världen

nyheter

finland

nyheter

finland

världen

FINLANDVÄRLDEN

FINLANDVÄRLDEN

2 NYHETER

Helsingforsvädret

Hufvudstadsbladet

KUNDSERVICE & PRENUMERATIONERTfn: !"-#$%& %!!Må–fr kl. '.&!–#(.&!

HAR DU BLIVIT UTAN TIDNING?Tfn: !$!!-#$)#$). (Må–fr kl. (.&!–#(, lö kl. )–#$, sö kl. ).&!–#$.)Åland: !#'-$$))). (Vardagar kl. )–#*. Övriga tider telefonsvarare.)

NYHETSTIPSTfn: !"-#$%& $$!E-post: nyheter@hbl.fi

Måndag 5 november 2012 HUFVUDSTADSBLADET

Snöfall

Dimma

Snöfall

Duggregn

Åska

Mulet

Soligt

Halvklart

Snöfall

Regn

Regn

Regn

Regnskurar

Åskskurar

Snöblandat regn

Se hela prognosen på sista sidan.

!°

På gång vecka !"

Skolnätsreformen

En sista omgång om skolanSkolslakt eller nödvändig utveckling? Debatten om det svenska skolnätet har pågått i över ett år. Om två veckor fattar stadsfullmäktige beslut i en känslig fråga som också färgade kom-munalvalet. Hbl träffade två stadsbor med olika åsikter.

!.""VR berättar om vad som gjorts för att tågen ska hålla vintertidtabel-lerna.

#.""Valdag i USA. Vem som blir lan-dets nästa president klarnar ons-dag morgon finsk tid. Hos oss har Utbildningsstyrelsen kartlagt det framtida behovet av svenskspråkig arbetskraft. Prognosen ligger som grund för skolornas utbildningspro-gram.

$."" Ole Johanssons två år som styrelse-ordförande för Finlands näringsliv EK löper ut vid årsskiftet. Valkom-mittén offentliggör sitt föreslag till efterträdare.

%.""De mest kostnadseffektiva meto-derna för att minska övergödning-en i Östersjön diskuteras på ett stort seminarium i Ständerhuset.

&.""Näsdagen hörs och syns, åtminsto-ne i Yles kanaler. Stiftelsen Ylehjäl-pen samlar in pengar till olika pro-jekt i Afrika och Sydasien. EU:s fi-nansministrar möts i Bryssel medan industrins orderingång i september berättar om läget i den finländska ekonomin.

""."" Fars dag.

JANNIKA ENEGREN

-rektionsordföran-de i Cygnaeus låg-stadieskola, jurist, tre barn, politiskt obunden.

”Stängda skolor öppnas inte igen”1 När och varför blev du engage-rad i debatten om de svenska sko-lorna i Helsingfors?– Jag har suttit i direktionen för Cygnaeus sedan 2009. Första gång-en jag hörde om den här reformen var på ett direktionsmöte i slutet av 2011. Senare visade det sig att Ut-bildningsverket smygberett refor-men redan en längre tid. Jag in-såg snabbt att det gällde stora be-slut som verkade tas på väldigt lö-sa boliner. 2 Vilka är de största missarna i beredningen?– Det finns brister i beslutsunderla-get och berörda parter har inte hörts i ett tillräckligt tidigt stadium. Ex-empelvis är elevprognoserna felak-tiga och så noterar man en svacka i elevantalet under de kommande åren men ignorerar att antalet se-dan växer igen. Det påstås också att flera timlärare skulle få en lektors-tjänst, men siffrorna saknas. Dess-utom saknas en utredning över bris-terna i det nuvarande kursutbudet och hur det blir bättre. Alternativa lösningar har inte utretts.3 Är det något som är bra i för-slaget? – Ett av stadens fem högstadier och ett av stadens fyra gymnasier stängs trots att eleverna om någ-ra år blir fler. Det från förut glesa svenska skolnätet blir ännu glesa-re. Man skapar ett stort högstadi-um som isoleras från gymnasiet och sedan slår man sönder det samar-bete som musikspecialiseringen byggt upp med kultur- och musik-skolan Sandels och ungdomscentra-

len i Tölö. Svaret är allt-så nej, det finns inget

särskilt bra i det här förslaget. I alla fall inte för grundsko-lans del. 4 Hur har dina

och andras åsikter bemötts av tjäns-

temännen och politi-kerna?

