svenska kyrkans oppna verksamhet for barn 0-3 ar

Svenska kyrkans öppna verksamhet för barn 0–3 årAndreAs sAndberg

utgivare: Svenska kyrkan 2012produktion: Ineko ABisbn: 978-91-86781-19-4

Innehåll

InlednIng� 2

den�öppna�verksamheten�I�sIffror� 3

vad�gör�man�–�vIlka�är�de�vanlIgaste��

aktIvIteterna�I�den�öppna�verksamheten?�� 4

relatIonen�tIll�den�övrIga�församlIngsverksamheten� 7

hur�Informerar�man�om�verksamheten�och�vIlka�kommer?�� 9

personal�och�utbIldnIng� 12

vad�anser�präster�och�pedagoger�vara��

det�huvudsaklIga�syftet�med�verksamheten��

för�barn�0–3�år?�vIlket�är�det�värdefullaste�resultatet?� 17

relIgIösa�eller�socIala�motIv� 24

verksamhetens�huvudsaklIga�syfte�–�en�sammanfattnIng� 29

lItteratur� 31

bIlagor� 32

2 svenska kyrkans öppna verksamhet för barn 0–3 år svenska kyrkans öppna verksamhet för barn 0–3 år 3

InlednIng

Den öppna verksamheten för barn 0–3 år och deras föräldrar har under det senaste decenniet varit en av Svenska kyrkans snabbast växande verksamheter räknat i antal deltagare. Gruppverksamheten för barn, exempelvis kyrkans barntimmar, tappade många deltagare i samband med att det blev obligatoriskt för kommunerna att anordna förskola för fyra- och femåringar år 2003. En annan reform som sannolikt har påverkat utvecklingen för gruppverksamheten är införandet av maxtaxa i barnomsorgen år 2002. Samtidigt med gruppverksamhetens nedgång började antalet deltagare i den öppna verksamheten att öka. Denna verksamhet benämns här som öppen verksamhet för barn 0–3 år och samlar många föräldralediga med barn innan barnen börjar i förskolan. I praktiken omfattar verksamheten också en hel del barn mellan 3 och 6 år eftersom det inte är ovanligt att äldre syskon följer med de allra minsta barnen till verksamheten. Diagram 1 visar hur utvecklingen för den öppna verksamheten ökat i antal deltagare i betydligt snabbare takt än i gruppverksamheten. För jämförelsens skull är antalet deltagare omräknat till ett indextal där utgångspunkten är år 2001. Fram till 2010 hade den öppna verksamheten ökat med 30 procent, medan gruppverk-samheten minskade i början av perioden men återhämtade sig något under åren 2006–2007 för att åter igen tappa medlemmar under slutet av perioden. Syftet med den här rapporten är att ge en övergripande bild av den öppna verksamheten för barn 0–3 år, dess omfattning och innehåll. Ett av delsyftena är också att återspegla verksamhetens huvudsakliga syfte så som det formuleras av kyrkoherdar och församlingspedagoger eller andra anställda med ansvar för den öppna verksamheten. Rapporten bygger i huvudsak på resultatet av två enkäter som under våren 2012 skickades till samtliga pastorat/församlingar inom Svenska kyrkan, den ena till kyrkoherdar och den andra till personal med det direkta ansvaret för den öppna verksamheten. Vanligtvis har en församlingspedagog det direkta ansvaret, men i del församlingar/pastorat är även andra yrkes-kategorier ansvariga, exempelvis präster, församlingsassistenter och diakoner. För enkelhetens skull omnämns fortsättningsvis den senare enkäten som pedagogenkäten eller som svar från församlingspedagoger. De båda frågeenkäterna finns med som bilagor i slutet av rapporten. Enkäterna besvarades av 655 pedagoger/övriga ansvariga för verksam-heten och 645 kyrkoherdar vilket motsvarar 73 respektive 72 procent av de 890 pastorat/församlingar som omfattades av enkätutskicket.


Diagram 1. Den öppna verksamheten för barn 0–6 år,

samt gruppverksamheten för barn. inDexeraD utveckling

(antal Deltagare) för åren 2001–2011

70

80

90

100

110

120

130

140

150

GruppverksamhetÖppen verksamhet

20112010200920082007200620052004200320022001

den�öppna�verksamheten�I�sIffror

I de allra flesta församlingar ligger det genomsnittliga antalet deltagare i den öppna verksamheten någonstans mellan 10 och 50 vuxna och barn. I ett fåtal församlingar/pastorat, totalt 50 stycken, är deltagarantalet över 50 och i ännu färre, ett drygt tjugotal församlingar, är det genom-snittliga antalet under 10 per tillfälle. (se diagram 2) Antalet deltagare varierar naturligtvis mellan de stora, folkrika församlingarna i de större städerna och de mindre församlingarna i lands- och glesbygd. Ser man till det relativa deltagandet, det vill säga hur stor andel av församling-ens 0–3-åringar som kommer till kyrkans öppna verksamhet är det dock bland de mindre församlingarna man finner det flitigaste delta-gandet. I ett hundratal av landets mindre församlingar i mindre tätorter, lands- och glesbygd deltar i genomsnitt mellan 10 och 25 procent av församlingens 0–3 åringar (medlemmar och icke-medlemmar inräknat). Motsvarande andel i flertalet av de större församlingarna i större och medelstora städer och förorter ligger i regel mellan 1 och 5 procent.


Totalt samlar kyrkans öppna verksamhet i genomsnitt drygt 16 000 deltagare per tillfälle, varav 9 200 barn och ca 7 000 vuxna. I de 650 pastorat och församlingar som svarat på enkäten har man den öppna verksamheten i gång vid totalt 1 900 tillfällen per vecka, vilket innebär knappt tre tillfällen per vecka och församling/pastorat. Det innebär att den öppna verksamheten för barn 0–3 år tar emot ca 47 000 barn och vuxna per vecka (dock inte unika individer eftersom många kommer till fler än ett tillfälle per vecka). Ungefär hälften av församlingarna/pastora-ten har verksamhet på fler än en plats. Totalt bedriver de svarande för-samlingarna och pastoraten öppen verksamhet på 1 175 platser i landet.

Diagram 2. församlingar (antal) förDelat efter antal barn och vuxna i

genomsnitt per tillfälle.

0

50

100

150

200

250

under 1010 till 1920 till 2930 till 49Över 50

vad�gör�man�–�vIlka�är�de�vanlIgaste��aktIvIteterna�I�den�öppna�verksamheten?�

Av svaren att döma har församlingarna och pastoraten en verksamhet som i vissa avseenden liknar varandra. I diagram 3 redovisas de vanli-gaste aktiviteterna som förekommer minst en gång varje vecka, det vill säga vanligtvis vid varje tillfälle. I stort sett samtliga svarande har någon form av fri lek samt en sångstund som stående inslag i den veckovisa verksamheten. Över hälften av församlingarna har dessutom organiserat


pyssel, och två tredjedelar (67,6 procent) har andakt minst en gång i veckan i den öppna verksamheten. En dryg tredjedel anger också att de har andra aktiviteter varje vecka än de i frågeformuläret angivna. I denna kategori ”annat” ryms en lång rad olika aktiviteter, men i en klar majoritet av dessa svar rör det sig om någon form av gemensamt fika och i några fall lunch. Flera av de som inte anger att de har en andakt, anger under rubriken ”annat” att man har vardagsgudstjänst eller gemensam bön. Räknar man in denna typ av svar under ”andakt” kommer denna typ av aktivitet upp i ca 70 procent av de svarande.

Diagram 3. regelbunDna aktiviteter (minst en gång i veckan) inom Den

öppna verksamheten, anDel av pastoraten /församlingarna efter olika

aktiviteter.

