Internet som plattform är det enkelt att både samla in och distribuera fallbeskrivningar. Arbetet med att utforma kriterierna blir också en bra motor för diskussion kring vad som karaktäriserar lyckade samhällsentreprenöriella initiativ.

7.2.1.2 Fond för samhällsentreprenöriella initiativ

Under lärresan till USA träffade vi fonden New Profit46 var specialitet är att stödja NGOs som vill ge sig in i en omfattande expansion. Dessa har utvecklat kriterier för vilka insatser som kan vara intressanta, samt för vad de måste uppnå för att få fortsatt finansiering. Verksam-heten är organiserad kring ett antal filantroper och har en nära koppling till Michael Porters konsultföretag Monitor, som bland annat bidrar med pro bono-arbete. Ett förslag är att utveckla en liknande fond i Sverige för samhällsentreprenöriella projekt. Arbetet med att starta en sådan fond beräknas vara utsträckt i tiden, då det omfattar att skapa en hållbar finansiell modell och grupp av finansiärer.

7.2.1.3 Modell för värdering av samhällsentreprenöriella insatser

Det är av stor vikt att ett av de första forskningsprojekten som startas handlar om att fånga och värdera den nytta som samhällsentreprenöriella initiativ skapar. Ett forskningsprojekt som syftar till att ta fram sätt att mäta framgång för samhällsentreprenöriella initiativ, gärna med koppling till ”triple bottom line” (Savitz & Weber, 2006) bör därför starta tidigt. Resultaten från arbete kan användas av exempelvis fonden, men även för andra typer av uppföljningar regionalt, nationellt eller internationellt. Universitetet i Lund med Leif Edvinsson i spetsen har arbetat med modeller för att värdera olika former av kapital och är därför en kandidat för att leda en sådan insats.

Ett sätt att bedriva detta arbete är att involvera ett samhällsentreprenöriellt initiativ och följa det. Ett initiativ som genom KK-stiftelsens satsning på Projekt Samhällsentreprenör har kunnat utveckla och expandera sin verksamhet är Intize (se Del 2). Genom att följa Intize ytterligare skulle ny kunskap kunna utvecklas t.ex. kring vilka kriterier man bör ha för att satsa på initiativ som vill expandera samt hur man kan mäta deras framgång.

7.2.1.4 Validerings- och kompetensutvecklingsprogram i samhällsentreprenörskap

Delprojektet ”K>SE” har tagit fram ett förslag till tillvägagångssätt för att skapa en valideringsmodell för samhällsentreprenöriell kunskap, utifrån erfarenheter inom kultur-sektorn (se Del 2). Detta inbegriper i ett första steg en förstudie för att i detalj planera arbetet och engagera de nationella och regionala aktörer som krävs för att sedan genomföra både valideringsprogram och de kompetenshöjande aktiviteter som behövs.

7.2.1.5 Nationellt forskningsprogram med inriktning mot samhällsentreprenörskap

Redan under den första workshopen, som hade en inriktning mot forskning, kom förslag från flera håll om att skapa ett nätverk av forskare med intresse av att samverka. Efter workshopen har flera möten hållit kring idén om att dra igång en seminarieserie som en start på ett mer omfattande samarbete. Detta initiativ skulle kunna stärkas ytterligare genom ett nationellt forskningsprogram med inriktning mot samhällsentreprenörskap. Genom en aktions-forskningsbaserad inriktning skulle ett sådant program snabbt kunna få påverkan på olika former av insatser. Projekt Samhällsentreprenör har redan identifierat ett antal

46 www.newprofit.com


samhällsentreprenöriella initiativ som skulle vara intressanta att följa, samt även ett antal forskningsprojekt som redan är igång och därmed kan utgöra en viktig kunskapskälla att ösa ur vid utformningen av programmet. Ett sådant forskningsprogram skulle eventuellt också kunna kopplas till EUs inriktning i 7:e ramprogrammet mot sociala plattformar47.

