Spårväg Lund C – ESS

TEXTER OM SPÅRVÄG LUND C – ESS, STADSUTVECKLING, HÅLLBARHET OCH RESANDE I LUND, DEL II

I slutet av sommaren 2019 är Lunds spårväg nästan färdigbyggd. Nu åter- står bara besiktningar, vissa elarbeten samt justeringar av anläggningen. Dessutom görs tester av spårvagnarna och montering av väderskydd till spårvägens hållplatser. Den 16 augusti 2020 blir det trafikstart.

Spårväg Lund C – ESS är en satsning på hållbar stadsutveckling och ett miljövänligt och genomtänkt resande. Spårvägen byggs i ett stråk som redan idag är regionens största arbetsplats för kunskapsbaserade verksamheter. 30 procent av kommunens utbyggnad fram till 2050 planeras i området längs spårvägen. Kunskapsstråket – som går via universitetsområdet, Skånes universi-tetssjukhus, Ideon och Medicon Village – är kopplingen mellan Lunds historiska centrum och den nya stadsdelen Brunnshög. Här kommer spårvägen att utgöra ryggraden. I området finns i dag cirka 25 000 arbetsplatser och nästan 30 000 heltidsstudenter, vilket gör det till regionens största arbetsplats för kunskaps-baserade verksamheter.

I detta häfte har vi samlat texter som på olika sätt belyser spårvägens bety-delse för staden och regionen. Broschyren ger ingen heltäckande bild utan erbjuder inblick i bakgrund, process och framtidsvisioner. Staden Lund är inne i en tillväxtfas och staden ska växa hållbart.

Vi gör plats för fler.

Spårväg Lund C – ESS, texter om spårväg Lund C – ESS, stadsutveckling och resande i Lund, del II är en del av Lunds kommuns information om spårväg Lund C – ESS. Texterna har tidigare publicerats på spårväglund.se samt på Facebook.com/sparvaglund. Karta över spårvägens sträckning och hållplatser: Lunds kommun. Omslagsfoto: Kristina Strand Larsson. Foto baksida: Coulorbox. Grafisk form: Kristina Strand Larsson, Lunds kommun, juli 2019.

BRUNNSHÖG

Karta som visar spårvägens sträckning och hållplatser från Clemenstorget/Lund C till ESS.

3

Lund ska få ett eget Science Center

Har du besökt vetenskapscentret Universeum i Göteborg eller akvariet Den Blå Planet i Köpenhamn? Om ett par år får Lund sitt

eget Science Center som ska ligga i forskarbyn Science Village mellan MAX IV och ESS.

text/foto Kristina Strand Larsson. visionsbild COBE. karta över science village Fojab arkitekter.

under almedalsveckan avtäcktes det vinnande förslaget till Science Center. Förslaget har namnet Meeting Science och är framtaget av arkitektkontoret COBE med huvudkontor i Köpenhamn. Science Center beräknas stå färdigt 2024, men redan i slutet av detta år startar två stora byggen i Science Vil-lage. Space ska bli ett gästboende för forskare samt en restaurang. Byggna-den blir fem våningar hög och omfattar drygt 7 000 m². Ungefär 170 rum för uthyrning och gemensamma ytor som

kök och terrasser ska finnas för gäster-na. Det andra projektet som ska bygg-starta är The Loop, ett kontors- och möteshus med en stor konsertlokal. Huset byggs av Skanska inifrån och ut för att ge plats åt innovation, kreativitet och kultur.

– 2021 ska husen stå färdiga och då kan vi också åka spårvagn hit, säger Ulrika Lindmark som är VD för Science Village. Ulrika Lindmark arbetade tidigare med Triangeln-projektet i Malmö och minns fortfarande känslan när citytunneln var

Ulrika Lindmark.

Arkitektkontoret COBE med huvudkontor i Köpenhamn ritade det vinnande förslaget till Lunds nya Science Center. Förslaget har namnet Meeting Science.

4

klar och hon tog rulltrappan direkt från tåget till jobbet. Likadant kommer det att bli för den som arbetar eller besökerforskningsanläggningarna eller forsk-ningsbyn Science Village. Ibland är det svårt att tänka sig när byggtiderna är långa. Även om spårvägen blir allt mer tydlig i stadsbilden och står färdig sen-sommaren 2019, blir det trafikstart cirka ett år senare och inga byggnader finns ännu i Science Village. Men Science Village tar allt mer form.

– personal på tekniska förvaltningen i Lunds kommun håller nu på att projek-tera och planera den allmänna platsmar-ken som gator, torg och grönområden i detalj. Det ska bli väldigt roligt när vi får se hur det kommer att se ut. När Space och The Loop står klara 2021 ska också Rydbergs torg som ligger vid spårvägs-hållplatsen ESS vara färdigt, säger Ulrika Lindmark.

Andra byggnader som ligger i plane-ringen är två nanolabb, ett flertal kon- tor och ett parkeringshus. Detaljplaner för dessa byggnader har vunnit laga kraft och de kommer att byggas efter hand. Lunds universitet ska flytta sitt nanolabb till Science Village, det första i raden av verksamheter som ska flytta hit. Studenterna kommer enkelt att kun-na ta sig till Science Village med spårvä-gen från Lunds universitets olika institu-tioner och Lunds Tekniska Högskola.

science village ska bli ett verksamhets- område och inte ett bostadsområde, eftersom gästforskarna inte bor här permanent. Ulrika Lindmark poängterar att Science Village ändå ska finnas till för den vanlige Lundabon som inte job-bar på forskningsanläggningarna eller vid universitetet. Hur gör man området lockande och intressant att komma till även utanför arbetstid? – Förutom att skapa den bästa miljön för forskarna vill vi erbjuda kultur och rekreation. Här kommer konsertlokalen i The Loop och det 6 000 m² stora Sci-ence Center in. På Science Center ska vi bland annat visa forskningen som sker

på MAX IV och ESS på ett spännande och pedagogiskt vis så att barn och ung-domar kan bli intresserade av vetenskap. 150 000 personer om året räknar vi med ska komma hit, säger Ulrika Lindmark.

