sjuksköterskors erfarenheter av att ge patienter palliativ vård...

AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för vårdvetenskap

Sjuksköterskors erfarenheter av att ge

patienter palliativ vård vid livets slut

En beskrivande litteraturstudie

Julia Dolve

Sara Bennmarker

2020

Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp

Omvårdnad

Sjuksköterskeprogrammet

Examensarbete inom omvårdnad, 15 hp

Handledare: Ove Björklund

Examinator: Britt-Marie Sjölund

Sammanfattning

Bakgrund: Inom palliativ vård är det livets slutskede som är den centrala delen, där

stor del handlar om symtomlindring och att upprätthålla patientens livskvalitet. Varje år

behöver ca 40 miljoner människor palliativ vård runt om i världen.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av

att ge palliativ vård i livets slutskede.

Metod: En beskrivande litteraturstudie som är baserad på 15 artiklar varav 14

kvalitativa och en med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Dessa hittades i databasen

Pubmed genom sökningar inom ämnet.

Huvudresultat: I huvudresultatet framkom sex kategorier: Skapa relationer för en god

omvårdnad - en stor del av sjuksköterskans arbete; Vård i hemmet ger fördelar men

också utmaningar för sjuksköterskan; Ett psykiskt tungt arbete kräver återhämtning;

Utbildning och teamets stöd ger trygghet och kvalitet; Ge plats för andlig tro och

vägledning; Smärta förstärker lidandet - en svår utmaning för sjuksköterskan. Dessa

tillsammans beskrev de utmaningar sjuksköterskorna upplevde men också vilka positiva

perspektiv som fanns när de vårdade en människa som snart skulle dö.

Slutsatser: En relation mellan sjuksköterskan och patienten samt dennes anhöriga var

av stor vikt för att omvårdnaden skulle få bästa möjliga förutsättningar. Sjuksköterskor

som arbetade inom den palliativa vården utsattes dagligen för sorg och lidande. Trots

detta upplevde de en stolthet över att de fick göra den sista tiden i livet så värdig som

möjligt för patienten och de anhöriga.

Nyckelord: Palliativ vård, sjuksköterska-patientrelationer, erfarenheter, omvårdnad

Abstract

Background: In palliative care, the end of life is the central part where a large part is

about symptom relief and maintaining the patient's quality of life. Every year, about 40

million people need palliative care around the world.

Aim: The aim of this literature study was to describe nurses' experiences of providing

palliative care at the end of life.

Method: A descriptive literature study based on 15 articles, of which 14 were

qualitative and one was a mixed-method. These were found in the Pubmed database

through searches within the subject.

Main result: In the main result, six categories emerged: Creating relationships for

good care - a large part of the nurse's work; Homecare provides benefits but also

challenges for the nurse; Mentally heavy work requires recovery; Education and team

support provide safety and quality; Provide space for spiritual faith and guidance; Pain

intensifies the suffering - a difficult challenge for the nurse. These together described

the challenges the nurses experienced but also the positive perspectives that existed

when caring for a person who was about to die.

Conclusions: A relationship between the nurse and the patient and their relatives was of

great importance for the nursing to have the best possible conditions. Nurses who

worked in palliative care were exposed to grief and suffering on a daily basis. Despite

this, they experienced a sense of pride in being able to make the last days of life as

dignified as possible for the patient and the relatives.

Keywords: Palliative care, nurse-patient relations, experiences, nursing

Innehållsförteckning

INTRODUKTION ..................................................................................................................................... 1

PALLIATIV VÅRD ............................................................................................................................................ 1 LIVSKVALITET VID LIVETS SLUT .......................................................................................................................... 2 PALLIATIV VÅRD UR PATIENTENS PERSPEKTIV ...................................................................................................... 3 PALLIATIV VÅRD UR DE ANHÖRIGAS PERSPEKTIV .................................................................................................. 4 TEORETISK REFERENSRAM ............................................................................................................................... 4 PROBLEMFORMULERING ................................................................................................................................ 5 SYFTE ......................................................................................................................................................... 5 FRÅGESTÄLLNING .......................................................................................................................................... 6

METOD .................................................................................................................................................. 6

DESIGN ....................................................................................................................................................... 6 SÖKSTRATEGI ............................................................................................................................................... 6

Tabell 1: Databassökningar ............................................................................................................... 7 URVALSKRITERIER ......................................................................................................................................... 8 URVALSPROCESS OCH UTFALL AV MÖJLIGA ARTIKLAR ............................................................................................ 8

Figur 1: Flödesschema som visar urvalsprocessen ............................................................................ 9 DATAANALYS ............................................................................................................................................... 9 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN .............................................................................................................. 10

RESULTAT ............................................................................................................................................ 10

SKAPA RELATIONER FÖR EN GOD OMVÅRDNAD – EN STOR DEL AV SJUKSKÖTERSKANS ARBETE ..................................... 11 VÅRD I HEMMET GER FÖRDELAR MEN OCKSÅ UTMANINGAR FÖR SJUKSKÖTERSKAN ................................................... 13 ETT PSYKISKT TUNGT ARBETE KRÄVER ÅTERHÄMTNING ........................................................................................ 14 UTBILDNING OCH TEAMETS STÖD GER TRYGGHET OCH KVALITET ........................................................................... 15 GE PLATS FÖR ANDLIG TRO OCH VÄGLEDNING ................................................................................................... 15 SMÄRTA FÖRSTÄRKER LIDANDET – EN SVÅR UTMANING FÖR SJUKSKÖTERSKAN ........................................................ 16

DISKUSSION ......................................................................................................................................... 16

HUVUDRESULTAT ........................................................................................................................................ 16 RESULTATDISKUSSION .................................................................................................................................. 17

Skapa relationer för en god omvårdnad - en stor del av sjuksköterskans arbete ............................. 17 Vård i hemmet ger fördelar men också utmaningar för sjuksköterskan ........................................... 18 Ett psykiskt tungt arbete kräver återhämtning .................................................................................. 19 Utbildning och teamets stöd ger trygghet och kvalitet ...................................................................... 20 Ge plats för andlig tro och vägledning ............................................................................................. 21 Smärta förstärker lidandet - en svår utmaning för sjuksköterskan ................................................... 22

METODDISKUSSION ..................................................................................................................................... 23 Sökstrategi ........................................................................................................................................ 23 Urvalskriterier .................................................................................................................................. 23 Urvalsprocess och utfall av möjliga artiklar .................................................................................... 23 Dataanalys ........................................................................................................................................ 24 Forskningsetiska överväganden ........................................................................................................ 24

KLINISKA IMPLIKATIONER .............................................................................................................................. 25 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ............................................................................................................... 25 SLUTSATS .................................................................................................................................................. 25

REFERENSER ........................................................................................................................................ 27

BILAGOR .............................................................................................................................................. 34

1

Introduktion

Omvårdnad och sjuksköterskans arbetsområde

För att få en bra förståelse av sjuksköterskans arbete behövs först en definition av vad

omvårdnad innebär. Jakobsson och Lützén (2009) menar att omvårdnad globalt kan

beskrivas genom fyra delar. Den första delen av omvårdnad innefattar ett

humanvetenskapligt fokus vilket innebär att ha en förståelse för människokroppen som

något mer än en summa summarum av alla kroppsdelar. Den andra delen av omvårdnad

är praktiskt inriktad och med det menas att förbättra alla verksamheter som bedriver

omvårdnad för att förstå människans behov av den. Den tredje delen är

omsorgstraditionen som är att bry sig om andra. Den fjärde och sista delen handlar om

hälsoorienteringen, vilket är hälsans betydelse i omvårdnad.

Sjuksköterskans arbete innehåller tre huvudområden; för det första handlar det om att

leda omvårdnaden, för det andra att forska och utveckla samt utbilda och för det tredje

ansvarar sjuksköterskan för omvårdnaden. Sjuksköterskan är den som tack vare sin

utbildning har mest kunskaper om omvårdnad inom vårdkedjan och det ger också ett

ansvar för att leda sina kollegor i omvårdnaden (Engström & Johansson 2009). Florin

(2009) skriver att sjuksköterskan jobbar i syfte och med avsikt att göra gott för

patienten, se till att denne har det bra och främja hälsan hos denne.

Palliativ vård

Den centrala delen inom palliativ vård är vård i livets slut och syftar till att lindra

lidandet för de patienter som är svårt sjuka och snart kommer att dö. Den palliativa

vården delas in i två faser där den första fasen oftast är lång medan den sena fasen har

ett kort förlopp. I den tidiga fasen görs insatser som syftar till att ge symtomlindring och

tidigt upptäcka ytterligare följder av patientens sjukdom så att patienten så långt som

möjligt kan leva ett aktivt och normalt liv. Den tidiga fasen syftar till att förlänga

patientens liv. Den sena fasen av den palliativa vården syftar till att göra den sista tiden i

livet så värdig som möjligt för patienten. Denna fas har oftast ett kort förlopp och kan

pågå från någon dag till några få månader. Här görs insatser för att lindra symtom som

smärta, andnöd, ångest, rosslighet och muntorrhet med mera (Thulesius 2019). Enligt

World health organization, förkortat WHO, (2020) behöver ungefär 40 miljoner

2

människor palliativ vård varje år och i skrivande stund är det bara ungefär 14 procent av

alla som behöver palliativ vård som faktiskt får det. Palliativ vård kan erhållas vid

många olika kroniska sjukdomar som till exempel cancer, diabetes, luftvägssjukdomar

och AIDS. Den vanligaste sjukdomsgruppen hos patienter som behöver palliativ vård är

hjärt- och kärlsjukdomar: gruppen utgör närmare 40 procent av alla patienter som

vårdas palliativt. Enligt Strang (2012) syftar palliativ vård till att förbättra livskvaliteten

för människor och deras närstående som råkat ut för en allvarlig och livshotande

sjukdom.

Palliativ vård innehåller fyra hörnstenar: symtomlindring; närståendestöd; teamarbete

samt kommunikation och relation. Det finns flera olika vårdformer inom den palliativa

vården. De handlar alla om att vårda svårt sjuka patienter men utförs på olika ställen.

Du kan som patient få palliativ vård på sjukhus, på hospice och i hemmet genom

primärvård eller kommunen (Eckerdal 2012; Beck-Friis & Jakobsson 2012). Palliativ

vård som bedrivs i hemmet sägs kunna spara pengar för vården då inga onödiga

sjukhusinläggningar sker (WHO 2020).

Su et al. (2018) menar att döden är oundviklig men att lidande och förlust av sin egen

värdighet inte behöver vara det. De menar att det är sjuksköterskans uppgift att i största

möjliga mån lindra lidandet hos sin patient.

Livskvalitet vid livets slut

Inom hälso- och sjukvården används ofta begreppet livskvalitet och det finns många

olika sätt att mäta detta, dock är det något som är individuellt och mätinstrumenten som

finns kan bara ge en vägledning. Livskvalitet är ett svårdefinierat begrepp men

mätningarna syftar till att försöka ta reda på vad som ger ett värde i människans liv,

oavsett om det är positivt eller negativt. När en människa lider av svår eller obotlig

sjukdom är det många beslut som avgör om patienten kommer att gå från kurativ vård

till palliativ vård. Något som då måste finnas med i beslutstagandet är om de åtgärder

som sätts in för att förlänga livet kommer att innefatta livskvalitet för patienten eller om

effekterna ger ett förlängt liv utan livskvalitet (Sandman & Kjellström 2013). Enligt

WHO (2020) kan hemsjukvård inom palliativ vård ge en högre livskvalitet för både

patient och anhöriga. Lai, Lau, Kan, Lam MMFF och Fung (2017) beskriver i sin studie

3

att det är av stor vikt att ta reda på vad som är livskvalitet för varje enskild patient då

alla har olika behov.

Ett vanligt symtom hos patienter som får palliativ vård, till exempel vid cancersjukdom,

är trötthet. Hur mycket patienten än sover och vilar så är tröttheten ständigt närvarande.