– Förslaget att flytta årskur-serna 5 och 6 till högstadiet drogs tillbaka. Generellt har vi blivit arro-gant bemötta. Vi har efterlyst basin-formation men stämplats som all-mänt besvärliga och högljudda. Vi har kritiserats för att inte komma med alternativ, vilket är omöjligt när vi saknar basmaterialet. Berednings-resurserna finns på Utbildningsver-ket och dem har utbildningsnämn-dens svenska sektion tillgång till. Det går inte att skapa nya förslag ur tom-ma intet.5 Kritikens fokus är på skolorna i centrum. Varför det?– Det är självklart att debatten hand-lar om centrum för det är där som skolor stängs. Högstadiet i Tölö stängs och gymnasiet i Norsen, sta-dens äldsta gymnasium, stängs.6 På vilket sätt syntes debatten om skolorna i kommunalvalet?– En del av aktiviteten bland politi-kerna berodde säkert på det kom-mande valet. Somliga använde skol-frågan i valdebatten medan andra också deltog i debatten om skolor-na. Tyvärr blev det enbart en fråga om återremittering eller inte. Sub-stansen glömdes bort.7 Vad har de ansvariga politiker-na gjort fel?– Jag förstår att det är tjänstemän-nen som gör beredningen. Men be-slutsfattarna kan inte bara sträcka upp händerna när det kommer kri-tik från fältet. De kan kräva bättre beslutsunderlag. De kan inte själva ta fram materialet men de kan de-finiera vad som behövs. Till politik hör att man ibland måste ta snabba beslut men skolfrågan var inte bråd-skande.8 Vilken bild ger den offentliga debatten av finlandssvenskarna?– På våren hade vi några enskilda

övertramp i de sociala medierna när känslorna gick heta. Alla parter har ibland haft svårt att hålla isär kritik av sak och person. Vi har debatterat under eget namn. Jag tycker att vi framstår som engagerade, analytis-ka och kritiska som är beredda till dialog. En annan fråga är vilken bild diskussionen ger av SFP och politi-kerna överlag.9 Hur tycker du att man bäst ga-ranterar svenskspråkiga helsing-forsares intressen?– Genom att värna om stadens alla svenska rum och nätverk och genom att beslutsfattandet bygger på ratio-nella grunder.

Vad tror du händer nu?– Jag misstänker att skolslakten är ett faktum och två svenska skolor försvinner. Jag ställer förstås ännu mitt hopp till fullmäktige, men jag är skeptisk när inte ens SFP kan en-as om en återremittering och bätt-re beredning. Politiker tar beslut och säger att det blir bra men jag vet inte vad som händer sedan. Bar-nen måste gå i skola. Men stängda svenska skolor kommer aldrig me-ra att öppnas.

TEXT Tommy Pohjola029 080 1366, tommy.pohjola@hbl.fi

FOTO Richard Nordgrenrichard.nordgren@hbl.fi

KSF!ARKIV/AGNETA SJÖBLOM

NYHETER 3HUFVUDSTADSBLADET Måndag 5 november 2012

Skolnätsreformen

BERNT NORDMAN

-

-

”Ja, kommuni-kationen har va rit dålig”1 Varför behövs reformen?– Vi skapar jämlikare förutsättning-ar för alla svenskspråkiga barn i sta-den och försöker hitta den bästa hel-hetslösningen. 2 Vilka är fördelarna på kort och lång sikt?– Gymnasierna frikopplas från den grundläggande utbildningen vilket ger dem möjligheten att ordna un-dervisningen uttryckligen ur gymna-sieelevernas synvinkel. Kursutbudet ökar och färre elever behöver stude-ra fyra år för att få ihop alla nödvän-diga kurser. Samtidigt blir studiemil-jön lugnare. I grundskolan får vi flera lärartjänster på heltid och det finns mera resurser för barn med speci-albehov.

