svensk djursjukvård branschrapport 2015

SVENSK DJURSJUKVÅRD BRANSCHRAPPORT 20151.

Branschrapport 2015


Svensk Djursjukvård är djursjukvårdsföretagens branschorganisation. 210 privata djursjukhus och kliniker är medlemmar och tillsammans står de för 80 procent av den totala djursjukvårdsmarkna-den för sport- och sällskapsdjur i Sverige. Antalet medlemskliniker ökade med 5 procent under 2014 och vi gläder oss särskilt mycket åt att vi nu har fl ertalet av landets hästkliniker bland våra medlemmar!

Svensk Djursjukvård fi nns till för alla privata djursjukvårdsföretag och medlemsbilden spänner från de minsta ägardrivna enmansklinikerna till de största djursjukhusen med fl era hundra anställda. Flertalet av branschfrågorna är gemensamma, sam-tidigt som det fi nns storleksmässiga och geografi s-ka variationer som påverkar företagens vardag.

Den svenska djursjukvården har de senaste åren genomgått omvälvande strukturella förändringar.

Dels genom införandet av begreppet djurhälsoper-sonal med fyra nya legitimationsyrken vid sidan av det sedan länge behörighetsreglerade veterinäryr-ket, dels genom en genomgripande konsolidering av branschen med bildandet av två nationellt verk-samma djursjukvårdskedjor. Vid sidan om kedjorna verkar dryga tvåhundra enskilda djursjukvårdsföre-tag samt den statliga Distriktsveterinärorganisatio-nen. Sammantaget erbjuder djursjukvården av idag en mycket hög grad av tillgänglighet och veterinär-medicinsk kompetens för landets alla djur.

I Svensk Djursjukvårds branschrapport 2015 beskri-ver vi med statistik, text och en stor portion stolt-het en växande och, för de miljoner svenskar som delar sina liv med hundar, katter, hästar och andra djur, mycket viktig bransch!

om rapporten Denna branschrapport bygger på en egen undersökning bland medlemmarna (april 2015) och upp-gifter från Bolagsverkets företagsregister. Vidare innehåller rapporten uppgifter från Jordbruks-verket, Svensk Försäkrings branschstatistik och försäkringsbolagens årsredovisningar 2014.

Branschrapporten

Djursjukvård – för Sveriges djur

marIa lundvall

Generalsekreterare

karIn ronander

Ordförande

SvenSk DjurSjukvårD BranSchrapport 20153.

Svensk Djursjukvård i siffror

Branschrapporten

Svensk Djursjukvård är djursjukvårdens branschorganisation med 210 medlemskliniker. Vi verkar för branschens långsiktiga utveckling och företräder medlemmarna i kontakten med myndigheter och beslutsfattare. Vi arbetar målmedvetet för att våra medlemsföretag ska få bästa möjliga förutsättningar att driva företag och att djur och djurägare ska få bästa möjliga kvalitet och service i mötet med djursjukvården.

3 620 anställda.

1,4 miljoner patientbesök 2014.

2,86 miljarder kronor i omsättning 2014.

7 % i omsättningsökning januari-mars 2015.

jämfört med samma period 2014.


Branschen

Djursjukvårdens processer är ”lean” per definition

Priset på djursjukvård har diskuterats intensivt i media under det senaste året. Vad är ett rimligt pris för djursjukvård frågar man sig. Finns det en bortre gräns för hur avancerad vården för djur får bli och kosta? Svaren på de frågorna är enkla; vi vet inte. Det vi vet är att förhållningssättet till husdjuren har förändrats i grunden under de senaste 20 åren. Djuren har gått från utbytbara, om än älskade, bruksdjur till fullvärdiga familje-medlemmar. Djurägare i Sverige spenderar idag runt 50 miljarder kronor på sina djur; inköp av djuren, foder, utrustning, stallar, träning, vård och försäkringar.

