AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap

Sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med missbrukssyndrom samt sjuksköterskans attityder i vårdmötet

En litteraturstudie

Anna Fredholm och Heléne Sköld

År 2018

Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Omvårdnad

Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete inom omvårdnad, 15 hp

Handledare: Karin Lundin

Examinator: Ann-Sofi Östlund

Sammanfattning

Bakgrund Missbrukssyndrom är vanligt förekommande i samhället och innebär en

skadlig användning av olika substanser t.ex. alkohol och droger. Användningen pågår

trots negativa konsekvenser för personens livssituation och ökar risken för en instabil

hälsa. Vilket leder till ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Forskning har visat att

personer med missbrukssyndrom upplevde utanförskap, stigmatisering och skam vid

kontakt med sjukvården.

Syftet Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med

missbrukssyndrom och sjuksköterskans attityder i vårdmötet, samt att beskriva

inkluderade artiklars undersökningsgrupper.

Metod En beskrivande litteraturstudie. Tio artiklar inkluderandes i resultatet.

Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Diskussion fördes mellan

författarna för att sammanställa ett objektivt resultat.

Huvudresultat Sjuksköterskor hade skilda meningar om missbrukssyndrom var en

sjukdom. Personer med missbrukssyndrom ansågs som oansvariga över sitt

hälsotillstånd enligt sjuksköterskor. Sjuksköterskorna beskrev hur de upplevde

patientgruppen som oberäknelig och manipulativ samt att den orsakade ökad

arbetsbelastning. Vidare uppkom en känsla av frustration över den egna misstron och

osäkerheten kring patientgruppen. Önskemål om utbildning uttrycktes. Enligt

sjuksköterskorna var tålmodighet och att vara stödjande viktiga delar i vårdandet samt

att inte spegla det egna tyckandet.

Slutsatser Beroende på om sjuksköterskor såg missbrukssyndromet som ett

sjukdomstillstånd eller som självförvållat, framkom positiva eller negativa attityder och

upplevelser. Kunskap och utbildning inom missbrukssyndrom behövs för att

upprätthålla ett etiskt förhållningssätt i sjuksköterskans profession.

Nyckelord: Attityder, Missbrukssyndrom, Sjuksköterska, Sjuksköterske-patientrelation

Abstract

Background Substance-use disorder is common in society and involves harmful use of

different substances, for example. alcohol and drugs. The use is in progress despite

adverse consequences for the person's life situation and increases the risk of unstable

health. Which leads to an increased need for healthcare. Research has shown that people

with substance-use disorder experience exclusion, stigma and shame in contact with

healthcare

Aim To describe nursing experience of meeting people with substance-use disorder and

the nurse's attitudes in the healthcare meeting, as well as describing the survey articles

of the included articles.

Method A descriptive literature study. Ten items are included in the result. Article

search was made in the PubMed and Cinahl databases. Discussion was conducted

between the authors to compile an objective result.

Results Nurses had different opinions about if substance-use disorder were a disease or

not. Persons with substance-use disorder were considered irresponsible for their health

status according to nurses. Nurses described how they experienced the patient group as

erratic and manipulative and that caused increased workload. Furthermore, a sense of

frustration arose over their own missile and the uncertainty surrounding the patient

group. Requests for education were expressed. According to the nurses, patience and

support were important parts of care and to not reflect their own opinion.

Conclusion Depending on whether nurses saw the substance-use disorder as a state of

illness or as self-inflicted, positive or negative attitudes and experiences have emerged.

Knowledge and education in substance-use disorder is necessary to maintain an ethical

approach within the nurse's profession.

Keywords: Attitudes, Nurse, Nurse-Patient relations, Substance-use Disorder

Innehållsförteckning

1. Introduktion .................................................................................................................. 1

1.1 Missbrukssyndrom – Definition ............................................................................. 1

1.2 Attityder och stigmatisering ................................................................................... 1

1.3 Patienter med missbrukssyndroms erfarenheter av vården .................................... 2

1.4 Sjuksköterskans förhållningssätt ............................................................................ 2

1.5 Teoretisk referensram ............................................................................................. 2

1.6 Omvårdnadsmiljö ................................................................................................... 3

1.7 Problemformulering ............................................................................................... 3

1.8 Syfte och frågeställning .......................................................................................... 4

2. Metod ............................................................................................................................ 4

2.1 Design ..................................................................................................................... 4

2.2 Sökstrategi .............................................................................................................. 4

2.3 Urvalskriterier ......................................................................................................... 5

2.4 Urvalsprocess och utfall av möjliga artiklar ........................................................... 6

2.5 Dataanalys .............................................................................................................. 6

2.6 Forskningsetiska överväganden .............................................................................. 7

3. Resultat ......................................................................................................................... 7

3.1 Sjuksköterskans inställning till patientens ansvar över sitt missbrukssyndrom ..... 7

3.2 Sjuksköterskans beskrivning av sjukdomsbilden ................................................... 7

3.3 Sjuksköterskors förutfattade meningar i vårdandet ................................................ 8

3.4 Sjuksköterskors känslor i vårdandet ....................................................................... 8

3.5 Sjuksköterskans ansvar i sin profession ................................................................. 9

3.6 Inkluderade artiklars undersökningsgrupp ........................................................... 10

4. Diskussion .................................................................................................................. 10

4.1 Huvudresultat ....................................................................................................... 10

4.2 Resultatdiskussion ................................................................................................ 11

4.2.1 Inkluderade artiklars undersökningsgrupp ................................................... 13

4.3 Metoddiskussion ................................................................................................... 14

4.4 Kliniska implikationer för omvårdnad ................................................................. 16

4.5 Förslag till fortsatt forskning ................................................................................ 16

5. Slutsats ........................................................................................................................ 16

6. Referenser ................................................................................................................... 17

Bilaga 1 ….……………………………………………………………………………….

Bilaga 2 …………………………………………………………………………..………

1

1. Introduktion

Missbrukssyndrom innebär en skadlig användning av olika kemikalier, droger, substanser,

alkohol och psykoaktiva ämnen, där användningen pågår trots negativ påverkan i personernas

livssituation. Missbrukssyndrom är vanligt och finns i olika former i samhället

Världshälsoorganisationen WHO (2018). Komplikationer relaterade till missbruk ökar risken

för en instabil hälsa. Följderna av missbrukssyndromet kan öka behovet av att söka hjälp inom

hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen 2017). Vården ska formas utifrån individen för att

upprätthålla personcentrerad vård, där varje individ ska respekteras och visas hänsyn. Ett

funktionellt samspel mellan sjuksköterska och den vårdsökande personen ger bästa möjliga

utgångsläge för vården för att främja dennes hälsa och välmående (Svensk

Sjuksköterskeförening, 2016a). Trots detta framkommer att personer med missbrukssyndrom

känner av stigmatisering vilket påverkar deras hälsa negativt (Birtel, Wood & Kempa 2017).

1.1 Missbrukssyndrom – Definition

Enligt WHO (2018) definieras missbrukssyndrom som skadlig användning av kemikalier,

droger, substanser, alkohol och psykoaktiva ämnen. Olaglig användning av narkotika sågs

som ett sjukdomstillstånd (Pauly, McCall, Browne, Parker & Mollison 2015)

Missbrukssyndrom pekar på att användningen av de olika skadliga ämnena pågår trots att det

finns kunskap om att det är ett återkommande problem; yrkesmässigt, psykiskt, socialt och

fysiskt eller att det pågår i farliga situationer. När olika narkotikaklassade läkemedel

kombineras med alkohol ses en ökad risk att drabbas av överdos och dödsfall (Kandel, Hu,

Griesler & Wall 2017). Enligt socialstyrelsens kartläggning av missbrukssyndrom mellan år

2009–2011 beräknades det att 780 000 personer över 18 år i Sverige har missbrukssyndrom

(Socialstyrelsen 2017).

1.2 Attityder och stigmatisering

Attityder är inställningar och förhållningssätt i den sociala omvärlden, där mötet formar

individers unika förmågor och intelligenta tänkande vilket möjliggör samarbetet sinsemellan

(Nationalencyklopedin 2009).

Attityder innebär därmed sjuksköterskans inställning samt bemötande mot personer (Lilja &

Hellzén 2014). Stigmatisering är en onormal utfrysning av samhället runtomkring den

drabbade människan (Lilja & Hellzén 2014).

