Pris 20 kr

SEPTEMBER 5 • 2006

Ett ojämförligt geni– Wolfgang Amadeus Mozart 250 år

Vitterhetsakademiens förtjänstmedalj till Brita Malmeroch Mats P. Malmer

110 SNT 5 • 2006

Innehåll SNT 5 • 2006 SidArtiklar och notiserEtt ojämförligt geni – Wolfgang Amadeus Mozart 250 år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112Präglade minnen från 1930-talet – landskamper i friidrott mellan Sverige och Tyskland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118Tyska legationens guld och valutor gick till Riksbanken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119Numismatiska inslag i Strindbergs Röda rummet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119Skruvtalern från Innsbruck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120SNF:s nya hemsida . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121Hjalmar Kinberg – en svensk storsamlare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122Falskmyntning i Sexdrega . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122Konstnärsklubbens medalj från 1956 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123Numismatiska händelser i Sverige och utlandet 1898 såsom pressen speglade dem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124Uppdatering av föreningens medlemsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127Var trycktes papperspolletterna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129Spelknep med dubbelsidigt mynt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129

Stående rubrikerFöreningar. Göteborgs Numismatiska Förenings medaljstudiecirkel ht 2006 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125Personalia. KVHAA:s förtjänstmedalj i guld till Brita Malmer och Mats P. Malmer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126Nya mynt. En jubilerande ordbok och ett minnesmynt [Storbritannien] . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127Nya mynt. Enda reguljära myntet 2006? [50-öre] . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127Nytt om böcker – recensioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128Pressklipp. Historiska mynt hittades i Kina . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129

OmslagSkruvtaler med sex pappersrundlar med gravyrer föreställande Kristi liv. Den är tillverkad av en av drottningKristinas riksdalrar i silver från 1641. Läs mer om denna vackra skruvtaler från Innsbruck i Eva Wiséhnsartikel på sid. 120. Foto: Gabriel Hildebrand.

Sveriges Mynthandlares Föreninganordnar

MYNTMÄSSA I LUNDLördag 30 september

Hotel Lundia(150 meter från järnvägsstationen)

Öppettid: 10.00 - 16.00Entré 20:–

Deltagande mynthandlare:J Pedersen Mynthandel, Pecunia, Strandbergs Mynthandel, Ticalen Mynthandel,

Lunds Mynthandel, Antikboden,Ingvar Ehnbom, Hamrin & Svahn Mynt, Sten Høy samt Leif Hedstrand.

111SNT 5 • 2006

ges ut av

SVENSKANUMISMATISKA

FÖRENINGENi samarbete med

KUNGL.MYNTKABINETTET

Föreningen:Banérgatan 17 nb

115 22 StockholmTel 08-667 55 98

onsdag – torsdag kl 10.00 – 13.00Fax 08-667 07 71

E-post: info@numismatik.se

Postgiro 15 00 07-3Bankgiro 219-0502

Svenska Handelsbanken

Redaktionen:Kungl. Myntkabinettet

Box 5428114 84 StockholmTel 08-5195 5300Fax 08-411 22 14

E-post: info@myntkabinettet.se

Ansvarig utgivare:Ian Wiséhn

Huvudredaktör och layout:Monica Golabiewski Lannby

Auktionskalender:Dan Carlberg 073-310 48 91Rolf Sandström 031-99 24 54

Prenumerationer:Pris 200 kr/år (8 nr)

Medlemmar erhåller tidningen automatiskt

SNT trycks med bidrag frånGunnar Ekströms stiftelse

samt Sven Svenssons stiftelse

För insänt, ej beställt, material ansvarasej. SNT:s texter och bilder lagras

elektroniskt och publiceras i pdf-formatpå SNF:s och KMK:s hemsidor

(www.numismatik.se samtwww.myntkabinettet.se). Den som

sänder material till SNT anses medgeelektronisk lagring/publicering.

Tryck:Masterprint Sätteri & Tryckeri AB

ISSN 0283-071X

Svenska Numismatiska FöreningenAdress: Banérgatan 17 n.b. Buss 4, 44; T-bana Karlaplan.Kansli: Besökstid 10.30 -13.00 onsdag – torsdag.Stängt: Midsommar – 1 september; jul- och nyårshelgerna.Hemsida: www.numismatik.se

Kungl. MyntkabinettetAdress: Slottsbacken 6, Buss 2, 43, 55, 59, 76; T-bana Gamla stan.Utställningar: Måndag – söndag kl. 10.00 -16.00.Numismatiska boksamlingen: Torsdagar kl. 13.00 -16.00.Hemsida: www.myntkabinettet.se

OKTOBER14 -15 Myntdagar i KristianstadI samarbete med 40-årsjubilerande Kristianstadsortens Numismatiska Förening arrangeras en numis-matisk weekend i Kristianstad.

Lördag 14 oktober10.50 Samling vid järnvägsstationen i Kristianstad.11.00 Visning av företrädesvis numismatiska objekt ur Kristianstads länsmuseums samlingar.12.30 Lunch på restaurang Kvarnen.13.45 Buss avgår till Hovdala.14.30 Guidad visning av Hovdala slott.15.45 Bussen avgår till Skyrupsgården. Kaffe serveras.17.15 Bussen går åter till Kristianstad. Beräknad återkomst ca kl. 18.00.19.30 Middag på restaurang Artilleristen vid Stora Torg.

Söndag 15 oktober09.00-11.00 Visning av auktionsobjekten i Siriusordens festlokal på Västra Boulevarden; under

visning och auktion finns tillgång till lättare förtäring.11.30-13.30 Auktionen, som föregås av ett kortare föredrag, börjar.

Under helgen hålls anföranden av bl.a. Lars O. Lagerqvist och Frédéric Elfver. Lunch på lör-dagen är västerbottengratinerad kycklingfilé, salladsbuffé, dryck och kaffe. Middag på lör-dagskvällen: Ålamacka med äggstanning, helstekt hjortytterfilé med körsbärssås, smörstektakantareller och potatiskaka, ljummen äppel- och björnbärsstrudel med gammaldags vaniljglasssamt kaffe.

Priset för helgen är 450 kr. I priset ingår bussresa, samtliga entréer och föredrag, lunch, kaffeoch kaka samt middag på lördagen. Anmälan, som är bindande, sker genom anmälan tillDan Carlberg, tfn 073-310 48 91, e-mail dan-carlberg@spray.se. Inbetalning av avgiften tillPlusGiro 15 00 07-3 måste därefter göras omgående. Sista anmälningsdag är den 1 oktober.OBS! Antalet deltagare är begränsat.

NOVEMBER25 Myntets dag – myntmässa med SNF-auktion på KMKMer information kommer i senare nummer av SNT.

Föreningsaktiviteter

Kungl. MyntkabinettetUnder sommaren har KMK öppnat två specialutställningar. Den 15 juni invigdes KMK:sbidrag till Mångkulturåret 2006: Möten och identiteter – i silver, bambu och näver. Dennaberättar bl.a. om den etiopiske kejsaren Haile Selassies besök i Stockholm 1954 och om de sil-vermynt som utväxlades mellan kejsaren och Gustav VI Adolf. Vidare presenteras annorlundabetalningsmedel i form av kinesiska bambusedlar från 1920-talet och minst lika exotiskanäverpolletter från 1670-talets Wattholma bruk i Uppland samt polletter från kaffeplantagen iCosta Rica. Utställningen står till årets slut.

Utställningen Ibsens Kvinnor – Nina Sundbyes skulpturer möter Ibsens manuskript öppnadeför allmänheten den 14 juli men togs ned den 3 september för att vandra vidare till Rom. Denhar varit mycket välbesökt. En annan utställning som går vidare är Myntkabinettets Höganäs– inte bra krus som från den 9 september kan ses i Höganäs.

112 SNT 5 • 2006

Mozart föddes den 27 januari1756 i Salzburg som son tillhovmusikern och komposi-

tören Leopold Mozart och MariaAnna Pertl. Fadern insåg tidigt sinsons talang för musik, och redan vidfyra års ålder spelade han efter noter.Fem år gammal komponerade Mozartsitt första pianostycke och speladeutan svårighet vad som sattes fram-för honom. Han kunde också lätttransponera och improvisera.

Den fyra år äldre systern MariaAnna, ”Nannerl”, var också mycketbegåvad. Fadern turnerade i Europatillsammans med barnen. De speladebl.a. vid hoven i Paris, Wien, Mün-chen och London.

År 1762 skrev Mozarts far, Leo-pold: ”Alla är imponerade, särskiltöver pojken, och alla som jag har hörtsäger att hans begåvning är ojäm-förlig”. Då Mozart som 13-åring,1769, besökte Sixtinska kapellet iRom fick han höra den niostämmigaMiserere av Gregorio Allegri. Mise-rere fick inte uppföras utanför kapel-let. Mozart memorerade hela stycketoch skrev ner det, nästan helt felfritt,vid hemkomsten.

Mozart var periodvis knuten tillSalzburgs hovkapell men bosatte sigtill slut i Wien. Han blev en mycketpopulär kompositör och pianist ochhade bl.a. konserter i aristokratiskasalonger och vid hovet i Wien. Hanvar ständigt engagerad med konser-ter men hade trots det stora ekono-miska problem. Han levde ett glattoch slösaktigt privatliv och kundeinte hantera pengar. Han blev flera

gånger allvarligt sjuk och kundedrabbas av djupa depressioner.

År 1782 gifte sig Mozart medKonstanze Weber. Deras äktenskapblev aldrig helt accepterat av Mo-zarts far. Paret fick sex barn av vilkaendast två nådde vuxen ålder. En son,Franz Xaver Wolfgang, blev ocksåmusiker och kompositör.

