session 71 anders lenngren
TRANSCRIPT
CAL 2010-01-121
Interaktiv design, stegvis anpassning tilldimensioneringskriterier under
byggandet
Anders LenngrenSvevia
Transportforum 2010
CAL 2010-01-122
BakgrundAktiv design, där man ändrar dimensionerande
beläggningstjocklek efter feedback under byggandet är ingen ny idé.
I praktiken är det dock få objekt som färdigställts på det viset.
Varför?
CAL 2010-01-123
Traditionell hanteringVarje del, moment eller komponent måste uppfylla vissa
krav för sig.
Byggkontroll utförs efter varje delmoment i produktion, till exempel lager för lager.
CAL 2010-01-124
FunktionskravUtföraren får större möjlighet att välja alternativa
lösningar som är lika bra ur användarsynpunkt.
Detta öppnar för många möjligheter att minimera kostnader, särskilt om underhållsstrategier kan väljas.
CAL 2010-01-125
Mekanistisk-empiriska dimensioneringskoncept
Nya material är lätta att introducera när man bestämt dess egenskaper
Bättre och noggrannare modeller kan implementeras efter hand.
Äldre modeller kan vara kvar, men med större säkerhetsmarignaler.
CAL 2010-01-126
Brister med nuvarande ME-modell
Ingen fördel med bra undergrunder
Ingen direkt responsmodell för granulära material
Regressionssambandet mellan terrasstöjning och spårbildning är för generellt
CAL 2010-01-127
Bra undergrundVarje lager har minimikrav för tjocklek, vilket resulterar i
överdimensionering, eller I vissa fall faktiskt mer spårbildning
CAL 2010-01-128
Granulära materialObundna lager är idag mycket bättre än när sambanden
togs fram
Sämre material används längre ner i konstruktionen, till exempel skyddslager i stället för förstärkningslager
Bättre förståelse för initiell spårbildning och fortvarande spårbildning. Bör betraktas som oberoende parametrar!
CAL 2010-01-129
TerrasstöjningÄr en regressionsparameter
Är fortfarande den enskilt bästa parametern för spårbildning men r2 är mycket lägre än för utmattning av bundna lager.
Ingen speciell hänsyn till initiell spårbildning
Kraven på granulära lager är mycket striktare än när sambandet togs fram.
CAL 2010-01-1210
Fallstudie Marieholm Rv17
CAL 2010-01-1211
Fallstudie Marieholm Rv17Dimensionerande trafik 3 million 100 kn axellast
Undergrund: moränlera
Bygget startade 2005
CAL 2010-01-1212
Fallstudie Marieholm Rv17Regn försenade starten av bygget och omöjliggjorde
byggkontroll på terrassytan
Genom att mäta med fallvikt på förstärkningslagret beräknades statisk plattbelastning på terrassytan (utan överlast)
CAL 2010-01-1213
Fallstudie Marieholm Rv17Resultatet var ändå tveksamt på grund av låga värden
En ny dimensionering gjordes utifrån mätvärdena, där betydligt mer bundet bärlager krävdes för att möta töjningsvillkoren
CAL 2010-01-1214
Fallstudie Marieholm Rv17Beslut togs av entreprenören att följa upp med
fallviktsmätningar på varje nytt lager och beräkna en ny design.
Sålunda “interaktiv design” som är ett begrepp inom datorapplikationer
CAL 2010-01-1215
Lagertjocklek [mm]Baserat på obundet bärlager
ATB Alternativ
Bundna lager 120 220
Obundna lager 500 500
CAL 2010-01-1216
FallviktsutvärderingRelativt stor icke-elastisk respons förväntades,
varför såväl “time-histories” som upprepade slagserier valdes för testet.
Load Pulse Shapes
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60m s
kN
Short-Low
Short-Medium
Short-High
Long-Low
Long-Medium
Long-High
CAL 2010-01-1217
Kraft-deformationsdiagram
Över 5mm
Efter regn
Efter upptorkning
CAL 2010-01-1218
Givaren vid120 cm trycks upp av vatten!