7.2.1.6 Sammanhållet utbildningsprogram

Genom att starta ett sammanhållet program för kompetensutveckling i linje med tidigare satsningar från KK-stiftelsen skulle exempelvis arbetet med att utveckla en gemensam högskolekurs på magister/master-nivå i samhällsentreprenörskap få en tydlig plattform. Programmet skulle också kunna samverka kring att tillhandahålla en palett av relaterade kurser samt informera om och utvärdera dessa. Redan idag finns ett embryo till detta genom det akademiska nätverk som är under utveckling. En nationell forskarskola i vilken samhällsentreprenörer verksamma i olika typer av samhällsentreprenörskap doktorerar bedöms också kunna få stor effekt (se vidare ovan).

7.2.2 Regional plattform som sprider sig Denna ansats börjar istället i en eller ett fåtal regioner som redan uppvisar framgång inom det samhällsentreprenöriella området. Genom att stödja utvecklingen av funktioner inom denna/dessa regioner skapas en bas av erfarenheter som sedan kan växlas upp till en nationell nivå, samt spridas till fler regioner. Delar av den spridningsmetodik som utvecklats av Intize kan användas här, Cajú Branchizing (se Del 2). Fokus i denna ansats blir att skapa samverkan mellan regionala aktörer, för att tillsammans bygga upp en långsiktig satsning. Gemensamma utbildningsinsatser blir här centrala, vilka skapar samverkan mellan praktiker, forskare och utbildare. Även i detta fall består ansatsen av en blandning av insatser med olika omfattning och tidshorisont. En viktig aspekt blir att parallellt med den regionala uppbyggnaden även arbeta med att utveckla en nationell plattform utifrån de erfarenheter som skapas.

Ett första rekommenderat steg i denna riktning vore att genomföra det regionala utvecklings-arbete som beskrivs nedan, som samlar relevanta aktörer för att identifiera både befintliga resurser och framtida behov.

Utveckling • Utveckla en/flera kurser/utbildningar • Utveckla en metodik för att utveckla regionala plattformar utifrån

deras förutsättningar • Utveckla en regional fond • Utveckla en modell för värdering av samhällsentreprenöriella

insatser • Utveckla nationell plattform med modell för ägande och ledning

Utförande • Genomföra regionala nätverksträffar • Genomföra regional utbildning • Genomföra regionalt utvecklingsarbete

Uppföljning • Följa upp de samhällsentreprenöriella insatser som den regionala fonden stödjer

• Följa upp plattformens arbete i stort

Flera av de föreslagna insatserna har stora likheter med dem som beskrevs ovan i den nationella inriktningen. Nedan presenteras därför de mer regionalt inriktade initiativen. 47 cordis.europa.eu/fp7/


7.2.2.1 Regional processledarutbildning med inriktning mot samhällsentreprenörskap

Flera aktörer inom VGR har indikerat ett behov av någon form av kompetensutvecklings-insats riktad till dem som idag har eller kommer att få uppdrag med stora inslag av process-ledning. Inom regionen drivs idag flera tillväxtkluster som t.ex. Microwave Road och Center of Visualization, tvärvetenskapliga FoU-centra som t.ex. Safer48 och utvecklingsprojekt om t.ex. ”Healthcare Innovation & Growth”. Det är av gemensamt intresse att säkerställa kompetensen hos ledarna för dessa initiativ, men också att skapa en karriärutveckling för dem.

En insats inom detta område skulle kunna ske i samverkan mellan aktörer som t.ex. Chalmers, Göteborgs universitet, VGR, Business Region Göteborg, GöteborgsRegionen, Länsstyrelsen och Innovationsbron Väst. Förslag till huvudman för insatsen är Chalmers. Aktiviteterna skulle omfatta utformning av kursplan och lämpliga lärare/coacher, genomförande och utvärdering av utbildningen. En nära samverkan med Dahméninstitutets processledarnätverk bör även ingå.

7.2.2.2 Regionalt utvecklingsarbete med inriktning mot samhällsentreprenörskap

Även om detta projekt har haft fokus på Västra Götalandsregionen har vi ändå genom våra workshopar, intervjuer och researcharbete noterat att det pågår många bra processer i flera delar av landet. Vi skulle därför vilja utveckla ett regionalt startpaket som har till uppgift att identifiera vilka byggstenar som redan finns på plats i regionen som stödjer det samhälls-entreprenöriella, samt tillsammans med relevanta aktörer utveckla strategier för att stärka det befintliga och utveckla nya initiativ.