Detta gör att denne ofta får avstå från aktiviteter som hen normalt mår bra av att göra.

Patienterna menar att dessa aktiviteter är viktiga för att de ska få känna sig som vanligt

för en stund och på så vis få en bättre livskvalitet. Därför ser gärna vårdtagarna att dessa

aktiviteter anpassas efter deras förmåga (Lynch 2014).

Palliativ vård ur patientens perspektiv

Döden är en naturlig del av livet och alla möter vi döden på olika sätt. Vissa möter

döden med motstånd medan andra accepterar sitt öde. Oavsett hur en patient hanterar

sin situation finns det inget sätt som är rätt eller fel. Många gånger möter patienter

döden med många känslor och tankar. Inom palliativ cancervård har studier visat att

många patienter upplever att lidandet lindras när de blir sedda som en person och inte

som sin sjukdom eller som en döende patient (Jakobsson, Andersson & Öhlén 2009).

Devik, Hellzen och Enmarker (2015) belyser hur viktigt patienterna själva tycker att det

är att i slutet av livet känna att de är på rätt ställe. De skriver också om hur viktigt

sjuksköterskornas arbete i hemsjukvården är för att de som är gamla och sjuka ska

känna sig värdiga och få stanna kvar hemma där de är trygga. De äldre och döende

patienterna är tacksamma för att få vara i miljöer som är bekanta för dem. Många är

också tacksamma för att sjuksköterskorna anpassar sig efter hur deras liv var före

sjukdomen när de jobbar i deras hem, detta för att den där sista pusselbiten ska falla på

plats i den goda omvårdnaden.

Jerpseth, Dahl, Nortvedt och Halvorsen (2018) vill genom sin studie belysa att patienter

i livets slutskede ofta saknar information om sin sjukdom, prognos och förväntat

förlopp. Många patienter upplever att de exkluderas från beslutsfattning gällande sin

sjukdom. De önskar dock en möjlighet till att vara delaktig i sin vårdplanering.

4

Palliativ vård ur de anhörigas perspektiv

Att vara närstående till någon som är döende har många gånger en negativ betydelse för

hälsan. Kanske framförallt om den närstående saknar erfarenhet av svårt lidande och av

döden. Anhöriga kan känna stor oro, bli deprimerade och när någon blir sjuk i familjen

kan det ske en annorlunda rollfördelning i familjen och i hemmet vilket kan påverka

måendet (Milberg 2012).

Campbell-Chiru (2012) skriver att närstående till en svårt sjuk patient ställer sig frågor

som till exempel om det är okej att bryta ihop eller om personen måste visa sig stark. De

närstående menar att det är viktigt att bli sedd av vården och få möjlighet till att samtala

med någon för att kunna hantera och uttrycka sina känslor. Vidare skriver Brighton och

Bristowe (2016) om att de anhöriga värdesätter att sjuksköterskorna ger dem tid till

samtal. Enligt de anhöriga i studien ledde samtalet om döden och patientens sista tid i

livet att de kunde få ut det mesta möjliga av tiden de hade kvar tillsammans.

Heckel et al. (2020) beskriver hur det kan vara svårt att stå vid sidan av när ens

närstående ligger för döden, en del vill inte ta in att deras anhörig är på väg mot livets

slut medan andra är väl införstådda med vad som komma skall. I undersökningen som

gjordes av Heckel et al. (2020) visar resultatet att nästan hälften av de som deltog i

undersökningen uppgav att de inte hade fått tillräckligt med information om vad som

kunde förväntas under patientens sista tid i livet. Hälften av dessa trodde att mer

information hade hjälpt dem att bearbeta sorgen medan de andra var glada att de var

ovetande om det förväntade förloppet. De närstående upplevde att sjuksköterskorna

hade svårigheter att bemöta dem och vara stöttande utan att ge för lite eller för mycket

information.

Snaman et al. (2016) beskriver vad föräldrar till barn som fått cancer upplever som bra

och dåligt i interaktionen med sjukvården. Många föräldrar tar upp patientinkludering

och medicinska förklaringar som positiva ämnen, också hur mycket det betydde för

både det sjuka barnet och för föräldrarna att ha en stark relation till dem som vårdar.

Teoretisk referensram

Joyce Travelbee’s begrepp “människa till människa” är centralt i hennes

omvårdnadsteori. Begreppet syftar till att god omvårdnad uppnås genom att en relation

5

mellan sjuksköterskan och patienten utvecklas genom olika stadier där kommunikation

har en viktig betydelse. I teorin diskuteras också en sjuksköterskas viktiga egenskaper

där förmågan att känna sympati anses vara lika viktigt som den empatiska förmågan. En

sjuksköterska ska ge omvårdnad som syftar till att hjälpa patienten och dess närstående

att kunna hantera sjukdomar, lidande och om det behövs, finna en mening med

upplevelserna (Alligood 2014). Travelbee´s teori om hur viktig kommunikation och

bemötande är inom den palliativa vården, kommer att tillämpas i föreliggande studie för

att hjälpa till att förklara och värdera det som framkommer i resultatet.

Problemformulering

Palliativ vård handlar om att se till patienten och lindra dennes lidande inför döden.

Livskvalitet är något som alla behöver ha, även dem som snart ska dö. Livskvalitet är

väldigt individuellt och därför är det viktigt för sjuksköterskan att kommunicera och

lära känna den de vårdar. Sjuksköterskan behöver skapa relationer med både patienter

och anhöriga för att på bästa sätt ge individanpassad omvårdnad. Tidigare studier visar

att anhörigas hälsa ofta påverkas negativt när deras nära blir sjuka och att tid och stöd

från sjuksköterskan värderas högt. Studierna säger också att patienterna värdesätter

sjuksköterskans arbete för att anpassa vården efter patientens önskemål och

förutsättningar genom information och inkludering i vården.

Vi vill ta reda på hur sjuksköterskans erfarenheter påverkas av att skapa en relation med

någon som snart inte finns längre och hur sjuksköterskan genom sina erfarenheter kan

hjälpa patienter att få ett fridfullt och värdigt slut på livet.

Sjuksköterskorna har ett stort ansvar inom palliativ vård, en uppgift som omöjligt alla

sjuksköterskor kan känna sig trygga med. Genom att sammanställa ny forskning tror vi

att denna litteraturstudie behövs för att hjälpa sjuksköterskor, som känner en osäkerhet

inför att jobba med patienter som ligger inför döden, att få en förberedande kunskap om

den palliativa vården.

Syfte

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge

patienter palliativ vård i livets slutskede.

6

Frågeställning

Vilka erfarenheter har sjuksköterskor av att ge palliativ vård i livets slutskede?

Metod

Design

Föreliggande studie är en deskriptiv litteraturstudie (Polit & Beck 2012).

Sökstrategi

Författarna till föreliggande studie använde sig av databasen Pubmed för att söka fram

relevanta artiklar som skulle svara på syfte och frågeställning. Författarna använde sig

av en tidsbegränsning på 10 år för att få relativt nya artiklar. Författarna valde att inte ha

några åldersbegränsningar på patienterna då författarna till föreliggande studie ville ha

sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i alla åldrar inom den palliativa

vården. Sökorden som användes var “Palliative care” (MeSH Terms), “End of life care”

(fritext), “Nurses experience” (fritext), “Nursing” (MeSH Terms), “Terminal care”

(MeSH Terms), “Attitude of health personnel” (MeSH Terms) och “Nurse-patient

relations” (MeSH Terms). Sökorden kombinerades med de booleska söktermerna AND

och OR som enligt Polit och Beck (2012) används för att få en mer specifik sökning. Se

tabell 1.

7

Tabell 1: Databassökningar

Databas Begränsningar,

sökdatum

Sökord Antal träffar

(om < 200 läs

titel/abstract)

Antal

valda

artiklar

som svarar

på syftet

Medline

via

Pubmed

<10år

2020-08-25

Palliative care [MeSH

Terms] AND nurse

patient-relations

[MeSH Terms] AND

nurses

experience[fritext]

59 6

Medline

via

Pubmed

<10år

2020-08-25

Terminal care [Mesh

Terms] OR end of life

care [Fritext] AND

nursing [MeSH Terms]

AND attitude of

health personnel

[MeSH Terms]

218 7

Medline

via

Pubmed

2020-09-01 Manuell sökning, hittad

via en annan

artikelsökning

(via “similar articles”)

2

Totalt: 15

8

Urvalskriterier

Urvalskriterierna var att artiklarna skulle besvara föreliggande studies syfte och

frågeställning samt vara kvalitativa och/eller kvantitativa studier för att inkluderas i

studien. Artiklar som var litteraturstudier exkluderades då Polit och Beck (2012) råder

till att använda ursprungliga källor. Alla artiklar som handlade om patienten eller

närståendes erfarenheter exkluderades samt om artiklarna handlade om erfarenheter från

sjuksköterskestudenter. Författarna valde att inkludera alla sjuksköterskor som nämns i

artiklarna oberoende av eventuell specialistutbildning då alla i grund och botten är

sjuksköterskor som arbetar inom palliativ vård.

Urvalsprocess och utfall av möjliga artiklar

Artiklarna som hittades via sökningarna i Pubmed var totalt 277 stycken. De 277

artiklarnas titel och/eller abstrakt granskades för att ta reda på om dessa var relevanta.

84 artiklar exkluderades för att titeln inte var relevant till syftet och sedan exkluderades

ytterligare 160 artiklar genom att abstraktet inte svarade på syftet. Totalt exkluderades

244 artiklar och bland dessa fanns det litteraturstudier samt artiklar som enbart syftade

på erfarenheter hos studenter. Dessa exkluderades allt eftersom författarna

uppmärksammat dem. Detta urval gjorde att författarna till slut hade 33 möjliga artiklar

som handlade om sjuksköterskans arbete och/eller erfarenheter med patienter i livets

slutskede. Dessa 33 artiklarnas resultat granskades noga. 20 artiklar exkluderas för att

författarna ansåg att de inte svarade på syfte och frågeställning. Det resulterade i 13

artiklar som svarade på syfte och frågeställning. För att försäkra oss om att inga

relevanta artiklar hade förbisetts valde författarna till föreliggande studie att använda sig

av “similar articles” på Pubmed. Författarna hittade då ytterligare 2 artiklar som svarade

på syfte/frågeställning och då inkluderades i kvalitetsgranskningen. Det innebar att

författarna totalt hade 15 artiklar som kvalitetsgranskades enligt bifogad

granskningsmall. Alla 15 inkluderades i föreliggande studies resultatdel. Se figur 1.

9

Figur 1: Flödesschema som visar urvalsprocessen

Dataanalys

Enligt Polit och Beck (2012) innebär en dataanalys att tyda, sammanställa och ordna

resultatet av artiklarna genom att analysera innehållet av resultaten i valda artiklar.

Författarna till föreliggande studie har analyserat data genom att använda sig av

bifogade granskningsmallar. Författarna till föreliggande studie har sammanställt

artiklarna i en tabell där först båda författarna var för sig noggrant läst igenom resultatet

Artiklar som svarar på syftet

(n=15)

Artiklar hittade genom manuell

sökning

(n=2)

Artiklar som granskats och svarar på

syfte/frågeställning

(n=13)

Artiklar som kan svara på

syfte/frågeställning inför granskning

(n=33)

Granskade av rubrik och/eller abstract

(n=277)

Identifierade artiklar genom sökning i

databas Pubmed

(n=277)

Exkluderade genom granskning

(n=20)

Exkluderade genom titel (n=84) och

abstrakt (n=160) då dessa inte svarade

på syftet

10

på varje artikel. Sedan har författarna tillsammans reflekterat och diskuterat om vad de

kommit fram till vad de valda artiklarnas resultat handlat om, detta för att vara säker på

att författarna uppfattat resultatet lika. Därefter gjorde författarna en sammanställning

av vardera artikels resultat, vänlig se tabell 3. Sedan grupperades resultaten genom att

använda olika nyckelord/kategorier. Dessa ord har författarna till föreliggande studie

skrivit i tabell 3 under den kortfattade texten om resultaten. Polit och Beck (2012)

menar att denna typ av tabell är en viktig del i arbetet och att den hjälper författarna att

lättare komma vidare.