Hela den svenska djursjukvården för sport- och sällskapsdjur omsatte drygt 3,5 miljarder kronor 2014, av detta betalades hälften ur djurägarnas

egna plånböcker och hälften ur djurens veterinär-vårdsförsäkringar. Försäkringsbranschen för sport- och sällskapsdjur omsatte 3,1 miljarder 2014. Den genomsnittliga vinstmarginalen hos Svensk Djursjukvårds medlemsföretag 2014 var 4,4 procent vilket visar att i princip allt omsatt kapital går åt i verksamheten. Djursjukvården är, liksom humansjukvården, personalintensiv och medlems-företagen sysselsatte och kompetensutvecklade 3 620 medarbetare till en kostnad av 1,7 miljarder kronor 2014. Dygnetruntöppna operations- och vårdavdelningar samt den senaste bild- och laboratorieutrustningen finns på alla djursjukhus och större kliniker idag och investeringsbeloppen i utrustning och lokaler uppgick 2014 till 74 miljoner kronor.

Modern djursjukvård präglas av tre egen-skaper; passion, kunskap och effektivitet, avundsvärda parametrar för vilken företagsle-dare som helst! Kombinationen av veterinär-medicinsk spetskompetens och omedelbar återkoppling i mötet med djur och djurägare skapar unika förutsättningar för effektivi-

tet och lyhördhet mot kunden. Tusentals skadade och sjuka djur tas emot, undersöks, behandlas och rehabiliteras varje vecka, väntetider existerar knappast och nöjdkund-index når höga nivåer i alla förekommande kundundersökningar.

” Väntetider existerar knappast och nöjdkundindex når höga nivåer i alla förekommande kundundersökningar.”

” Djursjukvården är, liksom humansjukvården, personalintensiv och medlemsföretagen sysselsatte och kompetensutvecklade 3 620 medarbetare till en kostnad av 1,7 miljarder kronor 2014.”

Djursjukvårdens pris


Branschen

Djurens bästa ligger till grund för varje beslut

I takt med den medicinska utvecklingen och det ökande ekonomiska utrymmet blir de etiska över-vägandena allt viktigare. Det som är medicinskt möjligt behöver sett ur individens perspektiv inte vara det bästa. En parallell kan dras till den pallia-tiva humansjukvården där man tvingas ta ställning till när det inte längre är etiskt försvarbart att låta en svårt sjuk patient genomgå ansträngande och kostsamma undersökningar och behandlingar.

Veterinärer står varje dag inför liknande dilem-man. Beslut om att avstå från undersökningar och behandlingar eller att faktiskt aktivt avsluta ett djurs liv, vilket tidigare var en fullt accepterad utväg i den veterinärmedicinska professionen, upplevs idag som mer avlägset och ses många gånger som den absolut sista utvägen när allt annat har uttömts.

Behoven och efterfrågan av djursjukvård har aldrig varit större. I takt med att husdjurens status ökar

ser vi att en ny generation djurägare söker sig till djursjukvården betydligt oftare än vad djurägare gjorde tidigare och man söker för besvär som man tidigare helt enkelt lämnade för självläkning. Djuren blir äldre och mår bättre i takt med de medicinska landvinningarna. Samtidigt ser vete-rinärer tydligt att människans välfärdssjukdomar ”smittar av sig” på djuren och att fetma, diabetes och ledbesvär ökar bland hundar och katter. Ökad popularitet för de exteriört extremavlade sällskaps-djursraserna leder till ett ökat behov av medicinska och kirurgiska behandlingar för dessa individer.

Djursjukvårdens och de enskilda veterinärernas främsta uppgift är att alltid se till varje djurs bästa, samt baserat på medicinsk kunskap och kunskap om djuret och dess behov stödja djurägaren i be-slut som gäller vården av djuret. Svensk Djursjuk-vårds kvalitetsarbete och vidareutbildningspro-gram fokuserar på dessa frågor.

” Det som är medicinskt möjligt behöver sett ur individens perspektiv inte alltid vara det bästa.”


