seb-rapport: exportdriven tillväxt stärks i Östeuropa när inhemsk efterfrågan vaknar

8/7/2019 SEB-rapport: Exportdriven tillvxt strks i steuropa nr inhemsk efterfrgan vaknar

1/24

Exportdriven tillvxt strksnr inhemsk eterrgan vaknar

Tema: Inationsefekterrn global rvaruprischock

Eastern European

OutlookEkonomisk Analys Mars 2011


2/24

3 | Eastern European Outlook Mars 2011

Eastern European Outlook utkommer tv gnger per r. Denna rapport publicerades den 23 mars 2011.

Rapporten skrevs av Mikael Johansson (chefredaktr), Daniel Bergvall, Dainis Gaspuitis, AndreasJohnson, Hardo Pajula och Vilija Tauraite.

Robert Bergqvist Hkan FrisnChefekonom Chef fr Ekonomisk Analys+ 46 8 506 230 16 + 46 8 763 80 67

Daniel Bergvall Mattias BrurEkonom Ekonom+46 8 763 85 94 + 46 8 763 85 06

Ann Enshagen Lavebrink Mikael JohanssonRedaktionsassistent Ekonom, chef steuropa-analys+ 46 8 763 80 77 + 46 8 763 80 93

Andreas Johnson Tomas LindstrmEkonom Ekonom+46 8 763 80 32 + 46 8 763 80 28

Gunilla Nystrm Ingela HemmingPrivatekonom Fretagarekonom+ 46 8 763 65 81 + 46 8 763 82 97

Susanne Eliasson Johanna WahlstenAnalytiker privatekonomi Analytiker fretagarekonom+ 46 8 763 65 88 + 46 8 763 80 72

SEB Ekonomisk Analys, K-A3, SE-106 40 Stockholm

Hardo Pajula Dainis GaspuitisEkonom, SEB i Tallinn Ekonom, SEB i [email protected] [email protected]

+372 6655173 +371 67779994

Gitanas Nauseda Vilija TauraiteChefekonom, SEB i Vilnius Ekonom, SEB i Vilnius

[email protected] [email protected]+370 5 2682517 +370 5 2682521

Ekonomisk Analys


3/24

Sammanattning


steuropas konjunktur frstrks 2011-2012. Detta trots att nanspolitiken stramas tmttligt i mnga lnder och att global tillvxt planar ut. Stark och konkurrenskraftig ex-port fortstter att utgra central drivkraft i r. Samtidigt vaknar konsumtion och inves-teringar ur sin krisdvala och ger std till en god BNP-tillvxt. steuropa var den region ivrlden som drabbades hrdast av den globala kreditkrisen, frmst p grund av relativtstora utlandsln.

Frsta tecknen p en terhmtning i privat konsumtion kom i fjol. Detta i takt medtervndande reallnetillvxt, stabiliserande arbetsmarknader och en viss upptining avnedfrysta kreditfrhllanden. Framver bidrar fortsatt sjunkande arbetslshet, kad lne-tillvxt samt en gradvis normalisering av kreditlget till vxande konsumtion.

En snabb inationsstegring till fljd av kraftigt hjda globala energi- och livsmedelspriser

grper ur en del kpkraft fr hushllen i r. Underliggande inationstryck r dock lgtoch kar successivt. Rvaruprisuppgngen modereras framver och uppgngen i de bredainationsmtten kulminerar i r, med undantag fr Estland och Litauen dr inationenfortstter stiga 2012.

De stora offentliga budgetunderskotten, som fljde i spren av krisen, krymper till mermttliga niver i de esta lnder. Estlands underskott stiger svagt frn lg niv. Offentligaskulder fortstter att vxa ngot; skulderna r lga eller mttliga jmfrt med mngavstlnder.

SEB:s BNP-prognoser fr 2011-2012 fortstter att ligga ngot ver konsensus, med undan-tag fr Ukraina:

Rysslands BNP kar med 5,6 respektive 5,2 procent 2011-2012, med std av hgarvarupriser. SEB hjer nu oljeprisprognosen fr 2011 till 102 USD/fat frn 80 i EasternEuropean Outlook, oktober 2010, och senast gllande 96 USD/fat. Detta ger en extratillvxtimpuls och utrymme fr fortsatt expansiv nanspolitik, ven om oskerhet omkonsumtionen p kort sikt har kat p grund av snabb inationskning. Centralbankenfortstter att strama t penningpolitiken och rubeln apprecierar ytterligare.

Polens tillvxt blir alltmer investeringsdriven och stiger till 4,5-4,6 procent. Ytterli-gare nanspolitisk tstramning krvs efter hstens parlamentsval fr att klara na-tionellt satta skuldgrnser. Styrrntan fortstter att hjas och zlotyn strks.

Ukrainas tillvxt frbttras svagt till 4,7 procent i r. Gynnsamma vrldsmarknads-priser fr de tunga exportnringarna stl och jordbruksvaror ger std, men tstram-ningskrav stllda av kreditgivaren IMF hller tillbaka tillvxten.

Estlands tillvxt varvar upp till 5,0-4,5 procent 2011-2012. Exportboomen fortstter,medan inhemsk efterfrgan gradvis reser sig. Ovntat snabb frbttring p arbets-marknaden ger nring t konsumtionen. tstramningspolitiken har slppt.

Litauens tillvxt lyfter ptagligt till 4,0-4,5 procent. Exporten fortstter att drivatillvxten, ven om den blir mer bredbaserad nr den nanspolitiska tstramningen ir mjukas upp. Emigration och vxande arbetskraftsbrist hmmar uppgngen.

Lettland, som slpar efter Estland och Litauen i uppgngen, fr ett tillvxtlyft till4,0-4,5 procent 2011-2012. Men terhmtningen i de inhemska delarna av ekonominblir skakig, delvis fr att den offentliga budgetsaneringspolitiken fortstter.


4/24

Internationellt

Eastern European Outlook Mars 2011 | 5

Global tillvxt planar ut ngot ver trend Japankatastrofen dmpar marginellt i r

Mer synkroniserad tillvxt nr USA strks

Tysk styrka ger extra kraft fr steuropa

Senaste halvret har utsikterna fr vrldsekonominljusnat. Tidigare lg en tydlig tillvxtdmpning i korteninfr 2011-2012. Nu ser det ut som om tillvxten i svlOECD-omrdet som vrlden dmpas marginellt jmfrt

med 2010 och planar ut p hyggliga niver, ngot vertrend. Huvudsklet r klart hjda frvntningar p USA,men ven nnu ngot starkare prognoser fr Tysklandsom fortstter att staga upp det tillvxtspretiga euro-omrdet. Dessutom har indikatorer ver global industri-konjunktur verraskat positivt. Den amerikanska ochglobala terhmtningen r p vg in i en mer sjlvg-ende fas. Detta syns i optimism i frmst storfretagenoch att investeringskonjunkturen ven i Vstvrldenbrjat komma igng de senaste sex till tolv mnaderna.Inkpschefsindex fr industrin i USA tangerar toppnivn61,4 frn maj 2004 som var hgsta noteringen sedan1983, och tyska Ifos nringslivsbarometer r p hgstanivn sedan mtningarna inleddes 1991.

Samtidigt str vrldsekonomin nnu infr en rad utma-ningar och risker. Statsskulderna fortstter att vxa.Kriserna i era eurolnder r nnu inte lsta Portugalkan tvingas ska ndln ven om bildandet av std-mekanismen EFSF och Europakten strkt frtroendet freuron.

P kort sikt skapar naturkatastrofen i Japan och Libyen-kriget oro som tillflligt riskerar dmpa framtidstronglobalt. Vr bedmning r att bl a skador och energi-

strningar drar bort uppemot 1 procentenhet av Japansredan klena tillvxtutsikter i r, men att uppbyggnadger positiv effekt p BNP med drygt 1 procentenhet2012. Detta jmfrt med tidigare BNP-prognoser p 1,6procent per r. P global niv blir effekterna margi-nella. Kalkylerna bygger bl a p historiska erfarenhetervid naturkatastrofer och att Japans energiproblem ejblir lngvariga.

nd dominerar bilden av att vrldsekonomins ter-hmtning har ftt fste. Drmed fryttas ocks nans-marknadens och den ekonomiska politikens fokus motmer traditionella variabler som tillvxt, arbetsmarknad

och ination. Vr bedmning r att produktionsgapet rp vg att slutas i Euro-zonen under 2011-2012, medandet drjer lngre i USA. Den underliggande inationenvntas stiga mttligt trots den kraftiga uppgngen i

energi- och livsmedelspriser. Oljepriset har stigit frn80 USD/fat i hstas till 116 och vr nya prognos r ettsnittpris p 102 USD i r och 90 fr 2012.

Krispolitiken i vrlden har brjat ersttas av exitpolitik.Vi rknar med en marginell tstramning av nanspoli-tiken i OECD i r och med motsvarande 1,5 procent avBNP 2012. Oro fr stigande inationsfrvntningar ochhg KPI-ination gr att ECB och Bank of England brjarhja rntan i vr. ECB hjer rerntan frn 1,00 till 2,00

procent i r och till 3,00 procent 2012. Fed vntas av-vakta med hjning till januari 2012.

EUR/USD fortstter p kort sikt att i hg grad styras avfrvntningar p penningpolitiken. Euron strks ytterli-gare ngot till ca 1,45 i hst, med risk fr ett snabbarefrlopp, framt rsskiftet inleds en svag terhmtningfr dollarn.

Globala nyckeltalBNP, rlig procentuell frndring

2009 2010 2011 2012

USA -2,6 2,8 3,6 4,0

Euro-zonen -4,0 1,7 1,9 1,8

Vrlden -0,6 5,0 4,4 4,7

Oljepris, USD/fat 61,9 79,8 102,0 90,0

EUR/USD, dec 1,43 1,34 1,40 1,38

Klla: SEB

steuropas export och tillvxt fr fortsatt starktstd via god efterfrgan i Tyskland, med en BNP-tillvxt p 3 respektive 2,5 procent 2011-2012 och drterhmtningen i r breddas frn export till inhemskefterfrgan. Tyskland vger tungt i utrikeshandeln fr

mnga stlnder. Till exempel gr 20-30 procent avPolens, Ungerns och Tjeckiens export dit. Tyskland rven en relativt viktig marknad fr Baltikums export,men mindre s fr Ryssland och Ukraina. Ryssland ochUkraina fr dock draghjlp av hgre rvarupriser.

I likhet med lnder i Vst har era lnder i steuropabrjat sjstta saneringsprogram fr att bekmpa storabudgetunderskott; Baltikum har redan genomfrt storadelar av dem. Till steuropas frdel hr hr att deoffentliga skulderna r lga eller mttliga ven efter desenaste rens kning. Regionens huvudproblem innanden globala kreditkrisen satte in 2007-2008 var i stlletp mnga hll stora bytesbalansunderskott och relativthg skuldsttning i utlndsk valuta.


5/24

Tema: Inationseekter rn global rvaruprischock


Lugnt underliggande inationstryck Mat, energi vger tyngre i steuropa

men likartat inationsmnster som i Vst

Sm andrahandseffekter frn rvarorna

Energi- och livsmedelspriser i vrlden har stigit hftigtoch nrmast oavbrutet sedan sommaren 2010. Mt-ningar av Hamburginsitutet HWWI visar att vrldsindexfr energirvaror rknat i USD gtt upp med ver 50

procent och att uppgngen i livsmedelsindex varit likastor. Dessfrinnan var prisstegringarna klart lugnare frlivsmedel, ven om energirvarorna steg dramatisktven under 2009 och en bit in i 2010.