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Annat:

Andakt

Matlagning/bakning (med barnen)

Organiserat pyssel

Sångstund (eller liknande)

Fri lek 97,7%

97,7%

60,3%

67,6%

35,4%

5,1%

sådant�man�gör�mera�sällanStuderar man de aktiviteter som förekommer mer sällan, men ändå med viss regelbundenhet, är skillnaderna större mellan de olika pastoraten och församlingarna (diagram 4). Närmare 70 procent av de svarande anger visserligen att man ordnar med utflykt någon gång per termin, men i övrigt finns det ingen aktivitet som någon större andel av pastora-ten och församlingarna anordnar regelbundet. En mindre del av de sva-rande anger att man gör besök i eller får besök av skolor och förskolor.


En fjärde del av de svarande anger att man får besök från BVC minst en gång per termin. Knappt hälften anger andra aktiviteter än de på för-hand givna. Dessa ”andra aktiviteter” är i stor utsträckning olika former av gudstjänster eller besök i kyrkan. En del anger också aktiveter som familjekvällar eller olika typer av externa besök.

Diagram 4 . regelbunDna aktiviteter som förekommer minst en gång

per termin inom Den öppna verksamheten, anDel av pastoraten/

församlingarna efter olika aktiviteter.

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Annan aktivitet:

Utflykt

Besök i/av förskola

Besök av representanter för BVC

Besök i/av skola

18,5%

44,9%

69,1%

7,7%

24,4%

verksamhet�som�riktar�sig�till�föräldrarnaFlera av de svarande poängterar eller ger uttryck för att verksamheten för barn 0–3 år lika mycket riktar sig till föräldrarna som till barnen. I några fall hävdar man att verksamheten till och med i första hand riktar sig till föräldrarna, eller att det är föräldrarna som har mest glädje av den. I många av de svarandes egna formuleringar av de huvud-sakliga syftet med och värdet av verksamheten lyfter man också fram hur viktig kontakten med de vuxna är. En del av församlingarna och pastoraten, ungefär var tredje, ordnar också regelbundna inslag i den öppna verksamheten som enbart riktar sig till föräldrarna. Det handlar i de flesta fall om olika former av föräldrakvällar med pyssel, föredrag, information eller samtal kring något specifikt tema. I de flesta fall är det


församlingspedagogen eller annan personal som normalt arbetar med barnverksamheten som har hand om denna verksamhet för vuxna. I en tredjedel av församlingarna och pastoraten är även präster och/eller musiker engagerade i detta.

kostar�det�något?Flertalet församlingar och pastorat (76 procent) tar betalt för fika i den öppna verksamheten. Därutöver tar ca 10 procent av församlingarna/pastoraten betalt för utflykter, material, föredrag etc. Helt kostnadsfri är verksamheten endast i knappt 20 procent av de församlingarna/pastoraten.

relatIonen�tIll�den�övrIga�församlIngsverksamheten

Den öppna verksamheten bedrivs i regel i församlingshem eller liknande lokaler. Endast i ett knappt femtiotal, av de nära 600 kyrkoherdar som svarat på frågan, angav att man bedrev verksamheten i en annan typ av lokal än i ett församlingshem eller kyrka. Flertalet av dessa hade verk-samheten i anslutning till en vård- eller familjecentral eller i annan hyrd lokal i samhället.

En majoritet av både kyrkoherdar och församlingspedagoger anser att den öppna verksamheten är gudstjänstrelaterad eftersom deltagarna också deltar i gudstjänster. Det är möjligen inte något överraskande resultat eftersom en relativt vanlig aktivitet i den öppna verksamheten är att man någon gång per termin ordnar någon form av vardags- eller familjegudstjänst. Diagram 5 visar svarsfördelningen bland försam-lingspedagoger. Samma fråga om den öppna verksamhetens relation till annan verksamhet ställdes också till kyrkoherdar. Andelen kyrkoherdar som anser att det finns en koppling till den övriga verksamheten i de olika avseendena är genomgående något högre än för församlings-pedagogerna. Undantaget är kategorin ”annat”.

Relativt få, ca en tredjedel av församlingspedagogerna, anser att den öppna verksamheten är relaterad till den övriga församlings-verksamheten genom samverkan. Bland kyrkoherdarena är motsvarande andel drygt 46 procent. Med övrig församlingsverksamhet avser man i flertalet fall annan barn- och familjeverksamhet eller någon form av musikverksamhet.


Av diagram 5 framgår också att drygt 40 procent av församlingspeda-gogerna anser att den öppna verksamheten i praktiken medför en första kontakt mellan föräldrar och församlingspersonal inför dopsamtal. Bland kyrkoherdarna var det en något högre andel (47 procent) som an-ser att det finns en sådan relation mellan verksamheten och dopsamtal.

Diagram 5. hur relaterar Den öppna verksamheten till församlingens

övriga verksamhet? svarsförDelning i procent blanD församlings

peDagoger/ansvariga för verksamheten

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Annat

Rekrytering av frivilliga bland föräldrar

Första kontakt för dopsamtal med föräldrar

Deltagarna i den öppna verksamheten deltar

också i gudstjänster

Genom samverkan med övrig församlingsverksamhet

42,4%

18,1%

19,9%

32,9%

69,7%

Vad gäller regelbundet samarbete med organisationer och andra aktörer utanför Svenska kyrkan var BVC den vanligaste samarbetspartnern. Samarbete med förskolor och skolor förekommer i nästan lika stor utsträckning, i drygt 20 procent av församlingarna. I över hälften av församlingarna och pastoraten förekom inget externt samarbete över huvudtaget inom den öppna verksamheten för barn (se diagram 6).

Bakom kategorin ”övriga organisationer” döljer sig i första hand olika kommunala verksamheter, som BVC, familjecentraler, kommunala öppna förskolor och bibliotek.


Diagram 6. samarbete meD externa aktörer/organisationer. församlings

peDagogernas svarsförDelning per aktör/organisation

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Nej, inget regelbundet samarbete förekommer

Övriga organisationer, vilka?

Andra samfund

Andra församlingar

BVC

Skola

Förskola 18,5%

4,5%

25,2%

8,7%

3,5%

13,3%

hur�Informerar�man�om�verksamheten�och�vIlka�kommer?�

Flertalet församlingar och pastorat använder sig av mer än ett sätt att sprida information om den öppna verksamheten för barn 0–3 år. Allra vanligast är att man använder sig av församlingsbladet, lokala anslag samt via webben (församlingens hemsida) och/eller sociala medier (se diagram 7). Mer än hälften av de svarande anger även riktade inbjud-ningar genom brev och annonsering som två sätt att få ut informationen. Bland de övriga metoderna är personliga kontakter i samband med dopsamtal och via BVC några av de vanligaste kanalerna genom vilka informationen sprids.


Diagram 7. hur spriDer man information om Den öppna verksamheten?

svarsförDelning per spriDningsmetoD blanD församlingspeDagoger.

0% 20% 40% 60% 80% 100%

På annat sätt

Genom webb och sociala medier

Genom annonsering

Genom anslag lokalt

Genom församlingsblad

Genom riktade inbjudningar (brev) 62,5%

85,6%

81,8%

57,7%

78,5%

30,6%

Den öppna verksamheten för barn 0–3 år är en av Svenska kyrkans mer kvinnodominerade verksamheter, åtminstone i fråga om könsfördelningen bland de vuxna deltagarna. Andelen kvinnor varierar stort mellan de enskilda församlingarna och pastoraten, i regel mellan 50 och 100 procent. I några enstaka fall är andelen kvinnor en bra bit under 50 procent, men i en överväldigande majoritet av församlingarna/pastoraten är kvinnorna med god marginal fler än männen bland de vuxna deltagarna. I genomsnitt utgör kvinnorna 83 procent av deltagar-na bland de drygt 600 församlingar och pastorat som svarat på frågan om könsfördelning. Könsfördelningen bland de vuxna deltagarna varie-rar också mellan olika typer av församlingar och pastorat. I storstäderna och större städer är kvinnodominansen inte riktigt lika markant som i gles- och landsbygden (se diagram 8).