Svensk Djursjukvård – en del av Svenskt Näringsliv

Centralt för medlemsföretagens långsiktiga utveckling är tillgången till kompetent personal, ett verklighetsanpassat veterinärt regelverk och en konstruktiv dialog med omvärlden. Genom sammanslagningen av branschfrågor och arbetsgivar-frågor i en organisation inom ramen för Svenskt Näringsliv får branschen en större tyngd som möjliggör en effektiv dialog

med myndigheter, utbildningsväsende, intresseorganisationer, försäkringsbolag, arbetsmarknadens parter och media.

Den nya sammanslagna organisationen SLA-Svensk Djursjuk-vård bildas den 1 juli 2015 och tre medarbetare kommer där att arbeta heltid med djursjukvårdens bransch- och arbetsgivar-frågor.

Under 2014 påbörjades arbetet med att slå ihop Svensk Djursjuk-vård och Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA, inom Svenskt Näringsliv. Sammanslagningen blir verklighet den 1 juli 2015. Den nya organisationen kommer att ge större tyngd åt vårt arbete framåt.

Styrelse och tjänstemän i den nya sammanslagna organisationen SLA -Svensk Djursjukvård.

Branschen


Branschen

VeTA-bolaget

I fyrtio år har branschen tagit ansvar för de anställdas vidareutbildning genom det helägda utbildningsbolaget VeTA-bolaget. Sverige är ett litet land när det kommer till högre studier och vidareutbildning inom veterinärmedicinen och VeTA-bolagets omfattande kursutbud för anställda inom djursjukvården i Sverige gör det möjligt för företagen att utbilda sin personal till en rimlig kostnad. Genom det egna utbildnings-bolaget har djursjukvårdsföretagen möjlighet att påverka kursutbudet och säkerställa att stort fokus läggs på kompetens, kvalitet och etik i samklang med kvalitetssigillet. Genom VeTA-bolaget är det möjligt att vidmakthålla Sveriges unikt höga kompetens och goda läge när det gäller smittskydd och antibiotikaanvändning vilket är grundläg-gande i alla VeTa-bolagets utbildningar och i medlemsföretagens kliniska verksamheter.

VeTA-bolaget kommer efter fusionen med SLA att ägas till 100 procent av VeTA-föreningen och precis som idag erbjuda ett omfattande kursutbud till djursjukvårdens medarbetare.


God kvalitet – värd att synliggöra

Våra djur har fått en allt högre status i vårt samhälle. Det, tillsammans med den medicinska utvecklingen och branschens snabba tillväxt, har lett till att kvali-tetsfrågor blivit allt mer aktuella. Svensk Djursjukvård har arbetat aktivt med kvalitet under många år. För att säkerställa en fortsatt hög nivå och synliggöra kva-litetsarbetet för våra kunder införde Svensk Djursjuk-vård vid årsskiftet 2013/2014 ett kvalitets-

sigill. Sigillet är en kvalitetsmärkning som ska göra det enklare och tryggare för våra kunder att välja god och säker djursjukvård.

Svensk Djursjukvårds etikråd finns till för att följa upp att de kvalitetsregler som ligger till grund för sigillet efterlevs. Både kunder och medarbetare kan framföra kritik till etikrådet.

” Sigillet är en kvalitetsmärk-ning som ska göra det enk-lare och tryggare för våra kunder att välja god och säker djursjukvård.”

2015

Det här är Svensk Djursjukvårds kvalitetssigill som infördes 2014. Orden kvalitet, kompetens, samar-bete och etik som återfinns i sigillet är Svensk Djursjukvårds värdeord.

Kvalitetssigillet


Kvalitetssigillet

Gemensamma kvalitetsregler styrSvensk Djursjukvårds kvalitetssigill vilar på 19 ge-mensamma kvalitetsregler för medlemsföretagen. (Se reglerna på www.svenskdjursjukvard.se.) Reglerna är grundläggande och ska vara tillämp-liga i alla djursjukvårdsföretag oavsett storlek och

djurslag. I förarbetet till branschsigillet frågade vi Sveriges djurägare vad som är viktigast i mötet med djursjukvården och svaret var entydigt; tillgänglighet är viktigast tätt följt av kompetens och bemötande. Kvalitetsreglerna utgår därför från dessa värden.