Hjda rvarupriser p frmst energi och livsmedel hardet senaste halvret i hg grad bidragit till att drivaupp breda KPI-inationsmtt runt om i vrlden, omn mttligt. I Euro-zonen har t ex KPI-rstakten, somlg runt 1,5 procent i somras, i vinter klttrat till 2,4procent i februari, ver ECB:s ml p knappt 2 procent.Krninationstakten, som rensas fr energi, livsmedel,alkohol och tobak, har dock legat stabilt nra 1 pro-

centstrecket. Ungefr s, fast p olika niver, har detsett ut i de esta vstlnder; spridningseffekterna pandra konsumentpriser har hittills varit begrnsade.

Index 100 = 1 jan 1996 resp rlig procentuell frndringEnergi- och livsmedelspriser och OECD-inflation

Globala energirvaror (v axel)Globala livsmedel (v axel)Konsumentpriser i OECD (h axel)

Klla: Reuters EcoW in

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

0

25

50

75

100

125

150

175

Vr bedmning fr OECD-omrdet r att KPI-inationenfaller tillbaka ngot det nrmaste ret d rvaruupp-gngen mattas. Samtidigt brjar det lga underlig-gande pristrycket att stiga men under lugna former.Kostnadstrycket r nnu svagt och antas stiga lngsamteftersom det nnu nns en hel del lediga resurser efter

krisen. Inationsriskerna framstr som strre i Vst-europa n i USA d produktionsgapet r mindre i detfrstnmnda omrdet.

I steuropa har genomslaget frn stigande rvarupri-ser p de breda inationsmtten generellt sett varitstarkare n i Vst. Vi har studerat utvecklingen i EU:sstlnder. Polens HIKP-rstakt har t ex kat frn 1,9procent i augusti 2010 till 3,3 procent i februari 2011.I Baltikum har inationskurvorna vnt frn deations-niver fr ett r sedan till i Estlands fall 5,5 procent irstakt i februari 2011. Lettland var i februari uppe p3,8 procent, medan inationstakten i Litauen lg p 3,0procent. Att inationen utvecklats p ett s dramatiskt

stt i Baltikum beror dock ven p betydande basef-fekter (jmfrelsetalen i 12-mnadersberkningarnavar kraftigt nedpressade) samt p skattehjningar ochadministrativa prishjningar som del av de nanspoli-tiska tstramningspaketen.

Mnstret med snabbare prisuppgng i steuropa n iVst beror till stor del p att energi och livsmedel vgerrelativt sett tyngre i konsumentvarukorgarna i stln-derna. Samtidigt har apprecierande valutor i steuropai viss mn mildrat dessa externt drivna prisimpulser.

Energi- och livsmedelsvikter i KPI

Procent (i livsmedel ingr alkohol och tobak) Energi Livs Energi Livs

Estland 13 29 Polen 13 30

Lettland 14 31 Tjeckien 13 27

Litauen 14 34 Euro-zonen 10 19

Klla: Eurostat

Krninationen i stlnderna har p de esta hll barasakta rrt sig uppt sedan slutet av frra ret. Ettundantag r Estland. Estlands krninationstakt har pbara ett halvr stigit frn 0,7 procent i augusti 2010 till

2 procent. Liksom fr vriga Baltikum nns baseffekterdelvis med i bilden efter den tidigare nedpressade pris-nivn. Att Estlands inationsutveckling skiljt sig ngott frn den i Lettland och Litauen kan ven bero p attterhmtningen hittills varit ngot starkare dr. Prishj-ningar i anslutning till euro-intrdet den 1 januari 2011kan ven i viss mn ha bidragit.

P ett till tv rs sikt vntas de breda inationsmtteni mnga stlnder falla tillbaka ngot d vi antar attrvaruprisuppgngarna dmpas och att baseffekter grsig gllande samt att valutafrstrkningarna frvntasfortstta. Ngon strre inationsdmpning r dock inte

trolig, srskilt i r, med tanke p att en del skattehj-ningar och administrativa hjningar hjer inationsta-len. Dock fortstter inationsstegringen ngot i Estland


6/24


Tema: Inationseekter rn global rvaruprischock

och Litauen nr allt mer resurser dr tas till ansprkefter den djupa ekonomiska krisen.

Samtidigt fortstter den underliggande priskningstak-ten i stregionen gradvis uppt frn lga niver. kadlnetillvxt och tilltagande ekonomisk aktivitet ger ettvisst uppttryck p konsumentpriserna.

Vr huvudslutsats r allts liknande den fr Vst: ngonstor inationsuppgng r inte under uppsegling i st-europa. Huvudsklet r att det fortfarande nns en hel

del lediga resurser i ekonomierna efter recessionen Baltikum noterade bland de strsta BNP-fallen i vrlden med undantag fr Polen som gick igenom krisen utanBNP-nedgng och dr produktionsgapet kan vara pvg att stngas under 2012. steuropa var den regionsom drabbades hrdast av global kreditkris och reces-

sion, delvis till fljd av relativ hg upplning i utlndskvaluta innan krisen brt ut.

rlig procentuell frndringLitauens inflation

HIKPHIKP exkl livsmedel, energi, alkohol och tobak

Klla: Eurostat

05 06 07 08 09 10 11

-5,0

-2,5

0,02,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

-5,0

-2,5

0,02,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

rlig procentuell frndringEstlands inflation


Klla: Eurostat

05 06 07 08 09 10 11

-5,0

-2,5

0,02,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

-5,0

-2,5

0,02,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

rlig procentuell frndringLettlands inflation


Klla: Eurostat

05 06 07 08 09 10 11

-7,5-5,0-2,50,02,55,07,5

10,012,5

15,017,520,0

-7,5-5,0-2,50,02,55,07,5

10,012,5

15,017,520,0

rlig procentuell frndringTjeckiens inflation


Klla: Eurostat

05 06 07 08 09 10 11

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

rlig procentuell frndringPolens inflation


Klla: Eurostat

05 06 07 08 09 10 11

-1,0

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

rlig procentuell frndringEuro-zonens inflation


Klla: Eurostat

05 06 07 08 09 10

-1,0

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0


7/24

Estland


Exportboomen fortstter Arbetsmarknaden starkare n vntat

Svag uppgng fr konsumtionen p grundav ination och skuldavveckling

Offentliga besparingspolitiken r ver

Estland r mitt i en exportboom och de rliga tillvxtta-len slr det ena rekordet efter det andra. I januari stegexporten i nominella termer med 57 procent jmfrt

med ret innan. Utvecklingen fr icke-oljerelateradexport dr effekten av rysk transithandel tagits bort var n bttre; upp med 84 procent i december. Totaltuppgick varuexporten 2010 till EUR 8,7 miljarder, ngotver frkrisnivns topp p EUR 8,5 miljarder 2008.Underskottet i handelsbalansen p ca EUR 0,5 miljardervar det lgsta sedan 1995 bde i absoluta tal och somandel av BNP (3,4 procent).

Tillsammans med en smidig vergng till euron den 1 ja-nuari 2011 har detta frbttrat stmningslget. Bredba-serade frtroendeindikatorer visar p en av de starkasteterhmtningarna i EU. Givet den starka korrelationen

mellan export och BNP sedan andra halvan av 2008 sr framtidsutsikterna nra kopplade till utrikeshandelnsutveckling.

Industrin forsatt tillvxtmotorFjrde kvartalet 2010 vxte BNP med 6,7 procent irstakt och fr helret blev tillvxten 3,1 procent.Andra och tredje kvartalens tillvxt drevs huvudsakligenav lageruppbyggnad, men fjrde kvartalet gav netto-exporten ter det strsta bidraget. n mer talander att tillvxtbidraget frn investeringar var positivt,2,5 procentenheter, fr frsta gngen sedan mitten av

2007. Tillverkningsindustrin r fortfarande motorn frterhmtningen; 2010 bidrog den med 2,6 procentenhe-ter till BNP-tillvxten.

Exporten gynnas av en kombination av frbttradkonkurrenskraft, de senaste rens interndevalveringoch en gynnsam utveckling p viktiga exportmarknader,framfr allt Sverige som sedan hsten 2010 r Estlandsstrsta exportmarknad. Vi vntar oss att den viktadetillvxttakten fr Estlands nio viktigaste handelspart-ners blir 3,9 procent 2011, en upprevidering jmfrtmed Eastern European Outlook oktober 2010 (EEO).Tillsammans med ett strre fall i arbetslshet n vntat

bidrar detta till att vi reviderar upp vrBNP-prognosfr 2011 till 5,0 procent. 2012 vxer BNP med 4,5procent.

BNP, sysselsttning och arbetslshet

BNP, rlig procentuell frndring (v axel)Arbetslshet, procent (h axel)Sysselsttning, rlig procentuell frndring (h axel)

Klla: Statistics Estonia

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

En av de centrala teserna i frra EEO var en svag,utdragen, terhmtning p arbetsmarknaden. Undertredje och fjrde kvartalet fll arbetslsheten medfem procentenheter vilket var verraskande mycket.Arbetslsheten var 13,6 procent i slutet av 2010 ochsom rsgenomsnitt uppgick den till 16,9 procent. Den

exportledda tillvxten 2010 gjorde att arbetslshetenfll snabbare n vntat. Sysselsttningen steg med 2,1procent fjrde kvartalet; antalet anstllda i tillverk-ningsindustrin var 13 procent er n ett r innan. venom totalt antal anstllda har stigit med 7 procent sedanfrra vren s r de fortfarande mer n 10 procentunder toppen sommaren 2007. Utbudseffekter har varitrelativt sm. Jmfrt med toppen sent 2008 har arbets-kraften varit mer eller mindre ofrndrad. Arbetslshe-ten vntas fortstta falla frn nivn fjrde kvartalet ochsom rsgenomsnitt bli 12 procent 2011 och 11 procent2012.

Starkare sysselsttningsutveckling och kade nominellalner, som stigit sedan andra kvartalet 2010, ger stdtill inhemsk efterfrgan. Effekten hlls dock tillbakaav en gradvis urholkning av kpkraften. Reala lnerhar minskat sedan slutet av 2008 och det pgr enskuldavveckling i hushllssektorn; utestende ln harfallit med 6 procent sedan toppen vid slutet av 2008.Tillvxtbidraget frn privat sektor har varit negativt trer i rad men 2011 vntar vi oss ett positivt bidrag p 1-2procentenheter.

Minskad inhemsk likviditet

Frra rets likviditetsutde ur Estland var det hgstasom noterats; totalt var betalningsbalansunderskottet(summan av handels-, kapital- och nansiell balans) 5,4procent av BNP. Delar av utdet berodde p en kraftig


8/24


Estland

minskning i reservkrav och med det sammanhrandeterfrandet av verskottsmedel frn den lokala bank-sektorn. Som ett resultat av detta har inhemska mone-tra och kreditaggregat minskat. Inhemska krediter, fllp rsbasis med 8 procent i januari och penningmng-dens utveckling, mtt som M2, vnde temporrt till

negativ frra sommaren.

rlig procentuell frndringPenningmngd, HIKP och krediter

M2 HIKP Krediter Klla: Statistics Estonia, Bank of Estonia

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10-10

0

10

20

30

40

50

-10

0

10

20

30

40

50

Bytesbalansverskotten r i kad utstrckning fr smfr att tcka underskotten frn nansiella den, vilketger negativa effekter p inhemsk likviditet. Frra retsbytesbalansverskott var ca 4 procent av BNP. Vi vntaross att det minskar till 2 procent av BNP 2011 och till 1procent 2012 nr inhemsk efterfrgan tar fart. Nedt-pressen p inhemsk likviditet vntas intensieras.