2

1.3 Patienter med missbrukssyndroms erfarenheter av vården

Personer med missbrukssyndrom som möts av sjukvårdspersonal inom särskilt anpassad

missbruksvård känner en stark tillit till personalen. De värdesätter att relationen mellan dem

och sjukvårdspersonalen byggts upp över tid. Samtidig så beskriver personer med

missbrukssyndrom att en känsla av skam gör det svårt att söka vård vid andra enheter där

ordinarie sjukvårdspersonal arbetar (Kappel, Toth, Tegner & Laurisen 2016). Personerna med

missbrukssyndrom ansåg att när de fick tillräckligt med tid för att bygga upp en relation till

sjuksköterskan, blev vården mer anpassad efter personens egna behov (Bolster & Manias

2010). Personer med missbrukssyndrom upplevde en skillnad av stigmatisering i jämförelse

med andra patientgrupper, där känslan av utanförskap och skam skattades högre (Kulesza,

Watkins, Ober, Osilla & Ewing 2017; Birtel, Wood & Kempa 2017). Ytterligare beskrev

personer med missbrukssyndrom att de upplevde ett utanförskap och att komplikationer som

depression, ångest och sömnsvårigheter förekom (Birtel, et al. 2017).

1.4 Sjuksköterskans förhållningssätt

Sjuksköterskan har omvårdnad som sitt ansvarsområde, både inom vetenskapen och det

patientnära arbetet. Det utgår från en humanistisk människosyn där hela människan är i fokus.

Arbetet som sjuksköterska ska formas av etiska förhållningssätt och en helhetssyn på

människan, vilket bygger på vetenskap samt beprövad erfarenhet. Arbetet ska genomföras

utifrån de författningar och riktlinjer som ingår i dess profession. Det etiska ansvaret ligger

hos sjuksköterskan i sitt bemötande, sina bedömningar samt sina beslut. Professionen ska

följas i sjuksköterskans hela yrkesverksamma liv, för att ge patienter en hög vårdkvalité

(Svensk Sjuksköterskeförening 2016b). Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan ska

arbeta efter den enskilde personen som utgångspunkt. Patienten ska vara delaktig över sin

egen vårdprocess, ses som jämlik och kompetent (Svensk Sjuksköterskeförening 2016a).

1.5 Teoretisk referensram

Författarna till föreliggande studie har valt att använda sig av Ida Jean Orlandos

interaktionsteori som teoretisk referensram. Kärnan i Orlandos teori är samspelet mellan

patient och sjuksköterska för att få en helhetssyn och kunna tillfredsställa patientens behov

(Pokorny 2018). Patientens beteende har inverkan på sjuksköterskans agerande och

reaktioner. Sjuksköterskans reaktion på patientens beteende kommer från tidigare erfarenheter

och kunskap och styrs av känslor, tankar och värderingar. Dessa kan vara medvetna eller

3

omedvetna. Samspelet mellan patient och sjuksköterska kan hjälpa eller hämma hjälpen till

patienten. Ansvaret ligger på sjuksköterskan att upprätthålla en fungerande kommunikation

(Orlando 1961).

Orlandos interaktionsteori har fyra byggstenar av antagande om:

o Omvårdnad – Omvårdnaden är en profession som innebär patientens omedelbara

upplevelse.

o Patienten – Varje patient är en unik individ med olika hjälpbehov. Här behöver

sjuksköterskan anpassa omvårdnaden efter patienten.

o Sjuksköterskan - Tanke och handling är sjuksköterskans verktyg. Reaktion är till för

att hjälpa patienten i omvårdnaden.

o Interaktionen mellan sjuksköterska och patient - Samspelet i mötet byggs upp mellan

patienten och sjuksköterskan för att utforska vilken mening patientens beteende har

och vilket omvårdnadsbehov som behövs (Orlando 1961).

1.6 Omvårdnadsmiljö

Socialstyrelsen (2017) rapporterar att personer med missbrukssyndrom har ett ökat behov att

söka vård inom hälso- och sjukvården. Författarna till föreliggande studien har valt att studera

den somatiska vården där grundutbildade sjuksköterskor kan möta patienter med

missbrukssyndrom. Det kommer innefatta sammanställning av upplevelser och attityder av

sjuksköterskor på medicinska avdelningar, akutmottagning på sjukhus och hälsocentral.

1.7 Problemformulering

Missbrukssyndrom är vanligt förekommande i samhället. Inom hälso- och sjukvården

kommer sjukvårdspersonalen i kontakt med personer som har missbrukssyndrom när

personernas hälsa är instabil. Sjuksköterskan har ett ansvar att se individen bakom sjukdomen

och bemöta varje individ respektfullt. Ett fungerande samspel mellan patient och

sjuksköterska ökar förutsättningarna att kunna tillgodose hela människans behov. Forskning

visar att stigmatisering bland personer med missbrukssyndrom förekommer inom sjukvården

och ökar risken för ohälsa. Författarna till föreliggande studie anser att kunskapsluckor finns

gällande hur sjuksköterskor bemöter personer med missbrukssyndrom, som söker hjälp via

vård. Behovet av en litteraturstudie som beskriver sjuksköterskors upplevelser och attityder av

4

att möta personer med missbrukssyndrom finns. Vilket kan bidra till en djupare förståelse om

varför stigmatisering uppstår och hur den bör undvikas.

1.8 Syfte och frågeställning

Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med

missbrukssyndrom och sjuksköterskans attityder i vårdmötet, samt att beskriva inkluderade

artiklarnas undersökningsgrupper.

- Hur beskriver sjuksköterskor sina upplevelser av och attityder till att möta personer med

missbrukssyndrom i vården?

- Hur ser undersökningsgruppen ut i de inkluderande artiklarna?

2. Metod

2.1 Design

Författarna har gjort en beskrivande litteraturstudie (Polit & Beck 2017).

2.2 Sökstrategi

Författarna har använt PubMed till artikelsökning via Högskolan i Gävles bibliotekets

databas. Booleska termen AND användes för att avgränsa sökningen. OR användes för att få

en bredare sökning (Polit & Beck 2017). MeSH (Medical Subject Headings) användes för att

samla olika termer med samma betydelse. En förkortningssymbol, i form av trunkering (*)

användes för att inkludera alla orden och dess böjelse (Polit & Beck 2017). Söktermer

författarna till föreliggande studie har använt är: Substance-Related Disorder, Alcohol-

Related Disorders, Nurses, Attitude of Health Personnel, Nurse-Patient Relations, Attitude to

Health, Nurs*, Patient och Attitude. Cinahl användes till ytterligare en sökning med Major

heading: Substance Use Disorder, Nurses’ attitude. Sökorden kombinerades i olika

kombinationer, se Tabell 1 Sökstrategi. Begränsningarna (limits), 10 år, engelska Peer

Reviewed och högskolan i Gävle har valts. Två artiklar valdes ut manuellt detta gjorde

författarna genom andra aktuella forskningsstudiers referenslista.

5

Tabell 1 Sökstrategi

Databas +

sökdatum

Begränsningar

(limits)

Söktermer Antal

träffar

Valda

artiklar

exklusive

dubbletter

Medline via

PubMed

2018-08-29

10 år, engelska Nurses [MeSH Major Topic]

AND Substance-Related

Disorders [MeSH Major

Topic] OR Alcohol-Related

Disorders [MeSH Major

Topic] AND Nurse-Patient

Relations [MeSH]

29 1

Medline via

PubMed

2018-08-29

10 år, engelska Substance-Related Disorders

[MeSH Major Topic] OR

Alcohol-Related Disorders

[MeSH Major Topic] AND

Attitude of Health Personnel

[MeSH] AND Attitude to

Health [MeSH] AND Nurs*

46 2

Medline via

PubMed

2018-08-29

10 år, engelska Substance-Related Disorders

[MeSH Major Topic] OR

Alcohol-Related Disorders

[MeSH Major Topic] AND

Nurse-Patient Relations

[MeSH] AND Attitude

(fritext)

25 1

Medline via

PubMed

2018-08-30

10 år, engelska Substance-Related Disorders

[MeSH Major Topic] AND

Attitude of Health Personnel

[MeSH Major Topic] AND

nurs*

134 2

Cinahl

2018-08-31

10 år,

engelska, fri

full text, Peer

Reviewed

Substance Use Disorder

[Major heading] AND Nurses’

attitude [Major heading]

49 2

Manuellsökning

2018-08-31

10 år, engelska Relevans för

inklusionskriterier, syfte och

frågeställning.

