svensk djursjukvård -branschrapport 2014

SVENSK DJURSJUKVÅRD BRANSCHRAPPORT 20141.

Branschrapport 2014

SVENSK DJURSJUKVÅRD BRANSCHRAPPORT 2014SVENSK DJURSJUKVÅRD BRANSCHRAPPORT 20142. 3.

Svensk Djursjukvård är djursjukvårdsföretagens branschorganisation. Två hundra privata djursjuk-hus och kliniker är medlemmar och tillsammans står de för sjuttiofem procent av den totala djursjukvårdsmarknaden för sport- och sällskaps-djur i Sverige. Branschorganisationen är storleks- och ägarneutral och verkar för hela branschens långsiktiga utveckling. Medlemsprofi len spänner från de minsta ägardrivna enmansklinikerna till de största djursjukhusen med fl era hundra anställda.

Det fi nns ett växande intresse för vår bransch och många vänder sig till Svensk Djursjukvård med frågor. Hur många djursjukhus och djurkliniker fi nns det? Hur ser den ekonomiska utvecklingen ut i branschen? Hur ser kompetensförsörjningsbe-hovet ut?

I den här branschrapporten, som är den första från Svensk Djursjukvård, presenterar vi infor-mation om ekonomi, verksamhet, bemanning, kompetensförsörjning och andra aktuella bransch-frågor. Vi vill på det här sättet medverka till ökad

kunskap om och förståelse för djursjukvårdens möjligheter och utmaningar. Vi hoppas att rap-porten ska ge svar på många frågor och vara till nytta både inom och utanför branschen.

God läsning!

Svensk Djursjukvård i siff ror

om rapporten Denna branschrapport bygger på en egen undersökning bland medlemmarna (augusti 2014), uppgifter från Bolagsverkets företagsregister, Statistiska Centralbyråns rapport om djur (2012), en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Svensk Djursjukvård bland svenska djurägare (november 2013) samt uppgifter från försäkringsbolaget Sveland. Vidare innehåller rapporten uppgifter från Jordbruksverket, Lantbruksuniversite-tet och utbildningsföretaget VeTA.

Branschrapporten

Djursjukvården – en bransch att räkna med

Branschrapporten

Svensk Djursjukvård är djursjukvårdens branschorganisation med 200 medlemsfö-retag. Vi verkar för branschens långsiktiga utveckling och företräder medlemmarna i kontakten med myndigheter och besluts-fattare. Vi arbetar målmedvetet för att våra medlemsföretag ska få bästa möjliga förut-sättningar att driva företag och att djur och djurägare ska få bästa möjliga kvalitet och service i mötet med djursjukvården.

2 600 anställda.

1,2 miljoner patientbesök 2013, vilket motsvarar 1 400 patientbesök per veterinär.

2,53 miljarder kronor i omsättning 2013.

7,5 % i omsättningsökning januari-april 2014 jämfört med samma period 2013.

mAriA lundvAll Generalsekreterare Svensk Djursjukvård

kArin ronAnder OrdförandeSvensk Djursjukvård

SvenSk DjurSjukvårD BranSchrapport 2014SvenSk DjurSjukvårD BranSchrapport 20144. 5.

Branschen Branschen

En bransch i förändringDjursjukvården för sport- och sällskapsdjur har de senaste åren genomgått stora förändringar när det gäller branschens struktur, den medicinska utveck-lingen och förväntningarna från våra kunder.