Science Center finansieras delvis av överskottet från markförsäljningen på Science Village. Det vinnande förslaget byggs i glas och trä och ska rymma allt från naturvetenskapliga lekar till etikfö-reläsningar. Byggnaden har en stor rund innergård och taket är täckt av solceller för att klara centrets elbehov.

science village kommer att bli ett område med mycket grönska. Vindarnas park – som egentligen är en botanisk skog – är redan planterad och träden håller på att växa till sig. Att plantera parker först och bygga hus sedan blir allt vanligare för att ett område ska bli attrak-tivt med uppväxt grönska när människor och verksamheter flyttar in.

Vindarnas park med sina sex hektar och 30 000 planterade växter kommer också att fungera som en plantskola eller växtbank till andra parker. Plane-ringen av Kunskapsparken som blir 21 hektar är igång.

kunskapsparken gränsar till Science Village och ESS i nordväst, till övriga Brunnshögsområdet i sydväst och till Kungsmarken i sydost. Parken ska bli ett stort rekreationsområde med möj-ligheter till träning, vila och spännande aktiviteter. I centrala Brunnshög ska det skapas ytterligare en park– Nobelpar-ken som blir 3,8 hektar stor.– Ett annat spännande projekt som vi har på gång är Lab and beyond, där komikern och föreläsaren Johan Wester från Skånemotor och journalisten Folke Rydén har mött ett stort antal personer för att diskutera vad forsk-ningsanläggningarna MAX IV och ESS egentligen betyder för Lund och hur man kan använda sig av anläggningarna väcka intresse för oss i världen. Johan Wester och Folke Rydén väljer ut de 100 bästa idéerna som sedan ska sjösät-tas, säger Ulrika Lindmark.

55

Den översta bilden på kartan från Fojab arkitekter ger en översiktsbild av Science Village. Science Village ska bli en plats för forskare från hela världen samt för Lundabor. Visionsbilden från COBE nedanför visar Meeting Science med dess runda innergård. I mitten till höger ser vi spår-vägsbygget vid ändhållplatsen ESS som ska ligga vid Science Village. Nere till vänster sträcker sig byggkranarna vid ESS mot himlen och på bilden nere till höger ser vi VD Ulrika Lindmark på Science Villages kontor.

6

Där forskning, konst och näringsliv möts

Hösten 2019 startar bygget av ett spännande hus. The Loop i Science Village byggs inifrån och ut och ska bli en mötesplats

mellan forskning och näringsliv.

text/foto Kristina Strand Larsson. visionsbilder Skanska och White arkitekter.

Hans Fransson.

Det är Skanska som bygger the Loop och före byggstart gjordes undersökningar och omvärlds- analyser kring användarnas önskemål och behov. The Loop är placerad 20 meter från spårvägens ändhållplats ESS.

Hans Fransson är senior affärsutveck-lare på Skanska och ansvarig för The Loop. Han kan berätta mer om byggnaden.– När vi skulle bygga The Loop startade vi med ett koncept utifrån värdeskapan-de. I en klassisk markanvisning tittar du på utsidan av en byggnad och visar att så här ska det se ut. Här tänkte vi istäl-let inifrån och ut och ställde oss frågan vilka värden vi ville skapa och vad som skulle hända i huset, säger han.

Grundtesen för The Loop är att forskning ska möta näringslivet. ESS

och MAX IV har fokus på spjutspets-forskning. Denna forskning kan leda till samhällsnytta och ökad livskvalitet, men för att nå ut på marknaden krävs finansiering. Företag kan utveckla och sälja vidare utifrån forskarnas idéer och då måste dessa världar mötas.

– Det finns en tydlig koppling mellan forskning och samhällsnytta och The Loop ska bli en kugge i detta system. Tanken är att byggnaden ska fungera som en katalysator där människor kan mötas och få saker att hända. Huset är inte lösningen, utan mer en facilitator eller hjälpande hand. Vi vill bygga så att människor från forskningsanläggningar-na, universitetet och företagen vill an-vända huset, säger Hans Fransson.

The Loop är designat i olika lager eller

Visionsbilden visar var i Science Village The Loop ska ligga.

7 7

avdelningar, berättar Hans Fransson. De olika lagren har skilda funktioner. Det första lagret kallas för den öppna eller delade ytan. Sådana ytor finns till exempel på bottenvåningen i entrén. Den fysiska designen kan underlätta möten, samvaro och kommunikation. Ett sätt att skapa sociala platser är att utforma flaskhalsar där det kan bli lite trångt eller bildas kö. När vi väntar på kaffet kanske vi också börjar prata med någon vi inte har träffat förut. Det kallas för att skapa positiv friktion.

Det andra lagret kallas för semiöppet.

Här finns bland annat sammanträdes-rum och större och mindre mötesloka-ler. Grupper kan samlas för att diskutera eller informera.

Det fokuserade, tredje lagret innehåll-er arbetsrum, labb-lokaler och mindre mötesrum. Här ska du kunna jobba kon-centrerat och vara i fred.– Det har varit en tre år lång process där vi har samverkat med forskare, risk-kapitalister och stora industriföretag. Vad vill de ha? Vad vill de få ut av huset? Innan vi hade fått svar på det och innan vi tänkt igenom husets funktioner ritade

Kulturen är redan på plats i Brunnshög. I september 2018 ställde skulptören Karin Wiberg och fotografen Ida Magntorn ut i kojskogen, nära den nya stadsdelen Brunns-hög. En skulptur lär gömma sig kvar någonstans i skogen.

8

vi inte ett streck. Vi vill skapa en sam-verkanskultur för den högsta tekniska kompetensen och samtidigt erbjuda livskvalitet med bra mat, upplevelser och kultur. När världar blandas kan det skapas en plats öppen för innovation och nytänkande, säger Hans Fransson.

den största delen av The Loop kommer att innehålla arbetsplatser, men här ska också finnas showrooms där företag kan visa sina produkter eller ha presentatio-ner, restaurang, café, bar, gym och ut-rymmen för kulturaktiviteter. I business service center ska forskare kunna möta finansiärer och få hjälp med affärsplaner och årsredovisning. Mötesrum och ar-betsplatser ska finnas till uthyrning för kortare perioder. Till exempel ska forsk-ningsanläggningen MAX IV kunna an-vända större mötesrum för utbildningar i hur anläggningen används.

