tillstÅndet i unionen 2017 · 2017. 10. 6. · tillstÅndet i unionen 2017 talet om tillstÅndet i...

#SOTEUec.europa.eu/soteu

TILLSTÅNDET I UNIONEN

2017

Av Jean-Claude Juncker,EU-kommissionens ordförande, den 13 september 2017

SV

Varje år i september håller EU-kommissionens ordförande ett tal om tillståndet i unionen för Europaparlamentet, där han eller hon går igenom det senaste årets resultat och lägger fram vad han eller hon tänker prioritera det kommande året. Ordföranden redovisar också hur EU-kommissionen tänker ta itu med de viktigaste utmaningarna som EU står inför. Efter talet följer en debatt i kammaren. Allt detta utgör startskottet för förhandlingarna med Europaparlamentet och rådet om kommissionens arbetsprogram nästa år.

Talet om tillståndet i unionen bygger på Lissabonfördraget och 2010 års ramavtal om förbindelserna mellan parlamentet och kommissionen, där det också står att ordföranden ska skicka en avsiktsförklaring till parlamentets talman och rådets ordförande om vad kommissionen tänker göra i form av lagstiftning och andra initiativ till och med slutet av nästa år.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker höll sitt tredje tal om tillståndet i unionen den 13 september 2017.

Allt material finns på http://ec.europa.eu/soteu.

Jean-Claude Juncker inledde en bred debatt om EU:s framtid med kommissionens vitbok av den 1 mars 2017 och diskussionsunderlagen om EU:s sociala dimension, globaliseringen, fördjupningen av den ekonomiska och monetära unionen samt om EU:s försvar och EU:s finansiering i framtiden.

Debatten har förts i hela EU. 129 medborgardialoger med EU-kommissionens ordförande och kommissionärerna har förts i 27 medlemsstater, inbegripet samtliga huvudstäder.

I årets tal om tillståndet i unionen presenterar Jean-Claude Juncker sin syn på EU:s framtid.

INNEHÅLL

Talet om tillståndet i unionen 2017 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Avsiktsförklaring till talman Antonio Tajani och premiärminister Jüri Ratas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Lägesrapport om Europeiska kommissionens tio prioriteringar . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Bättre lagstiftning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

Hålla vad EU lovat: effektivare genomförande av våra gemensamma beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

Den allmänna opinionens tillstånd i EU . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

Den ekonomiska situationens utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

Rapport om genomförande av politiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79

Ett år med Europeiska solidaritetskåren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89

Besök i de nationella parlamenten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93

Medborgardialoger . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97

Skrivelse om färdplanen för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103

* hållen version

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2017

© Europeiska unionen, 2017Vidareutnyttjande tillåtet med angivande av källan. Policyn för vidareutnyttjande av kommissionens handlingar styrs av beslut 2011/833/EU (EUT L 330, 14.12.2013, s. 39).

För vidareutnyttjande eller kopiering av fotografier eller annat material som inte omfattas av EU:s upphovsrätt måste tillstånd begäras direkt från upphovsrättsinnehavaren.

TILLSTÅNDET I UNIONEN 2017TALET OM TILLSTÅNDET I UNIONEN 2017

6

INLEDNING – VIND I SEGLEN

Herr talman, ärade ledamöter av Europaparlamentet!

När jag stod inför er i fjol hade jag ett något enklare tal att hålla.

Det var uppenbart för alla att vår union inte var i gott skick.

EU hade fått många törnar under ett år som skakade våra grundvalar.

Vi hade bara två alternativ. Antingen samlas kring en positiv europeisk agenda eller slinka undan i våra respektive hörn.

Inför detta val argumenterade jag för enighet.

Jag föreslog en positiv agenda för att – som jag sa i fjol – hjälpa till att skapa ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum.

De senaste tolv månaderna har Europaparlamentet hjälpt till att genomföra denna agenda. Vi fortsätter att göra framsteg varje dag som går. Så sent som i går kväll arbetade ni för att nå enighet om handelspolitiska skyddsinstrument och fördubbling av EU:s investeringskapacitet.

Jag vill också tacka ledarna för våra 27 medlemsländer. Några dagar efter mitt tal i fjol ställde de sig bakom min agenda vid mötet i Bratislava. Att göra det var att välja enighet. De valde att samlas kring det vi har gemensamt.

Tillsammans visade vi att EU kan skapa resultat för sina medborgare när det verkligen gäller.

Ända sedan dess har vi sakta men säkert ökat tempot.

Det har hjälpt att det ekonomiska läget utvecklats till fördel för oss.

Vi befinner oss nu i det femte året av en ekonomisk återhämtning som äntligen når ut till alla EU-länder.

Tillväxten i EU har varit starkare än i USA de senaste två åren. Den är nu 2 % för EU som helhet och 2,2 % för euroområdet.

Arbetslösheten ligger på den lägsta nivån på nio år. Nästan 8 miljoner jobb har skapats hittills under denna mandatperiod. Över 235 miljoner människor har ett arbete, så det är fler sysselsatta i EU än någonsin.

EU-kommissionen kan inte ensam ta åt sig äran för det. Men jag är rätt säker på att om 8 miljoner jobb hade försvunnit hade vi fått skulden för det.

TILLSTÅNDET I UNIONEN 2017 TALET OM TILLSTÅNDET I UNIONEN 2017

7

EU-institutionerna har dock bidragit till att vinden har vänt.

Vi kan ta åt oss äran för vår investeringsplan för Europa som hittills lett till 225 miljarder euro i investeringar. Den har beviljat lån till över 445 000 småföretag och fler än 270 infrastrukturprojekt.

Vi kan ta åt oss äran att de europeiska bankerna tack vare målmedvetna insatser återigen har det kapital de behöver för att låna ut till företagen så att de kan växa och skapa sysselsättning.

Och vi kan ta åt oss äran för att ha fått ned de offentliga underskotten från 6,6 % till 1,6 %. Detta är tack vare en intelligent tillämpning av stabilitets- och tillväxtpakten. Vi efterlyser budgetdisciplin men ser till att inte ta död på tillväxten. Detta fungerar faktiskt alldeles utmärkt i hela EU, trots kritiken.

Tio år efter att krisen slog till är EU:s ekonomi äntligen på väg tillbaka.

Och med den vårt förtroende.

Våra ledare för EU-27, parlamentet och kommissionen för tillbaka Europa i vår union. Tillsammans för vi tillbaka unionen i vår union.

I fjol såg vi alla 27 ledarna vandra uppför Kapitolinska kullen i Rom, en efter en, för att förnya sitt engagemang för varandra och vår union.

Allt det här får mig att tänka: EU har nu medvind igen.

Vi har nu ett gyllene tillfälle, men det kommer inte att vara hur länge som helst.

Låt oss ta vara på medvinden, gripa ögonblicket.

För det måste vi göra två saker:

För det första måste vi fortsätta på den kurs vi lade fast i fjol. Vi har fortfarande 16 månader på oss då vi kan göra verkliga framsteg i parlamentet, rådet och kommissionen. Vi måste utnyttja den här tiden för att avsluta det vi började med i Bratislava och nå resultat med vår positiva agenda.

För det andra bör vi lägga ut en ny kurs för framtiden. Som Mark Twain skrev: många år senare är man mer besviken över det man inte gjorde än över det man gjorde. Nu är rätt tillfälle att bygga ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU.

8

HÅLLA KURSEN

Herr talman, ärade parlamentsledamöter!

När vi blickar framåt får vi inte blåsa ur kurs.

Vi föresatte oss att färdigställa en energiunion, en säkerhetsunion, en kapitalmarknadsunion, en bankunion och en digital inre marknad. Vi har redan kommit långt tillsammans.

Som parlamentet visar har 80 % av de förslag som utlovades i början av mandatperioden redan lagts fram av kommissionen. Vi måste nu arbeta tillsammans för att omsätta förslagen i lagstiftning och omsätta lagstiftningen i praktiken.

Som alltid måste man ge och ta. Kommissionens förslag till reformer av vårt gemensamma asylsystem och skärpta regler om utstationering av arbetstagare har varit kontroversiella. För att nå resultat måste alla sidor närma sig varandra. Jag vill säga det här i dag: så länge som slutresultatet är rätt för vår union och rättvist för alla medlemsländer är kommissionen öppen för kompromisser.

Vi är nu redo att lägga fram de återstående 20 % av initiativen före maj 2018.

I morse skickade jag en avsiktsförklaring till Europaparlamentets talman Antonio Tajani och premiärminister Jüri Ratas där jag skissar på prioriteringarna för det kommande året.

Jag tänker inte räkna upp alla förslag här, men nämna fem som är särskilt viktiga.

För det första vill jag att vi stärker vår europeiska handelspolitik.

Ja, EU är öppet för affärer. Men det måste finnas en ömsesidighet. Vi måste få tillbaka vad vi ger.

Handel är inte något abstrakt. Handel är en fråga om jobb och om nya möjligheter för stora och små företag i EU. För varje miljard euro till i export skapas 14 000 nya jobb i EU.

Handel är också en fråga om att exportera våra krav, sociala krav eller miljökrav, krav på dataskydd eller livsmedelssäkerhet.

Europa har alltid varit ett attraktivt ställe att göra affärer på.

Men i fjol började länder från hela världen ställa sig i kö utanför vår dörr för att ingå handelsavtal med oss.

Med Europaparlamentets hjälp har vi just blivit färdiga med ett handelsavtal med Kanada, som börjar gälla preliminärt nästa vecka. Vi har en politisk överenskommelse med Japan om ett nytt ekonomiskt partnerskap. Det finns goda utsikter att vi i slutet av året har gjort samma sak med Mexiko och länderna i Sydamerika.

Och i dag föreslår vi att förhandlingar med Australien och Nya Zeeland ska inledas.


9

Jag vill ha alla de här avtalen färdiga innan mitt mandat löper ut. Och jag vill att de förhandlas fram med största öppenhet.

Öppen handel måste kombineras med öppet beslutsfattande.

Europaparlamentet ska ha sista ordet om alla handelsavtal. Så dess ledamöter, liksom ledamöterna av nationella och regionala parlament, ska hållas fullt informerade från första början av förhandlingarna. Kommissionen ser till att så sker.

Från och med nu offentliggör kommissionen fullständigt alla utkast till förhandlingsmandat som vi lägger fram för rådet.

Medborgarna har rätt att veta vad kommissionen föreslår. Tiden utan insyn är förbi. Tiden med rykten, med ett ständigt ifrågasättande av kommissionens motiv, är förbi.

Jag uppmanar rådet att göra samma ska när den antar de slutliga förhandlingsmandaten.

Låt mig säga klart och tydligt: vi är inte naiva frihandelsvänner.

EU måste alltid försvara sina strategiska intressen.

Därför lägger vi i dag fram ett förslag om nya EU-regler om kontroll av investeringar. Om ett utländskt statsägt företag vill köpa en strategisk EU-hamn, kritisk energiinfrastruktur eller ett företag inom försvarsteknik, bör det bara ske med öppenhet och med kontroll och debatt. Det är ett politiskt ansvar att veta vad som försiggår på vår bakgård så att vi kan skydda vår kollektiva säkerhet om det behövs.

För det andra vill jag göra vår industri starkare och mer konkurrenskraftig.

Detta är särskilt sant för vår tillverkningsindustri och de 32 miljoner arbetstagare som utgör ryggraden i den. De tillverkar produkter i världsklass som gör oss världsledande, till exempel bilar.

Jag är stolt över vår bilindustri. Men jag är chockerad när konsumenterna medvetet och avsiktligt vilseleds. Jag uppmanar bilindustrin att göra om och göra rätt. I stället för att leta efter kryphål borde de investera i morgondagens rena bilar.

Med vår nya industripolitiska strategi som vi lägger fram i dag hjälper vi våra industrier att fortsatt vara eller bli världsledande inom innovation, digitalisering och koldioxidsnål teknik.

För det tredje: Jag vill att EU ska ta täten i kampen mot klimatförändringarna.

I fjol slog vi fast de globala spelreglerna i Parisavtalet, som ratificerades här, av just den här församlingen.

10

Om man tänker på hur USA:s ambitionsnivå kollapsat är det EU som får se till att göra vår planet fantastisk igen. Det är hela mänsklighetens gemensamma arv.

Kommissionen kommer inom kort att lägga fram förslag om att minska transportsektorns koldioxidutsläpp.

Den fjärde prioriteringen för det kommande året: vi behöver skydda människorna i EU bättre i den digitala eran.

De senaste tre åren har vi gjort framsteg med att skydda européerna på nätet. Nya regler, som kommissionen lagt fram, ska skydda våra immateriella rättigheter, vår kulturella mångfald och våra personuppgifter. Vi har intensifierat kampen mot terroristpropaganda och radikalisering på nätet. Men EU är fortfarande inte särskilt väl rustat mot it-attacker.

Cyberattacker kan vara farligare för demokratiernas och ekonomiernas stabilitet än gevär och stridsvagnar. Bara i fjol skedde över 4 000 ransomware-angrepp varje dag, och 80 % av alla företag i EU har drabbats av minst en it-säkerhetsincident.

Cyberattackerna stannar inte vid gränserna och ingen går säker. Därför föreslår kommissionen i dag nya verktyg, däribland en europeisk it-säkerhetsmyndighet, som ska hjälpa oss att försvara oss mot sådana attacker.

För det femte: migrationen kommer att stanna kvar på dagordningen.

Trots debatterna och kontroverserna i den här frågan har vi lyckats göra goda framsteg – om än inte tillräckliga på många områden.

Vi skyddar nu EU:s yttre gränser effektivare. Över 1 700 tjänstemän från den nya Europeiska gräns- och kustbevakningen hjälper nu medlemsländernas 100 000 nationella gränsbevakare att patrullera i bland annat Grekland, Italien, Bulgarien och Spanien. Vi har gemensamma gränser men de EU-länder som rent geografiskt står i frontlinjen kan inte ensamma försvara dem. Gemensamma gränser och gemensamt skydd måste gå hand i hand.

Vi har lyckats hejda de irreguljära migrantflödena, som oroat många. Vi har minskat antalet irreguljära anländande i östra Medelhavet med 97 % tack vare vår överenskommelse med Turkiet. Och i sommar lyckades vi få mer kontroll över den centrala Medelhavsrutten: antalet anländande i augusti var 81 % lägre än samma månad i fjol.

På det sättet har vi dramatiskt minskat antalet dödsfall i Medelhavet. Tyvärr dog nästan 2 500 människor i år. Jag accepterar aldrig att människor lämnas att dö till havs.


11

Jag kan inte nämna migrationen utan att ge Italien en eloge för deras oförtröttliga och nobla arbete. Den här sommaren fortsatte kommissionen att samarbeta med premiärminister Paolo Gentiloni och hans regering för att förbättra läget, bland annat genom att utbilda den libyska kustbevakningen. Vi kommer att fortsätta att erbjuda starkt operativt och ekonomiskt stöd till Italien. För Italien räddar EU:s ära i Medelhavet.

Vi måste också snarast förbättra migranternas levnadsvillkor i Libyen. Jag är förfärad över de omänskliga förhållandena i förvaren och mottagningscentrumen. Europa har ett kollektivt ansvar, och kommissionen kommer att samarbeta med FN för att sätta stopp för denna skandalösa situation som inte får bli permanent.

Även om det smärtar mig att behöva konstatera att solidariteten ännu inte är lika stor i alla medlemsländer, har EU som helhet fortsatt att ge prov på solidaritet. Enbart i fjol gav våra medlemsländer asyl till och vidarebosatte över 720 000 flyktingar, tre gånger så många som USA, Kanada och Australien tillsammans. Trots vad vissa påstår, är inte och får inte Europa bli en fästning. Europa är och måste förbli en solidaritetens världsdel där människor som flyr från förföljelse kan finna en fristad.

Jag är särskilt stolt över de unga européer som håller språkkurser för syriska flyktingar och de tusentals andra ungdomar som tjänstgör i vår nya europeiska solidaritetskår. De förverkligar principen om europeisk solidaritet.

Vi måste nu trappa upp våra ansträngningar. Före den här månadens slut kommer kommissionen att lägga fram en ny uppsättning förslag där fokus ligger på återsändanden, solidaritet med Afrika och lagliga vägar till EU.

När det gäller återsändanden: människor som inte har rätt att stanna i EU måste återsändas till sina ursprungsländer. När bara 36 % av de irreguljära migranterna återsänds är det tydligt att vi måste intensifiera våra insatser. Detta är det enda sätt som EU kan visa solidaritet med de flyktingar som verkligen behöver skydd.

Solidariteten kan inte bara gälla inom EU. Vi måste också visa solidaritet med Afrika. Afrika är en nobel och ung kontinent, mänsklighetens vagga. Vår förvaltningsfond för Afrika, med en budget på 2,7 miljarder euro, skapar arbetstillfällen på många håll i Afrika. EU-budgeten stod för merparten av anslagen, medan alla EU-länder tillsammans [har] hittills bara bidragit med 150 miljoner euro. Fonden har nu nått sina gränser. Vi känner till farorna med brist på finansiering – under 2015 gav sig många migranter av mot Europa när FN:s världslivsmedelsprogram fick slut på pengar. Jag uppmanar alla EU-länder att följa ord med handling och se till att förvaltningsfonden för Afrika inte går samma öde till mötes.

Vi kommer också att arbeta med att öppna lagliga vägar. Den irreguljära migrationen slutar inte förrän det finns ett verkligt alternativ till de farliga resorna. Vi har vidarebosatt nästan 22 000 flyktingar från Turkiet, Jordanien och Libanon, och jag ställer mig bakom FN:s flyktingkommissionär Filippo Grandis uppmaning att vidarebosätta ytterligare 40 000 flyktingar från Libyen och grannländerna.

Samtidigt är laglig migration en nödvändighet för ett EU som åldras. Det är därför som kommissionen har lagt fram förslag om att göra det lättare för högkvalificerade migranter att ta sig till EU med ett blåkort. Jag vill tacka parlamentet för ert stöd och uppmanar till en ambitiös och snabb överenskommelse om denna viktiga fråga.

12

HISSA SEGEL

Herr talman!

Mina damer och herrar!

Ärade ledamöter!

Jag har nämnt några få av de initiativ där vi måste nå resultat de kommande 16 månaderna. Men det kommer inte att räcka till för att vinna européernas hjärtan och sinnen.

Nu är rätt tillfälle att lägga fast kursen för framtiden.

I mars lade kommissionen fram en vitbok om EU:s framtid med fem scenarier för hur EU kan se ut 2025. Scenarierna har diskuterats, nagelfarits och delvis slitits sönder. Det är som sig bör – det var det de var till för. Jag ville dra igång en process där européerna finner sin egen väg och sin egen framtid.

EU:s framtid kan inte bestämmas uppifrån. Den måste vara resultatet av demokratisk debatt och i slutändan bred enighet. Denna församling bidrog aktivt, genom tre ambitiösa resolutioner om EU:s framtid samt genom er medverkan i många av de över 2 000 offentliga evenemang som kommissionen anordnat sedan i mars.

Nu är det dags att göra en första sammanfattning av debatten. Dags att gå från tanke till handling. Från debatt till beslut.

I dag vill jag redogöra för min åsikt: mitt eget sjätte scenario, kan man säga.

Detta scenario bygger på årtionden av personlig erfarenhet. Jag har levt och arbetat för EU-projektet hela mitt liv. Jag har varit med om goda tider och dåliga.

Jag har suttit på många sidor av förhandlingsbordet: som minister, premiärminister, ordförande i eurogruppen och nu ordförande i kommissionen. Jag var med i Maastricht, Amsterdam, Nice och Lissabon när vår union utvecklades och utvidgades.

Jag har alltid kämpat för Europa. Ibland har jag lidit med och på grund av Europa och även tappat tron på det.

Men i med- och motvind har jag aldrig tappat min kärlek till Europa.

Men kärlek kommer sällan utan smärta.

Kärlek till Europa, eftersom Europa och EU har uppnått något unikt i denna ofullkomliga värld: fred i och utanför Europa. Välstånd för många, om än inte för alla ännu.

Detta är något vi måste komma ihåg under Europaåret för kulturarv. 2018 måste bli året då vi firar kulturell mångfald.


13

EN UNION AV VÄRDERINGAR

Våra värderingar är vår kompass.

För mig är Europa mer än bara en inre marknad. Mer än pengar, mer än euron. Det var alltid en fråga om värderingar.

I mitt sjätte scenario finns det tre principer som vår union alltid ska bygga på: frihet, jämlikhet och rättsstat.

EU är först och främst en frihetens union. Frihet från den typ av förtryck och diktatur vår kontinent känner blott alltför väl – tyvärr inga bättre än Central- och Östeuropa. Frihet att uttrycka sina åsikter, som privatperson eller journalist – en frihet som vi ofta tar för given. Det var på dessa friheter vår union byggdes. Men friheten är inte självklar. Man måste kämpa för den. I Europa och i omvärlden.

För det andra måste EU vara en jämlikhetens union.

Jämlikhet mellan dess medlemsländer, stora och små, i öst och väst och i nord och syd.

Glöm inte att EU sträcker sig från Vigo till Varna. Från Spanien till Bulgarien.

Öst till väst: Europa måste andas med bägge sina lungor. Annars får vårt EU svårt att få luft.

I en union av jämlikar får det inte finnas några andra klassens medborgare. Det är oacceptabelt att det 2017 fortfarande finns barn som dör i sjukdomar som borde ha utrotats för länge sedan i Europa. Barn i Rumänien och Italien måste ha samma tillgång till mässlingsvaccin som andra barn i Europa. Inga om och inga men. Det är därför som vi arbetar med alla medlemsländer för att stödja de nationella vaccinationsprogrammen. Onödiga dödsfall får inte förekomma i EU.

I en union av jämlikar får det inte finnas några andra klassens arbetstagare. Arbetstagare bör få samma lön för samma arbete på samma plats. Därför har kommissionen föreslagit nya regler om utstationering av arbetstagare. Vi bör se till att alla EU-regler om arbetstagarnas rörlighet tillämpas på ett rättvist, enkelt och verkningsfullt sätt av en nytt europeiskt inspektions- och tillsynsorgan. Det verkar orimligt att ha en bankmyndighet för att genomdriva krav på bankerna, men ingen gemensam arbetsmyndighet som kan se till att vår inre marknad är rättvis. Vi kommer att inrätta den.