Diagram 8. anDelen kvinnor i procent av De vuxna Deltagarna i Den öppna

verksamheten för barn 0–3 år efter församlingstyp

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Glesbygd

Landsbygd

Mindre tätort

Större tätort

Medelstor stad

Förort

Större stad

Storstad 72,6%

76,3%

79,9%

82,0%

83,4%

85,7%

86,8%

88,3%

är�barnen�medlemmar?Bland de församlingspedagoger som svarat på frågan om andelen döpta barn bland de som kommer till den öppna verksamheten är den genomsnittliga uppskattningen att drygt 80 procent är döpta och därmed medlemmar i Svenska kyrkan. I fyra av fem pastorat/församlingar upp-skattar man andelen döpta till över 75 procent. I den resterande femte-delen av pastoraten varierar andelen döpta mellan 30 och 70 procent.

kommer�det�barn�med�utländsk�bakgrund��till�den�öppna�verksamheten?�Personer med utländsk bakgrund är en underrepresenterad grupp i Svenska kyrkan och den öppna verksamheten för barn är inget undan-tag i detta avseende. Den genomsnittliga uppskattningen av andelen deltagande barn med utländsk bakgrund är ca 9 procent, vilket san-nolikt är en betydligt högre andel än vad man kan räkna med i många andra verksamheter inom Svenska kyrkan. Variationen mellan pastorat/församlingar är stor i detta avseende. I ett tjugotal stads- och förorts-församlingar utgör barn med utländsk bakgrund omkring hälften eller ännu större andel av samtliga barn i den öppna verksamheten. Samtidigt


uppskattar de svarande att andelen med utländsk bakgrund är mindre än fem procent i drygt hälften av församlingarna/pastoraten.

vad�hindrar�verksamheten�från�att�växa?En stor majoritet av både församlingspedagogerna och kyrkoherdarna (85 respektive 87 procent) anser att man bör ha som ambition att få verksamheten att växa i antalet deltagare. Det vanligaste av de hinder man lyfter fram för denna ambition är tillgången på personal, men även omständigheter vid sidan av de interna förutsättningarna som efterfrågan från föräldrar med barn i den aktuella åldern är ett relativt vanligt hinder (se diagram 9). Även bland de som angett ”annat” som hinder för ett ökande antal deltagare är det många som anför minskande efterfrågan till följd av bland annat allt färre barn inom församlingens/pastoratets gränser.

Diagram 9. vilka är hinDren för att Den öppna verksamheten ska växa i

antal Deltagare?

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Annat

Pastoratets ekonomi

Efterfrågan från föräldrar med barn

i den aktuella åldern

Tillgång på lokaler

Tillgång på frivilliga

Tillgång på personal 51,1%

23,6%

24,8%

38,4%

22,2%

15,9%

personal�och�utbIldnIng

Diagram 10 redovisar vilka personalgrupper som är sysselsatta inom den öppna verksamheten. Redovisningen säger dock ingenting om i vilken omfattning de olika grupperna är sysselsatta, det vill säga hur stor andel


av deras respektive arbetstider som går till verksamheten i fråga. Vanliga kategorier bland de som betecknas ”Annan” i diagrammet är barn- och fritidsledare, församlingsassistenter, barnskötare och förskollärare.

Två av tre församlingar/pastorat har en församlingspedagog knuten till verksamheten. I knappt hälften av de församlingar/pastorat som svarat är det också en församlingspedagog som har det huvudsakliga ansvaret vid sidan av kyrkoherden. I övrigt finns det en ganska stor variation vad gäller ansvarsrollen. I flertalet av dessa övriga församlingar/pastorat är det antingen en komminister med arbetsledaransvar eller en församlings-assistent som ansvarar för verksamheten. I något färre fall har diakoner och musiker även denna roll.

frivilliga�medarbetareVar fjärde av de svarande församlingarna anger att de har frivilliga som arbetar i den öppna verksamheten. Bland dessa anger en knapp tredjedel att det finns föräldrar till de deltagande barnen bland de frivilliga.

Diagram 10. vilka personalgrupper är sysselsatta i Den

öppna verksamheten för barn 0–3 år?

0% 20% 40% 60% 80%

Annan

Frivilliga/volontärer

Präster

Diakoner

Musiker

Församlingspedagoger 63,0%

42,6%

20,4%

39,0%

27,1%

44,6%


utvecklings-�och�metodstödKnappt hälften av församlingarna/pastoraten tar del av någon form av utvecklings- och metodstöd till den öppna verksamheten för barn varav flertalet får det från sina respektive stift (se diagram 11). I vilken utsträckning man tar del av denna form av stöd varierar dock mellan olika typer av församlingar. Verksamheterna i de större och medelstora städerna tar emot stöd i större utsträckning än de på gles- och landsbygden (se diagram 12).

Det finns dessutom relativt stora regionala skillnader i fråga om man tar del av någon form av utvecklingsstöd från sitt stift. Församlingarna i exempelvis Skara och Stockholms stift gör det i betydligt större utsträck-ning än församlingarna i Växjö och Västerås stift (se diagram 13).

Diagram 11. tar församlingen/pastoratet Del av någon form av

utvecklingsstöD till verksamheten för barn 0–3 år?

0% 20% 40% 60%

Nej

Annan:

Ja, genom samverkan med

andra församlingar?

Ja, från den nationella nivån?

Ja, från stiftet? 37,4%

4,1%

14,5%

11,3%

54%


Diagram 12. församlingar/pastorat som tar Del av någon form av

utvecklingsstöD till verksamheten för barn 0–3 år, anDelar i procent

per församlingstyp

0

10

20

30

40

50

60

LandsbygdGlesbygdFörortMindretätort

StorstadStörretätort

Störrestad

Medelstorstad

55,8%52,3% 51,1% 50,0%

45,1% 44,4%41,9%

38,6%


Diagram 13. församlingar/pastorat som tar Del av utvecklingsstöD

till verksamheten för barn 0–3 år från sina respektive stift, anDelar i

procent av samtliga svaranDe per stift.

0

10

20

30

40

50

60

Växjö

Västerås

Göteborg

Härnösan

d

Uppsala

LuleåLu

nd

Karlsta

dVisb

y

Strängnäs

Linkö

ping

Stockholm

Skara

50,0% 48,8%

43,2% 42,9%40,0% 38,7% 38,3%

35,7% 35,3% 34,6% 33,3%28,9%

24,5%

vilken�typ�av�utvecklingsstöd�vill�församlingar�och�pastorat�ha?En minoritet av församlingarna/pastoraten anser att de inte behöver något utvecklingsstöd över huvudtaget, exempelvis med följande motivation:

”´Babycafé´bygger på naturliga församlingskontakter. Dess kvalitet vilar på öppen gemenskap, engagemang och en framtidsvision av en levande och relevant församling. Jag kan inte se att något stöd behövs för att utveckla denna verksamhet.”

En del svarar också att de redan har tillräckligt med material, men behö-ver mer tid för att kunna ta del av det.

Betydligt fler, närmare hälften av de svarande församlingarna/pastoraten, anser att de behöver mer externt stöd i verksamheten. Bland dessa finns det en ganska stor variation i fråga om vad man mer specifikt skulle vilja ha i form av utvecklings- eller metodstöd.


Sammanfattningsvis handlar många av önskemålen om vidareutbildning och/eller material för att möta både barns och föräldrars behov. Relativt vanligt är även önskemål om stöd som kan utveckla musikverksamheten för barn, nya sånger etc. Att på olika sätt ta del av andra församlingars erfarenheter av öppen verksamhet är också ett vanligt svar.

Relativt vanligt är också önskemål om inspiration och idéer samt infor-mation om vilken typ av utvecklingsstöd som det finns möjlighet att få.

Många av de som svarat på frågan om vilken typ av stöd man skulle vilja ha nämner mer resurser i olika former, personella och ekonomiska. Någon uttrycker också att verksamheten inte får det stöd som man borde ha mot bakgrund av den betydelse och tyngd som arbetet med barn och familjer tillskrivs i den allmänna diskussionen:

”Någon form av, kanske till och med obligatorisk information och / eller utbildning för kyrkoråd och arbetsledning för att dels informera, men också för att verkligen vikten av arbete med barn, ungdom och familj ges den tyngd som vi hela tiden pratar om, men det syns inte utåt. Inte i gudstjänst och inte i satsningar överhuvudtaget.”

vad�anser�präster�och�pedagoger�vara�det�huvudsaklIga�syftet�med�verksamheten�för�barn�0–3�år?�vIlket�är�det�värdefullaste�resultatet?