I The Loop ska det också finnas en stor konsertlokal. Att bygga en högklassig konsertlokal med god akustik är dyrt, men genom att den placeras inne i det befintliga huset och också kan användas för stora sammankomster blir det bil-ligare. Lokalen har en scen för musiker och sittplatser för cirka 800 personer, men scenen kan sänkas och stolarna tas bort – och helt plötsligt har du en bankettsal.

På en av väggarna till konsertsalen ska det odlas grönsaker. Väggen blir cirka 40 x 18 meter. Här ska det också finnas whiteboards där du kan skriva ner idéer

och tankar samt skärmar för informa-tion, filmer eller konstinstallationer. Kanske ska du kunna se vad som händer i Silicon Valley i realtid?– Det finns flera forskare som också är musiker. Matematik och musik lär höra ihop. Vetenskap, konst och kultur tillhör inte skilda världar, säger Hans Fransson.

the loop ska bli ett hållbart hus som skapar mer energi än vad huset behö-ver för drift. Huset får solceller och ska också använda överskottsvärme från ESS. Det mest energieffektiva sättet att bygga är att göra en fyrkant, därför får The Loop formen av en stor kub.

– Vi har haft ett projekt som heter The Loop Challenge som innebär att företag har fått skicka in sina bästa idéer för ett smart hus. Bland annat ska vi installera en app med interaktiva funktioner som gör att du kan boka mötesrum, se när nästa spårvagn går, vad det är för mat i restaurangen och vilka andra personer som finns i huset. För att appen ska visa att du är i huset ska du givetvis godkänna det, men tan-ken är att appen ska bli en slags match makig när det gäller kompetenser, säger Hans Fransson.

LÄS MER OM THE LOOPcreatetheloop.skanska.seinstagram/thelooplund

Fotografen och författaren Ida Magntorn håller upp en av sina bilder, som ställdes ut i kojskogen i Brunnshög. Ritningarna visar skisser till ett våningsplan och till konsertsalen i The Loop. Lyssa Davidsson på den stora bilden till höger, är cellist på Malmö Opera.

99

”Det finns flera forskare som också är

musiker. Matematik och musik lär höra ihop. Vetenskap, konst och kultur

tillhör inte skilda världar.

10

Som en pampig entré står lindarna och platanerna från Clemenstorget vid ingången till Vindarnas park i Brunnshög.

Bakom trädkronorna skymtar MAX IV och in mot det blivande Science Village sträcker sig en stor park med olika trädarter,

som planterades för fem år sedan.

V i tar en tur till Vindarnas park tillsammans med Lars Brobeck, parkintendent i Lunds kommun. Lars Brobeck kontrollerar med jämna mellanrum hur träden från Clemenstor-get mår och nu passar han på att visa runt i den vidsträckta parken, som ännu inte är öppnad för allmänheten. Vilt-stängsel skyddar de unga träden. När allt är färdigt kommer parken att bli kommunägd och öppen för alla.

– clemenstorgets träd blir genom sin flytt från centrum till Brunnshög en koppling mellan det gamla och det nya Lund. De blir en del av Lunds historia. Vindarnas park är en så kallad klimat-plantering som ägs av Science Village Scandinavia. Runt parken kommer forskningsbyn Science Village att byg-gas. Vi har planterat och skapat parken före bebyggelsen. Så gör man numera för att området ska bli attraktivt med uppväxt grönska när människor och verk- samheter flyttar in, säger Lars Brobeck.

Träd skyddar varandra i Vindarnas park

text/foto Kristina Strand Larsson.

Tanken är också att växtligheten i Vin-darnas park ska skydda mot blåsten. I dag är träden ännu relativt låga och vis-sa växer tätt. SLU, Sveriges lantbruks-universitet i Alnarp, har varit delakti-ga i processen med att välja växter som passar klimatet i Brunnshög och som är vackra. Bland annat växer här lärkträd, björk, bok, magnolia och kinesisk sekvoja.

ytterligare två parker kommer att byggas i Brunnshög de närmaste åren, Kunskapsparken blir 21 hektar och Nobel- parken blir 3,8 hektar stor. Vindarnas park med sina sex hektar och 30 000 planterade växter kommer också att fungera som en plantskola eller växt-bank till Nobelparken. Träd som nu står på tillväxt i Vindarnas park ska kunna flyttas till Nobelparken vid behov och då har de redan vant sig vid det blåsiga klimatet uppe i Brunnshög.

Kunskapsparken gränsar till Science Village och ESS i nordväst, till övriga Brunnshögsområdet i sydväst och till

Lars Brobeck.

11

1212

Kungsmarken i sydost.– Träd kan hjälpa varandra. Tåligare arter som lärkträd och björk skyddar ädlare arter som bok och magnolia mot vinden. Det gör att även mer ömtåliga arter kan växa till sig här uppe. Träden är valda för att ge variation och en vacker upplevel-se, säger Lars Brobeck.

hur mår då Clemenstorgets träd? Jo, de mår utmärkt, berättar Lars Brobeck.– De äldsta träden är 80 år och vanligt- vis flyttar vi inte så gamla träd. I Tyskland är de duktiga på det och vi kunde använda samma metod och även en stor tysk trädflyttningsmaskin, den största som finns i Europa, berättar Lars Brobeck.Trädflytten gick till så att ett dike gräv-des runt trädens rot-klump på Clemens-torget. Diametern skulle vara minst två meter. Sedan be-skars trädens röt-ter mycket försik-tigt. Trädklumparna grävdes upp med hjälp av den tyska trädflyttningsmaski-nen och sedan fraktades trädet till Vin-darnas park där det redan fanns färdiga trädgropar med rätt jordblandning. För att träden ska kunna etablera sina rötter ska jordblandningen vara lätt. Väl drä-nerad matjord blandades med pimpsten och näring och under april till septem-ber vattnades träden med 500-700 li-ter vatten per vecka.

– vi har verkligen gjort allt vi har kun-nat och träden har fått bästa möjliga vård. De har också fått en exklusiv upp-bindning med järnspett och vajer för att de ska stå stadigt. Ruckas träden sluts de små trädrötterna. Träden måste stå helt stilla. Nu ser träden ut att trivas bra på sin nya växtplats, men det är en lång process och köldknäppar och skadedjur kan påverka, säger Lars Brobeck.

Det är ännu inte helt beslutat när Vin-darnas park ska öppna. Troligtvis blir det någon gång under våren 2020.