I en union av jämlikar får det inte finnas några andra klassens konsumenter. Jag accepterar inte att folk i vissa delar av EU prackas på livsmedel av lägre kvalitet än i andra länder, fastän förpackningen och varumärket är identiska. Slovakerna förtjänar inte att få mindre fisk i sina fiskpinnar. Ungrarna inte mindre kött i sina måltider. Tjeckerna inte mindre kakao i sin choklad. Enligt EU:s lagstiftning är detta redan olagligt. Vi måste nu förse de nationella myndigheterna med större befogenheter så att de kan bekämpa olagligheter varhelst de dyker upp.

14

För det tredje har i EU lag och rätt ersatt nävrätten.

Rättsstatsprincipen innebär att lag och rätt upprätthålls av ett oberoende rättsväsende.

Att godta och respektera en lagakraftvunnen dom är grunden för att vara en del av en union som bygger på rättsstatsprincipen. Medlemsländerna har gett EU-domstolen sista ordet i rättsliga frågor. EU-domstolens domar måste följas av alla. Att undergräva dem eller undergräva de nationella domstolarnas oberoende är att beröva medborgarna deras grundläggande rättigheter.

Rättsstatsprincipen är inte förhandlingsbar i EU. Den är ett måste.

Vår union är ingen stat, men det är en gemenskap som följer rättstatsprincipen.

ETT MER ENAT EU

Ärade ledamöter!

Dessa tre principer måste vara de grunder på vilka vi bygger ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU.

När vi talar om framtiden vet jag av erfarenhet att nya fördrag och nya institutioner inte är det svar som människorna söker. De är bara medel, inte ändamål, varken mer eller mindre. De kanske betyder något för oss här i Strasbourg och i Bryssel. Men de betyder inte särskilt mycket för någon annan.

Jag är bara intresserad av att reformera institutionerna om det leder till ett effektivare EU.

I stället för att huka bakom krav på fördragsändringar – som hur som helst kommer att bli nödvändiga – måste vi först ändra inställningen att några måste förlora för att andra ska kunna vinna.

Demokrati är att kompromissa. Rätt kompromiss gör alla till vinnare. Ett mer enat EU bör betrakta kompromisser inte som något dåligt utan som konsten att överbrygga motsättningar. Demokratin kan inte fungera utan kompromisser. EU kan inte fungera utan kompromisser. Det är vad samarbetet mellan parlamentet, rådet och kommissionen alltid bör gå ut på.

Ett mer enat EU behöver också bli mer inkluderande.

Om vi vill stärka skyddet av våra yttre gränser måste vi låta Bulgarien och Rumänien gå med i Schengenområdet omedelbart. Vi bör också låta Kroatien gå med fullt ut i Schengen, när landet uppfyller alla kriterier.

Om vi vill att euron ska förena och inte splittra vår världsdel bör den vara mer än en utvald grupp länders valuta. Euron är tänkt att vara hela EU:s gemensamma valuta. Alla medlemsländer utom två är skyldiga och har rätt att gå med i euron när de uppfyller alla förutsättningar.


15

Medlemsländer som vill gå med i euron måste kunna göra det. Därför föreslår jag att det ska inrättas ett instrument för euroanslutning, som erbjuder praktisk och ekonomisk hjälp.

Om vi vill att bankerna ska verka enligt samma regler och under samma tillsyn i hela EU bör vi uppmuntra alla EU-länder att gå med i bankunionen. Det är bråttom att bli färdig med bankunionen. Vi måste minska de kvarvarande riskerna i banksystemen i några medlemsländer. Bankunionen kan endast fungera om riskdelning och riskminskning går hand i hand. Som alla är mycket medvetna om kan det bara ske om rätt förutsättningar föreligger, enligt kommissionens förslag från november 2015. För att få tillgång till en gemensam insättningsgaranti måste man först förbereda sig ordentligt.

Om vi vill undvika social splittring och social dumpning i EU bör EU-länderna enas om en europeisk pelare för sociala rättigheter så snart som möjligt och senast vid toppmötet i Göteborg i november. De nationella trygghetssystemen kommer att förbli olika och separata under lång tid framöver. Men vi bör åtminstone arbeta för en europeisk union av sociala standarder så att vi har en samsyn om social rättvisa.

EU kan inte fungera om det struntar i arbetstagarna.

Om vi vill ha ökad stabilitet i vårt grannskap måste vi ge trovärdiga utsikter till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan.

Det står klart att någon ytterligare utvidgning inte kommer att bli av under den här kommissionens och det här parlamentets mandatperiod. Inget kandidatland är redo än. Men efter det kommer EU att ha fler än 27 medlemmar. Kandidatländerna måste ge högsta prioritet till rättsstatsprincipen, rättvisa och grundläggande rättigheter.

Det gör att det är uteslutet att Turkiet går med i EU under en förutsebar framtid.

Turkiet har tagit stormsteg bort från EU under senare tid.

Journalister hör hemma på nyhetsredaktionerna, inte i fängelse. De hör hemma där det råder yttrandefrihet.

Det jag säger till de styrande i Turkiet är det här: släpp våra journalister. Och inte bara dem. Sluta förolämpa våra medlemsländer genom att jämföra deras ledare med fascister och nazister. EU består av mogna demokratier. Förolämpningar hindrar. Ibland får jag känslan att Turkiet avsiktligt ställer upp de här hindren så att man kan skylla alla stopp i anslutningsförhandlingarna på EU.

För vår del kommer vi hela tiden att ha en hand utsträckt till det turkiska folket och till dem som är redo att samarbeta med oss på grundval av våra värderingar.

16

ETT STARKARE EU

Ärade ledamöter!

Vårt EU måste också stärkas.

Jag vill ha en starkare inre marknad.

När det gäller de viktiga frågorna om den inre marknaden vill jag att besluten i rådet oftare och enklare fattas med kvalificerad majoritet – och att Europaparlamentet blir lika delaktigt. Vi behöver inte ändra fördraget för det. Det finns så kallade passerelle-klausuler i dagens fördrag som ger oss möjlighet att gå över från enhällighet till omröstning med kvalificerad majoritet på vissa områden, om alla stats- och regeringschefer enas om det.

Jag är också starkt för att gå över till omröstning med kvalificerad majoritet i beslut om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen, rättvisa skatter i den digitala sektorn och skatt på finansiella transaktioner. EU måste kunna agera snabbare och mer beslutsamt.

Jag vill ha en starkare ekonomisk och monetär union.

Euroområdet är mer motståndskraftigt nu än tidigare. Vi har nu Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). Jag anser att Europeiska stabilitetsmekanismen nu successivt bör utvecklas till en Europeisk valutafond, fast förankrad i vårt EU. Kommissionen kommer att lägga fram konkreta förslag om detta i december.

Vi behöver en europeisk ekonomi- och finansminister: en minister som främjar och stöder strukturreformer i medlemsländerna. Han eller hon kan bygga vidare på kommissionens arbete sedan 2015 med vår stödtjänst för strukturreformer. Den nya ministern bör samordna EU:s alla finansinstrument som kan sättas in när ett medlemsland drabbas av en recession eller kris.

Jag vill inte inrätta ett nytt ämbete bara för sakens skull. Jag vill ha effektivitet. Ekonomi- och finanskommissionären – helst även vice ordförande – bör ta på sig uppdraget som ekonomi- och finansminister. Han eller hon bör också vara ordförande i Eurogruppen.

EU:s ekonomi- och finansminister måste vara redovisningsskyldig inför Europaparlamentet.

Vi behöver inga parallella strukturer. Vi behöver inte någon budget för euroområdet, men en stark budgetpost för euroområdet i EU:s budget.

Jag är inte heller förtjust i tanken på ett särskilt parlament för euroområdet.

Euroområdets parlament är Europaparlamentet.


17

Europeiska unionen måste också bli starkare i kampen mot terrorism. De tre senaste åren har vi gjort verkliga framsteg. Men vi saknar fortfarande förmågan att agera snabbt vid gränsöverskridande terrorhot.

Jag efterlyser därför en europeisk underrättelseenhet som ser till att data om terrorister och utländska stridande automatiskt sprids till underrättelsetjänster och polis.

Jag ser också mycket som talar för att den nya europeiska åklagarmyndigheten också ska få i uppdrag att beivra gränsöverskridande terrorbrott.

Jag vill att EU ska vara en starkare global aktör. För att få större tyngd i världen måste vi kunna fatta utrikespolitiska beslut snabbare. Därför vill jag att medlemsländerna överväger vilka utrikespolitiska beslut som kan flyttas över från enhällighet till omröstning med kvalificerad majoritet. Fördraget tillåter det redan i dag, om alla medlemsländer går med på det.

Och jag vill att vi ska göra mer ansträngningar på försvarsområdet. En ny europeisk försvarsfond är på gång. Samma sak med ett permanent strukturerat samarbete på försvarsområdet. Till 2025 bör vi ha inrättat en verklig Europeisk försvarsunion. Vi behöver den. Och Nato vill ha den.

Sist men inte minst vill jag att vår union fokuserar mer på väsentligheter, med utgångspunkt i det arbete som den här kommissionen redan har gjort. Vi bör inte lägga oss i EU-medborgarnas vardag genom att reglera allting. Vi bör vara stora i de stora frågorna. Vi bör inte släppa ut en stormflod av nya initiativ eller gripa efter ständigt ökade befogenheter. Vi bör lämna tillbaka befogenheter till medlemsländerna där det är rimligt.

Därför har den här kommissionen varit stor i de stora frågorna och liten i de små, och lagt fram mindre än 25 nya initiativ om året när de tidigare kommissionerna lade fram över 100. Vi har gett tillbaka makt där det var rimligare att låta de nationella regeringarna hantera saker. Tack vare kommissionär Margrethe Vestagers insatser har vi delegerat 90 % av besluten om statligt stöd till regional och lokal nivå.

För att slutföra vad vi påbörjar kommer jag därför denna månad att tillsätta en subsidiaritets- och proportionalitetsgrupp som ska titta mycket kritiskt på alla politikområden för att säkerställa att vi bara agerar där EU tillför ett mervärde. Förste vice ordförande Frans Timmermans, som har stor erfarenhet av bättre lagstiftning, ska leda gruppen. Timmermansgruppen bör omfatta ledamöter av detta parlament liksom ledamöter av de nationella parlamenten, och den är tänkt att avrapportera om ett år.

18

ETT MER DEMOKRATISKT EU

Ärade ledamöter!

Herr talman!

Vår union behöver ta ett demokratiskt språng framåt.

Jag skulle vilja att de europeiska politiska partierna börjar kampanja för nästa val mycket tidigare än förut. Alltför ofta har det Europaomfattande valet inte blivit mer än summa av de nationella kampanjerna. Den europeiska demokratin förtjänar bättre.

I dag föreslår kommissionen nya regler om finansiering av politiska partier och stiftelser. Vi ska inte fylla de antieuropeiska extremisternas kassakistor. Vi ska ge de europeiska partierna möjlighet att organisera sig bättre.

Jag är också positivt inställd till idén om gränsöverskridande listor – även om jag är medveten om rätt många av er inte håller med om det. Sådana listor skulle bidra till att göra valet till Europaparlamentet mer europeiskt och mer demokratiskt.

Jag anser också att vi de kommande månaderna bör göra de nationella parlamenten och civilsamhället på nationell, regional och lokal nivå mer delaktiga i arbetet med EU:s framtid. De senaste tre åren har kommissionens ledamöter besökt de nationella parlamenten över 650 gånger. De har också debatterat i över 300 medborgardialoger på över 80 orter i 27 medlemsländer. Men vi kan göra ännu mer. Därför ställer jag mig bakom president Macrons idé om att hålla demokratiska konvent i hela EU 2018.

I takt med att debatten tar fart kommer jag att ägna särskild uppmärksamhet åt Estland, Lettland, Litauen och Rumänien under 2018. I år firar de hundraårsjubileum. De som vill forma vår världsdels framtid bör förstå och ära vår gemensamma historia. Detta inbegriper de här fyra länderna – EU skulle inte vara helt utan dem.

Behovet av stärkt demokrati får också följder för kommissionen. I dag överlämnar jag en ny uppförandekodex för kommissionärerna till Europaparlamentet. I den nya kodexen står det först och främst att kommissionärerna får kandidera till Europaparlamentet på samma sätt som alla andra. Den nya kodexen kommer naturligtvis att stärka integritetskraven på kommissionärer under och efter deras mandat.

Om man vill stärka den europeiska demokratin kan man inte backa det demokratiska framsteget med toppkandidater.

Jag är övertygad om att varje framtida ordförande skulle ha stor nytta av den unika erfarenheten att ha kampanjat i alla hörn av vår underbara världsdel. För att förstå det här jobbets utmaningar och våra medlemsländers mångfald bör varje framtida ordförande ha mött medborgarna både på Esplanaden i Helsingfors och på agoran i Aten. Enligt min egen erfarenhet av en sådan kampanj blir man mer ödmjuk, men också stärkt under mandatperioden. Och man kan stå öga mot öga med de andra ledarna i Europeiska rådet stärkt av vetskapen att man är folkvald precis som de. Det vore bra för balansen i vår union.

19

Mer demokrati innebär mer effektivitet. EU skulle fungera bättre om vi slog samman ordförandena för Europeiska kommissionen och Europeiska rådet.

Därmed inget ont sagt om min gode vän Donald Tusk, som jag har haft ett smidigt samarbete med de senaste tre åren. Inget mot Donald eller mot mig.

EU skulle vara lättare att förstå om det fanns en enda kapten vid rodret.

Att ha en enda ordförande skulle avspegla EU:s sanna karaktär bättre, i dess egenskap av både en union av medborgare och en union av stater.

VÅR FÄRDPLAN

Ärade ledamöter!

Den vision om ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU som jag skissar på i dag kombinerar inslag från alla de scenarier jag lade fram i mars.

Men vår framtid kan inte förbli ett scenario, en skiss, en idé bland andra idéer.

Det är i dag som vi måste förbereda morgondagens union.

I morse skickade jag en färdplan till talman Antonio Tajani, ordförande Donald Tusk och till innehavarna av de roterande ordförandeskapen i rådet från nu fram till mars 2019, där jag redogör för hur vi bör gå framåt nu.

Ett viktigt inslag blir de planer som kommissionen ska lägga fram i maj 2018 om hur framtidens EU-budget kan motsvara vår ambitionsnivå och se till att vi kan hålla allt vi lovar.

Den 29 mars 2019 träder Storbritannien ut ur EU. Det blir ett dystert, tragiskt ögonblick. Vi kommer alltid att beklaga det. Men vi måste respektera den brittiska folkviljan.

Den 30 mars 2019 blir vi en union av 27 länder. Jag föreslår att vi förbereder oss omsorgsfullt för detta ögonblick, i de 27 EU-länderna och på EU-institutionerna.

Valet till Europaparlamentet äger rum bara några veckor senare, i maj 2019. Européerna går till val. De behöver kunna gå till valurnorna med en tydlig bild av hur EU kommer att utvecklas de nästföljande åren.

Därför uppmanar jag ordförande Donald Tusk och Rumänien, som är ordförandeland under första halvåret 2019, att anordna ett särskilt toppmöte i Rumänien den 30 mars 2019. Mitt önskemål är att toppmötet hålls i den vackra gamla staden Sibiu, eller Hermannstadt som jag kallar den. Det bör vara då vi strålar samman för att fatta de beslut som behövs för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU.

TILLSTÅNDET I UNIONEN 2017 TAL OM TILLSTÅNDET I UNIONEN 2017

20

Min förhoppning är att den 30 mars 2019 kommer européerna att vakna upp med ett EU där vi alla står upp för våra värderingar. Där alla medlemsländer fullständigt respekterar rättsstatsprincipen. Där det har blivit normen för alla EU-länder att vara fullvärdiga medlemmar av euroområdet, bankunionen och Schengen. Där vi har befäst grundvalarna för Ekonomiska och monetära unionen så att vi kan värna vår gemensamma valuta i vått och torrt utan att behöva hjälp utifrån. Där vår inre marknad är rättvisare mot arbetstagare från öst och väst. Där vi lyckats enas om en stark pelare för sociala rättigheter. Där vinsterna beskattas där de tjänas in. Där terroristerna inte har några kryphål de kan utnyttja. Där vi enats om en verklig europeisk försvarsunion. Där en enda ordförande leder kommissionens och Europeiska rådets arbete, folkvald efter en demokratisk valkampanj i hela EU.

Om våra medborgare vaknar upp i denna union den 30 mars 2019 bör de kunna rösta i valet till Europaparlamentet några veckor senare med den fasta övertygelsen att EU arbetar för dem.

21

Jean-Claude Juncker

AVSLUTNING

Ärade ledamöter!

EU grundades inte för att stå stilla. Det får det aldrig göra.

Helmut Kohl och Jacques Delors lärde mig att EU går framåt när det är djärvt. Den inre marknaden, Schengen och den gemensamma valutan avfärdades av alla som luftslott innan de blev verklighet. Men dessa tre ambitiösa projekt är nu verklighet.

Jag hör dem som säger att vi ska sitta ner i båten, nu när det börjat bli bättre.

Men nu är inte rätt tid att spela på försiktighet.

Vi har börjat laga taket. Men vi måste göra arbetet färdigt nu när solen skiner och det fortfarande är medvind.

För när molnen hopar sig på horisonten nästa gång – och det kommer de att göra – då är det för sent.

Så låt oss kasta loss.

Segla ut ur hamnen.

Och fånga medvinden i våra segel.

TILLSTÅNDET I UNIONEN 2017 TAL OM TILLSTÅNDET I UNIONEN 2017

TILLSTÅNDET I UNIONEN 2017

AVSIKTSFÖRKLARING TILL TALMAN ANTONIO TAJANI

OCH PREMIÄRMINISTER JÜRI RATAS

24

Strasbourg den 13 september 2017

Till talman Antonio Tajani och

premiärminister Jüri Ratas

De senaste tolv månaderna har varit en utmaning för EU-medborgarna och för oss alla. 2016 var i många avseenden ett fasansfullt år för det europeiska projektet. Brexit-omröstningen, terroristattacker-na, den långsamma tillväxten, den fortsatt höga arbetslösheten i flera av våra medlemsländer och den pågående migrationskrisen har lett till att EU ifrågasatts på många sätt. Våra europeiska värderingar och demokratier har satts på prov genom framväxande populistiska krafter hemma och utomlands, samtidigt som vi erfar en tilltagande geopolitisk osäkerhet på grund av det amerikanska presidentvalet.

Hårt arbete och politiskt ledarskap krävs av EU-institutionerna och medlemsländerna för att hålla det europeiska projektet på rätt kurs i dessa oroliga tider. Vi vill tacka er bägge och ledamöterna av era institutioner för att med starkt engagemang ha ställt sig bakom vår positiva agenda för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum, som kommissionens ordförande sade i sitt tal om tillståndet i unionen den 14 september 2016. Denna agenda vann omedelbart anklang i Europaparlamentets plenarförsamling och hälsades med tillfredsställelse två dagar senare av EU-27:s ledare vid toppmötet i Bratislava. Tillsammans med er har vi hållit vad vi lovat i denna positiva agenda, inte minst tack vare den gemensamma förklaringen om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2017, som undertecknades av Europaparlamentets talman, rådets ordförande och Europeiska kommissionens ordförande den 13 december 2016. Vår Europeiska fond för strategiska investeringar, som backas upp av vår gemensamma EU-budget och får stöd av Europeiska investeringsbanken, har redan lett till mer än 225 miljarder euro i investeringar. Den europeiska gräns- och kustbevakningen är nu på plats och fullt fungerande vid EU:s yttre gränser i bland annat Grekland, Bulgarien, Italien och Spanien. Vi uppbådade EU-finansiering för utbildning av Libyens kustbevakning och förbättrade levnads- och arbetsvillkoren för de över tre miljoner syriska flyktingarna i Turkiet. Vi blev färdiga med direktivet mot terrorism och med starkare och effektivare regler för kontroll av förvärv och innehav av handeldvapen. Vi vässade våra verktyg mot skatteflykt. Vi tog ett helt nytt steg mot den nya Europeiska försvarsfonden, och har för första gången kommit överens om att arbeta i form av ett permanent strukturerat samarbete i försvarsfrågor. Tillsammans har vi provisoriskt satt i kraft ett rättvist och balanserat handelsavtal med Kanada, ett likasinnat partnerland när det gäller livsmedels- och hälsonormer och kulturell mångfald. Och vi banade väg för ett ambitiöst och värdebaserat ekonomiskt partnerskap med Japan. Tillsammans har vi fört EU och Ukraina närmare varandra med ett associeringsavtal som på sikt bör skapa stabilitet och välstånd i våra östra grannländer i hela regionen. Trots betydande motstånd ratificerade och försvarade vi Parisavtalet som det bästa sättet att hantera klimatförändringarna. Sist men inte minst lyckades vi avskaffa roamingavgifterna i juni och lade fram ett projekt om fri tillgång till WiFi på torg, i stadshus, parker och bibliotek i hela EU från och med 2017. Halvvägs genom vår mandatperiod skapar vi nu resultat snabbare och effektivare för alla de tio prioriteringarna i våra politiska riktlinjer från 2014, till gagn för enskilda och företag i EU1.

EU är nu tydligt på väg att återfå sin styrka. Den ekonomiska tillväxten tar fart, med över 2 % i år (2,2 % i euroområdet), och når slutligen ut till alla våra medlemsländer, samtidigt som den överträffar tillväxten i USA och Japan de senaste två åren. Nästan 8 miljoner arbetstillfällen skapades under denna mandatperiod – inte enbart men också tack vare EU-institutionernas insatser, särskilt Europeiska fonden för strategiska investeringar, vår ungdomsgaranti, de europeiska struktur- och investeringsfonderna samt Europeiska centralbankens penningpolitik. Både ekonomiskt och politiskt har Europa nu mer medvind.

1 Europaparlamentets rapport The European Commission at mid-term: State of play of President Juncker’s ten priorities, 11 juli 2017.

25


AVSIKTSFÖRKLARING TILL TALMAN ANTONIO TAJANI OCH PREMIÄRMINISTER JÜRI RATAS

De senaste valen i flera medlemsländer har gett ny kraft åt dem som är beredda att försvara våra europeiska värderingar, dem som vill forma och hantera globaliseringen och bygga en hållbar framtid, dem som väljer samarbete och integration framom slutenhet och isolering.

Vi bör nu utnyttja denna nya kraft. Detta gyllene tillfälle varar kanske inte länge, och det finns absolut ingen tid att slå sig till ro, eftersom EU:s utmaningar fortfarande är betydande: instabilitet i vårt grann-skap, terroristangrepp, demografiska förändringar, klimatförändringen och teknikens utveckling. Det be-hövs hållbara investeringar och en mer motståndskraftig Ekonomisk och monetär union, och det hörs allt oftare rop på mer social rättvisa och demokratisk redovisningsskyldighet. Vi kan endast möta dessa utmaningar om vi är redo att arbeta tillsammans för att nu fatta beslut som tryggar EU:s framtid på medellång och lång sikt.