Medicinsk utveckling – en balansakt

Fram till 2012 dominerades djursjukvården av små och medelstora ägarledda företag vid sidan av ett fåtal större stiftelseägda djursjukhus. Idag är situa-tionen helt annorlunda. Storleksmässigt domineras djursjukvården av två huvudaktörer; AniCura med ett 30-tal kliniker och Evidensia med ett 60-tal kliniker. Dessa omsätter tillsammans 1,5 miljarder kronor och har runt 1600 anställda. Vid sidan av de stora koncernerna finns 400 enskilda djursjuk-vårdsföretag som tillsammans omsätter 1,5 mil-jarder kronor och sysselsätter runt 1500 personer. Därtill kommer den statliga Distriktsveterinär- organisationen som bedriver djursjukvård för pro-duktionsdjur och sällskapsdjur och som omsätter i storleksordningen 300 miljoner kronor på sport- och sällskapsdjur. Totalt omsätts 3,3 miljarder kronor på hälso- och sjukvård för sport- och sällskapsdjur i Sverige.

Branschens snabba strukturomvandling inne-bär både utmaningar och möjligheter. Snabba förändringar är omvälvande och kan vara svåra att överblicka. Branschorganisationens utmaning ligger i att sprida information om hela branschens förutsättningar samt utgöra en plattform för alla medlemsföretag för att vi tillsammans ska kunna driva frågor som gynnar branschens långsiktiga utveckling. Strukturomvandlingens positiva effekt är framförallt att de olika alternativen blir tydligare för såväl djurägare som anställda. Våra kunder upp-skattar att kunna välja den djursjukvård som passar bäst i varje situation och djursjukvårdens anställda har fått nya möjligheter i valet av arbetsgivare och arbetsplatser.

Många av djurens sjukdomar och åkommor som tidigare ledde till avlivning, eller ännu värre, lämna-des obehandlade med ett livslångt lidande för djuret som följd, behandlar vi idag framgångsrikt. En växande medicinsk utmaning inom veterinärme-dicinen, liksom inom humanmedicinen, är övervikt. Idag lider 1/3 av landets hundar av övervikt och de negativa hälsoeffekter detta för med sig såsom diabe-tes, hjärtsvikt och ledbesvär behandlas i ökande om-fattning. Av samma anledning är numera kostrådgiv-ning och viktreduktion en av klinikens hörnstenar. Särskilt glädjande är att det åldrande djuret idag kan leva med en hög livskvalitet tack vare framgångsrik hälsovård, tandvård och kostrådgivning.

De nya landvinningarna inom veterinärmedicinen innebär en balansakt mellan det möjliga och det etiskt försvarbara. De diagnostiska verktygen och behandlingsalternativen är idag fullt jämförbara med dem som används vid vård av människor. Djurens välbefinnande och kundens ekonomi sätter gränsen för vad som kan göras när ett djur drabbas av sjuk-dom eller skada. Varje djur och varje djurägare har unika behov och förutsättningar och djursjukvårdens personal måste vara lika lyhörda för dem båda.

Kundens förväntningar

I takt med att samhället förändras, förändras även djurägandet. Våra kunder djurägarna, har idag en helt annan relation till sina sällskapsdjur än man hade tidigare. Djuret är en familjemedlem och förvänt-ningarna på köpta tjänster och produkter till djuret ligger i nivå med förväntningarna på det man köper till sig själv. Djursjukvårdens personal möter kunniga och engagerade djurägare med höga förväntningar på tillgänglighet och kvalitet. Hästen betraktas idag i huvudsak som ett sällskapsdjur och detta avspeglar sig i hästägarnas förväntningar på djursjukvården.

En tydlig trend är att många av dagens djurägare föredrar att veterinärbesöken förläggs till tider utanför ordinarie arbetstid vilket inverkar på klinikernas personalkostnader. Vi ser samtidigt, i den djurägar-undersökning vi lät genomföra 2013, att priset för tjänsten kommer först på sjätte plats, efter kompe-tens, tillgänglighet, bemötande, närhet och rekom-mendation, som avgörande faktor vid valet av klinik.

” De diagnostiska verktygen och behandlingsalternati-ven är idag fullt jämförbara med dem som används vid vård av människor.”

” Totalt omsätts 3,3 miljarder kronor på hälso- och sjukvård för sport- och sällskapsdjur i Sverige.”