De båda enkäterna avslutades med frågor om verksamhetens huvudsak-liga syfte och värde i fråga om resultat. Både kyrkoherdar och försam-lingspedagoger/ansvariga för den öppna verksamheten fick besvara följande frågor:

Hur skulle du själv formulera det huvudsakliga syftet med den öppna verksamheten för barn 0–3 år?

Vad anser du är det värdefullaste resultatet av den öppna verksamheten för barn 0–3 år?

Följande avsnitt sammanfattar innehållet i de öppna svar som gavs på dessa frågor.


den�öppna�verksamhetens�relation�till�de�olika�aspekterna�av��församlingens�grundläggande�uppgiftSom en slags bakgrund till de öppna svaren kring verksamhetens syfte och värde redovisas först församlingspedagogernas och kyrkoherdarnas uppfattning om hur den öppna verksamheten är förknippad med de olika aspekterna av församlingens grundläggande uppgift: Gudstjänst, diakoni, mission och undervisning. Diagram 14 och 15 redovisar svaren på denna fråga, dels pedagogernas svar (diagram 14), dels kyrko-herdarnas svar (diagram 15). En stor andel av de svarande anser att verksamheten har att göra med samtliga aspekter av den grundläggande uppgiften. Det finns dock en del variationer. Församlingspedagogerna tycks associera verksamheten med diakoni i störst utsträckning, ca 90 procent av dem förknippar den öppna verksamheten ganska mycket eller helt och hållet med diakoni. Även bland kyrkoherdarna är diakoni den aspekt av den grundläggande uppgiften som man starkast associe-rar den öppna verksamheten med, även om det inte är lika tydligt som i pedagogernas fall. I gengäld är det en lite större andel av kyrko herdarna som anser att verksamheten har med misson att göra.

Diagram 14. i vilken utsträckning associerar Du De olika aspekterna av

församlingens grunDlägganDe uppgift meD Den öppna verksamheten för

barn 0–3 år. församlingspeDagogernas svar.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Inte alls Ganska lite Ganska mycket Helt och hållet

Undervisning

Mission

Diakoni

Gudstjänst


Diagram 15. i vilken utsträckning associerar Du De olika aspekterna av

församlingens grunDlägganDe uppgift meD Den öppna verksamheten för

barn 0–3 år. kyrkoherDarnas svar.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Inte alls Ganska lite Ganska mycket Helt och hållet

Undervisning

Mission

Diakoni

Gudstjänst

barnverksamheten�som�mötesplats�och�en�möjlighet�till�gemenskapFörsamlingspedagoger och kyrkoherdar använder i ganska stor utsträckning samma ord när de formulerar det huvudsakliga syftet med verksamheten. Det handlar i båda fall om att vara en mötesplats för barn och föräldrar. En mötesplats för barn och föräldrar sins emellan och en möjlighet till möte mellan barn/vuxna och församlingen och dess anställda. I många fall är en del av syftet mötet som sådant, där verksamheten beskrivs som ett bra sätt att erbjuda en möjlighet till gemenskap och bryta isolering och ensamhet. Denna ganska vanliga typ av syfte kombineras oftast med ett antal vidare syften som kan samman-fattas i det man hoppas ska komma ut som positiva effekter av mötet mellan deltagarna i den öppna verksamheten och församlingen och dess anställda. Nedan följer några syftesformuleringar som exemplifierar tre typer av positiva effekter som alla är förknippade med verksamheten som mötesplats mellan deltagare och församlingen eller kyrkan i en vidare mening.


Introduktion�och�inkörsport�till�församlingens�övriga�verksamhetFlera betonar den öppna verksamhetens betydelse för den övriga försam-lings verksamheten. Det är en slags inkörsport till övriga verksamheter, en slags grund att bygga vidare på. Följande citat är hämtat från en av kyrkoherdarnas svar på frågan om vad det värdefullaste resultatet av verksamheten är :

”Arbetet har en rad förtjänster för församlingen. Det är en motor i mycket av det övriga arbetet under de år som kommer. Ofta ser vi hur familjer börjar i den öppna verksamheten och kommer åter i kör och gudstjänstliv. Det är också ett spännande forum att kommunicera och utveckla arbetet i dialog med de vuxna föräldrarna. Flödet genom församlingens olika delar om det är en vuxengrupp eller kör ser vi också som ett resultat av den öppna verksamheten. ”

En stor andel av svaren innehåller en kombination av syften som har att göra med både kontaktskapande verksamhet för gemenskap och en introduktion till övrig församlingsverksamhet:

”Ett ställe att träffas på för en trevlig stund tillsammans och skapa nya kontakter. Att få möjlighet till en lugn stund i kyrkorummet och att få samtala med kunnig personal vid behov. Att barnen ska lära känna våra lokaler och bygga upp ett förtroende för oss för fortsatta möten i våra övriga barnverksamheter.”

Många av dem som betonar verksamhetens introducerande syfte lyfter också fram möjligheten till kontakter med de församlingsbor som de annars inte möter, de som aldrig eller sällan söker sig till kyrkan i andra sammanhang:

”Arena, mötesplats för dem vi inte ser så ofta i kyrka eller försam-ling. Grund för fortsatt deltagande i församlingens olika verksamhe-ter. Medlemsnytta.”

Ett annat vanligt tema bland de öppna svaren är verksamhetens roll som förmedlare av en positiv bild av kyrkan. Detta beskrivs ofta som en för-utsättning för en fortsatt delaktighet i övriga församlingsverksamheter.


Följande exempel är hämtade från både syftesfrågan och frågan om värdefullaste resultat:

”En mötesplats mellan kyrkan och samhället som kan positivt bidra till våra barns personliga utveckling och ge en positiv bild av vad Svenska kyrkan är hos alla som direkt eller indirekt berörs av denna verksamhet.”

Det ovanstående syftet ska leda till det som anges i svaret på frågan om det viktigaste värdet av verksamheten, nämligen:

Att på ett lättsamt vis bekanta sig med den lokala församlingen och vara en inkörsport till andra barnverksamheter som bedrivs av för-samlingen

att föräldrar får komma med sina barn till kyrkan och att en positiv kontakt upprättas, att man både kan introducera dopet och ha en första dopundervisning i form av enkel andakt, enkla bibelberät-telser med olika hjälpmedel, sång och bön, att man blir inbjuden till söndagskola och gudstjänsttillfällen

Den öppna verksamhetens introducerande syfte formuleras på olika sätt av de svarande. Många betonar introduktionen till den övriga verksam-heten i konkret mening, ofta med exempel som barnkörer, konfirmander och gudstjänster. Andra, som den svarande i följande exempel, lyfter fram introduktionen till kristen tro i mer allmänna ordalag.:

”Vi vill skapa en miljö där familjerna kan känna sig hemma, känna sig sedda och bekräftade. Vi vill ge dem möjlighet att lära känna församlingen på ett enkelt och lekfullt sätt. Med sångsamlingar och skapande verksamhet vill vi ge en inblick i Svenska kyrkans tro och liv. Vi vill vara en träffpunkt där familjer kan knyta nya kontakter och känna gemenskap med varandra.”


bryta�ner��fördomar�och�nå�människor�som�annars�inte�skulle��komma�till�kyrkanAtt syftet med den öppna verksamheten ofta beskrivs som ett sätt att förmedla en positiv bild av kyrkan har redan nämnts. Följande exempel är valda för att illustrera en annan vanlig kombination av syften där den positiva bilden är det ena delsyftet och mötet som en möjlighet att undanröja hinder i form av föreställningar och fördomar gentemot kyr-kan bland människor som annars inte söker sig till kyrkan, är det andra delsyftet.