I kommissionens vitbok från den 1 mars 2017 finns fem scenarier för framtidens EU fram till 2025, och den har följts upp med en serie diskussionsunderlag om våra viktigaste framtidsfrågor. Detta var starten på en välbehövlig debatt i medlemsländerna. Enbart kommissionen anordnade 129 medborgardialoger om EU:s framtid på mer än 80 orter i 27 medlemsländer, även i samarbete med de nationella parla-menten.

Vi anser att tiden nu är mogen för att gå vidare från dessa funderingar och debatter till de första konkreta förslagen om EU:s framtid.

I dag förklarar vi våra avsikter med kommissionens arbetsprogram de kommande 16 månaderna fram till slutet av 2018. Nu när EU blickar framåt, presenterar vi en Färdplan mot ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU som ska gripa det gyllene tillfälle vi har just nu. Färdplanen har två delar. För det första föreslår vi åtgärder och initiativ som ska läggas fram eller färdigställas de närmaste 16 månaderna, i enlighet med scenario 1 i vitboken och Bratislavaagendan. För det andra föreslår vi åtgärder och initiativ som är ambitiösare och mer framåtblickande och som kommer att forma vårt EU fram till 2025. Detta är en kombination av scenarierna 3, 4 och 5 i vitboken, och tar vara på Lissabonfördragets outnyttjade potential.

Vår färdplan grundar sig på följande principer: den absolut nödvändiga respekten för våra gemensamma europeiska värderingar, däribland rättsstatsprincipen, ett fortsatt fokus på resultat och genomförande av prioriterade initiativ som har ett tydligt europeiskt mervärde och gör EU bättre för enskilda, i enlighet med våra politiska riktlinjer från 2014 och vår gemensamma övertygelse om att EU bör vara stort i stora frågor och litet i de små frågorna, behovet av att behandla medborgare i alla EU-länder lika och aldrig låta andra klassens medborgare uppstå i vår union, och ett starkt fokus på effektivitet, demokrati och öppenhet i alla våra gemensamma insatser.

I färdplanen antas även att Förenade kungariket från och med den 29 mars 2019 inte längre är medlem i EU, efter anmälan i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen. Fram till dess och även därefter vill vi bevara den enighet i EU-27 som vi har byggt upp de senaste månaderna.

26

***

Färdplan mot ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU (Utkast till kommissionens arbetsprogram till och med slutet av 2018)

Prioritering 1: En nysatsning på jobb, tillväxt och investeringar

Initiativ som ska ha inletts och/eller avslutats i slutet av 2018

- *** Medlagstiftarna antar snabbt förslaget om Efsi 2.0 och omnibusförslaget, särskilt ändringarna av förordningen om gemensamma bestämmelser som förenklar användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna och gör det lättare att kombinera dem med Europeiska fonden för strategiska investeringar.

- Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken 2018: investeringar, sunda offentliga finanser och strukturreformer, med fortsatt utnyttjande av den flexibilitet i stabilitets- och tillväxtpakten som fastställdes av kommissionen i januari 2015, en ny social resultattavla som åtföljer kommissionens rekommendation om den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

- Resultat inom alla delar av den europeiska kompetensagendan, särskilt genomförande av kompetenshöjningsvägarna på nationell nivå, med stöd av Europeiska socialfonden, varvid särskild uppmärksamhet ägnas grundläggande färdigheter och digital kompetens.

- Paketet om den cirkulära ekonomin, för att stimulera innovation, sysselsättning och tillväxt, bland an-nat följande: en plaststrategi som går ut på att alla plastförpackningar på EU-marknaden ska kunna återvinnas senast 2030, ett förslag till förordning om återanvändning av avloppsvatten, en översyn av dricksvattendirektivet och former för övervakning av den cirkulära ekonomin.

Initiativ med siktet inställt på 2025

- *** Heltäckande förslag om nästa fleråriga budgetram efter 2020 (planeras till maj 2018) följt av förslag om nästa omgång program och nya egna medel.

- Diskussionsunderlag om hållbar utveckling i EU till 2030, som rör uppföljningen av FN:s mål för hållbar utveckling, bland annat i fråga om Parisavtalet om klimatförändringar.

Prioritering 2: En sammankopplad digital inre marknad


- *** Cybersäkerhetspaket med konkreta åtgärder för att reagera på de förändrade cyberhoten: ett förslag om att stärka Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa), en verktygslåda för genomförande av direktivet om nät- och informationssäkerhet, en plan för verkningsfulla insatser vid it-attacker som drabbar flera medlemsstater, förstärkning av EU:s strategiska autonomi genom ökad forskningskapacitet och verkningsfullt it-försvar, it-hygien och rätt kompetens inom EU och med partner i hela världen, däribland Nato (konkreta kommissionsförslag läggs fram samtidigt med talet om tillståndet i unionen i dag).

27



- *** Datapaket om att ta vara på dataekonomins potential genom att garantera ett fritt flöde av andra uppgifter än personuppgifter inom EU (ett konkret kommissionsförslag läggs fram samtidigt med talet om tillståndet i unionen i dag).

- *** Initiativ om nätplattformar för en rättvis, förutsägbar, hållbar och tillförlitlig företagsmiljö i nätekonomin.

- *** Medlagstiftarna antar snabbt alla 14 lagförslagen om färdigställande av den digitala inre marknaden, bland annat följande: telepaketet, paketet om upphovsrätt, geoblock-ering, audiovisuella frågor och medier, paketleveranser, förordningen om integritet och elektronisk kommunikation och EU-bestämmelser om skydd av personuppgifter som be-handlas av EU:s institutioner och organ.

- Vägledning från kommissionen för att förbereda enskilda, företag och myndigheter på att den allmänna dataskyddsförordningen träder i kraft den 25 maj 2018 och är direkt tillämplig. Läggs fram i nära samarbete med artikel 29-arbetsgruppen/den nya Europeiska dataskyddsstyrelsen.

- Översyn av kommissionens riktlinjer för marknadsanalys och bedömning av ett företags betydande marknadsinflytande inom sektorn för elektronisk kommunikation.

- Initiativ för att ta itu med de utmaningar som nätplattformarna innebär för våra demokratier när det gäller spridning av falsk information.

Prioritering 3: En motståndskraftig energiunion och en framåtblickande klimatpolitik


- *** Medlagstiftarna antar snabbt kommissionens förslag om genomförande av energiunionen och klimatpolitiken, bland annat följande: paketet om ren energi för alla européer, klimatpaketet, och paketet om Europa på väg.

- *** Paketet om rörlighet och klimatförändringar, med lagstiftningsförslag om: rena for-don, gemensamma regler för kombinerade godstransporter, koldioxidkrav på personbilar och lätta lastbilar, krav på koldioxid och bränsleeffektivitet för lastbilar och bussar samt ett initiativ för att påskynda utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen.

- Uppföljning av energiunionens solidaritetsaspekter, bland annat följande: ett förslag om gemensamma regler för gasledningar som går in på EU:s inre gasmarknad och ett snabbt genomförande av de projekt av gemensamt intresse som krävs för sammankopplingen av de europeiska energimarknaderna.

- På grundval av ett starkt mandat från rådet (utkast lades fram av kommissionen den 9 juni 2017) delta i förhandlingarna med Ryssland om principerna för driften av gasledningsprojektet Nord Stream 2.


- Meddelande om framtiden för EU:s energi- och klimatpolitik, bland annat om Euratomfördraget i fram-tiden (med beaktande av förklaring nr 54 av fem medlemsstater, fogad till Lissabonfördragets slutakt) och om eventuell användning av artikel 192.2 andra stycket i EUF-fördraget.

28

Prioritering 4: En djupare och rättvisare inre marknad med stärkt industribas


- *** En förnyad industripolitisk strategi för EU för att främja industrins konkurrenskraft, innovation och teknikledande ställning för rättvisa industrijobb av hög kvalitet och ta vara på den digitala teknikens potential i alla industribranscher (läggs fram samtidigt med talet om tillståndet i unionen i dag).

- *** Medlagstiftarna antar snabbt paketen om tjänster och tillämpning.

- *** Medlagstiftarna antar snabbt förslaget om förstärkt marknadstillsyn över typgodkännande av motorfordon.

- *** Medlagstiftarna antar snabbt förslaget om insolvens, omstrukturering och en an-dra chans, för att göra det billigare och enklare att omstrukturera företag, se till att lönsamma företag får en andra chans och öka rättssäkerheten för gränsöverskridande investeringar i EU.

- Paketet om EU-bolagsrätt, som tar vara på potentialen i digitala lösningar och ger effektiva regler för gränsöverskridande verksamhet utan att göra avkall på respekten för nationella sociala och arbetsrättsliga förhållanden.

- *** Medlagstiftarna antar snabbt de nygamla förslagen om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

- *** Medlagstiftarna antar snabbt förslaget om en bättre momsmiljö för e-handelsföretag och förslaget om lika regler för skatt på e-böcker, e-tidningar och deras tryckta motsvarigheter.

- *** Medlagstiftarna antar snabbt förslagen om att multinationella företag ska offentliggöra viss skatteinformation land för land, nya insynsregler för skatteplanerare och en gemensam EU-lista på länder som inte samarbetar om skatt på grundval av en uppsättning indikatorer som kommissionen föreslår.

- *** Paketet om rättvis beskattning, om en ny enhetlig EU-moms, bland annat följande: förslag om ändring av momsdirektivet vad gäller det slutgiltiga momssystemet för gränsöverskridande handel på den inre marknaden, förslag till rådets förordning om bekämpning av momsbedrägerier på den inre marknaden, förslag till rådets direktiv om ett gemensamt momssystem för småföretag och förslag till rådets direktiv om reglerna för fastställande av momssatser.

- *** Förslag om EU-regler som möjliggör beskattning av multinationella företags vinster i den digitala ekonomin.

- *** Medlagstiftarna antar snabbt förslagen om ändring av direktivet om utstationering av arbetstagare, som fastställer principen om lika lön för lika arbete på samma plats, och om modernisering av reglerna om samordning av de sociala trygghetssystemen, så att bland annat samma avgifter under samma villkor leder till samma förmåner.

- *** Förslag om inrättande av en europeisk arbetsmyndighet för att stärka samarbetet mellan arbetsmarknadsmyndigheter på alla nivåer och hantera gränsöverskridande

29



situationer bättre, kompletterat med fler initiativ för rättvis rörlighet, t.ex. ett europeiskt socialförsäkringsnummer.

- Förslag till revidering av direktivet om skriftliga meddelanden för att förbättra insynen och förutsäg-barheten i fråga om anställningsavtal och ett initiativ om tillgång till socialt skydd för arbetstagare med atypiska anställningsformer och egenföretagare.

- Medlagstiftarna antar snabbt paketen om balans mellan arbete och privatliv.

- *** Medlagstiftarna antar snabbt alla förslag om kapitalmarknadsunionen, bland annat följande: den alleuropeiska pensionsprodukten, ändringarna av förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer och Europeiska centralbankens rekommendation om ändring av artikel 22 i stadgarna för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska central-banken.

- *** Paketet om kapitalmarknadsunionen, bland annat följande: översyn och förstärkning av de europeiska finanstillsynsmyndigheternas uppgifter, styrning och finansiering, konk-reta steg mot en gemensam europeisk kapitalmarknadstillsyn och justeringar av Euro-peiska systemrisknämnden, nya regler för investeringsföretag, handlingsplan om hållbar finansiering med lagstiftningsåtgärder, initiativ om finansteknik (FinTech), ett europeiskt regelverk för säkerställda obligationer och ändringar av direktivet om förvaltare av al-ternativa investeringsfonder och direktivet om fondföretag.

- Livsmedelspaketet, med ett förslag om EU:s livsmedelskedja som uppföljning av översynen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

- Gemensam handlingsplan om nationella vaccinationsstrategier.


- Meddelande om möjligheten att ytterligare utöka användningen av omröstning med kvalificerad majoritet och av det ordinarie lagstiftningsförfarandet i frågor som rör den inre marknaden, på grundval av artikel 48.7 i EU-fördraget.

Prioritering 5: En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union


- *** Paket om ekonomiska och monetära unionen, med förslag om: omvandling av Europeiska stabilitetsmekanismen till en europeisk valutafond, inrättande av en särskild budgetpost för euroområdet i EU:s budget med 1) stöd till strukturreformer med utgångspunkt i kommissionens stödprogram för strukturreformer, 2) en stabiliseringsfunktion, 3) en skyddsmekanism för bankunionen och 4) ett konvergensinstrument för föranslutningsstöd till medlemsländer som har undantag när det gäller att införa den gemensamma valutan utanför euroområdet, samt inordnande av sakinnehållet i fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen i EU-rätten, med beaktande av den tillämpliga flexibiliteten i stabilitets- och tillväxtpakten som kommissionen framhållit sedan januari 2015.

30

- *** I nästa rekommendation om euroområdets ekonomiska politik förorda en i princip neutral finanspolitisk inriktning för euroområdet, till stöd för Europeiska centralbankens penningpolitik och för jobb, tillväxt och investeringar i euroområdet.

- Rådet antar snabbt kommissionens förslag om successivt införande av enad representation för euroområdet i Internationella valutafonden.

- *** EU-institutionerna gör ett uttalande om den europeiska pelaren för sociala rät-tigheter, som ett resultat av det socialpolitiska toppmötet i Göteborg.

- *** Medlagstiftarna antar snabbt alla delar av paketet om riskminskning i banksektorn och förslaget om ett europeiskt insättningsgarantisystem.

- *** Paketet om bankunionen, som färdigställer alla delar av bankunionen, inbegripet följande: slutförandet av skyddsmekanismen för den gemensamma resolutionsfonden, ytterligare åtgärder för att minska antalet nödlidande lån och möjliggörande regler för utvecklingen av statsobligationsgaranterade värdepapper för att bidra till ökad inne-havsdiversifiering i banksektorn.


- Meddelande om ett eventuellt inrättande av en permanent europeisk ekonomi- och finansminister (artikel 2 i protokoll nr 14) och dess institutionella konsekvenser.

- Förberedelser inför en eventuell utveckling av ett instrument för säkra placeringar inom euroområdet.

Prioritering 6: En balanserad och progressiv handelspolitik för att möta globaliseringen2


- *** Handelspaketet, bland annat följande: ett meddelande om en uppgraderad, värde-baserad, hållbar och öppen handelspolitik som bidrar till att möta globaliseringen och garanterar en balanserad strategi för öppna och rättvisa handelsavtal, utkast till man-dat för förhandlingar med Australien och Nya Zeeland, utkast till mandat för ett nytt multilateralt system med investeringsdomstolar och en europeisk ram för kontroll av utländska direktinvesteringar i EU på grund av allmän ordning och säkerhet (konkreta kommissionsförslag läggs fram samtidigt med talet om tillståndet i unionen i dag).

- *** Medlagstiftarna antar snabbt förslagen om modernisering av EU:s handelspolitiska skyddsinstrument och ändring av antidumpningsmetoderna samt det ändrade förslaget om ett instrument för internationell upphandling.

- Slutförande av avtal med Japan, Singapore och Vietnam.

- Fortsatta förhandlingar med Mexiko och Mercosur.

2 Titelnpåprioritering6harändratsochgjortsgeografisktneutraleftersomhandelsförhandlingarnamedUSAharmattatsav,dengeopolitiskasitua-tionenharändratsochhandelsförhandlingarmedandraviktigaregionerivärldenharintensifierats.Kommissionenhardärförocksåändratnamnetpådenrelevantakommissionärsgruppentillkommissionärsgruppenförhandelochglobalisering.

31



Prioritering 7: Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som bygger på ömsesidigt förtroende


- *** Medlagstiftarna antar snabbt förslagen om bekämpning av penningtvätt, om EU:s system för in- och utresa, Schengens informationssystem (SIS II), Europeiska informa-tionssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris) samt EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias).

- *** Antiterrorpaketet, bland annat följande: åtgärder för att motverka radikalisering, åt-gärder för att snabbt och proaktivt upptäcka och ta bort olagligt material som anstiftar till hat, våld och terrorism, åtgärder för att begränsa tillgången till medel som används av terrorister för att förbereda och utföra attacker, t.ex. farliga ämnen eller finansiering av terrorism, vägledning och stöd till medlemsländerna i syfte att skydda allmänna plat-ser och vägledning om lagring av uppgifter.

- *** Genomförande av den europeiska säkerhetsagendan, bland annat följande: lag-stiftningsförslag om driftskompatibilitet mellan EU:s informationssystem för säkerhet, gränsförvaltning och migrationshantering samt förslag om förbättring av gränsöver-skridande tillgång för brottsbekämpande myndigheter till elektroniska bevis.

- En ram för beslut om adekvat skyddsnivå, särskilt beslut om adekvat skyddsnivå för datautbyte med Japan.

- *** Paketet om en ny giv för konsumenter, som går ut på att underlätta de nationella konsumentmyndigheternas samordning och insatser på EU-nivå och förbättra myndigheternas tillslag och skydd av konsumenternas rättigheter.

- Vägledning om tolkning av direktivet om otillbörliga affärsmetoder och förordningen om livsmedelsinformation till konsumenter, för att förebygga och åtgärda dubbla kvalitetsnormer för konsumentprodukter.


- Meddelande om eventuell utvidgning av den nya Europeiska åklagarmyndighetens uppgifter till att omfatta kampen mot terrorism, på grundval av artikel 86.4 i EUF-fördraget.

- Initiativ om stärkt tillämpning av rättsstatsprincipen i EU.

Prioritering 8: Mot en ny migrationspolitik


- *** Medlagstiftarna antar snabbt förslaget till ändring av det gemensamma europeiska asylsystemet, på grundval av ansvar och solidaritet, med förslag om: reform av Dub-linsystemet, inrättande av en ny asylbyrå, reform av Eurodac, översyn av mottagnings-villkoren för asylsökande och asylförfarandet samt EU:s ram för vidarebosättning.

32

- *** Lagstiftarna antar snabbt förslaget om tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (blåkortsförslaget).

- *** Paketet för en ny migrationshantering, bland annat följande: halvtidsöversyn av den europeiska migrationsagendan, riktade åtgärder för att främja en effektivare strategi för återvändande, ytterligare främjande av lagliga vägar genom att uppmuntra till nya vidarebosättningsåtaganden, en reformerad gemensam viseringspolitik och upprätthål-lande av EU:s solidaritet med de medlemsländer som har ett exceptionellt migrationstry-ck.

- Ett åtgärdspaket för att stärka den fria rörligheten inom Schengenområdet, med ett förslag till uppdatering av kodexen om Schengengränserna och fullständig integrering av Rumänien och Bulgarien i Schengenområdet.

- Snabb driftsättning av den yttre investeringsplanen och genomförande av migrationspartnerskapsramen med viktiga utomeuropeiska ursprungs- och transitländer.

Prioritering 9: En starkare global aktör


- *** Medlagstiftarna antar snabbt programmet om den europeiska försvarsindustrins utveckling.

- *** Uppföljning av den europeiska försvarshandlingsplanen, särskilt om genomförandet av Europeiska försvarsfonden och den finansiella verktygslådan.

- Utkast till mandat för förhandlingarna om en ram för tiden efter Cotonouavtalet.


- Meddelande om möjligheten att ytterligare utöka användningen av omröstning med kvalificerad majoritet i frågor som rör den gemensamma utrikespolitiken, på grundval av artikel 31.3 i EU-fördraget.

- En strategi för en framgångsrik EU-anslutning för Serbien och Montenegro i deras egenskap av ledande kandidatländer på västra Balkan, med särskild betoning på rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter samt kampen mot korruption och regionens övergripande stabilitet.

Prioritering 10: En union i demokratisk förändring


- *** Demokratipaketet, bland annat följande: översyn av förordningen om det europeiska medborgarinitiativet i syfte att göra det mer tillgängligt och användarvänligt och enklare för organisatörer och undertecknare att använda samt ett förslag om ökat EU-inslag och ökad insyn i europeiska politiska partier och stiftelser (konkreta kommissionsförslag läggs fram samtidigt med talet om tillståndet i unionen i dag).

33



- Fortsätta utbyggnaden av Europeiska solidaritetskåren, med alla berörda aktörer delaktiga, och en snabb överenskommelse mellan medlagstiftarna om lagstiftningsförslaget före årsslutet.

- *** Medlagstiftarna antar snabbt de föreslagna ändringarna av förordningen om kommittéförfaranden.

- Fortsätta vitboksdebatten om framtidens EU till valet i juni 2019 (debatter, medborgardialoger, samverkan med de nationella parlamenten, samarbete med regionerna).


- Meddelande om ytterligare främjande av subsidiaritet, proportionalitet och bättre lagstiftning i EU:s dagliga verksamhet.

- Meddelande om möjligheterna att effektivisera EU:s styrning.

***

Dagens avsiktsförklaring och vår färdplan mot ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU är utgångspunkten för diskussionerna mellan institutionerna om utarbetandet av kommissionens arbetsprogram för 2018, i enlighet med ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen och det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning. Vi sätter stort värde på detta betydelsefulla samarbete med Europaparlamentet och rådet samt med de nationella parlamenten. Vi är övertygade om att vår dialog kommer att utgöra en fast grund för ett politiskt och målmedvetet arbetsprogram för kommissionen för de närmaste 16 månaderna.

Under de kommande veckorna kommer vi att samråda med Europaparlamentet och dess berörda utskott samt med rådet och Ständiga representanternas kommitté (Coreper I och II). Under de nästa 16 månaderna kommer kommissionen att fortsätta att se till att EU-lagstiftningen fortsätter att vara ändamålsenlig och evidensbaserad och att onödiga bördor avlägsnas, bland annat genom verksamheten i Refit-plattformen. Vi kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt att de framlagda lagstiftningsförslagen antas och genomförs under det kommande året. Som framhålls i kommissionens vitbok måste vi överbrygga klyftan mellan löfte och resultat om vi vill göra EU-projektet mer trovärdigt och attraktivt. Det är därför som vi ser fram emot att komma överens med er om en ny gemensam förklaring om EU:s lagstiftningsprioriteringar 2018, med utgångspunkt i de positiva erfarenheterna i år.