År 1787 blev Mozart erbjudentiteln som kejserlig kammarkompo-sitör, och 1790 fick han tjänsten somkapellmästare vid Stephansdomen iWien.

Mozart dog endast 36 år gammalden femte december 1791. Han hölljust på med ett beställningsverk,Requiem, men hann aldrig fullbordadet. Det finns en del frågeteckenkring Mozarts död och mer ellermindre välgrundade rykten. Ett ryktevar att Antonio Salieri, Mozarts star-kaste konkurrent i Wien, skulle haförgiftat Mozart. Idag anses det högstosannolikt. Det mest troliga är atthan dog i sviterna efter den svårainfluensaepidemi som drabbat Wienhösten 1791. Han begravdes enkeltoch utan ceremoni.

Mozart komponerade 626 olikaverk; 27 konserter för piano, över 30musikstycken för stråkkvartett samtett stort antal kompositioner för kvin-tetter och trios, 17 sonater för pianooch 42 sonater för piano och fiol.

Dessutom komponerade han fleraoperor. De mest kända är Figarosbröllop, Cosi fan tutte och Don Juan.Trollflöjten räknas som ett sångspel.

Mynt och medaljerTill Mozarts minne har ett flertalmedaljer och mynt präglats. NärÖsterrike formgav sina euromynt varMozart ett självklart motiv för ett av

Ett ojämförligt geni– Wolfgang Amadeus Mozart 250 årAv Eva Wiséhn

ULF NORDLINDSMYNTHANDEL AB

Karlavägen 46Box 5132 102 43 Stockholm

Tel 08/662 62 61 - Fax 08/661 62 13

KÖPER • SÄLJER • VÄRDERARMYNT • SEDLAR • MEDALJER

ORDNAR

Lagerlista över svenska person-medaljer och numismatisk litteratur

www.nordlindsmynt.se

4.

3.

113SNT 5 • 2006

dem. Myntet framställer samtidigtÖsterrike som ett musikland. Form-givare till myntet är den österrikiskekonstnären Josef Kaiser.

I Kungl. Myntkabinettets samling(KMK) finns fem medaljer och två

mynt, medan Uppsala universitetsmyntkabinett (UUM), bl.a. genomNils-Uno Fornanders samling, hartolv medaljer och mynt över Mozart.Nedan följer en förteckning överdessa mynt och medaljer. ▲

1.

2.

6.

5.

114 SNT 5 • 2006

1. Präglad 1896 till hyllning av min-nesmonumentet i Wien. Åtsidan medporträtt samt texten: WOLFG ·AMAD · MOZART och 1756 -1791.Frånsidan med en svävande puttosamt texten: ZUR / ENTHÜLLUNG/ SEINES / DENKMALS / WIEN /1896. Brons, 56 mm. Konstnär: An-ton Scharff. UUM 200 150; KMK24 139.

2. Gjuten till Mozartfest 1925. Åtsi-dan med porträtt och texten: WOLF-GANG. AM – AD. MOZART. Från-sidan med musicerande och dan-sande änglar på Wartburgs borggårdsamt texten: MOZART / FEST 1925.Brons, 71 mm. Konstnär: Karl Goetz.UUM 200 149.

3. Präglad 1931 till 175-årsminnet avkompositörens födelse. Åtsidan medporträtt samt texten: WOLFGANGAMADEUS MOZART *1756-1931*.Frånsidan med borgen i Salzburg ochen lyra mellan Salzburgs och Wiensstadsvapen samt texten: ZUR FEIERSEINES 175. GEBURTSTAGES [=till firandet av hans 175:te födelse-dag]. Silver och brons, 36 mm.Konstnär: Arnold Hartig. UUM 200106, 200 107.

4. Ensidig medalj med Mozarts por-trätt samt namnet W. A. MOZART /1756-1791. Brons, 75 mm. Konst-när: Arnold Hartig. KMK 26 408.

5. Präglad för Mozart-sällskapet In-ternationalen Stiftung Mozarteum.Åtsidan med porträtt samt texten:WOLFGANG AMADEVS MOZARToch nedtill MCMXXXI samt konst-närssignatur. Frånsidan text på åttarader: WIENER / AKADEMISCHE

7.

8.

9.

115SNT 5 • 2006

/ MOZART- / GEMEINDE / DER /INTERNATIONALEN / STIFTUNGMOZARTEUM. Brons, 50 mm.Konstnär: J. Tautenhayn. UUM 200151.

6. Österrikiskt mynt i valören 25Schilling präglat 1956 till 200-års-minnet av kompositörens födelse.Frånsidan med Mozart-statyn frånBurggarten samt texten: WOLF-GANG AMADEUS MOZART 1756-1956. Silver, 30 mm. Konstnär:Edwin Grienauer. UUM 200 104,200 105.

7. Präglad av La Monnaie i Paris1968. Åtsidan med en pianospelandeung Mozart samt texten: WOLF-GANG AMADEUS MOZART. Från-sidan med en vy över Salzburg. Påranden årtalet 1976. Brons, 68 mm.Konstnär: Raymond Joly. UUM 200153. ▲

10.

11.

12.

116 SNT 5 • 2006

8. Ensidig plakett med porträtt samttexten: MOZART. Monterad i träramtillsammans med flera andra plaket-ter. Brons, 65x54 mm. Konstnär: F.Stiasny. UUM 200 483.

9. Ensidig medalj med porträtt samttexten: WOLFG · AMAD · MOZARToch Don Juan ovanför en notrad.Medaljen försedd med en ögla. Gju-ten, brons, 88 mm. Osignerad. UUM200 439.

10. Åtsidan med porträtt och namn:WOLFGANG AMADEUS MOZ-ART. Frånsidans text på tre raderinom lagerkrans: IN / MEMORIAM/ 1756-1956. Förgylld brons, 60 mm.Konstnär: Josef Tautenhayn jr. UUM200 152.

11. Åtsidan med porträtt och namnetWOLFGANG AMADEVS MOZ-ART. Frånsidan med en pianist vidflygel samt text: BECK Ö FÜLÖP.(Collection Hillström). Brons, 68,5mm. Konstnär: Beck Ö. Fülöp. UUM200 148.

12. Åtsidan med porträtt och namnetWOLFGANG AMADEUS MOZ-ART. Frånsidan visar en naken yng-ling som stödjer sig mot en trädstamoch blåser i flöjt. Text: MDCCLVICRESCIS IN SAECVLA MCMLVI[= 1756 Han växer in i seklet 1956].Gjuten, brons, 48,5 mm. Konstnär:Giacomo Manzu. UUM 200 470.

13.

14.

117SNT 5 • 2006

13. Åtsidan med Mozart stående viden flygel. Text: РукавишHиков‚ И.M.1982 [= Myntverket i Leningrad].Frånsidan visar diverse musikinstru-ment över vilka ett språkband medtexten Мо�арм (Mozart). Därunderårtalen 1756 / 1791. Brons, 60 mm.Konstnär: Ruckavishnikov IulianMitrofanovich. UUM 200 456.

14. Åtsidan med Mozarts porträttsamt texten 250 år / MOZART /2006. Frånsidan med en G-klav övernotrader. Längs kanten namnet Wol-fgang Amadeus Mozart / 1756 1791.Längst ner konstnärens signatur.Brons, 85 mm. Konstnär: Joze Stra-zar 2006. KMK.

15. Ensidig plakett i form av nothäftepå vilket Mozarts porträtt finns avbil-dat. Brons, 127x98 mm. Konstnär:Joze Strazar 2006. KMK. Skala 1:2.

16. Ensidig plakett i form av nothäftei vilket Mozarts porträtt är inristat.Brons, 125x98 mm. Konstnär: JozeStrazar 2006. KMK. Skala 1:2.

17. Jubileumsmynt från Österrike. 5euro 2006. Åtsidan med Mozartsporträtt. Formgivare: Helmut Andex-linger. KMK.

18. Jubileumsmynt från Tyskland. 10euro 2006. Åtsidan formgiven avJordi Regel. KMK.

Foto: Gabriel Hildebrand, KMK,Harald Nilsson, UUM.

LitteraturWeiss, W.: Looking for Wolfgang AmadeusMozart. 2006.

Internetwww.studio-mozart.com

HÅKAN WESTERLUNDMYNTHANDEL

KÖPER • SÄLJER • BYTER

MYNT • SEDLAR • MEDALJER

Olympiska föremål

Vasagatan 42

111 20 STOCKHOLM

TEL 08 - 411 08 07

Svenska och skandinaviska myntoch sedlar.

Stor sortering av utländskajubileumsmynt, årsset samt småmynt.Euro-utgåvor, polletter och medaljer.

Prislistor gratis.�

NORRTÄLJE MYNTHANDELBox 4, 761 21 Norrtälje

Tel. 0176-168 26, Fax 0176-168 56INTERNETADRESS:

http://www.nmh-mynt.a.se

15. 16.

17.

18.

118 SNT 5 • 2006

Under 1930-talet hade Sverige enmycket stark ställning i friidrott. Det-ta gjorde det sportsligt meningslöstatt möta andra än ett fåtal starka län-der. Det blev mest möten mot Ung-ern, Finland, Nederländerna, Norgeoch Tyskland. Landskamperna gjor-des vanligtvis upp för två år, med enhemma- och en bortamatch för var-dera laget. De ekonomiska betingel-serna varierade. I en del fall betaladedet gästande laget alla sina utgiftersjälva, i andra fall var det arrangö-rerna som helt eller delvis stod förkostnaderna.