”Att vara en mötesplats för barn och föräldrar som visar på hur man lever som kristen och att det inte är något konstigt utan mer handlar om hänsyn och medmänsklighet.”

”Att med en välkomnande attityd låta unga familjer förstå att för-samlingen är en mötesplats där alla får vara. Att skapa goda kontak-ter med familjerna så de vill möta oss igen. Då skapas förutsättningar för att samtala om kristen tro, att bryta förutfattade meningar om församlingen och även gudstjänsten.”

Följande citat är ett exempel på syftesformuleringar som antyder att det finns en uppfattning om att kyrkans verksamhet kan upplevas som kontroversiell :

”Som ett välkomnande in i församling och kyrka. Grundläggande undervisning som ej stöter sig med de föräldrar som ej reflekterat över den kristna tron. Gemenskap/ en mötesplats där man får må bra och möta ett lugn. Närhet till våra professioner. Information om vad vi är och gör och erbjuder som kyrka. Ett välkomnande till dop av de barn vars föräldrar ej tänkt tanken.”

Kyrkoherden i en storstadsförsamling lyfter också fram verksamhetens syfte som i första hand att vara en mötesplats ”mitt i byn” där många samlas och där de boende i stadsdelen kan få en positiv bild av Svenska kyrkan:


”Just som en öppen mötesplats. ”kyrkan mitt i byn” var skulle man ses om inte i kyrkan. Så fungerar det, i förlängningen ger det ett stärkt förtroende för Svenska kyrkan då verksamheten har mycket gott förtroende i stadsdelen.”

Det viktigaste resultatet och värdet enligt samme kyrkoherde: Kontakter - i en trångbodd del av landet behövs öppen förskola som en mötesplats för hemmavarande föräldrar.

Syftet att överbrygga avståndet mellan en sekulariserad värld och kristen tro beskrivs inte enbart som en ambition att underlätta mötet mellan deltagare och företrädare för kyrkan, utan också som en möjlighet för troende och sekulariserade familjer att mötas:

Bygga en bro mellan troende, sökande och sekulariserade familjer och kyrkan genom att erbjuda en mötesplats där lek och allvar blan-das. Kyrkans budskap och trons innehåll finns med naturligt.

att�nå�en�bred�allmänhet�och�”rädda�medlemmarna”�Många av svaren uttrycker en förhoppning om att verksamheten kan bidra till att ”rädda Svenska kyrkans medlemmar”, som en av kyrkoher-darna uttrycker det. Verksamheten ses som en betydelsefull kontaktyta med församlingsbor och i förlängningen något som kan knyta kyrkans medlemmar närmare sin lokala församling och därmed förebygga fram-tida utträden och vikande doptal.

Följande citat sammanfattar det många uttrycker bland kyrkoherdarna:

”Familjekontakterna är helt avgörande för kyrkans framtid, då det påverkar dopfrekvensen, barn och ungdomskörer, övrigt barnarbete, konfirmandrekryteringen och viljan till att fortsätta vara medlem i Svenska kyrkan. Den som en gång fått en positiv kontakt i kyrkan med sina små barn, har mycket lättare att både känna sig hemma i kyrkans verksamhet och fortsätta vara medlem i kyrkan som organisation.”


Många inom den här syfteskategorin uttrycker också en målsättning att bevara Svenska kyrkan som folk- eller majoritetskyrka, en av kyrko-herdarna uttryckte detta så här:

”Min tanke är att vi med verksamheten ska rädda tillhörigheten. Vi ska stärka människors känsla för att de är en del av vad Svenska kyrkan är i sin identietet, fast de inte har tänkt på det. Så det handlar om att skapa former , mötesplatser etc - som gör att man känner något. När det kommer barn är det många som säger : det här är min kyrka här är jag född! - på något sätt har de den där känslan i sig , då tänker jag att om man kan få de vuxna att se detta och också känna detta, att de känner sig hemma. ” Det övergripande målet är att rädda Svenska kyrkan som folkkyrka - och de gäller allt det vi håller på med går ut på det.” ”att stärka känslan för Svk som folkkyrka som jag tror finns - även om den sitter djupt”

Ett annat sätt att uttrycka syftet att bevara Svenska kyrkan som en bred folkkyrka med många medlemmar är följande citat ett exempel på. Här innefattar dock detta syfte att deltagarna i verksamheten ska återspegla mångfalden i befolkningen även i fråga om etnicitet, något som få av de svarande nämner.

”att de kommer tillbaka senare i livet, eller fortsätter att komma till verksamheten. Men också att nya relationer och konstellationer skapas, helst med möten mellan människor av olika bakgrund. När den öppna verksamheten har deltagare som återspeglar mångfalden av etnicitet och kön är det ett resultat av att vi är en folkkyrka på riktigt.”

relIgIösa�eller�socIala�motIv

De öppna svaren på frågorna om verksamhetens syfte och värde kan också delas upp enligt andra principer en de ovan beskrivna. Både kyrkoherdar och församlingspedagoger använder i varierande utsträck-ning ord som har en explicit religiös innebörd, exempelvis tro, dop, dopuppföljning och kristen. En enkel jämförelse av svaren i de olika enkäterna visar att de religiösa orden är något mer förekommande i kyrkoherdarnas svar än i församlingspedagogernas. Skillnaden mellan de båda yrkeskategorierna är dock inte stor i detta avseende. Ungefär


hälften av svaren på syftesfrågan i kyrkoherdeenkäten innehåller religiösa ord, medan motsvarande andel utgör något mindre än hälften av svaren (40 procent) i församlingspedagogernas enkät.

Som tidigare nämnts använder kyrkoherdar och församlingspedagoger varandra liknande ord och formuleringar i ganska stor utsträckning. Ska man lyfta fram någon skillnad är det framförallt användningen av två begrepp som kan sägas skilja de olika syftessvaren åt: Verksamhet och dop. Församlingspedagogerna nämner inte dopet, dopuppföljning och dopundervisning i samma utsträckning som kyrkoherdarna. Desto oftare nämns ordet verksamhet. Begreppet nämns ibland i sammanhang där man lyfter fram den öppna verksamheten som en inkörsport till församlingens övriga verksamhet. Den här betoningen på den öppna verksamheten som inkörsport till annan verksamhet är dock ganska vanligt förekommande även i kyrkoherdarnas formuleringar av det huvudsakliga syftet. Skillnaden gentemot kyrkoherdarna ligger snarare i att församlingspedagogerna generellt oftare beskriver det man gör inom församlingen som olika typer av verksamhet.

religiösa�och�sociala�motiv�med�frigörande�eller�formande�karaktärI rapporten Barnen i Svenska kyrkan, Teologiska reflektioner om en kyrklig praktik (Blåder, 2011) för Niclas Blåder ett resonemang kring förklaringar i form av motiv och motivkaraktärer till barnverksamhetens utseende och funktion. Han gör skillnad på två olika linjer längs med vilka man kan placera in olika församlingar. Det handlar dels om linjen som spänner mellan religiösa och sociala motiv, dels om linjen som spän-ner mellan motiv av formande respektive frigörande karaktär.

De religiösa och sociala motiven bakom verksamheten kan alltså var och en för sig ha antingen en formande eller frigörande karaktär. Den formande karaktären beskriver Blåder som pluralistisk, då den syftar till att inlemma en grupp i ett kollektivt tankemönster eller beteende, medan den frigörande karaktären inbegriper mer av individualism eftersom denna typ av motiv strävar mot att ge individen bättre förutsättningar att själv fatta beslut och växa som människa.