Nyckelorden/kategorierna blev tillfälliga rubriker och underrubriker för att författarna

enkelt skulle kunna sammanställa informationen i resultatet. Det gjordes för att det

skulle vara lättare för författarna para ihop flera artiklar med varandra och göra

gemensamma referenser i texten under resultatet. När författarna ansåg sig vara klar

med innehållet i resultatdelen utformades sex rubriker som ansågs vara passande: Skapa

relationer för en god omvårdnad - en stor del av sjuksköterskans arbete; Vård i hemmet

ger fördelar men också utmaningar för sjuksköterskan; Ett psykiskt tungt arbete kräver

återhämtning; Utbildning och teamets stöd ger trygghet och kvalitet; Ge plats för

andlig tro och vägledning; Smärta förstärker lidandet - en svår utmaning för

sjuksköterskan.

Forskningsetiska överväganden

Den insamlade informationen till föreliggande litteraturstudie har bearbetats av

författarna ur ett objektivt perspektiv. Författarna har ej låtit egna värderingar och

känslor påverkat resultatet av den föreliggande litteraturstudien. Genom att de använt

sig av en tydlig och noggrann referenshantering har de aktivt arbetat för att undvika

plagiering (Polit & Beck 2012).

Resultat

Föreliggande studies resultat baseras på 15 artiklar. Dessa artiklar har sammanställts

och kommer här presenteras i löpande text. För att svara på syftet och frågeställningen

har författarna till föreliggande studie under detta avsnitt i arbetet använt sig av dessa

artiklar som på olika sätt beskriver sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter

11

som ligger inför döden. Resultatet kommer att beskrivas genom sex rubriker som

baserats på artiklarnas innehåll. En sammanställning av artiklarnas resultat finns under

tabell 2 och 3. De artiklar som nämns i resultatet markeras med en stjärna i

referenslistan.

Skapa relationer för en god omvårdnad – en stor del av

sjuksköterskans arbete

Att sjuksköterskorna får träffa patienterna i ett tidigt skede i den palliativa vården, redan

innan specifik omvårdnad behövs från sjuksköterskan, kan vara avgörande för hur bra

familj och patient lyssnar och litar på dem enligt sjuksköterskorna själv. För att skapa en

bra relation till patienten och dennes närstående krävs tid och åter tid, något som går

lättare om sjuksköterskan träffar patienten i ett tidigt skede. Sjuksköterskorna menar att

mycket stress och smärta för anhöriga skulle kunna undvikas om de presenteras för

varandra vid ett tidigt stadium. Detta för att hinna skapa en stark relation till både

patient och anhöriga innan vårdbehovet blir större. Det påtalas även att en stark relation

mellan sjuksköterska och patient är gynnsam vid smärtlindring. Relationen kan hjälpa

sjuksköterskan att lättare ta reda på vilken smärtlindring som fungerar på varje enskild

patient (Verschuur, Groot & Van Der Sande 2014; Munkombwe, Peterson & Elgán

2020).

Kommunikation inom palliativ vård är avgörande för om vården kommer att klassas

som god eller inte. Sjuksköterskorna menar att ju bättre kommunikationen är ju starkare

blir relationen till patienten (Verschuur, Groot & Van Der Sande 2014). I en studie av

Kongsuwan (2011) uppger flera sjuksköterskor att de ofta kan använda beröring som en

del i kommunikationen med patienten och anhöriga. Sjuksköterskorna menar att de

många gånger kan förmedla lugn och trygghet genom beröring och att mycket av deras

egna känslor kan uttryckas genom denna typ av kommunikation.

Erfarenheterna hos flera sjuksköterskor visar att det är viktigt att relationen mellan

sjuksköterska och patient är god för att miljöförändringar och egenvård ska fungera.

Detta för att kunna stödja patienten och eventuell partner till att kunna leva ett så

normalt liv som möjligt (Alvariza, Mjörnberg & Goliath 2019; Benoot, Enzlin,

Peremans & Bilsen 2018). I flera studier (Kongsuwan 2011; Wilson, Griffiths, Ewing,

12

Connolly & Grande 2014) beskriver sjuksköterskorna att det är viktigt att se de

anhörigas behov och utgöra ett stöd för dem för att kunna få värdefull hjälp i relationen

med patienten. Flera sjuksköterskor uppgav även att när de anhöriga kände sig lugna

märktes det då på patienten som också blev mindre orolig. Sjuksköterskorna

rapporterade dessutom om att anhöriga hade svårare att acceptera diagnosen än

patienten själv och behövde då mycket stöd. För att kunna ge stöd behövde en relation

etableras mellan sjuksköterskan och de anhöriga. Genom att sjuksköterskorna gav stöd

till de anhöriga kunde de anhöriga i sin tur vara ett bättre stöd till patienten, vilket

många gånger gav en mer fridfull död.

Att våga finnas för familjen kan vara påfrestande för sjuksköterskorna och då

framförallt för de yngre sjuksköterskorna med mindre livserfarenhet som kan ha

problem att hantera familjen. Detta visade sig ofta genom att dessa sjuksköterskor

lämnade rummet patienten befann sig i om någon kom för att besöka patienten.

Sjuksköterskorna med mer erfarenhet visste att familjerna ofta uppskattade att

sjuksköterskan höll sig nära. Sjuksköterskorna menar också att det är viktigt att ha en

öppen dialog med familjen för att veta om de vill att sjuksköterskan ska stanna eller om

de vill vara för själva (Kisorio & Langley 2016). Flera sjuksköterskor uppger att de

många gånger är oroliga att inte räcka till för den döende patientens anhöriga då tiden

ofta är begränsad. Sjuksköterskorna uppger att de också många gånger led mer med den

anhöriga än de gjorde med patienten och då la mer tid på den anhöriga. Att som

sjuksköterska involvera anhöriga så mycket som möjligt i vad som ska göras och vad

som kommer eller förväntas hända är viktigt för att skapa tillit. Att låta de anhöriga vara

delaktiga kan få dem att hantera sorgen lättare (Peterson et al. 2010).

Sjuksköterskorna uppger sig ha lättare att diskutera känsliga ämnen med patienter som

snart ska dö, om de har skapat en relation till patienten. Ju närmare sjuksköterska och

patient kommer varandra, desto lättare är det att ta reda på vad som är viktigt för

patienten och våga prata om det enligt sjuksköterskorna (Benoot, Enzlin, Peremans &

Bilsen 2018; Ghaljeh, Iranmanesh, Nayeri, Tirgari & Kalantarri 2016).

13

Vård i hemmet ger fördelar men också utmaningar för

sjuksköterskan

Många av sjuksköterskorna berättar i studien av Ghaljeh et al. (2016) att patienterna ofta

har önskemål om att få dö i hemmet. Sjuksköterskorna menar att det är viktigt att i

största möjliga mån infria patienternas önskemål för att ge möjlighet till delaktighet hos

patienten i den egna vården.

Sjuksköterskorna som jobbar inom hemsjukvård uppger att det kan vara utmanande då

sjuksköterskan ska kunna ge bra och säker vård trots att hen befinner sig i någon annans

hem. Sjuksköterskan ska också kunna känna sig trygg på sin arbetsplats och ha de

verktyg som behövs för att kunna ge omvårdnad. Sjuksköterskor som arbetar inom

hemsjukvården upplever att maktbalansen blir rubbad mellan sjuksköterskor och

patienter när sjuksköterskan möter patienten i hemmet. En sjuksköterska uttrycker att

det är givande att jobba på annorlunda sätt i varje hem trots att samma saker blir

utförda, men efter hur patienten vill att saker och ting ska vara. Sjuksköterskorna kan

dock stöta på patrull när de ska ge palliativ vård i hemmet då miljön kan behöva

anpassas för att underlätta sjuksköterskans arbete och patientens vardag. Denna åtgärd

kräver en finkänslighet då alla förändringar behöver accepteras hos alla i hushållet,

oavsett hur stor eller liten förändringen är. Sjuksköterskorna upplever att det oftast inte

är några problem att göra små förändringar i hemmet men ibland kan patienterna vara

ovilliga att gå med på dessa förändringar på grund av att hemmet kan bli mindre

prydligt och mer institutionaliserat. Det handlar om att visa hänsyn till varandra och att

kunna samarbeta för patientens bästa (Alvariza, Mjörnberg & Goliath 2019; Chong &

Poon 2011).

Att arbeta i patientens hemmiljö kan enligt sjuksköterskorna beskrivas kortfattat med att

det är lättare att skapa en relation och bygga ett ömsesidigt förtroende till patienten när

vårdmiljön domineras av patientens och familjens vardag och historia. Sjuksköterskorna

känner trots det att arbetsmiljön också kan vara påfrestande med dålig belysning och

icke ergonomiska arbetspositioner (Alvariza, Mjörnberg & Goliath 2019; Chong &

Poon 2011).

14

Ett psykiskt tungt arbete kräver återhämtning

Flera sjuksköterskor hade erfarenhet av att det kunde vara svårt att själva bearbeta

sorgen de känner när deras patient byter vårdinriktning från kurativ till palliativ vård.

Om sjuksköterskan har lätt att identifiera sig med patienterna är det vanligt att känslorna

följer med sjuksköterskan hem (Canzona et al. 2018). Sjuksköterskorna är oftast

medvetna om att de far illa om de identifierar sig för mycket med patienterna eller

familjemedlemmarna, men det är lätt hänt, oavsett hur många års erfarenhet

sjuksköterskorna har. Sjuksköterskornas erfarenheter är också att ju närmare de kommer

patienten och anhöriga desto svårare är det att lämna dåliga nyheter (Canzona et al.

2018; Chong & Poon 2011; Kisorio & Langley 2016).

Bilen är ett viktigt redskap för sjuksköterskor inom hemsjukvården för att kunna

transportera sig mellan patienter. Tiden i bilen ger också en värdefull stund där

sjuksköterskan kan reflektera och bearbeta patienten hen varit hos. Sjuksköterskan

hinner dessutom förbereda sig inför nästa patient. Dessa förmåner har inte

sjuksköterskor som jobbar på en avdelning. En sjuksköterska beskriver att hon efter ett

tungt besök hos en döende ung kvinna slapp gå in till nästa döende patient direkt. Hon

använde restiden i bilen för att skifta fokus och kunde då vara helt närvarande hos nästa

patient. Bilen kan dock också ge försämrad hälsa hos sköterskorna då tung trafik och

sämre väglag kan försena sjuksköterskan och ge mycket stress (Alvariza, Mjörnberg &

Goliath 2019; Andersson, Salickiene & Rosengren 2016).

En sjuksköterska menar att det inte går att undvika döden när hen jobbar med

omvårdnad men att hen aldrig skulle vilja byta yrke, oavsett hur svårt det kunde vara

vissa dagar. Det är lätt för sjuksköterskan att känna frustration och hjälplöshet när de

arbetar med palliativa patienter (Andersson, Salickiene & Rosengren 2016; Peterson et

al. 2010).

I studierna av Kongsuwan (2011) och Ghaljeh et al. (2016) berättar sjuksköterskorna att

deras arbete inom den palliativa vården har gett dem viktig kunskap och att de vuxit

både i sin yrkesroll men också på det personliga planet. Att kunna ge en patient hjälp att

lindra symtom, ge tröst och att till slut ge dem en fridfull död var ett sätt att hedra

människan och samtidigt skydda deras värdighet och mänsklighet. Sjuksköterskorna

upplevde att de var värdefulla i sin arbetsroll och många upplevde att det gav dem

15

styrka till att kunna bearbeta sina känslor och hantera den sorg som de dagligen mötte

hos patienter och anhöriga.

Utbildning och teamets stöd ger trygghet och kvalitet

Sjuksköterskorna beskriver hur viktigt det är för dem alla att kunna rådfråga en annan

sjuksköterska som har mer erfarenhet av vård vid livets slut. Att möta någon som ligger

inför döden är en viktig erfarenhet som gör att sjuksköterskan lär känna sig själv.