Under kvalitetssigillets första år har Svensk Djursjukvårds etikråd mottagit ett tjugotal anmäl-ningar från kunder. Flertalet av anmälningarna handlar om otydlighet när det gäller priset för vår-den. Samtidigt har det varit stort medialt fokus på prissättningen i djursjukvården under året som gått och branschen har fått ta emot kritik om bristande öppenhet och tydlighet kring behandlingsval och priser.

Etikrådets samlade bedömning är att öppenhet och tydlighet kring priset för djursjukvård ska vara

det mest prioriterade området inom ramen för kvalitetssigillet 2015. Regelverket som ligger till grund för kvalitetssigillet skärps när det gäller kravet på tydlig och korrekt prisinformation. Under hösten 2015 anordnar Svensk Djursjukvård ett kvalitetsfo-rum för medlemsföretagen med fokus på förbättrad kundkommunikation kring djursjukvårdens priser. Målet är att ingen kund ska överaskas av ett oväntat pris när tjänsten ska betalas.

Kunskapen om djursjukvårdens kvalitetssigill är än så länge relativt liten och sigillet har inte nått ut till de breda kundgrupperna. Under 2015 kommer Svensk Djursjukvård arbeta aktivt med att sprida kännedomen om kvalitetssigillet och möjligheten för våra kunder att framföra kritik till Svensk Djursjuk-vårds etikråd om man upplever kvalitetsbrister vid mötet med djursjukvården. Våra kunder kommer att upplysas via medier, information till intresseorgani-

sationer och i medlemsföretagens egen kunddialog.

Kvalitetssigillet och etikrådets arbete stärks och förankras genom dialog med externa parter i en ny-bildad referensgrupp till etikrådet. Återkopplingen från referensgruppen hjälper etikrådet i arbetet med att utveckla sigillet till att bli den självklara kvalitets-märkningen som gör det enkelt för våra kunder att välja god och säker djursjukvård.

Nu ökar vi kunskapen om sigillet

Svårighet att få tydlig prisuppgift, vanligaste ärendet till etikrådet 2014


Ekonomi i branschen


Ekonomi

Svensk Djursjukvårds medlems-företag omsatte 2,86 miljarder kronor 2014 vilket är en omsätt-ningsökning med 13 % jämfört med 2013.

Efterfrågan på djursjukvård för sport- och sällskapsdjur har aldrig varit större och företagens framtidsprognos är fortsatt positiv med ett stort antal planerade nyrekryteringar och omfattande nyinveste-ringar planerade för de kommande 12 månaderna.

0

600

1 200

1 800

2 400

3 000

2013 2014

Omsättning miljoner kr

Svensk Djursjukvårds medlemskliniker hade 1 403 622 patient-besök 2014 vilket innebär en ökning med 11 % jämfört med 2013.

0

300 000

600 000

900 000

1200 000

1500 000

2013 2014

Antal patienter

2 043 kr (2 108 kr, 2013)

Omsättning per patientbesök 2014

Fortsatt positiv utveckling


Ekonomi

Omsättningen ökade med

7 %

2 %Patientbesöken ökade med

Utveckling av volym och ekonomi under första kvartalet 2015 jämfört med första kvartalet 2014

Kommentar: Under årets första kvartal är vanligtvis efterfrågan på djursjukvård mindre än under årets övriga kvartal, så även 2015 vilket förklarar den måttliga ökningen av antalet patientbesök. Samtidigt genomför flertalet djursjukvårdsföretag sina prisjusteringar under det första kvartalet vilket förklarar varför omsättning- sökningen är hög i jämförelse med besöksökningen.