-10
0
10
20
30
40
50
60
70
-500 500 1500 2500 3500 4500 5500
Displacement [mu]
Lo
ad
[k
N]
D0D20D30D45D60D90D120
CAL 2010-01-1219
Lagertjocklekar [mm]baserad på bundet bärlager
ATB Alternativ
Bundna lager 120 180
Obundna lager 500 500
Bärlager med hårdare bindemedel!
Nu 180 mm mot tidigare 220 mm
CAL 2010-01-1220
StrategiÖvre undergrund och förstärkningslager blev signifikant
styvare med tiden
Om slitlagret läggs ut ett år efter öppnandet kan man bekräfta/justera efter detta
Dessutom kommer trafiken att packa bär- och förstärkningslager under tiden
Om obundna lager blir styvare kan designen reduceras ytterligare
CAL 2010-01-1221
StrategiOm man väntar med slitlager får inte de svagaste
partierna deformeras för mycket under tiden, av såväl strukturella skäl som funktionella krav.
En beräkning gjordes för att identifiera sådana svaga partier!
CAL 2010-01-1222
Bank med stora deformationer
-10
10
30
50
70
-100 400 900 1400 1900 2400 2900 3400
Deformation [mu]
Load
[kN
]
D0D20D30D45D60D90D120
Nästan 3 mm på bundet bärlager!
Undertryck!
CAL 2010-01-1223
Urgrävning av 60 m lång sträcka
-10
0
10
20
30
40
50
60
-100 0 100 200 300 400 500 600
Deformation [mu]
Lo
ad [
kN]
D0
D20
D30
D45
D60
D90
D120
CAL 2010-01-1224
Hösten 2007Dimensionering av slitlagertjocklek
0
20
40
60
80
100
24 1374 2625 4675 7075
m
mm
Design AC
Teoretiska värden
CAL 2010-01-1225
Färdigställande
Fallviktsmätningen på våren 2008, skiljde sig marginellt från hösten 2007.
Utjämningslager dimensionerades efter bärigheten innan slitlagret lades ut.
CAL 2010-01-1226
UppföljningFallviktsmätning med GPR så att den varierande
lagertjockleken kunde dokumenteras.
CAL 2010-01-1227
Bärighet uttryckt som behov av bundet bärlager [mm]Veckan efter utlagt slitlager
-160
-140
-120
-100
-80
-60
-40
-20
0
20
40
60
80
0.00 0.10 0.20 0.30 0.40 0.50 0.60 0.70 0.80 0.90 1.00
mm
AC
90-percentil
CAL 2010-01-1228
I Augusti 2008 efter en storm kunde kvarvarande vatten knytas till de sämsta punkterna
CAL 2010-01-1229
Uppföljning 2009Ett år efter slitlagret gjordes ytterligare en
fallviktsmätning. Årliga mätningar är planerande de närmaste åren.
CAL 2010-01-1230
Alla sektioner OK July 2009
AC needed
-200
-180
-160
-140
-120
-100
-80
-60
-40
-20
0
1.00E+00
[mm]
Bärighetsbehov mm AG
0
CAL 2010-01-1231
SlutsatserKlassiska töjningskriterier fungerade
bra för detta ändamål
Kritisk töjning återfanns i beläggningen
Det mer osäkra terrasskriteriet blev inte aktuellt i detta fall
CAL 2010-01-1232
Slutsatser
Kritiska töjningar i bundna lager är utmärkta för att beräkna bärighetsbehov, men även restvärden
Deformation (töjning på terrass) är betydligt svårare, då osäkerheten är större.
Man måste särskilja initiell spårbildning
CAL 2010-01-1233
Slutsatser för interaktiv design
Töjningar måste beräknas för verkliga trafikförhållanden!
Terrasstöjningen är osäker. För varje lager är det minst tre orsaker till deformation.
Funktionella krav har förutsättning för acceptans av både beställare och utförare. Eventuella straffsatser måste ses över, speciell med tanke på spårbildning!