2017 och 2018 kan bli år av hopp och förnyelse i EU om vi levererar påtagliga resultat av vår agenda och visar medborgarna att EU finns till för att skydda, stärka och försvara dem. Den nuvarande geopolitiska situationen gör ett sådant EU mer nödvändigt än någonsin. Som EU:s ledare med rätta framhöll när de träffades i Rom med anledning av Romfördragens 60-årsdag: Vi står ”fast vid övertygelsen om att Europas framtid ligger i våra egna händer och att Europeiska unionen är det bästa instrumentet för att uppnå våra mål”. Låt oss därför gripa tillfället och arbeta ännu hårdare än tidigare för att infria medborgarnas förväntningar. Det är nu det är dags att handla.

Jean-Claude Juncker Frans Timmermans


LÄGESRAPPORT OM EUROPEISKA KOMMISSIONENS TIO PRIORITERINGAR

36

1/ En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar ”Min första prioritering som kommissionens ordförande är att stärka EU:s konkurrenskraft och stimulera investeringar som skapar arbetstillfällen.”

Jean-Claude Juncker, Politiska riktlinjer, den 15 juli 2014

EU:s ekonomi fortsätter att växa. Tillväxt, förtroende och stabilitet återkommer. Sysselsättning och investeringar är på väg tillbaka till nivåerna före krisen och de offentliga underskotten har minskat överlag.

Sedan krisen var som värst 2013 har 11 miljoner nya arbetstillfällen skapats, varav nära 8 miljoner sedan Junckerkommissionen tillträdde. Arbetslösheten ligger på 7,7 %, den lägsta nivån på nio år. Fler människor i EU än någonsin tidigare arbetar: över 235 miljoner människor har nu ett arbete. Även om stora skillnader kvarstår mellan länderna finns det positiva tecken överallt. Exempelvis har arbetslösheten i Spanien sjunkit till den lägsta nivån på åtta år, och den minskade mer än i något annat medlemsland det senaste året. Även ungdomsarbetslösheten minskar.

Den ekonomiska återhämtningen är inne på sitt femte år. I år förväntas EU:s ekonomier växa med över 2 % (2,2 % i euroområdet). De senaste två åren har ekonomin i EU i genomsnitt växt snabbare än i USA och Japan, och tillväxten når ut i hela EU: ekonomin i alla EU-länder spås växa i år och nästa år. Trots denna positiva tillväxtutveckling har den ekonomiska återhämtningen fortfarande inte nått ända fram

utan är ännu beroende av en stödjande makroekonomisk politik.

Investeringarna ökar gradvis från den mycket låga nivån strax efter krisen, och Junckerplanen spelar en viktig roll. I centrum för planen står Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som nu har uppbådat 225 miljarder euro i investeringar i alla EU-länder och stöder mer än 300 000 jobb. Den kommer 2020 att ha stött 700 000 jobb. Dessa investeringar syns och märks för människorna i EU, oavsett om de används för att främja övergången till

ren energi, ombyggnad av hamnar och flygplatser, ny fysisk och digital infrastruktur, integration av flyktingar eller för att öka rättvisan genom sociala insatser. Exempelvis stöder Efsi integration av flyktingar på den finländska arbetsmarknaden genom utbildning och hjälp med jobbmatchning.

Och investeringarna ger lokala ekonomier ett välkommet uppsving: hittills har totalt 296 finansieringsöverenskommelser med lokala mellanhänder godkänts, som ger 455 000 småföretag och nya företag bättre tillgång till finansiering.

EU behöver fler privata investeringar i innovation och bättre kanaler för de innovativa idéer som förs fram inom forskningen. Utöver Junckerplanen och arbetet med kapitalmarknadsunionen har kommissionen förbättrat synergierna mellan de europeiska struktur- och investeringsfonderna och andra EU-ledda finansieringsinstrument och riskkapitalfonder i syfte att hjälpa företagen – och därigenom ekonomin – att växa och blomstra. Dessa fonder är specialiserade på viktiga investeringsområden som ska främja tillväxt. EU:s riskkapitalfonder är för närvarande hälften så stora (60 miljoner euro i genomsnitt) som de amerikanska fonderna, vilket gör det svårare för dem att

Arbetslösheten är den lägsta på nio år

Nästan 8 miljoner jobb har skapats under Junckerkommissionens mandatperiod

37

TILLSTÅNDET I UNIONEN 2017LÄGESRAPPORT OM EUROPEISKA KOMMISSIONENS TIO PRIORITERINGAR

göra större investeringar så att de kan följa företag som expanderar. Europeiska riskkapitalfonder står fortfarande inför många gränsöverskridande hinder. Därför lanserade kommissionen i samarbete med Europeiska investeringsbanken den 22 november 2016 en europeisk fondandelsfond för riskkapital, inom ramen för initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag. Eftersom några av de mest innovativa nya företagen i EU fortfarande tvingas lämna Europa på grund av kapitalbrist är detta stöd av avgörande betydelse för att vi ska kunna behålla dem i Europa och på det sättet skapa nya jobb och ökad ekonomisk tillväxt.

För att bygga vidare på detta föreslår vi att Efsi ska fortsätta efter 2018 och få ökade anslag till minst 500 miljarder euro i investeringar fram till 2020 (Efsi 2.0). Europaparlamentet och EU-länderna är mycket nära att enas, och fonden behöver förlängas snabbt så att investerare och projektansvariga ges kontinuitet. Samtidigt ger kapitalmarknadsunionen bättre tillgång till finansiering och mer hållbara investeringar.

Junckerplanen är en modell för investeringar i andra delar av världen. Europeiska yttre investeringsplanen har antagits och håller på att genomföras för att främja hållbara investeringar i infrastruktur och stödja småföretag i Afrika och EU:s grannländer med upp till 44 miljarder euro i investeringar. Planen ska också åtgärda några av migrationens bakomliggande orsaker.

Förtroendet för den europeiska ekonomin är på väg tillbaka, men det är inte läge att slå sig till ro. Vi har inte råd att blunda för krisens arv eller skillnaderna och ojämlikheten i EU. Vi måste i stället ta vara på medvinden för att driva fram vår tillväxtstrategi tillsammans med strukturreformer och en ansvarsfull budgetpolitik. Vårt arbete måste leda till både välstånd och minskad social ojämlikhet.

Sysselsättningen i EU är avgörande för vår framtid. Inga begåvningar får gå till spillo, inga resurser ligga i träda. Vi måste fortsätta att investera i våra invånares kompetens, utbildning och jobb. Arbetslösheten har minskat betydligt, men är fortfarande för hög i många länder, särskilt bland ungdomar.

När den här kommissionen tillträdde åtog den sig att påskynda och bredda ungdomsgarantin, som är EU-ländernas löfte att erbjuda alla under 25 ett bra jobb, en lärlingsplats eller utbildning inom fyra månader efter att de går ut skolan eller blir arbetslösa. Med benäget bistånd från parlamentet och rådet tidigarelade och ökade kommissionen anslagen till sysselsättningsinitiativet för unga, EU:s särskilda program för ekonomiskt stöd, och hjälpte medlemsländerna att utnyttja sina andelar av medlen från Europeiska socialfonden. Totalt har över 18 miljoner ungdomar deltagit i program inom ungdomsgarantin sedan januari 2014, och 11 miljoner har accepterat ett erbjudande om jobb, lärlingsplats, praktik eller utbildning. Fler än 350 000 pågående projekt delfinansieras genom sysselsättningsinitiativet för unga. Ungdomsarbetslösheten har minskat betydligt och snabbare än annan arbetslöshet: från omkring 24 % i mitten av 2014 till under 17 % i dag. Det motsvarar 2 miljoner färre arbetslösa ungdomar i EU jämfört med juli 2014.

För att hjälpa människor att få rätt kompetens och hjälpa EU-länderna att modernisera sina utbildningssystem har vi lagt fram en kompetensagenda för EU, som omfattar nya kompetenshöjningsvägar för att hjälpa lågutbildade vuxna med grundläggande läs- och skrivkunnighet, räknefärdighet och digitala färdigheter. Dessutom ingår ett verktyg för kartläggning av kompentensen hos personer från länder utanför EU så att de lättare ska kunna ta sig in på och berika den europeiska arbetsmarknaden.

Junckerplanen har lett till 225 miljarder euro i investeringar och stöder 300 000 jobb. Den kommer 2020 att ha stött 700 000 jobb.

38

2/ En sammankopplad digital inre marknad ”Enligt min mening måste vi bli mycket bättre på att utnyttja de gränslösa möjligheter som den digitala tekniken erbjuder.”


Den digitala tekniken gör våra liv lättare i hemmet, på arbetet, under studier och på resa. 360 miljoner människor i EU använder internet varje dag, och nästan 60 % av dem gör det med en mobiltelefon eller smarttelefon. För att ta vara på möjligheterna med det här behöver EU en sammankopplad digital inre marknad för att underlätta människors vardag, skapa 415 miljarder euro i ny tillväxt varje år och hundratusentals nya jobb.

Sedan maj 2015 har kommissionen lagt fram 14 lagstiftningsinitiativ. Nu inriktar vi oss på att se till att Europaparlamentet och EU-länderna snabbt enas om dessa förslag, så att vi kan genomföra dem och koppla samman vår inre marknad.

Under året inträffade en vändpunkt i EU:s digitala historia när roamingavgifterna avskaffades helt i juni 2017. Det var kulmen på en tioårig utveckling där EU drastiskt pressat ned avgifterna innan de avvecklades helt och hållet. Nästa stora steg i EU:s insatser för konsumenterna, som förhoppningsvis kommer redan nästa år, blir fri tillgång till WiFi på torg, i stadshus, parker, bibliotek och andra offentliga utrymmen. Och med EU:s insatser kan människor snart få tillgång till filmer, sport, musik, videospel och e-böcker var de än reser i EU.

Internetanslutning och täckning förbättras överallt i EU, och det är en förutsättning för digital utveckling och innovation. Överenskommelsen om 700 MHz-bandet i radiospektrumet är ett avgörande steg för att det här frekvensbandet ska

kunna användas för 5G, uppkopplade bilar och andra digitala tjänster. EU:s uppdaterade teleregler, som kommissionen föreslagit och som ska antas av Europaparlamentet och EU-länderna, ska främja investeringar i de bra, snabba nät som vår ekonomi och vårt samhälle behöver.

Människorna i EU behöver digital kompetens för en arbetsmarknad och ett samhälle i förändring, men 37 % av arbetskraften saknar fortfarande grundläggande digital kompetens. Koalitionen för digital kompetens och sysselsättning ska ha utbildat 1 miljon unga arbetslösa till 2020, och vår handlingsplan för e-förvaltning kommer att göra livet enklare för enskilda och företag och ge myndigheterna möjlighet att erbjuda nya tjänster.

Konsumenterna kommer snart att kunna näthandla enklare över gränserna och utnyttja billigare gränsöverskridande paketleveranser, som har avgörande betydelse för e-handeln.

Det finns 14 lagstiftningsinitiativ som parlamentet och rådet behöver anta för att förbättra den digitala inre marknaden

39


En modernare upphovsrätt främjar gränsöverskridande tillgång till material på nätet och garanterar samtidigt att journalister, förläggare och författare får skäligt betalt för sitt arbete, även på nätet. Vi vill också skydda barn bättre, ta itu med näthets och främja europeiska filmer på digitala plattformar med vårt förslag till uppdatering av EU-direktivet om audiovisuella medietjänster.

Data är bränslet i våra moderna ekonomier. Kommissionen håller därför på att bygga upp en stark europeisk dataekonomi genom att riva hindren för fri rörlighet för uppgifter som inte är personliga och införa tydliga, rättvisa regler för tillgång till, överföring av och ansvar för uppgifter. Detta ska bidra till att EU:s dataekonomi fördubblas från 2015 till 2020, från 1,9 % till 4 % av BNP. Framöver ska vi investera för att göra EU till ett centrum i världsklass för avancerad beräkningsteknik där man kan analysera stora mängder data i realtid, och bana väg för ett flaggskeppsinitiativ på 1 miljard euro inom kvantteknik 2018. Vi räknar med att det 2020 arbetar 10,4 miljoner människor i EU:s dataekonomi.

En framgångsrik inre marknad förutsätter att människorna i EU har förtroende för den. De senaste månaderna har it-angrepp riktats mot kritisk infrastruktur i hela världen, mot både regeringar och sjukhus. I fjol skedde över 4 000 ransomware-angrepp varje dag i EU, och fyra femtedelar av alla företag i EU har drabbats av minst en it-säkerhetsincident. Vi kan gå miste om 640 miljarder euro i potentiellt ekonomiskt värde om vi inte reagerar på det.

Därför kommer EU från och med maj 2018 att ha sin första gemensamma it-säkerhetslagstiftning för att skydda våra nätverk och informationssystem. Det krävs mer insatser, och därför har vi sett över vår EU-strategi för it-säkerhet och uppdragsbeskrivningen för Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) så att den stämmer med dagens hotbild. Vi har dessutom lagt fram förslag som rör it-säkerhetsstandarder såsom certifiering för att göra uppkopplade föremål säkrare.

Det digitala toppmötet i Tallinn kommer att vara ett viktigt tillfälle för EU:s ledare att visa att de gemensamt vill fullborda den digitala inre marknaden

40

3/ En motståndskraftig energiunion och en framåtblickande klimatpolitik ”Jag vill reformera och omorganisera EU:s energipolitik och skapa en ny europeisk energiunion. [...] Vi måste också öka andelen förnybar energi i Europa. Detta är inte bara en fråga om en ansvarsfull klimatpolitik, det är också en industripolitisk nödvändighet.”

Jean-Claude Juncker, En ny start för Europa, den 22 oktober 2014

Energiunionen har stor betydelse för att modernisera EU:s ekonomi. Den skapar mer tillväxt och fler jobb, sätter forskning och innovation i centrum för vår framtid, och förbereder näringslivet på att bidra till EU:s klimatåtaganden. EU kommer att fortsätta att visa att världen kan räkna med att vi leder i klimatfrågorna.

I november 2015 tog EU ledningen för att förhandla fram det historiska och världsomfattande klimatavtalet i Paris. Där enades 195 länder om ett enkelt mål: att till de kommande generationerna lämna över en sundare, stabilare värld och mer välmående, modernare och rättvisare samhällen. När EU ratificerade Parisavtalet i oktober 2016 innebar det att avtalet trädde i kraft mindre än ett år senare. EU tar ansvar där andra inte gör det. Avtalet är oåterkalleligt.

I Paris åtog sig EU att minska utsläppen med 40 % fram till 2030. Detta är en investering i den europeiska ekonomins styrka och hållbarhet och är två sidor av samma mynt: åren 1990–2015 minskade EU:s utsläpp med 22 % samtidigt som BNP växte med 50 %.

Om Europaparlamentet och EU-länderna antar kommissionens paket om ren energi för alla i EU kan vi göra stora framsteg. Det sätter energieffektivitet i centrum, gör EU ledande inom förnybar energi, utformar en ändamålsenlig elmarknad och säkrar trygg elförsörjning.

Vi skyndar på innovationen inom ren energi och rustar upp gamla energislösande byggnader i EU. Europaparlamentet och EU-länderna har antagit klarare och enklare regler om energimärkning av vitvaror, som ska hjälpa hushållen att spara nästan 500 euro om året, öka näringslivets inkomster med över 55 miljarder euro om året och spara lika mycket energi fram till 2020 som Italien förbrukar varje år.

Det senaste året har vårt arbete med trygg energiförsörjning lett till att ingen i EU är isolerad. I ny lagstiftning om trygg gasförsörjning sätts solidariteten först. EU-länderna har kommit överens om att hjälpa sina grannar i händelse av en allvarlig kris i energiförsörjningen. De nya reglerna garanterar att länder samordnar med varandra för att förbereda sig bättre på och hantera gasbrist. Inga europeiska hushåll ska lämnas ute i kylan. Därför fortsätter kommissionen att stödja

Parisavtalet bidrar till att modernisera EU:s ekonomi

41


gasinfrastruktur i Östersjöregionen, såsom gasledningarna mellan Polen och Litauen och Balticconnector mellan Finland och Estland. Kommissionen har också fortsatt att verka för upprättandet av en nordlig gasförbindelse mellan Norge och Polen genom Danmark och bidragit till att avskaffa hinder för det fria flödet av gas i centrala och sydöstra Europa. För att gasinfrastrukturen när den väl är byggd ska fungera i enlighet med EU:s regler för energimarknaden och de centrala principerna i internationell rätt och EU-rätten har kommissionen också bett rådet om mandat för förhandlingar med Ryssland om principerna för driften av projektet Nord Stream 2.

Vi fortsätter att arbeta på en inre marknad där ren energi kan flöda fritt och säkert, och för det krävs infrastruktur. EU har investerat 1,7 miljarder euro i 96 infrastrukturprojekt inom el, smarta kraftnät och gas med hjälp av Fonden för ett sammanlänkat Europa. Vi har också sett till att mellanstatliga energiavtal stämmer bättre överens med EU-rätten.

Som ett led i arbetet med att främja energilänkar mellan EU-länderna beviljade kommissionen i juni 2017 stöd till Celtic Interconnector, som är den första länken mellan de franska och irländska elnäten. Celtic Interconnector kan leverera el till 450 000 hushåll, och omfattar en direkt fiberoptisk länk mellan de här två länderna.

Tillsammans med Europaparlamentet och EU-länderna fortsätter arbetet med att reformera EU:s system för handel med utsläppsrätter och med övergången till koldioxidsnål teknik i andra delar av ekonomin. Kommissionen har lagt fram ett förslag till strategi för utsläppssnål rörlighet, lagstiftning om minskade koldioxidutsläpp från vägtrafik och en förordning om utsläpp av koldioxid från tunga fordon. Under det kommande året ska vi lägga fram förslag om utsläppskrav på personbilar för renare rörlighet.

Finanssektorn har avgörande betydelse för att vi ska kunna nå klimatmålen i Parisavtalet och EU:s 2030-agenda för hållbar utveckling. Det är mycket viktigt att få fram mer privat kapital för investeringar i den koldioxidsnåla ekonomin. I december 2016 tillsatte kommissionen en högnivågrupp för hållbar finansiering som ska vara rådgivande för denna omställning, och de lämnade sina första rekommendationer till åtgärder i juni 2017.

Ren energi för alla i EU kan skapa 900 000 nya jobb och leda till 177 miljarder euro i investeringar om året från och med 2021

Kommissionen har bett EU-länderna om mandat för förhandlingar med

Ryssland om principerna för driften av projektet

Nord Stream 2.

42

4/ En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas ”Den inre marknaden är EU:s största tillgång i dessa tider av ökad globalisering. Jag vill därför att nästa kommission ska arbeta vidare med att stärka den inre marknaden och utnyttja dess potential fullt ut på alla områden.”


Junckerkommissionen arbetar på flera områden för att ta vara på potentialen i den inre marknaden, motorn i vår ekonomi. Med 30 miljoner företag, en halv miljard människor och varor, tjänster och kapital som cirkulerar utan hinder i 28 länder kan vi öka vår BNP på 14 biljoner euro ännu mer.

För att skapa nytta för företag och hushåll i EU behöver vi starkare kapitalmarknader som ger tillgång till nya former av företagsfinansiering. För investeringar i nya företag, expanderande företag och väletablerade multinationella företag behövs ett brett spektrum av finansieringskällor för innovation och expansion. Hushållen behöver också möjligheter att investera för sin framtid och spara till pensionen. Nästan två tredjedelar av åtgärderna har redan genomförts, så kapitalmarknadsunionen utvecklas bra och kommer att tillhandahålla dessa möjligheter och styra privata medel till mer hållbara investeringar.

I år enades EU om reformer av riskkapitalfonderna. De nya reglerna gör det lättare för små och växande företag och företag i den sociala ekonomin att få tillgång till den finansiering de behöver i sitt hemland eller i andra länder. Nya regler om standardiserade och transparenta värdepapperiseringsmarknader har beslutats, och det kan generera 150 miljarder euro i extra finansiering för europeiska företag genom att frigöra kapacitet i bankernas balansräkningar. Nya krav på prospekt minskar bördan för företag som emitterar aktier och obligationer, och vårt nya förslag om en EU-täckande privatpensionsprodukt gör det möjligt för enskilda att investera sina pensionspengar i hela EU. Kommissionen har också lagt fram en handlingsplan för hur konsumenterna i EU kan få större valmöjligheter och bättre tillgång till finansiella tjänster och produkter i EU.

Förtroendet för den inre marknaden förutsätter också lika villkor så att företagen kan konkurrera med kvalitet, även när det gäller beskattning. Vi har tillämpat EU:s regler om statligt stöd genom viktiga beslut om Fiat i Luxemburg, Starbucks i Nederländerna, ett belgiskt skatteupplägg och om Apple i Irland, som skattebetalarna tjänar upp till 13 miljarder euro på. Dessutom har nya regler har införts för att bekämpa skatteflykt och säkerställa att skatter betalas där företagen tjänar in sina vinster. EU-länderna är nu skyldiga att automatiskt utbyta information för att skydda sig mot skattesmitning i skatteparadis. Kommissionen

har även lagt fram förslag till nya regler mot penningtvätt för att kasta ljus på mellanhänder som tillhandahåller rådgivning om skattestrukturer som hjälper klienterna att komma undan skatt. Rådet och parlamentet håller för närvarande på att behandla förslaget.

I vår strävan att ta vara på konkurrenspolitikens nytta för enskilda har vi fattat ett betydelsefullt konkurrensbeslut om Google som missbrukat sin dominerande ställning på nätmarknaden genom att lyfta fram sin egen tjänst för

Skattebetalarna får tillbaka nästan 13 miljarder euro tack vare kommissionens beslut om statligt stöd till Apple

43


prisjämförelser i sökresultaten och flytta ned sina konkurrenters tjänster, något som särskilt missgynnat småföretagen. Vi ålade företaget att sluta med det här konkurrensbegränsande agerandet och påförde företaget över 2,4 miljarder euro i böter. I ett separat beslut fick vi in bindande åtaganden från Amazon sedan vi uppmärksammat ett antal konkurrensbegränsande klausuler i företagets distributionsavtal med e-bokförlag i EU. Åtagandena kommer att bidra till rättvis konkurrens på marknaden och större urval för konsumenterna. Dessutom ser vi till att rättvis konkurrens råder på EU:s marknad genom kontroller av företagsfusioner.