Blåder poängterar att vare sig motiv eller karaktären på motiven är alle-narådande i de församlingar som han undersökt. En och samma person


kan ge uttryck för olika varianter av motiv och motivkaraktär när han/hon beskriver verksamheten i den egna församlingen. (Blåder 2011, s. 53–57 och s. 60). Det är inte heller den ena eller den andra typen av motiv som församlingsverksamheten bör luta sig mot , alltså enbart de religiösa eller de sociala motiven. Snarare en väl avvägd blandning av de båda där en och samma församling rör sig mellan de olika polerna – ett föränderligt samspel mellan polerna – är nödvändigt . Detta gäller även spänningen mellan de formande och frigörande aspekterna av motiven. Blåder menar att hans underökning av barnverksamheten i två församlingar visar att man ständigt tycks sträva efter att hitta ett sam-spel mellan sociala och religiösa motiv samt frigörande och formande karaktärer.

några�exempel�på�sociala�och�religiösa�motiv

socialt�frigörandeEtt tydligt exempel på denna kombination är följande syfte som är hämtat från en församling som samarbetar med kommunens barna-vårdscentral där kyrkans öppna verksamhet liknas vid en familjecentral och där det individuella stödet till föräldrar med små barn står i centrum.

”Syftet för vår ”familjecentral” anser jag är en mötesplats för mammor och deras barn. Någonstans där alla kan träffas och vara sociala, samt ha möjlighet till att träffa bvc sköterskan utan att boka tid.”

En mer vanligt förekommande variant på sociala motiv med en frigörande karaktär är dock följande citat exempel på:

”En mötesplats där alla barn 0-6 år med föräldrar skall känna sig trygga, trivas, bli sedda och lyssnade till, få stöd o råd i sin föräldra-roll, ha kul tillsammans med sina barn och andra, få lära känna sin lokala kyrka”

eller

”Det är viktigt med en mötesplats där man känner sig välkommen och sedd och där man får växa in i en delaktighet samt knyta nya


relationer. Stimulera till sång, musik, glädje och gemenskap genom sångsamling och andakt. Även ge utrymme för lek och skapande verksamhet.”

socialt�formandeDet är inte så vanligt med syftesförklaringar där motiven är renodlat sociala och formande. I följande talas om att förmedla vad kyrkan står för, men det uttrycks inte i religiösa termer:

”Hjälpa och vägleda familjer i sitt förhållningssätt till barnen, för-medla olika viktiga värderingar gällande etik och moral, vad kyrkan står för, familjens värde mm”

religiöst�formandeDenna kombination av motiv och karaktär präglar framförallt kyrko-herdarnas sätt att formulera det huvudsakliga syftet i ganska stor utsträckning. Här följer några exempel på religiösa syften som i någon mening kan sägas vara formande:

”Att göra Jesus känd och älskad”, vilket är ett rätt schablonartat uttryck. Här passar det dock att säga så. När det gäller föräldrarna som tar med sina barn till verksamheten är det bra om vi som kyrka kan stödja och uppmuntra dem till att be med sina barn samt att uppfostra och undervisa sina barn i den kristna tron. Det är en styrka om hemmet får lägga grunden här”

”att föräldrar får komma med sina barn till kyrkan och att en positiv kontakt upprättas, att man både kan introducera dopet och ha en första dopundervisning i form av enkel andakt, enkla bibel berättelser med olika hjälpmedel, sång och bön, att man blir inbjuden till söndagskola och gudstjänsttillfällen”

Bland dessa mer religiöst inriktade svar finns dels de som helt och hållet betonar möjligheten att undervisa om den kristna läran och hur man lever ett liv som kristen, dels de som lyfter fram en kombination av syften, verksamheten som ett sätt att erbjuda gemenskap och en möjlighet att förmedla det kristna budskapet. Följande citat är ett exempel på det senare:


”All verksamhet som bedrivs i församlingen är olika former av dopundervisning. Det är utifrån missionsbefallningen vi arbetar. Undervisningens mål är att skapa mötesplatser för att främja rela-tionen mellan människan och Gud och människor emellan. Genom undervisningen vill vi ge individen möjlighet att upptäcka, förstå och tillämpa kristen tro - att medvetandegöra dopets innebörd och betydelse.”

Ett mer kortfattat svar:

”Syftet är att skapa kontakt och gemenskap med unga familjer och hjälpa dem att hitta vägar in i kyrkans trosgemenskap”

Kyrkoherden i ett pastorat i en större stad sammanfattar syftet med lite fler ord än de flesta andra, men uttrycker ungefär samma sak som de flesta kyrkoherdar inom den grupp som nämner inslag som dop och kristendomsundervisning i sina syftesformuleringar.

”Att vara en mötesplats där barn och vuxna kan växa i sin tro, i en miljö där deras frågor och behov tas på allvar. Att mötet ger fortsatt förtroende och kontakt samt bygger upp en kristen identitet. Att visa barn och vuxna vad det är att vara sedd och älskad av en kärleksfull Gud. Att medvetandegöra nyblivna föräldrar om dopets innebörd och på så sätt öka antalet döpta barn i församlingen. Att genom ökad satsning i kontakten med förskolor i församlingen få allt fler barn i den aktuella åldern att känna att S:t Nicolai är ”deras” kyrka.”

religiöst�frigörandeFlertalet de formuleringar av det huvudsakliga syftet med verksamheten som bygger på religiösa motiv är i någon mening formande i det att de vanligtvis uttrycker en vilja att förmedla kristen tro, lära och eller sätt att leva i olika avseenden. Ibland uttrycker man detta dock mer i termer av att förmedla redskap eller förutsättningar att hitta ett eget sätt att tro eller leva som kristen. En del av, men relativt få, av svaren på frågan om syftet innehåller denna typ av mer individualistiska tankemönster i kom-bination med religiösa motiv och skulle därmed kunna sortera under den religiöst frigörande kategorin. Följande citat är ett exempel på detta:


Att ge unga föräldrar redskap att leva sig in i församlingsgemensak-pen och hjälpa familjen att hitta ett naturligt sätt att leva som kristna utan tvång och ramar

verksamhetens�huvudsaklIga�syfte�–�en�sammanfattnIng

Både kyrkoherdars och församlingspedagogers, formuleringar av det huvudsakliga syftet med den öppna verksamheten omfattar samman-fattningsvis två kategorier av motiv: Religiösa och sociala motiv. En mindre andel av dessa formuleringar omfattar uteslutande, eller nästan uteslutande, religiösa motiv. I många fall rör det sig om en kombina-tion av religiösa och sociala syften. De allra vanligaste begreppen/orden som de båda svarskategorierna använder sig av har att göra med att ge förutsättningar för möten och kontakter, mellan deltagare sinsemellan och mellan deltagare och församlingen , dess verksamhet och personal. Därmed är också de som uteslutande formulerar syftet utifrån sociala motiv relativt vanliga, ungefär hälften av svaren i de båda kategorierna kan sorteras in under denna svarskategori. Mindre vanligt förekom-mande är de som uteslutande använder sig av explicit religiösa motiv i sina formuleringar av det huvudsakliga syftet.

relationen�mellan�vad�man�faktiskt�gör�och�hur�man��formulerar��syftet�med�verksamhetenEn fråga man kan ställa sig är om det sätt som syftet formuleras i fråga om religiösa och sociala motiv också avspeglar sig i verksamhetens inne-håll och inriktning. Me de begränsningar som en enkätundersökning ger för att besvara en sådan fråga fullt ut kan vi ändå få en fingervisning om det finns ett sådant samband eller inte. En konkret fråga är exempelvis: Är inslaget av andakter, bön och vardagsgudstjänster vanligare bland de församlingar och pastorat där de huvudsakliga syftena är formulerade med uttryckligt religiösa motiv?

Av totalt 656 svar från församlingspedagogerna/ansvariga för verksam-heten svarar 422 att de har någon form av andakt eller bön, regelbundet veckovis, i den öppna verksamheten. Jämför man med svaren på frågan om det huvudsakliga syftet och det värdefullaste resultatet av den öppna verksamheten kan man konstatera att en majoritet av dessa, 262 stycken (62 procent) anger religiösa motiv i sina formuleringar.