0

15 000

30 000

45 000

60 000

75 000

90 000

Kronor

20152014

Tkr

ÅR

InvesterIngar I utrustnIng och lokaler 2014samt Förväntad InvesterIng I utrustnIng och lokaler 2015

Kommentar: Medlemsföretagen planerar att öka sina investeringar i de anställdas kompetens under 2015 med 7 % jämfört med 2014.

0

4 000

8 000

12 000

16 000

20 000

24 000

28 000 Kronor

20152014

Tkr

ÅR

InvesterIngar I de anställdas kompetensutvecklIng 2014 samt Förväntad InvesterIng I de anställdas kompetensutvecklIng 2015

Kommentar: Medlemsföretagen planerar att öka sina investeringar i utrustning och lokaler under 2015 med 18 % jämfört med 2014.

Kommentar: 100 miljoner kronor investerades i utrustning och kompetensutveckling 2014 och medlems- företagen signalerar stark framtidstro genom planering av ytterligare ökade investeringar i utrustning och kompetensutveckling 2015.

Investeringar i utrustning och lokaler 2014.

Planerade investeringar i utrustning och lokaler 2015.

Investeringar i medarbetarnas kompetensutveckling 2014.

Planerade investeringar i medarbetarnas kompetensutveckling 2015.

74 391 209 kronor 87 592 315 kronor 25 956 214 kronor 27 669 102 kronor

Investeringar

Investeringar


Prisutvecklingen 2014Medlemsföretagen höjde sina priser med i genomsnitt 3,3 procent 2014. Antalet anställda i medlemsföretagen ökade med 1 000 personer och företagen investerade 100 miljoner kronor i utrustning, lokaler och kompetensutveckling 2014. Företagens fasta kostnader motsvarar runt 70 procent av försäljningen. Det genomsnittliga resultatet efter avskrivningar 2014 var 4,4 procent. För varje intjänad tusenlapp åtgår alltså 956 kronor i verksamheterna.

Av medlemsföretagens totala försäljning på 3,16 miljarder kronor (ink moms) betalas runt hälften direkt av kunden och hälften ur kundernas veterinärvårdsförsäkringar. Djursjukvårds-tjänster är till skillnad från försäkringstjänster momsbelagda och djursjukvårdsföretagen tog in 630 miljoner i moms från sina kunder 2014.

Prisutveckling

Prishöjning i genomsnitt 2014

3,3 %

4,4 % (4,4 %)

Vinstmarginal 2014

* Förra årets siffror inom parentes.


Här finns Svensk Djursjukvårds

medlemsföretag

Norrbottens län 5

Västerbottens län 6

Jämtlands län 2

Västernorrlands län 6

Dalarnas län 8

Gävleborgs län 5

Värmlands län 8

Örebro län 4

Västmanlands län 8

Uppsala län 12

Västra Götalands län 29

Stockholms län 38

Södermanlands län 6

Östergötlands län 11

Jönköpings län 12

Hallands län 9

Gotlands län 1

Kronobergs län 4

Kalmar län 8

Blekinge län -

Skåne län 28

5

6

2 6

8 5

84

812

38

29 11

6

9

28

48

12

Geografisk spridning

1


anställda per YrkeskategorI I svensk dJursJukvÅrds medlemsFöretag 2014

Svensk Djursjukvårds medlemsföretag har vuxit med 1 000 medarbetare sedan föregående Branschrapport. 3 620 personer arbetar idag i medlems- företagen, 70 procent av dessa har legitimation eller godkännande enligt lagen om djurens hälso- och sjukvård vilket motsvarar 39 procent av alla utfärdade legitimationer för djurhälsopersonal i Sverige.