Fri rörlighet för arbetstagare är en viktig del av den inre marknaden, och nya regler har föreslagits för rättvisa och i praktiken lika förhållanden för både utstationering av arbetstagare och samordning av de sociala trygghetssystemen. Några grundläggande principer är bl.a. att samma arbete på samma plats bör avlönas på samma sätt, och att när lika stora sociala avgifter betalas bör lika stora förmåner gälla. Rådet och parlamentet håller för närvarande på att behandla dessa förbättrade regler. Samtidigt får EU-länderna praktiskt stöd för att stärka samarbetet mellan dem och bekämpa missbruk, t.ex. genom forumet mot odeklarerat arbete och bättre elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter.

I år gav vi riktat stöd till ett antal branscher, och vi lägger fram en heltäckande industripolitisk strategi. Vår europeiska industridag 2017 inspirerade till debatt om morgondagens innovation, den europeiska industrins konkurrenskraft och våra insatser hittills, bl.a. Junckerplanen, energiunionen, FoU-stöd, handelspolitiken och den europeiska kompetensagendan. EU har gett stöd till den franska regionen Nord Pas-de-Calais för övergången till en koldioxidsnål ekonomi, hjälpt polska stålgrossister att introducera nya tjänster och skapa nya jobb, stöttat en ny bioproduktsfabrik i Finland och den första anläggningen för återvinning och omsmältning av titanskrot i EU. Oavsett om det handlar om 3D-skrivare, biobaserad plast för emballering eller nya system för att minska vattenanvändningen i den kemiska industrin, kommer EU att fortsätta att finansiera och investera i banbrytande innovation och i EU:s industri.

Den nya europeiska försvarsfonden ska stimulera investeringar, ge skattebetalarna mer valuta för pengarna och göra Europa säkrare, med 90 miljoner euro till forskning och 500 miljoner euro till utveckling fram till 2020.

Fonden ska minska överlappning i utgifterna genom att ge de nationella regeringarna incitament att samarbeta om forskning och utveckling och upphandla försvarsmateriel och teknik gemensamt.

EU:s prestigefyllda rymdprogram fortsätter att ge resultat: den senaste satellituppskjutningen i Copernicusprogrammet förbättrar tjänsterna för jordbrukare, fiskare och andra som använder kartor och sjökort. EU:s system för satellitnavigering, Galileo, erbjuder nu tjänster till myndigheter, företag och enskilda.

Kommissionen har agerat för att åtgärda det bristande förtroendet för bilindustrin och dess framtida utveckling efter avgasskandalerna. Samtidigt fortsätter arbetet med en fullständig översyn av provning av fordon, och vi har också lagt fram initiativ om utsläppssnål rörlighet, eltransporter och automatisk körning. I år enades vi om nya regler för bättre övervakning av medicintekniska produkter och stärkt internationell konkurrenskraft och innovation. För att stödja tillväxten i tjänstesektorn lade kommissionen fram förslag om en gemensam digital ingång som ska göra det lättare för enskilda och företag att sköta det administrativa på nätet och se till att de gemensamma reglerna följs.

För att näringspolitiken ska vara hållbar har vi arbetat vidare med att genomföra handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, och utfärdat råd om omvandling av avfall till energi, inrättat en plattform för finansiering tillsammans med Europeiska investeringsbanken (EIB) för investerare och innovatörer samt startat Europeiska plattformen för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin. Europaparlamentet och EU-länderna fortsätta att förhandla för att enas om kommissionens ambitiösa förslag om avfallshantering.

Europeiska försvarsfonden kommer 2020 att ha investerat 90 miljoner euro i forskning och 500 miljoner euro i utveckling

44

5/ En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union ”De kommande fem åren vill jag fortsätta med reformerna av den ekonomiska och monetära unionen. Den gemensamma valutans stabilitet måste bevaras och den ekonomiska politiken, finanspolitiken och arbetsmarknadspolitiken i euroländerna måste bli mer enhetlig.”


Euron är mer än bara en valuta. Sedlar och mynt i euro är en daglig påminnelse om möjligheterna med EU. Euron är världens näst mest använda valuta, och står också för en fjärdedel av världens valutareserver. Varje dag använder upp till 340 miljoner människor i 19 EU-länder euron. Euron har fört våra invånare och ekonomier närmare varandra, och gjort livet lättare för alla som bor, reser och gör affärer i euroområdet. Men euron är fortfarande en ung valuta med stora möjligheter, så vi kommer att fortsätta vårt arbete med att förverkliga eurons potential till välstånd, jämlikhet och social rättvisa.

I år har vi tagit ytterligare ett steg i den riktningen genom att lägga fram idéer för framtiden och använda våra befintliga bestämmelser och verktyg för att främja stabilitet och tillväxt. Kommissionen beskriver i sitt diskussionsunderlag om fördjupning av Ekonomiska och monetära unionen återigen de viktigaste stegen för framtiden: en fullfjädrad finansunion och en färdigställd bankunion, stabiliserings- och konvergensverktyg samt en stärkt ekonomisk och monetär union med ökad demokratisk insyn.

Ett starkt socialt inslag är en viktig del av den ekonomiska och monetära unionen, och därför lade kommissionen fram den europeiska pelaren för sociala rättigheter i april 2017. Kommissionen arbetar nu på ett gemensamt uttalande om pelaren med Europaparlamentet och EU-länderna. Pelaren innehåller grundläggande principer för välfungerande och rättvisa arbetsmarknader och välfärdssystem, t.ex. när det gäller balans mellan arbete och privatliv, minimilöner och jämställdhet. Den ska tjäna som en riktgivare för konvergens i riktning mot bättre arbets- och levnadsvillkor. Kommissionens diskussionsunderlag om EU:s sociala dimension innehåller nya

idéer om hur våra ekonomiska och sociala system kan anpassas till föränderliga behov som är svåra att tillgodose.

De frågorna står i centrum för det sociala toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt som kommissionen anordnar tillsammans med den svenska regeringen den 17 november 2017 i Göteborg.

De senaste åren har kommissionen stärkt den ekonomiska styrningen och politiska samordningen genom den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken. Nu lägger vi fram aktuellare och mer målinriktade analyser till

EU-länderna, vilket möjliggör en mer konstruktiv och meningsfull dialog med alla aktörer på nationell nivå och för färre, mer koncentrerade rekommendationer till EU-länderna. Vi har även förstärkt samordningen genom rekommendationen om den ekonomiska politiken för euroområdet. Här ingår vägledning om en möjliggörande budgetpolitik för euroområdet som helhet 2017, och vi uppmanar de länder som har utrymme i budgeten att utnyttja det och de andra länderna att konsolidera sina offentliga finanser på ett tillväxtfrämjande sätt.

Bara tre EU-länder är kvar i förfarandet vid alltför stora underskott, jämfört med 24 länder 2011

45


För att hjälpa EU-länderna att utforma och genomföra tillväxtfrämjande reformer inrättade kommissionen 2015 EU:s stödtjänst för strukturreformer. På begäran av ett medlemsland, utan att någon medfinansiering krävs, kan expertis i hela EU – från kommissionen, andra EU-länder, internationella organisationer, offentliga organ och privata organisationer – tas i anspråk för praktisk hjälp på viktiga reformområden som modernisering av offentlig förvaltning, företagsklimat och arbetsmarknad. Stödtjänsten har också tagit på sig särskilda uppdrag och t.ex. hjälpt att samordna hanteringen av flyktingkrisen i Grekland och genomföra stödprogrammet till den turkcypriotiska folkgruppen. I maj 2017 beslutade parlamentet och rådet om ett särskilt stödprogram (EU:s stödprogram för strukturreformer) med en budget på 142,8 miljoner euro 2017–2020. Programmet trädde just i kraft och stödtjänsten är redan involverad i över 150 projekt i 15 länder.

Den nyligen inrättade Europeiska finanspolitiska nämnden har kommit igång och ska hjälpa kommissionen med tillsynen över EU:s finanspolitiska regler och komma fram till en lämplig budgetpolitik för euroområdet. I fjol lade kommissionen fram ett paket med riskbegränsande åtgärder för att stärka banksektorn. Bankunionens regler om banker i svårigheter har tillämpats flera gånger i år. Konkreta åtgärder har vidtagits för att ta itu med den höga nivån av osäkra lån som fortfarande tynger ned bankerna i en del länder och begränsar deras förmåga att låna ut till den reala ekonomin.

Grekland är det senaste landet som är på väg ut ur förfarandet vid alltför stora underskott efter en rekommendation från kommissionen. Den andra översynen av programmet för stabilitetsstöd till Grekland har slutförts, och visar att landet är på väg tillbaka till tillväxt och de internationella finansmarknaderna. Grekland överträffar sina finanspolitiska mål och är på väg att uppfylla och förhoppningsvis överträffa sina mål för primärt överskott. Dessutom har cirka 11 miljarder euro i EU-pengar utnyttjats för investeringar i Grekland de senaste två åren, och nya projekt finansieras också enligt Junckerplanen.

Vårt övergripande reformarbete fortsätter att visa resultat i hela EU med ett stadigt ökande antal arbetstillfällen och minskande offentliga underskott. Om rådet följer vår rekommendation att Grekland ska avföras från förfarandet vid alltför stora underskott är det bara Frankrike, Spanien och Storbritannien som är kvar i stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del, jämfört med 24 länder 2011.

-2

0

2

4

6

8

10

12

14

16

Offentligt underskottAndel (%) av bruttonationalprodukt (BNP)

Euroområdet*

Grekland

3 % av BNP Gräns i fördraget

prognos

*19 medlemsländerKälla: Eurostat.

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

EU:s stödprogram för strukturreformer är i gång med en budget på 142,8 miljoner euro till och med 2020

46

6/ En balanserad och progressiv handelspolitik för att möta globaliseringen ”Jag är inte villig att offra vare sig EU:s standarder när det gäller säkerhet, hälsa, sociala frågor och uppgiftsskydd eller vår kulturella mångfald till förmån för frihandel. I synnerhet livsmedelssäkerheten och skyddet av EU-medborgarnas personuppgifter kommer att vara icke förhandlingsbara för mig som kommissionens ordförande. Jag kommer inte heller att godta att EU-ländernas domstolar får sin behörighet begränsad av särskilda regelverk som är avsedda för tvister mellan investerare. Rättsstatligheten och principen om likhet inför lagen måste tillämpas också i detta sammanhang.”


EU är världens största handelsmakt och en av världens mest öppna ekonomier: 90 % av den framtida tillväxten i världen kommer att uppstå utanför Europa och en tredjedel av vår nationalinkomst är redan nu beroende av handeln. Därför kommer vi att fortsätta att kämpa för öppna marknader, lika villkor och högsta möjliga internationella standarder. Vår ekonomi är beroende av det: för varje miljard euro i export skapas 14 000 nya jobb i EU.

Högljudda röster runt om i världen har under det gångna året efterlyst mindre handel och mer protektionism. Men EU har tagit strid för att försvara den öppna, rättvisa handeln. När andra väljer att hissa upp vindbryggan och protektionismens vålnad går igen, kommer vi att försvara det globala, regelbaserade system som driver våra ekonomier. Handelsavtal är inte självändamål. De för också ut EU:s värderingar och principer i omvärlden, och det är därför som alla nya handelsavtal som EU förhandlar om omfattar bestämmelser om hållbar utveckling, miljöskydd och arbetsförhållanden. Avtalet med Japan är det allra första handelsavtalet som innehåller ett åtagande om Parisavtalet.

I maj gav kommissionen ut ett diskussionsunderlag om globalisering, med idéer för att bemöta den oro vissa känner inför frihandel och se till att Europas arbetskraft och företag är redo att ta täten när det gäller att fastställa globala standarder, samtidigt som vi bevarar vår konkurrenskraft. Protektionism skyddar inte mot något, men vi måste fortsätta att försvara EU:s företag och enskilda mot illojal konkurrens och orättvisa handelsmetoder.

1 Titeln på prioritering 6 har ändrats och gjorts geografiskt neutral eftersom handelsförhandlingarna med USA har mattats av, den politiska situationen har ändrats och handelsförhandlingar med andra viktiga regioner i världen har intensifierats. Kommissionen har därför också ändrat namnet på kommissionärsgruppen för det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar med USA (TTIP) till kommissionärsgruppen för handel och globalisering.

Vår ekonomi är beroende av handel: för varje miljard euro i export skapas 14 000 fler jobb i EU

47


EU är för en öppen och rättvis handel, men vi är inte naiva friahandelsvänner. Vi kämpar lika hårt mot protektionism som mot orättvisa handelsmetoder och snedvridning av marknaden. Det senaste året har vi vidtagit åtgärder för att bekämpa överkapaciteten i stålbranschen och reagerat beslutsamt när handelspartner vidtar protektionistiska åtgärder som kan undergräva det multilaterala systemet. EU måste fortsätta att modernisera sina verktyg för att försvara vårt näringsliv och skydda jobb mot illojal konkurrens.

Det är dags för Europaparlamentet och medlemsländerna att enas om kommissionens förslag om modernisering av EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder och anta nya antidumpningsmetoder. Kommissionen lägger också fram ett nytt förslag om att kontrollera utländska direktinvesteringar som kan påverka den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen.

Junckerkommissionen bedriver handelsförhandlingar på ett öppet sätt. Initiativet om öppenhet som togs i början av

2015 innebär att förhandlingsutkast, rapporter och förklaringar systematiskt offentliggörs. Detta öppna upplägg har sedan dess

utökats till alla EU:s handelsförhandlingar och kompletterats med möten på politisk och teknisk nivå för att informera och

involvera enskilda, berörda parter och nationella och regionala valda församlingar. Kommissionen fortsätter nu på den inslagna vägen

genom att offentliggöra utkast till mandat för förhandlingarna om handel med Australien och Nya Zeeland och om en ny multilateral

investeringsdomstol.

48

Kommissionens resultat när det gäller att förhandla fram förmånliga handelsavtal på ett öppet och inkluderande sätt talar för sig självt. Förhandlingspositionerna offentliggörs regelbundet, det civila samhället informeras om varje förhandlingsrunda och Europaparlamentet och EU-länderna hålls underrättade. Vi har nått en politisk överenskommelse med Japan om ett ekonomiskt partnerskapsavtal och avslutar förhandlingarna i år. Avtalet skulle kunna öka vår totala export till Japan med mer än en tredjedel och spara 1 miljard euro i tullar för företag i EU. Vårt avtal med Kanada kommer att tillämpas provisoriskt från och med den 21 september, så att företag och enskilda i EU kan börja dra nytta av fördelarna. Förhandlingarna med Mexiko och de sydamerikanska Mercosur-länderna går framåt i god takt.

Förhandlingar pågår eller ska snart börja med partnerländer i hela världen, i synnerhet i Asien.

För närvarande är USA den största exportmarknaden för EU och en viktig allierad, och vi kommer att fortsätta att samarbeta för en positiv och långtgående transatlantisk handelsagenda som bägge parter tjänar på. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och USA:s president Donald Trump enades i maj om en gemensam plan för handeln med USA. Förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) har nu i praktiken strandat. EU behöver få klart för sig om det finns en tillräckligt hög gemensam ambitionsnivå och en gemensam utgångspunkt innan man beslutar om, och i så fall hur, man ska fortsätta förhandla.

550 000 anställda vid japanska företag i EU

EU:s export till Japan spås öka 16–24 %

EU:s export av bearbetade livsmedel till Japan spås öka

med 170–180 % eller upp till 10 miljarder euro

600 000 jobb i EU knutna till

export till Japan

49


Att främja och skydda EU:s välrenommerade livsmedelsprodukter i andra länder är högprioriterat i alla handelsavtal som EU förhandlar fram. Över 200 europeiska produkter med skyddad geografisk ursprungsbeteckning får säljas i Japan under det skyddade namnet (produkter som Tiroler Speck, Jambon d’Ardenne och Münchener Bier) och mer än 140 produkter i Kanada (bl.a. Roquefortost, balsamvinäger från Modena och nederländsk Goudaost). Därigenom får de ett lika starkt skydd mot imitationer som i EU-rätten.

221 000

Antal anställda i kanadensiska företag i EU

Antal jobb i EU knutna till EU:s export till Kanada

865 000

Handelsavtalet mellan EU och Kanada tar bort 98 % av Kanadas tullar och sparar EU-företagen 590 miljoner euro per år

Vi måste se till att vår egen institutionella struktur är ändamålsenlig, så att vi kan ratificera och genomföra avtalen effektivt och bevara vårt rykte som en trovärdig förhandlingspartner. I år kom ett välkommet klargörande från EU-domstolen i målet om handelsavtalet mellan EU och Singapore, om ansvarsfördelningen mellan EU och medlemsländerna när det gäller handels- och investeringsavtal.

Mot bakgrund av det här klargörandet och diskussioner med Europaparlamentet och medlemsländerna kommer kommissionen att lägga fram förslag om undertecknande och ratificering av avtalen med Singapore och Vietnam, förutom de förslag som läggs fram i ordförandens tal om tillståndet i unionen om förhandlingsmandat för avtal med Australien och Nya Zeeland.

50

7/ Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende ”Jag har för avsikt att utnyttja kommissionens befogenheter för att inom våra behörighetsområden upprätthålla våra gemensamma värderingar, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, samtidigt som hänsyn tas till de olika konstitutionella och kulturella traditionerna i de 28 EU-länderna.”


Behovet av att bekämpa extremism, radikalisering och hets har blivit ännu mer akut det senaste året, när Europa åter föll offer för fruktansvärda terroristattacker. Vi har koncentrerat oss på att genomföra den europeiska säkerhetsagendan och ta itu med de många och varierande hot som vi står inför. Jean-Claude Juncker har utsett en kommissionär med ansvar för säkerhetsunionen, som samarbetar med medlemsländerna och EU:s organ för att samordna vårt arbete på området och regelbundet rapportera till kommissionärskollegiet. Det här är ett nytt sätt att arbeta och ett viktigt sätt att garantera våra medborgares säkerhet.

Ny lagstiftning mot terrorism antogs i år och straffbelägger terroristrelaterade brott, något som ger större möjligheter att åtala dem som stöder terroristverksamhet och hantera problemet med hemvändande utländska stridande. Vi håller också på att begränsa terroristernas handlingsutrymme genom att strypa deras tillgång till finansiering, handeldvapen, falska dokument och sprängämnen. Detta är ett globalt hot

som kräver ett globalt svar, och vi arbetar tillsammans med våra partner i hela världen för att bekämpa internationell terrorism. Vid G20-toppmötet i Hamburg var kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker en av de ledare som enades om en handlingsplan mot terrorism.

Under det gångna året intensifierade vi våra ansträngningar för att motverka terroristpropaganda och radikalisering via internet. Genom EU:s internetforum samarbetar vi med de stora internetföretagen så att olagligt material tas bort så snabbt som möjligt. Europols EU-enhet för anmälan

av innehåll på internet har lämnat över tiotusentals inlägg till internetföretagen. I genomsnitt har 90 % av inläggen tagits bort. Kommissionen övervakar noggrant hur företag inom sociala medier genomför uppförandekoden för att bekämpa olaglig hatpropaganda på nätet. Nätverket för kunskapsspridning om radikalisering och programmet för att stärka det civila samhällets ställning stöder dem som är i frontlinjen för att förhindra radikalisering.

Arbetet med att göra EU säkrare börjar vid våra gränser. Sedan den 7 april kontrolleras alla resenärer som passerar

EU:s yttre gränser systematiskt mot relevanta databaser. Systemet för in- och utresa enligt kommissionens förslag ska bidra till att modernisera förvaltningen av de yttre gränserna och registrera namn, typ av resehandling och biometriska uppgifter för alla icke-EU-medborgare som korsar våra gränser., tillsammans med orten där de korsar gränsen. Man måste nu också enas om kommissionens förslag om EU-systemet

Schengens informationssystem innehåller nu 70 miljoner varningar och användes 4 miljarder gånger 2016

51


för reseuppgifter och resetillstånd (ETIAS) för bättre kontroller före resor till EU.

Nya regler om PNR-uppgifter bidrar till att identifiera högriskresenärer, och EU:s databaser, t.ex. Schengens informationssystem, används i allt högre grad för att ge en tydligare bild av personer eller föremål av intresse. Systemet innehåller nu 70 miljoner registreringar och hade 4 miljarder sökningar 2016.

Vi arbetar också hårt för att se till att EU-databaser i olika länder fungerar ihop med varandra. Detta är mycket viktigt så att inga kritiska uppgifter faller mellan stolarna. I maj lade kommissionen fram en ny strategi för kompatibilitet mellan informationssystem och förslag om mer resurser till den EU-byrå som förvaltar de centrala systemen.

Att skydda våra medborgare är inte bara en fråga för säkerhetspolitiken. En viktig del av skyddet är också att se till att den ökade mängden personuppgifter som vi delar varje dag hanteras säkert och konfidentiellt. Den övergripande reformen av EU:s dataskyddsregler, som börjar gälla den 25 maj 2018, ska hjälpa enskilda att ta tillbaka kontrollen över sina egna uppgifter. Skölden för skydd av privatlivet i EU och USA är på samma sätt nya regler som skyddar EU-medborgarnas grundläggande rättigheter, när deras personuppgifter överlämnas till USA, och ger företagen klarhet om deras lagfästa skyldigheter.

Vi har gjort betydande framsteg i kampen mot bedrägerier. I år beslutade 20 EU-länder att gå vidare med kommissionens förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet. Syftet är att skapa en stark och oberoende åklagarmyndighet som är specialiserad på att bekämpa ekonomiska brott i hela EU. Den får befogenhet att utreda och väcka åtal mot

korruption och bedrägerier som drabbar EU:s budget, samt gränsöverskridande momsbedrägerier. Varje år försvinner minst 50 miljarder euro i potentiella momsintäkter från de nationella budgetarna genom gränsöverskridande bedrägerier. Ekonomisk brottslighet ska också bekämpas genom förslag om stärkta rättsliga verktyg för att bekämpa penningtvätt. Vi vill stärka skyddet när det gäller finansiella flöden från utomeuropeiska högriskländer, ge EU:s finansunderrättelseenheter mer befogenheter, åtgärda centrala nationella register över bank- och betalkonton och ta itu med riskerna med virtuella valutor och anonyma förbetalda kort.

EU-medborgarna har nu bättre tillgång till rättslig prövning tack vare lagstiftning om oskuldspresumtion, rättshjälp och rättssäkerhetsgarantier för barn i straffrättsliga mål. Förhandlingarna fortsätter om nya förslag om bättre skydd av barn i gränsöverskridande familjetvister. I år anslöt EU sig till Europarådets Istanbulkonvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. Rättsstatsprincipen är ett av EU:s fördragsfästa grundläggande värden, och kommissionen har agerat för att skydda den mot systemhot. Vi befinner oss i en rättsstatsdialog med Polen för att försvara de polska domstolarnas oberoende och ta itu med en rad frågor som rör reformer av rättsväsendet.