Träd kan hjälpa varandra. Tåligare arter som lärkträd

och björk skyddar ädlare arter som bok och magnolia

mot vinden.

1313

Bakom Vindarnas park skymtar forskningsanläggningen MAX IV. Lars Brobeck tar en vandring genom den vidsträckta parken.

1414

15

Soldriven sopsug, odlingslotter och

sociala mötesplatserOm jag stöter på samma person i två olika miljöer, blir

personen inte längre en främling. Genom att mötesplatser byggs in i stadsutvecklingen kan främlingar bli vänner.

text/foto Kristina Strand Larsson.

MAX IV.

Den nya stadsdelen Brunnshög har höga hållbarhetsmål. Den eko-logiska hållbarheten är kanske det vi talar mest om, men hållbarhet har ytterligare två dimensioner – ekonomisk och social.ekonomisk hållbarhet kan förklaras som en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Ekologisk hållbarhet handlar om jor-dens ekosystem, om luft-, land- och vattenkvalitet, om ekosystemtjänster som pollinering och fotosyntes och en bevarad mångfald av arter. Den sociala hållbarhetsdimensionen handlar till stor del om människans behov och välbefin- nande, om rättvisa, rättigheter och maktförhållanden.

den första varma vårdagen i Lund tar vi en promenad i Brunnshög tillsammans med Eva Rydén Dalman, som är projekt-chef för Brunnshögsprojektet. Eva är också arkitekt och tycker att de tre di-mensionerna av hållbarhet hänger ihop.– Social hållbarhet är svårare än att bygga energieffektivt. Ett sätt är att skapa både bostadsrätter och hyres-rätter och att ha lägenheter i olika storlekar. Brunnshög får en blandad bebyggelse och dessutom service i form av äldreboende, förskola och en stor ICA-affär präglad av klimatsmarta lösningar och ekologiska varor, säger Eva Rydén Dalman.

Service på gångavstånd är en viktig ingrediens i social hållbarhet, liksom trygghet och öppna mötesplatser.

Hållbara Brunnshög byggs för människa och natur:

Eva Rydén Dalman.

1616

Ett sätt att utforma trygga platser är att befolka gatorna med 24-timmars aktiviteter samt lägga husens entréer, fönster och balkonger mot gatan. Soci-al hållbarhet innebär också möjlighet till kultur och rekreation i närheten och de boende ska ha möjlighet att göra saker tillsammans.

– Ett bra sätt att lära känna varandra är att odla tillsammans. Alla bostadshus i Brunnshög kommer att erbjuda de bo-ende någon form av odling. I kojskogen, som är ett litet skogsparti i närheten, kan man bygga tillsammans eller bara leka i den hemlighetsfulla skogen. Här har även kulturen smugit sig in i form av konstnären Karin Wibergs skulpturer. De gömmer sig där du minst anar det, säger Eva Rydén Dalman.

tre stora parker ska anläggas i Brunns- hög. Vindarnas park vid Science Village, Kunskapsparken och Nobelparken.I Brunnshög finns planer på praktik-platser och anställningar av personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. I Svenska studenthus studentboende ska även nyanlända flytta in.

– Vi planerar för ett höghus i Brunns-hög. Om huset får klartecken ska det innehålla en stor yta som ska upplåtas till föreningsliv och andra öppna aktivi-teter. Här kanske det kan bli yoga och träffar för föräldralediga till exempel. Bland annat Svenska kyrkan är intresse-rad av att medverka. Det är viktigt att även skapa mötesplatser som inte är kommersiella, säger Eva Rydén Dalman.

När det gäller den ekologiska håll-barheten så ar stadsdelen Brunnshög stränga miljökrav. Stadsdelen är fortfa-rande en byggarbetsplats, men i tre hus har människor redan flyttat in. Sedan tidigare finns det redan åtta bostadshus på Brunnshög. De byggdes 2007-2008 och ligger på Neversvägen. Nu får de fler grannar efter hand.– De byggherrar som köper mark i Brunnshög gör en hållbarhetsöverens-kommelse med Lunds kommun. Kom-

Ett bra sätt att lära känna

varandra är att odla

tillsammans.

”munen ställer inga krav, men de flesta byggherrar har egna miljöregler och i markanvisningstävlingarna sätter vi upp miljömål där vi frågar efter deras idéer. Många provar nya klimatsmarta lösning-ar som sedan används som referenspro-jekt, säger Eva Dalman.

de olika byggnaderna har en palett av hållbarhetslösningar, men alla är anslutna till fjärrvärmen som återanvänder restvärme från forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Alla hus erbjuder de boende bilpool. Flera byggna-der har solceller. Den som vill bygga i Brunnshög anger miljö-klass utifrån olika kriterier och Brunnshög satsar på silver. Flera hus är Svanen-märkta. Sedan finns det ock-så spetsprojekt som sträcker sig ännu längre när det gäller miljökrav.

En sådan byggnad är LKF’s Explorion, som ska inrymma 54 hyreslägenhe-ter. El till Explorion produceras lokalt genom solceller och sparas i ett batteri i källaren. Överskottet säljs till Kraft-ringen. I huset ska det också finnas en tvättstuga med café och lägenheterna ska vara lätta att bygga om i framtiden.

– nu är det också säljstart för nästa projekt. I södra Brunnshög ska Solbjer Bostads AB bygga åtta miljövänliga och energismarta radhus. Med bland annat solceller och ultralåg fjärrvärme får var-je plusenergihus låga driftskostnader. Varje hus ska ha en egen laddstolpe till elbil, elmoped eller elcykel, säger Eva Rydén Dalman.

Under tiden vi gör intervjun kom-mer några personer fram och pratar. En pojke och hans farfar berättar att i Brunnshög finns Lunds bästa kottar. De är ute och samlar. Ett par som är ute och löptränar springer förbi och vill veta mer om det är att bo i Brunnshög. Två killar testar utegymmet. Allt detta händer på en halvtimme. Brunnshög blir en allt mer levande stadsdel.

1717

”Brunnshög byggs för fullt och den gröna spårvägen sträcker sig genom hela området. Eva Rydén Dalman, bilden uppe till höger, ser en länge planerad stadsdel växa upp.

18

Centrum och Brunnshög sticker ut när det gäller markpriser. I Brunnshög är priserna förhållandevis höga för ett ny-byggt område. Det finns fortfarande mycket mark som ska säljas och intres-set kvarstår.