Den nansiella balansen i bytesbalansen har ett stort in-

ytande p den lilla estniska ekonomin och inationeneftersom den bestmmer likviditeten i systemet.

Inationen fortstter att stiga. Mtt som rlig knings-takt uppgick den till 5,7 procent i februari, framfr alltberoende p hgre matpriser som steg med 16 procent.Kommande kvartal vntar vi oss en ngot svagare upp-tpress p priserna. Fr det frsta r det ett nedttryck

i penningmngden; fr det andra, inationsfrvntnin-garna har stabiliserats de senaste mnaderna; och frdet tredje, hg arbetslshet kommer att stta press plnekraven. Dessa faktorer ska vgas mot hgre rvaru-priser och lnekningar i de delar av ekonomin som hararbetskraftsbrist p Estlands alltmer fragmenterade ar-

betsmarknad. Sammantaget vntar vi oss att inations-takten blir mer mttlig under andra halvan av 2011 ochatt rsgenomsnittet blir 4 procent. Fortsatt terhmt-ning i tillvxt och penningmngd, inklusive ln, gr attinationen troligtvis blir ngot hgre 2012.

Tuffa besparingsprogram har hllit det offentliga spa-randet ver Maastricht-grnsen p -3 procent av BNP.Underskottet 2010 bedms ha varit 1 procent av BNPoch kar enligt regeringen till 1,6 procent 2011 och 2,3procent 2012. Regeringens prognos baseras p ngotmer terhllsamma nominella BNP-prognoser; 5,6 pro-cent 2011 och 6,6 procent 2012. Trots att vr prognos

fr nominell BNP r ngot mer positiv, vntar vi oss un-gefr samma underskott; 1,5 respektive 2,5 procent avBNP fr 2011 och 2012. Det beror framfr allt p mindreterhllsam nanspolitik framver (se ruta). Underskot-ten gr att den offentliga bruttoskulden blir 12 respek-tive 16 procent av BNP 2011 och 2012.

En lttare nanspolitik samtidigt som ECB:s penningpo-litik r fortsatt expansiv, om n en gradvis tstramningsker, leder till vissa risker. Det r viktigt att inationeninte fastnar p 4-5 procent, hgre n i de esta EU-lnderna och klart hgre n ECB:s ml. Annars nns enrisk att Estlands tervunna konkurrenskraft terigeneroderas.

Regeringen tervald trotststramningarnaTvpartikoalitionen ser ut att stanna kvar vid mak-ten de kommande fyra ren. Premirminister AndrusAnsips Reform party segrade som vntat i valet den 6mars och tervaldes trots de senaste rens besparings-program. Reform party vann ytterligare tv platser iparlamentet och koalitionspartnern IRL tog ytterligafyra nya platser; koalitionen har nu en stabil majoriteti parlamentet med 56 av 101 mandat.

Nettovinsten p sex platser jmfrt med frra valetkan tolkas som att vljarna i stort stdjer politikensom varit pro-europeisk och fokuserat p nanspo-

litiskt ansvarsfull politik, som inneburit en kraftfullkonsolidering och besparingsprogram motsvarande 8procent av BNP. Vi vntar oss inte ngra strre om-svngningar i politiken framver.

Vi rknar dock med en ngot lttare nanspolitiskinriktning de kommande fyra ren. Fr det frsta,drev koalitionspartnern IRL i valrrelsen en populistisklinje. Trots att Reform party kommer att gra sitt bs-ta fr att vertyga IRL att slppa de mest kostsammafrslagen, s kommer sannolikt en del att genomfras.IRL kommer troligen att f nansministerposten. Frdet andra, r det svrare att argumentera fr ytterli-gare besparingar nu nr landet redan r med i Euro-zonen. Fr det tredje, kommer delar av de aggressivanedskrningarna 2008-2009 att sl om 2011-2015 dutgifter skjutitis upp och inte faktiskt minskats.


9/24

Lettland


Hushllen fortfarande pressade

Fortsatt nanspolitisk tstramning

Hg men fallande arbetslshet

Frra ret stabiliserades Lettlands ekonomi efter detdepressionsliknande 21,4-procentiga BNP-fallet under2008-2009. Tredje kvartalet steg BNP ter i rlig pro-centuell frndring och fjrde kvartalet ndde tillvx-

ten 3,6 procent. Fr helret 2010 blev dock tillvxten-0,3 procent. terhmtningen drivs huvudsakligen avexport, ven om privat konsumtion kom igng underslutet av 2010 och bidrog till att hlla uppe tillvxten.Utvecklingen inom bygg och nanssektorerna var svag.Framtblickande indikatorer fortsatte frra ret att fr-strkas frn lga niver; tillverkningsindustrin uppvisa-de bst utveckling men bygg och konsumentfrtroendeligger fortsatt p historiskt lga niver.

NettotalLedande indikatorer

TillverkningsindustrinByggnadsindustrin

Konsumentfrtroende

Klla: DG Ec fin

94 96 98 00 02 04 06 08 10

-80

-70

-60

-50

-40

-30

-20

-10

010

20

-80

-70

-60

-50

-40

-30

-20

-10

010

20

Vr bedmning r att vndningen nu str p en stabilaregrund men att ekonomin, framfr allt i r, karakterise-ras av dualitet. Exporten fortstter att utvecklas vl,stdd av god konkurrenskraft och frsljning p bdegamla och nya marknader. andra sidan frbttrasinhemsk efterfrgan bara lngsamt. Hushllen r underpress frn fortsatt nanspolitisk tstramning, ven omden inte r lika stor som tidigare r. Lnerna stiger, menkpkraften urholkas av hgre ination. Arbetslshetensjunker gradvis, men strukturella problem p arbets-marknaden och emigration utgr risker och politiskautmaningar fr ekonomin. Vi vntar oss att BNP vxermed 4,0 procent 2011 och 4,5 procent 2012.

Stark exporttillvxt bidrog till ett historiskt lgthandelsbalansunderskott 2010. Exporten steg med entredjedel samtidigt som importen steg med en fjrde-

del. Trots fortsatt bra exporttillvxt i r vntar vi ossatt handelsunderskottet ter kar efter den dramatiskaminskningen sedan mitten av 2007. Anledningen r attimporten stiger, drivet av tillverkningsindustrin ochen svag terhmtning av inhemsk efterfrgan. Bytes-balansverskottet, som minskade till 3,6 procent avBNP 2010, fortstter att reduceras och kan komma attvndas till ett underskott s tidigt som andra halvret2011. De senaste rens verskott r till stor del resulta-tet av utlndska bolags frluster, framfr allt relaterade

till banksektorn, men p senare tid ven till en uppgngi turism och transithandel. Vi vntar oss inte ngonuppbyggnad av stora obalanser p grund av bytesbalans-underskotten vilket var ett av de stora problemen innankrisen.

BNP och bytesbalans

BNP, rlig procentuell frndringBytesbalans, procent av BNP

Klla: Central Statistical Bureau, Latvia, SEB

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

SEBPrognos

Efter att ha toppat p 20,7 procent frsta kvartalet2010 fll arbetslsheten till 17,2 procent fjrde kvarta-let. Som en konsekvens av krisen kar antalet lngtids-arbetslsa. Enligt statistik r nio av tio jobbskandetidigare anstllda. Det nns en risk att dessa kommeratt tappa kompetens i en milj dr tillvxten inte rtillrckligt stark fr att generera tillrckligt med jobb.Detta kan ven befsta emigrationen. Regeringen kanmildra denna utveckling genom utbildning och skattepo-litik, vilket ven IMF har rekommenderat inom lne-programmet. Vi vntar oss att arbetslsheten faller till14,7 procent 2012, delvis p grund av utbudseffekter.

Efter att ha minskat sex kvartal i strck steg lnernamed 3,4 procent i rstakt fjrde kvartalet 2010. Denstrsta kningen, 5,1 procent, var i offentlig sektor,medan kningen i privat sektor endast uppgick till 2,1

procent. Vi frvntar oss en lngsam kning av nominellbruttoln, men att netto- och reala lner hlls tillbakaav skattehjningar och hgre ination 2011. Internde-valveringsprocessen r drmed ver. Konkurrenskraften

Exporten stdjer skakig inhemsk terhmtning


10/24


Lettland

har frbttrats; lnerna har fallit med nra 20 procentvilket r den strsta lnesnkningen i de baltiska ln-derna.

Frbttrad konkurrenskraft

Lner, rlig procentuell frndring (v axel)Real effektiv vxelkurs, KPI-baserad, index 100 = 2005 (h axel)

Klla: BIS, Statistics Latvia

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

85

90

95

100

105

110

115

120125

130

135

-15

-10

-5

0

5

10

15

2025

30

35

Deationstrycket upphrde i hstas och inationenterkom. I februari 2011 var inationen 4 procent.Kraftigt kade globala mat- och energipriser, hjd momsoch andra punkt- och indirekta skatter r de huvudska-liga drivkrafterna fr inationen. Frvntade hjningarav elpriser i april och skatter i juni kommer ven deatt ka inationen. Inationstakten kan drmed n 5procent de kommande mnaderna. Till det kommer attinationsfrvntningarna har stigit. Vi har revideratupp inationsprognosen fr 2011 till 3,3 procent och fr2012 till 2,4 procent.

De senaste mnaderna har vi sett de frsta tecknen

p en terhmtning i detaljhandeln, efter fallet p 34procent mellan 2007 och 2010. Januaris knappa kningp 0,1 procent var till stor del en effekt av minskadfrsljning av brnsle; exklusive brnsle kade detalj-handelns frsljning med 4,8 procent. Hga energipriserfrklarar delvis fallet, men det kan ven vara en effektav en kad gr brnslemarknad.

Hushllens inkomster kommer gradvis att frbttras,vilket ger en svag uppgng i privat konsumtion de kom-mande ren. Den duala utvecklingen mellan mnniskormed och utan jobb, i kombination med stigande mat-och energipriser, kan komma att pverka konsumtions-beteenden framver.

Banksektorn fortstter att terhmta sig frn frlus-terna under krisen. Den totala frlusten frra ret varLVL 360,7 miljoner. I januari rapporterade banksektornen vinst p LVL 10,9 miljoner. Situationen frbttradesp grund av minskade frlustavsttningar och terfrdatidigare bokfrda frluster samt hgre nettornteintk-ter. Bankerna har fortsatt att ka sitt kapital. Samman-taget har banksektorns lnestock minskat ytterligare.Skuldminskningen kommer att fortstta men takten kankomma att avta mot slutet av ret.

Budgetkonsolideringen fortstterEn preliminr uppskattning visar att det offentligaunderskottet blev 8,2 procent av BNP 2010. Budgetenfr 2011 inkluderar LVL 290,7 miljoner i nanspolitisktstramning, men ytterligare LVL 50 miljoner i bespa-ringar presenterades tidigare i r efter krav frn IMF.

Dessa konsolideringstgrder inkluderar bekmpandeav den gr ekonomin, skatt p kreditinstitutioner sominte r banker och hjd spelskatt. De inkluderar venhgre punktskatter p brnsle (bensin), cigaretter ochalkohol. Den planerade momssnkningen p naturgaskommer inte att genomfras, vilket kan komma attpressa upp elpriserna.