2

Totalt 10

2.3 Urvalskriterier

Inklusionskriterier var, enbart empiriska studier och artiklar som var relevanta till

litteraturstudiens syfte samt första frågeställningen.

Exklusionskriterierna för artiklar var; artiklar som tog upp tobaksrökning som

missbrukssyndrom, specifika avgiftningsprogram, litteraturstudier, sjukvårdspersonal där

sjuksköterskor ej kunde urskiljas och sjuksköterskestudenter.

6

2.4 Urvalsprocess och utfall av möjliga artiklar

Sökningarna gav 283 möjliga artiklar. Utav dessa plockades 151 artiklar bort på grund av att

titelarna ej var relevant. Vid närmare läsning av abstrakt plockades 96 artiklar bort för att

abstrakt inte svarade på det valda syftet. Återstående 36 artiklar lästes i sin helhet, därefter

exkluderades 16 artiklar som inte svarade på arbetets syfte. Författarna exkluderade 12

artiklar som var dubbletter. Två artiklar valdes ut manuellt genom relevanta artiklars

referenslistor. Detta gav författarna 10 artiklar att till resultatet.

Figur 1 Flödesschema Urvalsprocessen

2.5 Dataanalys

Artiklarna har skrivits ut och bearbetas var för sig av båda författarna. Relevanta delar i

artiklarnas resultat som svarade på examensarbetets syfte och frågeställningar har strukits

under och antecknats. En diskussion mellan författarna har skett för att kunna sammanställa

enhällig information från artiklarna. Underlaget har brutits ned i mindre delar och en

jämförelse mellan skillnader och likheter gjordes för att uppnå en lättare förståelse av det

insamlade materialets betydelse (Polit & Beck 2017). Resultattabeller har gjorts för att få en

bättre översikt av artiklarna utifrån författare, titel, design, undersökningsgrupp,

Kombinationen av

sökningarna

gav 283 artiklar

Titeln ej

relevant

för syftet

151 artiklar

exkluderades

Abstrakt

lästes. 96

artiklar som

inte svarade

på syftet

exkluderades

Helheten i

36 artiklar

lästes, där

16 artiklar

som inte

svarade på

syftet

exkluderades

Av de 20

artiklarna

exkluderade

12 stycken

dubbletter

Två artiklar

valdes via

manuell

sökning

Till

resultatet

valdes 10

artiklar

7

datainsamlingsmetod, analysmetod, syfte och resultat (se bilaga 1 och 2, tabell 2 och 3).

Examensarbetets resultat har presenterats utifrån olika rubriker, beroende på vad som

framkommit när artiklarnas resultat har bearbetats och sammanställts. Liknande sätt har

använts då artiklarnas undersökningsgrupp har bearbetats.

2.6 Forskningsetiska överväganden

Hanteringen av examensarbetets inkluderade artiklar har skett objektivt, utan inverkan av

författarnas påverkan och åsikter. Examensarbetets resultat har redogjorts enhetligt utan att

styras av författarnas egna ställningstaganden. En vedertagen referenshantering användes.

Avståndstagande från falsifiering, plagiat och fabricering (Polit & Beck 2017).

3. Resultat

Resultatet är baserat på tio inkluderade artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats.

Författarna till föreliggande studie presentera resultatet i löpande text. Rubriker har formats

efter gemensamma teman som uppkom efter en objektiv sammanställning. Rubriker är;

sjuksköterskans inställning till patientens ansvar över sitt missbrukssyndrom, sjuksköterskans

beskrivning av sjukdomsbilden, sjuksköterskors förutfattade meningar i vårdandet,

sjuksköterskors känslor i vårdandet och sjuksköterskans ansvar i sin profession. Författarna

till föreliggande studie har sammanfattat undersökningsgruppen under rubriken: Inkluderade

artiklars undersökningsgrupp.

3.1 Sjuksköterskans inställning till patientens ansvar över sitt missbrukssyndrom

Sjuksköterskor beskrev att patienter med missbrukssyndrom fortsatte sitt missbruk för att de

inte ville sluta (de Vargas & Luis 2008; Ford 2011; Gray 2014). Sjuksköterskor beskrev hur

de inte såg patienternas missbruk som missbrukssyndrom (Gray 2014). Återkommande

patienter med missbrukssyndrom beskrevs av sjuksköterskor att de sågs som hopplösa fall (de

Vargas & Luis 2008). Patienter med missbrukssyndrom tog inget ansvar för sin egen hälsa

ansåg sjuksköterskor (Johansson & Wiklund-Gustin 2016). Sjuksköterskor beskrev hur de

ansåg att det var självförvållande när patienter med missbrukssyndrom drabbades av

komplikationer på grund av missbrukssyndromet (Orega & Ventura 2013).

3.2 Sjuksköterskans beskrivning av sjukdomsbilden

Missbrukssyndrom beskrevs av sjuksköterskor som en del av sjukdomstillståndet hos

8

patienter som missbrukade (Johansson & Wiklund-Gustin 2016; Natan & Beyil 2009; de

Vargas & Luis 2008). Sjuksköterskor beskrev hur de hade en benägenhet av att ge patienter

med missbrukssyndrom attribut som luffare och ansvarslösa, och glömde att de hade ett

sjukdomstillstånd (de Vargas & Luis 2008). Sjuksköterskor beskrev sina negativa

inställningar till att vårda patienter med missbrukssyndrom. För att underlätta arbetet beskrev

sjuksköterskorna att de försökte hitta anledningar till patientgruppens beteende (Morgan

2014). Sjuksköterskor såg manipulation som en del av missbruksproblematiken. Vilket de

ansåg underlätta arbetet i omvårdnaden av patienter med missbrukssyndrom (Johansson &

Wiklund-Gustin 2016). Ytterligare beskrev sjuksköterskor att de inte såg missbrukssyndrom

som en sjukdom (de Vargas & Luis 2008).

3.3 Sjuksköterskors förutfattade meningar i vårdandet

Sjuksköterskor beskrev att de kände en misstänksamhet mot patienter med

missbrukssyndrom, sjuksköterskor ansåg att patientgruppen ljög och manipulerade (Ford

2011; Neville & Roan 2014). En misstro mot patienter med missbrukssyndrom beskrevs av

sjuksköterskor. Sjuksköterskor beskrev hur de ansåg att patienter med missbrukssyndrom

endast kom till hälsocentralen för att få glukos och medicinering för att sedan återgå till sitt

missbruk (de Vargas & Luis 2008). Patienter med missbrukssyndrom beskrevs av

sjuksköterskor som komplicerade att vårda (Natan & Beyil 2009; Ortega & Ventura 2013).

Sjuksköterskor beskrev att trevliga och samarbetsvilliga patienter med missbrukssyndrom

väckte misstänksamhet över att patientgruppen endast var där för att få läkemedel (Johansson

& Wiklund-Gustin 2016). När patienter med missbrukssyndrom upplevde smärta beskrev

sjuksköterskor att de var misstänksamma mot patientgruppen om de verkligen hade ont, eller

om patientgruppen var ute efter att få läkemedel (Morgan 2014). En mer positiv inställning till

patienter med missbrukssyndrom beskrevs hos sjuksköterskor när de hade hjälpt en släkting

med samma problem eller hade tidigare yrkeserfarenhet av att möta patienter med

missbrukssyndrom (Chang & Yang 2013).

3.4 Sjuksköterskors känslor i vårdandet

I omvårdnadsarbetet beskrev sjuksköterskor en frustration över patienter med

missbrukssyndrom (Ford 2011; Morgan 2014; Morley, Briggs & Chumbley 2015; Neville &

Roan 2014). Sjuksköterskor beskrev en känsla av frustration när patienter med

missbrukssyndrom upplevde smärta (Morley, et al. 2015; Morgan 2014). Sjuksköterskor

9

beskrev en känsla av frustration när patienter med missbrukssyndrom bad om extra

smärtlindring (Morgan 2014). Sjuksköterskor beskrev frustration när de inte kunde resonera

med patienter med missbrukssyndrom på grund av att patienten var för påverkad av narkotika

(Ford 2011). Frustration beskrevs av sjuksköterskor när patienter med missbrukssyndrom tog

tid från andra patienter (Ford 2011; Morgan 2014; Neville & Roan 2014).

Sjuksköterskor beskrev hur de inte hade tolerans med patienter som hade missbrukssyndrom,

de ansåg att patientgruppen var manipulativa. Ett flertal sjuksköterskor beskrev hur de hade

önskat mer utbildning inom området missbrukssyndrom för att inte känna sig obekväma

(Neville & Roan 2014).