Arbetet skulle främst bestå av följande moment: (a) förarbete i form av identifiering av relevanta aktörer och initiativ, (b) en bred workshop med relevanta aktörer och även inbjudna från andra regioner för att utforska hur samhällsentreprenörskap kan integreras i befintliga strukturer, vilka eventuella nya initiativ som behövs, samt vilka framtidens ledare är och vilka kompetensutvecklingsbehov de har, (c) en serie mindre workshopar/möten för att realisera initiativ, samt (d) rapportering i form av ansökningar till exempelvis de regionala tillväxtprogrammen.

Som vi har beskrivit tidigare, så har Västra Götalandsregionen utvecklat ett starkt system för att stödja nyföretagandet. Här finns ett innovationssystem med många aktörer med tydliga om än delvis överlappande roller, etablerade gemensamma aktiviteter som t.ex. Entreprenörs-dagen, och samverkansstrukturer som Inkubatorskompetens. Vad gäller mer samhälls-entreprenöriella insatser så sker även detta. VGR ger exempelvis stöd till Katapult49, en ny inkubator med inriktning mot hållbar utveckling. Man gör en tydlig satsning på ett breddat entreprenörsbegrepp i sin satsning på skolorna (Johansson, 2007). VGR har även börjat arbeta med frågan kring mikrolån, samt initierat ett innovationsprogram med inriktning mot hälsa och sjukvård. VGR skulle därför lämpa sig väl för att tillämpa det regionala startpaketet på, för att på så sätt kunna utveckla ett systematiskt tillvägagångssätt som drar nytta av erfaren-heter från att utveckla ett innovationssystem för nyföretagande. Ett pedagogisk grepp i detta arbete skulle vara att utgå från verkliga samhällsentreprenöriella insatser som har kommit olika långt i sin utveckling, för att på så sätt analysera vilken typ av stöd de har fått och även

48 www.chalmers.se/safer

49 www.katapultofsweden.se


se hur systemet skulle kunna utvecklas för att ge ett ännu bättre support. Exempel på sådana insatser är Lärjeåns trädgårdar50, Världsbyn och Intize.

Finansiering förutsätts ske från en blandning av nationella och regionala aktörer. Modellen bygger på att regionala aktörer mot bakgrund av erfarenheter och intresse växlar upp aktiviteter så att t.ex. en nätverksträff kan växa till en nationell konferens och så småningom till ett internationellt evenemang.

7.2.3 Aktiviteter – spridda insatser med gemensamt mål På liknande sätt som den regionala ansatsen bygger denna inriktning på kraften hos lokala initiativ. Här är syftet att skapa en möjlighet för driftiga samhällsentrenörer av olika slag att få stöttning i form av coachning, finansiering och legitimitet, oavsett regional härstamning. En funktion tillsätts som har i uppgift att sprida information om möjligheterna till stöttning, behandla ansökningarna och utvärdera resultatet. Ett krav som bör ställas på deltagarna är att de medverkar i spridning av erfarenheter på olika sätt. Webbplatsen blir här ett centralt redskap för informationsspridning. Även i detta fall sker ett parallellt arbete med att utveckla en nationell plattform utifrån de erfarenheter som skapas.

Utveckling • Utveckla en modell för värdering av samhällsentreprenöriella insatser

• Utveckla nationell plattform med modell för ägande och ledning

Utförande • Fortsätta driva www.samhallsentreprenor.se

Uppföljning • Följa upp de samhällsentreprenöriella insatser som programmet stödjer

Finansiering förutsätts komma från en kombination av nationella aktörer. Arbetet bör delas in i en funktion som ansvarar för information, coachning och samordning, medan någon form av råd med god bredd i representationen ansvarar för urval av insatser som stöttas.