Det senaste tillgget till konsolideringsplanerna komtill strsta delen p inkomstsidan. Hgre skatter kankomma att ka den gra sektorns andel av ekonomin.kade skatter p brnsle kan f en motsatt effekt pekonomin genom kad ination. Internationella lngi-

vare kommer att behva vertalas om planens rationa-litet och kommer troligen att vara oense om vissa delar.IMF och EU har redan antytt att mer istllet bordegras p utgiftssidan. Vr bedmning r att det kom-mer en verenskommelse i nrtid (det IMF/EU-leddalneprogrammet varar mellan december 2008-2011 ochkommer troligen att ersttas av ett mer traditionelltStand-By-avtal).

Var nedskrningarna i budgetkonsolideringen 2012 skahittas har fortfarande inte presenterats. Det r troligtatt det kommer att bli nedskrningar inom socialfrsk-

ringssystemen. Samtidigt kommer sdana beslut att nsgenom politisk kompromiss. Fortsatta skattehjningarp brnsle som hjer inationen kan komma att hotaLettlands mjligheter att klara Maastricht-kriteriet;ambitionen r att g med i Euro-zonen 2014.

De senaste ren har Lettlands budgetkonsolidering,ekonomiska terhmtning och interndevalvering bidra-git till att landet terftt de nansiella marknadernasfrtroende. Frtroendet fr valutapeggen mot euron rnu robust och det har inte frekommit ngra smittoef-fekter frn Euro-zonkrisen. Ett tecken p den mer posi-tiva synen p Lettlands ekonomi r att ratinginstituten

har brjat hja utsikterna fr landet. Frra ret hjdeStandard&Poors till exempel Lettlands kreditbetyg tillBB+. I mars reviderade S&P utsikterna frn stabila tillpositiva. Under frsta halvan av 2011, d vi vntar ossatt den senaste rundan med konsolideringstgrderkommer att godknnas av de internationella lngivarna,kan Lettlands kreditbetyg terigen komma att uppgra-deras.


11/24

Litauen


Starkare uppgng men arbetskraftsbrist hmmar Inhemsk efterfrgan brjar vxa

Viss uppmjukning av tstramningen

Inationsriskerna kar

Frra ret brjade den litauiska ekonomin terhmtasig efter den kraftiga nedgngen 2009 och BNP steg med1,3 procent. terhmtningen drevs frst och frmst avstarkare extern efterfrgan. Innevarande r frvntar

vi oss en mer balanserad utveckling. Inhemsk efterfr-gan visar tecken p en gradvis frbttring och exportenfortstter stiga tack vare strkt konkurrenskraft samtgod tillvxt p de viktigaste exportmarknaderna. Dess-utom r nu de mest brutala tstramningarna av nans-politiken avklarade. Vi frvntar oss en BNP-tillvxt p4 procent i r och 4,5 procent 2012.

2010 brjade svagt med en BNP nedgng p 2 procenti rlig procentuell frndring under frsta kvartalet.Tillvxttakten frbttrades dock och BNP steg med 4,8procent under det fjrde kvartalet. De sektorer somfrst uppvisade frbttringar var tillverknings- och

transportsektorerna; industrier som r nra koppladetill exportaktivitet. Detaljhandel och byggsektor brja-de dremot inte uppvisa frbttringar frrn under dettredje kvartalet 2010. Jordbrukssektorn drabbades avogynnsamma vderfrhllanden under sommaren vilketresulterade i en spannmlsskrd som blev 30 procentmindre n normalt.

rlig procentuell frndringBNP, detaljhandel och export

BNP Export DetaljhandelKlla: Statistics Lithuania

Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q307 08 09 10

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

Exporttillvxten r fortfarande imponerande menvntas bromsa in ngot. Tillvxten stds av stark

efterfrgan bland Litauens viktigaste handelspartnersoch kraftigt stigande rvarupriser. I januari steg bdenominell varuexport och import med 60 procent i rligprocentuell frndring. De dliga skrdarna i Polen

och Ryssland har skapat goda mjligheter fr livsmed-elsexport. Dessutom frvntas fortsatt stark export avoljeprodukter samt kad terexport av begagnade bilar.

Investeringarna fortsatte att utvecklas mycket svagtfrra ret och var ofrndrade efter en nedgng p 40procent 2009. D kapacitetsutnyttjandet vntas liggakvar p en relativt lg niv bedms investeringarnaendast ka gradvis. Byggsektorn vxte med 7 procentunder andra halvan av 2010, frmst tack vare infra-strukturinvesteringar medan aktiviteten i bostadsbyg-gandet stagnerade. Antalet frdigstllda lgenheter fllmed strax ver 60 procent 2010 jmfrt med 2009. andra sidan har den lga aktiviteten lagt grunden fr enterhmtning i bostadssektorn eftersom utbudet av nyabostder har sjunkit till ett minimum. En del fretaghar tervnt till marknaden efter ett uppehll p tvtill tre r och avser att starta nya stora byggprojekt.Det nns vissa positiva tecken i huvudstaden Vilnius,medan marknaden i vriga stder r trg. Bostadspri-serna i de fem strsta stderna r ofrndrade sedanbotten nddes i juni 2010. I r vntas dock bostadspri-serna stiga med 5 procent.

Den privata konsumtionen brjade till slut skicka utuppmuntrande signaler vid slutet av 2010. Efter ttakvartals nedgng kade hushllens konsumtion med3,3 procent i rlig procentuell frndring under fjrdekvartalet.

ven utvecklingen p arbetsmarknaden bidrar medpositiva tecken. Arbetslsheten sjnk till 17,1 procentfjrde kvartalet 2010 frn toppen p 18,3 procent tvkvartal tidigare. Antalet anskningar om arbetslshets-understd fll klart. andra sidan r andelen lngtids-arbetslsa och andelen arbetslsa ungdomar mycket

hga. Dessa grupper r mycket bengna att emigreravilket troligtvis kommer att intensiera utdet avarbetskraft ytterligare.

Som framhlls i den senaste Eastern European Outlooks steg emigrationen kraftigt under 2010 till mellan40 000 och 50 000 personer. Utdet minskade margi-nellt i brjan av 2011 med nstan 9 000 anmlningarom emigration i januari och februari. Dessutom kommerera europeiska lnder framver att ppna sina arbets-marknader fr litauer; Tyskland och sterrike i maj.Andra lnder ssom Storbritannien kommer att lttap existerande regleringar. Vr uppskattning r att 10procent av arbetskraften lmnat Litauen de senaste tioren. Enligt arbetsmarknadsunderskningen kade dockarbetskraften under 2009 och 2010, mjligen tack vareminskande inaktivitet och hgre pensionslder.


12/24


Litauen

Trots den hga arbetslsheten kommer bristen parbetskraft att bli allt mer akut och hmma terhmt-ningen, framfrallt inom transport, IT, skeppsbyggande,textilindustri och livsmedelsfrdling. andra sidanfortstter penningfrsndelser frn emigranter attspela en allt viktigare roll fr hushllen. Under 2010

kade frsndelserna med 43 procent till 4,1 mdr LTLvilket motsvarar s mycket som 24 procent av de totalalnerna i Litauen.

rlig procentuell frndring resp procentLner och arbetslshet

Lner ArbetslshetKlla: Statistics Lithuania

Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q307 08 09 10

-10

-5

0

5

10

15

20

25

-10

-5

0

5

10

15

20

25

Som vi frutspdde i senaste EEO har lneminskningarnanu avstannat. Fjrde kvartalet 2010 steg lnerna med0,2 procent i rlig procentuell frndring vilket var denfrsta kningen p nstan tv r. Enligt ett regerings-beslut har lnerna i den offentliga sektorn frysts 2011.Lnerna kommer dock som helhet nd att stiga i r,frmst p grund av kningar i exportindustrierna. Vrbedmning r att de nominella lnerna kommer attstiga med 3,5 procent 2011 och med 5,0 procent 2012.

P grund av den stigande inationen kommer hushl-lens realinkomster att fortstta ka mycket lngsamteller till och med sjunka 2011. Risken fr en lne- ochprisspiral kar och skulle vara mycket negativ fr kon-sumtions terhmtningen. Trots en svag inkomstkningfrvntar vi oss att konsumtionen vxer med 3 procent2011. Frbttrat frtroende kommer att leda till lgrehushllssparande. Kredittillvxten vntas endast kagradvis.

Efter en kortvarig deationsperiod under brjan av 2010steg inationen i hstas p grund av stigande livsmed-els- och energipriser. 2010 hamnade HIKP-inationen p1,2 procent. Inationen vntas ka till 3,5 procent 2011och till 4,0 procent 2012.

Den nanspolitiska tstramningen kommer under 2011att mjukas upp ngot jmfrt med 2009-2010. Utgifts-sidan hlls i strama tyglar med frysta lner fr allaoffentliganstllda och mjlighet till ytterligare nedskr-ningar om budgetutfallet skulle bli smre n vntat. Detblir inga strre frndringar av beskattningen frutom

hjningar av vissa punktskatter som EU krver. 2010blev budgetintkterna 9 procent hgre n vntat. Underbrjan av 2011 blev intkterna ngot lgre n denambitisa mlsttningen. Regeringens ml r att under

2011 snka underskottet i den offentliga sektorn till5,8 procent av BNP tack vare hgre ekonomisk tillvxtoch lgre utbetalningar av arbetslshetsunderstd.Vr bedmning r att mlsttningen r realistisk. Infrparlamentsvalet i oktober 2012 nns en risk fr att dennanspolitiska disciplinen mjukas upp. Detta hotar re-

geringens ml att hlla budgetunderskottet inom Maast-richt-kriteriets maximum p 3 procent av BNP vilket rett krav infr det planerade medlemskapet i Euro-zonen2014. ven hg ination kan hota medlemskapet.

Den konsoliderade offentliga skulden har legat p eninternationell sett lg niv och steg till 38,7 procentav BNP 2010. Skulden kommer att fortstta stiga men ilngsammare takt n under de senaste ren och bedmsn 41 procent av BNP vid slutet av 2011. Detta r underMaastricht-kravet p maximalt 60 procent.

Procent av BNPOffentligt underskott och skuld

Konsoliderad bruttoskuld (v axel)Finansiellt sparande (h axel)

Klla: Eurostat, SEB

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

-10

-9

-8

-7

-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

SEB

Prognos

Trots att opinionsunderskningar pekar p svagt stdefter de tuffa nanspolitiska beslut som tagits, lycka-des den styrande koalitionen n relativt goda resultat ilokalvalen i februari. Premirminister Andrius Kubiliusparti Homeland Union ck 16 procent av platserna ikommunerna. Partiet blev drmed det nst strsta efterhuvudrivalen det socialdemokratiska partiet som vann22 procent av platserna. Valresultatet har minskat denpolitiska pressen p den styrande koalitionen. Trots attdet r ett tag kvar till parlamentsvalet frvntar vi ossatt oppositionspartierna nu kommer att bli mer aktiva,

framfr allt d budgetdiskussionerna brjar under hs-ten 2011. Trots risken fr att konfrontationerna kommeratt ka r vrt huvudscenario att den styrande koalitio-nen kommer att sitta kvar vid makten fram till valet.