Det beskrevs att osäkerhet fanns bland sjuksköterskor om hur de skulle förhålla sig till

patienter med missbrukssyndrom. Sjuksköterskor beskrev hur de tenderade att hellre neka till

den vård patientgruppen hade rätt till, för att dessa patienter bidrog till en högre

arbetsbelastning. En större ambition att vårda och hjälpa yngre patienter med

missbrukssyndrom beskrevs av sjuksköterskor (Ortega & Ventura 2013).

3.5 Sjuksköterskans ansvar i sin profession

I professionen som sjuksköterska beskrev sjuksköterskor att de inte ska låta eget tyckande

avspeglas i vårdandet av patienter med missbrukssyndrom, trots att det skulle vara lättare att

inte behöva bry sig om patientgruppen (Neville & Roan 2014). Sjuksköterskor beskrev sig

som tålmodiga och gav inte upp trots tidigare misslyckanden av personer med

missbrukssyndrom. Sjuksköterskor beskrev hur de var stödjande och uppmuntrande till

patienter med missbrukssyndrom som var villiga att ta mot vård. Sjuksköterskorna beskrev

hur de ibland misslyckades med sin roll att ge stöd och inte ge upp på patienter med

missbrukssyndrom (Johansson & Wiklund-Gustin 2016). Att vårda patienter med

missbrukssyndrom på samma villkor som övriga patienter, så länge de inte ställde speciella

krav beskrevs av sjuksköterskor (Neville & Roan 2014). En återhållsam attityd för att inte

visa sin egen sårbarhet beskrevs av sjuksköterskor (Johansson & Wiklund-Gustin 2016). Att

vara vaksam och ha distans beskrevs av sjuksköterskor för att patienter med

missbrukssyndrom var oberäkneliga i sitt beteende och för att undvika manipulation

(Johansson & Wiklund-Gustin 2016; Neville & Roan 2014). En sämre attityd beskrevs av

sjuksköterskor som hade vårdat våldsamma och aggressiva patienter med missbrukssyndrom

som inte ville ta mot hjälp (Ford 2011). Däremot beskrev sjuksköterskor hur deras attityd

hade ändrats till det bättre mot denna patientgrupp desto längre yrkeserfarenhet, tid och

10

träning de hade fått (Neville & Roan 2014).

3.6 Inkluderade artiklars undersökningsgrupp

Författarna till föreliggande studie har valt att sammanställa alla inkluderande tio artiklarnas

undersökningsgrupp. Samtliga 1001 deltagare i artiklarnas undersökningsgrupper var

sjuksköterskor och deras yrkeserfarenhet varierade från tre månader upp till 30 år (Chang &

Yang 2013; de Vargas & Luis 2008; Ford 2011; Gray 2014; Johansson & Wiklund-Gustin

2016; Morgan 2014; Morley al et. 2015; Natan et al. 2009; Neville & Roan 2014; Ortega &

Ventura 2013). Den längsta yrkeserfarenheten hade deltagarna i artikeln som gjordes av

Neville och Roan (2014). Artikeln där deltagarna hade minst yrkeserfarenhet och högst antal

deltagare fanns i Chang & Yang (2013) där deltagarantalet var 489 stycken. Minst antal

deltagare återfanns i Gray (2014) och Morley et al (2015). De innehöll fem deltagare vardera.

I artiklarna där kön uppgavs var det 663 kvinnor och 31 män med åldersspannet 20–70 år

(Chang & Yang 2013; de Vargas & Luis 2008; Gray 2014; Johansson & Wiklund-Gustin

2016; Morgan 2014; Morley al et. 2015; Natan et al. 2009; Neville & Roan 2014; Ortega &

Ventura 2013). Enbart kvinnliga deltagare fanns i Ortega och Ventura (2013) artikel. Två av

artiklarna uppgav inte kön på deltagarna (Ford 2011; Morley al et. 2015). I två av artiklarna

angavs inte deltagarnas ålder (Ford 2011; Natan 2009). Tre av de inkluderade artiklarna var

från Europa från länderna Sverige, England och Frankrike (Johansson & Wiklund-Gustin

2016; Morley et al. 2015; Gray 2014). Två av artiklarna kom från USA (Morgan 2014;

Neville & Roan 2014). Två artiklar var från Sydamerika från länderna Brasilien och Chile (de

Vargas & Luis 2008; Ortega & Ventura 2013). Två artiklar kom från Asien från länderna

Taiwan och Israel (Chang & Yang 2013; Natan et al. 2009). En artikel kom från Australien

(Ford 2011).

4. Diskussion

4.1 Huvudresultat

I föreliggande studie framkom att sjuksköterskor ansåg att patienter med missbrukssyndrom

använde alkohol/droger för att de vill, inte för att det fanns en missbruksproblematik. Skilda

meningar fanns bland sjuksköterskor om missbrukssyndrom ansågs vara en sjukdom.

Sjuksköterskor ansåg att patienter med missbrukssyndrom inte tog eget ansvar över sin hälsa.

Det framkom att en negativ inställning fanns bland sjuksköterskor över att patientgruppen var

manipulativa och oberäkneliga. Patientgruppen ansågs ta tid från övriga patienter och bidrog

11

till en högre arbetsbelastning, vilket väckte frustration i rollen som sjuksköterska. Det fanns

en misstro och osäkerhet i att vårda patienter med missbrukssyndrom. Önskemål om att få

mer utbildning inom området beskrevs av sjuksköterskorna. Det framkom att eget tyckande

inte skulle avspeglas i rollen som sjuksköterska. Sjuksköterskorna ansåg att de skulle vara

tålmodiga och stödja patientgruppen även vid tidigare misslyckanden. Det beskrevs av

sjuksköterskor att de kunde misslyckas i denna roll. Undersökningsgrupperna innehöll 1001

deltagare sammanlagt. Yrkeserfarenhet varierade från tre månader upp till 30 år. Deltagarna

var både kvinnliga och manliga sjuksköterskor med åldersspannet 20–70 år.

4.2 Resultatdiskussion

I föreliggande studies resultat påvisades att missbrukssyndrom sågs vara ett sjukdomstillstånd

som patienter hade drabbats av (Johansson & Wiklund-Gustin 2016; Natan & Beyil 2009; de

Vargas & Luis 2008). Vidare framkom det i föreliggande studies resultat att det fanns skilda

meningar bland sjuksköterskor, om missbrukssyndrom var en sjukdom eller en viljestyrd

handling (de Vargas & Luis 2008). Lovi och Barr (2009) beskrev att sjuksköterskor inte hade

bilden av att patienter med missbrukssyndrom var sjuka. Författarna till föreliggande studie

anser att det är oförståeligt hur det kan finnas skilda meningar om hur missbrukssyndrom är

ett sjukdomstillstånd. Enligt WHO (2018) definieras missbrukssyndrom som skadlig

användning av olika skadliga substanser. Användningen pågår trots personens kunskap om att

det påverkar och skapar problem i yrkeslivet, psykiskt, socialt och fysiskt (WHO 2018).

I föreliggande studies resultat framkom att sjuksköterskor beskrev en negativ inställning till

att vårda patienter med missbrukssyndrom (Morgan 2014). Sjuksköterskor föredrog i större

utsträckning att arbeta med diabetespatienter, än patienter med missbrukssyndrom (Gilchrist,

Moskalewicz, Slezakova, Okruhlica, Torrens, Vajd & Baldacchino 2011). Föreliggande

studies författare menar att alla patienter oavsett sjukdom ska behandlas efter individens egna

behov. Enligt resultatet i föreliggande studie tycks personliga fördomar och erfarenheter,

komma före professionens värdegrund. Sjuksköterskans förhållningssätt är att arbeta med den

enskilde individen som utgångspunkt (Svensk Sjuksköterskeförening 2016a). I föreliggande

studies resultat beskrev sjuksköterskor hur de använde olika strategier för att underlätta

arbetet med patienter med missbrukssyndrom och såg patienternas beteende som en del av

deras sjukdomstillstånd (Morgan 2014; Johansson & Wiklund-Gustin 2016). Enligt Orlandos

12

interaktionsteori ska sjuksköterskan kunna anpassa sig efter patienten som en unik individ

(Orlando 1961).