Som några minnen från mötenamellan Sverige och Tyskland finnsen plakett och ett märke från 1937respektive 1938. Att Sverige käm-pade mot ett Tyskland som styrdesav nazister märks mycket tydligt. Påbåda föremålen finns nämligen denationella flaggorna. Den tyska visarhakkorset. Säkert hade många sven-ska friidrottare som deltagit i tävling-arna svårt att visa de där hemma sinamedaljer. Åtminstone borde det havarit så efter 1945.

En bronsplakett minner om täv-lingarna i Berlin 18 -19 september1937. På åtsidan spränger två löparemålsnöret. I bakgrunden märks detvå flaggorna. För att göra dem ommöjligt ännu tydligare har färgerna

målats med emaljfärg. Nederst finnstexten: LEICHT ATHLETIK- / LÄN-DERKAMPF / DEUTSCHLAND –/ SCHWEDEN / OLYMPIA-STA-DION / 18 -19 SEPTEMBER 1937.Frånsidan är slät förutom en ingrave-rad text: ZUR ERINNERUNG.

Denna landskamp i Berlin vannSverige med siffrorna 107-101 po-äng. Tyskarna var säkra på att äntli-gen vinna en seger över Sverige, menmatchen – som gick på Olympiasta-dion – blev en ny triumf för den sven-ska ”landskampsandan”, som kul-

Upptakten till en av Sveriges största och mest överraskande landskampssegrar. De svenska och tyska lagen före andra dagenstävlingar i Berlin 1937. Repro Jan Eve Olsson.

Präglade minnen från 1930-talet– landskamper i friidrott mellan Sverige och Tyskland

Hinderlöpning 3 000 meter i Stockholm 1938. Tysken Dompert lederföre segrare L. Larsson. Repro Jan Eve Olsson.

119SNT 5 • 2006

minerade i trestegs- och höjdhoppen.I förstnämnda gren vände sålundasvenskarna i sista hoppet ett hotandedubbelnederlag till dubbelseger.

Landskampen mellan Sverige ochTyskland 1938 utspelades på Stock-holms stadion 27-28 augusti. Dentalrika publiken kunde köpa ett nål-märke i vitmetall. Men troligen vardet så att många drog sig för att bäraett märke som också pryddes av hak-korset. Förutom de två ländernasflaggor finns ett antal löpare i fullfart. Märkets text lyder: LANDS-KAMP / SVERIGE – / TYSKLAND/ STOCKHOLM 1938. Märket ärtillverkat hos Westins ateljé.

Vid denna landskamp vann Tysk-land med siffrorna 108-100 poäng.Det svenska laget gjorde impone-rande insatser, men tyskarna var förstarka. IW

Tyska legationensguld och valutor gicktill RiksbankenDen 7 maj 1945 kapitulerade Tysk-land och därmed var andra världskri-get i Europa över. I Stockholm ochpå andra orter i Sverige plockadestatspolisen upp vissa tyska medbor-gare, som man misstänkte hade upp-drag från Tyskland. I huvudstadenplacerades den tyska legationen un-der myndigheternas beskydd. Enligtfolkrätten borde man ha ställt lega-tionen och all tysk egendom underbeskydd av en främmande neutralskyddsmakt (på samma sätt somskedde med t.ex. den polska ambas-saden 1939). Nu blev det inte riktigtså, eftersom ingen kunde tro attTyskland skulle resa sig igen efterkrigsslutet. Hatet mot tyskarna varockså alltför stort för att någon skul-le vilja hävda deras rättigheter 1945.

Under den första fredsmånaden varden tyska legationens dörrar låstaoch poliskonstaplar patrullerade utan-för (huset står kvar och är närmaste

granne till Nationalmuseum). Så tillslut, den 15 juni, låste man upp dör-rarna och in gick polisen, represen-tanter från utrikesdepartementet ochSveriges Riksbank. Till kvällen hadede packat och forslat ut stora mäng-der valutor, guldmynt och guldtackorsamt blandade värdeföremål. Allt tillett rapporterat värde av flera miljo-ner kronor. Stockholms Tidningenskrev dagen därpå att ”inte mindre änsex säckar, mer eller mindre guld-tyngda” forslades iväg genom UD:sförsorg.

Legationslokalerna var fyllda medmöbler och andra inventarier, sommed olika billaster förts dit från and-ra lokaler (t.ex. olika tyska konsulatoch företag) som tyskarna hade dispo-nerat i Stockholm och på andra orter.

Riksbanken fick tills vidare förva-ra värdena av ädelmetaller och sedlari sina valv på Helgeandsholmen. Deallierade visade ett stort intresse närdet gällde äganderätten till allt sombeslagtagits. Vad som till slut händemed alla delar av ”bytet” går knap-past att utreda idag. IW

Bronsplakett över landskampen i friid-rott mellan Sverige och Tyskland 1937.

Inv.nr 101 942. Foto Jan Eve Olsson. Förminskad.

Märke i vitmetall över landskampen ifriidrott mellan Sverige och Tyskland

1938. Foto Jan Eve Olsson. Skala 1:1.

Numismatiskainslag i StrindbergsRöda rummetAugust Strindbergs roman Röda rum-met, som kom ut första gången 1879,blev hans stora genombrott som pro-saförfattare. Med ens var StrindbergSveriges mest diskuterade författare.Här visar Strindberg hur han kundefylla en berättelse med sin salta ochfräna ordkonst, med sina berömdaStockholmsskildringar och med sinahumoristiska satirer från ämbets-mannavärlden.

Vid slutet av 1870-talet var Stock-holm fortfarande en ”liten” stad. Allasom var något kände varandra. Yng-re män gick in i föreningar ägnade åtnöje, skytte, vitterhet, nykterhet ellersamlande. Även Strindberg rörde sigi dessa kretsar.

Under åren 1874 -1881 som e.o.amanuens på Kungliga biblioteketkom han i kontakt med många an-norlunda personer. Där tjänstgjordehan under den synnerligen excentris-ke överbibliotekarien Edvard Klem-ming. År 1843 hade Klemming blivitinskriven som tillfällig amanuens iKungl. Myntkabinettet. Någon lönfick han knappast, men utlopp för sittstora intresse.

Det är känt att Strindberg hadekontakt även med andra numismati-ker och att han själv hade synpunkter

på medaljkonsten. När så Strindbergskriver Röda rummet dyker numis-matiken upp här och där. I kapitel27 finns följande korta passage: … varför han hyllar sig till Falk[Snoilsky] är därför att han samlarmynt och autografer – som han självoch därför att han är så fri frånopposition, något så ovanligt hosungt folk. Nu gå de båda gamla vän-nerna till Rosengrens, där de ärotämligen lugna för att träffa ungt folkoch där tala de numismatik ochautografi. Därpå dricka de kaffe i ensoffa på Rydberg och pricka mynt-kataloger till klockan 6, då Posttid-ningen kommer och de få läsa ut-nämningarna.

I kapitel 29 finns ett annat intressantstycke värt att återge: Men Falk, han är ogenomtränglig;han har kastat sig på numismatikenmed en iver som icke är fullt naturlig,ja jag hörde honom häromdagen talaom att han var sysselsatt med utarbe-tandet av lärobok i ämnet och att hanskulle söka få den antagen i skolornadär myntvetenskapen skulle bli ämne.

I romanen förekommer också hän-visningar till Enskilta Banksedlaroch Skånska femtilappar m.m. Detär alltid givande att läsa något avStrindberg! Undertecknad har tidi-gare (i SNT 1995:7) skrivit några ra-der om ”Fattiga i Röda rummet”.

IW

120 SNT 5 • 2006

Skruvtalernfrån InnsbruckÅr 2004 inkom ett brev till Kungl.Myntkabinettet från Kurt Hallströmsom undrade om vi kände till vadsom hänt med den skruvtaler han engång ägt.

Hallström berättar i brevet att hanunder en semesterresa på 1970-taletbesökte en mynthandel i Innsbruck.Han frågade om det fanns någrasvenska mynt i butiken. Innehavarensvarade att det inte fanns några, ingaalls. Ett nedslående svar, men precisnär Hallström var på väg att lämnabutiken säger dock innehavaren: ”Ja,vi har förstås en skruvtaler.”

Hallström trodde knappt sina ögonoch öron men köpte naturligtvistalern. Den fanns sedan under flera åri hans egen samling. Senare såldehan skruvtalern till en annan mynt-samlare, som i sin tur sålde den vidMyntgalleriets auktion 1994.

Vid Myntgalleriets auktion nr 21994 inköptes den av Sven Svens-sons stiftelse för numismatik. Stiftel-sen skänkte sedan skruvtalern tillKungl. Myntkabinettet den 17 junisamma år, där den ingår i samlingenmed inventarienummer 102 341.

Det finns flera skruvtalrar medporträttsidan av svenska riksdalrarpräglade för Gustav II Adolf. Dessaär ofta kombinerade med frånsidornapå riksdalrar från Augsburg. Detta ärden första och enda Kristina-skruvta-lern i Kungl. Myntkabinettets sam-ling. Skruvtalern är gjord av en avKristinas riksdalrar i silver från1641.

Det var i Innsbruck som drottningKristina den 3 november 1655 offent-ligen avlade sin katolska trosbekän-nelse. Kan det vara så att någon tillminne av denna händelse lät tillverkaskruvtalern? Den stora ”skruvtaler-staden” Augsburg ligger bara ca 15mil norr om Innsbruck. Det är natur-ligtvis fullt möjligt att skruvtalerntillverkats i Innsbruck men troligenär det silversmederna i Augsburgsom stått för hantverket.