Sedan den 7 april har alla resenärer som korsat EU:s yttre gränser kontrollerats systematiskt

52

8/ Mot en ny migrationspolitik ”Den senaste tidens fruktansvärda händelser i Medelhavsområdet har visat att EU behöver hantera migrationen bättre, ur alla aspekter. Detta är i första hand en humanitär nödvändighet. Jag är övertygad om att vi behöver ett nära samarbete i solidarisk anda.”


Solidaritet och ansvarstagande står i centrum för EU:s migrationspolitik. De senaste två och ett halvt åren har vi tillsammans gjort framsteg för att genomföra den europeiska agendan för migration som lades fram i maj 2015. En gemensam strategi för att hantera migrationen håller gradvis på att växa fram. Betydande åtgärder har vidtagits för att hantera de omedelbara utmaningarna under flyktingkrisen 2015 och för att komma till rätta med bristerna i våra regelverk. Det finns fortfarande mer att göra på alla håll för att bygga upp ett effektivt, stabilt och rättvisare system som är hållbart på lång sikt.

Vi räddar liv och bekämpar människohandel. I Medelhavet och Egeiska havet har 620 000 människoliv räddats sedan 2015 tack vare italienska och grekiska räddningsinsatser och Europeiska gräns- och kustbevakningens insatser Triton, Poseidon och Sophia. I samarbete med de turkiska myndigheterna och Nato har vi också sprängt kriminella smugglarnätverk som verkar i centrala Medelhavet och Egeiska havet. Sedan 2015 har nästan 2 500 misstänkta människosmugglare och människohandlare gripits och fler än 470 båtar har tagits i beslag.

Vi erbjuder asyl till personer som flyr från krig och förföljelse. EU har hela tiden visat frikostighet och solidaritet gentemot dem som behövt skydd under migrationskrisen. Enbart under 2016 beviljade EU-länderna asyl till 710 395 flyktingar och erbjöd lagliga, säkra vägar

till EU genom omplacering till 14 205 personer i behov av internationellt skydd.

Vi skyddar migrerande barn. En av fyra som för närvarande söker asyl i EU är barn. Under 2016 anlände 96 000 av dem ensamma, utan föräldrar eller målsmän, och de löper stor risk att falla offer för våld och missbruk. Visserligen innehåller EU-lagstiftningen redan nu ett starkt skydd för barn, men kommissionen har föreslagit att skyddet ska stärkas när det gemensamma europeiska asylsystemet görs om, bl.a. genom ett bättre system för vårdnadshavare och starkare skydd under asylprocessen. I april lade kommissionen fram åtgärder för att se till att migrerande barn identifieras snabbt när de anländer till EU och får långsiktiga framtidsutsikter genom bättre tillgång till utbildning och hälso- och sjukvård.

Vi skyddar våra gränser. På förslag från kommissionen inrättades i oktober 2016 Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, så att EU kan skydda sina gemensamma yttre gränser och är bättre rustat att klara av nya migrations- och säkerhetsutmaningar. Över 1 700 EU-tjänstemän är placerade i Grekland, Italien, Bulgarien och Spanien som uppbackning för de nationella gränsbevakarna. En reserv på ytterligare 1 500 gränsbevakningstjänstemän står redo att snabbt gripa in när ett EU-land vill ha hjälp att bevaka sina yttre gränser. Detta kompletterar EU-ländernas kapacitet på drygt 100 000 nationella gränsbevakare.

EU står i frontlinjen. Bara under 2016 gav EU asyl till och vidarebosatte över 720 000 flyktingar, tre gånger så många som

Australien, Kanada och USA tillsammans.

117 000

USA

57 000

Kanada

34 000

Australien

724 000

EU

53


Vi har fått bukt med de irreguljära flödena från Turkiet. Sedan det gemensamma uttalandet från EU och Turkiet i mars 2016 har antalet migranter från Turkiet till Grekland minskat från 10 000 under en enda dag i oktober 2015 till i genomsnitt 76 per dag. Totalt har antalet ankommande till de grekiska öarna från Turkiet minskat med 97 %. Vi hjälper också syriska flyktingar i Turkiet att leva värdigt och skapa sig ett nytt liv genom vår flyktingfacilitet för Turkiet, som uppbådat 3 miljarder euro för 2016–2017. Pengarna hade i slutet av 2017 använts till bl.a. socialt stöd till 1,3 miljoner flyktingar och utbildning för 230 000 flyktingstudenter i Turkiet.

Vi arbetar nu med att hejda flödet över centrala Medelhavet. Vi koncentrerar oss på Libyen, där vi har ett nära samarbete med de libyska myndigheterna, Internationella organisationen för migration (IOM) och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) för att förbättra migranternas situation på fältet, i synnerhet i förvarsenheter där situationen är ohållbar. Ett program för 90 miljoner euro antogs i april 2017 för att stärka skyddet av migranter och flyktingar samt förbättra levnadsvillkoren och skapa arbetstillfällen i de lokalsamhällen som tar emot flyktingar.

EU utbildar och utrustar den libyska kustbevakningen så att de kan bekämpa människohandlare och människosmugglare och så att Libyens territorialvatten blir säkrare, något som räddar liv och samtidigt minskar flödena till Italien. Ett projekt med en budget på 46,3 miljoner euro, finansierat av EU och Italien, för bättre gränsförvaltningskapacitet i Libyen, antogs i juli 2017. De gemensamma insatserna tillsammans med IOM har ökat beledsagat frivilligt återsändande av migranter från Libyen till ursprungsländerna. Enbart under 2017 återvände omkring 7 000 personer från Libyen och 4 000 från Niger till sina hemländer.

Det finns tydliga tecken på att åtgärderna längs den centrala Medelhavsrutten börjar ge resultat. I juli 2017 hade de irreguljära ankomsterna minskat med 51 % jämfört med juli 2016, och i augusti 2017 hade de minskat med 81 % jämfört med augusti 2016.

Vi stöder de mest utsatta EU-länderna. Sedan början av 2015 har Grekland fått över 353 miljoner euro i krishjälp. Italien har sedan 2014 fått 149,5 miljoner euro. Bulgariens 167 miljoner euro i krishjälp bidrar till logi, livsmedel och läkemedel till migranterna och till utrustning för de nationella gränsbevakarna. Genom ett nytt nödhjälpsinstrument har vi redan satsat 401 miljoner euro i humanitärt bistånd för att förbättra levnadsförhållandena för flyktingar i Grekland.

Vi arbetar även med nya sätt att stödja Italien, både ekonomiskt och genom stärkt regionalt samarbete – ett åtagande som EU:s ledare gjorde vid Europeiska rådets möte i juni 2017 och vid inrikesministrarnas möte i juli. Den europeiska gräns- och kustbevakningen är närvarande i Italien, och tillhandahåller flygplan, helikoptrar och fartyg samt över 400 tjänstemän inom den gemensamma insatsen Triton. Den europeiska gräns- och kustbevakningen hjälper också till att organisera återsändandet av migranter till deras ursprungsländer. Sammanlagt 70 experter från Europeiska stödkontoret för asylfrågor och 18 tjänstemän från Europol stöder omplaceringsarbetet och genomförandet av säkerhetskontroller i Italien.

Vi öppnar säkra och lagliga vägar till EU genom vidarebosättning. EU:s system för vidarebosättning startade i juli 2015 och är på väg att avslutas: EU-länderna och de associerade Schengenländerna har redan vidarebosatt 17 305 människor av de 22 504 människor man kommit överens om. Enligt uttalandet från EU och Turkiet har hittills 8 834 syrier vidarebosatts från Turkiet till EU. Den 4 juli 2017 bjöd kommissionen in till en ny omgång utfästelser om vidarebosättning för 2018, så att EU:s kollektiva satsning på vidarebosättning kan fortsätta.

EU samarbetar med ursprungs- och transitländerna för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration och hjälpa människor att skapa sig en bättre framtid hemma. Genom en förvaltningsfond för Afrika med en budget på 2,7 miljarder euro främjar EU ekonomiska möjligheter, arbetstillfällen, säkerhet och utveckling. Totalt 169 kontrakt har ingåtts hittills inom ekonomisk utveckling, skapande av arbetstillfällen, styrning, livsmedelssäkerhet, hälso- och sjukvård

EU öppnar säkra och lagliga vägar till EU genom vidarebosättning. EU:s tvååriga plan att vidarebosätta 22 000 flyktingar har redan genomförts till 77 %.

97%

Antalet anlända i östra Medelhavet minskade med 97 % under

ett år. Antalet anlända i centrala Medelhavet börjar minska: antalet i augusti 2017 var 81 % lägre än

samma månad i fjol.

54

och migrationshantering. Jean-Claude Juncker har uppmanat medlemsländerna att matcha bidraget på 2,7 miljarder euro från EU-budgeten, men de har hittills bara utlovat 227,1 miljoner euro och bidragit med 152,5 miljoner euro. Den yttre investeringsplanen främjar investeringar i Afrika. Med anslag på 4,1 miljarder euro från EU-budgeten och Europeiska utvecklingsfonden kommer planen att stödja innovativa garantier för att öka de privata investeringarna och bidra till att uppbåda 44 miljarder i investeringar. EU är också världens största givare av utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd. EU:s bistånd handlar inte om välgörenhet utan är en påtaglig investering i människor. Enbart kommissionen kommer att ha lämnat 31 miljarder euro i offentligt utvecklingsbistånd till Afrika åren 2014–2020.

Medlemsländerna beslutade också i september 2015 att hjälpa Grekland och Italien genom systemet för nödomplacering. Asylsökande med goda utsikter att få sina ansökningar godkända omplaceras från Grekland och Italien, dit de har anlänt, till andra länder där deras asylansökningar kommer att behandlas. Takten i omplaceringarna ökade betydligt 2017: EU-länderna hade omplacerat tre och en halv gånger så många som under samma period 2016. Under sommaren 2017 uppgick det totala antalet omplaceringar till 27 700. Nästan alla EU-länder genomför nu omplaceringar; bl.a. har Malta och Lettland omplacerat alla man utfäst sig att ta emot från Grekland. I slutet av september kommer Finland (90 %), Litauen och Luxemburg (bägge 85 %) att ha omplacerat de flesta man lovat att ta emot från Grekland, medan Sverige som inte inledde omplaceringar förrän i juni kommer att ha uppfyllt nästan 70 % av vad man lovat. Dessutom har Malta och Finland nästan helt omplacerat de migranter de lovat att ta emot från Italien. Kommissionen har dock varit tvungen att inleda överträdelseförfaranden mot Tjeckien, Ungern och Polen eftersom de inte uppfyllt sina lagstadgade skyldigheter.

För framgångsrik och snabb vidarebosättning och omplacering krävs grundliga säkerhetskontroller. Vi ser till att alla som anländer till mottagningscentrumen i Italien och Grekland

går igenom omfattande säkerhetskontroller, med stöd av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Europol. Detta omfattar fullständig identifiering och registrering med fingeravtryck samt sökningar i alla relevanta internationella, europeiska och nationella databaser. Kandidater för omplacering kontrolleras dessutom av myndigheterna i mottagarlandet.

Genom partnerskapsramen åtgärdar vi migrationens bakomliggande orsaker. Vi vill ta itu med de grundorsaker som får människor att flytta, och ge dem en chans att bygga upp sina liv på hemmaplan i stället för att ge sig ut på ofta livsfarliga färder till Europa. Vi håller på att genomföra nya migrationspartnerskap med viktiga ursprungs- och transitländer, till att börja med Mali, Niger, Nigeria, Senegal och Etiopien.

Vi har inrättat en förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika som förfogar över 2,7 miljarder euro för att finansiera migrationsprojekt. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har uppmanat EU-länderna att stödja dessa ansträngningar, men hittills har de endast bidragit med 152,5 miljoner euro av de ursprungliga 1.8 miljarder euro i EU-medel som de uppmanats att matcha. Hittills har 169 avtal undertecknats, med fokus på ekonomisk utveckling, styrelseformer, trygg livsmedelsförsörjning, hälso- och sjukvård samt migration. Den externa investeringsplanen bygger på samma framgångsrika upplägg som Junckerplanen för att uppmuntra de privata investeringar som behövs för hållbar utveckling och nya jobb. Med anslag på 4,1 miljarder euro från EU:s budget kommer EU att kunna mobilisera totala investeringar på upp till 44 miljarder euro, som kan bli 88 miljarder euro om medlemsländerna också bidrar.

Nästan alla EU-länder omplacerar nu flyktingar inom EU för att minska trycket på Italien och Grekland

888 tjänstemän i Grekland

407 tjänstemän i Italien

126 tjänstemän i Bulgarien

197 tjänstemän i Spanien

55 tjänstemän på västra Balkan

Europeiska gräns- och kustbevakningen: aktuella utplaceringar Europeiska gräns- och kustbevakningen har för närvarande cirka 1 700 tjänstemän utplacerade för att skydda EU:s gränser. Utöver dessa tjänstemän har EU-länderna 100 000 gränsvakter

September 2017

55


OMPLACERING VIDAREBOSÄTTNINGEXPERTER TILL EUROPEISKA GRÄNS- OCH KUSTBEVAK-

NINGEN1

ANSLAG TILL FÖRVALTNINGSFONDEN FÖR AFRIKA (MILJONER

EURO, UTLOVAT/MOTTAGET)

Omplace-rade från

Italien

Omplace-rade från Grekland

Summa Lagfäst åtagande

Färdigt (%)

Vidare-bosatta Utlovade Färdigt

(%)

Österrike 15 0 15 1,953 1% 1,830 1,900 96% 48 6.0 / 3.0

Belgien 259 677 936 3,812 25% 905 1,100 82% 4 10.0 / 6.0

Bulgarien 0 50 50 1,302 4% 0 50 0% 98 0.05 / 0.05

Kroatien 18 60 78 968 8% 0 150 0% 13

Cypern 34 96 130 320 41% 0 69 0% 2

Tjeckien 0 12 12 2,691 0.4% 52 400 13% 30 0.74 / 0.74

Danmark 481 1,000 48% 16 6.0 / 6.0

Estland 0 141 141 329 43% 20 20 100% 16 1.45 / 1.45

Finland 755 1,196 1,951 2,078 94% 293 293 100% 21 5.0 / 5.0

Frankrike 330 3,948 4,278 19,714 22% 1,965 2,375 83% 98 3.0 / 3.0

Tyskland 3,405 4,447 7,852 27,536 29% 1,600 1,600 100% 163 51.0 / 13.0

Grekland 0 354 0% 631

Ungern 0 0 0 1,294 0% 7 0.7 / 0.7

Island 50 50 100% 5

Irland 0 487 487 600 81% 520 520 100% 3.0/ 1.2

Italien 1,152 1,989 58% 192 102.0 / 82.0

Lettland 27 294 321 481 67% 25 50 50% 34 0.05 / 0.05

Liechtenstein 0 10 10 20 20 100%

Litauen 27 355 382 671 57% 28 70 40% 24 0.05 / 0.05

Luxemburg 111 271 382 557 69% 26 30 87% 7 3.1 / 3.1

Malta 47 101 148 131 113% 0 14 0% 53 0.25 / 0.1

Nederländerna 792 1,595 2,357 5,947 40% 1,000 1,000 100% 114 16.4 / 13.4

Norge 815 693 1,508 3,421 3,500 98% 70 3.6 / 3.6

Polen 0 0 0 6,182 0% 0 900 0% 62 1.1 / 1.1

Portugal 299 1,116 1,415 2,951 48% 76 191 40% 152 0.45 / 0.45

Rumänien 45 682 727 4,180 17% 0 80 0% 125 0.1 / 0.1

Slovakien 0 16 16 902 2% 0 100 0% 11 0.6 / 0.6

Slovenien 45 172 217 567 38% 0 20 0% 8 0.05 / 0.05

Spanien 168 1,089 1,257 9,323 13% 631 1,449 44% 117 3.0 / 3.0

Sverige 511 1,392 1,903 3,766 51% 491 491 100% 28 3.0 / 3.0

Schweiz 778 344 1,122 519 519 100% 4 4.1 / 3.6

Storbritannien 2,200 2,200 100% 58 3.0 / 1.2

SUMMA 8,451 19,244 27,695 98,255 28% 17,305 22,504 77% 1669 227.7 / 155.5

¹ Uppgifterna i denna kolumn visar hur många personer från varje EU-land som skickats ut på uppdrag åt Europeiska gräns- och kustbevakningen (i Grekland, Italien, Bulgarien, västra Balkan och Spanien) i genomsnitt varje dag januari–augusti 2017.

56

9/ En starkare global aktör ”EU behöver stärka sin utrikespolitiska profil. Krisen i Ukraina och den oroväckande situationen i Mellanöstern visar hur viktigt det är att EU visar upp en enad front.”


Europeiska unionen fortsätter att verka för en regelbaserad världsordning och sörja för säkerhet och stabilitet både i och utanför vår region. Vi står upp för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen i hela världen. Vi samarbetar också konstruktivt med våra internationella partner för att se till att världen blir säkrare och stabilare.

Mer än någonsin tidigare behöver människorna i EU ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. I november lade kommissionen fram en europeisk försvarshandlingsplan om hur en europeisk försvarsfond och andra åtgärder kan hjälpa EU-länderna att använda sina försvarsanslag effektivare för en gemensam försvarskapacitet och att stärka säkerheten för EU-medborgarna. Bristen på samarbete mellan EU-länderna på försvars- och säkerhetsområdet kostar uppskattningsvis 25–100 miljarder euro varje år. 80 % av all upphandling och över 90 % av forskning och teknik sköts helt på nationell nivå. Upp till 30 % av de årliga försvarsutgifterna skulle kunna sparas genom gemensam upphandling.

Mer har uppnåtts inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken under det senaste året än under de föregående tio. Vi har varit banbrytande. Den nya ledningscentralen för EU:s militära utbildningsuppdrag och rådgivande uppdrag har nu blivit verklighet. En samordnad årlig översyn av de nationella försvarsbudgetarna håller på att ta form. Det finns politiskt stöd för en långtgående europeisk försvarshandlingsplan, den nya Europeiska försvarsfonden, ett förstärkt partnerskap med Nato och ett inkluderande och ambitiöst permanent strukturerat samarbete för att stärka EU:s säkerhet och försvar.

Efter det gemensamma uttalandet av Jean-Claude Juncker, Donald Tusk och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg om förbindelserna mellan EU och Nato enades vi om 42 konkreta förslag

på gemensamma åtgärder. Tillsammans ska vi fördjupa våra insatser mot hybridhot och it-angrepp och hjälpa våra partner att förebygga och reagera på kriser.

Vi har det senaste året koncentrerat oss på att genomföra vår övergripande strategi som ska hjälpa oss och våra partnerländer att möta gemensamma utmaningar, inom t.ex. utvecklingssamarbete, kampen mot klimatförändringar, säkerhet, försvar samt fredsbevarande insatser.

För att skapa säkerhet i vårt vidare grannskap kommer vi att fortsätta att stödja de FN-ledda insatserna för att återställa fred i Syrien, nå en politisk lösning i Jemen och stabilisera läget i Libyen. Vi har uppmuntrat politiska reformer och nationell försoning i Irak, och samtidigt gett viktigt humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd där det behövs.

På hemmaplan har vi utökat samarbetet med länderna på västra Balkan och bekräftat vårt åtagande att alla länder i regionen på sikt ska kunna gå med i EU. Vi fortsätter att stödja reformansträngningarna i Albanien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och underlätta dialogen mellan Serbien och Kosovo. Montenegro och Serbien har öppnat flera nya kapitel i sina anslutningsförhandlingar, medan Bosnien och Hercegovina lämnat in sin ansökan om anslutning till EU.

EU har tagit bort visumkravet för ukrainare och georgier i utbyte mot betydande reformer om bland annat bekämpning av korruption

57


Vi har också stärkt partnerskapen med andra länder i vårt östra grannskap. Associeringsavtalet med Ukraina trädde i kraft sedan kommissionen hjälpt EU-länderna att övervinna de sista hindren för ratificering. Vi fortsätter att stödja Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende samt ett fullständigt genomförande av Minskavtalen. EU har även intensifierat sina insatser i kampen mot korruption i Ukraina, något som är nyckeln till en lyckad omvandling av landet. Vi har också infriat vårt löfte att avskaffa visumkravet för georgiska och ukrainska medborgare efter att länderna genomfört en rad långtgående reformer.

EU fortsätter sitt arbete med Turkiet. Vi fördömde kuppsförsöket i juli 2016 och uttryckte vårt stöd för landets demokratiskt valda institutioner. Vi fortsätter att framhålla behovet av respekt för mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och rättsstatsprincipen, områden inom vilka Turkiet under det senaste året tagit flera steg bakåt.

EU stöder demokratisering, fred och stabilitet i hela Asien, från Afghanistan till Myanmar/Burma, och fördömer i förekommande fall kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Vi har fördjupat våra förbindelser och vårt samarbete med Kina, Indien, Iran och Sydkorea, och vi samarbetar om global säkerhet, klimatförändringar och utvecklingssamarbete. EU har gett kraftfullt stöd till sina allierade när det gäller Nordkoreas kärnvapenprogram.

På annat håll har vi inlett en ny fas i våra bilaterala förbindelser med Kuba, vilket banar väg för mer investeringar och handel från EU:s sida genom mer politisk dialog och samarbete. Vi har lämnat politiskt stöd till Colombia på landets väg mot fred och ett rekordstort stödpaket på nästan 600 miljoner euro. Demokratin i Venezuela är en viktig fråga för alla landets partner. EU fortsätter att främja en politisk lösning på den rådande krisen, men är redo att vida restriktiva åtgärder.

EU spelar en ledande roll i genomförandet av FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling, och under 2016 var vi med 75,5 miljarder euro återigen världens största

givare av offentligt utvecklingsbistånd. Det europeiska samförståndet om utveckling bidrar till att anpassa vårt arbete på området till Agenda 2030.

EU är världens största givare av utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd. EU:s bistånd handlar inte om välgörenhet utan är en påtaglig investering i människor. Enbart kommissionen kommer att ha lämnat 31 miljarder euro i offentligt utvecklingsbistånd till Afrika åren 2014–2020. Dessa medel hjälper till att stärka Afrikas ekonomi, ge ungdomarna en möjlighet att skapa sig en framtid, trygga livsmedels- och energiförsörjningen samt befästa goda styrelseformer och mänskliga rättigheter. Med EU:s utvecklingsbistånd har exempelvis över 18 miljoner människor fått tillgång till energi i Afrika.