Sjuksköterskorna menar att omvårdnadsutbildningen bara är grundläggande. De

behöver få vidare kunskap av kollegor med mer utbildning eller erfarenhet för att känna

en trygghet med arbetsuppgifterna som hör till palliativ vård. Att kunna rådfråga en

sjuksköterska med mer kunskap om palliativ vård ger vården en högre kvalitet. Bristen

på kunskap kan leda till en frustration hos nyutbildade sjuksköterskor eftersom de blir

begränsade i sitt arbete (Andersson, Salickiene & Rosengren 2016; Kisorio & Langley

2016). Sjuksköterskor som jobbar inom palliativ vård är många gånger rädda att deras

erfarenhet inte är tillräcklig för att kunna ge den bästa vården till sina patienter

(Peterson et al. 2010; Chong & Poon 2011). Sjuksköterskorna är överens om att det är

viktigt med stöd från teamet inom palliativ vård, oavsett vart vården bedrivs (Chong &

Poon 2011; Kisorio & Langley 2016; Hendricks-Ferguson et al. 2014).

Ge plats för andlig tro och vägledning

Enligt sjuksköterskorna är det viktigt att kunna anpassa sig till de kulturella ideal och

den religiösa tro patienterna lever efter. Detta kan vara extra svårt om dessa är okända

eller om de är helt i motsats till sjuksköterskans egen tro och kultur. Oavsett vad så

menar sjuksköterskorna att det är viktigt att respektera och hedra patientens kulturella

rutiner och ritualer (Canzona et al. 2018; Kisorio & Langley 2016). I studien av

Munkombwe, Peterson och Elgán (2020) beskriver flera sjuksköterskor att patienter

som har en kyrklig kontakt känner en samhörighet trots sin svåra sjukdom.

Samhörigheten med kyrkans präst och andra medlemmar inger också en hel del hopp

och uppmuntran för patienterna. Även sjuksköterskorna vänder sig till sin religiösa tro

för att kunna hantera det som hänt på jobbet (Chong & Poon 2011; Coombs, Fulbrook,

Donovan, Tester & deVries 2015).

16

Smärta förstärker lidandet – en svår utmaning för sjuksköterskan

Sjuksköterskorna delger att patienter ibland får dö med smärta och ångest för att

arbetsbelastningen är så hög att just det inte prioriteras. De allra flesta sjuksköterskor är

ändå överens om att patienten alltid bör ha en smärtlindring som fungerar (Andersson,

Salickiene & Rosengren 2016; Coombs et al. 2015). Att smärtlindra patienter kan vara

en utmaning, oavsett om det sker farmakologiskt eller icke-farmakologiskt.

Sjuksköterskorna menar att det är lättare att smärtlindra en patient som har accepterat

sin sjukdom och dess utgång än de som inte har någon sjukdomsinsikt (Munkombwe,

Peterson & Elgán 2020).

Många sjuksköterskor upplever svårigheter med att smärtlindra patienter med nedsatta

kognitiva förmågor då de ofta blir misstänksamma och har svårt att förstå att läkemedlet

är för att hjälpa dem (De Witt Jansen et al. 2016). Det kan också vara svårt att

smärtlindra patienter som har familjemedlemmar som misstror sjuksköterskorna och är

rädda för att den sjuke antingen ska få för mycket eller för lite smärtlindring. Detta gör

att sjuksköterskorna ofta står inför ett etiskt dilemma (Wilson et.al 2014).

Diskussion

Huvudresultat

Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ge

palliativ vård i livets slutskede. Sjuksköterskorna uppger att det upplevdes som både

givande och påfrestande att vårda någon i livets slutskede. För att vården skulle uppnå

god kvalitet framkom det att goda relationer var viktigt att skapa mellan sjuksköterskan

och patienten men även mellan sjuksköterskan och de anhöriga. Detta visade sig

speciellt då vården skulle bedrivas i patientens eget hem då arbetsmiljön blev mer

svåranpassad. Sjuksköterskorna uppgav att sorgen ibland var tung att bära och det

krävdes återhämtning för att orka arbeta inom den palliativa vården. Däremot upplevdes

oftast en stolthet i att de fick finnas för patienten under den sista tiden i livet. För att

kunna hantera döden och den sorg som de dagligen mötte var det viktigt med stöd från

kollegor och rätt utbildning. Stödet var också enligt sjuksköterskorna viktigt för den

personliga utvecklingen och vårdens kvalitet. Något som också framkom i resultatet var

17

betydelsen av andlig tro och vägledning inom den palliativa vården. Flera

sjuksköterskor samstämde om svårigheterna med att smärtlindra en döende patient.

Resultatdiskussion

Skapa relationer för en god omvårdnad - en stor del av sjuksköterskans arbete

Det är viktigt med en bra relation mellan sjuksköterska och patient för att

sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad. Kommunikation är grunden till en lyckad

relation inom palliativ vård. Den behöver inte enbart innebära verbal

direktkommunikation, kommunikationen kan också inkludera beröring. Patienterna i ett

sent skede av svår sjukdom kanske inte längre kan tala och inte heller orkar lyssna.

Beröringen kan hjälpa sjuksköterskan att förmedla sin medkänsla utan ord (Verschuur,

Groot & Van Der Sande 2014; Kongsuwan 2011). Almås, Stubberud och Grønseth

(2011) skriver att kommunikationen är avgörande för hur nära sjuksköterskan och

patienten kommer varandra och hur stark relationen blir. Denna beskrivning av

kommunikationens betydelse går att koppla till Travelbeés teori (Alligood 2014) där

hon uttrycker att god omvårdnad, relation och kommunikation går hand i hand. Hanssen

(2007) beskriver att både sjuksköterskor och patienter många gånger känner en oro för

att inte förstå eller bli förstådd och därför är kommunikationen så viktig. Författarna till

föreliggande studie anser att relationen och kommunikationen till viss del kan formas av

hur länge sjuksköterskan varit delaktig i vården. I studierna av Verschuur, Groot och

Van Der Sande (2014) och Munkombwe, Peterson och Elgán (2020) beskriver

sjuksköterskorna att det är viktigt för relationen att de blir delaktiga i vården tidigt för

att hinna skapa tillit och få patient och anhöriga att ta in informationen som

sjuksköterskan förmedlar. Författarnas egna erfarenheter vittnar om att det kan vara

svårt att nå fram till patienterna, då tiden för dem är begränsad och patienterna många

gånger kan sluta sig. För att kunna bygga upp en relation krävs sannolikt mycket

bearbetning av patienterna för att skapa ett förtroende och komma dem nära. Författarna

tror också därför att det är viktigt med tidig medverkan i patienternas vård.

Många sjuksköterskor i flera av studierna (Alvariza, Mjörnberg & Goliath 2019;

Benoot; Enzlin, Peremans & Bilsen 2018; Kongsuwan 2011; Wilson et al. 2014;

Kisorio & Langley 2016; Peterson et al. 2010) skriver att det är viktigt att vårda

patienterna men att de anhöriga också behöver få tid och uppmärksamhet för att de ska

18

orka ge stöd till patienten, som då kan få en mer fridfull sista tid i livet. Att ge stöd till

familjen kan vara påfrestande och svårt för sjuksköterskan. Även anhöriga är människor

med unika personligheter vilket gör att deras krav och önskemål gentemot

sjuksköterskan kan variera. Det är därför viktigt att sjuksköterskan och de anhöriga har

en relation. Det gör det lättare för sjuksköterskan att våga fråga de anhöriga hur de vill

ha det och göra dem delaktiga i det som de själva vill vara med på. Heckel et al. (2020)

har i sin artikels resultat kommit fram till att det är väldigt olika vad närstående till svårt

sjuka patienter vill få information om. Vissa vill veta allt för att de tror att det kan hjälpa

dem att bearbeta sorgen medan andra hellre är lyckligt ovetandes. Enligt egna

erfarenheter håller författarna till föreliggande studie med sjuksköterskorna i alla de

tidigare nämnda artiklarna, de känner att de anhöriga inte får glömmas bort då anhörigas

hälsa kommer att vara viktig även sen när patienten gått bort. Författarna anser det

självklart att även de anhöriga ska vårdas under sin svåra tid i livet och att

sjuksköterskan alltid måste stämma av hur mycket information de ska ge till de

närstående. Lindqvist och Rasmussen (2009) skriver också om att stödet till de anhöriga

är så viktigt att det räknas med som en av fyra hörnstenar inom den palliativa vården.

De närstående behöver stöd från sjuksköterskan både under vårdtiden men också efteråt.

Patienterna som deltar i Milbergs (2012) studie berättar att de mådde sämre och fick

skuldkänslor när de såg att deras anhöriga led med dem. Alligood (2014) skriver i sin

bok om Joyce Travelbee´s omvårdnadsteori, där syftet med omvårdnad var att hjälpa

patient och familj att hantera händelserna och känslorna kring lidandet, sjukdomen och

döden. Teorin säger också att sjuksköterskan ibland kan behöva hjälpa dem att finna en

mening med dessa erfarenheter.

Vård i hemmet ger fördelar men också utmaningar för sjuksköterskan

I föreliggande studies resultat framkommer utmaningar för sjuksköterskan med att

vårda patienter i deras hem. Detta för att vården då måste anpassas utefter hemmiljöns

förutsättningar. Sjuksköterskan kan ofta stöta på hinder när hen ska ge vård i någons

hem då de kan behöva göra förändringar som av patient och anhöriga kan upplevas som

att deras fristad blir oigenkännlig. Det är därför viktigt att sjuksköterskan visar patient

och anhöriga respekt och ett gott bemötande samt förklarar att förändringarna görs för

att vården ska kunna bedrivas på bästa sätt utifrån patientens tillstånd (Ghaljeh et al.

2016; Alvariza, Mjörnberg & Goliath 2019; Chong & Poon 2011). I ICN:s etiska kod

för sjuksköterskor (2017) står det att sjuksköterskan ska arbeta efter riktlinjer för att

19

arbetsmiljön ska kunna gynna god omvårdnad. Författarna till föreliggande studie anser

att detta är något som alltid behöver tillämpas i mötet med patienter och deras anhöriga

och framför allt då vi möter patienter i deras hem. Enligt författarnas egna erfarenheter

blir patienternas personligheter ännu mer framhävda när de vistas i sin egen hemmiljö

och detta styrker Alvariza, Mjörnberg och Goliath (2019) samt Chong och Poon (2011)

som skriver att patientens historia finns i bostaden. Parola, Coelho, Fernandes och

Apóstolo (2020) skriver att Travelbee inte omnämner miljö i sin teori men diskuterar

istället att sjuksköterskan bör anpassa omvårdnaden utifrån var patienten befinner sig.

Jakobsson, Andersson och Öhlén (2009) skriver att varje människa vi möter har ett eget

livssammanhang där flera faktorer har betydelse för hur varje individ hanterar sjukdom

och ohälsa. Lindqvist och Rasmussen (2009) skriver om att den sena fasen i palliativ

vård kan se mycket olika ut beroende på sjukdomens förlopp men också hur patientens

sociala situation ser ut. Många gånger är inte vård i hemmet möjligt även om det är

patientens önskan. I artikeln av Devik, Hellzen och Enmarker (2015) styrks detta. De

skriver att patienterna känner tacksamhet till att kunna vårdas där de känner sig trygga

och att sjuksköterskorna anpassar sig efter deras liv när de vårdas i sitt hem. Författarna

till föreliggande studie tycker att det är viktigt att komma ihåg att hemmet ändå ska vara

en plats för återhämtning för de anhöriga och därför blir det viktigt för sjuksköterskan

att vara lyhörd.

Ett psykiskt tungt arbete kräver återhämtning

I resultatet i föreliggande studie finner författarna att många av sjuksköterskorna

upplever mycket emotionella bekymmer med att jobba inom palliativ vård.