I föreliggande studies resultatet framkommer att sjuksköterskor beskrev att patienter med

missbrukssyndrom ansågs ha orsakat sin egen ohälsa och inte ville sluta använda

droger/alkohol (de Vargas & Luis 2008; Ford 2011; Gray 2014; Johansson & Wiklund-Gustin

2016; Orega & Ventura 2013). Författarna till föreliggande studie anser att erfarenhet och

utbildning tycks inverka på sjuksköterskornas attityder. Monks, Topping och Newell (2012)

visade att kunskapsbrist påverkade sjuksköterskors professionella förståelse av de kliniska

kännetecken hos patienter som hade ett missbrukssyndrom. Det framkommer i föreliggande

studies resultat att sjuksköterskor kände frustration i vårdandet av patienter med

missbrukssyndrom (Ford 2011; Morgan 2014; Morley et al. 2015; Neville & Roan 2014).

Interaktionen mellan patienter med missbrukssyndrom och sjuksköterskor beskrevs som

emotionellt laddat och genomsyrades av en ömsesidig misstro (Monks et al. 2012).

Författarna till föreliggande studie anser att det ligger på sjuksköterskans ansvar att bygga ett

förtroende mellan sjuksköterska och patient. För att omvårdnadsbehovet ska kunna tillgodoses

behövs det bygga ett förtroende mellan patienten och sjuksköterskan med en fungerande

kommunikation (Orlando 1961). Utifrån Orlandos interaktionsteori agerar sjuksköterskan från

tidigare erfarenheter och kunskap som är styrd av känslor, vilket är medvetet eller omedvetet

(Orlando 1961).

I föreliggande studies resultat beskrev sjuksköterskor att de inte hade tolerans med

patientgruppen och önskemål om utbildning inom området missbrukssyndrom framkom

(Neville & Roan 2014). Det ligger i sjuksköterskans profession att följa den etiska koden och

utgå från forskning och beprövad erfarenhet, för att ge patienter en hög standard av vården

(Svensk Sjuksköterskeförening 2016b). I föreliggande studies resultat beskrevs att

sjuksköterskor kände en osäkerhet hur de skulle förhålla sig till patienter med

missbrukssyndrom, att sjuksköterskorna inte kunde ge patientgruppen den vård de hade rätt

till (Ortega och Ventura 2013). Författarna i föreliggande studie anser att utbildning och

handledning är en viktig del i att kunna ge optimal vård. Ford, Bammer och Becker (2008)

såg att sjuksköterskors attityder till personer med missbrukssyndrom förändrades till det bättre

när de fick mer utbildning och handledning.

Föreliggande studies resultat tog upp hur sjuksköterskor misstrodde och var misstänksamma

mot patienter med missbrukssyndrom (Ford 2011; Johansson & Wiklund-Gustin 2016;

13

Morgan 2014; Neville & Roan 2014). Misstron beskrevs öka distansen mellan sjuksköterska

och patienter med missbrukssyndrom (Monks et al. 2012). Grunden till ett fungerande

samspel mellan sjuksköterska och patient är förtroende (Monks et al. 2012). Detta styrks av

föreliggande studies teoretiska referensram, där samspelet mellan patient och sjuksköterskan

är kärnan. Samspelet behövs för att kunna se helheten och tillfredsställa patientens behov

(Pokorny 2018). Författarna till föreliggande studie anser att sjuksköterskor ska se den

individuella patienten och inte dra förhastade slutsatser om dennes beteende. Brist på tid till

att bygga upp en relation mellan sjuksköterska och patient tycks bidra till en sämre

omvårdnad. Kappel et al. (2016) visade att personer med missbrukssyndrom kände en starkare

tillit till sjuksköterskor, där relationen byggts upp över tid. I föreliggande studies resultat tas

det upp att engagemanget bland sjuksköterskor är högre till att vårda patienter med

missbrukssyndrom, om de har erfarenhet sedan tidigare inom området (Chang & Yang 2013).

Författarna till föreliggande studie anser att sjuksköterskor ska ge professionell vård till alla

patienter oavsett vilken yrkeserfarenhet sjuksköterskor besitter. Gilchirist et al. (2011) påvisar

att ambitionen var större hos sjuksköterskor med längre yrkeserfarenhet än sjuksköterskor

med kortare yrkeserfarenhet med patienter med missbrukssyndrom.

4.2.1 Inkluderade artiklars undersökningsgrupp

I föreliggande studies resultat var samtliga 1001 deltagare i artiklarnas undersökningsgrupper

sjuksköterskor och yrkeserfarenhet varierade från tre månader upp till 30 år (Chang & Yang

2013; de Vargas & Luis 2008; Ford 2011; Gray 2014; Johansson & Wiklund-Gustin 2016;

Morgan 2014; Morley al et. 2015; Natan et al. 2009; Neville & Roan 2014; Ortega & Ventura

2013). Författarna till föreliggande studie anser att en varierande yrkeserfarenhet från flera

sjuksköterskor behövs för att fånga upp en bred aspekt av olika attityder och upplevelser. Det

kan vara en begränsning att använda sig av endast en sjuksköterskas personliga erfarenheter

då det är för smalt (Polit & Beck 2017). Inga regler finns om antal deltagare i en kvalitativ

eller kvantitativ studie. Helst ska kvalitativa studier ha 50 eller färre deltagare. Med en mindre

undersökningsgrupp kan forskaren gå djupare in på fenomen och mönster (Polit & Beck

2017). I artiklarna som ingick i föreliggande studies resultat var deltagarna både kvinnor och

män med åldersspannet 20–70 år (Chang & Yang 2013; de Vargas & Luis 2008; Gray 2014;

Johansson & Wiklund-Gustin 2016; Morgan 2014; Morley al et. 2015; Natan et al. 2009;

Neville & Roan 2014; Ortega & Ventura 2013) Författarna till föreliggande studie anser att

det är fördelaktigt att inkludera båda könen trots att sjuksköterskeyrket är kvinnodominerat.

Attityder och upplevelser kan skilja sig mellan män och kvinnor (Polit & Beck 2017).

14

Författarna till föreliggande studie anser att alla åldersgrupper ska inkluderas för att inte

utesluta potentiella deltagare i en studie. Ålder behövs för att en studie ska uppnå

överförbarhet (Polit & Beck 2017). I föreliggande studies resultat framkommer en geografisk

spridning av artiklarna (Johansson & Wiklund-Gustin 2016; Morley et al. 2015; Gray 2014;

Morgan 2014; Neville & Roan 2014; de Vargas & Luis 2008; Ortega & Ventura 2013; Chang

& Yang 2013; Natan et al. 2009; Ford 2011). Författarna till föreliggande studie valde en

global syn på sjuksköterskors attityder och upplevelser av att möta personer med

missbrukssyndrom, något som kan ha påverkat utfallet på resultatet. Författarna till

föreliggande studie anser att det kan finnas kulturella skillnader som kan påverka

sjuksköterskors attityder mot patienter med missbrukssyndrom. Sjuksköterskor inom Europa

kan ha samma kulturella bakgrund och kan ha liknande upplevelser och attityder, detta kan

skilja sig från andra världsdelar. Data ska fortsätta att samlas till en tillräcklig mängd finns

som underlag (Polit & Beck 2017).

4.3 Metoddiskussion

Författarna till föreliggande studie har gjort en beskrivande litteraturstudie. Syftet var att

beskriva sjuksköterskors upplevelser och attityder av att möta personer med

missbrukssyndrom inom vården samt att beskriva de undersökningsgrupper som används i

artiklarna. En beskrivande litteraturstudie är en bra början på att samla in det befintliga

underlaget som finns inom området som ska undersökas (Polit & Beck 2017).

Författarna till föreliggande studie har använt databaserna MedLine via PubMed och Cinahl

för sina sökningar. Medline via PubMed och Cinahl används för att söka artiklar inom

omvårdnadsvetenskap (Polit & Beck 2017). Svagheter som författarna till föreliggande studie

kunde se var att artiklarna endast var sökta på engelska. Engelska artiklar är en svaghet om

det inte är forskarnas modersmål, då översättningen kan bli felaktig (Polit & Beck 2017).

Författarna till föreliggande studie tog hjälp av lexikon och varandra för att översätta

artiklarna i föreliggande studie. Författarna till föreliggande studie använde sig av MeSH

termer för att samla samma termer med samma betydelse. Trunkering används för att få med

alla ord och dess böjelser (Polit & Beck 2017). Författarna till föreliggande studie såg det som

en styrka och en svaghet. Styrkan var att en bred sökning med många potentiella artiklar

framkommer. Svagheten var att många potentiella artiklar tenderade att falla bort för att

antalet artiklar blev övermäktigt. I föreliggande studie hade de booleska termerna AND och

15

OR använts. Författarna till den föreliggande studien anser att det är en styrka att använda sig

av booleska termerna AND för att avgränsa sökningen och OR för att vidga sökningen.