13/24

Polen


Fortsatt god tillvxt trots obalanser Budgetunderskott och ination oroar

Nya tstramningar efter valet

Styrrntan hjs och zlotyn strks

Efter att som enda EU-land uppvisat positiv tillvxtgenom hela krisen fortstter den goda utvecklingen iPolen. 2010 avslutades starkt, BNP vxte med nra 4,5procent i rstakt fjrde kvartalet och vi vntar oss en

fortsatt god tillvxt framver. BNP kar 2011 med 4,5procent och med 4,6 procent 2012. Trots sm tapp attta igen vxer ekonomin snabbt. Flera faktorer stdjeren positiv utveckling framver; frtroendeindikatorerligger p bra niver, investeringarna tar fart, exportenkar trots att zlotyn strkts och hushllens konsum-tion kar om n i lgre takt n innan krisen. Orosmolnr framfr allt inationen och det stora underskottet ioffentlig sektor. Underskotten kade i och med krisensstimulanspolitik; ytterligare tstramningar vntas efterhstens parlamentsval. Inationen har p senare tidstigit ver centralbankens vre grns.

Frvntningar om den ekonomiska utvecklingen planadeut under frra ret enligt EU-kommissionens barometer.Andra indikatorer visar p en fortsatt bttre utveckling.PMI fr industrin fll dock till 53,8 i februari frn 55,6 ijanuari men fretagens frvntningar r sammantagetgoda inom industri, bygg och tjnster.

Index 100 = historiskt snitt, procentuell frndringBarometrar stdjer kad tillvxt

Euro-zonen (v axel)Polen (v axel)

BNP, Polen (h axel)

Klla: DG Ecfin, Statistics Poland

Q4 Q2 Q4 Q2 Q4 Q2 Q4 Q206 07 08 09 10

-4-3-2-1012

345678

65

70

75

80

85

9095

100

105

110

115

120

Industriproduktionen uppvisar kningstal som innankrisen och indikatorer tyder p en fortsatt expansion.Exporten har gynnats av den tidigare svaga zlotyn men

ser ut att fortstta den goda utvecklingen trots attzlotyn terhmtat ungefr hlften av tappet. Den realaeffektiva vxelkursen och EUR/PLN fljer varandra vloch polsk ekonomi verkar inte ha ngra underliggandeproblem med konkurrenskraft. ven om importen ocks

terhmtat sig ger nettoexporten positiva bidrag tillBNP-tillvxten kommande r. Bytesbalansen har varitnegativ det senaste decenniet och var innan krisenrunt -5 procent av BNP. Att importen fll mer n ex-porten under krisen bidrog till en kraftig frbttring,men bland annat stigande rvarupriser pressar ter uppunderskottet till 4 procent 2012.

Index 100 = 2005 och EUR/PLNZlotyn strks

EUR/PLN (v axel)Real effektiv vxelkurs, inverterad skala (h axel)

Klla: Reuters EcoW in, BIS

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

80

8590

95

100

105

110

115

120

1253,00

3,25

3,50

3,75

4,00

4,25

4,50

4,75

5,00

Fr att bibehlla en god tillvxt r det viktigt att inves-teringarna tar fart. Efter att ha fallit tv r i rad vntasnu investeringarna ka. Flera faktorer stdjer detta.Kapacitetsutnyttjandet r fortfarande under nivninnan krisen, men ligger inte lngt under det historiskasnittet. Dessutom frblir realrntan lg, investeringar-nas andel av BNP i ett historiskt och internationellt per-spektiv lg och kreditstocken som andel av BNP liggerp en relativt mttlig niv. Trots offentligt underskotthlls investeringarna uppe, dels stdda av EU-medel,dels av frberedelser infr fotbolls-EM 2012 som arrang-eras ihop med Ukraina.

Hushllens konsumtion har hllits igng genom helakrisen. Lnekningstakten fll visserligen under krisen,men Polen genomgick inte samma reallnepress sommnga andra lnder i regionen och en lg skuldnivmjliggjorde offentliga stimulanser. Senaste mnadernahar lnetillvxten tagit fart, ven om vi vntar oss enmer mttlig takt framver bl a genom frysta lner froffentliganstllda. Sparkvoten har fallit tillbaka vilketr ett visst orosmoment och hushllens ln vntas kaklart lngsammare n innan krisen.

Arbetslsheten kade under krisen frn som lgst 6,9

procent i slutet av 2008, enligt EU:s harmoniserademtt, till knappt 10 procent i brjan av 2010; en nivsom drefter legat relativt stilla. Arbetslsheten fallerframver till 9,4 respektive 8,8 procent 2011 och 2012.Arbetslsheten pverkas mer n normalt framver av


14/24


Polen

utvecklingen i Vsteuropa; utvecklingen i lnder ditpolsk arbetskraft tidigare skt sig, t ex Storbritannienoch Irland, gr att er nu sker sig hemt vilket kararbetskraftsutbudet och minskar fallet i arbetslshet.

Procent av arbetskraften

Arbetslsheten har kulminerat

Klla: Eurostat

97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

20,0

22,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

20,0

22,5

HIKP-inationen steg ovntat kraftigt till 3,5 procent ijanuari. Det nationella KPI-mttet steg till 3,8 procentoch r ver centralbankens ml p 2,5 +/- 1 procent;till stor del p g a stigande mat- och energipriser och denenprocentiga momshjningen. Krn-HIKP var i januari1,1 procent och stiger i r och nsta r upp mot 2procent. Det nns dock skl att oroa sig. Inations-frvntningarna har visat sig flja HIKP relativt vl ochlnekningstakten steg i slutet av frra ret. Vi vntaross att inationen snart har toppat och blir som rs-genomsnitt 3,7 respektive 2,8 procent 2011 och 2012.

rlig procentuell frndringStigande priser

HIKPKrn-HIKP

Hushllens inflationsfrvntningar

Klla: Eurostat och nationell statistikbyr

02 03 04 05 06 07 08 09 10 110

1

2

3

4

5

6

0

1

2

3

4

5

6

Inationen hller sig ver centralbankens ml i r menfaller tillbaka till 2,5-3,0 procent nr matpriser norma-liseras, effekten av momshjningen faller ur, rntehj-ningarna biter och zlotyn strks. Ytterligare tstraman-de nanspolitik kan underltta fr centralbanken ochhlla nere inationen. Gradvis hjs styrrntan till 4,50procent i slutet 2011 och 5,25 procent i slutet av 2012.Zlotyn har terhmtat hlften av fallet under krisen ochbr strkas ytterligare; vi r fortsatt lngsiktigt positiva

till zlotyn. God ekonomisk utveckling de kommanderen och centralbankshjningar, ven om strukturefor-mer lyser med sin frnvaro och tackling av offentlig-nansiella problem r kortsiktig, gr att det nns utrym-me fr ytterligare appreciering framver.

Expansiv nanspolitik hll uppe efterfrgan underkrisen; efterdyningen r att det offentliga underskot-tet kat kraftigt till nra 8 procent av BNP 2010 ochskuldkvoten berknas komma in precis under 55-pro-centsgrnsen i den nationella skuldregeln (se ruta). Fratt undvika att ytterligare niver i skuldregeln bryts

har ett mttligt fyrarigt besparingsprogram inletts.Programmet bygger p hjd moms, ngot lgre utgifter(frysta offentliga lner och tak fr utgiftskningar) ochfrndringar i pensionssystemet. En viss oro r frnvaroav strre utgiftsjusteringar och att frndringarna avpensionssystemet r bokfringsmssiga; olika typer avavsttningar ger olika effekt p nansiellt sparandeenligt EU:s regelverk. Mindre avsttningar kommer attgras till den del som ligger utanfr staten och merbehlls inom offentlig sektor. Frndringen frbttraroffentliga sektorns nanser p kort sikt men p lngresikt kar i stllet statens pensionsutgifter.

Polska skuldbromsenDet nanspolitiska regelverket innebr att vissa nans-politiska begrnsningar intrffar nr skulden nr ver50, 55 respektive 60 procent av BNP, den sistnmndanivn r inskriven i konstitutionen; skuldmttet av-viker ngot frn Maastricht-denitionen och liggerngon procentenhet lgre. Nr skulden nr 50 procentav BNP ska regeringen budgetera fr ett lgre under-skott det andra ret efter det att skulden brt 50-pro-centsvallen. Nr 55-procentsgrnsen bryts ska reger-ingen presentera en plan fr att n en lgre skuldnivandra ret efter det att grnsen brts. Slutligen, om

skulden verstiger 60 procent av BNP ska regeringendet andra ret efter att nivn nddes balansera bud-geten; om det uppfylls kommer skuldkvoten att fallas lnge nominell BNP kar.

Att tillvxten hlls uppe under krisen har bromsatkningen i skuldkvot och fortsatt god tillvxt r nd-vndig fr att inte ytterligare bryta mot skuldregeln.Fler besparingar r ndvndiga fr att regeringensska f ner underskottet under 3 procent av BNP 2012,vilket skulle kunna ppna fr euro-anslutning redan2014. Regeringen verkar sikta p euron tidigast 2015,men det kan drja ytterligare. Valet till parlamentet i

oktober 2011 gr att det inte r troligt att regeringen(Medborgarplattformen och Bondepartiet) genomfrytterligare tgrder innan dess. Reformarbetet vntasta fart efter valet. Samtidigt bedmer vi inte att Polenriskerar att f problem med sin upplning trots rntorp ver 6 procent (10-ring); den offentliga skulden rrelativt lg, landet har en kreditfacilitet hos IMF och enstor del av skulden r inhemskt nansierad. Samman-taget bedmer vi att underskottet faller de kommanderen och att skulden stabiliseras p 2010 rs niv, runt55 procent av BNP, tack vare en god BNP-tillvxt ochytterligare privatiseringar. Kortsiktiga strategier fr

att minska underskotten (pensionsreformen) gr attdet nns anledning att tro att ytterligare kortsiktigatgrder kommer att vidtas om 55-procentsnivn hotasytterligare, s som en omdeniering av hur skuldenberknas i skuldregeln.


15/24

Ryssland


Hgre oljepris driver upp tillvxten Penningpolitiken stramas t

men hgre oljepris mjliggr mer ex-pansiv nanspolitik

Inationen dmpas p sikt

Efter det kraftiga fallet 2009 brjade Rysslands BNPterhmta sig under 2010. Tredje kvartalet bromsadedock tillvxten in till 2,7 procent i rlig procentuell

frndring. Inbromsningen frklaras av sommarens ex-tremvder som hade tydligt negativa effekter, inte barap spannmlsproduktion utan ven p industriproduk-tion och detaljhandel. Vrmebljan bedms ha snkttillvxten med mellan 0,5 och 1,0 procentenheter frhelret.

Tillvxten terhmtade sig under fjrde kvartalet dBNP vxte med omkring 5 procent. nnu nns ingasiffror fr de enskilda BNP-komponenterna men net-toexporten bedms ha gett ett klart positivt bidragtill tillvxten. Helret 2010 vxte BNP med omkring 4procent; en mttlig terhmtning efter fallet p nra 8

procent 2009.

En del av den senast inkomna statistiken pekar p entrg brjan fr 2011 dr framfrallt detaljhandel menven investeringar verraskat negativt. Dessutom kom-mer baseffekterna att vara mindre frdelaktiga under2011 jmfrt med 2010. Detta ska dock vgas mot densenaste tidens kraftiga oljepriskning som driver uppexporten och mjliggr en mer expansiv nanspolitik.Dessutom utvecklas framtblickande indikatorer starkt.Sammantaget vntas BNP stiga med 5,6 procent 2011och med 5,2 procent 2012, en upprevidering med 1,1respektive 0,4 procentenheter per r jmfrt med frraEastern European Outlook (EEO).kningen av oljepri-set skulle kunna motivera en nnu strre upprevideringav BNP-prognosen men detta vgs upp av oskerhetenkring konsumtionen som hmmas av den stigande ina-tionen.

