Skolmåltiden ur en måltidsdoktors perspektiv- Äta för att lära och lära för att äta

Mia Prim

Vad händer första timmen?

• Äta för att lära – lära för att äta

• Sapere– vad är det? Och vad har vi för nytta av det?

• FAMM – hur kan skolan använda en modell som syftar till att kränga däck eller

skapa upplevelser på finkrogen?

ÄTA FÖR ATT LÄRA – LÄRA FÖR ATT ÄTA

Del 1

Äta för att lära

• För att kunna ta in information och omvandla till kunskap behöver vi ha vissa förutsättningar.

• En viktig förutsättning är mat och dryck• Nyttig mat som inte når magen – är den nyttig?• Skolornas verksamhetsmål påverkas negativt• Humör, inlärningsförmåga, olyckor, bråk

Äta för att lära- några goda exempel

• Frukosten innan provet

• Frukten

• Tänk ’Mat är bränsle’

Lära för att äta

• Som bebisar äter vi – måste vi lära oss?• Bränsletanken• Äta hållbart• Äta för god hälsa• Neofobi och omnivorens paradox• Social kompetens

Skolmåltiden är viktig för skolans verksamhet

• Viktig i valet av skola• Viktig för föräldrarnas nöjdhet• Viktig för elevernas prestationer i skolan• Viktig för elevernas välmående• Viktig för att minska skadegörelse och olyckor• Viktig för skolverksamhetens kvalitet

– För viktig för att inte utnyttjas till fullo!

Källa: Martin & Servera1046 intervjuer 2013Föräldrar i Sverige med barn i grundskolan

SAPEREDel 2

Sapere

• Franska smakklasser, Le Goût et l´Enfant• Jaques Puisais, Tours – 70 talet• 10 lektioner • Praktiska experiment som tränar alla sinnen• Övar kunskap om egen smak, identitet• Inget rätt eller fel – individuell preferens• Självkänsla• Till Sverige på 90-talet• 2000 Mat för alla sinnen, SLV

Varför Sapere?

• Lära känna sinnena och smaken• Träna upp språket så att eleven kan uttrycka vad som

upplevs• Våga prova nya maträtter, grönsaker• Vilja äta mer varierat• Lära sig att måltiden är en viktig del av vår kultur och

natur och påverkar miljön• Utveckla kunniga och kritiska konsumenter

Viktiga regler i Sapere

• Jag har rätt till min smak • Jag har rätt att låta bli att prova

• Inga pekpinnar om vad som är dålig mat att äta• Aldrig tvinga – men uppmuntra att prova - ständigt

Smakandet börjar tidigt

• Luktsinnet utvecklas tidigt • Viktigt börja lämna trygga smaker tidigt• Ju äldre vi blir desto ’säkrare’ smak• Smakförstärkare – är det det vi kommer att kalla det

hjälpmedel vi som gamla behöver för att förbättra smaken till yngre dagars höjdpunkt?

Det vi i dagligt tal kallar för smak är egentligen en kombination av lukt, smak och påverkan av trigeminusnerven

Trigeminus

• Nervsystem i munnen och näsan som hjälper oss att känna

- kyla- hetta- irritation- smärta

• Kan påverka nasal sekretion, tårflöde m m

Lukt

• Sinnesupplevelsen som inte är ’intelligent’• Hjärnans äldsta regioner • rå, ocensurerad• 10000-20000 olika dofter• Bäst vid 25 - sen går det utför!• Aversioner sitter hårt

19

Testa lukt- smak kopplingen

• Blanda kanel och florsocker. • Låt eleverna smaka under tiden de håller för näsan. • Diskutera hur luktsinnet fungerar och vad smak är

egentligen.

Det vackra och det fula- om förväntningarnas makt

Rödkålsindikator

• ½ rödkålshuvud + vatten som täcker• Koka 15 minuter, låt svalna, sila• 1 msk indikator per glas

BikarbonatpH 9

SockerpH 6

VattenpH 7

VinägerpH 3

CitronpH 2

Källa: Claes Persson, 2013

Matematik

• Väg dagens matsvinn och öva på att rita diagram.

• Vad kostar en liter mjölk? Hur mycket behövs för att laga pannkakor? Vad kostar varje pannkaka?

• Baka! Dubblera eller halvera recept. • Öva på rymdmått och rimliga mängder.

Svenska och engelska

• Skriv menyer på engelska• Gör klassens egen receptbok• Låtsas att ni går på restaurang i ett engelsktalande

land.• Ta ut beskrivande ord på något ni äter för att lära er nya

ord och diskutera kring begrepp

FAMMDel 3

Från fransk bedömning av lyxrestauranger…

• Stjärnorna delas ut endast baserat på maten som serveras. Fem kriterier:1. kvaliteten på råvarorna2. ”hantverket” – dvs smaken och tillagandet3. ”personligheten” – dvs hur väl kocken lyckas i att hitta ett eget uttryck4. värde för pengarna5. kvalitet över tid – det ska vara en lika fantastisk upplevelse oavsett när du besöker restaurangen

…till svensk modell för att skapa helhetsupplevelser på restaurang

• Rummet

• Mötet

• Produkten

• Atmosfären

• Styrsystemet

(Gustafsson, 2004)

styrsystem

rummöte

produkt

atmosfär

atm

osfä

r atmosfär

atmosfär

FAMM

Rummet

Mötet

Produkten

Source: ARLA Foods

Styrsystemet

Atmosfären

Funkar FAMM i skolrestaurang?

• Hur definieras en positiv måltidsupplevelse i skolan?• Vilka kravställare finns?• Är det skillnad mellan en måltid på finkrogen och i

skolrestaurangen?– Om ja – vilka skillnader?

Svenska skolmatsalar – total bild

•16 observationer

•21 fokusgrupper –elever–skolrestaurangspersonal–pedagoger

Resultat fokusgrupper

• Maten i fokus• Att inte äta och vara hungrig• Stressad måltid• Trevligt sällskap - möten• Irritationsmomenten• Organisation och kommunikation• Måltidsmiljön• Föräldrar• Attityd

”Om det är någon som inte är så himla snäll så kanske man inte vågar stå och ta, om det är en läskig mattant, som ser ut som en zombie eller nåt, då vågar man inte ta mat – och det är ju inte så himla nyttigt.”

Pågår: Enkät

• Verifierar bilden vi skapat från mycket gediget kvalitativt material.

– Observationer av skolrestaurang inkl. måltid från öppning till slut, 16 stobservationsprotokoll samt ca 200 bilder

– Fokusgrupper, 21 st – ca 30h inspelade intervjuer

Nulägesanalys

Observation

Fokusgrupper

Kvantitativ studie

Modellbygge

2012

2013

Enkel & anpassad

måltidsmodell

Enkel & anpassad måltidsmo

dellEtt effektivar

e styrsyste

mHög och jämn

måltidskvalitet

Bättre måltids-

upplevelser!

2014

Skolmåltiden är viktig för skolans verksamhet

• Viktig i valet av skola• Viktig för föräldrarnas nöjdhet• Viktig för elevernas prestationer i skolan• Viktig för elevernas välmående• Viktig för att minska skadegörelse och olyckor• Viktig för skolverksamhetens kvalitet

– För viktig för att inte utnyttjas till fullo!