EU intar även fortsättningsvis en central roll vid G7- och G20-mötena. Under det senaste året har EU arbetat för fri men rättvis handel, argumenterat för kampen mot klimatförändringarna, skyddat de regler som utarbetats sedan finanskrisen för att säkra internationell finansiell stabilitet och lett kampen mot internationell skatteflykt.

Källa: OECD, 2017, EU = EU och medlemsländerna

EU är världens största givare av utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd

7%

24%

30 miljarder euro

57%

74 miljarder euro

7%

9 miljar-der euro

6% OTHERS

8 miljarder euro

3%4 miljarder euro

3%4 miljarder euro

58

10/ En union i demokratisk förändring ”Under mitt ordförandeskap åtar sig kommissionen att blåsa nytt liv i det särskilda partnerskapet med Europaparlamentet. […] Jag kommer även att arbeta för mer öppenhet i kontakterna med berörda parter och lobbyister.”


När den nuvarande kommissionen tillträdde beslutade vi att utföra vårt arbete annorlunda för att motverka den långvariga misstron hos EU-medborgarna mot EU:s funktionssätt och att återskapa förtroendet för kommissionen och EU. Vi bestämde oss för att koncentrera oss på de frågor där en europeisk lösning är det bästa alternativet och nationella eller lokala lösningar inte fungerar lika bra. Detta har inneburit färre nya lagstiftningsinitiativ: från 130 stora initiativ per år under tidigare kommissioner till 23 initiativ per år 2015 och 2016 och 21 år 2017, dvs. en minskning med över 80 %. Vi vill överbrygga klyftan mellan vad EU åstadkommer och vad våra medborgare förväntar sig.

Tidigare har EU förknippats med ”onödigt krångel”, men vi har visat politiskt ledarskap och tagit ansvar för hur kommissionen genomför känsliga beslut inom bl.a. konsumentskydd, hälsa och miljöpolitik. Vi medger att beslutsgången tidigare var alldeles för teknokratisk, och vi har reformerat den. Känsliga beslut om glyfosat och hormonstörande ämnen har sedan vi tillträdde diskuterats på politisk nivå i stället för på teknisk nivå, på grund av det stora intresset för dessa viktiga folkhälsofrågor. Kommissionen har även föreslagit en reform av kommittésystemet för att få EU-länderna att ta sitt ansvar och anta en politisk ståndpunkt i svåra och känsliga ärenden, eftersom det nuvarande systemet låter dem att lägga ned sina röster och flytta över ansvaret från de nationella myndigheterna till kommissionen.

Förste vice ordförande Frans Timmermans ledde genomförandet av ett nytt interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning med Europaparlamentet och EU-länderna. Kommissionens arbetsprogram berikades för första gången 2016 av samråd med ledamöterna av Europaparlamentet och med EU-länderna. Europaparlamentet, kommissionen och rådet undertecknade därefter en första gemensam förklaring för att se till att lagstiftningen antas snabbare och effektivare och att den beaktar medborgarnas problem och förväntningar.

För att öka öppenheten har vi lagt fram förslag om att öka räckvidden för vårt gemensamma öppenhetsregister så att det omfattar Europaparlamentet och EU-länderna på samma sätt som kommissionen. Medan vi väntar på att de övriga EU-institutionerna ska visa resultat fortsätter kommissionen att ta täten. Just nu finns 11 318 organisationer och enskilda i det gemensamma öppenhetsregistret. Nästan 5 000 av dem har gått med sedan kommissionen ändrade reglerna i november 2014 och gjorde registrering obligatorisk för att få ett möte med kommissionens högsta beslutsfattare.

Vi har fortsatt vårt engagemang i medborgardialoger. Vi har hållit 312 stormöten ute i EU-länderna där medborgarna har kunnat diskutera med kommissionärer, EU-parlamentariker och nationella och lokala ledare.

59


Junckerkommissionen är fast besluten att skapa så många tillfällen som möjligt att delta i europeiska medborgarinitiativ. Kommissionärerna diskuterar nu alla förslag om registrering av europeiska medborgarinitiativ för att kontrollera att vi inte snubblar på juridiska hinder eller hindrar medborgarna från att delta i EU:s politiska process. Vi har föreslagit delvis registrering av flera initiativ som inte helt omfattades av förordningen, och har genomfört två domar av EU-domstolen om upphävande av den tidigare kommissionens beslut att neka registrering av medborgarinitiativ.

Junckerkommissionen ser sitt särskilda partnerskap med Europaparlamentet och de medborgare som det företräder som högprioriterat. Sedan Junckerkommissionen tillträdde har kommissionärerna deltagit i 1 274 debatter i Europaparlamentet. Ordföranden och förste vice ordföranden har deltagit i 98 av dem.

De nationella parlamenten har också visat sin vilja att spela en konstruktiv roll för att forma EU:s framtid, och kommissionen står fast vid sitt åtagande att fördjupa sina förbindelser med dem. Kommissionens ledamöter har hållit över 650 möten med de nationella parlamenten, och fört EU närmare medborgarnas nationella företrädare.

Bättre lagstiftning innebär bättre lagar som verkställs bättre. Junckerkommissionen tar detta åtagande på största allvar och har utökat sitt arbete med att se till att reglerna efterlevs, för att säkra att alla medlemsländerna tillämpar EU-rätten på rätt sätt. I slutet av 2016 fanns det 1 659 pågående överträdelseförfaranden mot alla 28 EU-länderna, jämfört med bara 1 300 i slutet av 2013 – en ökning med 20 %.

Kommissionärerna har hållit över 650 möten med de nationella parlamenten

Kommissionärerna har deltagit i 1 274 debatter i Europaparlamentet


BÄTTRE LAGSTIFTNING


Junckerkommissionen har från första början ställt upp en omfattande agenda för bättre lagstiftning som ändrat kommissionens sätt att arbeta. Utgångspunkten för arbetet är tio grundläggande politiska prioriteringar som varje år genomförs i målinriktade arbetsprogram för ett begränsat antal prioriterade initiativ. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vill att kommissionen ska vara stor i stora frågor och mindre i mindre frågor. Bättre lagstiftning betyder också att man är uppmärksam på den gällande EU-lagstiftningen och kontrollerar att den är ändamålsenlig, att man lyssnar till dem som berörs mest av EU-lagstiftningen i det dagliga livet och att man vid behov ser över, upphäver och förenklar de gällande bestämmelserna. Agendan för bättre lagstiftning handlar också om att man utformar politiken på ett öppet sätt. Kommissionens konsekvensbedömningar genomgår oberoende granskning och vi håller samråd i alla steg av den politiska beslutsprocessen – samrådsprocessen inleds innan förslagen börjar skrivas och avslutas efter att förslagen har överlämnats till Europaparlamentet och rådet för debatt och beslut.

Bättre lagstiftning i siffror, 2015–2017

1002014 23

2016

212017

232015

1092015-2017

742015-2017

1372015- 2017

Vi lyssnar på medborgarna och på berörda parter under hela

den politiska beslutsgången i forum som offentliga samråd, Refit-plattformen, webbplatsen

Lighten the Load och 312 medborgardialoger

Konsekvensbedömningar kan nu göras både av

kommissionen i början av beslutsprocessen och av

Europaparlamentet och rådet när kommissionens förslag

ändras

En oberoende nämnd för lagstiftningskontroll garanterar kvaliteten på

konsekvensbedömningsarbetet och utvärderar lagstiftningens

kvalitet

Subsidiaritetsprincipen stärks genom att man lyssnar mer på de

nationella parlamenten. Kommissionsledamöterna har gjort över 650 besök

och möten hos de nationella parlamenten

PRIORITERADE INITIATIV TILLBAKADRAGANDE AV FÖRSLAG UPPHÄVD LAGSTIFTNING INITIATIV FÖR FÖRENKLING AV

LAGSTIFTNINGEN

63




HÅLLA VAD EU LOVAT: EFFEKTIVARE GENOMFÖRANDE AV VÅRA GEMENSAMMA BESLUT

66

Hålla vad EU lovat: effektivare genomförande av våra gemensamma beslutEU:s medlemsländer ansvarar för att införliva EU-direktiv i den nationella lagstiftningen korrekt och i tid samt för att tillämpa och genomföra hela EU:s regelverk korrekt. I egenskap av fördragens väktare är kommissionen ansvarig för att se till att EU-lagstiftningen tillämpas korrekt i alla medlemsländer. Om ett EU-land inte tillämpar EU:s lagstiftning ordentligt, kan kommissionen inleda ett formellt överträdelseförfarande och vid behov väcka talan vid EU-domstolen.

Bättre tillämpning av EU-lagstiftningen är något som Junckerkommissionen prioriterar och en viktig del av agendan för bättre lagstiftning. Kommissionen upprepade sin beslutsamhet att se till att EU-lagstiftningen tillämpas bättre i ett meddelande från december 2016, där den lade fram en mer strategisk hållning till sin handläggning av överträdelser. Kommissionen meddelade att den främst skulle ta itu med de allvarligaste överträdelserna av EU-lagstiftningen som påverkar allmänheten och näringslivet. Fram till september 2017 har kommissionen inlett 1 659 överträdelseärenden. Detta är en betydande ökning jämfört med tidigare år.

Avslutade överträdelseärenden innan domstolen involveras

Tack vare en produktiv dialog med medlemsländerna kan många överträdelseärenden lösas innan kommissionen går vidare till domstolen.

1200

1100

1400

1600

1800

2012

1343

2013 2014 2015 2016 01-Sept-17

1300 1347 1368

1657 1659

1,200

1,100

1,400

1,600

1,800

2014 2015 2016 01-Sept-17

1 347 1 368

1 657 1 659

1 200

1 100

1 400

1 600

1 800

2014 2015 2016 01-Sept-17

1 347 1 368

1 657 1 659

Pågående överträdelseärenden årsslutet 2014 till den 1 september 2017

800

2012

1,020

684 699657 646

520

2013 2014 2015 2016 2017

700

600

500

400

300

200

100

0

900

1000

800

699657 646

520

2014 2015 2016 2017

700

600

500

400

300

200

100

0

Från och med den 1 september 2017

Junckerkommissionen tillträder (november 2014)

Junckerkommissionen tillträder (november 2014)

67


HÅLLA VAD EU LOVAT: EFFEKTIVARE GENOMFÖRANDE AV VÅRA GEMENSAMMA BESLUT

En effektiv tillämpning av EU-lagstiftningen krävs för att garantera att enskilda och företag kan utnyttja de fördelar som EU ger. Många gånger när det uppstår problem – t.ex. test av utsläpp från bilar, olagliga avfallsdeponier eller transportsäkerhet – är det inte bristen på EU-lagstiftning som är orsaken, utan att den inte tillämpas och/eller genomförs korrekt och effektivt i medlemsländerna. Den inre marknaden är samtidigt EU:s mest värdefulla tillgång för miljontals enskilda och företag, och kommissionen är fast besluten att, genom att kontrollera tillämpningen av EU:s regler, se till att de varje dag kan utnyttja sin frihet att bo, arbeta, handla och göra affärer överallt i EU.

För att underlätta införlivandet enligt tidsfristerna bistår kommissionen medlemsländerna genom att utforma genomförandeplaner, särskilda webbplatser och vägledningar och genom att utbyta bästa praxis vid möten i expertgrupper.

0

20

40

60

80

100

DK EE MT LV LT NL LU SK HU FI SE BG SI RO HR IT UK FR IE AT CY PL CZ BE DE EL ES PT

2514

29

15

32

7

34

11

38

7

40

14

41

21

42

8

45

27

50

31

51

12

51

26

55

19

55

19

58

22

59

22

59

49

60

32

63

37

65

29

72

30

72

20

72

33

79

34

82

35

84

53

85

49

89

59

44

2331 26

20

34

18 19

39

2536 36 36 37

10

28 2636

4252

39 45 47

3136

30

53

97

Pågående överträdelseärenden den 1 september 2017

Totalt antal överträdelser

Ärenden om felaktigt införlivande eller felaktig tillämpning av EU-rätten

Ärenden om försenat införlivande

Kommissionen ger alltid hjälp och medlar mellan medlemsländerna i frågor som rör EU-lagstiftningens tillämpning. Så skedde tidigare i år i tvisten mellan Spanien och Portugal om en tillfällig anläggning för lagring av utbränt kärnbränsle i Almaraz. Genom att bygga broar mellan positioner som ibland ligger långt från varandra uppmuntrar kommissionen diskussioner tills de ger resultat och pragmatiska lösningar kan hittas. Förmågan att kompromissa är en del av den europeiska andan. Det är en förutsättning för ett välfungerande EU och för efterlevnaden av vår gemensamma lagstiftning.


DEN ALLMÄNNA OPINIONENS TILLSTÅND I EU

70

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

70 % 69

24

7 7 7 7 7 76 6 6 6 6 6 6 65 5 58 9

26 28 29 27

37 34 36

46 46 4643

38 37 36

4144 4445

6664 66

57 59 58

48 49 50 4951

5658

5350 50

56

63

20082007 2009 2014 2015 2016 20172010 2011 2012 2013

1. Optimism om EU:s framtidÄr du mycket optimistisk, ganska optimistisk, ganska pessimistisk eller mycket pessimistisk om EU:s framtid?

Den allmänna opinionens tillstånd i EU

Jämfört med för ett år sedan är allt fler i EU optimistiska om EU:s framtid (56 %) och positiva om tillståndet i den nationella ekonomin (46 %). Förtroendet för EU ökar också och är högst sedan 2010, medan stödet för den gemensamma valutan, euron, uppgår till nära tre fjärdedelar i euroländerna, det högsta resultatet sedan hösten 2004. Slutligen känner sig 68 % av européerna som EU-medborgare, det högsta resultatet någonsin för denna fråga.

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 20172004 2005

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

70 %

80 %

90 %

62

5056

50

44

49

69

7875

7068

71 71 72 7268

63 6359 57 57 56

4 2 2 2 2 2 2 2 21 1 1 13 3 3 3 3 3 34 44

36

4741

48

29

20 23 2228 30 28 27 27 26

3134 34

38 40 39 41

52

2. Uppfattning om den rådande ekonomiska situationen – TendensHur tycker du att den aktuella ekonomiska situationen är i ditt land?

56%SUMMA ”OPTIMISTISK”

46%SUMMA “BRA”

38%SUMMA ”PESSIMISTISK”

51%SUMMA ”DÅLIG”

6%VET EJ

3%VET EJ

71


DEN ALLMÄNNA OPINIONENS TILLSTÅND I EU

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

70 %

37%42%

36%

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 201720052004

3431 31

3530

41

34 3432 3229 29 28

32

2428 27

2523

29 3127 27

3127

35 3538

33

43

35 34 34 32 30 31 31 33

27 28 26 2530 31

28 2832

44 45 45

57

5047 47 48

42 4341

3431 31 31 31

3740

32 3336

33

4848

3. Förtroende för EU/för nationella parlament/för nationella regeringarJag vill fråga hur mycket du brukar lita på vissa institutioner. För var och en av följande institutioner, säg om du brukar lita på den eller inte brukar lita på den. Svar: Brukar lita på

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

70 %

80 %

90 %

70 70 70 7066 66 6664 63 6362

67 67 67 6768 69 696968 68 68 6865 65

55 55

6 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 68 88 96 6 66

25 25 25 25 2524 26 26 26 26 26 26

37 37 3736 36 36 36

6359 5960 60 60 60

52 525153 53

61 61 61

30 27 27 27 27 28 2828 29 29

56 56 56 5657

30 31 31

31 31 3134 34 33 33 3333 32

35 35

63

3840 40 40 42 41

58 58

4. Stöd för euronVad anser du om vart och ett av följande påståenden? Säg för varje påstående om du är för eller emot. En europeisk ekonomisk och monetär union med en gemensam valuta, euron

5. Känna sig som EU-medborgareFör vart och ett av följande påståenden, säg om det motsvarar eller inte motsvarar din egen åsiktDu känner att du är EU-medborgare

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

70 %

80 %

1 1 1 1 1 11 12 2 2 2

37 36 38 36 3740

34 3531 34 33 32

62 62 61 63 6259

65 63 6466 6767

Källa: Eurobarometer

73%FÖR (EUROOMRÅDET)

68% SUMMA “JA”

60%FÖR (EU-28)

34%EMOT (EU-28)

31% SUMMA “NEJ”

22%EMOT (EUROOMRÅDET)

6%VET EJ

1%VET EJ

EUROPEISKA UNIONEN

DET (NATIONALITET) PARLAMENTET

DEN (NATIONALITET) REGERINGEN


DEN EKONOMISKA SITUATIONENS UTVECKLING

74

20182017201620152014201320122011201020092008

2017201620152014201320122011201020092008

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

60

80

100

120

-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

2017201620152014201320122011201020092008

Ordförande Jean-Claude Juncker vald av Europaparlamentet på förslag av Europeiska rådet

BNP: en stadig återhämtning med en tillväxt på över 2 %, snabbare än USA och Japan

BNP, förändring i %

Investeringarna: har börjat öka efter en dramatisk nedgång

Investeringsnivå, förändring i % jämfört med 2008

Tilltron till ekonomin: större än någonsin förr i EU och euroområdet

Källa: Europeiska kommissionen, utom 2017: senaste IMF för USA och Japan, ECB for euroområdet

Källa: Europeiska kommissionen. Indikatorn för tilltron till ekonomin är sammansatt av flera sektorvisa indikatorer för förtroende.

Källa: Europeiska kommissionen

Minskning med 3% jämfört med

Minskning med över 15% jämfört med 2008

prognos

prognos

EU

EU

EU

Japan

USA

111.9

Euroområdet

Euroområdet

111.9

Euroområdet

0.40.40.3

-1.1

-4.4-4.5-2.8-5.4

2.12.12.54.2

1.71.51.6

-0.1

-0.5-0.92.21.5

0.2-0.31.72.0

2.22.02.61.2

1.91.81.61.0

1.9*2.22.11.3

* Kommissionens senaste prognos för EU från maj 2017.

1.61.22.40.3

USA Japan



Investeringarna ligger snart på samma nivå som före krisen, nu cirka 20 % av BNP

Indikatorerna för förtroende har aldrig tidigare varit så höga

Under det senaste året (K2 2017–K2 2016) var tillväxten i EU 2,4 % och i euroområdet 2,3 %

75



201665

70

75

20152014201320122011201020092008

2

4

6

8

10

12

2017201620152014201320122011201020092008

-7-6-5-4-3-2-1012345678

20182017201620152014201320122011201020092008


Nya arbetstillfällen: nästan 8 miljoner arbetstillfällen har skapats sedan den nuvarande kommissionen tillträdde

miljoner personer

Arbetslösheten: lägre än på nio år men är fortfarande för hög

% av arbetskrafte

Sysselsättningsgraden: en stadig ökning trots krisåren

% av befolkningen i arbetsför ålder





Källa: Europeiska kommissionen och OECD * Uppgifterna för USA och Japan gäller åldersgruppen 15–64, medan uppgifterna för EU gäller åldersgruppen 20–64

Nästan 7 miljoner arbetstillfällen har gått förlorade i EU sedan 2008

11 miljoner arbetstillfällen har skapats i EU sedan 2013, varav 8 miljoner sedan K3 2014

K2 2017: 235 miljoner personer sysselsatta i EU, det högsta antalet någonsin

K1 2017:EU 71.7%Euroområdet 70.4%

K2 2017:EU 7.7%Euroområdet 9.2%

EU

Japan

USAEuroområdet

EU

Japan

USA

EU

Japan

USAEuroområdet

Euroområdet

68.4

10.9

67.7

12.0

prognos

76

20172016201520142013201220112010200920080

-3

-6

-9

-12

-15

10

15

20

201620152014201320122011201020090

2

4

6

8

10

201620152014201320122011201020092008

50

100

110

150200250

2017201620152014201320122011201020092008

Det offentliga underskottet: har minskat från över 6 % till 1,4 % på bara ett par år i euroområdet

% av GDP

Den offentliga skulden: har långsamt börjat minska från en hög topp

% av GDP

Bankernas situation: håller på att förbättras men krisen har fortfarande efterverkningar

Nödlidande lån% av totala lån

Bankernas kapitaltäckningskrav% av de totala riskvägda tillgångarna

Ordförande Jean-Claude Juncker vald av Europaparlamentet på förslag av Europeiska rådetKälla: Europeiska kommissionen

Ordförande Jean-Claude Juncker vald av Europaparlamentet på förslag av Europeiska rådetKälla: Europeiska kommissionen

Ordförande Jean-Claude Juncker vald av Europaparlamentet på förslag av Europeiska rådetKälla: IMF och Europeiska kommissionens beräkningar Källa: Världsbanken

prognos

prognos

EU

EU

EU

EU

Japan

Japan

Japan

Japan

USA

USA

USA

USA

Euroområdet

Euroområdet

2017:EU -1.6%Euroområdet -1.4%

2017:EU 84.8%Euroområdet 90.3%

2016:EU 19.1% Euroområdet 18.0%

K1 2017: EU 4.1% Euroområdet 4.8%

88.494.3

EuroområdetEuroområdet

77



Alla

för

ändr

inga

r är

ang

ivna

i pr

ocen

tenh

eter

* U

ppgi

fter

från

K1

2017

** In

ga u

ppgi

fter

tillg

ängl

iga

för

Irlan

d, p

ga. o

tillrä

cklig

a hi

stor

iska

dat

a.**

* In

ga u

ppgi

fter

tillg

ängl

iga

för

K2 2

014.

1 In

klud

erar

bet

ydan

de r

evid

erin

gar

av s

tatis

tiken

, 2

plus

teck

en a

vser

en

förb

ättr

ing

(min

skat

und

ersk

ott)

■ E

uroo

mrå

det

EKO

NO

MIS

KA N

YCKE

LTAL

FÖ

R EU

-LÄN

DER

NA

BNP-

tillv

äxt

(%)

Tillt

ro ti

ll ek

onom

in

(inde

x)In

vest

erin

gar

(% a

v BN

P)An

tal s

ysse

lsat

ta

(milj

oner

)Ar

bets

lösh

et

(%)

Syss

elsä

ttnin

gsgr

ad

(%)

Offen

tligt u

nders

kott

(%

av BN

P)

Offen

tlig

skul

d (%

av

BNP

)Ba

nker

nas

tota

la

kapi

taltä

ckni

ngsk

rav

Nödl

idan

de lå

n

Unde

r det

se

nast

e år

e (K

2 20

17 -

K2 2

016)

Unde

r de

tre

sena

ste

året

(K2

2017

- K2

201

4,

årlig

t gen

omsn

itt)

Augu

sti

2017

Förä

ndrin

g se

dan

Juni

20

14

2016

Fö

ränd

ring

seda

n 20

14K2

201

7Fö

ränd

ring

seda

n K3

20

14

K2

2017

Förä

ndrin

g se

dan

K3

2014

K1

2017

Förä

ndrin

g se

dan

K3

2014

2017

Förä

ndrin

g se

dan

2014

2

2017

Förä

ndrin

g se

dan

2014

2016

Förä

ndrin

g se

dan

2014

K1

2017

Förä

ndrin

g se

dan

K2

201

4

EU28

2.