En ny branschstruktur – utmaning och möjlighet

” Djuret är en familjemedlem och förväntningarna på köpta tjänster och produkter till djuret ligger i nivå med förväntningarna på det man köper till sig själv.”


Våra djur i Sverige Djuren

Källa SCB – Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012

AntAl hundAr och kAtter År 2012 (2006)

regionAl fördelning

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

800 000ÅR 2012

ÅR 2006

IHGFEDCBA

År 2012 2006 ökning/minskning

Antal hundar 784 000 729 000 55 000

Antal katter 1 159 000 1 256 000 -97 000

Antal hushåll med hund

406 000 396 000 10 000

Antal hushåll med katt

578 000 570 000 8 000

Antal hushåll med hund och katt

167 000 156 000 11 000

Totalt antal hushåll i undersökningen

4 423 000 4 313000 110 000

+55 000 -97 000

0

300 000

600 000

900 000

1 200 000

1 500 000ÅR 2012

ÅR 2006

IHGFEDCBA

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

800 000ÅR 2012

ÅR 2006

IHGFEDCBA

AntAl kAtter per länsgrupp AntAl hundAr per länsgrupp

A Stockholm

B Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro, Västmanland

C Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland

D Blekinge, Skåne

E Halland, Västra Götaland

F Värmland, Dalarna, Gävleborg

G Västernorrland, Jämtland

H Västerbotten, Norrbotten

I Hela riket

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

800 000ÅR 2012

ÅR 2006

IHGFEDCBA

Kommentar: SCB:s statistik styrker det djursjukvården upp-lever nämligen att hundpopulationen ökar samtidigt som kattpopulationen minskar något. Det vi också ser är att både hund- och kattpopulationerna minskar något i storstadsregio-nerna, samtidigt som de ökar i övriga landet. Antalet hushåll med hund och eller katt ökar. 2012 hade 25 % av de Svenska hushållen sällskapsdjur, vilket också avspeglas i vår egen undersökning bland Sveriges djurägare 2013, som visade att nästan var annan person har ett sällskapsdjur.

undersökning frÅn stAtistiskA centrAlbyrÅn om sveriges hundAr och kAtter


God kvalitet – värd att synliggöra

Våra djur har fått en allt högre status i vårt samhälle. Det, tillsammans med den medicinska utvecklingen och branschens snabba tillväxt, har lett till att kvali-tetsfrågor blivit allt mer aktuella. Svensk Djursjuk-vård har arbetat aktivt med kvalitet under många år. För att säkerställa en fortsatt hög nivå och synliggöra kvalitetsarbetet för våra kunder införde Svensk Djursjukvård vid årsskiftet 2013/2014 ett kvalitetssigill. Sigillet är en kvalitetsmärkning som ska göra det enklare och tryggare för våra kunder att välja god och säker djursjukvård.

Svensk Djursjukvårds etikråd finns till för att följa upp att de kvalitetsregler som ligger till grund för sigillet efterlevs. Både kunder och medarbetare kan framföra kritik till etikrådet. Om etikrådet bedömer en avvikelse som allvarlig föreslår rådet i första hand en åtgärdsplan, och om det inte löser problemet kommer företaget att uteslutas ur Svensk Djursjuk-vård.

” Sigillet är en kvalitetsmärk-ning som ska göra det enk-lare och tryggare för våra kunder att välja god och säker djursjukvård.”

2014

Kvalitetssigillet

Det här är Svensk Djursjukvårds kvalitetssigill som infördes 2014. Orden kvalitet, kompetens, samar-bete och etik som återfinns i sigillet är Svensk Djursjukvårds värdeord.