Booleska termer är ett sätt att utöka eller begränsa sökningen (Polit & Beck 2017). Styrka var

att använda sig av två olika databaser och det täckte ett stort område inom

omvårdnadsforskning via Högskolan i Gävles bibliotek. Användning av ett

högskolebibliotekets databas ger tillgång till tusentals artiklar (Polit & Beck 2017).

Författarna till föreliggande studie hade begränsning med 10 år, för att hitta relevanta artiklar,

det sågs som en svaghet. Fem års begränsning gav för tunt underlag. Detta för att attityder och

upplevelser ändras över tid. Författarna till föreliggande studie såg det önskvärt att få fler

aktuella och relevanta artiklar av nyare forskning.

Författarna till föreliggande studie anser att de hade tydligt beskrivna inklusions- och

exklusionskriterier. Tydliga inklusions- och exklusionskriterier behövs för att kunna tillämpa

samma studie och komma till liknande slutsats av underlaget (Polit & Beck 2017).

Sökningarna gav 283 träffar, 247 artiklar valdes bort utan närmre läsning. Vilket enligt

författarna till föreliggande studie kunde se som ett svagt underlag, för att relevanta artiklar

kunde ha sållats bort vid de två första stegen. Författarna till föreliggande studie använde sig

av både kvalitativa och kvantitativa artiklar i föreliggande studies resultat. För att få ett mer

tillförlitligt arbete bör både kvalitativa och kvantitativa artiklar användas (Polit & Beck 2017).

Författarna till föreliggande studie inkluderade artiklar från flera olika världsdelar. Detta för

att författarna till den föreliggande studien såg en styrka att titta på det globala perspektivet på

sjuksköterskors upplevelse och attityder av att möta personer med missbrukssyndrom.

Författarna till föreliggande studie bearbetade artiklarna enskilt flera gånger. En diskussion

mellan författarna från föreliggande studie skedde för att sammanställa informationen.

Författarna till den föreliggande studien anser att det är en styrka att utforma tabeller för att få

ett lättöverskådligt resultat, där inget tenderar att falla bort. Arbetet styckades upp i mindre

delar för att hitta likheter och skillnader. Genom att bryta ner informationen i mindre delar

uppnås en lättare förståelse (Polit & Beck 2017).

Författarna till föreliggande studie hade en objektiv hantering av artiklarna, vilket sågs som en

styrka där inga egna värderingar och åsikter hade påverkan i utfallet av resultatet. Det ses som

en styrka att bearbeta materialet objektivt för att inte lägga egna värderingar i tolkningen

(Polit & Beck 2017). Genom en vedertagen referenshantering undveks falsifiering, plagiat och

16

fabricering (Polit & Beck 2017).

4.4 Kliniska implikationer för omvårdnad

Det framkommer i föreliggande studies resultat att fördomar, osäkerhet och frustration fanns

bland sjuksköterskor om hur de skulle förhålla sig till personer med missbrukssyndrom.

Missbrukssyndrom fanns i olika former i samhället och var vanligt förekommande.

Grundutbildade sjuksköterskor kan komma i kontakt med patienter som har ett

missbrukssyndrom i någon form när patientgruppen söker vård. Kunskap och utbildning om

sjukdomstillståndet är viktigt för att sjuksköterskor ska kunna bemöta patienter med

missbrukssyndrom i vården. Utbildning och kunskap kan ges till sjuksköterskor genom

återkommande utbildningstillfällen om missbrukssyndrom. Detta för att kunna ge

personcentrerad vård och upprätthålla ett holistiskt synsätt.

4.5 Förslag till fortsatt forskning

Det behövs forskning om vilket stöd sjuksköterskor behöver i omvårdnadsarbetet med

personer som har missbrukssyndrom. Ett intressant område att forska vidare inom är att få

förståelse för hur fördomar och osäkerhet uppkommer i vårdandet av patienter med

missbrukssyndrom. Genom en enkätundersökning innehållande öppna frågor till

sjuksköterskor om vilket stöd de önskar i arbetet med personer med missbrukssyndrom kan ge

svar inom området. Ett annat område författarna till studien ser är personers med

missbrukssyndroms perspektiv, för att kunna ta lärdom av vad som fungerar och inte fungerar

i interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Forskning kan göras genom intervjuer med

personer med missbrukssyndrom.

5. Slutsats Positiva upplevelser och attityder framkom av sjuksköterskor när de såg missbrukssyndromet

som en del av sjukdomstillståndet hos patienter med missbrukssyndrom. Negativa upplevelser

och attityder och utlösande av sjuksköterskors känsla av frustration yppades när de ansåg att

patienter med missbrukssyndrom orsakat sin egen ohälsa. Patientgruppens sjukdomstillstånd

bagatelliserades och sjuksköterskor tenderade till att framhäva fördomar mot patienter med

missbrukssyndrom. Det behövs återkommande kunskap och utbildning i sjuksköterskans

profession. Detta för att upprätthålla ett etiskt förhållningssätt och en holistisk människosyn i

mötet med personer som har ett missbrukssyndrom.

17

6. Referenser Artiklar som ingår i studiens resultat är markerade med *.

Birtel, M. D., Wood, L. & Kempa, J. N. (2017). Stigma and social support in substance abuse:

Implications for mental health and well-being. Psychiatry Research, 252(1), ss. 1-8. Doi:

10.1016/j.psychres.2017.01.097

Bolster, D. & Manias, E. (2010). Person-centred interactions between nurses and patients

during medication activities in an acute hospital setting: Qualitative observation and interview

study. International Journal of Nursing Studies, 47(2), ss. 154-165.

Doi:10.1016/j.ijnurstu.2009.05.021

*Chang, Y., & Yang, M. (2013). Nurses’ attitude toward clients with substance use problems.

Perspectives In Psychiatric Care, 49(2), ss. 94-102. Doi:10.1111/ppc.12000

*de Vargas, D., & Luis, M. (2008). Alcohol, alcoholism and alcohol addicts: conceptions and

attitudes of nurses from district basic health centers. Revista Latino-Americana De

Enfermagem (RLAE), 16(Special), ss. 543-550.

*Ford, R. (2011). Interpersonal challenges as a constraint on care: The experience of nurses’

care of patients who use illicit drugs. Contemporary Nurse: A Journal For The Australian

Nursing Profession, 37(2), ss. 241-252. Doi:10.5172/conu.2011.37.2.241

Ford, R., Bammer, G., Becker, N. (2008). The determinants of nurses´ therapeutic attitude to

patients who use illict drugs and implications for workforce development. Journal of Clinical

Nursing. 17(18), ss. 2452-2462. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.02266.x

Gilchrist, G., Moskalewicz, J., Slezakova, S., Okruhlica, L., Torrens, M., Vajd, R., &

Baldacchino, A. (2011). Staff regard towards working with substance users: a European

multi-centre study. Addiction, 106(6), ss. 1114-1125. Doi:10.1111/j.1360-0443.2011.03407.x

*Gray, M. T. (2014). Agency and Addiction in Harm Reduction Paradigm: French Nurses’

Perspectives. Archives Of Psychiatric Nursing, 28(1), 35-42. Doi:10.1016/j.apnu.2013.09.005

*Johansson, L., & Wiklund‐Gustin, L. (2016). The multifaceted vigilance – nurses’

experiences of caring encounters with patients suffering from substance use disorder.

Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 30(2), 303-311. Doi:10.1111/scs.12244

18

Kandel B, D., Hu, M.-C., Griesler, P. & Melanie, W. (2017). Increases from 2002 to 2015 in

prescription opioid overdose deaths in combination with other substances. Drug and Alcohol

Dependence, 178(1), ss. 501-511. Doi: 10.1016/j.drugalcdep.2017.05.04

Kappel, N., Toth, E., Tegner, J. & Lauridsen, S. (2016). A qualitative study of how Danish

drug consumption rooms influence health and well-being among people who use drugs. Harm

Reduction Journal, 13(20), ss. 1-8. Doi: 10.1186/s12954-016-0109-y

Kulesza, M., Watkins, K.E., Ober, A.J., Osilla, K.C., & Ewing, B. (2017). Internalized stigma

as an independent risk factor for substance use problems among primary care patients:

Rationale and preliminary support. Drug Alcohol Depend, 180(1), ss. 52-55. Doi:

10.1016/j.drugalcdep.2017.08.002

Lilja, L. & Hellzén, O., 2014. Vårdares attityder och stigmatisering. i: Skärsäter, I. (red.),

Omvårdnad vid psykisk ohälsa - på grundläggande nivå. Lund: Studentlitteratur, ss. 441- 456.