3 Hur vet ni att pro-gnoser och andra

siffror som ni tittat på är tillförlitliga?! –! Stadens fakta-central är duktig på prognoser. Trend-

brott sker men his-toriskt sett är siffror-

na tillräckligt tillförlitli-ga. Det slog fel för några år se-

dan när barnfamiljerna slutade flyt-ta ut till kranskommunerna men den nya trenden finns nu med i beräk-ningarna. Skolornas kapacitet pla-neras utgående från de elever som är svenskregistrerade och bor in-om upptagningsområdet. Men nu har vi skolor med finskregistrerade barn och barn som bor utanför sko-lans område. Det blir rappakalja när man jämför prognoser för ”närskol-elever” med antalet verkliga elever. Men skillnaden har beaktats av be-slutsfattarna. 4 På vilket sätt har ni beaktat lä-rarnas, elevernas och föräldrarnas åsikter?– Sektionen har deltagit i en stor mängd möten med alla berörda. Min uppfattning är att vi har hört mycket noggrant på argumenten, och i våra interna diskussioner har vi definitivt vägt in kritiken i besluten. Vi har läst

alla direktionsutlåtanden och pro-tokoll från lärarmöten. Budskapet har gått fram. Kravet på återremit-tering var besvärligt eftersom vi fått ett uppdrag av stadsfullmäktige och en tidtabell.5 Utbildningsverkets beredning har kritiserats hårt. Vad tycker du?!– I starten lyckades Utbildnings-verket inte engagera alla skolleda-re i utvecklingsprocesen. Kanske för att sådana här utredningar inte har gjorts på länge på svenskt håll och kanske för att vi har en ny linje för svensk dagvård och skola som helt klart inte har kapacitet att driva och styra en så här stor process. Svens-ka sektionen började med att inbju-da till en kreativ debatt om hur det svenska skolnätet skulle kunna för-bättras.

– Från politikerhåll försökte vi ska-pa en konstruktiv anda och signale-ra att ingenting var beslutat på för-hand. Det vill jag understryka. Men ja, det har funnits stora kommuni-kationsproblem.6 Också ni i sektionen har fått hård kritik. Har den överraskat?– Jag är förbluffad över hur svårt det har varit att diskutera sakfrågor och bristen på genomförbara alternati-va förslag. Känslomässiga reaktio-ner hör till.

7 Hur har kommunikationen funge rat mellan er i sektionen?– Vi har varit eniga och vi har kla-rat av att vara av olika åsikt. Vi har diskuterat, inte grälat. Vi har röstat. Och stämningen har varit bra.8 Du representerar De gröna. På vilket sätt har de svenska skolfrå-gorna diskuterats i fullmäktige-gruppen?– Jag håller hela gruppen ajour om diskussionerna i svenska sektionen och ber om synpunkter och riktlin-jer. Jag tycker att det har varit en bra dialog. Alla är pålästa.9 Vad händer om stadsfullmäkti-ge stoppar reformen?– Det skulle vara väldigt tråkigt sär-skilt för Norsens gymnasium. Poli-tiskt betyder det att en ny sektion ska få styrning från fullmäktige och sedan börja sätta sig in i frågorna. Situa tionen förblir öppen i minst ett, troligen två år. Utvecklingen i skolor-na stampar på stället. Osäkerheten skulle vara den största nackdelen.

Kommer du att fortsätta i politi-ken med skolfrågor?– Det skulle jag gärna göra men frå-gan är helt i händerna på den gröna fullmäktigegruppen. Förhandlingar-na mellan partierna om mandatför-delningen pågår som bäst.

Tommy Pohjola

GULT KORT. Bernt Nordman medger brister i kommu-nikationen men försäkrar att den svenska sektionen beaktat alla argument. Spelet fortsätter, säger han.

RÖTT KORT. Jannika Enegren säger att reformen spå-rade ur från start. Oklart uppdrag och ingen ordentlig konsekvensbedömning, säger hon.

Detta har hänt

Färre tonåringar och fler -

--

Stadsfullmäktige upp-manade utbildningsnämn-den

-

I juni !"#!

-

-

-

--

Utbildningsnämndens svenska sektion

-

---

Föräldrar har aktivt -

”Man skapar ett stort högstadium som iso-leras från gymnasiet och sedan slår man sönder det samarbe-te som musikspecia-liseringen byggt upp med kultur- och mu-sikskolan Sandels.”JANNIKA ENEGREN

”Gymnasierna fri-kopplas från den grundläggande ut-bildningen vilket ger dem möjligheten att ordna undervisning-en uttryckligen ur gymnasieelevernas synvinkel. Kursut-budet ökar och färre elever behöver stu-dera fyra år för att få ihop alla nödvändiga kurser.”BERNT NORDMAN