Indikatorer nra niver fre krisenIndikatorer pekar p fortsatt terhmtning. Efter ensvacka under hsten har inkpschefsindex (PMI) frtillverkningsindustrin frbttrats kraftigt senaste mna-derna. I februari ndde indexet 55,2; den hgsta nivnsedan i januari 2008. ven PMI fr tjnstesektorn ligger

p en hg niv ven om index fallit tillbaka senaste tvmnaderna. Andra ledande indikatorer har fortsatt stigaoch brjar nu nrma sig niverna fre krisen; indikatornfr nanssektorn har stigit kraftigt de senaste tv kvar-

talen. Frbttringen fr konsumentfrtroendet har dockavstannat, troligen som ett resultat av den stigandeinationen.

Industriproduktionen har utvecklats stabilt senastemnaderna; i februari var den rliga kningstakten 5,8procent. Det r en indikation p att terhmtningenfortstter. Industriproduktionen vntas stiga med om-kring 7 procent 2011.

Nettotal

Inkpschefsindex pekar p fortsatt terhmtning

Tillverkningsindustrin TjnstesektornKlla: Markit E conomics

06 07 08 09 10 11

30

35

40

45

50

55

60

30

35

40

45

50

55

60

Exporten har stimulerats av stigande energi- ochmetallpriser och i januari var den rliga kningstak-ten i lpande pris strax ver 20 procent. Exporten harutvecklats starkare n importen senaste mnadernaoch i januari blev verskottet i handelbalansen hela17,3 miljarder dollar. verskottet har drmed stigitmed nstan 60 procent sedan i november. D exportenvntas fortstta utvecklas starkt tack vare fortsatt hgaenergi- och metallpriser reviderar vi upp prognosen frbytesbalansen till ett verskott p 5,0 procent av BNPfr 2011.

Den stigande inationstakten har tydligt dmpat reall-neutvecklingen de senaste mnaderna. Som ett resultatav detta har ven den tidigare goda kningstakten frdetaljhandelns omsttning dmpats klart. I februaristeg frsljningen med endast med 3,3 procent i rligfrndring vilket kan jmfras med kningstakter pnra 7 procent under sommaren 2010. D inationenvntas ligga kvar p en hg niv kommer reallneut-vecklingen att fortstta vara svag. Dessutom infrs kravp fretagen att gra strre avsttningar till socialaavgifter och dessa kan drfr komma att frska hlla

tillbaka lnekningar. Den privata konsumtionen kom-mer drfr att utvecklas svagt under frsta halvret2011 men frbttras under senare delen av 2011. Plite lngre sikt vntas dock konsumtionen utgra en avtillvxtens huvudsakliga drivkrafter.


16/24


Ryssland

Under hsten 2010 fll arbetslsheten tillbaka snabbaren vntat men trenden har nu brutits; i februari vararbetslsheten 7,4 procent vilket r nstan en pro-centenhet hgre n den lgsta noteringen under 2010som infll i september. ven sysselsttningen har fallittillbaka senaste mnaderna. Frbttringen p arbets-

marknaden under 2010 har gjort att arbetslshetennrmat sig jmviktsarbetslsheten (NAIRU). Skattningarpekar p att NAIRU ligger i intervallet 6,5-7,0 procent.Det ser drmed ut som att arbetslsheten inte kan fallatillbaka mycket mer utan att bidra till att pressa uppinationen.

rlig procentuell frndringReallner och detaljhandel dmpas

Detal jhandel Real lnKlla: Federal State Statistics Committee, Ministry for Economic Development of the Russian

Federation

06 07 08 09 10 11

-10

-5

0

5

10

15

20

-10

-5

0

5

10

15

20

S smrjer oljan rysk ekonomiUnder 2010 rrde sig oljepriset i intervallet 70 till90 USD/fat. Oroligheterna i Nordafrika och Mellans-

tern har dock ftt oljepriset att stiga kraftigt. Sedanrsskiftet r kningen omkring 20 procent och prisetfr Brent-oljan, som ligger ngra USD ver det ryskaUral-priset, ligger nu runt 116 dollar per fat. SEB:sprognos r att Brent-priset dmpas ver tiden och attrsgenomsnittet fr 2011 hamnar p 102 USD/fat, enupprevidering jmfrt med prognosen p 80 USD i EEOoktober 2010.

Oljeprisets stora betydelse bde fr Rysslands exportoch budgetintkter gr att priskningen fr tydligaeffekter p ekonomin. Olje- och gassektorn motsvarar

omkring 15 procent av BNP och ger upphov till cirka 65procent av exportinkomsterna. Liksom i andra eko-nomier riskerar ven det stigande oljepriset att drivaupp inationen.

Fr Ryssland gr effekterna av ett stigande oljeprisgenom tv huvudkanaler; genom en frbttring avRysslands bytesfrhllande (terms-of-trade) samtgenom kade kapitalinden.

Det stigande oljepriset driver p exporttillvxten

Oljepris, USDExport, rlig procentuell frndring

Klla: Federal State Statistics Survey, Reuters

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

-75

-50

-25

0

25

50

75

100

125

150

-75

-50

-25

0

25

50

75

100

125

150

Det nns mnga olika skattningar och tumregler fr

hur oljepriskningar pverkar BNP-tillvxt. D exportav olja och gas representerar omkring 15 procent avBNP skulle en kning av oljepriset med 10 procent

hja BNP med cirka 1,5 procent. Skattningar frnempiriska studier genomfrda av IMF stdjer dettasamband.

En grov skattning baserad p SEB:s upprevidering avoljeprisprognosen fr 2011 med 22 dollar per fat (28procent) skulle drmed genom en terms-of-trade-effekt hja BNP med strax ver 4 procent, allt annatlika. Det faktiska resultatet p BNP blir dock inteautomatiskt 4 procent utan beror p hur de extraexportinkomsterna anvnds.

I Rysslands fall hamnar huvuddelen (omkring 90 pro-cent) av de extra exportinkomsterna hos staten genomen hg marginalbeskattning. Den avgrande frganfr hur tillvxten pverkas av det stigande oljeprisetblir drmed hur staten beslutar att anvnda de extraintkterna. Om dessa anvnds till att tcka budget-underskottet kommer effekterna p BNP att bli sm.Eftersom 2011 r ett valr nns dock klara incitamentfr att spendera de extra intkterna. En mer expansivnanspolitik skulle drmed dra upp tillvxten. Omoljepriset ligger kvar p en niv kring 100 USD per fateller mer r vr bedmning att regeringen kommeratt presentera en tillggsbudget under andra halvretdr en del av intkterna anvnds till att stimuleraekonomin. Detta vntas kunna ka BNP-tillvxten meduppskattningsvis en och en halv procentenhet.

Stigande oljepris fr ven effekt p den ryska ekono-min genom kade kapitalinden. Fldena gr dels tillportflj- och direktinvesteringar, dels till banksektorn.Kapitalindena riskerar att driva p bde kredit-tillvxt och ination. D centralbanken nu r merbengen att acceptera valutaappreciering kan dockindena huvudsakligen f effekt genom en frstrk-ning av rubeln.

Hga oljepriser kan p lngre sikt ge negativa effek-ter p den ekonomiska politiken d det dmpar viljanbland bde politiker och allmnhet att genomfra

ndvndiga reformer. Drmed riskerar problemen medett alltfr stort statligt inytande ver ekonomin, ettdligt fretagsklimat samt srbarheten fr oljeprisfallatt kvarst.


17/24


Ryssland

Stigande livsmedelspriser har drivit upp inationstak-ten sedan botten i juli 2010 d den var rekordlga 5,5procent. I februari var inationen 9,5 procent. venkrninationen har stigit tydligt och likas producent-priserna som ndde en kningstakt p 21,4 procenti februari. Den stigande inationen gr p tvrs mot

centralbankens ml att pressa ned inationen och hin-dra den frn att tervnda till de hga niverna innankrisen. Centralbankens ml r att inationen ska liggap 7 procent vid slutet av 2011. Vi bedmer att inatio-nen toppar i sommar fr att sedan falla tillbaka underandra halvret till fljd av baseffekter frn de snabbtstigande livsmedelspriserna under hsten 2010. Vid rs-slutet 2011 vntas inationen vara omkring 8,5 procent.Under 2012 faller inationen tillbaka ytterligare ngot.

rlig procentuell frndringInflationstrycket kar

KPI Krninflation PPIKlla: The Central Bank of the Russian Federation, Federal State Statistics Co mmittee

jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep07 08 09 10 11

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

35

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

35

Den snabbt stigande inationen kommer att tvingacentralbanken till en fortsatt tstramning. I januarihjdes reservkraven samtidigt som styrrntan lmnadesofrndrad p grund av oro fr kade kapitalinden.Detta fljdes upp med en hjning av vissa andra kortamarknadsrntor. I slutet av februari hjdes styrrntanmed 25 punkter till 8,0 procent. Samtidigt justeradesven reservkraven samt rntan p inlning i centralban-ken upp.

ProcentRntorna hjs

StyrrntaCentralbankens inlningsrnta (1 vecka)

Klla: Reuters EcoWi n

05 06 07 08 09 10 110

2

4

6

8

10

12

14

0

2

4

6

8

10

12

14

Centralbanken har gjort klart att den vill prioritera

inationsmlet snarare n att styra vxelkursen. Svagutveckling fr den inhemska efterfrgan minskar dockutrymmet fr mer aggressiva rntehjningar. Det rdrfr troligt att centralbanken i likhet med exempel-

vis Kina kommer att fortstta anvnda en kombinationav olika tgrder fr att frska dmpa inationen.Vi rknar med att styrrntan hjs med ytterligare 100punkter i r.

Rubeln apprecierar

EUR/RUB (v axel) USD/RUB (h axel)Klla: Reuters EcoWi n

06 07 08 09 10 11

22,5

25,0

27,5

30,0

32,5

35,0

37,5

32,5

35,0

37,5

40,0

42,5

45,0

47,5

Rubeln har apprecierat ptagligt sedan slutet av frraret, frmst mot dollarn men ven mot euron. Sedanrsskiftet ligger apprecieringen gentemot dollarn pungefr 7 procent och sedan botten i februari 2009har rubeln strkts med mer n 20 procent. Det nnsfrutsttningar fr en fortsatt appreciering under 2011.Exporten ser ut att utvecklas starkt tack vare hga r-varupriser. Fler styrrntehjningar vntas samtidigt somprivatiseringsprogrammet kommer att bidra till kadefterfrgan p rubel. Centralbanken r nu dessutommer bengen att tillta kad volatilitet fr vxelkursen,ngot som bland annat IMF fresprkat. I oktober 2010utkades det band som rubelkursen tillts rra sig i. Ibrjan av februari meddelade centralbanken att bandetkommer att vidgas ytterligare till 32-37 mot valuta-korgen, bestende av 55 procent USD och 45 procentEUR. Vr bedmning r att rubeln strks mot korgentill 32,0 vid slutet av 2011 och till 31,5 vid slutet av2012.

rlig procentuell frndringterhmtningen i banksektorn fortstter

Bankutlning BankinlningKlla: The Central Bank of the Russian Federation

jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt08 09 10

-10

0

10

20

30

40

50

60

70

8090

100

110

-10

0

10

20

30

40

50

60

70

8090

100

110

Banksektorn har fortsatt att terhmta sig i mttligtakt senaste kvartalen. Bde in- och utlningen kar

ven om kningstakterna r klart lgre n fre krisen.Andelen problemln bedms ha toppat under 2010 ochfortstter minska. De minskande problemen med dligaln strker bankernas lnsamhet och gr att behovet av


18/24


Ryssland

ytterligare terkapitalisering blir mindre. Bankutlning-en vntas stiga med omkring 20 procent under 2011.