– inför spårvägens trafikstart är förväntningarna höga. Försäljning av lägenheter är i full gång och förutsätt-ningarna blir ännu bättre med hjälp av spårvägens möjligheter att ta sig ner till stan. En annan sak som underlättas är samarbeten mellan olika institutioner och företag. Det blir enklare att resa från sjukhuset till ett möte på Medicon Village eller från Lunds Tekniska Hög-skola upp till Science Village, säger Börje Fennhagen.

Brunnshög har en hög miljöprofil och hållbarhet är ett tema för hela stadsde-len. Har detta påverkat markpriserna?– För att få bygga i Brunnshög ska du delta i vårt hållbarhetsprogram. Våra höga ambitioner för hållbarhet har inte påverkat markpriset, som jag kan se det. Bygger man bättre med högre kvalitet kan det bli lite dyrare att bygga, men långsiktigt tar man igen detta med råge. Framtid och hållbarhet ligger helt rätt i tiden och flera byggherrar har visat in-tresse för att testa sina spetsprojekt just i Brunnshög. Så gör till exempel Lunds eget bostadsbolag, LKF. De goda idéer som fungerar kan sedan också användas i andra projekt och på detta vis förs utveck-lingen framåt, säger Börje Fennhagen.

Byggherrar gillar spårvägDen nya stadsdelen Brunnshög är inte längre bara en byggarbets-plats. Brunnshög har blivit ett hem. Inflyttning har redan skett i

tre hus – Svenska studenthus som var först, PEAB’s bostadsrätthus Solvändan och Deromes fem radhus.

text/foto Kristina Strand Larsson.

Genom hela området löper spår-vägen som ett grönt, gräsbevux-et stråk och när trafiken startar kommer de boende i Brunnshög snabbt att kunna ta sig till Lund C och vidare ut i världen och till arbetsplatser på forsk-ningsanläggningarna MAX IV och ESS och forskarbyn Science Village.

nästa hus som blir färdigt är LKF’s hyres- hus Hammocken, som också innehåller förskola och LSS-boende. Här blir det inflyttning till hösten. Andra projekt har börjat byggas. Det gäller hotellet Motel L med sin skybar, där du kommer att kunna se ut över Brunnshög och land-skapet runt omkring och LKF’s experi-menthus Explorion. I dagsläget är ytter- ligare åtta byggstarter planerade i år. Alla byggnader har en hållbarhetsprägel och nya smarta lösningar testas i Brunnshög.

Har spårvägen påverkat markpriserna i Brunnshög? – Spårvägen har haft en positiv inverkan och flera av våra byggherrar har sagt att utan spårväg hade de inte varit intres- serade av att bygga i Brunnshög. Det är svårt att ge en exakt siffra, spårbunden trafik skapar en trygghet som gör det värt att satsa och ett spår kan inte flyt-tas så lätt. Någon har sagt att kvadrat-meterpriserna har stigit med 500 kronor, andra med 1 000 kronor. Det kan vara mer för vissa byggen och mindre för andra, säger Börje Fennhagen som är projektledare mark- och exploatering i i Brunnshögsprojektet i Lunds kommun.

Börje Fennhagen.

19

Bilden ovan: Det första spårvägsgräset rullades ut en tidig höstmorgon. Nedre bilder: Rebecka Larsson, projektkoordi- nator i Brunnshögsprojektet, gör ett besök i Deromes radhus.

20

Natasha bor i ett Svanen-märkt studenthus

Studenten Natasha Majbrink ser ut över spårvägen varje dag. Hon är en av dem som flyttat in i Brunnshögs första färdiga hus –

Svenska studenthus Svanen-märkta Parasollet.

text/foto Kristina Strand Larsson.

Natasha Majbrink.

N atasha Majbrink läser när denna intervju görs första året till civil-ingenjör Väg- och vattenbyggnad vid Lunds Tekniska Högskola. Hon tyck-er att det är perfekt att bo mitt i en byggarbetsplats. Det hon läser om i skolan ser hon live utanför fönstret.

– Detta är mitt första boende i Lund. Jag kommer från Värnamo och hittade en Facebook-annons om studentboen-de i Brunnshög. Bostadskön var gratis så jag ställde mig där och tänkte inte mer på det. När jag skulle kontrollera kötiden hade de lagt ut 30 lägenheter och jag fick en. Det är lite av en slump, faktiskt.

Studentboendet Parasollet har rum för 120 studenter och alla har nu flyttat in. Runt dem byggs andra hus och en spår-väg. Marken mellan husen är lerig och stora maskiner är igång, men Natasha tycker det är spännande.

– första gången jag skulle hit var det lite svårt att hitta. Jag cyk-lade en lång omväg och hamnade på fel sida motor-vägen tills jag hittade en li-ten tunnel under vägen ute på landet. Nu när jag vet vä-gen är det ju nära till LTH, säger Natasha och skrattar.

Det känns väldigt bra att bo i ett

Svanen-märkt hus och slippa andas in

gifter från olika material.

Denna sida: Natasha Majbrink har utsikt över spårvägen från sin balkong. Solen färgar Brunnshögs byggnader gyllene i kvällsljuset. Nästa sida: Natasha trivs i sitt studenrum. Svenska studenthus byggnad har en spännande fasad. Spårvägen sträcker sig från bostadsområdet i Brunnshög mot forskningsanläggningarna MAX IV och ESS.

21

Vad är roligast med att bo i Brunnshög? – Det bästa är att se hur allting föränd-ras. Jag bor precis vid spårvägens bli-vande hållplats och cyklar längs spåret till skolan varje dag. Jag ser hur en stad kommer till liv, hur byggnader kommer till liv. Just nu är det speciellt aktuellt, eftersom jag läser en kurs i husbyggnad, säger Natasha.

även infrastruktur och trafikfrågor intresserar Natasha, som tycker det är bra att hon har gott om tid på sig under sin utbildning att välja vad hon vill job-ba med i framtiden. Att bo precis vid spårvägens hållplats är perfekt, menar

hon. Det blir enkelt för henne att resa hem till föräldrarna då hon kan hoppa på spårvagnen direkt utanför huset och sedan åka till Lund C, där hon tar tåget till Värnamo. Regnar det när hon ska till skolan kan hon ta spårvägen istället för cykeln just den dagen.