Sjuksköterskorna verkar uppleva både situationer som tär på hälsan men också glimtar

som gör att de känner sig viktiga och växer, både som personer men också i sin

yrkesroll (Ghaljeh et al. 2016; Peterson et al. 2010; Andersson, Salickiene & Rosengren

2016; Canzona et al. 2018). I studien av Kongsuwan (2011) uttrycker flera

sjuksköterskor att de behöver känna stolthet och lycka i sina arbetsuppgifter och det gör

de genom att varje dag hylla sin arbetsinsats. Sjuksköterskorna menar att de på så sätt

blir bättre sjuksköterskor. Almås, Stubberud och Grønseth (2011, s.493) ger sin

beskrivning “vi kan inte ge något vi inte har”. De menar att förutsättningarna för att

lyckas med god omvårdnad är att sjuksköterskan också tar hand om sig själv. Detta

styrks också av ICN´s etiska kod (2017) för sjuksköterskor som skriver att god vård inte

20

får äventyras på grund av sjuksköterskans egen hälsa. Författarna till föreliggande studie

anser att det inte är alla som passar som sjuksköterskor inom den palliativa vården.

Författarna anser dessutom att sjuksköterskorna bör ha lite skinn på näsan genom

livserfarenheter eller ha erfarenhet av att ge omvårdnad. Detta för att klara av den

psykiska påfrestning som palliativ vård innebär. Almås, Stubberud och Grønseth (2011)

skriver att sjuksköterskans egen dödsångest kan väckas när en patient dör och döden blir

mer verklig. Genom tidigare erfarenhet av att vårda svårt sjuka människor, tror

författarna till föreliggande studie, att sjuksköterskor lättare kan hantera döden och de

känslor som det innebär, för att inte den egna psykiska hälsan ska påverkas negativt.

I studien av Ghaljeh et al. (2016) understryker flera sjuksköterskor att de är värdefulla i

sin yrkesroll, något som ger sjuksköterskorna kraft att bearbeta och hantera den sorg

som de dagligen möter hos patienter och anhöriga. Detta skulle kunna efterliknas med

Almås, Stubberud och Grønseth (2011) som skriver om hur sjuksköterskan kan använda

sig av olika copingstrategier för att tackla de känslor som kan uppstå vid palliativ vård.

De skriver att sjuksköterskan kan använda sig av bland annat meningsskapande

strategier för att förändra känslan av det som han eller hon upplever i olika situationer.

Författarna till föreliggande studie tror att copingstrategier är ett viktigt verktyg för att

sjuksköterskan ska undvika att påverkas negativt. I studierna av Ghaljeh et al. (2016)

och Kongsuwan (2011) berättar flera sjuksköterskor att de kan känna lycka och stolthet

genom att fokusera på att få möjligheten att ge patienterna ett värdigt och fridfullt avslut

på livet.

Utbildning och teamets stöd ger trygghet och kvalitet

Sjuksköterskan arbetar alltid i team med andra professioner och har oftast andra

sjuksköterskor runt sig när de arbetar. För sjuksköterskor som arbetar inom palliativ

vård, med liten eller ingen erfarenhet inom området, är det viktigt att ha kollegor som

har vidareutbildning eller erfarenhet av palliativ vård. Då grundutbildningen saknar en

fördjupning i området är det viktigt att kunna rådfråga och få stöd av kollegor. Detta för

att kunna ge en god palliativ omvårdnad (Andersson, Salickiene & Rosengren 2016;

Kisorio & Langley 2016; Chong & Poon 2011; Hendricks-Ferguson et al. 2015). Vidare

skriver Lindqvist och Rasmussen (2009) att god omvårdnad fordrar att sjuksköterskan

har en professionell hållning och vågar stanna med patienten och de anhöriga även

under svåra stunder, något som många gånger kräver erfarenhet eller utbildning.

21

Almås, Stubberud och Grønseth (2011) redogör om hur stöd från kollegor också kan

användas som en problemfokuserad copingresurs. Denna resurs kan sjuksköterskan

använda för att få understöd och möjlighet till vägledning när de möter lidande och

döende patienter. Författarna till denna studie anser att stödet från kollegor är en

förutsättning för att kunna jobba inom detta komplexa område med enbart en

grundutbildning bakom sig. Detta nämner även Almås, Stubberud och Grønseth (2011),

där de beskriver att sjuksköterskans tro på sig själv kan sjunka när denne vårdar svårt

sjuka och döende patienter och har lite eller ingen erfarenhet. De skriver också om att

många nyutbildade sjuksköterskor aldrig vårdat någon som varit döende eller sett en

patient dö och att det kan bli svårt för sjuksköterskor att se till patienternas behov om

utbildningen haft brist på information om palliativ vård. I studien av Parola, Coelho,

Fernandes och Apóstolo (2020) beskrivs det att Travelbee´s omvårdnadsteori vill

uppmuntra sjuksköterskor till att våga komma nära patienten och de anhöriga.

Författarna till denna studie tror att de nyutbildade sjuksköterskorna vågar komma

anhöriga och patienter nära om de får stöd från kollegor, detta för att ge vården god

kvalitet.

Ge plats för andlig tro och vägledning

Sjuksköterskorna måste idag vara flexibla i det mångkulturella samhället. Oavsett om

en sjuksköterska är djupt troende eller ateist så måste sjuksköterskan anpassa sig till de

olika kulturer, ritualer och ideal som de stöter på inom sjukvården (Canzona et al. 2018;

Kisorio & Langley 2016). Författarna till föreliggande studie håller med om detta då

invandringen i Sverige har ökat markant de senaste åren. Det innebär att det blir en ökad

tillströmning av patienter med en annan kultur. Författarna menar att sjuksköterskorna

måste vara beredda på att de kan möta människor från olika religioner och kunna hitta

vägar för att möta de olika trosuppfattningar som kan vara obekanta för dem. Hanssen

(2007) skriver att en patient som ligger inför döden ofta upplever känslor som till

exempel ångest, smärta och lidande. Hanssen menar också att dessa känslor måste en

sjuksköterska bemöta och ta hänsyn till, oavsett vilken trosuppfattning personen har.

Det som sjuksköterskan måste ha i åtanke är att vikten av att patientens tro ofta har

större betydelse vid situationer där hens existens är hotad. Författarna till föreliggande

studie menar att genom kommunikation och ett öppet sinne för människors olikheter så

22

kan vården bedrivas på ett patientcentrerat sätt utan att döma någons andliga eller

religiösa tro.

Smärta förstärker lidandet - en svår utmaning för sjuksköterskan

Smärta är något som är individuellt och upplevelsen är subjektiv. För att behandla

smärta krävs en öppenhet hos sjuksköterskan där patientens upplevelse av smärtan

aldrig får ifrågasättas (Bergh, 2009). I föreliggande studies resultat framkommer det att

smärtlindring är en svår utmaning för sjuksköterskan. Anledningen är att

smärtupplevelsen är individuell och ytterligare svårigheter kan uppstå om patienten eller

anhöriga misstror sjuksköterskan (Munkombwe, Peterson & Elgán 2020; De Witt

Jansen et al. 2016; Wilson et al. 2014). Detta stärker också de egna erfarenheterna hos

författarna till denna studie, som fått uppleva detta etiska dilemma på sina tidigare

arbetsplatser. Många gånger har författarna varit med om anhöriga som misstrott

sjuksköterskans kompetens gällande smärtlindring och den som då blivit lidande har

varit patienten. I föreliggande studies resultat framkommer det också att flera

sjuksköterskor uppger att patienter många gånger inte får adekvat smärtlindring på

grund av hög arbetsbelastning (Andersson, Salickiene & Rosengren 2016; Coombs et al.

2015). Något annat som kan försvåra smärtlindring är också den kulturella bakgrunden

hos patienten. Hanssen (2007) skriver att beroende på hur patienten uttrycker sin smärta

kan detta tolkas som att patienten har mer eller mindre ont än denne faktiskt har. I

många kulturer är det vanligt att uttrycka sina känslor högljutt medan människor med

exempelvis skandinaviskt ursprung är mer kända för att inte uttrycka sig lika starkt. En

studie av Kafkia, Chamney, Drinkwater, Pegoraro och Sedgewick (2011) har i sitt

resultat kommit fram till att smärta är något som ofta tas upp när patienterna pratar om

livskvalitet. Studien visade också att sjuksköterskor i stor utsträckning saknade

tillräcklig kunskap om smärtlindring och då smärtlindringen inte blev fullgod upplevde

patienterna en sämre livskvalitet. Benoot, Enzlin, Peremans och Bilsen (2018) menar att

livskvalitet inom palliativ vård är att ge patienten en så bra sista tid i livet som det är

möjligt.

23

Metoddiskussion

Sökstrategi

Författarna valde att söka efter relevanta artiklar till valt ämne i databasen Pubmed.

Sökningarna gav tillräckligt antal träffar med relevanta studier för att författarna skulle

kunna skriva en litteraturstudie. Då Pubmed gav ett tillfredsställande antal artiklar för

att kunna svara på syfte och frågeställning, och dessutom är en bra databas till området

omvårdnad (Polit & Beck 2012), beslutade författarna att utesluta Cinahl. Att utesluta

Cinahl kan dock ses som en svaghet enligt författarna, då artiklar som eventuellt kan ha

svarat på syftet gått förlorade. Enligt Polit och Beck (2012) gör användning av MESH-

termer det lättare att hitta relevanta artiklar och de skriver också att booleska söktermer

som AND och OR hjälper författarna att få en mer preciserad sökning. Författarna till

föreliggande studie känner därför att både MeSH-termerna de valt och båda de booleska

söktermerna ska ses som en styrka i arbetet. Det som också kan ses som en styrka i detta

arbete är att författarna ej valt att ha några åldersbegränsningar på patienterna som

sjuksköterskorna vårdar, detta för att ej gå miste om värdefull information. Författarna

har valt att utesluta artiklar som är äldre än tio år för att få en mer kontrollerad sökning.

Detta ger en trovärdighet för den föreliggande studien då den blir baserad på

förhållandevis ny forskning (Polit & Beck 2012). Hade författarna däremot valt att inte

ha någon begränsning på artiklarnas publikationsår så hade de fått ett större antal träffar

och detta kan ses som en svaghet då många relevanta artiklar inom palliativ vård kan ha

blivit missade.

Urvalskriterier

Författarna har valt att utesluta litteraturstudier eftersom Polit och Beck (2012) avråder

från att använda annat än primärkällor till litteraturstudier vilket gör arbetets resultat

starkare.

Urvalsprocess och utfall av möjliga artiklar

Författarna till denna studie har varit noggrann i sin beskrivning av urvalsprocessen

genom både text och via en figur. Polit och Beck (2012) skriver att en tydligt beskriven

process gör arbetet mer trovärdigt och starkt. Författarna använde sig av ”similar

articles” på Pubmed för att vara säkra på att inga relevanta artiklar blivit missade i

sökningarna. Detta anser författarna vara en styrka i och med att två relevanta artiklar

hittades och togs med i studien. Totalt hittades 14 artiklar med kvalitativ ansats samt en

24

artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Författarna anser att det hade varit

styrka om artiklarnas ansatser varit mer balanserade. Detta för att arbetet hade känts

starkare om fler kvantitativa artiklar använts då dessa har större undersökningsgrupper.

Författarna känner trots det att de kvalitativa artiklarna som är en del av arbetet tillför

bra beskrivningar vad hur sjuksköterskornas erfarenheter är. Artiklarna har

kvalitetsgranskats enligt Högskolan i Gävles granskningsmall.

Dataanalys

De båda författarna läste igenom resultaten i valda artiklar, både enskilt men också

tillsammans, för att vara säker på att de tolkat resultaten likvärdigt. Detta anser de vara

en styrka då de kan känna sig säkrare på att innehållet ej misstolkats. En svaghet är dock

att de inte kan vara helt säkra på att feltolkningar förekommit eftersom artiklarna inte

står på författarnas förstaspråk. Översättningen av artiklarna har gjorts genom

användning av Google translate när författarnas egna språkkunskaper varit otillräckliga.

