session 24 thomas larsson
DESCRIPTION
TRANSCRIPT
Utvärdering av 30-regel i Örnsköldsvik
– Sammanställning av utvärderingar
till rapport. Vägverket 2008:117.
Vägverket Samhälle
Sektorsverksamhet
0771-119 119
0705 -175 221
1Thomas Larsson
2009-02-05
Barnkonsekvensanalys i 30-försöket
2Thomas Larsson
2009-02-05
3Thomas Larsson
2009-02-05
4Thomas Larsson
2009-02-05
5Thomas Larsson
2009-02-05
Nationell strategi för att förverkliga FN:s
konvention om barnets rättigheter i Sverige
Fyra grundläggande principer som statliga myndigheter ska följa:
• Art 2: Datainsamling av barns situation och faktorer som påverkar
deras livsvillkor.
• Art 3: Inför planering och beslut som rör barn skall prövningar av
barnets bästa göras, dvs. barnkonsekvensanalyser - hur barnet
påverkas av beslutet skall alltid beaktas, utredas och redovisas.
• Art 6: Barnets rätt till liv och utveckling – att skapa en miljö som ger
största möjligheter till överlevnad och utveckling – förutsätter att olika
aktörer samarbetar.
• Art 12: Barn ska ges möjlighet till inflytande i frågor som rör dem.
6Thomas Larsson
2009-02-05
Vägverkets svar på Barnkommitténs
betänkande (1998-01-14)
• Vid planering av vägar och trafik måste konsekvenserna för barnen tydliggöras.
• En förutsättning för att barns och ungdomars inflytande i samhälls- och trafikplaneringen skall förstärkas är att de ges förutsättningar för detta.
• Kunskaper om miljön ger möjlighet att påverka och förändra den.
• Skolbarnens arbete kan utgöra en del av planeringsunderlaget.
7Thomas Larsson
2009-02-05
BO:s modell för barnkonsekvensanalys
Vägledning genom
konventionen
Förutsättningar Kunskapsgrunden
Arbetsprocessen
Aktuell frågeställning
eller förslag
8Thomas Larsson
2009-02-05
Konventionen ger vägledning:
Rörelsefrihet övergripande mål och rättighet
Fri rörlighet
9Thomas Larsson
2009-02-05
Förutsättningar enligt Strategisk
plan 2008 – 2017
• FN:s konvention om barnets rättigheter ska tillämpas i all
verksamhet.
• Transportsystemet ska vara utformat så att det skapar
förutsättningar för unga och barn att ha ett fungerande
vardagsliv och goda sociala kontakter.
Kunskaps-
grunden
Barnkonsekvensanalys - arbetsgång
1. Kartläggning
2. Beskrivning
3. Analys av konsekvenser av olika åtgärder
4. Prövning av bästa åtgärd
5. Utvärdering
11Thomas Larsson
2009-02-05
12Thomas Larsson
2009-02-05
Prövning av barnets bästa
• Bästa åtgärd för de berörda barnen i olika miljöer
• Redovisa grunderna
13Thomas Larsson
2009-02-05
1. Kartläggning
• Problem – konsekvenser av nuvarande situation
• Barnens egna undersökningar och beskrivningar en
viktigt del.
• Tid och möjlighet för barnen att undersöka och
dokumentera problem
14Thomas Larsson
2009-02-05
Metoder för kartläggning
• Samarbete med barn som gör egna kartläggningar
genom trafikmiljöstudier
• Enkäter till berörda barn och föräldrar
• Intervjuundersökningar
15Thomas Larsson
2009-02-05
17Thomas Larsson
2009-02-05
Att arbeta ämnesövergripande och
tematiskt
1. Hur kan inledningen bli engagerande och meningsfull?
2. Utveckla insikter och färdigheter genom att utforska
hållplatser och omgivande miljö
3. Bearbeta och gestalta i bild, text m.m.
4. Sammanställa och följa upp temaarbetet
5. Redovisa
18Thomas Larsson
2009-02-05
Engagerande inledning
22Thomas Larsson
2009-02-05
27Thomas Larsson
2009-02-05
A1
D
C
B
28Thomas Larsson
2009-02-05
Arbetet i byagrupperna
Diskutera: Vad vill gruppen arbeta med?
Förslag:
• skriva om och fotografera farliga ställen
• väggkarta med hus, vägar, sjöar, vattendrag, berg etc., på- och avstigningsplatser vid buss, hastighetsmärken, i kartans färger
• bygga modell av byn
Vilka undersökningar kan gruppen göra?
