Senaste nytt på standardiseringsområdet VUC Informationsdag betongtillverkare 2016 Markus Peterson, Svensk Betong

• Implementering av nya EN 206

- Vad händer på Europa-fronten? - Hur går det i Sverige?

• Relevant pågående revideringsarbete

- I Sverige (SIS) - I Europa (CEN)

• Övrigt

- Framtida europeiska beständighetsregler - Strålning - Hållbart byggande

Hur har nya EN 206 införts i Europa?

• Flera länder klara och använder nya EN 206 + nationella tillämpningsdokument

… men • i några länder pågår fortfarande nationell remiss, t.ex Italien, Belgien

och Grekland

… dock är det tvärstopp i två länder: Tyskland och Danmark • Vad händer från europeiskt håll nu när EN 206 är klar?

- Tidigare rapport om hur EN 206 tillämpas ska uppdateras - Nationella kompetensklasser ska ev. kartläggas - Omfattande planer finns på nytt europeiskt gemensamt

beständighetskoncept (funktionsbaserat)

Status implementering nya EN 206 och SS 137003 i Sverige Implementering fabriksbetong För fabriksbetongtillverkare pågår implementering av och certifiering mot nya SS 137003 och SS-EN 206. Svensk Betongs reviderade kvalitetshandbok och nytt utbildningsmaterial är publicerat för medlemmar. Implementering prefab Däremot måste hela den europeiska prefabsidan vänta innan man kan börja tillämpa nya EN 206. Detta grundar sig på att relevanta produktstandarder idag ej refererar till nya EN 13369 (som i sin tur ska referera till nya EN 206) men som ej är publicerad ännu. Detta leder till ytterligare problematik för de som tillverkar både fabriksbetong och prefab och ev. för de som tillverkar olika prefab-produkter. Det kan i värsta fall dröja flera år innan alla prefabstandarder refererar korrekt.

Implementering av EN 206 och 137003 Koppling till Sv Betong och kvalitetshandboken + betongtillverkares erfarenheter

• Standarder, Kvalitetshandboken, rutiner m.m – hur hänger det ihop?

• Nya krav på fiberfördelning (pågående ”utredning”)

• Styrdiagram/ ”control charts” (avslutat Sv. Betong-projekt)

• Återvunnen ballast (pågående Sv. Betong- projekt)

SS-EN 206:2013

SS 137003:2015

AMA Anläggning 13 Urval om betong

Kvalitets- Handboken

Bilagor: Mallar för Rutinbeskrivningar mm

Viktiga Standarder Tekniska regler, tolkningar rekommendationer, exempel

Egna rutiner och dokumentation

Certifierad fabriksbetong

Kvalitetshandboken

AMA Anläggning 10 (pdf)

AMA Anläggning 13 (länkad från text)

Aktuella

Arkiv

SS-EN 206:2013

SS 137003:2015

Gemensam struktur i SS-EN 206, SS 137003 och Kvalitetshandboken

Innehåll 1 Omfattning

2 Normativa hänvisningar

3 Definitioner, symboler, förkortningar

4 Klassificering

5 Krav på betong och metoder för verifiering

6 Specificering av betong

7 Leverans av betongmassa

8 Kontroll och kriterier för överensstämmelse

9 Produktionskontroll

10 Utvärdering av överensstämmelse

11 Beteckning av betong med föreskrivna egenskaper

Bilagor (rutiner)

Viktiga nyheter – en översikt

Innehåll 1 Omfattning

2 Normativa hänvisningar

3 Definitioner, symboler, förkortningar

4 Klassificering

5 Krav på betong och metoder för verifiering

6 Specificering av betong

7 Leverans av betongmassa

8 Kontroll och kriterier för överensstämmelse

9 Produktionskontroll

10 Utvärdering av överensstämmelse

11 Beteckning av betong med föreskrivna egenskaper

Bilagor (rutiner) 8.2.1.3 och bilaga H: Ny (frivillig) metod C för styrning och/eller utvärdering av hållfasthet

5.1.2 Nya cement-standarder

8.1 och 8.2.3.3 Ändrad frostprovning och utvärdering av lufthalt

9.6.2: Krav på doseringsutrustn flyttad till SS-EN 206

5.1.3: Nya krav på ballast

5.2.3.3 -5.2.3.4 och bilaga E: Ballast av restbetong och återvunna material

5.2.5.3 k-värdeskonceptet

5.2.5.4 + bilaga O och P i SS 137003: Nytt (frivilligt) koncept EPCC

5.3.2 Gränsvärden för sammansättning av betong (tabell 8a och b)

9.9: Självkompakterande betong är inarbetat.