– Det känns väldigt bra att bo i ett Svanen-märkt hus och att slippa andas in gifter från olika material. Särskilt vi som är unga i dag är uppmärksamma på innehållet i färger och fogar. Vi måste börja leva mer hållbart för att ha en jord att leva på. Jag är verkligen tacksam över att få bo just här och är glad varje dag när jag cyklar hem.

2222

Nya sätt att ta sig fram i staden

För inte så länge sedan kom de första el-scootrarna till Lund. Sedan tidigare finns det hyr-cyklar utplacerade på flera ställen

och 2020 får staden en spårväg. Vad kommer sedan?

text/foto Kristina Strand Larsson.

Per Eneroth.

Det vet vi inte. Konsten är att bygga en stad som är flexibel nog att härbärgera olika framtida fordon och strukturerad nog att alla har en säker plats i gatunätet.– Länge har vi sett att all trafikplanering har handlat om att kategorisera olika trafikslag som gång, cykel, buss och bil. Färdmedlen har separerats i filer med hårda kantstenar emellan. Sedan ska det hålla i hundra år, säger Per Eneroth som är gatuchef i Lund.

för ungefär femton år sedan började dock gränserna luckras upp, menar Per Eneroth. Vi fick skateboards, segway och bilar som körde i 30 kilometer i timmen. Var hörde de hemma? I dag har den allt snabbare tekniska utvecklingen tillsam-mans med delningsekonomin ytterligare accelererat förändringen när det gäller nya fordon och valbarheten är stor.

– Det finns de som säger att spårväg är en gammal teknik, men det är en äldre teknik som har utvecklats. Snart kom-mer Lund att ha ett spår och ett nytt modernt transportmedel i staden.

När städer bygger nya gator, torg och vägar i dag behöver de vara mer an-passningsbara än tidigare. Olika sätt att förflytta sig måste samsas. – Nu behöver vi erbjuda fler gemen-samma miljöer. Vi tar ibland bort kants-tenen som separerade trafikslagen och bygger så kallade ”shared spaces”, ytor som delas mellan till exempel gående och cyklister. Även vi människor änd-rar vårt sätt att ta oss fram under vår livstid. Barnvagn, skateboard, cykel och rullstol kan användas av samma person, säger Per Eneroth.

23

”De nya fordonen, som till exempel el- scootrarna, sätter kommunens roll på prov. Både hyrcyklarna och el-scootrar-na ägs av företag som placerar ut dem i städerna. Vad är kommunens ansvar och vad är företagens? – kommunen är positiv till nya icke fossilbränsledrivna transportmedel. Det är också kommunens ansvar är att till-handahålla en allmän miljö där alla kan vistas på lika villkor. Vi får inte framhäva någon leverantör på bekostnad av andra och företagen måste följa kommunens regler. En mix av olika fordon är önsk-värd och ju miljövänligare de är desto bättre. Människor kommer alltid att ha olika behov, säger Per Eneroth.

Något många talar om i dag är själv-körande bilar. När kommer de och hur kommer det att bli? Per Eneroth vill inte

spekulera i när de självkörande bilarna anländer på våra gator, men tänker att de kanske först kommer att används till rutinrutter på väldefinierade sträckor. Helt plötsligt kan dock tekniken utveck-las och det går snabbare än väntat. Eller så kommer det något helt annat. De självkörande bilarna måste anpassa sig efter gatumiljön, inte tvärtom. Staden kan kanske erbjuda linjer, laddningsta-tioner och liknande, men kommunens uppgift är att bevaka den allmänna platsen på gator, vägar och torg och se till att de tillhör alla.

–innan de bensindrivna bilarna kom på 1900-talet var det mer rörelse på gatorna och gående hade ett större utrymme. Kanske kommer vi tillbaka till ett gatunät där människorna är i fokus?

El-scootrarna har tagit plats i flera svenska städer. Hur kommer vi att förflytta oss om trettio år?

Kanske kommer vi tillbaka till ett gatunät där

människorna är i fokus?

24

Närmare till spårvägen än till din egen bilVid kanten av en stor grop står Ulf Malmqvist och tittar

ner på vad som sedan ska bli hans nya hem.

Sommarsolen lyser över den nya stadsdelen Brunnshög, där stora schakt samsas med byggnadsställ- ningar och helt färdiga hus där män- niskor har flyttat in. För Ulfs del blir det inflyttning sensommaren 2021. Han ska bo på andra våningen i en trea i Brf Maxa som byggs av Ikano Bostad. Huset – som kommer att ligga cirka 50 meter från spårvagnshållplatsen – ska bestå av 100 lägenheter, mellan 34 och 85 kvadratmeter stora.

– jag bor i närheten av Brunnshög redan i dag och tycker om att leva här i de högre delarna av Lund. En arbets-kamrat köpte lägenhet i Västra hamnen

i Malmö och jag blev intresserad av att kanske finna något nytt jag också. Då hittade jag Ikano Bostads Brf Maxa och tyckte att det skulle passa mig. Det fanns två olika planlösningar för treor som jag kunde välja mellan och hela om-rådet får en egen, spännande karaktär, säger Ulf.

ulf har precis sålt sin privata bil och kör bara tjänstebilen, som också går att växla till privat körning. I hyran för hans nya lägenhet kommer det att ingå bilpool. När Ulf flyttar till Brunnshög kommer han framför allt att använda spårvägen som blir ett smidigt alterna-tiv att snabbt ta sig vidare till Kastrup

text/foto Kristina Strand Larsson.

Ulf Malmqvist. ”Ulf Malmqvist har köpt en trea i Ikano Bostads hus Brf Maxa. Inflyttning blir det till sensommaren 2021.

25

I dag ligger Brunnshög i utkanten av Lund, men Ulf tror att fler kommer att upptäcka stadsdelen när restauranger och caféer kommer på plats både i bo-stadsområdet och i forskarbyn Science Village, som ska ligga mellan forsknings-anläggningarna MAX IV och ESS. Även den 21 hektar stora Kunskapsparken som ska anläggas i Brunnshög kommer att locka Lundabor med friluftsliv och träningsmöjligheter.

– det känns som att Brunnshög blir ett stabilt boendealternativ med de båda forskningsanläggningarna i närheten. Här kan du bo länge. Det ska bli spän-nande att se hur Brunnshög utvecklas.