Finanspolitiken kan bli mer expansivBudgeten fr 2011 lades fast i slutet av januari. Enligtbudgeten kommer nanspolitiken att stramas t ngot,

frmst genom hjningar av de avsttningar som f-retagen mste gra till sociala avgifter samt genomhjd skatt p gasutvinning. tstramningen motsvararomkring 2 procent av BNP. Sedan budgeten presentera-des har dock oljepriset fortsatt stiga och frgan r nuhur regeringen kommer att hantera de extra intkternafrn oljeexporten. Det faktum att bde parlamentsvaloch presidentval ligger mindre n ett r framt i tidenskapar incitament till att spendera extrainkomsterna.En tillggsbudget kan drfr komma att lggas fram fratt hantera extrainkomsterna.

Budgetunderskottet fr 2010 uppskattas till omkring

4 procent av BNP vilket r ett bttre utfall n mletp 5,4 procent. Enligt den mlsttning som regeringenstllde upp 2010 ska budgetunderskottet reducerastill 3,6 procent av BNP 2011, 3,1 procent 2012 och 2,9procent 2013. Sedan dess har dock oljepriset stigitkraftigt samtidigt som rubeln apprecierat. Om det hgaoljepriset bestr kommer reduceringen av budgetun-derskottet att g betydligt snabbare och budgeten kanhamna i balans redan 2011 om staten bestmmer sig fratt anvnda de extra skatteintkter som skapas genomoljeexporten till att minska underskottet. Vr bedm-ning r dock att en del av de extra intkterna kommer

att anvndas till nanspolitisk stimulans.Den ambitisa privatiseringsplan som annonseradesredan i september 2009 har nu godknts av regeringen.Tillgngar p omkring 50 miljarder dollar ska priva-tiseras under de nrmaste fem ren och intkternaska anvndas till att tcka budgetunderskottet. Totaltomfattar planen era hundra fretag men de viktigasteutgrs av 10 stora statsgda fretag. Hr ingr blandannat bankerna VTB och Sperbank samt oljebolagetRosneft. Till en brjan kommer staten att behlla minst50 procent av gandet i bolagen. Finansminister Kudrinfrvntar sig dock att statens garandel kan snkas till

25 procent efter 2015.

Stabil inrikespolitik och hgrandeWTO-medlemskapParlamentsval ska hllas i december 2011 och presi-dentval i mars 2012. Opinionsunderskningar pekar pfortsatt starkt std bland allmnheten fr bde premi-rminister Putin och president Medvedev. Medvedevsbeslut att avskeda Moskvas populre borgmstareLuzjkov i hstas kan ha varit en signal fr att visa hand-lingskraft och kar sannolikheten fr att han frskersitta kvar ytterligare en period. Det mest troliga r att

Putin kommer att ta beslutet om vem av de tv somkommer att stlla upp; ett presidentval dr Putin stllsmot Medvedev verkar osannolikt. Den inrikespolitiska

situationen kommer drmed ven framver att prg-las av stabilitet ven om Putins parti Enade Rysslandfrsvagades ngot i regionalvalen nyligen. Reformar-betet ser drfr ut att fortstta i lngsam takt venom uttalanden frn Medvedev skulle kunna tyda p attambitionsnivn hjts ngot.

Ryssland har frskt bli medlem i vrldshandelsorga-nisationen WTO nda sedan 1994 och nu verkar ettmedlemskap ligga inom rckhll. Kvarstende frgormed USA och EU lstes under hsten. Det nns drmeden chans att Ryssland kan bli WTO-medlem redan under2011 eller 2012 om diskussionerna kring statligt stdtill den ryska jordbrukssektorn och tullfrgor gentemotGeorgien kan slutfras. De totala effekterna av ettmedlemskap r svrbedmda; rvaruutvinning br gyn-nas tack vare minskade handelsrestriktioner p blandannat trvaror och ven banksektorn vntas bli en vin-nare men frluster kan uppst i jordbrukssektorn samt i

vissa tillverkningsindustrier. De positiva effekterna brdock vervga. Enligt Vrldsbanken kan ett medlemskapp lng sikt hja BNP-nivn med mer n 10 procent omvntade frbttringar av nringslivsklimatet genomfrs.Vrldsbankens Doing Business rapport fr 2011 rankarRyssland p plats 123 av totalt 183 lnder.


19/24

Ukraina


Fortsatt terhmtning i mttlig takt Stdpaketet frn IMF lper enligt plan

Budgettstramning dmpar konsumtionen

Inationstakten vntas ter stiga

Efter det dramatiska BNP-fallet 2009 brjade denukrainska ekonomin terhmta sig under 2010 och BNPsteg enligt preliminra siffror med 4,2 procent. Till-vxten mattades av under andra halvret p grund av

mindre gynnsamma baseffekter samt dmpningen avden globala terhmtningen.

rlig procentuell frndringTillvxten dmpades andra halvret 2010

BNP IndustriproduktionKlla: National Bank of Ukraine, S tate Statistics Committee o f Ukraine

06 07 08 09 10

-35

-30

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

-35

-30

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

Tillvxten bedms dock nu ha bottnat. Exportenkommer framver att stimuleras av fortsatt stigandestl- och spannmlspriser samt hgre frvntad tillvxti omvrlden. Metaller och jordbruksvaror str tillsam-mans fr strax ver 50 procent av exporten. ven in-vesteringar, i frsta hand statliga, kommer att bidra tilltillvxten genom frberedelser infr fotbolls-EM 2012

och ett akut behov av infrastrukturfrbttringar. De-taljhandeln har utvecklats frvnansvrt starkt senastetiden men den privata konsumtionen kommer framveratt dmpas av budgettstramningar, stigande inationoch en fortsatt svag bostadsmarknad. Sammantagetvntas tillvxten kommande r endast bli ngot hgren under 2010; BNP vxer med 4,7 procent i r ochmed 4,5 procent 2012.

Industriproduktionen har utvecklats starkt senaste m-naderna; i februari var den rliga procentuella kningen11,5 procent. Sedan brjan av oktober har stlprisetstigit med omkring 20 procent vilket har bidragit till

att stimulera aktiviteten i stlsektorn. Indikatorer frnringslivsklimatet pekar p fortsatt frbttring.

Export och import fortstter att terhmta sig menligger fortfarande lngt under niverna fre krisen.

Importen har utvecklats starkare n exporten de se-naste mnaderna och underskottet i handelsbalansenhar fortsatt stiga. Bytesbalansunderskottet hamnade pomkring 0,4 procent av BNP 2010 och vntas stiga ngotunder 2011.

NettotalNringslivsbarometrar frbttras

Totalt Bygg Finans IndustriKlla: sterreichische Kontrollbank AG

Q1 Q3 Q2 Q4 Q2 Q4 Q2 Q407 08 09 10 11

-75

-50

-25

0

25

50

75

100

-75

-50

-25

0

25

50

75

100

Hryvnian ligger stabilt strax under 8 mot USD. Mot eu-ron r hryvnian ungefr ofrndrad jmfrt med i hs-

tas. P ngra rs sikt br valutan strkas baserat p ettfrbttrat makroekonomiskt klimat och kad exibilitetfr vxelkursen vilket r ett av IMF:s krav.

Inationen steg under slutet av sommaren och brjanav hsten 2010 som ett resultat av gasprishjningen iaugusti och stigande spannmlspriser. Inationstaktentoppade p 10,5 procent i september men har sedandess fallit tillbaka tydligt. I februari var inationstak-ten 7,2 procent. Det r dock sannolikt att inationenter kommer att brja stiga upp mot tvsiffriga tal nrprishjningar p el och gas brjar sl igenom. Elprisernahjdes i februari och gaspriset kommer fortstta att

hjas i linje med IMF:s krav p minskade energisubven-tioner till hushll och fretag.

Reallnerna, som fll kraftigt 2009, steg med strax ver10 procent under 2010 och bidrog klart till att hllauppe inhemsk efterfrgan. kningstakten vntas dockfalla tillbaka under 2011 till fljd av kad ination ochfrysta offentliga reallner. Arbetslsheten hamnade2010 strax ver 8 procent och vntas falla ngot under2011 och 2012.

Det stdpaket p 15 miljarder dollar som godkndesav IMF i juli 2010 lper p tv och ett halvt r och tv

av de totalt tio utbetalningarna har genomfrts. Mletatt reducera budgetunderskottet till 5 procent av BNP2010 verkar ha uppntts. IMF:s senaste kvartalsvisagenomgng frn mars pekar p att Ukraina p det stora


20/24


Ukraina

hela sktt sina taganden. Olika uppfattningar om hursnabbt energisubventionerna ska minskas riskerar dockatt frsena den tredje utbetalningen.

rlig procentuell frndringGod utveckling fr reallnerna

Inflation Nominella lnerKlla: National Bank of Ukraine, S tate Statistics Committee o f Ukraine

06 07 08 09 10 110

5

10

15

20

25

30

35

40

45

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

Huvudmlet som IMF stllt upp fr Ukraina r att redu-cera det kombinerade underskottet i statsbudgeten ochunderskottet fr det statsgda gasbolaget Naftogaz till3,5 procent av BNP 2011 och till 2,5 procent 2012. Dbudgettransfereringar fr att tcka Naftogazs under-skott nu avslutats ska underskottet i praktiken reduce-ras till 3,1 procent av BNP 2011.

Enligt budgeten fr 2011 vntas skatteinkomsterna varai stort sett ofrndrade som andel av BNP men de totalainkomsterna vntas falla. Fr att f ned budgetunder-skott till 3,1 procent av BNP vidtas utgiftsminskningar.Bland annat ska minimilner och pensioner nu flja

inationsutvecklingen. I offentliga sektorn fryses real-lnerna och antalet anstllda kommer att minska. venden reformering av det kostsamma pensionssystemetsom vntas antas under vren kommer att bidra tillatt minska utgifterna. Samtidigt budgeteras fr kadestatliga investeringar under 2011 (till omkring 3 procentav BNP), vilket anses ndvndigt fr att klara frbere-delserna infr EM i fotboll 2012 och fr att kunna grandvndiga frbttringar av infrastrukturen efter attinvesteringar eftersatts de senaste ren.

Sammantaget budgeteras fr en utgiftsminskning p 3,7procent av BNP fr att n budgetmlet. P nansmark-naderna har ukrainska CDS fallit tillbaka ytterligarevilket tyder p strkt frtroende fr att statsnansernakommer i ordning. Vr bedmning r ven fortsttnings-vis att budgetmlen fr 2011 och 2012 kommer att ns.

IMF:s reformkrav har drivit fram en ny skattelagstiftningsom antogs i december 2010. Tanken r att reformeradet komplexa skattesystemet, minska totala skat-tebrdan och minska problemen med snedvridandeincitament. Reformen innebr att mnga mindre skatterfrsvinner. Efter omfattande protester mot ett tidigarefrslag har beskattningen av smfretag gjorts mer

frdelaktig. Bolagsskatten ska gradvis snkas frn 25procent till 16 procent 2016 och momsen snks 2014.Samtidigt infrs en fastighetsskatt och beskattningen avhga inkomster hjs.