Djurhälsopersonal Antal

Leg veterinär 4617

Leg djursjukskötare 1716

Godkänd hovslagare 221

Godkänd leg sjukgymnast 44

Godkänd leg sjuksköterska 52

Godkänd leg tandläkare 15

Medarbetarna

var tredje

anställd är veterinär.

anställd är djursjukskötare.

var tredje

anställd är djurvårdare.

var femte

anställd är administrativ

personal.

var nionde

Administrativ och övrig personal (342)

Godkända leg sjukgymnaster (31)

Godkända leg sjuksköterskor (52)

Biomedicinska analytiker (116)

Djurvårdare (716)

Leg djursjukskötare (1206)

Leg veterinär (1157)

total dJurhälsopersonal I sverIge

Källa: Jordbruksverket, per den 2015-04-15





Djurvårdare (716)



32 %

1 %1 %3 %

20 %

33 %

10 %


veterInärernas utbIldnIng

Utbildningsnivån

Kommentar: Med 35 procent utlandsutbildade veterinärer är det uppenbart att djursjukvården fortsatt är mycket beroende av arbetskraftsinvandring och att den europeiska fria rörligheten för arbetskraft är avgörande för vår kompetensförsörjning. Drygt en tredjedel av medlemsföretagens veterinärer har specialistutbildning och vi ser i rekryteringsprognosen att behovet av specialister ökar även under det kommande året.


Godkända legitimerade tandläkare (6)

Godkända legitimerade fysioterapeuter/sjukgymnaster (6)

Djursjukskötare (8)

Administratörer - HR, ekonomi, IT etc. (34)

Veterinärer (104)Veterinärutbildning i Sverige (751)

Veterinärutbildning utanför Sverige (406)

65 %





Djurvårdare (716)



dJursJukskötarnas utbIldnIng

8 %Fortsatt obalans i tillgången på djursjukskötare

35 %

Övergångstiden för lagen om djurens hälso- och sjukvård löpte ut vid årsskiftet 2014/2015 och inga fler legitimationer för djurvårdare med lång yrkeslivserfarenhet utfärdas. SLU exa-minerar 40 nya djursjukskötare årligen vilket utgör den enda påfyllningen av rekryteringsbasen idag. Djursjukskötare med godkända utbildningar från utlandet utgör endast tre procent

samtidigt som det prognostiserade rekryteringsbehovet bara för de kommande tolv månaderna är över 200 djursjukskötare. Obalansen mellan tillgång och efterfrågan på djursjukskötare växer och utgör idag det enskilt största problemet för djursjuk-vårdsföretagen.

har specialistutbildning

Steg 1.

30 %

har specialistutbildning

Steg 2.

4 %

har gått Europeisk Diplomat- utbildning.

3 %


Utbildningsnivån

dJurvÅrdarnas utbIldnIng

Kommentar: Utbildningsnivån bland djurvårdarna i medlemsföretagen har ökat och idag har 49 procent av djur-vårdarna gymnasieutbildning med djurinriktning och fem procent har yrkeshögskoleutbildning med inriktning djurvård/djursjukvård. Ett betydligt större antal gymnasieutbildade djurvårdare har erhållit grundutbildning i läkemedelshantering under sin gymnasieutbildning.

dJurvÅrdarnas behörIghet

16%

84%






Veterinärer (104)

Djurvårdare på utökad nivå (604 st)






Veterinärer (104)

Djurvårdare på grundnivå (112 st)

46 %

49 %

5 %





Djurvårdare (716)


Leg veterinär (1157)Gymnasieutbildning med inriktning djurvård (348)

Yrkeshögskola med inriktning djurvård (39)

Saknar relevant yrkesutbildning (329)

• 49 % (38 % 2013) av djurvårdarna har gymna-sieutbildning med inriktning djurvård. - Av dessa fick 67 % (31 % 2013) grund-

utbildning i läkemedelshantering (D9) under sin gymnasieutbildning.

• 5 % (7 % 2013) av djurvårdarna har gått yrkeshögskola med inriktning djurvård/djursjukvård.

• 46 % (55 % 2013) av djurvårdarna saknar relevant yrkesutbildning.

varav d9


0 50 100 150 200 250

Djursjukskötare

Veterinärer med grundutbildning

Veterinärer med specialistkompetens

Djurvårdare på utökad nivå

Biomedicinska analytiker

Godkända leg. sjukgymnaster

Godkända leg. tandläkare

Djurvårdare på grundnivå

Rekryteringsbehovet

branschens rekrYterIngsbehov under kommande 12 mÅnader

Branschens rekryteringsbehov växer i takt med att efterfrågan på djursjukvård ökar vilket tydligt avspeglas i företagens prognos, med ett rekryteringsbehov för de kommande 12 månaderna på 166 vete-rinärer, varav 87 med specialistkompetens samt 211 djursjukskötare.