Talern innehåller sex färglagdakopparstick med religiösa motiv: a)flykten till Egypten, b) omskärelsen,c) Jesus undervisar i templet, d) Jesuväg mot Golgata, e) nedtagningenfrån korset och f) gravsättningen. Dia-metern är 43 mm och vikten 12,51 g.

En klassificering av skruvtalernenligt Preßler är grupp 1 (med gravy-rer) och 3 (religiösa), och enligt

Clauss grupp IIIC (med inlagor avreligiös natur, från 1600-till börjanav 1700-talet).

I Kungl. Myntkabinettets samlingfinns nu tretton skruvtalrar.

Eva WiséhnLitteraturClauss, H.: Der Schraubtalet und seineGeschichte. Mitteilungen BayerischeNumismatische Gesellschaft XXXI. Pressler, E.: Schraubtaler und Steckme-daillen. Verborgene Kostbarkeiten. Stutt-gart 2000.Münzen in Brauch und Aberglauben.Katalog från Germanisches NationalMuseum i Nürnberg, Mainz am Rhein1982.

Skruvtaler med de sex pappersrundlarna med gravyrer över Kristi liv. Foto: Gabriel Hildebrand, KMK.Se även omslagsbilden i färg.

Lästips i SNT!Fornander, N-U.: ”Skruva upp mig”.SNT 1982:2 s. 38.Wiséhn, E.: Denna taler den skavandra. Skruvtalern. SNT 2001:2s. 28-36.— Medaljens insida. Skruvmedaljen.SNT 2001:4 s. 80-86.— Skruvmedaljens historia fortsätter.SNT 2004:5 s. 104-106.— Skruvdosans hemlighet. SNT2005:1 s. 18-19.Wiséhn, I.: Krigspropaganda i skruv-taler. SNT 1995:4 s. 109.

121SNT 5 • 2006

SNF:s nya hemsidaI början av året släppte Svenska Nu-mismatiska Föreningen (SNF) en nyhemsida med adressen: http://www.numismatik.se/.

Förutom ett nytt utseende så finnsdet en del nya saker som är värda attlyfta fram. Innan jag går in på dessavill jag kort berätta om historikenbakom föreningens webbsatsning.

Kjell Holmberg startade 1996SNF:s första hemsida. Under de föl-jande åren syntes en klar uppgång iantal medlemmar, inte minst i grup-pen utomlands boende. Detta är tillstor del på Internets förtjänst. År2003 fick hemsidan under DennisPetterssons ledning en egen domän,numismatik.se, samma som vi an-vänder idag.

På den nya startsidan finns ”Aktu-ellt” där de närmast förestående eve-nemangen ligger. Här finns också enbild av det senaste numret av SvenskNumismatisk Tidskrift (SNT) meden länk till det sökbara artikelregist-ret (se nedan). Vidare finns nu ocksåen separat programsida med förenin-gens program. SNF:s alla auktionerär listade på en egen sida och finnsdessutom i digitalt pdf-format från1995 (auktion nr 133) och framåt.

Under rubriken ”Om SNF” finnsuppdaterade listor över föreningensstyrelse, dess ordföranden genomåren, årsmöten och var de hållits, be-löningar (t.ex. medaljer och den för-gyllda medlemsnålen), fonder ochstipendier, medaljutgivning m.m.

SNT – som funnits i nedladdnings-bart pdf-format sedan nr 2003:5 –finns nu kompletterad med bilder påomslagen tillbaka till 1996. Helaartikelregistret för Myntkontakt/SNTfinns också sökbart från hemsidan.Serien Numismatiska Meddelanden,som ges ut av SNF, är också digitaltsökbar från hemsidan. I sökningenser man en liten bild av numret ellerboken så att man enklare kan hittaden i sin bokhylla. Även många avframsidorna på den övriga litteratursom föreningen säljer avbildas.

Ambitionen är att webbplatsenskall hållas uppdaterad, men ocksåutvecklas. Uppdateringen handlart.ex. om att lägga in nya artiklar iSNT-registret då ett nytt nummersläppts. Kommentarer kan skickastill mig via e-post till:webmaster@numismatik.se

Magnus Tagesson,webbmaster

SELINS MYNTHANDEL ABMynt sedlar medaljer

ordnar nålmärken

ÖppettiderVardagar 10.00 – 18.00Lördagar 10.00 – 14.00Regeringsgatan 6111 53 StockholmTel. 08-411 50 81 Fax. 08-411 52 23

LUNDS MYNTHANDELKÖPER och SÄLJER

BYTER och VÄRDERAR

MYNT och SEDLARTILLBEHÖR och LITTERATUR

GRATIS LAGERLISTA(uppge samlarområde)

Klostergatan 5, 222 22 LUNDTel och fax 046-14 43 69

e-post: siv-gunnar@swipnet.se

På SNF:s hemsida kan du …

… söka i SNT/Myntkontakt 1972-2006!… söka i Numismatiska Meddelanden 1874-… beställa litteratur till medlemspris… se framsidor av SNT tillbaka till 1996

www.numismatik.se

122 SNT 5 • 2006

Hjalmar Kinberg– en svensk storsamlareDe flesta svenska storsamlare av mynttorde vara väl kända liksom inne-hållet i deras samlingar, men dettaär inte fallet med Hjalmar Kinberg.Hans samlingar av mynt och medal-jer ägnades två auktioner i Amster-dam. Men så samlade han inte allspå svenskt material. Kanske är detdärför som han idag är tämligen bort-glömd. Inte ens J. O. Wedberg harmed några uppgifter om Kinberg i sinannars så innehållsrika klippsam-ling.Johan Gustaf Hjalmar Kinberg föd-des den 13 maj 1820 i Grönby soc-ken i dåvarande Malmöhus län. Fa-dern var kontraktsprost. HjalmarKinberg utbildade sig till läkare iLund och blev med. dr år 1850. Efterolika läkarförordnanden vid arménoch flottan samt tjänst vid danskaarmén i Slesvig fick han den efter-traktade tjänsten som uppbördsläka-re på korvetten ”Eugenie”. När ”Eu-genie” skulle ut på sin världsomseg-ling 1851-1853 fick Kinberg Veten-skapsakademiens uppdrag att görazoologiska insamlingar. Han lycka-des samla in en stor kollektion avframförallt lägre havsdjur och fåglar.Efter hemkomsten biträdde han vidden vetenskapliga bearbetningen. Kin-berg fick snart en rad olika tjänster:prosektor och anatomie adjunkt vidKarolinska institutet 1853; professori patologi och terapi 1859; professori anatomi och fysiologi vid Vete-rinärinrättningen i Stockholm 1868.Han avgick från professuren 1888och avled i Stockholm 29 augusti1908.

Hjalmar Kinberg var känd som iv-rig boksamlare och hans böcker fyll-de tidvis en stor del av familjens bo-stad. Vid sidan av böcker samladehan också på mynt och medaljer.

Den 6 juni 1910 (och under föl-jande dagar) såldes hos J. Schulman iAmsterdam den första delen av Hjal-mar Kinbergs myntsamling. På dengröna katalogen står följande: Col-lection Numismatique de feu Mr. J.G. HJALMAR KINBERG, Dr. Phil. etMéd. Prof. Em. Décédé à Stockholm.1re PARTIE. COLLECTION UNI-VERSELLE DE MONNAIES. Kata-logen upptar sammanlagt 3 119 num-mer. Som sig bör inleds den med ca640 antika mynt. Både de grekiskamynten och romerska republikensmynt imponerar. En stor avdelninginnehåller mynt från tyska småstater(både medeltid och senare tid), Ös-terrike-Ungern, Danmark-Norge samt

Slesvig-Holstein, Spanien, Frankri-ke, Nederländerna, italienska små-stater, Ryssland och Baltikum m.m.Den utomeuropeiska avdelningen varockså mycket rik: Indien, de ostin-diska kompanierna, Siam, Kina, Ko-rea, Japan, Afrika, Nord- och Syd-amerika och Oceanien. Kort sagt enuniversalsamling med goda exem-plar från alla tider. Som exempel påmynt som ingick kan nämnas endansk Frederik III:s dubbeltaler från1649 i strålande kvalitet; Böhmen,Ferdinand III, ¼ taler 1643; Hildes-heim, Hartbert, pfennig 1199-1215;Ryssland, Nikolaus I, 12 rubel 1833,

platina samt 3 rubel 1828 i sammametall; Ferrara, Ercole I, 1471-1505,testone etc.

Den andra delen av samlingen sål-des med början 1 juli 1910. Inne-hållet beskrevs på katalogens fram-sida: COLLECTION DE MÉDAIL-LES ET JETONS. Här såldes num-ren 3120 till 3959. Det rörde sig ihuvudsak om europeiska medaljerfrån 1400-talet till slutet av 1800-ta-let. Det mesta i hög kvalitet.

Man kan naturligtvis undra övervarför Hjalmar Kinberg inte samla-de på svenska mynt och medaljer.Kanske var det för enkelt. Det kanockså misstänkas vara så att sam-lingen såldes genom Schulman iAmsterdam på grund av att mångamynt och medaljer i Kinbergs sam-ling ursprungligen kommit från den-na välkända firma. Ian Wiséhn

De två auktionskatalogerna frånSchulman över Hjalmar Kinbergs mynt-

och medaljsamling.

Veterinärprofessorn och storsamlarenHjalmar Kinberg (1820-1908).

Reprofoto.

Falskmyntning iSexdregaI Sexdrega socken i Västergötlandhäktades år 1850 drängen SvenningMagnusson för spridning av falskasilvermynt. Förfalskningarna hadegjorts i tenn och sedan lagts i sön-derstött krita för att hålla dem blanka.