”I dag en grop – om ett par år ett hem. Solbjer i Brunnshög blir Ulf Malmqvists närmaste spårvagnshållplats.

I Brunnshög ska det finnas restauranger och butiker, vilket gör stads-

delen mer levande.

eller Stockholm. Spårvägen var ett av skälen till att Ulf valde Brunnshög.– Jag tror att detta blir ett bekvämt boende och jag er fram emot att bo i en tyst lägenhet i ett modernt hus. Lägen- heten har en stor balkong i sydväst. Även spårvägen blir tyst och eftersom spårvagnarna går regelbundet behöver jag inte anpassa mig utan kan bra gå ner till hållplatsen. Jag får närmare till spår-vägen än till bilparkeringen. Det om-råde jag bor i idag har mer en karaktär av sovstad. I Brunnshög ska det finnas restauranger och butiker, vilket gör stadsdelen mer levande. Det blir som en liten by och du behöver inte alltid ta dig till stan.

26

Konsten att designa serviceNu är det helt klart hur Lunds spårvagnar ska se ut inuti. Vagnen

är designad för att vara så funktionell och tillgänglig som möjligt. Samtidigt ska det bli snyggt. Allt fler tillbringar tid med att pendla.

P å spårvagnen i Lund vistas du inte under lång tid. 14,5 minuter tar det från Lund C till ändhållplatsen ESS och många kommer att resa kortare sträckor mellan någon av de nio håll-platserna. Om du inte vill tura fram och tillbaka vill säga!

Fokus på spårvagnens inre design ligger på att det ska gå snabbt att stiga in i vagnen och att det ska gå snabbt att stiga av. Mycket arbete har lagts ner på att skapa ett bra flöde – helt enkelt att designa hur människor ska röra sig.

– det ska vara lätt att förflytta sig och du ska inte bli stående vid dörrarna utan bjudas in i spårvagnen. Det gör att tiden vid hållplatsen blir kortare. Vi har också utformat vagnen så att det ska vara bekvämt att resa stående. Att bygga en spårvagn är mer att designa service än ett föremål, säger Anna Archer som är produktstrateg på Skånetrafiken.

Annas uppgift är bland annat att ut-veckla kundmötet vilket innebär att den som reser ska uppleva att fordon och hållplatser fungerar på ett bra sätt. Hon är en av dem som har varit mest invol-verad i spårvagnarnas design – både utvändigt och invändigt. Det nya sättet att tänka kring inredning i kollektivtrafik är att jobba inkluderande och utgå från allas behov redan från början.

– Det spanska företaget CAF - Cons- trucciones y Auxiliar de Ferrocarriles – som är leverantör till spårvagnarna bygger både exteriör och interiör. När det handlar om design gäller det att läg-

ga stor vikt vid detaljerna samtidigt som du inte får tappa helheten, säjer Anna.

skånetrafiken har en färgpalett som alltid används till deras fordon. Det gör att färgerna känns igen och kan kommunicera olika saker. Färgen har en pedagogisk betydelse, men ska också inge en harmonisk känsla.

Väggarna inne i spårvagnen är ljust grå och golvet är grått i en något mör-kare nyans. De vanliga sätena är också grå, med ett mönster av Skånetrafikens traditionella pilmönster. De så kallade prioriterade sätena har fått en orange färg. Dessa säten ska ha armstöd och blir lätta att nå från dubbeldörrarna. Platserna har också att ha extra utrym-me så att resenärer kan ta med hjälpme-del som till exempel en rullator. Även stänger att hålla sig i blir orange, medan golvlinjer som markerar var dörrarna finns är gula. Bambumaterial används på flera ytor, naturmaterial ger en varm känsla.

– vi använder så få färgvarianter som möjligt för att det inte ska bli plottrigt. Samtidigt ska de färger som signalerar något vara tydliga även av synsvaga. Det är mycket höga krav på tillgänglig-het i en spårvagn och det finns riktlinjer för hur högt upp stänger och nödöpp-nare ska sitta till exempel. När det gäller spårvagnens informationsskärmar, så blir de desamma som i bussarna. Här blan- das information om hållplatser och anslu-tande trafik med nyheter, berättar Anna.

text/foto Kristina Strand Larsson. visionsbilder Skånetrafiken.

Anna Archer.

2727

Sedd uppifrån ser spårvagnens interiör ut så här.

Materialet i spårvagnen är valt för att hålla länge. Det ska åldras med grace. Spårvagnen är ockå designad för att det ska vara lätt att städa. Tillgängligheten ska även gälla för dem som rengör vag-nen och det finns inga skrymslen som är svåråtkomliga.– För allas skull och för klimatet måste vi få fler att förstå vikten av att resa kollektivt. Då bör upplevelsen vara god. Vi talar ofta om bilen som en förutsätt-ning för frihet, men att åka kollektivt är också en frihet. Du slipper tänka på att hitta parkeringsplats eller skrapa rutor. Det sköter någon annan till dig.

• Spårvagnarna kommer att ha fyra flerfunktionsutrymmen i varje vagn.• Flerfunktionsutrymmet kan användas av rullstolar, barnvagnar och passage- rare som vill stå.• Flerfunktionsutrymme är placerade i början och slutat av vagnen, detta på grund av att två rullstolar ska ha möjlighet att resa tillsammans.• Till sätena används ett tyg som kallas Trevira som är ett syntetmaterial märkt med ECO-label.• Alla tyger har Skånetrafikens traditio- nella pilmönster och följer deras stränga hållbarhetskrav.• En spårvagn har sex dörrar på varje sida, varav fyra dubbeldörrar och två enkeldörrar.• Perrongerna är långa och väderskyd- den är lika långa som vagnen för att resenärerna ska kunna stå utspridda och lätt stiga in i spårvagnen.

FAKTA LUNDS SPÅRVAGNAR• 40 sittplatser.• Cirka 200 stående.• Vagnen går att förlänga.

Spårvagnen ska vara öppen och ljus och det ska vara enkelt att förflytta sig och att stiga av och på.

28

En långsam konstart som gör skillnad

En av spårvägens hållplatser ligger vid Ideontorget. Torget kommer att bli en vacker plats med grönska, caféer och restauranger. Ideon-området ska gå från att vara enbart en plats för företag till att bli en mer levande stadsdel med studentbostäder och verksamheter. Inno-

vationen ska fortfarande vara det viktigaste – precis som i dag.