Framtidens rekryteringsbehov






Veterinärer (104)2015






Veterinärer (104)

2014

Kommentar: Medlemsföretagen prognostiserar fortsatt växande efterfrågan på djursjukvård och ser ett rekryte-ringsbehov på närmare 500 medarbetare under de kommande tolv månaderna. Rekryteringsbehoven är storleks- neutrala och både de små och stora djursjukvårdsföretagen spår förhållandevis samma tillväxt i sina verksamheter. Det finns en tydlig trend i efterfrågan på ökade utbildningsnivåer hos de anställda såsom specialistutbildade veterinärer och högskoleutbildade djursjukskötare. Likaså efterfrågas relevant yrkesutbildning bland djurvårdarna i ökad omfattning.


Framtiden

Det ligger ett stort ansvar i att leda den veterinär-medicinska utvecklingen och samtidigt ha fullt fo-kus på djurets bästa. Likaså är det en stor utmaning att säkerställa att djurets bästa ligger till grund för aveln av sällskapsdjur. Det är Svensk Djursjuk-vårds uppfattning att djurets bästa idag inte alltid beaktas och att människans behov ibland går före djurets. Vi är beredda att ta vårt ansvar och intensi-

fierar arbetet för ökad kunskap om djurens behov bland djurägare och ute på våra kliniker. Vi strävar mot att alla undersökningar och behandlingar vi gör ska vara motiverade ur djuret perspektiv och att uppfyllelsen av detta ska kunna mätas.

Djurets bästa i alla lägen!

Veterinärmedicinen har en mycket stark utveckling över hela världen och nya tekniker och metoder utvecklas i snabb takt och tillämpas parallellt med de äldre och beprövade metoderna. Fundamentalt för värderingen av metoder inom medicinen är vetenskaplig dokumentation och säkerställande av evidens. Evidensutvärdering av metoder med be-aktande av djurets bästa ska alltid ligga till grund för de normer och behandlingsrekommendatio-ner som gäller i veterinärmedicinsk praxis. Svensk

Djursjukvård kommer att verka för ett nationellt samarbete med målet att effektivisera och kvali-tetssäkra utvärderingen av gamla och nya behand-lingsmetoder. Vi ska också verka för ett samlat framtagande av behandlingsnormer inom veteri-närmedicinen med målet att varje djur alltid ska få rätt vård baserat på bästa tillgängliga vetenskapli-ga bevis och utifrån sina och djurägarens behov.

Nationellt samarbete kring kvalitet och evidens

Transparens och öppenhetDjursjukvården är av praktiska och hygieniska skäl en relativt sluten värld. Mycket av undersökningar och behandlingar görs utan att djurägare och kun-der är närvarande och det är därför en utmaning att göra kunden delaktig i vårdprocessen och de beslut som ofta måste tas i realtid när en komplika-tion tillstöter eller något oväntat uppträder under

pågående arbete. Ändå är det dit vi måste komma. Öppenhet mot kunden ska genomsyra det vi gör och Svensk Djursjukvård tar under det komman-de året en rad initiativ för ökad transparens mot djurägare och kunder genom utbildningsinsatser, seminarier och samråd med djurägarorganisationer och djurförsäkringsbolagen.


Styrelsen

karIn ronanderordförande

Ing-marIe röstlundvice ordförande

elIsabet ellströmledamot

annIka larssonledamot

charlotta Warnhammarsuppleant

Johan bromÉe suppleant

marIe JurYledamot

Svensk Djursjukvårds styrelse 2015

www.svenskdjursjukvard.se

svensk djursjukvård branschrapport 2015

Documents