Detta blev en av tio fällande domarför myntförfalskning under detta år.Ytterligare tio brott samma år gälldeutprångling och förfalskning av stat-liga sedlar och privatbanksedlar, tvårespektive åtta mål. Alla bedragarevar män, sju av dem tillhörde allmo-gen och tretton personer benämnssom ”övriga” i Ernst Nathorst-Böösavhandling Hela världens tjuv (1973).

Falskt silfvermynt.Drängen Svenning Magnusson, i tjensthos prosten Lindberg i Sexdräga iBorås, blev d. 10 dennes der häktad förutprångling af falskt silfvermynt. Haninnehade, utom åtskillig falskt silfver-mynt, äfven en falsk Örebro-sedel å 10rdr bko. Vid visitationen i hans hemvist iSexdräga påträffades i en byrålådaomkring 28 rdr bko falskt silfvermynt,nedlagdt i sönderstött krita, för att bibe-hålla myntet blankt. Til utseende harmyntet, bestående af 1/4 och 1/8 riks-daler, någorlunda likhet med verkligt sil-fvermynt, ehuru det är tillverkadt aftenn. Svenning Magnusson förmodaslikväl icke vara sjelfva fabrikanten, utanendast utprånglare.

Uppgiften är hämtad ur Wedbergsklippsamling II (1850) s. 257.

MGL

123SNT 5 • 2006

Konstnärsklubbensmedalj från 1956För femtio år sedan fick Tore Strind-berg uppdraget att gravera Konst-närsklubbens medalj till dess 100-årsjubileum. Klubben hade nämli-gen bildats i Stockholm 1856 ochden hade som syfte att verka för sam-förstånd bland konstens manliga ut-övare. Klubben har i år 150-årsjubi-leum.

J. Chr. Boklund var länge denfrämste ledaren för klubben. Genomkonstlotterier m.m. insamlades me-del till uppförande av en byggnad tillklubben. Resultatet blev ett av Stock-holms vackraste hus – Konstnärshu-set på Smålandsgatan 7, alldelesbredvid Norrmalmstorg. Huset rita-des av L. Peterson. Sedan 1889 harKonstnärsklubben haft sina mötenoch måltider i huset (väl arrangeradeoch smakliga kan notisförfattaren in-tyga). Dessutom arrangeras här fleraårliga konstutställningar.

Den medalj som Strindberg utförtvisar på åtsidan klubbens monogram,två K som ställts mot varandra. Där-under finns texten: KONSTNÄRS- /KLUBBEN / 100 ÅR / 1956. På från-

sidan sitter tre damer och de symbo-liserar konstens musor som i sinahänder håller symboler för det somomskriften i sin text anger: ARKI-TEKTUR. MÅLERI o GRAFIK.SKULPTUR.

Skulptören och medaljgravörenTore Strindberg (1882-1968) var sontill en kusin till August Strindberg.Som elev till Adolf Lindberg utbil-dade sig Tore Strindberg till medalj-gravör vid Myntverket under åren1898 -1902. Därefter blev det ut-bildning vid Konstakademien 1902-1907.

Tore Strindberg gjorde en lång radkonstverk – ofta offentliga skulptu-rer. Bland hans många medaljer kant.ex. nämnas de över Selma Lagerlöf(1940), prinsessan Ingeborg (1940),Anna Retzius (1921) och RichardAndersson (1911). Strindberg gjordeockså Städernas Allmänna Brand-stodsbolags förtjänstmedalj (1937)och jubileumsmedaljen över Pierrede Coubertin samt Olympiska Spe-len (1944).

Tore Strindberg behöll troget kon-takten med firman Sporrong & Co.De första arbetena för detta företaggjorde han på 1910-talet och de sistapå 1960-talet. IW

Konstnärsklubbens 100-årsmedalj från1956. Medaljen graverades av Tore

Strindberg och präglades hos Sporrong& Co. Foto: Gabriel Hildebrand, KMK.

124 SNT 5 • 2006

År 1898 firade Svenska Numisma-tiska Föreningen sitt 25-årsjubileum.Detta gjorde man i HenrykBukowskis lokaler på Arsenalsga-tan 2 D fredagen den 29 april. Fig.1. Vid årsmötet återvaldes överbibli-otekarien greve Carl Snoilsky somordförande. Dessutom återvaldesjusti-tierådet Wedberg, dr AstleyLevin och kamreraren B. E. Hyckert.Efter ingenjören Westerlund somavlidit, valdes kamrer Hjelm. Tillrevisorer valdes överstelöjtnantenStåhl och mynthandlaren DanielHolmberg (se annonsen fig. 5) samttill suppleant byggmästaren Nilsson.

Ordföranden tillkännagav, att ko-nungen Oscar II antagit erbjudandetatt vara föreningens hedersledamotsamt att Hans Majestät även motta-git den medalj som föreningen låtitprägla till minnet av konungens 25-årsjubileum. Fig. 2. Ett stort antalmedlemmar deltog i mötet.

Under årsmötet passade Bukowskipå att visa tredje delen av Oldenburgsmyntsamling som skulle säljas den 3maj och följande dagar. Annonser itidningarna berättade att alla intres-serade köpare först måste anmäla sinankomst i förväg. Fig. 3. Till auktio-nen kom myntsamlare från hela Sve-rige. På plats i Bukowskis lokalerfanns tidigt dr Wennerberg från Na-tionalmuseet i Helsingfors. Dr Merz-bacher hade kommit från Münchenoch L. E. Bruun kom från Köpen-hamn. Riksantikvarien Hans Hil-debrand sysselsatte sig under fleradagar med att noggrant granska detstora antal mynt som behövdes tillKungl. Myntkabinettet. Till auktio-nen hade man låtit trycka en fin kata-log i den ovanligt stora upplagan av1 000 exemplar.

Det låter sig inte göra att här räk-na upp alla resultat från auktionen,men kanske kan en del exempel från

drottning Kristinas regering vara avintresse (se också fig. 4):

Dukat slagen i Stettin 1632, 215kr; riksdaler, Weimar 1631, 650 kr;riksdaler 1647, 266 kr; ½ riksdaler,1641, 120 kr; dito 1646, 151 kr; ¼riksdaler, 1642, 181 kr; 8 mark,1649, 270 kr; 4 mark, 1649, 102 kr;2-mark, 1648, 102 kr; mark, 1646,116 kr; 1 öre 1638, koppar, praktex-emplar, 62 kr; 1 öre, 1645, koppar, 65kr; 5-dukat, Riga 1645, 756 kr; 3-dukat, Riga 1643, 515 kr; 2-dukat,Riga 1646, 240 kr; dukat, Riga 1644,351 kr; dukat, Riga 1646, 340 kr; rik-sdaler, Riga 1643, 100 kr; 2-dukat,Livland 1646, 121 kr; dukat 1646,151 kr; riksdaler, 1645, 182 kr; ½riksdaler, 1645, 240 kr; ½ riksdaler,1645, 300 kr; ½ riksdaler, 1648, 403kr; dukat, Reval 1650, 185 kr; riks-daler 1652, 710 kr; riksdaler, Wis-mar 1635, 1640, 1641 och 1645, 201kr st.; 5-dukat, Bremen och Verden1650, 1100 kr; 2-skilling 1650, 101kr; dukat, Pommern 1641, 115 kr;dukat, Pommern 1646, 109 kr; riks-daler, Pommern 1644, 305 kr och ½riksdaler, Pommern 1640, 435 kr.

Överståthållareämbetet ingrep motpollettförsäljningen i Mariahissen se-dan polisen kontaktat styrelsen förMariahissen om ett missförhållandesom de upptäckt. De ville upphävaden av bolagets direktör givna or-dern, att hisskorgarnes konduktörerskola sälja poletter till trafikanter,som ej färdas å färjorna. Man sa attkonduktörerna för vinnande af fulltrygghet böra endast sköta hisskor-garne.

En tidningsnotis berättade om envedhuggare i Belgien som i skogenvid Coutrières var sysselsatt med attfälla ett gammalt träd, påträffade enkista som innehöll tusentals guld-mynt från Ludvig XIII:s och LudvigXIV:s tid. I denna trakt stod år 1674slaget vid Seneffe mellan prinsen avCondé och Wilhelm av Oranien. Tid-ningen förmodade att den funna skat-ten varit en regementskassa som un-dangömts före eller efter slaget.

Vid Konstakademiens högtidsdagerinrade preses friherren Nordenfalkom den stora förlusten som akade-mien lidit genom mynt- och medalj-gravören Lea Ahlborns bortgångåret innan. Han sade bl.a. att hon imedaljgravörkonsten brutit en nyväg för qvinnans verksamhet.

Riksbanken gav ut nya 100-kro-norssedlar som hade samma utseen-de som 5-, 10-, 50- och 1000-kro-norssedlar. Vissa tidningar uttryck-te farhågor om att hundralapparnaskulle kunna förväxlas med sedelnpå 1 000 kronor.

Numismatiskahändelser i Sverige ochutlandet 1898 såsompressen speglade dem

Jag satt och bläddrade i justitierådet J. O.Wedbergs klippsamling (ATA, men depo-nerad i Kungl. Myntkabinettet) för året1898 och fascinerades ännu en gång avde många spännande artiklarna, notisernaoch annonserna. Det har visserligen nugått 105 år sedan dessa klipp var aktuella,men innehållet intresserar mig och säkertgäller detta även andra som får läsa omnumismatiska händelser under slutet av1800-talet.

Fig. 5.

Fig. 4.

Fig. 3.

Fig. 2.

Fig. 1.

125SNT 5 • 2006

I närheten av den pommerska bynSoldin hade man funnit ett mycketstort myntfynd, bestående av intemindre än 20 000 pommerska,polska, brandenburgska, mecklen-burgska och schlesiska silvermyntfrån 1300-talet.