30 svenska kyrkans öppna verksamhet för barn 0–3 år

Bland församlingspedagogernas svar finns 183 som svarar att de inte har någon form av andakt någon gång under en vecka inom verksam-heten. Av dessa beskriver också flertalet verksamhetens syfte och värde med uteslutande sociala och övriga termer, 114 stycken vilket motsvarar 60 procent av de som inte har andakt på schemat. Detta antyder att det finns ett visst samband mellan inslaget av religiösa aktiviteter och syftesformuleringar med religiösa motiv, även om detta samband inte är tydligt. En relativt stor andel (40 procent) av de vars öppna verksam-het omfattar exempelvis regelbundna andakter formulerar trots allt sina syften utan explicit religiösa termer och omvänt.

sammanfattande�kommentarUndersökningsmaterialet som den här studien bygger på, en enkät riktad till kyrkoherdar och ansvariga för den öppna verksamheten för barn och deras föräldrar, ger inte ett tillräckligt underlag för att avgöra hur avvägningen mellan religiösa och sociala motiv ser ut i de församlingar som undersökningen omfattar. Som exemplen ovan visar kan vi däremot använda dessa begrepp, religöst, socialt, frigörande, formande för att något strukturera det omfattande material som en enkät med totalt ca 1 300 svarande ger.

Att en majoritet av alla svarande formulerar det huvudsakliga syftet med verksamheten med termer som pekar på både religiösa och sociala motiv och där man i de flesta fall kan avläsa både formande och frigörande karaktärer på motiven, kan ändå sägas bekräfta den tidigare refererade studiens (Blåder, 2011) sammanfattande slutsats. Att man inte kan placera församlingens öppnaverksamhet vid den ena eller den andra änden av spänningen mellan de olika motiven. Det som framträder som ett mycket tydligt resultat av de båda enkäterna är hur både kyrkoherdar och övriga ansvariga för den öppna verksamheten lyfter fram dess stra-tegiska betydelse som mötesplats mellan församlingsbor sinsemellan och mellan församlingsbor och församlingens anställda och Svenska kyrkan i en vidare mening. Verksamheten är strategiskt viktig eftersom den av många ses som en slags introduktion och inkörsport till den övriga för-samlingsverksamheten. Därmed beskrivs också den öppna verksamheten för barn 0–3 år som något som lägger en betydande del av grunden för församlingarnas framtida utveckling.

lItteratur:

Blåder, Niclas (2011) Barnen i Svenska kyrkan. Teologiska reflektioner om en kyrklig praktik. Stockholm: Verbum förlag.

bIlagor

Enkät: Församlingspedagoger/andra ansvariga för verksamheten

1. Vid hur många tillfällen per vecka ordnar församlingen/församlingarna inom pastoratet öppen verksamhet för barn 0 – 3 år?

2. På hur många platser bedriver församlingen/församlingarna inom pastoratet öppen verksamhet för barn 0-‐3 år?

3. Hur många barn/föräldrar deltar i genomsnitt per tillfälle? Ange antal:

Barn:

Vuxna:

4. Hur många barn respektive vuxna har totalt deltagit i verksamheten under det senaste året?

a. Barn, antal:

b. Vuxna, antal:

5. Vilken/vilka av följande aktiviteter förekommer regelbundet inom den öppna verksamheten för barn 0-‐3 år minst en gång i veckan?

a. Fri lek

b. Sångstund (eller liknande)

c. Organiserat pyssel

d. Matlagning/bakning (med barnen)

e. Andakt

f. Annat:

Kommentarer (f. Annat:)

6. Vilka av följande aktiviteter förekommer i den öppna verksamheten för barn 0-‐3 år någon gång per termin?

a. Besök i/av skola

b. Besök av representanter för BVC

c. Besök i/av förskola

d. Utflykt

e. Annan aktivitet:

Kommentarer (e. Annan aktivitet:)

7. Omfattar verksamheten regelbundna inslag som enbart riktar sig till föräldrarna?

Ja

Nej

8. Vilken typ av inslag/verksamhet riktar sig enbart till föräldrarna?

9. Vilken typ av personal är involverad i denna del av verksamheten?

a. Församlingspedagoger

b. Övrig personal inom verksamheten för barn och unga

c. Musiker

d. Präster

10. Tar församlingen/församlingarna inom pastoratet betalt för verksamheten i något avseende?

a. För fika/mat

b. För material

c. För annat, nämligen:

d. Tar inte betalt för någonting

Kommentarer (c. För annat, nämligen:)

11. Hur relaterar den öppna verksamheten för barn 0-‐3 år till församlingens övriga verksamhet?

a. Genom samverkan med övrig församlingsverksamhet (ange vilka delar av församlingsverksamheten i textrutan)

b. Deltagarna i den öppna verksamheten deltar också i gudstjänster

c. Första kontakt för dopsamtal med föräldrar

d. Rekrytering av frivilliga bland föräldrar

e. Annat

Kommentarer (a. Genom samverkan med övrig församlingsverksamhet (ange vilka delar av församlingsverksamheten i textrutan))

Kommentarer (e. Annat)

12. Förekommer det något regelbundet samarbete inom den öppna verksamheten för barn 0-‐3 år med någon av nedanstående aktörer/organisationer:

a. Förskola

b. Skola

c. BVC

d. Andra församlingar

e. Andra samfund

f. Övriga organisationer, vilka?

g. Nej, inget regelbundet samarbete förekommer

Kommentarer (f. Övriga organisationer, vilka?)

13. Hur sprider ni information om verksamheten?

a. Genom riktade inbjudningar (brev)

b. Genom församlingsblad

c. Genom anslag lokalt

d. Genom annonsering

e. Genom webb och sociala medier

f. På annat sätt, nämligen:

Kommentarer (f. På annat sätt, nämligen:)

14. Har ni ambitionen att få verksamheten för barn 0-‐3 år att växa i antal deltagare?

Ja

Nej

15. Vilken eller vilka av följande faktorer utgör hinder för att den öppna verksamheten för barn 0-‐3 år ska kunna växa (i antal deltagare)?

a. Tillgång på personal

b. Tillgång på frivilliga

c. Tillgång på lokaler

d. Efterfrågan från föräldrar med barn i den aktuella åldern

e. Pastoratets ekonomi

d. Annat

Kommentarer (d. Annat)

12. Förekommer det något regelbundet samarbete inom den öppna verksamheten för barn 0-‐3 år med någon av nedanstående aktörer/organisationer:

a. Förskola

b. Skola

c. BVC

d. Andra församlingar

e. Andra samfund

f. Övriga organisationer, vilka?

g. Nej, inget regelbundet samarbete förekommer

Kommentarer (f. Övriga organisationer, vilka?)

13. Hur sprider ni information om verksamheten?

a. Genom riktade inbjudningar (brev)

b. Genom församlingsblad

c. Genom anslag lokalt

d. Genom annonsering

e. Genom webb och sociala medier

f. På annat sätt, nämligen:

Kommentarer (f. På annat sätt, nämligen:)


Ja

Nej






e. Pastoratets ekonomi

d. Annat

Kommentarer (d. Annat)

16. Hur är fördelningen av kvinnor och män bland de vuxna deltagarna? Uppskatta andelen kvinnor i procent:

17. Har ni någon uppfattning om hur stor andel av barnen i verksamheten som är döpta: Ungefärlig uppskattning i procent:

18. Har ni någon uppfattning om hur stor andel av deltagarna som har utländsk (utom Norden) bakgrund? Ungefärlig uppskattning i procent:

19. För ni någon form av register över deltagarna?

Ja

Nej

20. Har församlingen frivilliga medarbetare i den öppna verksamheten 0-‐3 år?

Ja

Nej

21. Vilken typ av frivilliga arbetar med den öppna verksamheten:

a. Föräldrar, antal:

b. Övriga frivilliga, antal:

Kommentarer (a. Föräldrar, antal:)

Kommentarer (b. Övriga frivilliga, antal:)

22. Vilka arbetsuppgifter och vilken typ av ansvar har de frivilliga i den öppna verksamheten för barn 0-‐3 år?

23. Har du under de senaste fem åren genomgått någon form av kortare (1-‐3 dagar) fortbildning?

Ja, internt inom Svenska kyrkan

Ja, externt

Nej

24. Har du under de senaste fem åren genomgått någon form av längre utbildning? Om ja, vilken typ utbildning?

Ja

Nej

Kommentarer (Ja)