På forskningsworkshopen identifierades ett intresse av att omedelbart börja samverka vad gällde både forskning och utbildning. Ett förslag att starta en seminarieserie föddes och idéer kring att ha workshopar kring utformning av gemensamma utbildningar har diskuterats. En enkel åtgärd för att uppmuntra denna verksamhet skulle vara att arrangera några workshopar och seminarier, samt informera om dessa genom www.samhallsentreprenor.se samt skicka ut inbjudningar via den adresslista som insamlats.

Ett första steg i denna riktning är att bjuda in lämpliga personer att ingå i den grupp som skall fatta beslut om vilka samhällsentreprenöriella insatser som ska få stöd. Dessa bör sedan ta fram beslutskriterier samt en handlingsplan för hur information om möjligheten att få stöd skall spridas. Även att utforma utvärderingskriterier och vilka krav på informationsspridning som bör ställas bör ingå.

50 www.larjean.org


Referenser Algotson, S. och Daal, C. (2007), Mötesplatser för upplevelseindustrin – metoder för samproduktion av kunskaps- och kompetensutveckling, KK-Stiftelsen, Stockholm. http://www.kks.se/upload/publikationsfiler/motesplatser-for-upplevelseindustrin-2007-publ.pdf

Anderson, C. (2004). The Long Tail: Why the Future of Business Is Selling Less of More. Wired. October.

Alänge, S. (1987), Acquisition of Capabilities through International Technology Transfer, Doctoral Dissertation, Chalmers University of Technology.

Argyris, C. and Schön, D. (1974) Theory in practice: Increasing professional effectiveness, San Francisco: Jossey-Bass.

Berglund, K. (2007). Jakten på Entreprenörer - om öppningar och låsningar i Entreprenörskapsdiskursen. Doktorsavhandling. Ekonomihögskolan på Mälardalens Högskola.

Bjerke, B. (2005). Förklara eller förstå entreprenörskap?. Studentlitteratur, Lund.

Bright, D. S., Fry, R. E., & Cooperrider, D. L. (2006). Transformative Innovations for the Mutual Benefit of Business, Society, and Environment. BAWB Interactive Worksing Papers. Series 1 (1). http://worldbenefit.case.edu/research/paperseries/wp-content/uploads/2006/04/2006_0101A2_Bright1.pdf

Brugmann, J., & Prahalad, C. K. (2007). Cocreating Business’s New Social Compact. Harvard Business Review, February, 80-90.

Catford, J. (1998), “Social entrepreneurs are vital for health promotion – but they need supportive environments too”, Editorial, Health Promotion International, 13, pp. 95-98

Checkland, P. (1987). Systems thinking, systems practice. John Wiley, Chichester.

Chesbrough, Henry (2003) Open Innovation: The New Imperative for Creating and Profiting from Technology. Boston: Harvard Business School Press.

Collins, J. (2001). Good to Great: Why Some Companies Make the Leap... and Others Don’t. Collins.

Collins, J. (2005). Good to Great and the Social Sectors: A Monograph to Accompany Good to Great. HarperCollins.

Cooperrider, D., & Whitney, D. (2005). Appreciative Inquiry: A Positive Revolution in Change. Berrett-Koehler Publishers.

Debackere, K. and Veugelers, R., (2005) The role of academic technology transfer organizations in improving industry science links, Research Policy, 34, 321-342.

Ellström, P.-E., & Kock, H. (2004). Nya organisationsformer – nya krav på ledarskap? Tidskriften Synopsis, nr 5.

Etzkowitz, H. (2002). MIT and the Rise of the Entrepreneurial University. London: Routledge.

Etzkowitz, H. (2005). Trippelhelix – Den nya innovationsmodellen. SNS Förlag.


Florida, R. (2003). The Rise of the Creative Class: And How It's Transforming Work, Leisure, Community and Everyday Life. Basic Books.

Florida, R. (2007). The Flight of the Creative Class: The New Global Competition for Talent. Collins.

Gawell, M. (2007). Activitst Entrepreneurship. Attac’ing Norms and Articulating Disclosive Stories. Doktorsavhandling. Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.

Goss, S., & Leadbeater, C. (1998). Civic Entrepreneurship. Demos.