Lovi, R. & Barr, J. (2009). Stigma reported by nurses related to those experiencing drug and

alcohol dependency: a phenomenological Giorgi study. Contemporary Nurse: A Journal for

the Australian Nursing Profession, 33(2), ss 166–178.

https://doi.org/10.5172/conu.2009.33.2.166

Monks, R., Topping, A. & Newell, R. (2013). The dissonant care management of illicit drug

users in medical wards, the views of nurses and patients: a grounded theory study. Journal of

Advanced Nursing, 69(4), ss. 935–946. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2012.06088.x

*Morgan, BD. (2014). Nursing attitudes toward patients with substance use disorders in pain.

Pain Management Nursing, 15(1), ss. 165-175. Doi:10.1016/j.pmn.2012.08.004

*Morley, G., Briggs, E. & Chumbley, G. (2015). Nurses’ Experiences of patients with

substance use disorder in pain: A phenomenological Study. Pain Management Nursing, 16(5),

ss. 701-711. doi:10.1016/j.pmn.2015.03.005

*Natan, MB., Beyil, V. & Neta, O. (2009). Nurses’ perception of the quality of care they

provide to hospitalized drug addicts: Testing the theory of reasoned action. International

Journal Of Nursing Practice, 15(6), ss. 566-573. Doi:10.1111/j.1440-172X.2009.01799.x’

19

Nationalencyklopedin, 2009 attityd. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/attityd

[Använd 2018-09-21]

*Neville, K. & Roan, N. (2014). Challenges in nursing practice nurses’ perceptions in caring

for hospitalized medical-surgical patients with substance abuse/dependence. Journal Of

Nursing Administration, 44(6), ss. 339-346. Doi:10.1097/NNA.0000000000000079

Orlando, I.J. 1961. The dynamic nurse-patient relationship: function, process, and principles.

New York, NY: Putnam.

*Ortega, L. B. & Ventura, C. A. (2013). I am alone: the experience of nurses delivering care

to alcohol and drug users. Revista Da Escola De Enfermagem Da USP, 47(6), ss. 1379-1386.

Doi:10.1590/S0080-623420130000600019

Pauly, B. B., McCall J., Browne A. J., Parker, J. & Mollison, A. (2015) Toward cultural

safety: nurse and patient perceptions of illicit substance use in a hospitalized setting.

Advances in Nursing Science, 38(2) ss. 121-135. Doi:10.1097/ANS.0000000000000070

Pokorny, M. E. 2018. Nursing Theorists of Historical Significance. i: M. R. Alligood, red.

Nursing Theorists. St. Louis: Elsevier, ss. 11-27.

Polit, D. F. & Beck, C. T. 2017. Nursing research: Generating and assessing evidence for

nursing practice. 10:e red. Philadelphia: Wolters Kluwer.

Socialstyrelsen, 2017. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende.

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20778/2017-12-23.pdf

[Använd 12 05 2018].

Svensk sjuksköterskeförening, 2016a. Personcentrerad vård.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/ssf-om-

publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.pdf

[Använd 17 05 2018].

Svensk sjuksköterskeförening, 2016b. Sjuksköterskans profession - grunden för din

legitimation.

20

https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Om-Svensk-

sjukskoterskeforening/sjukskoterskans-profession-grunden-for-din-legitimation

[Använd 12 05 2018].

WHO Världshälsoorganisationen, 2018. Management of substance abuse.

http://www.who.int/substance_abuse/terminology/abuse/en/

[Använd 15 05 2018].

1

Bilaga 1 Tabell 2 Inkluderade artiklar resultattabell

Författare

+ publ.år

studieland

Titel Design och eventuellt ansats Undersökningsgrupp Datainsamlingsmetod Dataanalysmetod

Chang, Y., &

Yang, M.

2013. Taiwan

Nurses’ attitude

toward clients with

substance use

problems.

En tvärsnittsstudie med

kvantitativ ansats.

Deltagare:

Sjuksköterskor

Yrkeserfarenhet:

Från 3 månader till 27,4 år.

Antal: 489 stycken

Kön: 487 kvinnor och 2 män.

Ålder: 21-50 år

Enkätundersökning SPSS 17.0

Pearson’s eller

Kendall rank

t-test eller

Mann-whitney U-test

de Vargas, D.,

& Luis, M.

2008.

Brasilien

Alcohol, alcoholism

and alcohol addicts:

conceptions and

attitudes of nurses

from district basic

health centers.

En beskrivande

kvalitativstudie.

Deltagare: Sjuksköterskor

Yrkeserfarenhet:

16-20 år

Antal: 10

Kön: 1 man och 9 kvinnor.

Ålder: 41-50 år.

Semistrukturerade intervjuer Innehållsanalys

Ford, R. 2011.

Australien

Interpersonal

challenges as a

constraint on care:

The experience of

nurses’ care of

patients who use

illicit drugs.

En tvärsnittstudie med både

kvalitativ och kvantitativ

ansats.

Deltagare:

Sjuksköterskor

Antal: 311

En öppen fråga ställdes.

Sjuksköterskor skulle beskriva

eventuella faktorer som hindrar deras

förmågor att ge vård till patienter

med missbruk.

Innehållsanalys

2

Gray, M. T.

2014.

Frankrike

Agency and

Addiction in Harm

Reduction

Paradigm: French

Nurses’

Perspectives.

Etnografisk design med

kvalitativ ansats

Deltagare: Sjuksköterskor

Yrkeserfarenhet: Minst 3 års.

Kön: 4 män och 1 kvinna.

Ålder: 40–55 år.

Deltagare: Sjuksköterskor

Yrkeserfarenhet: Mindre än 3

års.

Kön: Nio kvinnor.

Ålder: 30–70 år.

Observationer och intervjuer av

deltagarna

Innehållsanalys

Johansson,

L., &

Wiklund‐

Gustin, L.

2016.

Sverige

The multifaceted

vigilance – nurses’

experiences of

caring encounters

with patiffering

from substance use

disorder.

Klinisk tillämpningsforskning

med kvalitativ ansats

Deltagare:

Sjuksköterskor

Yrkeserfarenhet

6 månader - 20 år

Antal: 6 stycken

Ålder: 24–63 år

Kön: 4 kvinnor

2 män

Dialog mellan forskare och deltagare. Induktiv kvalitativ

innehållsanalys

Morgan BD.

2014. USA

Nursing attitudes

toward patients

with substance use

disorders in pain.

Grounded theory design Deltagare:

Sjuksköterskor

Antal: 14 stycken

Kön: 12 kvinnor och 2 män

Ålder: 31–61 år

Intervjuer med semistrukturerade

frågeställningar

Innehållsanalys.

Morley, G.,

Briggs, E., &

Chumbley, G.

2015. England

Nurses’

Experiences of

patients with

substance use

disorder in pain: A

phenomenological

Study.

En beskrivande

fenomenologisk design med

kvalitativ ansats

Deltagare: Sjuksköterskor

Antal: 5 stycken

Yrkeserfarenhet: mindre än 5

år till mer än 20 år

Ålder: 20–59 år

Intervjuer med semistrukturerade

frågeställningar

Innehållsanalys.

3

Natan, MB.,

Beyil, V., &

Neta, O. 2009.

Israel

Nurses’ perception

of the quality of

care they provide to

hospitalized drug

addicts: Testing the

theory of reasoned

action.

Sambandsdesign (correlational

design) med en kvantitativ

ansats

Deltagare: Sjuksköterskor

Antal: 125 stycken

Kön: 19 män och 116 kvinnor

Enkätundersökning Pearson, Deskriktiv statistik,

Regressionsanalys

Neville, K., &

Roan, N.

2014. USA

Challenges in

nursing practice

nurses’ perceptions

in caring for

hospitalized

medical-surgical

patients with

substance

abuse/dependence.

En beskrivande

sambandsstudie med kvalitativ

ansats.

Deltagare:

Sjuksköterskor

Yrkeserfrenhet: Majoriteten:

11–30 år

Tre stycken: 6–10 år

Tre stycken: Mindre än 5 år

Antal: 24 stycken

Ålder: 20–55 år

Kön: 23 kvinnor och 1 man.