5.1.7 och 5.2.7 Nya krav på fibrer

8.2.3.1 Utvärdering fibrer samt bilaga A.4 förprovning och B.5 identitetskriterier fibrer

Nytt krav i EN 206 Fiberfördelning

• Nytt krav på kontroll att fibrer är homogent fördelade i den färska betongen har

införts

• Gäller stålfiber och polymerfiber klass II. Provning enligt SS-EN 14721 resp. SS-EN 14488-7

• Fortlöpande provning krävs endast om fibrer tillsätts i roterbil

• Provning utförs genom utvaskningsprov i början, mitten samt vid slutet av utlastning

• Provningsmetod samt kriterier för överensstämmelse beskrivs i SS-EN 206, bilaga

B.5

• Provning skall utföras enligt samma frekvens som för tryckhållfasthet

Fiberfördelning

Förprovning: I bilaga A (normativ) i SS-EN 206 anges förutsättningar för förprovning av betong som innehåller fibrer. Kriterier för uppfyllelse finns i B.5 i bilaga B i SS-EN 206. Kontroll av överensstämmelse: Frekvens och kriterier för överensstämmelse ställs i SS-EN 206, tabell 21 (fiberfördelning, frekvens enl tabell 17) och tabell 22 (fiberinnehåll, frekvens dagligen). Se även kapitel 8.

OBS! Alternativ med högsta provningsfrekvens ska väljas

SS-EN 206 5.2.7 Användning av fiber

NYTT!

SS-EN 206 8.2.1.2 Plan för uttagning av stickprov och provning

Fiberinnehåll

Ur SS EN 206 5.4.4

NYTT!

Frekvens och kriterier för överensstämmelse av fiberhalt anges i SS-EN 206, tabell 22.

Nya kraven i SS-EN 206 avseende fiberfördelning Vad är era erfarenheter? • Sker tillsättning i roterbil eller i fabriksblandare?

• Funkar provningsstandarderna i praktiken?

• Vad visar ev resultat hittills på?

• Finns det resurser att avsätta till provning på

arbetsplats?

Metod C “styrdiagram” – ny alternativ metod för utvärdering av överensstämmelse

Med hjälp av s.k. styrdiagram är det tänkt att betongtillverkaren ska kunna styra/kontrollera kvaliteten i betongproduktionen på ett ännu mera rationellt sätt. Provningsresultaten analyseras visuellt och ger indikationer på icke-överensstämmelse i ett tidigt skede om varningslinjer överskrids.

Eftersom de plottade CUSUM-värdena överstiger den övre varningslinjen betyder detta att avvikelsen mot målvärdet för hållfastheten blir för stor och att betongsammansättningen behöver korrigeras.

Motsvarande krav på överensstämmelse som för Metod B gäller dock fortfarande!

8.2.1.3.2 Medelvärdeskriterier fortlöpande tillverkning, Metod C

Plottade CUSUM-värden (kumulativa summan av skillnaden mellan uppmätt värde och målvärdet för tryckhållfastheten)

Varningslinje (undre)

Varningslinje (övre)

Mer om styrdiagram…

• Beskrivs i SS-EN 206; 8.2.1.3.2 (9-11).

• …och i bilaga H där en användningsmetod för s.k CUSUM-styrdiagram och Shewhart-styrdiagram anges tillsammans med exempel på regler.

• Ytterligare vägledning ges i rapporten CEN/TR 16369.

• Svensk Betong har utvecklat ett eget PC-verktyg (Excel-ark) avseende Metod C inklusive användarmanual (se bilaga i kvalitetshandboken).

• För att bygga upp erfarenhet av denna alternativa metod kan metoden användas parallellt med nuvarande sätt att bedöma överensstämmelse vid fortlöpande tillverkning (Metod B)

8.2.1.3.2 Medelvärdeskriterier fortlöpande tillverkning, Metod C

Styrdiagram/control charts Vad är era erfarenheter?

• Har ni börjat eller planerar ni tillämpa styrdiagram i någon form?

• Vilka PC-verktyg kommer ni då använda? Separata eller integrerade?

• Vilka egenskaper avser ni då inkludera, enbart tryckhållfasthet?

Användning av restbetong och återvunna rivningsmaterial

• Nya rekommendationer i EN 206

• Nya svenska regler i SS 137003

• Pågående projekt inom Sv Betong – syfte undersöka verklig potential

Ballast av restbetong

EN 206 omfattar numera tre typer av ballast av återvunna material:

Ballast återvunnen ur färsk restbetong (reclaimed washed aggregate) = Ballast som tvättats ur färsk betong från den egna produktionen

Ballast från krossad restbetong (reclaimed crushed aggregate) = Ballast av krossad betong från den egna produktionen och som inte använts i byggnadsverk

Ballast av återvunna rivningsmaterial (recycled aggregate), se 5.2.3.4 = Ballast av återvunna byggnadsmaterial som använts i byggnadsverk

5.2.3.3-5.2.3.4 Ballast av restbetong och återvunna rivningsmaterial Kvalitetshandboken 5.2.3.3-5.2.3.4

NYTT!