0 10 20 30 40 50 60

Procent

Nej

Ja, annat smådjur

Ja, katt

Ja, hund

Ja, häst

0 10 20 30 40 50

Procent

Oroar mig inte/litarpå djursjukhuset/kliniken

Annat

Att inte få info och vara delaktig i vårdbeslut

Kompetensen hos personalen

Smitta

Antibiotikaresistens

Att inte få kontakt med/tid när jag behöver det

0 10 20 30 40 50 60

Procent

Nej

Ja, annat smådjur

Ja, katt

Ja, hund

Ja, häst

Kommentar: Undersökningen bland Sveriges djurägare bekräftar att Svensk Djursjukvårds kvalitetssigill väl möter djurägarnas förväntningar och farhågor vid mötet med djursjukvården. Kompetens, kvalitet, tillgänglighet, bemötande och tillgång till information är avgörande för våra kunder vid valet av klinik och det är därför vi bygger upp bransch- sigillets kvalitetsregler runt dessa kriterier.

Nästan varannan svensk är ägare av ett sport och/eller fritidsdjur.

Var tredje oroar sig för att inte få kon-takt med djursjukvår-den när det behövs.

vAd är viktigAst för dig när du väljer djursjukvÅrd till ditt djur?

DjurägarnaDjurägarna

0 20 40 60 80 100

Vet ej

Tradition

Känner veterinären

Pris

Rekommendation

Närhet

Bemötande

Tillgänglighet

Kunskap och kompetens 1- Mycket avgörande

2

3

4

5 - Inte alls avgörande0 20 40 60 80 100

Vet ej

Tradition


Pris

Rekommendation

Närhet

Bemötande

Tillgänglighet


2

3

4

5 - Inte alls avgörande

äger du ett sport- och/eller fritidsdjur?

vAd oroAr du dig mest över i kontAkten med djursjukvÅrden?

Kompetens, kvalitet och tillgänglighet viktigare än pris när djurägare väljer klinik, enligt undersökningsföretagets Novus statistik.

%

0 20 40 60 80 100

Vet ej

Tradition


Pris

Rekommendation

Närhet

Bemötande

Tillgänglighet


2

3

4

5 - Inte alls avgörande

Källa: Novus, november 2013


Ekonomi i branschen Ekonomin

Kommentar: Omsättningsökningen återspeglas i ökningen av antalet patientbesök under samma period.

omsättningen (rörelseintäkten) för svensk djursjukvÅrds medlemmAr förstA fyrA mÅnAdernA 2013 och förstA fyrA mÅnAdernA 2014

omsättning miljoner kronor

0

200

400

600

800

1000

ÅRT1 2013 T1 2014

0

100000

200000

300000

400000

500000

T1 2013 T1 2014

AntAl pAtientbesök

Omsättningen ökade med 7,5 % de första fyra månaderna 2014 jämfört med samma period 2013.

Antalet patientbesök ökade med 6,5 % de första fyra månaderna 2014 jämfört med samma period 2013.

Svensk Djursjukvårds med-lemmar hade 1 261 100 patientbesök och omsatte 2,53 miljarder kronor 2013.

Vinstmarginalen efter avskrivningar och före finansiella poster var i genomsnitt 4,4 % 2013.

ÅR


Patienterna

10 %

av besöken sker utanför ordinarie mot-tagningstid (kvällar/nätter/helger).

20 %

av patient-besöken är unika. Antalet unika indivi-der i förhål-lande till det totala antalet patientbesök.

60 %

av patienterna är hundar.

25 %

av patienterna är katter.

5 %

av patienterna är hästar.

volym och Ålder

Vanligaste rapporterade diagnoser från medlemsundersökningen jämfört med försäkringsbolaget Svelands statistik på skadereglering. Majoriteten av patienterna är hundar och vanliga bekymmer bland hundar och hästar är hälta.

1

2

3

4

5

Kommentar: Uppgifterna under volym, ålder och vanligaste diagnoserna bygger på ett bristfälligt underlag. Statistik från Svelands djurförsäkringar kompletterar bilden från vår egen undersökning, men någon säker statistik av medlemsföretagens verksamheter inom dessa områden föreligger inte i denna branschrapport. När det gäller vanligaste diagnoser är det dock sannolikt att förebyggande behandlingar/profylax samt patienter utan symptom på sjukdom är de vanligaste förekommande såväl när det gäller katt, hund som häst.