Artiklarnas ursprungsländer är Sverige, Belgien, Singapore, Nya Zeeland, England,

Iran, USA, Sydafrika, Thailand, Zambia och Nederländerna. Författarna anser att denna

geografiska spridning generaliserar resultatet till stora delar av världen. Författarna till

studien valde att använda sig av en tabell som de sammanfattade artiklarna i. Författarna

anser att denna tabell var till stor hjälp vid sammanställningen av valda artiklar vilket

också styrks av Polit och Beck (2012) som menar att tabellen är viktig för arbetet och

underlättar hanteringen av underlaget. Under sammanfattningen av varje resultat skrev

de några nyckelord. Dessa ord kunde sedan utforma tillfälliga rubriker i föreliggande

studies resultat. Under rubrikerna skrevs valt innehåll ner och kopplades samman med

varandra. Författarna till studien anser att det är en styrka att ha skrivit ner nyckelord,

dels för att själva vara säker på att de fått med all information som hittats, men det gör

det också lättare för läsaren att genom tabellen se hur författarna gått tillväga.

Författarna känner däremot att det kan ses som en svaghet att de inte skrev ut alla

artiklar i pappersformat och färgkodade innehållet som enligt Polit och Beck (2012) ger

en strukturerad överblick.

Forskningsetiska överväganden

Författarna till studien har strävat efter att vara noggrann i sin referenshantering under

hela arbetet för att undvika plagiering, som enligt Polit och Beck (2012) ska undvikas.

Författarna har hela tiden eftersträvat att vara objektiv i sin tolkning för att inte egna

uppfattningar och känslor ska ha påverkat resultatet.

25

Kliniska implikationer

Denna litteraturstudie förklarar hur sjuksköterskan påverkas av att arbeta med palliativ

vård. Genom stöd och rätt verktyg kan de känna sig hedrade av att få vara med i en svår

men viktig del av patientens sista tid i livet. Dock kan det utan tvekan vara en klar

fördel om sjuksköterskans utbildning omfattat palliativ vård, då det kan leda till att

sjuksköterskan blir mer trygg i sin kommunikation till patient och närstående. Bristen på

utbildning är en av orsakerna till att många sjuksköterskor känner sig otillräcklig när de

vårdar patienter inom palliativ vård.

Föreliggande studie kan vara till hjälp för nyutbildade sjuksköterskor och blivande

sjuksköterskor. Den kan ge dem en inblick i vad den palliativa vården innebär och vilka

svårigheter men också det fina i arbetet som de kan stöta på när de ska vårda patienter

som befinner sig i livet slutskede. Det är viktigt att sjuksköterskor som inte har någon

utbildning eller erfarenhet av att vårda döende patienter erbjuds stöd från kollegor men

också utbildning då döden är ett område som är skrämmande för många. Detta för att

omvårdnaden av patienter och anhöriga ska få en hög kvalitet och att sjuksköterskorna

ska ha möjlighet att bearbeta sina känslor och skapa goda erfarenheter. Dessa kan sedan

vara till hjälp vid nästa möte med lidande patienter och anhöriga.

Förslag till fortsatt forskning

Genom att forska på hur sjuksköterskors erfarenheter skiljer sig hos dem som har

utbildning inom palliativ vård mot dem som inte har det, tror vi skulle kunna ge en

större inblick i betydelsen av utbildning inom palliativ vård. Forskning skulle kunna

leda till att fler högskolor väljer att ha med palliativ vård som en del av

grundutbildningen då döden är något som de flesta sjuksköterskor sannolikt kommer att

möta under sin karriär.

Slutsats

Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede är att många delar

av omvårdnaden är utmanande och ofta psykiskt påfrestande. Trots detta känner de en

stolthet över möjligheten till att få göra den sista tiden i livet så värdefull som möjligt

för patient och anhöriga. För god omvårdnad sista tiden i livet krävs att sjuksköterskan

26

skapar en god relation med patienten och dennes anhöriga. Genom mer utbildning och

stöd kan sjuksköterskans arbete inom den palliativa vården förbättras. Författarna tror

att denna studie kan ge nyutbildade sjuksköterskor en inblick i vad palliativ vård

innebär och vilka svårigheter som de kan stöta på men också det fina med att ge vård i

livets slutskede.

27

Referenser

De artiklar som är markerade med en * ingår i resultatet

Alligood, M. R. (red.) (2014). Nursing theorists and their work. (Eighth edition.) St.

Louis, Missouri: Elsevier/Mosby.

*Andersson, E., Salickiene, Z. & Rosengren, K. (2016). To be involved - A qualitative

study of nurses’ experiences of caring for dying patients, Nurse Education Today.

Churchill Livingstone, 38, ss. 144–149. doi: 10.1016/j.nedt.2015.11.026.

Almås, H., Stubberud, D. & Grønseth, R. (red.) (2011). Klinisk omvårdnad 2. (2.,

[uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber.

*Alvariza, A., Mjörnberg, M. & Goliath, I. (2019). Palliative care nurses’ strategies

when working in private homes—A photo‐elicitation study, Journal of Clinical

Nursing. Blackwell Publishing Ltd, 29(1–2), pp. 139–151. doi: 10.1111/jocn.15072

Beck-Friis, B. & Jakobsson, M. (2012). Hemsjukvård - också i livets slutskede. Strang,

P. & Beck-Friis, B. (red.) Palliativ medicin och vård. 4., rev. uppl. Stockholm: Liber. ss

169–178.

*Benoot, C., Enzlin, P., Peremans, L. & Bilsen, J. (2018). Addressing sexual issues in

palliative care: A qualitative study on nurses’ attitudes, roles and experiences. Journal

of Advanced Nursing. Blackwell Publishing Ltd, 74(7), pp. 1583–1594. doi:

10.1111/jan.13572

Brighton, L. J. & Bristowe, K. (2016). Communication in palliative care: talking about

the end of life, before the end of life. Postgraduate medical journal, vol 92(1090), ss

466–470. https://doi.org/10.1136/postgradmedj-2015-133368

Campbell-Chiru, T. (2012). Att vara nära anhörig - en personlig upplevelse. Strang, P.

& Beck-Friis, B. (red.) Palliativ medicin och vård. 4., rev. uppl. Stockholm: Liber. ss

152–159.

28

*Canzona, M. R., Love, D., Barrett, R., Henley, J., Bridges, S., Koontz, A., Nelson, S.

& Daya, S. (2018). “Operating in the dark”: Nurses’ attempts to help patients and

families manage the transition from oncology to comfort care, Journal of Clinical

Nursing. Blackwell Publishing Ltd, 27(21–22), pp. 4158–4167.

doi: 10.1111/jocn.14603.

*Chong, P. H. & Poon, W. H. (2011). ‘The lived experience of palliative homecare

nurses in Singapore, Singapore medical journal, 52(3), pp. 151–157.

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21451922/

*Coombs, M., Fulbrook, P., Donovan, S., Tester, R. & deVries, K. (2015). ‘Certainty

and uncertainty about end of life care nursing practices in New Zealand Intensive Care

Units: A mixed methods study’, Australian Critical Care. Elsevier Ireland Ltd, 28(2),

pp. 82–86. doi: 10.1016/j.aucc.2015.03.002.

Devik, S. A., Hellzen, O., & Enmarker, I. (2015). "Picking up the pieces" - Meanings of

receiving home nursing care when being old and living with advanced cancer in a rural

area. International journal of qualitative studies on health and well-being, vol 10,

28382. https://doi.org/10.3402/qhw.v10.28382

Eckerdal, G. (2012). Sluten palliativ vård och hospice. Strang, P. & Beck-Friis, B.

(red.). Palliativ medicin och vård. 4., rev. uppl. Stockholm: Liber. ss 162–168.

Engström, B. & Johansson, G. (2009). Sjuksköterska med uppdrag att leda. 2., [omarb.]

uppl. Lund: Studentlitteratur.

Florin, J. (2009). Omvårdnadsprocessen. Ehrenberg, A., Wallin, L. & Edberg, A. (red.).

Omvårdnadens grunder Ansvar och utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. ss 47–

81.

*Ghaljeh, M., Iranmanesh, S., Nayeri, N. D., Tirgari, B. & Kalantarri, B. (2016).

‘Compassion and care at the end of life: Oncology nurses’ experiences in South-East

Iran’, International Journal of Palliative Nursing. MA Healthcare Ltd,

https://doi.org/10.3402/qhw.v10.28382

29

22(12), pp. 588–597. doi: 10.12968/ijpn.2016.22.12.588.

Hanssen, I. (2007). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. (3., [uppdaterade] uppl.)

Lund: Studentlitteratur.

Heckel, M., Vogt, A. R., Stiel, S., Radon, J., Kurkowski, S., Goebel, S., Ostgathe, C. &

Weber, M. (2020). ‘The quality of care of the dying in hospital—next-of-kin

perspectives’, Supportive Care in Cancer. Springer, 28(9), pp. 4527–4537. doi:

10.1007/s00520-020-05465-2.

*Hendricks-Ferguson, V. L., Sawin, K. J., Montgomery, K., Dupree, C., Phillips-Salimi,

C. R., Carr, B. & Haase, J. E. (2015). ‘Novice Nurses’ Experiences With Palliative and

End-of-Life Communication’, Journal of Pediatric Oncology Nursing. SAGE

Publications Inc., 32(4), pp. 240–252. doi: 10.1177/1043454214555196.

Jakobsson, E., Andersson, M. & Öhlén, J. (2009). Livets slutskede - välbefinnande och

död. Friberg, F., Öhlén, J. & Edberg, A. (red.). Omvårdnadens grunder Perspektiv och

förhållningssätt. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Jakobsson, E. & Lützén, K. (2009). Omvårdnad som profession och akademiskt ämne.

I Ehrenberg, A., Wallin, L. & Edberg, A. (red.). Omvårdnadens grunder Ansvar och

utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. ss 23–46.

Jerpseth, H., Dahl, V., Nortvedt, P., & Halvorsen, K. (2018). Older patients with late-

stage COPD: Their illness experiences and involvement in decision-making regarding

mechanical ventilation and noninvasive ventilation. Journal of clinical nursing, vol

27(3-4), ss 582–592. https://doi.org/10.1111/jocn.13925

Kafkia, T., Chamney, M., Drinkwater, A., Pegoraro, M. & Sedgewick, J. (2011). ‘Pain

in chronic kidney disease: Prevalence, cause and management’, Journal of Renal Care.

J Ren Care, 37(2), pp. 114–122. doi: 10.1111/j.1755-6686.2011.00234.x.

https://doi.org/10.1111/jocn.13925

30

*Kisorio, L. C. & Langley, G. C. (2016). ‘Intensive care nurses’ experiences of end-of-

life care’, Intensive and Critical Care Nursing. Churchill Livingstone, 33, pp. 30–38.

doi: 10.1016/j.iccn.2015.11.002.

*Kongsuwan, W. (2011). ‘Thai nurses’ experience of caring for persons who had a

peaceful death in intensive care units’, Nursing Science Quarterly. Nurs Sci Q, 24(4),

pp. 377–384. doi: 10.1177/0894318411419208.

Lai, C. K., Lau, C. K., Kan, W. Y., Lam, W. M. Mbbs. Mrcp. Fhkcp. Fhkam. & Fung,

C. Y. Y. Rsw. Htr. (2017). The effect of horticultural therapy on the quality of life of

palliative care patients. Journal of psychosocial oncology, vol 35(3), ss 278–291.

https://doi.org/10.1080/07347332.2017.1286699

Lindqvist, O. & Rasmussen, B, H. (2009). Omvårdnad i livets slutskede. Edberg, A. &

Wijk, H. (red.). Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Lynch, T. M. (2014). Palliative care at the end of life. Seminars in oncology nursing,

vol 30, ss 268-279. https://doi.org/10.1016/j.soncn.2014.08.009

Milberg, A. (2012). Närstående vid palliativ vård. Strang, P. & Beck-Friis, B. (red.)