• hastighet
• trafikflöde
• tung och lätt trafik
• bussförbindelse till stan - vilka åker, hur många
Utforska
30Thomas Larsson
2009-02-05
”Hållplats 3 funderar över farligheter där de väntar på bussen”
32Thomas Larsson
2009-02-05
Bearbeta och gestalta
34Thomas Larsson
2009-02-05
35Thomas Larsson
2009-02-05
37Thomas Larsson
2009-02-05
38Thomas Larsson
2009-02-05
40Thomas Larsson
2009-02-05
Redovisa
46Thomas Larsson
2009-02-05
49Thomas Larsson
2009-02-05
50Thomas Larsson
2009-02-05
2. Beskrivning
• Vad har framkommit av kartläggningen?
• Vilka synpunkter har barn och föräldrar?
• Hur har barnen inhämtat kunskap om projektet?
• Hur har barnen blivit medvetna om farorna de är utsatta
för?
51Thomas Larsson
2009-02-05
”Hemskt, otäckt, mörkt och läskigt.”
”Jag vill inte bli lämnad på fel sida av vägen, jag är rädd att jag inte
hinner över innan någon bil kommer över krönet.”
”Att bilarna inte ska se mig för att det är ett backkrön precis där jag ska
gå över vägen och på vintern när jag står och väntar på bussen är
jag rädd.”
”Att jag kan bli påkörd när det kommer många bilar och de får möte.
Det är speciellt otäckt på vintern.”
”Jag måste gå innanför snövallen, vilket är omöjligt, eller längre ut på
vägen där bilarna kör.”
”Att bussen skulle halka på oss när vi väntar.”
”Vi får kliva av i ett dike.”
”Liten bussficka. För att inte bli nerskvätt får jag stå på andra sidan
diket.”
52Thomas Larsson
2009-02-05
Gerdal - Bringen
”Vi bor 16 stycken skolbarn i Gerdal mellan 6 och 13 år. Det som är farligt för oss är att vi måste gå över en bred väg där bilarna får köra 70 km/tim. Många bilar kör fortare än man får. Bilarna kör om varandra eftersom vägen är rak.”
”Det kör många fordon på vägen. På morgonen kom det 117 fordon. På eftermiddagen kom det 76 fordon.”
”Det finns två backkrön, ett ser man nästan inte. Därför kallas det dödskrönet. Där har det skett många olyckor och det är här som Oskar skulle ha stått och väntat på bussen om hans föräldrar hade tillåtit honom att åka buss. Nu kör de honom till skolan istället. Backkrönen gör att man både ser och hör bilarna väldigt dåligt.”
”Felicia som är sju år tycker att bilarna är väldigt skrämmande. Hon måste dessutom gå två km till busshållplatsen. Det gör att hennes föräldrar hellre skjutsar henne till skolan.”
”Bussen kommer inte alltid på samma tid. Det varierar, med förseningar på uppemot 20 minuter.”
335
Barnen bör får stiga på samma sida som de blir avsläppta.
Barnen bör få kliva på bussen efter
byvägen och inte behöva gå över
stora vägen.
Sänk hastigheten.
Varningsskylt i backen
om korsning efter krönet.
Busskur för att skydd mot regn och snö. Svårt att hålla reda
på alla bilar i
trevägskorsningar.
335
Det är obehagligt att stå och vänta
på bussen, särskilt när lastbilar
och långtradare passerar. Ett
backkrön precis före hållplatsen
skymmer sikten.
För att komma till hållplatsen måste
barn som bor på övre Gerdalsvägen
gå över väg 335 där bilarna kör fort.
55Thomas Larsson
2009-02-05
Hur är det nu?
• Har det blivit bättre?
• Vilka problem finns kvar?
• Har ni upptäckt fler problem?
• Vilka förbättringar tycker ni behöver göras?
58Thomas Larsson
2009-02-05
De flesta barn och föräldrar anser att
skolskjutsningen i stort sett fungerar bra
Enligt barn och föräldrar är det farligaste med skolresan att de måste
korsa en väg. En del barn upplever vägen till och från hållplatsen
som farlig eller otrygg p.g.a. backkrön och att bilarna kör för fort.
Några uppger att de är rädda för att bli påkörda.
60Thomas Larsson
2009-02-05
”På en del hållplatser saknas utrymme. Barnen får stå ute på vägen
eller i diket. Hållplatsficka saknas och snövallar orsakar problem.
Många känner oro och rädsla för att det ska hända något när de
väntar vid hållplatsen.”
”Barnen leker och plötsligt kan någon ta ett steg ut i vägen eller att
de springer ut framför bussen. Hållplatsen är dåligt upplyst. En del
måste stå på snövallen eller ute i körbanan när det är mycket snö.”
61Thomas Larsson
2009-02-05
En del barn upplever vägen till och från hållplatsen som
farlig eller otrygg p.g.a. mörker.