Enkätundersökning med 2 stycken

öppna frågor.

Var är dina tanka och känslor att

arbeta med patienter med missbruk

i sjukhus? Beskriv

Hur påverkar omvårdnaden av en

patient med missbruk

omvårdnaden till sjukhuspatienter?

Innehållsanalys

Ortega, L. B.,

& Ventura,

C. A. 2013.

Chile

I am alone: the

experience of

nurses delivering

care to alcohol and

drug users.

Fenomenologisk design med

kvalitativ ansats

Deltagare: Sjuksköterskor

Yrkeserfarenhet:

Minst 1 år

Antal: 6 stycken

Ålder: 25–45 år

Kön: Bara kvinnor

Intervjuer Nomotetisk analys

Innehållsanalys

4

Bilaga 2

Tabell 3 Inkluderade artiklars resultattabell

Författare Syfte Resultat

Chang, Y., & Yang, M. Syftet med denna studie syftar till att undersöka faktorer som är

associerade med sjuksköterskor, mot klienter som har problem med

substansanvändning.

Sjuksköterskor berättar att de har mer positiv inställning till att vårda patienter

med missbrukssyndrom, om de har yrkeserfarenhet eller hjälpt en släkting

med missbrukssyndrom.

de Vargas, D., & Luis, M. Syftet med denna studie var att lära sig om sjuksköterskors attityder och

föreställningar mot alkohol, alkoholism och alkoholmissbruk från

offentliga hälsocentraler.

Sjuksköterskor beskrev att de ansåg att patienter med alkoholmissbruk

konsumerar alkohol för att de vill, inte för att de har ett missbruk.

Sjuksköterskor såg återkommande patienter med missbrukssyndrom som

hopplösa fall.

Sjuksköterskor beskrev hur de misstror patienter med missbrukssyndrom, de

kommer till hälsocentralen för glukos och medicinering, för att sedan kunna

fortsätta sitt missbruk.

Sjuksköterskor beskrev hur de ger patienter med missbrukssyndrom attributet

som luffare, ansvarslös och glömmer bort att missbruket är en sjukdom.

Ford, R. Syftet till studien var att undersöka sjuksköterskors terapeutiska attityder

till patienter som använder illegala droger.

Sjuksköterskor beskrev hur deras attityd har färgats med yrkeserfarenhet, när

de har vårdat aggressiva och våldsamma patienter med missbrukssyndrom,

som inte vill ta mot hjälp.

Sjuksköterskor beskrev en upplevelse av frustration när de inte kan ge vård till

patienterna som är för påverkad av narkotika, för patienten inte är resonabla.

Sjuksköterskor beskrev hur de anser att patienterna med missbrukssyndrom

bara påstår sig vill sluta med droger. Patientgruppen ljuger och manipulerar.

Sjuksköterskor beskrev en frustation över att de tar tid från andra sjuka

patienter.

Gray, M. T. Syftet med studien var att lyfta fram det unika och ohörda rösterna från

franska sjuksköterskor som vårdar individer som missbrukar droger.

Sjuksköterskornas beskrev att patienter med missbrukssyndrom använder

droger/alkohol för att de vill, inte för att de har ett missbruksproblem.

Johansson, L., & Wiklund‐

Gustin, L.

Att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrin upplever

möten med patienter som lider av substansanvändningsstörning.

Sjuksköterskor beskrev en återhållsam attityd för att dölja sin egen sårbarhet.

Sjuksköterskor beskrev att de är tålmodig och att de inte ge upp

patientgruppen med missbrukssyndrom trots tidigare misslyckande.

Sjuksköterskor beskrev att de själva kan misslyckas i sin roll med att vara ett

stöd till patienter med missbrukssyndrom.

Sjuksköterskor anser att de som har ett missbruk inte tar ansvar för sin hälsa.

Sjuksköterskor beskrev hur de är stödjande och uppmuntrande på patienten

med missbrukssyndrom som är villiga till att ta mot vård.

Sjuksköterskor beskrev att trevliga och samarbetsvilliga missbruks patienter

gör sjuksköterskor misstänksamma över dess beteende.

5

Sjuksköterskor beskrev att de behöver vara vaksamma och ha en viss distans

för att inte bli manipulerade av patienter med missbrukssyndrom.

Sjuksköterskor beskrev hur de betraktar manipulativa patienter som en del av

deras beroendesjukdom, för att underlätta omvårdnaden av patienter med

missbrukssyndrom.

Morgan BD. Syftet med den aktuella studien var att utöka kunskapen om

sjuksköterskor attityder och interaktioner med patienter med missbruk

som samtidigt upplever smärta. För att skapa teorier som kan bidrar till

en större förståelse på problemet.

Deltagarna beskrev hur sjuksköterskor har en negativ attityd till att vårda

patienterna med missbrukssyndrom och hur de försöker hitta anledning till

deras beteende för att göra det lättare att arbeta med denna patientgrupp.

Sjuksköterskor beskrev att de misstror patienter med missbrukssyndrom som

upplever smärta, genom att vara tveksamma till om smärtproblematik finns.

Sjuksköterskor beskrev frustration när patienter med missbrukssyndrom ber

om extra smärtlindring.

Sjuksköterskor beskrev frustration över att patienter med missbrukssyndrom

tar tid från övriga patienter.

Morley, G., Briggs, E., &

Chumbley, G.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för sjuksköterskors

erfarenheter, och hinder mellan dem och patienter med missbruk som

upplever smärta.

Sjuksköterskor beskrev en frustration över patienter med missbrukssyndrom

som upplever smärta. Patientgruppen upplevs som tids- och

uppmärksamhetskrävande.

Natan, M. B., Beyil, V., &

Neta, O.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i attityder och personliga

normer bland sjukvårdspersonal som förmedlas med den tänkta och

avsedda omvårdnaden av drogmissbrukaren med hjälp av TRA (Theory

of Reasoned Action) teorin om rimlig handling.

Sjuksköterskor beskrev att patienter med missbrukssyndrom är komplicerade

patienter att vårda.

Sjuksköterskor beskrev att missbruket är en del av patientens

sjukdomstillstånd.

Sjuksköterskor beskrev en rädsla över att behandla patienter med

missbrukssyndrom på grund av våld och manipulation.

Neville, K., & Roan, N. Syftet med studie var att undersöka sjuksköterskor uppfattningar om att

vårda patienter med samexisterande sjukdomstillstånd för

missbruk/beroende.

Sjuksköterskor beskrev att attityden till patienter med missbrukssyndrom är att

de är manipulativ och tar tid från andra patienter som är sjuk.

Sjuksköterskor beskrev hur patienterna med missbrukssyndrom fram häver

ilskan hos sjuksköterskor.

Sjuksköterskor beskrev att alltid behöva vara beredd för att patienterna med

missbrukssyndrom är oberäkneliga i deras agerande.

Sjuksköterskor beskrev att det känns obekvämt att arbeta med patientgruppen

och hade önskat mer utbildning inom området.

Sjuksköterskor beskrev att de vårdar patienter med missbrukssyndrom lika

som andra så länge de inte ställer speciella krav.

Sjuksköterskor beskrev att de är misstänksamma mot patient med

missbrukssyndrom för att veta om patienten talar sanning eller inte.

Sjuksköterskor beskrev sin professionalitet i vårdandet och att deras tyckande

inte ska speglas, trots att det skulle vara lättare att inte behöva bry sig om

denna patient med missbrukssyndrom.

6

Sjuksköterskorna beskrev att deras attityd har förbättrats till patient med

missbrukssyndrom med hjälp av träning, tid och yrkeserfarenhet.

Ortega, L. B., & Ventura,

C. A.

Syftet med studien var att undersöka erfarenheterna från sjuksköterskor

som arbetar med läkemedelsberoende patienter på ett offentligt sjukhus i

Chile.

Sjuksköterskor beskrev att patienter med missbruk är komplicerade att vårda.

Sjuksköterskor beskrev att när patienter med missbruk drabbas av

komplikationer relaterat till missbruket, anses det som självförvållat.

Sjuksköterskor beskrev en osäkerhet hur de ska förhålla sig till patienter med

missbruk, de tenderar att hellre neka till den vård de har rätt till, för att dessa

patienter bidrar till en högre arbetsbelastning.

Sjuksköterskor beskrev en större ambition till att vårda och hjälpa yngre

patienter med missbrukssyndrom än äldre.