Poliskåren i Stockholm fick underåret nya tjänstetecken. Fig. 6. Des-sa, som levererades av Militärekiper-ingsaktiebolaget (MEA), är åttkan-tiga och hade på åtsidan Överståthål-lareämbetets vapen i upphöjd prägelmed kunglig krona. På frånsidanfinns texten STOCKHOLMS POLISsamt ett nummer i nedsänkt stans-ning. De nya tecknen var omkring entredjedel mindre än de tidigare brick-orna. Polismärkena utdelades till deolika distrikten. Endast åtta, högsttio, överlämnades till poliskommis-sarierna vid respektive distrikt. Des-

sa skulle bestämma vilka polismänsom skulle få bära märkena. De van-liga patrullerande poliskonstaplarnafick inte några märken.

En mystisk person uppträdde påNorrmalm och uppgav sig falskeli-gen vara detektiv. Han visade en äktapolisbricka, men av det slag som kas-serades den 1 november 1898, då nyabrickor började användas. Detektivapolisen var naturligtvis nyfiken att fåveta vem den falske detektiven var.

Fröken Gerda Ahlborn överläm-nade till Nordiska museet stora delarav Lea Ahlborns artistiska kvarlåten-skap. Förutom hennes egna arbets-verktyg, skänktes också medaljgra-vören Johann Carl Hedlingers ori-ginalpuns från 1728 över NikodemusTessin d.y.

Den 19 oktober såldes i Bukow-skis lokal genom Bokauktionskam-maren, en konstsamling som tillhörtLea Ahlborn samt kontorschefenOldenburgs dupletter. Bland de såldadupletterna kan nämnas följande för-säljningsresultat: Erik XIV, 3-mark1562, 71 kr; Johan III, 3-mark 1590,57 kr; interregnum, riksdaler 1598,125 kr; hertig Johan af Östergöt-land, riksdaler 1617, 158 kr; Karl XI,8-daler 1660, 2 010 kr (den högstasumma som dittills något plåtmyntbetingat); Karl XI, 3-daler 1674, 930kr och Gustav II Adolf, Elbing, riks-daler 1628, 106 kr. På auktionenkunde man även köpa Lea Ahlbornsstaffli.

Japan införde guldmyntfot 1 au-gusti 1898. Då upphörde det japan-ska yen-myntet i silver att vara lag-ligt betalningsmedel. Sedan man år1871 började prägla detta mynt, hademan sammanlagt producerat över 162miljoner exemplar. Den 31 juli varendast omkring 136 miljoner myntinlösta. De återstående 26 miljonermynten upphörde att gälla. Man an-tog att största delen av dem fanns ide kinesiska provinserna Manchu-riet, Liaotung och Shantung, dit Ja-pan under kriget mot Kina sänt storasummor pengar till soldaternas avlö-ning m.m.

En tidning berättade att Nederlän-dernas artonåriga drottning Wilhel-mina låtit förstöra en hel upplagafrimärken sedan hon upptäckt atthennes porträtt på dem var allt annatän förskönat. Håret var, enligt hennesmening, för hårt struket bakom örat.Tidningen fortsatte med att berättaom ett liknande fall i Frankrike år1853. Då hade man präglat de förs-ta silvermynten med Napoleon III:sbild. Präglingen hade redan börjat,då kejsaren fann en hårlock vara fel-aktigt placerad. Han befallde därför

att mynten skulle ändras och präglaspå nytt.

Myntsamlaren Carl Johan Nord-quist avled den 2 december 1898.Fig. 7. Han var född den 26 septem-ber 1828 och hade varit kronoläns-man i Danderyds skeppslag. Hanssvenska myntsamling såldes hos Bu-kowski. Samlingen omfattade en rik-haltig och vald samling av svenskaoch utländska mynt i guld, silver ochkoppar, plåtmynt och svenska sedlar.Nordquist hade år 1896 inköpt lek-torn R. W. Hartmanns stora och dyr-bara samling av kopparmynt. Densvenska avdelningen (omkring 4 000nummer) på auktionen avslutadesmed ca 100 sällsynta rara plåtmynt,pollettsamling och svenska medaljer.Hela samlingen såldes under tre da-gar hos Bukowski för nära 29 000 kr.

Under rubriken Nytt, originellt,instruktivt såldes en minnesmedaljmed anledning av konung Oscar II:s70-årsdag den 21 januari 1899. Denär graverad av professor Adolf Lind-berg och upptar förutom kungensbild också uppgifter på de viktigasteregeringshandlingarna samt 24 dataur kungens levnad. Medaljen i silverkostade 15 kr, i brons 4 kr och i bri-tanniametall 1 kr 50 öre. Den såldeshos alla välsorterade bok- och pap-pershandlare, cigarraffärer och tid-ningskontor samt hos Tenn- & Me-tallförädlings AB på Agnegatan 10,Stockholm.

Detta år fyllde kronan 25 år. Mynt-lagen av 1873 bestämde nämligen,att den nya myntfoten skulle gällafrån den 1 januari 1875.

Ian Wiséhn

Fig. 7.

Fig. 6.

Göteborgs NumismatiskaFörenings medalj-studiecirkel ht 2006Måndagar kl. 18.30 i klubblokalenJungmansgatan 57-61. Kaffe serverasi en paus.

25 september: Karl Axel Olsson:Reversernas symbolik i Denons Na-poleonserie. Bengt Holmén ger his-toriska bakgrundsglimtar.

23 oktober: Britta Ekre: All barock ärej barockt! Medtag gärna egna me-daljer.

27 november: Birgit Hahne Eriksson:Tyska medaljer.

29 januari 2007: Kerstin Staberg:Albert Schweitzer.

Närmare upplysningar lämnas avBengt Holmén: tel. 031-53 07 76.

126 SNT 5 • 2006

KVHAA:s förtjänst-medalj i guld till BritaMalmer och Mats P.MalmerEtt av Kungl. Vitterhetsakademienssyften är att stödja humanistisk-sam-hällsvetenskaplig forskning. Årligendelar Akademien ut priser och belö-ningar inom det humanistiska ochsamhällsvetenskapliga verksamhets-fältet för att uppmärksamma ochstödja förtjänstfulla insatser.

Vid Akademiens årshögtid den 20mars 2006 i Riddarhussalen tilldela-des professor emerita Brita MalmerAkademiens förtjänstmedalj i guldför banbrytande insatser inom svensknumismatik. Vid samma tillfälle till-delades professor emeritus Mats P.Malmer Akademiens förtjänstmedalji guld för betydelsefullt och interna-tionellt uppmärksammat teoretisktoch metodiskt arbete inom svenskarkeologi, särskilt stenåldersforsk-ning.

Medaljbeskrivning (hämtad ur Ras-musson & Lagerqvist 1992, s. 53):

Åtsida: GUSTAF VI ADOLF upp-till medsols längs kanten: HUMANIS-TISKA VETENSKAPERS FRÄM-JARE nedtill motsols längs kanten.Konungens halsbild, höger sida; tillhöger konstnärssignaturen G / SL mednedsänkta bokstäver.

Frånsida: KUNGL. / VITT. HIST.O. / ANT. AKAD. I mitten tre la-gerkransar. Nederst FÖR BERÖM-VÄRD / GÄRNING.

33 mm (8:e storleken). Modelle-rad 1966-1967 av Gunvor SvenssonLundkvist. Präglad mars 1967 ochvid senare tillfällen av AB Sporrong(Norrtälje), som förvarar stamparna.

I numismatiska kretsar kan det förövrigt vara av intresse att nämna attf. bankokommissarien, fil. dr TorgnyLindgren (1905-1984), år 1974 till-delades Akademiens förtjänstmedalji guld för hans insatser inom numis-matiken samt omsorger om Vadstenanunnekloster. Lindgren invaldes somkorresponderande ledamot av Aka-demien år 1953. Frédéric Elfver

LitteraturRasmusson, N-L.: Medaljer och jetonerslagna av Kungl. Vitterhetsakademien ochKungl. Vitterhets Historie och AntikvitetsAkademien 1753-1986. Text och notappa-rat reviderade med komplettering för åren1953-1991 av Lars O. Lagerqvist. Stock-holm 1992.

Personalia

Kungl. Vitterhetsakademiens förtjänstmedalj i guld, instiftad 1967.Herrmonterat exemplar i Kungl. Myntkabinettets samlingar.

Foto: Gabriel Hildebrand, KMK.

Brita Malmer mottager KVHAA:s förtjänstmedaljav kronprinsessan Victoria den 20 mars 2006. Foto: Mikael Röhr.

Bli medlem iSVENSKA

NUMISMATISKAFÖRENINGEN

Årsavgiften är 250 kr, juniorer (under 20 år) 125 kr.Som medlem får Du SNT automatiskt.Du kan också enbart prenumerera på tidningen.Det kostar endast 200:– för åtta nr per år.

127SNT 5 • 2006

En jubilerandeordbok och ett minnes-myntDet är inte bara Sverige som kom-mer ut med minnesmynt i en långrad. Många andra länder ser sammautveckling. Men man kan göra det påolika sätt.

Royal Mint har utgivit ett flertaljubileumsmynt under de senasteåren. Det trevliga är att det oftasthandlar om reguljära mynt, t.ex. 2pund och 50 pence, som får en storupplaga och sprids bland befolk-ningen. På 50 pence-mynten har manbl.a. firat 150-årsminnet av de all-männa biblioteken och sportpresta-tionen att springa 1 mile på 4 minu-ter. En hel befolkning kan ta del avolika jubileer och andra minnesvärdahändelser i den brittiska historien.