25. Tar ni del av någon form av utvecklingsstöd (Skriftligt utbildningsmaterial och/eller utbildningsdagar, seminarium, konferens eller liknande) för verksamheten 0-‐3 år?

a. Ja, från stiftet?

b. Ja, från den nationella nivån?

c. Ja, genom samverkan med andra församlingar?

d. Annan:

e. Nej

Kommentarer (d. Annan:)

26. Hur ser ni på det utvecklingsstöd som erbjuds från stift och nationell nivå?

a. Det är tillräckligt stort

b. Vi behöver mer stöd

c. Vi behöver inget utvecklingsstöd

27. Vilken typ av stöd skulle ni vilja ha för den öppna verksamheten 0-‐3 år?

28. Används någon form av pedagogiskt eller annat vägledande material inom den öppna verksamheten för barn 0-‐3 år?

Ja. Typ av material:

Nej

Kommentarer (Ja. Typ av material:)

29. Har den öppna verksamheten för barn 0-‐3 år tydliga mål? (Kommentera gärna svaret i respektive textruta)

Ja

Nej

Kommentarer (Ja)

Kommentarer (Nej)

25. Tar ni del av någon form av utvecklingsstöd (Skriftligt utbildningsmaterial och/eller utbildningsdagar, seminarium, konferens eller liknande) för verksamheten 0-‐3 år?


b. Ja, från den nationella nivån?


d. Annan:

e. Nej

Kommentarer (d. Annan:)



b. Vi behöver mer stöd


27. Vilken typ av stöd skulle ni vilja ha för den öppna verksamheten 0-‐3 år?

28. Används någon form av pedagogiskt eller annat vägledande material inom den öppna verksamheten för barn 0-‐3 år?

Ja. Typ av material:

Nej

Kommentarer (Ja. Typ av material:)


Ja

Nej

Kommentarer (Ja)

Kommentarer (Nej)

30. I vilken utsträckning associerar du nedanstående aspekter av församlingens grundläggande uppgift med den öppna verksamheten för barn 0-‐3 år. Kommentera gärna svaret.

Gudstjänst

Diakoni

Mission

Undervisning

Helt och hållet

Ganska mycket

Ganska lite

Inte alls

Eventuell kommentar:

31. Hur skulle du själv formulera det huvudsakliga syftet med verksamheten?

32. Vad anser du är det värdefullaste resultatet av den öppna verksamheten för barn 0-‐3 år?

Enkät: Kyrkoherdar

1. Bedriver församlingen/församlingarna inom pastoratet öppen verksamhet för barn 0-‐3 år?

Ja

Nej

2. Vet du vilket år som den öppna verksamheten för barn 0-‐3 år startade?

Ja, år:

Nej

Kommentarer (Ja, år:)

3. Bedriver församlingen/församlingarna inom pastoratet enskild förskola (med kommunala bidrag)?

Ja

Nej



6. Var är den öppna verksamheten för barn 0-‐3 år lokaliserad? (välj ett eller flera alternativ)

a. I församlingshem eller liknande

b. I kyrka

c. I annan lokal, i så fall vilken:

Kommentarer

Enkät: Kyrkoherdar

1. Bedriver församlingen/församlingarna inom pastoratet öppen verksamhet för barn 0-‐3 år?

Ja

Nej

2. Vet du vilket år som den öppna verksamheten för barn 0-‐3 år startade?

Ja, år:

Nej

Kommentarer (Ja, år:)

3. Bedriver församlingen/församlingarna inom pastoratet enskild förskola (med kommunala bidrag)?

Ja

Nej



6. Var är den öppna verksamheten för barn 0-‐3 år lokaliserad? (välj ett eller flera alternativ)

a. I församlingshem eller liknande

b. I kyrka

c. I annan lokal, i så fall vilken:

Kommentarer

7. Hur relaterar den öppna verksamheten för barn 0-‐3 år till församlingens/församlingarnas övriga verksamhet?

a. Genom samverkan med övrig församlingsverksamhet (ange vilka delar av församlingsverksamheten i textrutan)

b. Deltagarna i den öppna verksamheten deltar också i gudstjänster

c. Första kontakt för dopsamtal med föräldrar

d. Rekrytering av frivilliga bland föräldrar

e. Övrigt (anges i textrutan)

Kommentarer (a. Genom samverkan med övrig församlingsverksamhet (ange vilka delar av församlingsverksamheten i textrutan))

Kommentarer (e. Övrigt (anges i textrutan))


Ja

Nej






e. Pastoratets ekonomi f. Annat

Kommentarer (f. Annat)

10. Vilka av nedanstående grupper är sysselsatta i den öppna verksamheten för barn 0-‐3 år?

a. Församlingspedagoger

b. Musiker

c. Diakoner

d. Präster

e. Frivilliga/volontärer

f. Annan

Kommentarer (f. Annan)

11. Finns det ett särskilt arbetslag knutet till verksamheten för barn 0-‐3år?

Ja

Nej

12. Vem -‐ vid sidan av kyrkoherden -‐ har det specifika ansvaret för verksamheten?

13. Har församlingen/församlingarna inom pastoratet frivilliga medarbetare i den öppna verksamheten 0-‐3 år?

Ja

Nej

14. Vilken av följande kategorier frivilliga är sysselsatt med den öppna verksamheten för barn:

a. Föräldrar, antal:

b. Övriga frivilliga, antal:

15. Vilka arbetsuppgifter och vilken typ av ansvar har de frivilliga inom denna verksamhet?

16. Vilken utbildning har den personal som ansvarar för verksamheten?

17. Vilken utbildning har övrig personal som arbetar med verksamheten?

18. Vilken är målsättning i fråga om personalens utbildning?

19. Har personalen (inom 0-‐3 årsverksamheten) under de senaste fem åren genomgått någon form kortare (1-‐3 dagar) fortbildning?

Ja, internt inom Svenska kyrkan

Ja, externt

Nej

20. Har personalen (inom 0-‐3 årsverksamheten) under de senaste fem åren genomgått någon form längre utbildning? Om ja: Vilken?

Ja

Nej

Kommentarer (Ja)

21. Tar ni del av någon form av utvecklingsstöd (tryckt utbildningsmaterial och/eller utbildningsdagar, seminarium, konferens eller liknande) inom den öppna verksamheten för barn 0-‐3 år?



d. Annat:

e. Nej

Kommentarer (d. Annat:)



b. Vi behöver ett större stöd


23. Vilken typ av stöd skulle ni vilja ha för den öppna verksamheten 0-‐3 år (materiellt, utbildning, personellt)?

24. Används någon form av pedagogiskt eller annat vägledande material inom verksamheten?

Ja

Nej

25. Vilken typ av material används?

26. Vilket är det viktigaste värdet av verksamheten (vad är det viktigaste resultatet av verksamheten)?


Ja

Nej

Kommentarer (Ja)

Kommentarer (Nej)

28. Är målen för verksamheten dokumenterade i någon form? I så fall hur?

Ja

Nej

Kommentarer (Ja)


Gudstjänst

Diakoni

Mission

Undervisning

Helt och hållet

Ganska mycket

Ganska lite

Inte alls


30. Hur skulle du själv formulera det huvudsakliga syftet med den öppna verksamheten för barn 0-‐3 år?


28. Är målen för verksamheten dokumenterade i någon form? I så fall hur?

Ja

Nej

Kommentarer (Ja)


Gudstjänst

Diakoni

Mission

Undervisning

Helt och hållet

Ganska mycket

Ganska lite

Inte alls


30. Hur skulle du själv formulera det huvudsakliga syftet med den öppna verksamheten för barn 0-‐3 år?


svenska kyrkanpostadress: 751 70 Uppsala

besöksadress: Sysslomansgatan 4telefon: 018-16 95 00

fax: 018-16 96 40www.svenskakyrkan.se

svenska kyrkans oppna verksamhet for barn 0-3 ar

Documents