Palliativ medicin och vård. 4., rev. uppl. Stockholm: Liber. ss 144–151.

*Munkombwe, W. M., Petersson, K. & Elgán, C. (2020). ‘Nurses’ experiences of

providing nonpharmacological pain management in palliative care: A qualitative study’,

Journal of Clinical Nursing. Blackwell Publishing Ltd, 29(9–10), pp. 1643–1652. doi:

10.1111/jocn.15232.

Parola, V., Coelho, A., Fernandes, O., & Apóstolo, J. (2020). Travelbee’s Theory:

Human-to-Human Relationship Model - its suitability for palliative nursing care.

Revista de Enfermagem Referência, 5(2), e20010. doi:10.12707/RV20010.

https://doi.org/10.1080/07347332.2017.1286699

https://doi.org/10.1080/07347332.2017.1286699

https://doi.org/10.1016/j.soncn.2014.08.009

31

*Peterson, J., Johnson, M., Halvorsen, B., Apmann, L., Chang, P. C., Kershek, S.,

Scherr, C., Ogi, M. & Pincon, D. (2010). ‘What is it so stressful about caring for a dying

patient? A qualitative study of nurses’ experiences’, International Journal of Palliative

Nursing. MA Healthcare Ltd, 16(4), pp. 181–187. doi: 10.12968/ijpn.2010.16.4.47784.

Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence

for nursing practice. 9.ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &

Wilkins

Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. Livskvalitet

och ett gott liv. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Snaman, J. M., Torres, C., Duffy, B., Levine, D. R., Gibson, D. V., & Baker, J. N.

(2016). Parental Perspectives of Communication at the End of Life at a Pediatric

Oncology Institution. Journal of palliative medicine, vol 19(3), ss 326–332.

https://doi.org/10.1089/jpm.2015.0253

Strang, P. (2012). Ett Palliativt förhållningssätt - enligt WHO. Strang, P. & Beck-Friis,

B. (red.). Palliativ medicin och vård. 4., rev. uppl. Stockholm: Liber. ss 30–34.

Su, A., Lief, L., Berlin, D., Cooper, Z., Ouyang, D., Holmes, J., Maciejewski, R.,

Maciejewski, P. K. & Prigerson, H. G. (2018). ‘Beyond Pain: Nurses’ Assessment of

Patient Suffering, Dignity, and Dying in the Intensive Care Unit’, Journal of Pain and

Symptom Management. Elsevier Inc., 55(6), pp. 1591–1598.e1. doi:

10.1016/j.jpainsymman.2018.02.005.

Thulesius, H. (2019). Vård i livets slutskede och dödsfall. Vårdhandboken.

https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/dodsfall-och-vard-i-livets-

slutskede/vard-i-livets-slutskede-och-dodsfall/oversikt/ 2020-09-16

*Verschuur, E. M. L., Groot, M. M. & Van Der Sande, R. (2014). ‘Nurses’ perceptions

of proactive palliative care: A Dutch focus group study’, International Journal of

Palliative Nursing. MA Healthcare Ltd, 20(5), pp. 241–245. doi:

10.12968/ijpn.2014.20.5.241.

https://doi.org/10.1089/jpm.2015.0253

https://doi.org/10.1089/jpm.2015.0253

https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/dodsfall-och-vard-i-livets-slutskede/vard-i-livets-slutskede-och-dodsfall/oversikt/



32

*Wilson, C., Griffiths, J., Ewing, G., Connolly, M. & Grande, G. (2014). ‘A qualitative

exploration of district nurses’ care of patients with advanced cancer: The challenges of

supporting families within the home’, Cancer Nursing. Lippincott Williams and

Wilkins, 37(4), pp. 310–315. doi: 10.1097/NCC.0b013e31829a9a56.

*De Witt Jansen, B., Brazil, K., Passmore, P., Buchanan, H., Maxwell, D., McIlfactrick,

S. J., Morgan, S. M., Watson, M. & Parsons, C. (2017). ‘Nurses’ experiences of pain

management for people with advanced dementia approaching the end of life: a

qualitative study’, Journal of Clinical Nursing. Blackwell Publishing Ltd, 26(9–10), pp.

1234–1244. doi:10.1111/jocn.13442.

World Health Organization. (2020). Palliative care – key facts.

https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/palliative-care 2020-09-21

https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/palliative-care

https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/palliative-care

Bilagor

Tabell 2

Författare,

publikationsår,

studiens land

Titel Design och

eventuellt ansats

Undersökningsgru

pp

Datainsamlings-

metod

Dataanalysmeto

d

Alvariza A, Mjörnberg

M, Goliath I. 2019.

Sverige.

Palliative care

nurses’

strategies when

working in

private homes—

A photo‐elicitation study

Tolkande,

beskrivande

design.

Kvalitativ ansats.

10 sjuksköterskor

(tre män och sju

kvinnor mellan

35-65 år) med 2,5

till 30 års

arbetserfarenhet.

Individuella

intervjuer

(fotografier)

Beskrivande

innehållsanalys

Andersson E,

Salickiene Z,

Rosengren K. 2016.

Sverige.

To be involved

— A qualitative

study of nurses'

experiences of

caring for dying

patients

Deskriptiv

design.

Kvalitativ ansats.

6 Sjuksköterskor

(fem kvinnor och

en man mellan 22

och 42 år) med

arbetserfarenhet

som varierade

mellan 6 månader

och 2 år.

Intervjuer Innehållsanalys

Benoot C, Enzlin P,

Peremans L, Bilsen J.

2018. Belgien.

Addressing

sexual issues in

palliative care:

A qualitative

study on nurses’

attitudes, roles

and experiences

Beskrivande

design.

Kvalitativ studie.

21 Sjuksköterskor

från sjukhus,

vårdhem,

hemsjukvård och

palliativ dagvård.

Intervjuer Tematisk

innehållsanalys

Canzona MR, Love D,

Barrett R, Henley J,

Bridges S, Koontz A,

Nelson S, Daya S.

2018. South-east

“Operating in

the dark”:

Nurses’

attempts to help

patients and

families manage

the transition

from oncology

to comfort care

Tolknings

Fenomenologisk

design.

Kvalitativ ansats.

14 Onkologisjuk-

sköterskor och 14

palliativa

sjuksköterskor

Semistrukturera

de intervjuer

Tematisk

innehållsanalys

Chong PH, Poon WH.

2011. Singapore.

The lived

experience of

palliative

homecare nurses

in Singapore

Hermeneutisk

fenomenologisk

design.

Kvalitativ ansats.

10 Sjuksköterskor

i palliativ

hemsjukvård

Fokusgruppsdis

kussioner

Van Manen’s

fenomenologis

ka princip

Coombs M, Fulbrook

P, Donovan S, Tester

R, deVries K. 2015.

Nya Zeeland.

Certainty and

uncertainty

about end of life

care nursing

practices in New

Zealand

Intensive Care

Units: A mixed

methods study

Beskrivande och

jämförande

design.

Kvalitativ och

kvantitativ ansats

203 IVA-

sköterskor (194

kvinnor och 26

män mellan 30

och 50 år).

Enkäter med

efterföljande

fokusgruppsinte

rvjuer

Beskrivande

och jämförande

statistik på

enkäterna och

riktad

innehållsanalys

på

fokusgrupperna

De Witt Jansen B,

Brazil K, Passmore P,

Buchanan H, Maxwell

D, McIlfactrick SJ,

Morgan SM, Watson

M, Parsons C. 2017.

England.

Nurses'

experiences of

pain

management for

people with

advanced

dementia

approaching the

end of life: a

qualitative study

Tematisk

analytisk design.

Kvalitativ ansats

24 Sjuksköterskor

(23 kvinnor och 3

män mellan 25 till

59 år) med

arbetserfarenhet

mellan tre

månader och 34

år.

Semistrukturera

de intervjuer

Tematisk

innehållsanalys

av Braun &

Clarke.

Ghaljeh M,

Iranmanesh S, Nayeri

ND, Tirgari B,

Kalantarri B. 2016.

Iran.

Compassion and

care at the end

of life: oncology

nurses'

experiences in

South-East Iran

Fenomenologisk

hermeneutisk

design.

Kvalitativ ansats.

10 Sjuksköterskor

(medelålder på 30

år) på en

onkologiavdelnin

g.

Arbetserfarenhete

n hos dessa var i

snitt fem år.

Semi-

strukturerade

intervjuer

Principerna för

fenomenologis

k hermeneutisk

analys

utvecklad av

Ricoeur (1976)

Hendricks-Ferguson

VL, Sawin KJ,

Montgomery K,

Dupree C, Phillips-

Salimi CR, Carr B,

Haase JE. 2015. USA.

Novice Nurses’

Experiences

with Palliative

and End-of-Life

Communication

Deskriptiv

design.

Kvalitativ ansats

14 Nyutbildade

pediatrik-onkologi

sköterskor (25 till

31 år

Gruppintervjuer Colaizzi´s

fenomenologis

ka 8-stegs

metod

Kisorio LC, Langley

GC. 2016. Sydafrika.

Intensive care

nurses’

experiences of

end-of-life care

Beskrivande

design.

Kvalitativ ansats.

24 IVA-

sköterskor (22

kvinnor och 2

män mellan 31 till

69 år)

Gruppintervjuer Innehållsanalys

Kongsuwan W. 2011.

Thailand

Thai Nurses’

Experience of

Caring for

Persons Who

Had a Peaceful

Death in

Intensive Care

Units

Fenomenologisk

design.

Kvalitativ ansats.

10 IVA-

sköterskor (mellan

28 och 51 år) med

arbetserfarenhet

mellan 5–28 år

Intervjuer Van Manen’s

fenomenologis

ka princip

Munkombwe WM,

Petersson K, Elgán C.

2020 Zambia

Nurses'

experiences of

providing

nonpharmacolo

gical pain

management in

palliative care:

A qualitative

study

Deskriptiv

design.

Kvalitativ ansats.

15 Sjuksköterskor individuella

intervjuer

Innehållsanalys

Peterson J, Johnson

M, Halvorsen B,

Apmann L, Chang P-

C, Kershek S, Scherr

What is it so

stressful about

caring for a

dying patient? A

qualitative study

Deskriptiv

design.

Kvalitativ ansats.

15 Sköterskor

(och studenter).

Intervjuer Tematisk

innehållsanalys

.

C, Ogi M, Pincon D.

2013. USA

of nurses’

experiences

Verschuur, E.M.L,

Groot, M.M & Van

Der Sande, R. 2014.

Nederländerna

Nurses’

perceptions of

proactive

palliative care: a

Dutch focus

group study

Deskriptiv

design.

Kvalitativ ansats.

16 Sjuksköterskor

inom palliativ

vård

Fokusgruppsdis

kussioner

Tematisk

innehållsanalys

Wilson C, Griffiths J,

Ewing G, Connolly M,

Grande G. 2014.

England

A qualitative

exploration of

district nurses'

care of patients

with advanced

cancer: the

challenges of

supporting

families within

the home

Deskriptiv

design.

Kvalitativ ansats.

40

Distriktsskötersko

r med

arbetserfarenhet

mellan 8–24 år

Gruppintervjuer Tematisk

innehållsanalys

-s

Tabell 3

Författare Syfte Resultat

Alvariza A, Mjörnberg M, Goliath I Att utforska palliativa

sjuksköterskors arbetsupplevelser

med att ta hand om patienter i

slutet av livet i privata hem.

4 strategier som hjälper sjuksköterskor

att vårda patienter i slutet av livet

hemma identifierades. “Anpassa sig

efter miljön i varje unikt hem”, “stödja

patient och familj till egenvård,

självständighet och säker vård”, “stötta

patient och familj till miljöförändringar

i hemmet för att kunna ge rätt vård” och

“använda tiden i bilen mellan

patienterna till att reflektera, återhämta

sig och förbereda sig”. Miljö / stöd /

den egna hälsan.

Andersson E, Salickiene Z, Rosengren

K. Att beskriva sjuksköterskors

erfarenheter (>2år) av att vårda

döende patienter på kirurgiska

avdelningar.