Utan symtom/Profylax

Otiter

Hältor

Hud

Tand/munhåla

hund

1

2

3

4

5


Trauma hud

Hud

Infektions-sjukdom

Urinvägar

kAtt

1

2

3

4

5


Hältor

Kolik

Trauma hud

Tand/munhåla

häst

Källa: Medlemsundersökning och Sveland

Diagnoserna

Åldersfördelningen i svelAnds skAderegleringAr för hundAr, kAtter och hästAr 2013

Medlemmar Sveland Medlemmar Sveland Medlemmar Sveland

Vanligaste rapporterade diagnoserna

Hälta UNS

Pyometra

Neoplastiska förän- dringar, hud under hudAkut extern otit

Tumör i juver

Kräkning

Bitsår, hud /underhud

Abscess, hud/underhud

FORL/TR

Symtom på sjukdomutan fastställd orsak, njure/uretär

Hälta UNS

Kolik

Kotledsinflammation

Hovledsinflammation

Ryggbesvär UNS

hund index mot 100* kAtt index mot 100* häst index mot 100*

Ålder Ålder Ålder

0-4 90 % 0-4 103 % 0-4 79 %

5-10 104 % 5-10 87 % 5-10 146 %

11-15 112 % 11-15 129 % 11-15 113 %

16-20 1000 % 16-20 300 % 16-20 65 %

>20 56 %

Källa: Sveland*innebärande att ju högre över 100 desto större andel skador

5 %

av patienterna är smådjur.

Kommentar: Ur statistiken från Sveland kan tydligt utläsas att antalet skador ökar med djurens ålder. Ökad medellivslängd hos framförallt hundar och katter leder till ett ökat vårdbehov och ökande antal patientbesök. Att andelen skador bland hästarna minskar från 16 års ålder beror sannolikt på lägre försäkringsgrad och att det är vanligare att man väljer avlivning när den gamla hästen skadas eller blir sjuk.

Kommentar: Att 20 % av besöken är unika betyder att 80 % av patientbesöken utgörs av återbesök av pågående eller nya orsaker. Vidare visar det att 11 % av Sveriges sport- och sällskapsdjur besökte Svensk Djursjukvårds medlemsföretag vid minst minst ett tillfälle under 2013.


Här finns Svensk Djursjukvårds

medlemsföretag

Norrbottens län 3

Västerbottens län 5

Jämtlands län 2

Västernorrlands län 5

Dalarnas län 8

Gävleborgs län 5

Värmlands län 7

Örebro län 3

Västmanlands län 9

Uppsala län 12

Västra Götalands län 28

Stockholms län 36

Södermanlands län 6

Östergötlands län 10

Jönköpings län 10

Hallands län 9

Gotlands län 1

Kronobergs län 3

Kalmar län 10

Blekinge län -

Skåne län 27

3

5

2 5

8 5

73

912

36

28 10

6

9

27

310

10

Geografisk spridning

1


veterinärernAs utbildning

- 207 har specialistutbildning Steg 1 inom hundens och kattens sjukdomar.

- 33 har specialistutbildning Steg 2 inom hundens och kattens sjukdomar.

- 20 har gått europeisk Diplomatutbildning för hund och/eller katt.

- 25 har specialistutbildning Steg 1 inom hästens sjukdomar.

- 9 har gått europeisk Diplomatutbildning för hästens sjukdomar.

68 %

32 %AnställdA per yrkeskAtegori inom svensk djursjukvÅrd

Svensk Djursjukvårds medlemsföretag har 2 590 medarbetare, vilket mot-svarar sjuttiofem procent av alla personer sysselsatta inom djursjukvård för sport- och sällskapsdjur i Sverige.