Hamrefors, S. (2005). Informatören som ledare i det globala nätverkssamhället. En femte reflektion från forskningsprojektet Verksamhetsnyttig information och kommunikation. Sveriges informationsförening/Handelshögskolan i Stockholm. (http://www.sverigesinformationsforening.se/omforeningen/vad/forskning/__upload/105210x270mm.pdf)

Henton, D., Melville, J. & Walesh, K. (1997). The age of the civic entrepreneur: restoring civil society and building economic community. National Civic Review, Summer, Vol. 86, No. 2, pp, 149-156.

Jacob, M., Lundqvist, M.A., & Hellsmark, H.(2003), Entrepreneurial transformations in the Swedish University System: the case of Chalmers University of Technology, Research Policy, 32, 1555-1568

Johannisson, B. (1985). Business and local community – Swedish experiences in bottom-p planning for local industrial development, Report 1985:4, University of Östersund.

Johannisson, B. (1991), Skola för samhällsentreprenörer – rapport från en utbilding av lokala projektledare, Centrum för Småföretagsutveckling, Högskolan i Växjö.

Johannisson, B. (2005), Entreprenörskapets väsen, Studentlitteratur, Lund.

Johansson, A.-L. (2006). Ungt entreprenörskap i Västra Götaland – En kartläggning över aktörer inom utbildningssystemet som arbetar med att främja entreprenörskap. Västra Götalandsregionen. Rapport Tillväxt och Utveckling 2006:3.

Johansson, I-L., Jönsson, S., & Solli, R. (2006). Värdet av förtroende. Lund: Studentlitteratur.

Jordan, T. (2006). Samhällsbyggets hustomtar – Att verka för förändring i säkerhetssektorns revirlandskap. Krisberedskapsmyndigheten. KBM:s Forskningsserie Nr 9.

Karlberg, F., & Ryberg, S. (2007). An explorative journey in understanding Social Entrepreneurship. C-uppsats, Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated Learning: Legitimate Peripheral Participation. Cambridge University Press.

Leadbeater, C. (1997). The Rise of the Social Entrepreneur. Demos.

Leadbeater, C. (2007). We Think. http://www.wethinkthebook.net/home.aspx

Lindgren, M., Lüthi, B., & Fürth, T. (2005). The MeWe Generation – What Business and Politics Must Know About the Next Generation. Bookhouse Publishing. Stockholm.

Mair, J., Robinson, J., & Hockerts, K. (2006). Social Entrepreneurship. Palgrave Macmillan


Martin, J. (2006). The Meaning of the 21st Century – A vital Blueprint for Esuring Our Future. London: Transworld Publishers.

Mau, B., Leonard, J., & Institute Without Boundaries (2004). Massive Change. Phaidon Press.

Palmås, K. (2003). Den barmhärtiga entreprenören – Från privatisering till socialt företagande. Stockholm: Agora.

Porter, M. E., & Kramer, M. R. (2006). Strategy and Society: The Link Between Competitive Advantage and Corporate Social Responsibility. Harvard Business Review, December 2006.

Prahalad, C. K. (2006). The Fortune at the Bottom of the Pyramid: Eradicating Poverty Through Profits. Wharton School Publishing.

Regeringskansliet (2001). Social ekonomi – en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt. http://www.socialakooperativ.com/acrobat_filer/soceksv.pdf

Savitz, A. W., & Weber, K. (2006). The Triple Bottom Line: How Today's Best-Run Companies Are Achieving Economic, Social and Environmental Success -- and How You Can Too. Jossey-Bass.

Stenström, E. (2007). Bered vägen för den goda entreprenören. Dagens Nyheter, 1 juni 2007, s. 4-5 Kultur.

Stern, N. (2006). Stern Review on the Economics och Climate change, HM Treasury, http://www.hm-treasury.gov.uk/independent_reviews/

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Söderberg, B. (2007). Entreprenör utan gränser. Stockholm: Bookhouse Publishing.