Banksektorn r fortfarande brcklig med mycket svaglnsamhet och problem med ln med betalnings-svrigheter. IMF-paketet skapar dock stabilitet ochterkapitaliseringen av de privata bankerna fortstter.Kapitaltckningskraven driver p en nskvrd konsoli-dering av Ukrainas er n 170 banker. Inlningen steg

under 2010 och verstiger nu volymen fre krisen.kningen drevs dock till stor del av bristen p alterna-tiva investeringsmjligheter. Inlningen vntas fortsttastiga under 2011. Bankutlningen stabiliserades under2010 men den rliga kningstakten fr totala utlningenhar knappt stigit ver nollstrecket. Nyutlningen varsvag p grund av bankernas fokus p kvaliteten p sinatillgngar och att upprtthlla kapitaliseringskvoterna.Utlningsrntorna ligger dessutom p en historiskt setthg niv. Bankutlningen vntas ka i lngsam taktunder 2011; en frhllandevis dmpad terhmtning gratt utlningen inte kommer att n volymen fre kriseninnevarande r.

Centralbankens stryrrnta ligger kvar p 7,75 procentsedan i augusti 2010 och med en ination p strax ver7 procent ligger den reala styrrntan nra noll. Denfortsatt svaga kredittillvxten och den fallande ina-tionstakten pekar p att den ackommoderande penning-politiken fortstter de nrmaste mnaderna. kandekredittillvxt och vntad hgre inationstakt under2011 ppnar dock fr rntehjningar innan rsslutet.

Stabilare inrikespolitikUkraina styrs sedan vren 2010 av en majoritetskoali-

tion som domineras av president Janukovitjs Regioner-nas parti. Vid regionalvalen i slutet av oktober strktespartiets stllning. Tillsammans med en koncentrering avmer makt till presidentposten har den inrikespolitiskasituationen stabiliserats. Samtidigt verkar dock proble-men med politiska oegentligheter ka. Regionalvalen ioktober ck internationell kritik och det nns tecken pen politiskt motiverad kampanj mot oppositionen infrparlamentsvalet i oktober 2012. OppositionsledarenYulia Timoshenko har talats fr korruption och frbju-dits att lmna Kiev. Flera av hennes tidigare ministrarhar ocks talats fr brott under sin tid vid makten. Ioch med att Janukovitj strkt sin stllning ytterligare

ser regeringens mjligheter att driva igenom IMF:s re-formkrav goda ut ven om missnjet bland befolkningenkommer att ka nr budgettstramningarna brjar feffekt.

Ukrainas utrikespolitik prglas av en balansgng mellanRyssland och Vst. Janukovitj verkar vara instlld p attfra en pragmatisk utrikespolitik och ska goda relatio-ner med bde EU och Ryssland fr att underltta denekonomiska terhmtningen.


21/24

Nyckeltal


ESTLAND 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011(p) 2012(p)BNP, % 9,4 10,6 6,9 -5,1 -13,9 3,1 5,0 4,5Ination, % 4,2 4,5 6,7 10,6 0,2 2,7 4,0 5,0Arbetslshet, % 7,9 5,9 4,7 5,5 13,8 16,9 12,0 11,0Bytesbalans, % av BNP -10,0 -15,3 -17,2 -9,7 4,5 3,6 2,0 1,0Fin sparande, off sektor, % av BNP 1,6 2,4 2,5 -2,8 -1,7 -1,0(p) -1,5 -2,5Skuld, offentlig sektor, % av BNP 4,6 4,4 3,7 4,6 7,2 8,0(p) 12,0 16,0EUR/EEK, rets slut 15,6 15,6 15,6 15,6 15,6 15,6 - -3-mnaders rnta, rets slut 2,6 3,9 7,3 7,9 3,1 1,1 2,7 3,2

LETTLAND2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011(p) 2012(p)

BNP, % 10,6 12,2 10,0 -4,2 -18,0 -0,3 4,0 4,5Ination, % 6,9 6,6 10,1 15,3 3,3 -1,2 3,3 2,4Arbetslshet, % 8,7 6,8 6,0 7,5 16,9 19,0(p) 16,3 14,7Bytesbalans, % av BNP -12,5 -22,5 -22,3 -13,1 8,6 3,6 -0,5 -2,1Fin sparande, off sektor % av BNP -0,4 -0,5 -0,3 -4,1 -10,2 -8,2(p) -5,5 -2,8

Skuld, offentlig sektor, % av BNP 12,4 10,7 9,0 19,7 36,7 43,5(p) 50,0 52,0EUR/LVL, rets slut 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7Styrrnta, rets slut 4,0 5,0 6,5 6,0 4,0 3,5 3,5 4,0

LITAUEN 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011(p) 2012(p)BNP, % 7,8 7,8 9,8 2,9 -14,7 1,3 4,0 4,5

Ination, % 2,7 3,8 5,8 11,1 4,2 1,2 3,5 4,0Arbetslshet, % 8,3 5,6 4,3 5,8 13,7 17,8 16,5 15,0Bytesbalans, % av BNP -7,1 -10,6 -14,5 -13,1 4,3 1,8 -1,0 -3,0Fin sparande, off sektor, % av BNP -0,5 -0,4 -1,0 -3,3 -9,2 -8,0(p) -5,0 -4,0Skuld, offentlig sektor, % av BNP 18,4 18,0 17,0 15,6 29,6 38,7 41,0 43,0EUR/LTL, rets slut 3,45 3,45 3,45 3,45 3,45 3,45 3,45 3,53-mnaders rnta, rets slut 2,54 3,79 6,65 9,89 3,90 1,50 3,25 4,255-rs rnta, rets slut 3,10 3,90 4,80 13,10 6,60 4,60 4,80 5,20

(p) = prognos


22/24


Nyckeldata

POLEN 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011(p) 2012(p)BNP, % 3,6 6,2 6,8 5,1 1,7 3,8 4,5 4,6

Ination, % 2,2 1,3 2,6 4,2 4,0 2,7 3,7 2,8Arbetslshet, % 17,8 13,9 9,6 7,1 8,2 9,6 9,4 8,8Bytesbalans, % av BNP -1,2 -2,7 -4,7 -4,8 -2,1 -3,3 -3,5 -4,0Fin sparande, off sektor, % av BNP -4,1 -3,6 -1,9 -3,7 -7,2 -7,9(p) -5,5 -3,9Skuld, offentlig sektor, % av BNP 47,1 47,7 45,0 47,1 50,9 55,0(p) 56,0 55,2EUR/PLN, rets slut 3,9 3,8 3,6 4,1 4,1 4,0 3,7 3,6Styrrnta, rets slut 4,25 4,00 5,25 4,00 3,50 3,75 4,50 5,255-rs rnta, rets slut 5,01 4,98 6,13 5,34 5,91 5,52 6,00 6,05

RYSSLAND 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011(p) 2012(p)BNP, % 6,4 7,7 8,1 5,6 -7,9 4,0 5,6 5,2Ination, % 12,5 9,8 9,1 14,1 11,7 6,9 9,4 7,7Arbetslshet, % 7,6 7,2 6,1 6,4 8,4 7,5 6,4 6,2Bytesbalans, % av BNP 11,0 9,5 5,9 6,2 4,0 4,7(p) 5,0 3,9Fin sparande, off sektor, % av BNP 7,4 7,5 5,4 4,1 -5,9 -4,0(p) -2,3 -1,9Skuld, offentlig sektor, % av BNP 14,2 9,1 8,5 7,9 9,0 9,7(p) 9,0 8,9USD/RUB, rets slut 28,7 26,3 24,6 30,5 30,3 30,6 27,1 27,8

RUB mot EUR/USD-korg, rets slut 29,3 27,2 29,7 35,4 36,1 35,2 32,0 31,5

UKRAINA 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011(p) 2012(p)BNP, % 2,7 7,1 7,6 2,1 -14,8 4,2 4,7 4,5Ination, % 13,5 9,1 12,8 25,2 15,8 9,4 9,2 9,0Arbetslshet, % 7,2 6,9 6,4 6,4 8,8 8,2 7,5 7,3

Bytesbalans, % av BNP 2,5 -1,5 -4,2 -7,1 -1,5 -0,4 -1,4 -1,2Fin sparande, off sektor, % av BNP -1,7 -0,6 -0,8 -1,2 -8,0 -5,0 -3,1 -2,5Skuld, offentlig sektor, % av BNP 17,7 14,8 12,3 19,9 34,6 39,5 41,1 41,9USD/UAH, rets slut 5,05 5,05 5,05 7,80 8,00 7,96 7,95 7,95

(p) = prognos


23/24


Innehllet i denna rapport r baserat p uppgiter rn kllor som av Banken bedms vara plitliga. Banken lmnar dock ingen garanti r ullstndigheten

eller riktigheten i dessa uppgiter. De som tar del av rapporten uppmanas att basera sina investeringsbeslut p underskningar de sjlva bedmer vara nd-

vndiga.

Ekonomisk Analys tillgnglig p InternetEastern European Outlookfnns ocks tillgnglig p Internet: www.seb.se under Ekonomi, Nyheter & rapporter och Ekonomiska rapporter.

Fr att tillgng till vrig ekonomisk analys och tradingrekommendationer r Merchant Bankings kunder g in p www.seb.se/research.

Hr krvs ett lsenord som r exklusivt r dessa kunder.

Om Ni nskar tillgng till denna sida, kontakta Merchant Bankings kundansvariga r att lsenordet.


24/24

SEB r en ledande nordisk fnansiell koncern. Som relationsbank erbjuder

SEB i Sverige och de baltiska lnderna rdgivning och ett brett utbud av

andra fnansiella tjnster. I Danmark, Finland, Norge, och Tyskland har

verksamheten en stark inriktning p retags- och investment banking utirn

ett ullservicekoncept mot retagskunder och institutioner. Verksamhetens

internationella prgel terspeglas i att SEB fnns representerad i ett 20-tal lnder runt om i vrlden. Den 31 december 2010 uppgick koncernens

balansomslutning till 2 180 miljarder kronor och rvaltat kapital till 1

399 miljarder kronor. Koncernen har cirka 17 000 anstllda, exklusive

kontorsrrelsen i Tyskland. Ls mer om SEB p www.sebgroup.com.

Med kapital, kunskap och erarenhet skapar vi vrden t vra kunder ett

arbete dr vi har stor nytta av vr analysverksamhet.

De makroekonomiska bedmningarna grs av enheten Ekonomiska Analys.

Utirn konjunkturlget, ekonomisk politik och fnansmarknadens lngsiktigautveckling ger banken sin syn p det ekonomiska lget lokalt, regionalt och

globalt.

En av de centrala publikationerna r kvartalsskriten Nordic Outlook. Dr

redovisas analyser som tcker in den ekonomiska situationen i vrlden samt

Europa och Sverige. I Eastern European Outlook behandlas Baltikum, Polen,

Ryssland och Ukraina. Den utkommer en gng i halvret.

www.seb.seB0060201

1.03

Beijing

Shanghai

New York

So Paulo

Singapore

Moskva

St: Petersburg

Geneve

Nice

London

Luxemburg

Warszawa

Kiev

New Delhi

Tyskland

Estland

Ryssland

Litauen

Sverige

Norge

Danmark

Finland

Polen

Ukraina

Lettland

Dublin

seb-rapport: exportdriven tillväxt stärks i Östeuropa när inhemsk efterfrågan vaknar

Documents