63Thomas Larsson
2009-02-05
64Thomas Larsson
2009-02-05
Bra med 30-regeln
Barnen är positiva till 30-regeln. Men de har observerat att
skylten inte alltid används:
”När skylten är på brukar bilarna sakta ner. Min syrra höll
nästan på att bli överkörd häromveckan när hon klev av
bussen, det var sista april, Valborgsmässoafton. Då var
inte skylten på.”
65Thomas Larsson
2009-02-05
Barnen anser att förhållandena i stort
sett är som före 30-försöket
”Det är varken bättre eller sämre.”
• Vissa barn måste fortfarande korsa hårt trafikerade vägar.
• Det finns ingen belysning och hållplatserna ser likadana ut som tidigare.
• Det kan fortfarande hända att förare väljer en annan rutt än den ordinarie så att barnen måste korsa vägen.
• De barn som fått körsträckan ändrad och slipper passera vägen upplever en ökad säkerhet.
66Thomas Larsson
2009-02-05
Ett förslag sammanfattar synpunkterna:
”Gör en riktig hållplats på rätt sida om vägen med
belysning. Sänk hastigheten på trafiken.”
67Thomas Larsson
2009-02-05
Bästa åtgärd
1. Ordna skolskjutsens färdväg så att barnen inte behöver
korsa vägen till eller från hållplatsen.
2. Om man anser att barnen måste korsa vägen - bygg om
trafikmiljön så att ett fordon inte kan passera bussen vid
hållplatsen.
3. Bygg om trafikmiljön till gångfartsstråk.
4. Anpassa trafikmiljön så att fordonens hastighet är högst
30 där gående och cyklister blandas med biltrafik.
68Thomas Larsson
2009-02-05
Åtgärder på väg till och från
hållplatsen
• Bygg gång- och cykelbana separerad från motortrafik.
• Anlägg en kort och enkel gångväg så att barnen inte
måste gå ut på en hårt trafikerad väg.
• Vägen ska vara belyst.
69Thomas Larsson
2009-02-05
Åtgärder vid hållplatsen
Hållplatsen bör vara
• avskild från vägen,
• ha tillräckligt med utrymme för alla barn,
• har en busskur som skydd mot väder och vind,
• vara belyst och tydligt utmärkt,
• vara snöröjd vintertid.
70Thomas Larsson
2009-02-05
71Thomas Larsson
2009-02-05
Byagruppernas arbete har visat på
utvecklingsbehov
• Stort behov av att förbättra samrådet inom kommunen
(inklusive barnen) och med Vägverket.
• Brist på samråd kan hindra möjligheter att se effektiva
och ibland kanske också billiga lösningar.
• Viktigt med en utvecklad nationell syn på barns rätt till
säker skolskjutsning.
72Thomas Larsson
2009-02-05
Åtgärder har genomförts!
• System för kartläggning av hållplatser
• Förbättrat samarbete mellan föräldrar och
skolskjutsplanerare
• Ändrad rutt
• Ny väg till och från hållplatsen
• Rätt till skolskjuts p g a trafikförhållandena
73Thomas Larsson
2009-02-05
Reflektioner och lärdomar
• Trafikmiljöstudier leder till ökad medvetenhet
• Riskmedvetenheten växer fram
• Roligt med trafikmiljöstudier
• Barnen vill se förändringar
74Thomas Larsson
2009-02-05
Trafikmiljöstudier ger ökad medvetenhet
– Från början tyckte de inte att det var någonting att ställa till besvär för. ”Att kliva på bussen, och? Det var ju som det var!”
– Men under tidens gång kom de fram till mer och mer, att inse vad som kan vara risker. På något vis kom det ner till de yngre också, medvetenheten.
– Vad de hade lärt sig? Att det är farligt att gå till skolan! Vi har väl öppnat ögonen på dem. Det är ju så att det du har runt omkring dig… Att man är hemmablind.
75Thomas Larsson
2009-02-05
Roligt med trafikmiljöstudier
– När de små barnen berättat hur de upplever det när de står och väntar på bussen, så kan det vara en aha-upplevelse för de stora.
– De yngre tyckte att det var roligt att vara med de äldre.
– De har aldrig fått vara med och bestämma lika mycket förut. Vi kände att det är ni som är experter på er by. Det tog de på allvar.
– De plockade fram det mesta själva. Det var roligt att jobba så.
– Många, också bland de små, tyckte att det hade varit spännande och roligt att redovisa inför föräldrarna. De tyckte att det var bra att få visa upp vad de hade gjort, därför att farligheterna syntes.
– Föräldrarna tyckte att det var ett fantastiskt arbete och väldigt roligt att se.
– Det som jag tyckte var mest fascinerande var att när allting var klart, när vi ställde upp det färdiga resultatet, så tänkte jag att: Herre Gud vad mycket vi har gjort. Alltså när man såg alltihop. Då måste jag säga att jag blev imponerad.