Södergren, B. (2005). Om lärandets roll i komplexa innovationssystem. Ur Innovationer – Dynamik och förnyelse i ekonomi och samhällsliv. (Red: Mats Benner) Studentlitteratur, Lund. http://www.ipf.se/UL/files/Larande%20o%20komplex.pdf

Westlund, H. (2001). Social ekonomi i Sverige – en sammanfattning. http://www.socialakooperativ.com/acrobat_filer/westlund.pdf

Yunus, M. (2005). Social Business Entrepreneurs Are the Solution. http://www.grameen-info.org/bank/socialbusinessentrepreneurs.htm

Yunus, M. (2007). De fattigas bankir. Stockholm: Bookhouse Publishing.


Appendix Nedan finns alla de personer listade som vi har varit i kontakt med under projektet genom utskick, intervjuer eller workshopar.

Namn Organisation Kontakt Intervjuad Workshop

Albert Edman Hållbarhetsrådet 1 Alexander Styhre Projektledning, Chalmers 1

Amelie Silfverstolpe Volontärbyrån 1 Anders Breitholtz Råvara-Kvarnen 1 Anders Granqvist Good Magazine 1 Angelica Hadzikostas Västra Götalandsregionen 1 Anita Tano Hälsogemenskapen AB 1 Anna Blombäck Högskolan i Jönköping 1 Anna Ostrowski Konst och Kulturutveckling 1 Anna Wagner Good Magazine 1

Anna-Karin Ågren Göteborgs universitet 1 Anna-Lena Heydar Our Generation 1 Anne Kolmodin ITPS 1 1 Annett Bawel VITTRA utbildning, Sjölins 1 Arne Eriksson Arne Eriksson Konsult 1 1 1 Bengt Belfrage GöteborgBIO 1 Bengt Carlsson Göteborgs universitet, Socialt arbete 1 Bengt Johannisson Högskolan Växjö 1 1

Bengt-Göran Bengtner Business Lighthouse, VinnVinn 1 1 1 Bernd Hofmaier Högskolan i Halmstad 1 Birgit Modh Världsbyn 1 1 Björn Bjerke Malmö Högskola/SU 1 1 1 Björn Sjöholm Connect Väst 1 Björn Söderberg Fair Enterprise 1 Boa Ruthström. Global utmaning 1 Boo Edgar GIBBS/MedCoast 1 1

Britta Drakenberg Waldorfskole-federationen 1 Camilla Boström Coompanion 1 Carin Daal KK-Stiftelsen 1 Carina Björkman Blue Turtle 1 Carlota Rivera Gomez JAK-banken Gbg 1 1 Caroline Wigren Högskolan i Jönköping 1 Christer Gustafsson Kulturmiljö Halland 1 1 1 Christian Jensen Handelshögskolan på GU 1 1

Christian Sjöberg Netclean Tech 1 1 Clas Mellby IVF 1 1 1 Clas Wahlbin Jönköping Science Park 1 1 Dan Sjögren Vinnova/Dahméninstitutet 1 1 1

Daniel Hjort Copenhagen Business School 1 Daniel Yar Hamidi Högskolan i Borås, CEA 1 1 David Lenefors Our generation, Coompanion 1 Dick Eriksson Innovationsbron Väst 1 1 Elin Skogens Motivera 1 Elisabeth Bergendal-Stenberg

KK-Stiftelsen 1 1

Elisabeth Hajtowitz FoU i Väst/GR 1 Elisabeth Mattsson Vägen Ut 1 1 Elisabeth Sundin Linköpings universitet 1 Ellinor Aaby Olsson Sveriges ungdomsråd 1 Emilia Nävås Kjellman Transfer 1 Eva Johansson NUTEK 1 1

Eva Moe KK-Stiftelsen 1 1 1 Farid Nolen Intize 1 1


Filip Wijkström Handelshögskolan i Stockholm, EFI 1 Flemming Norrgren Chalmers 1 1 Göran Andersson Vinnova 1 Göran Brulin ALI m m 1 Göran Fock Västra Götalandsregionen 1 1

Haky Jasim Kulturföreningen Bob 1 Hanna Strömberg Apprino 1 1 Hans Andréen StockholmDirect 1 1 1 Hans Pohl Vinnova, Chalmers 1