FAKTA: Det finns idag 3500 veterinärer i yrkesverksam ålder i Sverige, av dessa arbetar 23 % i Svensk Djursjukvårds medlemsföretag. SLU examinerar 40 djursjukskötare årligen. Jordbruksverket har under perioden 2010 - 2014 legitimerat runt 250 djursjukskötare årligen. Från och med 2015 kommer antalet utfärdade djursjukskötarlegitimationer att sjunka till 40 årligen. Det finns idag drygt 1300 legitimerade djursjukskötare i Sverige och av dessa arbetar 60 % i Svensk Djursjukvårds medlemsföretag.

Medarbetarna Utbildningsnivån

32 %

23 %

3 %3 %

1 %5 %

var tredje

anställd är en veterinär.

anställd är en djursjukskötare.

var tredje

anställd är djurvårdare.

var fjärde

anställd är administrativ

personal.

var tionde

Kommentar: Med 32 % utlandsutbildade veterinärer är det uppenbart att djursjukvården är mycket beroende av arbetskraftsinvandring och att den europeiska fria rörligheten för arbetskraft är avgörande för vår kompetensförsörj-ning. Drygt en fjärdedel av medlemsföretagens veterinärer har specialistutbildning och vi ser i rekryteringsprognosen att behovet av specialister ökar under det kommande året.

Biomedicinska analytiker (2)

Godkända legitimerade tandläkare (6)

Godkända legitimerade fysioterapeuter/sjukgymnaster (6)

Djursjukskötare (8)

Administratörer - HR, ekonomi, IT etc. (34)

Veterinärer (104)Veterinärutbildning i Sverige (551)

Veterinärutbildning utanför Sverige (259)

68 %

32 %

Administrativ och övrig personal (243)

Godkända leg tandläkare (2)

Godkända leg fysioterapeuter/sjukgymnaster (26)

Godkända leg sjuksköterskor (53)


Djurvårdare (596)

Leg djur sjukskötare (785)

Leg veterinär (810)

Administrativ och övrig personal (243)

Godkända leg tandläkare (2)

Godkända leg fysioterapeuter/sjukgymnaster (26)

Godkända leg sjuksköterskor (53)


Djurvårdare (596)

Leg djur sjukskötare (785)

Leg veterinär (810)

31 %

1 %2 %3 %

23 %

30 %

10 %

djursjukskötArnAs utbildning

Legitimation på övergångsregler

Djurskötarutbildning utomlands

SLU:s 3 åriga program

2 %

90 %

8 %






Veterinärer (104)SLU:s 3 åriga program

Djurskötarutbildning utomlands

Legitimation på övergångsregler

Kommentar: Vi kan konstatera att enbart 8 % av djursjukskötarna har den 3-åriga svenska högskoleutbildningen, 2 % har genomgått sin utbildning utomlands och resterande 90 % har fått sin legitimation på övergångsregler.


Utbildningsnivån Rekryteringsbehovet

brAnschens rekryteringsbehov under kommAnde 12 mÅnAder

0 20 40 60 80 100 120

Djursjukskötare

Veterinärer med grundutbildning

Veterinärer med specialistutbildning

Djurvårdare på utökad nivå

Biomedicinska analytiker

Godkända leg. sjukgymnaster

Godkända leg. tandläkare

Djurvårdare på grundnivå

Branschens rekryteringsbehov växer i takt med att efterfrågan på djursjukvård ökar vilket tydligt avspeglas i företagens prognos, med ett rekryteringsbehov för de kommande 12 månaderna på 100 vete-rinärer, varav 40 med specialistkompetens samt 100 djursjukskötare.

Framtidens rekryteringsbehov

djurvÅrdArnAs utbildning

• 38 % av djurvårdarna har gymnasieutbildning med inriktning djurvård. – Av dessa fick 31% grundutbildning i

läkemedelshantering (D9) under sin gymnasieutbildning.

• 7 % av djurvårdarna har gått yrkeshögskola med inriktning djurvård/djursjukvård.