Till 250-årsminnet av att SamuelJohnsons, Dr Johnson, A Dictionaryof the English Language, publicera-des 1755 lät Royal Mint ge ut ett 50-pencemynt. Myntet är “legal tender”d.v.s. ett giltigt, reguljärt mynt. Myn-tets åtsida visar, liksom övriga 50-pencemynt, drottning Elisabet II:sporträtt utfört Ian Rank-Broadley.Frånsidan har en design som utgårfrån Johnsons lexikon utfört av TomPhillips. Man har lämpligt nog valtatt fokusera på orden femtio ochpence.

Samuel Johnson föddes i Lichfield1709. Han utbildade sig till journalistoch arbetade som sådan i Birming-ham och London. Behovet av ettstandardverk för det engelska språkethade länge varit stort. Bokförläg-garna Robert Dodslet och ThomasLongman kontrakterade Johnson föratt under tre år arbeta med en ordbok.Johnson påbörjade sitt arbete medordboken 1746.

Ordboken prisades högt av all-mänheten och har haft stor betydelseför det skrivna språket. Trots dettavar publiceringen ingen lukrativ his-toria för Johnson. Eftersom arbetetdrog ut på tiden fick han själv be-kosta flera års arbete och drogs sedanunder många år med stora ekono-miska problem.

Det tog nio år att färdigställaboken som innehåller 40.000 ord.Johnson illustrerade innebörden avvissa ord genom att citera kända för-fattare som t.ex. Shakespeare. Detfinns över 100.000 citat i boken.Många gånger förklarar han ord på

ett humoristiskt sätt t.ex.: ”OATS: agrain which in England is generallygiven to horses, but in Scotland sup-ports the people” (HAVRE: sädes-slag som i England ges till hästarmen i Skottland försörjer folket).

År 1762 belönades Johnson avGeorg III med en pension. Han dog1774 och begravdes i WestminsterAbbey.

Myntet har också präglats i 22karats guld i en upplaga på 1 000mynt. Myntet finns att köpa för £275från Royal Mint i London.

Eva WiséhnInternet www.24carat.co.uk/2005fiftypences.html(22 mars 2006).

Enda reguljära myntet2006?När detta skrives (sommaren 2006)tillverkar Myntverket AB i Eskils-tuna 50-öringar, och de bär som förs-ta mynt den nye riksbankschefenstvå initialer (S I för Stefan Ingves),som vi berättat om i ett tidigare num-mer (SNT 2006:1 s. 20). Det framgårav bilden här invid.

Bortsett från ett planerat jubile-umsmynt (ännu ej beställt) ser det utsom om denna 50-öring blir det endasvenska myntet i år. I varje fall anserRiksbanken att lagren av de andrareguljära valörerna är tillräckliga.Alltså inget årsset 2006!

På grund av telefonförfrågningarkan meddelas, att H M Konungenundanbett sig ännu ett minnesmynteller -medalj till sin 60-årsdag i vå-ras.

LLt

Strandbergs Mynt&

Aktiesamlaren ABköper och säljer

Mynt, sedlar, ordnar, medaljer, aktiebreväldre handlingar m.m.

charta sigillata, fornsaker m.m.

Se vår hemsidawww.aktiesamlaren-bjb.se

Arsenalsgatan 6, Box 7377, 103 91 StockholmTel: 08-611 01 10, Fax: 08-611 32 95

Nya mynt

Storbritannien. 50 pence 2005.Foto: Gabriel Hildebrand.

Årets 50-öring samt en förstoringav riksbankschefens märke.Foto: Gabriel Hildebrand.

Uppdateringav föreningens med-lemsregisterFöreningen håller på med en uppda-tering av sitt medlemsregister. Med-lemsregistret lagras digitalt. Det skallframhållas att registret enbart är förinternt bruk. Registret kommer ej attsäljas till någon utomstående aktör.Vid eventuella frågor, vänligen kon-takta föreningens kansli.

128 SNT 5 • 2006

HB MYNT & MEDALJERSveavägen 96

Box 19507S-104 32 Stockholm 19

T- Rådmansgatan (uppgång Handelshögskolan)

☎☎ + fax 08-673 34 23

Svenska och utländska mynt, sedlar och ordnar,militaria och nålmärken, medaljer

Öppet: vard. 11-17, fred. 11-15, lörd. 11-14

MYNT- &FRIMÄRKSTILLBEHÖR

till lågpris

HF FRIMÄRKENTrålvägen 6, 434 92 Vallda

Tel. 0300 - 281 25, Fax 282 25www.hffrimarken.com •• info@hffrimarken.com

Nytt om böcker – recensioner

ETT SYMPOSIUM HÖLLS i S:t Peters-burg i Ryssland den 21-25 oktober 2003.Platsen för sammankomsten var det histo-riska slottet Znamenka, som tsar NikolasI förvärvat till sin gemål, tsarinnan Alex-andra, år 1835.

Ämnet för symposiet var de störrenumismatiska samlingarna i städernakring Östersjön, deras innehåll och histo-ria. Femton personer deltog i symposiet.Denna bok, som kom ut förra året, inne-håller de tryckta föreläsningarna.

Från Köpenhamn deltog Jørgen SteenJensen, som berättar om Den Kgl. Mønt-og Medaillesamling, men skriver ocksåförordet i boken. Tuukka Talvio från Hel-singfors skriver om numismatik i norraEuropa. Ian Wiséhns och Lars O. Lager-qvists föreläsningar behandlade Kungl.Myntkabinettet i Stockholm respektive C.G. Tessin och Lovisa Ulrika som samlare.Harald Nilsson skriver om Uppsala uni-versitets myntkabinetts samlingar.

Övriga föreläsare var Jurij Djukov frånEremitaget i S:t Petersburg, V. M. Potin,Catherina Lepechina och Vitaly Kalininockså från Eremitaget, liksom EugeniaSchukina som skriver om svenska medal-jer i Eremitaget, samt Peter Gajdukov,chef för Historiska avdelningen vid theRussian Humanitarian Scientific Founda-tion, och slutligen Vladimir Stolba frånuniversitetet i Aarhus.

Boken är skriven på engelska med rysksammanfattning. MGL

Jensen, J. S., Smekalova, T. N.: Thegreat numismatic collections on theBaltic. From coin collections of thesovereigns to national research in-stitutions. 188 s., varav 40 s. bilder.S:t Petersburg 2005. ISBN 5-7422-0972-X. Distribueras av: Den Kgl.Mønt- og Medaillesamling. National-museet, Frederiksholms kanal 12,DK-1220 Köpenhamn K. Pris 150Dkr + porto och moms.

ATT INVESTERA I GULD har aldrig till-talat svenskarna på samma sätt som t.ex.fransmän. Författaren till denna bok, an-ställd vid Handelsbankens Capital Marketsvid huvudkontoret i Stockholm, anser attman skall se det som ett komplement tillvärdepapperen – aktier och obligationer –i sin portfölj. Han skriver: ”Guld är speci-ellt eftersom det är den enda finansiellatillgången som inte samtidigt är någonannans skuld”.

I dagarna är guld åter dyrt, i varje fall närdetta skrives (maj 2006), medan börsvär-dena sjunker. Äldre och medelålders läsareminns nog hur det var omkring 1980. Menförfattaren och många med honom menar,att den genomsnittliga värdestegringen påguld, 3% om året eller så, gör att man börta med den ädla metallen i beräkningen närman placerar sina pengar, inte minst nu närvi sedan år 2000 inte betalar moms (en all-män EU-regel).

Givetvis får man ingen annan avkast-ning av guldet än värdestegringen. Förf.går noga igenom för- och nackdelar. Pås. 85ff tar han upp bullionmynt som Kru-gerrand (1 uns guld), Gold Eagle om 50dollar o.s.v. samt vad han kallar ”Histo-riska guldmynt”, dock inte äldre än 1800-talet. Bilderna hade kunnat vara bättre.Guldtackor finns ju åtskilliga, han visarexempel från Boliden, PAMP och CréditSuisse. Man kan också skaffa sig s.k.guldwarrants, så slipper man oroa sig förinbrott. Eller köpa aktier i guldgruvor.

En nyttig bok som rekommenderas förläsning, även om antalet guldspararekanske bara ökar marginellt kan det gealla en tankeställare.

LLt

Torbjörn Iwarson: Guld som in-vestering. Academia Adacta, Lund2006. ISBN 91-89300-14-9. 120 s,inb.

129SNT 5 • 2006

Ryska droppar är den första bok där manpå ett skandinaviskt språk introducerarden ryska medeltidsmyntningen. Denbjuder på historiska tillbakablickar, engrundlig genomgång av myntningen un-der perioden 1350-1700, präglingsteknik,myntningen under den svenska ockupa-tionen av Novgorod, novodeler och för-falskningar, ryska droppar i Kungl. Mynt-kabinettets systematiska samling m.m.

Boken rekommenderas till alla som ärintresserade av medeltidsmynt och rysk/nordeuropeisk historia.

Ryska droppar kan köpas i Kungl.Myntkabinettets butik.

För vidare information och beställ-ning (ev. porto tillkommer), vänligen ring08-5195 5304. FW

Spelknep meddubbelsidigt mynt”Kronvägg” är ett penningspel somhar nästan 250 år på nacken. Redan1765 finns leken belagd och den haralltså ingenting med myntet krona attgöra. Spelet gick nämligen ut på attman skulle gissa vilken sida av myn-tet, krona eller klave, som hamnadeuppåt efter att man kastat ett myntmot väggen och det sedan studsatned på marken.