Beskriver hur sjuksköterskor upplever

att vara involverad i omsorgen kring

döendet på en avdelning. 1 huvudord:

Omsorg- att vara delaktig. 3

underkategorier: “att vara stödjande-”

“att vara frustrerad-” “att vara känsliga i

vårdprocessen”. Viktigt att kunna fråga

erfaren personal för att kunna få hög

vårdkvalitet. Viktigt för den egna

utvecklingen. Svårt med prioriteringar.

En konst att “vara” gentemot patient

och anhöriga. Stöd från kollegor och

utbildning /den egna hälsan.

Benoot C, Enzlin P, Peremans L, Bilsen

J. Att utforska palliativa

sjuksköterskors attityder, roller

och erfarenheter när det kommer

I denna artikel framgår det att

sjuksköterskan kan ha svårt att diskutera

känsliga ämnen med patienterna, som

till att hantera sexuella frågor i det

dagliga arbetet.

bristen på fysisk kontakt när patienterna

blir svårt sjuka. Detta beror dock helt på

sjuksköterskans egna inställning till

känsliga ämnen, men att det kan vara

viktigt att våga diskutera då det bidrar

till försämrad livskvalitet.

kommunikation / Relation

Canzona MR, Love D, Barrett R,

Henley J, Bridges S, Koontz A, Nelson

S, Daya S.

Att undersöka utmaningar som

sjuksköterskor står inför när de

vårdar onkologipatienter som

övergår från kurativ till palliativ

vård för att identifiera utbildnings-

och stödmöjligheter för

sjuksköterskor.

Resultatet visar 4 teman av svårigheter

som sjuksköterskor upplever i

kommunikationen med patienter och

anhöriga när patientens tillstånd

försämras och övergår från kurativ till

palliativ. Sjuksköterskor upplever

svårigheter då patient och anhöriga inte

vill ta till sig informationen, känner

ilska och förtvivlan men också då deras

egna känslor följer med hem.

Kommunikation / När jobbet

påverkar egna hälsan

Chong PH, Poon WH. Att avslöja den levande

upplevelsen av att vara

hemsjukvårdssköterskor inom

palliativ vård för att förstå

innebörden och erfarenheten av att

vara sjuksköterska i någon annans

hem.

Studien visade på att många

sjuksköterskor känner stor sorg av

jobbet med döende patienter och att de

behöver lära sig att stänga av känslor

när de lämnar patienten, någon av

sköterskorna menar till och med att “att

vara tuff” kan rädda ens egen hälsa. När

jobbet påverkar egna hälsan / miljö /

andlig tro

Coombs M, Fulbrook P, Donovan S,

Tester R, deVries K. Att undersöka NZ-

intensivvårdssjuksköterskors

erfarenheter av och attityder till

palliativ vård.

Resultatet visar på en enighet hos

sjuksköterskorna att åtgärder som

förlänger döendet bör undvikas men att

det är viktigt att både patient och

anhöriga får medverka i besluten.

Sjuksköterskorna var också eniga om att

patienten och de anhörigas

religion/andliga tro var av stor vikt vid

vårdandet. Andlig tro /

livsuppehållande åtgärder /

Smärtlindring

De Witt Jansen B, Brazil K, Passmore

P, Buchanan H, Maxwell D,

McIlfactrick SJ, Morgan SM, Watson

M, Parsons C.

Att utforska hospice, akutvård och

vårdhemssjuksköterskors

erfarenheter av smärtlindring för

personer med avancerad demens

under den sista levnadsmånaden.

Att administrera smärtlindrande

läkemedel till patienter med svår

demens uttryckte många sjuksköterskor

som den största utmaningen med dessa

palliativa patienter. Då patienterna hade

svårt att förstå varför läkemedlet

behövdes trots att deras smärta kunde

leda till aggressivitet, rädsla och ångest.

Smärtlindring

Ghaljeh M, Iranmanesh S, Nayeri ND,

Tirgari B, Kalantarri B. Syftet med denna studie var att

utforska sjuksköterskors

erfarenheter av att ta hand om

döende patienter i Iran.

Sjuksköterskorna beskriver att det

behövs en nära relation till den som är

döende för att kunna ge livskvalitet den

sista tiden i livet, oavsett tro, kultur och

religion. Det fanns också hinder i

arbetet med att komma patienterna nära,

ett av dem var att orättvisa i

organisationen som då gav en sämre

kvalitet på EOL-vården.

Livskvalitet/relationer

Hendricks-Ferguson VL, Sawin KJ,

Montgomery K, Dupree C, Phillips-

Salimi CR, Carr B, Haase JE.

Att utforska nyutbildade

onkologisjuksköterskors (inom

pediatrik) erfarenheter av EOL-

vård och kommunikation med

patienter och deras familjer.

Något som nämns i resultatet är hur

viktigt det är vid palliativ vård är att ha

stöd från kollegor för att kunna bearbeta

barnens död och kunna processa

upplevelsen. Genom att gå igenom

slutskedet av barnets liv och försöka

plocka fram de delar som varit positiva

kan sorgearbetet underlätta för både

familjerna men också för

sjuksköterskorna. Stöd från kollegor /

Den egna hälsan

Kisorio LC, Langley GC Att utforska IVA-sköterskors

erfarenheter av vård vid livets slut

inom vuxen-

intensivvårdsavdelningen.

Många svårigheter vid denna typ av

vård lyfts fram av deltagarna, olika

former av erfarenheter vid olika stöd till

patienten framkommer i resultatet men

också hur viktigt det är med stöd till

sjuksköterskorna också för att de orka ta

hand om och ge stöd till patienterna i

denna svåra tid i livet. Stöd från

kollegor/ relation / andlig tro

Kongsuwan W. Att beskriva självupplevda

erfarenheter av att vårda personer

som dött en fridfull död.

För ett en patient som är svårt sjuk ska

kunna känna frid behöver personalen

uppmärksamma små som stora hinder

för patient samt att skapa en relation till

hen för att veta hur patienten vill ha det

för att må bra även när talet inte längre

finns där. Sjuksköterskorna kände också

så mycket karma för vissa saker som de

gjorde för patienterna att det ibland

kändes som det skulle följa dem till

nästa liv. Relation / Kommunikation

Munkombwe WM, Petersson K, Elgán

C

Att utforska erfarenheter och

åsikter från sjuksköterskor som

erbjuder icke-farmakologiska

terapier för kronisk smärtlindring i

palliativ vård.

Att smärtlindra patienter, både

farmakologiskt och icke-farmakologiskt

är en utmaning inom den palliativa

vården. Sjuksköterskornas erfarenhet

var att det va mycket lättare att

smärtlindra en patient som har

accepterat sin sjukdom och att livet

snart tar slut än de som inte har någon

sjukdomsinsikt. De upplevde också att

ju mer tid de gav till att lära känna sina

patienter desto bättre kunde de lindra

smärtan på icke-farmakologiska sätt.

Smärtlindring / Relation

Peterson J, Johnson M, Halvorsen B,

Apmann L, Chang P-C, Kershek S,

Scherr C, Ogi M, Pincon D.

Att undersöka sjuksköterskors

erfarenheter om vad det är som är

så stressande med att ta hand om

döende patienter.

Sjuksköterskorna i denna studie

uttryckte stor oro över att vårda döende

patienter. Stor oro till att deras tid inte

skulle räcka till, oro över patientens

familj men också oro om patienten

mådde så bra som denne kunde och om

den hade det så bra som möjligt.

Livskvalitet /egna hälsan / relationer

Verschuur, E.M.L, Groot, M.M & Van

Der Sande, R.

Att utforska sjuksköterskors

uppfattningar och erfarenheter av

proaktiv identifiering av problem

och krav hos patienter med

palliativ vård.

För att kunna tillgodose patientens

behov i livets slutskede är det viktigt att

kommunikationen är välfungerande i

början av den palliativa fasen. Flera

sjuksköterskor upplevde att ångest och

stress hos patienter och dess närstående

i slutskedet hade kunnat undvikas om

sjuksköterskan hade blivit involverad i

patientens vård i ett tidigare skede av

den palliativa omvårdnaden.

patientcentrerad vård/

kommunikation/ egna hälsan

Wilson C, Griffiths J, Ewing G,

Connolly M, Grande G.

Att utforska distriktssköterskors

erfarenheter av att stödja patienter

inom familjer.

Handlar om hur Dsk som vårdar

patienter med avancerad cancer med en

familj runt sig som också behöver finna

acceptans och förlika sig med

diagnosen, precis som patienten själv.

Många av sjuksköterskorna hade också

problem med lindringen av patienternas

smärta i och med att familjerna var rädd

att opiaterna skulle leda till död men

gavs det för lite till patienten så fick de

minsann höra det med. Att ta hand om

en döende person med en familj runt sig

handlar nästan aldrig bara om att enbart

ge vård till patienten. Smärtlindring /

människorna runt patienten

(Relationer)

Mall för granskning av artikeln relevans

Artikelförfattare och publiceringsår

Ja Delvis Nej

1.

Är det fenomen (d.v.s. det som

studeras) som studeras i granskad

studie relevant i förhållande till det

aktuella syftet*?

2

Är de deltagare som ingår i granskad

studie relevanta i förhållande till det

aktuella syftet*?

3.

Är det sammanhang (kontext) som

studeras i granskad studie relevant i

förhållande till det aktuella syftet*?

4.

Är granskad studies ansats och

design studie relevant i förhållande

till det aktuella syftet*?

5.

Sammanvägd bedömning: bör

granskad studie inkluderas för

kvalitetsgranskning i den aktuella

studien**?

* Med detta menas syftet med er litteraturstudie.

Mall för granskning av artikel med kvalitativ ansats

Ja, med motiveringen

att…

Delvis, med

motiveringen att…

Nej, med

motiveringen att…

Går ej att bedöma,

med motiveringen

att…

Syfte

1. Är den granskade studiens syfte

tydligt formulerat?

Metod

2. Är designen lämplig utifrån studiens

syfte?

3. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?

4. Är deltagarna relevanta i förhållande

till studiens syfte?

5. Är inklusionskriterier och eventuella

exklusionskriterier beskrivna?

6. Är det sammanhang (kontext) i vilket

forskningen genomförs beskrivet?

7. Är metoden för datainsamling

relevant?

8. Är analysmetoden redovisad och

tydligt beskriven?

9. Görs relevanta etiska reflektioner?

Resultat

10.

Är det resultat som redovisas tydligt

och relevant i förhållande till studiens

syfte?

Diskussion

11. Diskuteras den kliniska betydelse som

studiens resultat kan ha?

12.

Finns en kritisk diskussion om den

använda metoden och genomförandet

av studien?

13. Är trovärdighetsaspekter för studien

diskuterade?

Mall för granskning av artikel med kvantitativ ansats

Ja, med motiveringen

att…

Delvis, med

motiveringen att…

Nej, med

motiveringen att…

Går ej att bedöma,

med motiveringen

att…

Syfte

1. Är den granskade studiens syfte

tydligt formulerat?

2. Är eventuella frågeställningar tydligt

beskrivna?

Metod

3. Är designen lämplig utifrån studiens

syfte?

4. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?

5. Är undersökningsgruppen

representativ?

6. Är inklusionskriterier och eventuella

exklusionskriterier beskrivna?

7. Är undersökningsmetoden relevant i

förhållande till studiens syfte?

8. Är validiteten diskuterad?

9. Är reliabiliteten diskuterad?

10. Är det beskrivet hur den statistiska

analysen är utförd?

11. Är bortfallet beskrivet?

12. Görs relevanta etiska reflektioner?

Resultat

13.

Är det resultat som redovisas tydligt

och relevant i förhållande till studiens

syfte?

Diskussion

14. Diskuteras den kliniska betydelse som

studiens resultat kan ha?

15.

Finns en kritisk diskussion om den

använda metoden och genomförandet

av studien?

sjuksköterskors erfarenheter av att ge patienter palliativ vård...

Documents