Helena Kovács Apprino 1 1

Helena Nilsson Västra Götalandsregionen 1 1 Henrik Florén Högskolan i Halmstad 1 Houda Zoubi Intize 1 Ida Rask Garden Gallery 1 Ingegerd Alatalo Rock City 1

Ingegerd Green GREEN psa 1 1 Ingrid Bexell Hultén Coompanion 1 1 Ingrid Elam Kaospiloterna, Malmö Högskola 1 1 Ismail Pelasayed Intize 1 1

Ivan Daza Blatteförmedlingen & Titicaco 1 Jan Forslund Coompanion & slup.se 1 1 Jan Johansson Globala Gymnasiet, Burgården 1 Jan Küchler Folkhögskolan i Bergsjön 1 Jan Schierbeck Skolverket 1 Jan-Evert Nilsson Circle/Lunds Universitet 1 Joakim Tell Högskolan i Halmstad 1

Johan Borg Intize 1 1 Johan Carlstedt Connect Sverige 1 Johan Gaddefors Högskolan i Gävle 1 Johanna Bringefalt GE - Göteborg 1 John Holmberg Chalmers, Naturliga Steget 1 1 Kajsa Lind Cirkus Cirkör 1 Kajsa Vedin Business Region Göteborg 1 1 Karen Williams CIP, Chalmers 1 1

Karin Berglund Högskolan Mälardalen 1 1 Karin Ingelhag Meritea 1 1 Karin Stenmar Dem Collective 1 1 Karl Palmås Handelshögskolan Göteborg 1 1 1 Karolina Palmér Ung företagssamhet 1 1 Kenneth Olausson innovation-impact.se 1 Lars Andersson CIP, Chalmers 1 1 Lars Christensen Circle Lunds Universitet/m m 1

Lars Ingelstam Linköpings universitet 1 1 Lars Jadelius Chalmers, Pilotprojektkontoret 1 1 1 Lars Marmgren Konsult 1 Lars Nordström GU, Reväst, politiker 1 1 Lars-Erik Norbäck Handels GU 1 Lars-Olov Lernberg Utbildningsförv. 1 Leif Edvinsson Lunds Universitet 1 1 Leila Berndtsson GR Utbildnings Centrum 1

Lena Blomberg Innovationsbron Väst 1 Lena Holmberg Apprino 1 1 1 Lena Westman Connect Väst 1 Lennart Nyström Snilleblixtarna 1 Lennart Olausson Business Region Göteborg 1 Linus Kallander Landsrådet för Sveriges ungdomsorg. 1 Louise Öberg Venture Cup Väst 1 Magnus Aronsson ESBRI 1

Magnus Klofssten Linköpings universitet 1


Maja Söderberg Sveriges ungdomsråd 1 Malin Gawell ESBRI, NUTEK 1 1 1 Mariah ben Salem Drivhuset 1 1 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1 1 Mark Webb Double Culture 1 1

Marthe Valkoufari Sverige2000 1 Martin Dahl Urban II - initiativet 1 1 1 Mary Walshok Connect 1 1 Mats Holmquist Högskolan i Halmstad 1 1 Mats Lundqvist CIP, Chalmers 1 1 1 Mats Williander Projektledning, Chalmers/Volvo Cars 1 Mattias Bergqvist Etikakademien 1 Maureen McKelvey RIDE/Chalmers 1

Max Lundberg Högskolan i Halmstad 1 Max Markusson Faktum 1 Merle Jacob Circle Lunds Universitet/Oslo Univ 1 Michael Schragger SSES, Stockholms entreprenörskola 1 Mikael Engström TilliT 1 1 Mikael Vilkas Brewhouseinnovation 1 1 Natalie Dian Framtidsbygget 1 1 Patrik Strömberg Apprino AB 1 1

Pelle Oskarsson Tidningen Tromb 1 1 Per Granqvist CSR i praktiken - blogg 1 Per Stenman Connectväst 1 Per Östling Profidema, Dalénum 1 1 1 Pernilla Baralt Global utmaning 1 1 1 Pernilla Svebo-Lindgren Kooperativet Vägen ut! 1 1 Peter Albinsson Oanade möjligheter 1 Peter Wahlberg Microwave Road 1 1