Ballast från restbetong Mängd Krav

Krossad eller färsk restbetong Upp till 5 % Inget – OK att använda

Krossad restbetong Över 5 % Se återvunna rivningsmaterial

Återvunnen ur färsk restbetong Över 5 % Sorteras och ska uppfylla ballastkraven i SS-EN 12620

SS-EN 206 5.2.3.3 Ballast av restbetong Kvalitetshandboken 5.2.3.3

Ballast av återvunna rivningsmaterial Ballast av återvunna rivningsmaterial delas in i två klasser (A och B) och som ställer krav på ingående beståndsdelar enligt SS-EN 12620+A1:2008. Tillåtna mängder i olika exponeringsklasser redovisas i SS 137003; tabell 6.

5.2.3.3 Ballast av återvunna rivningsmaterial Kvalitetshandboken 5.2.3.4

Ur SS 137003

Nytt projekt inom Svensk Betong Användning av restbetong och återvunna rivningsmaterial som ballast till ny betong

• Förstudie pågår via enkät till medlemsföretagen, exempel på frågeställningar:

- omfattning? - erfarenheter (möjligheter, svårigheter)? - hur hanteras t.ex restbetong idag? - energiåtgång vid krossning och transport? - är begränsning av avfall ett incitament i sig? - som ballast eller vägfyllnadsmaterial?

• Projektets fortsättning…

Återvunnen restbetong och rivningsmaterial Vad är era eventuella erfarenheter hittills? Hur ser ni på att börja återvinna som ballast?

Pågående revideringsarbete Svenskt arbete inom SIS SS 137244 Betongprovning - Hårdnad betong - Avflagning vid frysning SS 137245 Betongprovning - Hårdnad betong - Betongkuber för frysprovning • TK 190 har tillsatt en arbetsgrupp som är aktiv med att revidera dessa standarder.

Remiss pågår.

Europeiskt arbete inom CEN SS-EN 13791 Bedömning hållfasthet i färdig konstruktion • Viktig standard vid t.ex tvist mellan btg-leverantör och beställare • Revidering pågår, J Silfwerbrand svensk deltagare • Officiell ”arbetsversion” för-remissades inom TC 104 våren 2015, Sverige tyckte att

standardförslaget innehöll flera förbättringar och förtydliganden • Officiell remiss (CEN Enquiry) 2016

Nya framtida gemensamma europeiska beständighetsregler • Syfte ökad harmonisering på beständighetsområdet

• Uppfylla motståndsklasser (durability resistance classes) genom funktionsprovning

(enligt europeiska standarder för varje område, t.ex kloridinträngning, karbonatisering och frost) eller genom krav-värden (s.k ”deemed-to-satisfy limiting values”)

• Högst osäkert om dagens nationella krav tillåts finnas kvar

• Tänkt att behandlas i framtida EC 2 (publiceras 2021) och EN 206 men osäker tidplan

• Ny arbetsgrupp inom TC 104 etablerad som behandlar detta koncept mht framtida EN 206. MP + Anders Lindwall (TCG) svenska representanter

• Ny arbetsgrupp inom TC 250 etablerad som behandlar konceptet mht framtida EC 2. Elisabeth Helsing (CBI) svensk representant.

• Svensk arbetsgrupp ska bildas som speglar allt relevant arbete

Status övrig standardisering Strålning • Standardisering mätmetod och rapport om dosmodellering fortlöper • Nytt direktiv publicerat, ska implementeras 2018 • Strålsäk.myndigheten (SSM) tagit fram förslag på ny strålskyddslag, lagen

anger ref.nivå bygg.mtrl, remiss nyligen avslutad, synkades med SBMI • Gemensamt möte Sv Betong/TU + SBMI 25 maj

Hållbart byggande • Gemensam PCR för fabriksbetong och prefab (PCR=produktspecifika regler

för EPD, dvs miljödekl.) - remiss påbörjas senare i maj 2016 (info-seminarium 31 maj) - aktiv svensk representant Christer Ljungkrantz, främst angående input CO2-upptag

• Standard för sociala prestanda publicerades 2014 men används begränsat - många fördelar för betong!

• Europeiskt arbete påbörjat med att i omfatta även anläggningsbyggande inom hållbarhetsstandarderna