I J. O. Wedbergs klippsamling finnsen notis från 1848, där det berättas omnågra ”industririddare” (gammalt ordför bedragare) som lurat till sig pen-ningvinster i spelet kronvägg. Särskiltdrängen Lars Nilsson blev ansatt, dåhan vunnit några riksdaler på sitt fusk.Små belopp kan det tyckas, men rättska vara rätt. När bedrägeriet upp-täcktes blev bedragarna polisanmäl-da. Eskilstuna Allehanda berättar hurdet gick till:

Ett nytt spelknep har af några industri-riddare blifvit härstädes begagnadt, vidutöfvandet af ett spel med benämning”kronvägg”, dertill slantar begagnas, hvil-ka under spelet kastas i höjden och giss-ning derunder af den kastande sker åantingen ”krona” eller ”klafve”.

För att alltid vara säker på sin sak,hafva till kastningen begagnade slantarblifvit skurna i tu och sedan ihoplöddasålunda, att samma slantar erhållit likaprägel å ömse sidor, och, utbytta emot deaf motspelarne utsatte mynt, försäkratden kastande, som derjemte tillkommiträttighet att gissa, om beständig vinst.

Rättegång härom förevar nyligen, der-vid en hos Handlanden Moback i tjenstvarande Dräng vid namn Lars Nilssonisynnerhet blef ansatt. Han lärer på spe-let hafva vunnit några Riksdaler i kop-parslantar.

Mer om kronväggskastning finns attläsa i SNT 2000:1 s. 18-19 och 2004:4s. 84. MGL

Var trycktespapperspolletterna? Papperspolletter av olika slag använ-des i hela landet och under olikatider. Utgivare kunde vara en lokalfattigvårdsinrättning, Stora Koppar-bergs Bergslag eller ett badhus iNorrköping. Vissa polletter är myc-ket fint framställda (som t.ex. de frånStockholms Spinnhus) med vackerttryck, medan andra är enkla och oan-senliga (som t.ex. barberarpolletter-na från Stockholm). Helt klart finnsdet en koppling mellan utseendet ochtillgången till ett tryckeri.

Vid slutet av 1800-talet och börjanav 1900-talet fanns det betydligt flertryckerier i landet än vad som finnsidag. Nästan varje stad hade en egendagstidning som trycktes lokalt. Oftafanns där också ett eller till och medflera tryckerier som kunde ta framinbjudningskort, broschyrer och and-ra småskrifter, reklamblad, visitkortoch matsedlar m.m.

Vid början av 1900-talet fanns detäven några svenska tryckerier somspecialiserade sig på tillverkningenav olika typer av biljetter och andrasmåtryck. Ett sådant företag var Ak-tiebolaget Sydsvenska Biljettrycke-riet i Landskrona som hade bildats1906 av G. A. Lindblom. Han hadelärt sig konsten att trycka biljetter iDarmstadt i Tyskland hos den väl-kända firman Georg Goebel A. G.Detta tyska företag hade levereratbiljettryckningsmaskiner över helavärlden (dock inte till USA som an-vände sig av ett helt annat system).Lindblom köpte två maskiner somhan transporterade hem till Sverige.

Den första större kunden kom näs-tan omedelbart. Det var Malmö stadsspårvägar som just då lade om sinspårvägstrafik från hästar till eldrift.Spårvägsbolaget hade tidigare inköptsina biljetter från Danmark. Underförsta världskriget sålde AB Syd-svenska Biljettryckeriet (SBT) pap-persfönsterremsor i rullar. En annanprodukt var gummerat papper somt.ex. användes vid flasketikettering.Man tog också fram en klisterremsasom hade det franska namnet PapierGommé Transparent. En till synesobetydlig nyttighet var uppnåladefestmärken samt rullar för pappersom användes i kassa- och räknema-skiner.

En och annan användbar pappers-pollett tillverkades också, nämligenlunch- och middagskuponger. Ordet”pollett” fanns ofta utskrivet. Mesttrycktes emellertid olika typer av bil-jetter. Deras mest spännande order

Nyutkommen bok frånKungl. Myntkabinettet!

Per Larson: Ryska droppar. Denryska myntningen 1350-1700. Om-fång: 110 sidor, rikligt illustrerad isv/vitt. Pris: 100 kr.

Historiska mynthittades i KinaNär de kinesiska arbetarna rev uppen tegelvägg i en gammal byggnad iShaanzi-provinsen blev de förvånade:där låg ett ton mynt präglade för 900-1000 år sedan. Det är oklart hur dehamnade där, och ingen ägare haranmält sig, säger de forskare somkopplades in på fyndet enligt nyhets-byrån Nya Kina.

Ur Nya Lidköpings-Tidningen12 april 2006

Pressklipp

SVENSKA NUMISMATISKAFÖRENINGENS

MEDLEMSNÅLkan rekvireras från kansliet!

Pris: 35 kr + porto

kom 1912. Då fick SBT en order frånKina på många miljoner biljettäm-nen. Något senare ville även Turkietköpa sådana. I Kina och Turkietfanns redan installerade maskiner förbiljettryckning, men däremot ingaskärmaskiner.

Här hemma klarade dock StatensJärnvägar sina behov av biljetter ge-nom egen biljettapparatur. IW

KällaLindblom, G. A., Aktiebolaget Sydsven-ska Biljettryckeriet 1906 -1946. Lands-krona 1946.

130 SNT 5 • 2006

MYNTAUKTIONSöndagen 26 november 2006 på Kungliga Myntkabinettet

Slottsbacken 6, Stockholm med start kl. 12.00

Vi kommer att försälja en svensk myntsamling från Olof Skötkonung till modern tid

med tonvikten lagd på Vasaperioden samt ett antal svenska besittningsmynt.

Auktionen avslutas med en trevlig samling kastmynt.

NORDLINDS MYNTHANDEL ABKarlavägen 46, Box 5132, 102 43 Stockholm

Tel. 08/662 62 61, fax 08/661 62 13, info@nordlindsmynt.se

Auktionskatalog med avbildningar i färg erhålls enklast genom insättande

av 150:– på vårt Plusgirokonto 25 42 99-1 och beräknas utkomma 1 november.

Katalogen kommer att finnas utlagd på www.nordlindsmynt.se.

Visning kommer att äga rum veckan innan auktionen i våra lokaler och även under

Myntets Dag på KMK lördagen 25 november eller efter överenskommelse.

131SNT 5 • 2006

Myntinvest CoronaÖstra Storgatan 20, 611 34 NYKÖPINGTel./ fax 0155-28 63 25

Mynt & MedaljerSveavägen 96Box 195 07, 104 32 STOCKHOLMTel./ fax 08-673 34 23

Ulf Nordlinds Mynthandel ABKarlavägen 46Box 5132, 102 43 STOCKHOLMTel. 08-662 62 61, Fax 08-661 62 13

Norrtälje Mynt ABNils Ferlins gränd 1Box 4, 761 21 NORRTÄLJETel. 0176-168 26, Fax 0176-168 56

Pecunia HBFarinvägen 8, 245 33 STAFFANSTORPTel. 046-25 21 19

J. Pedersen MynthandelNorra Strandgatan 30Box 1320, 251 13 HELSINGBORGTel./ fax 042-12 25 28

SVERIGES MYNTHANDLARES FÖRENINGär en sedan 1973 etablerad sammanslutning av mynthandlare, hitintills 19 företagi nio olika städer i landet. Föreningen är ensam i sitt slag i Sverige.Genom samarbete med de övriga medlemmarna vill varje mynthandlare förbättra ochutöka sina tjänster.

AntikbodenKyrkogatan 2, 222 22 LUNDTel. 046-12 99 00

Karlskrona MynthandelHantverkaregatan 11, 371 35 KARLSKRONATel. 0455-813 73

Kronans MyntVästra Hamngatan 6, 411 17 GÖTEBORGTel. 031-13 55 81

Rune Larssons MynthandelStora Brogatan 14, Box 98, 503 06 BORÅSTel. 033-41 03 15

Lunds MynthandelKlostergatan 5, 222 22 LUNDTel./ fax 046-14 43 69

AB Malmö Mynthandel &VykortsantikvariatSven Gunnar SandbergKalendegatan 9, 211 35 MALMÖTel. 040-611 65 44

J. Melin MyntKoltrastvägen 23, 370 24 NÄTTRABYTel. 0455-155 99

Selins MynthandelRegeringsgatan 6, 103 27 STOCKHOLMTel. 08-411 50 81, Fax 08-411 52 23

Strandbergs MynthandelArsenalsgatan 6Box 7377, 103 91 STOCKHOLMTel. 08-611 01 10, Fax 08-611 32 95

Tamco NumismaticsBox 6235, 102 35 STOCKHOLMTel./ fax 08-650 0342

Ticalen MynthandelStureplatsen 3, 411 39 GÖTEBORGTel./ fax 031-20 81 11

J. Walldén Mynthandel ABNybrogatan 36Box 5381, 102 49 STOCKHOLMTel. 08-662 50 60, 070-607 65 34

Håkan Westerlund MynthandelVasagatan 42, 111 20 STOCKHOLMTel. 08-411 08 07, Fax 08-21 21 96

SVERIGES MYNTHANDLARES FÖRENINGBox 19 507, 104 32 Stockholm, Tel. 08-673 34 23, Fax 08-673 34 23

Besök vår hemsida: www.mynt.nu /smf/

Kristianstadsortens Numismatiska Förening40 år1966- 2006

I samband med firandet av före-ningens 40-årsjubileumavhålls en bättre auktionden 15 oktoberi Siriusordens festsal i Kristianstad

Auktionslista och upplysningar:Dan Carlberg, tfn 073-310 48 91