Daniel Wasden är planeringsledare och planarkitekt på stadsbygg-nadskontoret i Lunds kommun. Han kan berätta mer om vad som är på gång. En del händer inom det närmaste året medan andra projekt fortfarande är på planeringsstadiet. Stadsbyggnad är en långsam konstart.

– I Ideonområdet utgår vi från två så kallade ramprogram. Ett ramprogram är ett styrdokument som kommunen tar fram för att ange mål och riktlinjer för ett områdes fysiska utveckling. 2010 togs ett ramprogram fram för Ideon och Pålsjö företagsområde. I det här ramprogrammet är en av flera strate-gier att knyta Ideon och Lunds Tekniska Högskola, LTH, närmare varandra. Vi vill skapa ett stråk från Tunavägen och ICA-affären till Ideon Gateway. 2014 togs också ett ramprogram för Medicon Village fram. De här ramprogrammen arbetar vi nu efter, berättar Daniel.

i dag är ideon homogent. De flesta av byggnaderna är storskaliga och skapade för funktion. Ideonområdet är också relativt bilorienterat. I framtiden ska det fortfarande finnas möjlighet att ta

sig till jobbet i bil och nya parkeringshus planeras tillsammans med en ny av- fart från E22. Men kollektivtrafik och gång- och cykelstråk ska prioriteras och området ska bli mer innerstadslikt och få en större variation. I husens botten-våningar ska det finnas verksamheter och lokaler som vänder sig till alla och entréer kommer att vändas mot spår- vägen och mot gång- och cykelbanor.– På Ideon finns några av Skånes mest innovativa företag. Vi vill ge dem en bättre möjlighet att visa upp sig, säger Daniel.

om ramprogrammen visar de större riktlinjerna för ett område, reglerar detaljplanerna vad som är tillåtet att bygga. Flera detaljplaner är på gång. En som är under behandling – och alltså inte helt klar – är fastighetsägaren Cas-tellums planer för fastigheten Forskaren 2, där delar av Axis finns idag. Nu har Axis byggt ett nytt kontorshus och ytor friställs för andra intresserade.

Vid Ideontorget planerar Wihlborgs och Akademiska hus för nya kontors- och undervisningslokaler och First hotell Ideon ska bygga ut. I Wihlborgs

text/foto Kristina Strand Larsson. kartor Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun.

Daniel Wasden.

2929

30

Spårvagnshållplatsen Ideontorget är liksom alla spårvägens hållplatser belagd med gatsten. Träden vid hållplatserna är arkadklippta avenbokar. Kartan visar en strukturplan för Ideon och LTH. – På Ideon finns några av Skånes mest innovativa företag. Vi vill ge dem en bättre möjlighet att visa upp sig, säger Daniel Wasden.Spårvägen har en övergång vid IKDC, Ingvar Kamprad Designcentrum.

31

nya lokaler planeras också för handels-verksamhet och café i bottenvåningen. Bakom Ingvar Kamprad Designcenter, IKDC, ska det bli en ny byggnad medkontors- och undervisningslokaler och eventuellt även en utställningslokal mot torget. Några studentbostäder planeras också, annars blir det mest kontorsloka-ler här. Detaljplanerna kan antas i början av 2020 och då kanske det går att börja bygga hösten 2020.

förutom ideontorget är Forskarparken en annan viktigt allmän plats som kom-munen på sikt planerar att bygga om och ge en ny gestaltning. Forskarpar-ken ligger centralt placerat i den södra delen av Ideon. Genom Forskarparken planeras ett nytt stråk som ska bidra till bättre förbindelser mellan LTH i väster och Medicon Village i öster. Forskarpar-ken ansluter i öster till Medicon Village planerade entrétorg, där det byggs ett nytt kontorshus.

För Medicon Village tas det för när-varande också fram en detaljplan som medger en stor expansion av deras om-råde med bland annat kontor, forskning, bostäder och hotell. I väster ansluter Forskarparken till ett område som ägs av Akademiska hus.

Blir det bostäder också i området?– För området som ägs av Akademiska hus tas det fram en ny detaljplan för uppemot 600 studentbostäder och kanske även undervisningslokaler. Den-na plan är i ett tidigt skede, så byggan-det kanske startar om ett och ett halvt

år. Vid Ole Römers väg blir det också studentbostäder. Här planerar Blekingska nationen för 200 bostäder med till-hörande nationsverksamhet. Den här detaljplanen antogs i maj, säger Daniel.

Vad betyder spårvägen för Ideon- områdets utveckling?– Jag tror att spårvägen betyder väldigt mycket för Ideon. Spårvägshållplatsen vid Ideontorget och den bebyggelse som planeras där skapar en central samling-punkt i området, som saknas idag. Kol-lektivtrafik är viktig för ett område och särskilt för ett arbetsplatsområde. Och är stadsmiljön trevlig så kanske du kan tänka dig att promenera från din arbets-plats till hållplatsen och staden får mer liv. Ideontorget blir med sin närhet till LTH områdets viktigaste offentliga rum.

Hur förskönar man ett område som främst är byggt för funktion?– Nyckeln är att skapa platser som har hög kvalitet som rum i staden - plat-ser som är vackra och trevliga och där människor tycker om att vistas. Ideon-torget och Forskarparken är de platser som vi först prioriterar. Sedan gäller det att knyta ihop de platser som blir färdi-ga med gång- och cykelstråk. Detta tar ett tag. Det som också har betydelse är att det blir ett flöde av människor genom området. Spårvägen och alla de nya boende i Brunnshög kommer att göra att fler människor rör sig här. Det tar lite tid att befolka och försköna, säger Daniel.

”Nyckeln är att skapa platser som har

hög kvalitet som rum i staden – platser som är vackra och trevliga och där

människor tycker om att vistas.

LUNDS VISION Lund skapar framtiden – med kunskap, innovation och öppenhet.

Nyfiken på att läsa mer om spårvägen och om stadsutveckling i Lund?spårväglund.se Prenumerera på vårt nyhetsbrev: sparvaglund.se/nyhetsbrevFacebook.com/sparvaglund Instagram/sparvaglundlund.se/stadsutveckling Facebook.com/projektlundc