Pia Areblad Skådebanan, Airisprojektet 1 1 Putte Svensson Rock City 1 Pär Olofsson Equal Egenanställning 1 1 Ranja Alkourdi Starcoachning 1 Roger Strömberg Business Region Göteborg 1 Rolf Enqvist, Hälsogemenskapen AB 1 Rolf Wolff Rektor Handels 1 Saad Muhialdin Kulturföreningen Bob 1 1 1

Samir Sveriges ungdomsråd 1 Sanne Ollila Chalmers/CIP 1 Sasja Beslik Banco Fonder 1 Simon Eisner GE - Göteborg 1 Sofia Börjesson CBI/Chalmers 1 Stefan Krook God El 1 Stina Algotson KK-stiftelsen 1 1 Susanne Edfeldt NUTEK & Hållbarhetsrådet 1

Susanne Sweet Handelshögskolan Stockholm 1 1 Svante Brunåker Högskolan i Gävle 1 Sven Bartilsson Coompanion & NESE 1 1 Sven Kylén Högskolan Väst 1 1 Sverker Alänge Chalmers 1 1 Thomas Ekberg Västra Götalandsregionen, Sverige

2000 1

Thomas Jordan Göteborgs universitet 1 1

Thomas Liljenberg StockholmDirect 1 1 1

Tobias Dalhammar Malmö Högskola 1 1 Tomas Eskilsson Film i Väst 1 1 Tomas Hellström Centrum för entreprenörskap/Olso

univ 1

Torbjörn Stensson Angereds Gymnasiet 1


Torbjörn Stjernberg Handelshögskolan/Göteborgs univ 1 Torkel Andersson Västra Götalandsregionen 1 1 1

Ulf Gustavsson Högskolan i Borås 1 1 Ulf Petrusson CIP/Handelshögskolan Göteborgs

univ 1

Ulrich Hillebrand Angereds Teatern 1

Viktoria Ekegren Katapult & Kreaprenör 1 1 Wiktoria Glad FORMAS 1 1 Yvonne Svensson Multikult 1 Zanyar Adami Gringo 1 Åsa Lindholm Dahlstrand Högskolan i Halmstad 1 178 57 42


DEL 2. RAPPORTER FRÅN DELPROJEKTEN De insikter och förslag som presenterades i Del 1 baserar sig till största delen på de erfarenheter som skapats inom ramen för de olika delprojekten. I Del 2 presenteras varje delprojekt för sig, som ett sätt att ge möjlighet till fördjupning. Vi har också velat ge varje delprojekt en möjlighet att kommunicera just sina erfarenheter och åsikter, för att få en mångfald i röster, både vad gäller innehåll och form. För den vetgirige finns det dock ännu mer material att fördjupa sig i på www.samhallsentreprenor.se.

Delprojekten utformades redan från början för att på olika sätt och i olika stor utsträckning svara på de frågor som var huvudprojektets utgångspunkt. Våra pilotprojekt ”Intize Packaging” och ”K>SE” fokuserade främst identitet samt behov. De är ju samtidigt exempel på aktörer och byggstenar, samt ger också konkreta förslag till fortsatt verksamhet inom respektive område. Pilotprojekten syftade till att ge en konkret upplevelse av det samhälls-entreprenöriella arbetet.

Genom intervjuer och workshopar utforskade vi frågor kring identitet, behov och förslag, där vi samtidigt identifierade aktörer och byggstenar, både regionalt och nationellt. Lärresan gav en internationell dimension till detta utforskande.

Arbetet med att skapa dessa upplevelser och detta utforskande resulterade också i utveckling av arbetssätt och verktyg, som syftade till att skapa en första grund för en kommande plattform.

Delprojektsrapporterna är alla fristående och kan därför läsas i vilken ordning som helst. Flera av dem refererar till den lista över organisationer som projektet har interagerat med (se Appendix 1). Samtliga beskriver syfte, metod, och resultat samt innehåller reflektioner och rekommendationer framåt.

se rapport del 1 070630 kkprojekt samhällsentreprenör 3 (55) del 1 förord under de senaste...

Documents