• 55 % av djurvårdarna saknar relevant yrkesutbildning.

Saknar yrkesutbildning

Yrkeshögskola med inriktning djurvård/djursjukvård

Gymnasieutbildning med inriktning djurvård

38 % 55 %

7 %

Kommentar: Bara en tredjedel av djurvårdarna med genomgången utbildning på djurgymnasium ha r erhållit D9 utbildning inom ramen för sin gymnasieutbildning.

varav d9

• Totalt finns idag 596 djurvårdare inom Svensk Djursjukvård.

• Djurvårdarna på grundnivå har varken D9 eller C15

djurvÅrdArnAs behörighet

14%

varav d9

86%






Veterinärer (104)Djurvårdare på utökad nivå (512 st) varav 42 % (214st) har D9 och 58 % (298 st) C15






Veterinärer (104)

Djurvårdare på grundnivå (84 st)

varav c15


Framtiden Styrelsen

kArin ronAnder ordförande

ing-mArie röstlundvice ordförande

kArin nygrenledamot

elisAbet ellström ledamot

AnnikA lArsson ledamot

johAn bromée ledamot

mArie jurysuppleant

chArlottA WArnhAmmAr suppleant

Vår viktigaste fråga kommande år är utan tve-kan kompetensförsörjning. Veterinärmedicinens snabba tekniska och kunskapsmässiga utveckling kräver fortlöpande kompetensutveckling av ny och befintlig personal. Landets lärosäten – yrkes-gymnasier, yrkeshögskolor och universitet – måste svara upp till branschens behov. Antalet utbild-ningsplatser, utbildningarnas innehåll och om-fattning måste anpassas till veterinärmedicinens

behov. Branschens egen utbildningsverksamhet – inom ramen för VeTA och medlemmarnas egna utbildningsenheter – ökar kontinuerligt sin kurs-verksamhet för den befintliga personalen. Tradi-tionen och den generösa kulturen av att dela med sig av know how mellan djurhälsopersonal oavsett var man är anställd är ovärderlig.

Kompetensförsörjning för att möta efterfrågan på djursjukvård

Ett av branschens viktigaste utvecklingsområden är vårdhygien. Genom Kvalitetssigillet förbinder sig medlemsföretagen att följa Sveriges Veteri-närmedicinska Sällskaps hygien- och antibiotika-policy. Svensk Djursjukvård har tillsammans med

VeTA-bolaget påbörjat arbetet med att utbilda och certifiera hygienombud till varje klinik och tar på så sätt ett gemensamt ansvar för god vårdhy-gien och minskad antibiotikaanvändning inom djursjukvården.

Antibiotikaanvändning

Fortsatt kvalitetsarbete med sigillet som grundBranschens kvalitetssigill som har lanserats under 2014 leder till ett större fokus på våra kunders förväntningar. Kunderna vänder sig till oss för att ställa frågor och framföra synpunkter. Etikrådet diskuterar och utvärderar och slutsatserna leder

fram till dialog och utveckling av medlemmarnas kvalitetsarbete och vårt gemensamma regelverk. Det skapar trovärdighet och öppenhet – tryggt för djurägare och djur.

2014

VeTA-bolaget erbjuder ett brett utbildningspaket för de anställda i djursjukvårdsföretagen. Fokus ligger på att arrangera kurser för djurvårdare och djursjukskötare, men även veterinärer erbjuds

ett omfattande fortbildningspaket genom VeTA- bolaget. Ett fyrtiotal kurser arrangeras årligen och runt 1400 anställda i djursjukvårdsföretagen deltar i kurserna.

VeTA-bolagetvetA-dagarna karlstad 24-26 april 2015

tema bilddiagnostik

www.vetabolaget.se

Svensk Djursjukvårds styrelse 2014

www.svenskdjursjukvard.se

svensk djursjukvård -branschrapport 2014

Documents