42.

011

1.9

9.6

19.8

0.4

235.

48.

07.

7-2

.471

.72.

3-1

.61.

484

.8-3

.619

.12.

14.

1-0

.7

EA19

■

2.3

1.8

111.

96.

020

.20.

615

5.6

5.6

9.2

-2.3

70.4

2.1

-1.4

1.2

90.3

-4.0

18.0

1.4

4.8

-1

BE

1.5

1.4

103.

80.

223

.00.

14.

70.

17.

6*-0

.967

.80.

7-1

.91.

210

5.6

-1.1

18.5

0.9

2.8

-2.7

BG

3.6

3.1

109.

07.

019

.1-2

.03.

50.

06.

0-5

.569

.23.

8-0

.45.

126

.8-0

.222

.20.

214

.31.

3

CZ

4.7

3.7

107.

96.

125

.0-0

.15.

30.

23.

0-2

.977

.94.

20.

32.

236

.2-6

.016

.7-0

.38.

6**

*

DK

2.7

1.8

104.

31.

220

.10.

92.

90.

15.

7-0

.876

.30.

0-1

.3-2

.736

.7-7

.320

.72.

53.

3-0

.3

DE

2.1

1.7

111.

96.

120

.00.

044

.21.

53.

8-1

.278

.70.

90.

50.

265

.8-9

.118

.80.

81.

7-0

.2

EE

5.2

2.6

106.

78.

122

.3-2

.10.

60.

06.

5-1

.178

.74.

8-0

.3-1

.09.

5-1

.231

.8-3

.86.

2-7

.3

IE

6.6*

112

.9 1

****

31.8

11.0

2.1*

0.1

6.4

-4.7

71.6

4.3

-0.5

3.2

73.5

-31.

823

.71.

011

.8-1

0.1

EL

0.8

0.1

99.0

-6.2

11.4

-0.2

4.1

0.1

21.5

-4.8

57.0

3.6

-1.2

2.5

178.

8-0

.916

.92.

939

.813

ES

3.1

2.8

109.

35.

919

.90.

819

.41.

417

.3-6

.964

.84.

7-3

.22.

899

.2-1

.214

.81.

14.

7-2

.7

FR

1.7

1.1

110.

615

.622

.00.

227

.90.

59.

6-0

.770

.50.

8-3

.00.

996

.41.

517

.61.

23.

2-1

.3

HR

3.4

1.9

118.

416

.920

.10.

71.

6*0.

010

.9-6

.161

.91.

8-1

.14.

381

.9-4

.722

.50.

715

.9-2

.9

IT

1.5

0.8

109.

17.

217

.00.

325

.10.

711

.6*

-1.0

62.1

2.1

-2.2

0.8

133.

11.

313

.8-0

.614

.60.

8

CY

3.5

1.7

110.

712

.317

.25.

50.

40.

011

.0-5

.369

.71.

90.

29.

010

3.4

-3.7

16.3

0.9

34.4

-18.

3

LV

4.8

2.4

107.

33.

718

.3-4

.30.

90.

08.

8-2

.073

.83.

6-0

.80.

838

.5-2

.420

.10.

45.

52.

4

LT

4.0

2.6

109.

98.

518

.60.

11.

40.

07.

1-3

.075

.53.

0-0

.40.

342

.41.

919

.4-1

.95.

3-5

.8

LU

3.3*

4.5

114.

720

.617

.8-1

.10.

4*0.

05.

9-0

.170

.2-2

.10.

2-1

.222

.0-0

.424

.64.

41.

8**

*

HU

3.5

3.0

119.

55.

217

.8-4

.04.

50.

34.

3-3

.272

.85.

8-2

.3-0

.272

.6-3

.116

.4-0

.610

.4-4

.7

MT

6.2

6.7

118.

713

.823

.56.

30.

20.

04.

1-1

.769

.92.

60.

52.

555

.8-8

.516

.01.

33.

1-2

.3

NL

3.8

2.2

109.

08.

019

.91.

99.

10.

35.

0-2

.277

.82.

30.

52.

859

.8-8

.122

.44.

42.

1-0

.5

AT

2.9

1.3

110.

110

.623

.00.

34.

40.

15.

7*0.

175

.10.

9-1

.31.

482

.8-1

.618

.01.

73.

8-1

.5

PL

4.4

3.4

103.

35.

118

.1-1

.616

.40.

55.

1-3

.570

.94.

1-2

.90.

654

.64.

417

.22.

56

0.2

PT

2.9

1.6

112.

07.

514

.9-0

.14.

80.

29.

2-4

.472

.24.

2-1

.85.

412

8.5

-2.1

13.5

1.1

16.1

6.8

RO

5.7

4.3

104.

97.

822

.7-1

.68.

5-0

.15.

0-1

.967

.71.

8-3

.5-2

.139

.3-0

.119

.72.

17.

3-6

SI

5.2

3.1

112.

09.

017

.6-1

.81.

00.

17.

1-2

.672

.44.

6-1

.44.

077

.8-3

.119

.21.

18.

9-1

1.7

SK

3.1

3.3

104.

03.

320

.2-0

.22.

40.

17.

9-5

.171

.05.

0-1

.31.

451

.5-2

.118

.00.

66.

20.

4

FI

3.0

0.9

110.

05.

621

.50.

92.

50.

08.

80.

073

.60.

7-2

.21.

065

.55.

326

.84.

31.

10

SE

3.9

3.3

110.

615

.624

.11.

05.

00.

26.

7-1

.281

.81.

60.

41.

939

.1-6

.123

.15.

71

0.5

UK

1.7

2.3

109.

6-9

.516

.70.

132

.11.

24.

5*-1

.477

.81.

5-3

.02.

788

.60.

520

.83.

51.

6-0

.1


RAPPORT OM GENOMFÖRANDE AV POLITIKEN

Lagstiftningsprocessen – lägesrapport

Den 13 december 2016 enades Europaparlamentet, rådet och kommissionen om en gemensam förklaring om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2017. De nämnde 58 initiativ som behövde prioriteras i lagstiftningsprocessen för att svara mot utmaningarna för ekonomi, miljö och samhälle i EU. De tre EU-institutionerna åtog sig att verka för betydande framsteg och om möjligt leverera resultat före slutet av 2017. Av dessa 58 förslag från kommissionen har 11 redan antagits av parlamentet och rådet och är alltså färdiga. Om den politiska viljan finns hos parlamentet och rådet kan sannolikt 19 initiativ antas före slutet av 2017. För de återstående 28 förslagen är det dock inte sannolikt att förslagen kan antas eller att man gör betydande framsteg under 2017. När det gäller dessa förslag går inte parlamentet och rådet alltid framåt i samma takt, utan någon av dem påskyndar eller försenar utvecklingen. För att förslagen ska kunna antas under 2018 måste alla EU-institutioner visa stark politisk vilja.

Framlagt och antaget

14 15 16 20 21 23 24 35 42 43 44

Kan antas under 2017

1 2 3 4 5 6 8 11 22 25 28 29 31 33 36 37 45 46 48

Kan antas under 2018 om alla EU-institutioner visar stark politisk vilja

7 9 10 12 13 17 18 19 26 27 30 32 34 38 39 40 41 47 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58

80

INITIATIV BESKRIVNINGEuropeiska

kommissionenEuropa

parlamentetEuropeiska unio

nens råd

1

Europeiska fonden för strategiska investeringar 2.0

Kommissionen lade fram det här förslaget i september 2016. Rådet antog ett förhandlingsmandat i december 2016 och parlamentet i maj 2017. Ett antal trepartsmöten har ägt rum, och om den politiska viljan finns borde det vara möjligt att komma överens om att anta lagstiftningen i höst.

2

Modernare handelspolitiska skyddsåtgärder

Detta förslag har stått på dagordningen i mer än fyra år. Parlamentet antog ett förhandlingsmandat i april 2014 och rådet mer än två år senare i december 2016. Ett antal trepartsmöten har ägt rum, och det finns rimliga utsikter att nå en överenskommelse under andra halvan av året.

3Den cirkulära ekonomin: uttjänta batterier och ackumulatorer

För detta förslagspaket från 2015 var rådet redo för förhandlingar i maj 2017 och parlamentet i mars 2017. Trepartsmötena fortsätter under hösten, och det finns rimliga utsikter att nå en överenskommelse före årsslutet.

4 Den cirkulära ekonomin: avfall

5 Den cirkulära ekonomin: soptippar

6Den cirkulära ekonomin: förpackningar och förpackningsavfall

7

Europeisk insättningsgaranti Insättningsgarantin är en viktig del i färdigställandet av den europeiska bankunionen, och kommissionen lade fram det här förslaget i november 2015. Även om det tekniska arbetet har gått framåt, har det hittills visat sig svårt för både rådet och parlamentet att enas internt om de viktigaste politiska bestämmelserna. Parlamentet strävar efter att bli färdigt med ett förhandlingsmandat i höst, men det är fortfarande svårt att säga när rådet blir färdigt.

8

Reform av kapitalkravsförordningen

Förslaget från november 2016 har nu delats upp, så att det kan gå snabbare att behandla de viktigaste delarna, dvs. anpassning av EU:s redovisningsregler till internationell redovisningsstandard nr 9 och hantering av stora exponeringar. Rådet är nu redo att inleda förhandlingar om det, och parlamentet bör vara klart i september. Det finns en rimlig möjlighet att komma överens i år.

9Förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet – förordning

Rådets och parlamentets nuvarande inställning till dessa två sammanhängande förslag från november 2016 gör det osannolikt att en överenskommelse kan nås under 2017. Parlamentet planerar att anta ett förhandlingsmandat i december, medan rådet ännu inte har fastställt något datum.10

Förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet – direktiv

FRAMLAGT OCH ANTAGET KAN ANTAS UNDER 2017

KAN ANTAS UNDER 2018 OM ALLA EU-INSTITUTIONER VISAR STARK POLITISK VILJA

81




kommissionenEuropa


nens råd

11

Rangordning av skuldinstrument utan säkerhet vid insolvens

För detta förslag från november 2016 antog rådet ett förhandlingsmandat i juni 2017 medan parlamentet har påskyndat sin handläggning för att komma fram till ett mandat i september. Det finns en rimlig möjlighet att komma överens i år.

12

Tillsyn över kreditinstitut och investmentbolag: undantagna enheter, finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag, ersättning, tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter samt kapitalbevarande åtgärder

Som det ser ut nu är det mycket osannolikt att man under 2017 kan nå en överenskommelse om detta förslag från november 2016. Parlamentet planerar att anta ett förhandlingsmandat i december, medan rådet ännu inte har fastställt något datum.

13

Återhämtning och resolution av centrala motparter

Som det ser ut nu blir det svårt att under 2017 nå en överenskommelse om detta förslag från november 2016. Rådet strävar efter att enas om ett förhandlingsmandat för trepartsdialoger före årsslutet, medan parlamentet inte siktar på att nå dit förrän i januari 2018.

14 Kapitalmarknadsunionen – värdepapperisering

En politisk överenskommelse har nåtts om förslaget, och det ska antas formellt under hösten.

15Kapitalmarknadsunionen – prospekt

Förslaget har antagits av rådet och parlamentet. En politisk överenskommelse nåddes ungefär ett år efter att kommissionen lade fram förslaget i november 2015.

16

Översyn av den fleråriga budgetramen, inklusive pengar till sysselsättningsinitiativet för unga

Översynen av EU:s budgetram, i enlighet med kommissionens förslag från september 2016, fastställdes i början av 2017 och antogs formellt i juni.

17

Samordning av de sociala trygghetssystemen

Rådet och parlamentet fortsätter arbetet med förslaget, som kommissionen lade fram 2016. Framstegen har hittills varit relativt långsamma, och det är inte troligt att lagstiftningen antas i år. Som det ser ut nu kan trepartsmöten komma att inledas under det andra kvartalet 2018.

18

Tillgänglighetskrav för varor och tjänster

Det här förslaget, som kommissionen lade fram 2015, går mycket långsamt framåt och kommer inte att antas i år. Som det ser ut nu blir parlamentet redo för trepartsmöten i september, men rådets förhandlingsmandat blir sannolikt tidigast färdigt till årsskiftet.

19Europeiska solidaritetskåren Detta var det sista lagstiftningsförslag i den gemensam

ma förklaring som kommissionen formellt lade fram i maj 2017. Som det ser ut nu för rådet och parlamentet går det inte att hålla trepartsmöten förrän i december.



82


kommissionenEuropa


nens råd

20 System för in- och utresa (smarta gränser)

Rådet och parlamentet enades i juni om dessa sammanhängande förslag för att påskynda, underlätta och stärka gränskontroller av ickeEUmedborgare som reser till EU, och de ska antas formellt i höst. Parlamentet och rådet var redo för trepartsmöten knappt ett år efter att kommissionen lagt fram sitt förslag, och de nådde en överenskommelse på tre månader.

21System för in- och utresa (smarta gränser – Schengenreglerna)

22

EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias)

Detta förslag, som ska garantera att EU-länderna får bättre information om icke-EU-medborgare som reser till EU, lades fram av kommissionen i november 2016. Rådet enades om ett mandat för trepartsförhandlingarna i juni, medan Europaparlamentet förväntas göra det i oktober. Det finns därför en möjlighet att lagstiftningen antas i år.

23Kontroll av förvärv och innehav av vapen

Det här viktiga förslaget för att skydda de europeiska medborgarna lades fram i slutet av 2015, godkändes av rådet och parlamentet ungefär ett år senare och antogs formellt i maj 2017.

24

Terroristdirektivet Det här är en annan viktig säkerhetsåtgärd, som säkerställer att vissa terroristhandlingar är straffbelagda i alla EU-länder. Det lades fram av kommissionen i december 2015, godkändes av rådet och parlamentet mindre än ett år senare och antogs formellt i mars 2017.

25Penningtvätt och finansiering av terrorism

Kommissionen antog förslaget 2016, och rådet och parlamentet var redo för trepartsmöten i mars 2017. Diskussionerna fortsätter under hösten, och det finns rimliga utsikter att nå en överenskommelse före årsslutet.

26

Europeiskt informationssystem för utbyte av uppgifter ur kriminalregister

Kommissionens förslag från januari 2016 syftar till ett effektivare utbyte av information om medborgare från länder utanför EU. Kommissionen lade i juni 2017 fram ett förslag till en kompletterande förordning om sådant utbyte. Detta bör vara en utgångspunkt för parlamentet och rådet att gå vidare mot ett förhandlingsmandat under de kommande månaderna.

27 Asyl: Dublinsystemet Det här paketet av reformer av det gemensamma europeiska asylsystemet lades fram av kommissionen i mitten av 2016 och hänger ihop på många sätt. Betydande framsteg har gjorts i flera av de enskilda frågorna (bl.a. har rådet och parlamentet delvis enats om asylbyrån, medan fingeravtrycksdatabasen Eurodac och asyldirektivet nu behandlas vid trepartsmöten). Däremot krävs en politisk överenskommelse om Dublinsystemet, som fastställer vilken medlemsstat som ska hantera individuella asylansökningar, för att hela regelverket ska antas. I den frågan förväntas parlamentet vara färdigt för trepartsmöten i höst, medan rådet håller på att diskutera ett förhandlingsmandat som tros bli färdigt vid årsskiftet eller tidigt nästa år. Detta innebär att hela paketet kan antas tidigast under första halvåret 2018.

28 Asylbyrån

29 Asyl: Eurodac

30 Mottagningsförhållanden

31 Asylkrav

32Asylförfaranden


KAN ANTAS UNDER 2018 OM ALLA EU-INSTITUTIONER VISAR STARK POLITISK VILJA 83




kommissionenEuropa


nens råd

33

Icke-EU-medborgares inresa och vistelse för högkvalificerat arbete

Det här förslaget om laglig invandring, det s.k. blåkortssystemet, lades fram av kommissionen i mitten av 2016. Parlamentet och rådet antog ett mandat för trepartsförhandlingar ett år senare. Det finns fortfarande tid att inleda trepartmöten i höst.

34

Nya regler om vidarebosättning

Detta förslag handlar om hur EU tar emot flyktingar från länder utanför EU, t.ex. från flyktingläger, och lades fram av kommissionen i juli i fjol. Parlamentet och rådet arbetar fortfarande med sina förhandlingsmandat. De förväntas vara färdiga för trepartsmöten i höst, vilket innebär att det blir svårt att nå en överenskommelse före årsslutet.

35

Planen för yttre investeringar/Europeiska fonden för hållbar utveckling

Parlamentet och rådet nådde snabbt en politisk överenskommelse i juni om detta förslag, mindre än ett år efter att kommissionen lagt fram det i september 2016. Syftet med förslaget är att använda EU-medel för att uppmuntra privata investeringar för utvecklingen av Afrika och andra delar av EU:s grannskap. Lagförslaget förväntas bli formellt antaget i höst.

36Europeiska investeringsbankens yttre utlåningsmandat

Dessa två förslag är delar av samma satsning på att öka investeringarna i Afrika och andra viktiga regioner. Rådet hade sitt mandat färdigt mycket snart efter att kommissionen lade fram förslaget i september i fjol, medan parlamentet antog sin ståndpunkt i april. Trepartsförhandlingarna återupptas i september, så det är möjligt att en överenskommelse nås i år.

37Europeiska investeringsbanken: Garantifond för åtgärder avseende tredjeland

38

Telereform: regler om elektronisk kommunikation (+WiFi4EU)

Det här förslaget lades fram i september 2016, men det lär knappast antas i år, eftersom parlamentet och rådet ännu inte antagit sina förhandlingspositioner. Samtidigt med det här förslaget håller kommissionen även ett öga på hur det går med förslaget WiFi4EU, som visserligen inte ingår i prioriteringarna i den gemensamma förklaringen men ändå är relevant här. Rådet och parlamentet enades om det förslaget i maj 2017 och de torde anta det formellt i höst.

39

Telereform: Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation

Den här föreslagna reformen av organet för europeiska telemyndigheter fortsätter enligt samma tidsplan som reglerna om elektronisk kommunikation (punkt 38), så det blir knappast någon politisk överenskommelse före 2018.

40

Direktivet om upphovsrätt på den digitala inre marknaden

Parlamentet och rådet bör vara redo att inleda trepartsförhandlingar i början av december om detta förslag från september 2016, om den nuvarande tidsplanen håller. Det innebär att det är osannolikt att direktivet antas i år, men det finns en rimlig möjlighet att en överenskommelse nås under det första halvåret 2018.



84


kommissionenEuropa


nens råd

41

Radio- och tv-företags sändningar på nätet

Detta förslag lades också fram i september 2016, och trepartsförhandlingarna om det börjar i bästa fall i slutet av 2017: Parlamentet bör anta en ståndpunkt i oktober, medan rådet siktar på slutet av november. En överenskommelse kan alltså möjligen nås under det första halvåret 2018.

42Marrakechavtalet: reform av upphovsrätten till förmån för blinda och synskadade

De här förslagen införlivar Marrakechavtalet i EU-lagstiftningen, så att det blir lättare för synskadade och personer med andra typer av textrelaterade funktionshinder att få tillgång till upphovsrättsligt skyddade skriftliga verk. Kommissionen lade fram ett förslag i september 2016, och parlamentet och rådet inledde förhandlingar i april 2017 och enades snabbt. Lagstiftningen kommer att undertecknas i september.

43Marrakechavtalet: exemplar i lättillgängliga format

44

Användning av frekvensbandet 470-790 MHz i EU

Detta förslag syftar till effektivare utnyttjande av vissa radiofrekvenser och bättre mobila tjänster. Det lades fram av kommissionen i februari 2016 och fastställdes av parlamentet och rådet i december 2016. Lagstiftningen antogs formellt i maj 2017.

45Stopp för omotiverad geoblockering

Det här förslaget antogs av kommissionen i maj 2016, och har sedan maj 2017 diskuterats i trepartssamtal med rådet och parlamentet. Det finns därför rimliga utsikter att nå en överenskommelse före årsslutet.

46Audiovisuella medietjänster För detta förslag, också från maj 2016, intog rådet och

parlamentet sina första ståndpunkter i maj 2017. Trepartsmöten pågår. Det finns därför vissa utsikter att nå en överenskommelse före årsslutet.

47

Direktivet om integritet och elektronisk kommunikation EU-institutionernas och EU-organens interna regler om skydd av personuppgifter

Dessa två förslag antogs av kommissionen i januari 2017 och presenterades samtidigt i den gemensamma förklaringen, eftersom de bägge handlar om en anpassning till den allmänna förordningen om skydd av personuppgifter. Framstegen sker dock i något olika takt. För direktivet om integritet och elektronisk kommunikation finns det små möjligheter till trepartsmöten under 2017, eftersom rådet inte planerar att anta förhandlingsmandat förrän nästa år. Parlamentet går snabbare fram och siktar på att nå en utgångspunkt för trepartsmöten i oktober. När det gäller EUinstitutionernas och EUorganens interna regler har rådet redan enats om ett mandat så att trepartsmötena kan inledas så snart parlamentet är redo, vilket är planerat till oktober. Det bör därför vara möjligt att nå en överenskommelse i slutet av 2017 eller i början av 2018, om man kan enas.



85




kommissionenEuropa


nens råd

48

Direktivet om handel med utsläppsrätter

Kommissionen föreslog i juli 2015 att systemet för handel med utsläppsrätter skulle reformeras, men det har inte varit lätt att enas i frågan. Parlamentet och rådet antog utgångspunkter för förhandlingarna i februari 2017, och trepartsmöten har pågått sedan dess. Det är fortfarande möjligt med en överenskommelse i år.

49

Förordningen om ansvarsfördelning

Förslaget till den här förordningen om klimatpolitik lades fram av kommissionen i juli 2016. Parlamentet antog en utgångspunkt för trepartsmötena i juni 2017 och rådet förväntas göra det i oktober. Trepartsmötena kan därefter inledas, och det finns vissa utsikter till en överenskommelse 2017 eller i början av 2018.

50

Utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk

Det här förslaget lades också fram av kommissionen i juli 2016 och följer en likande tidplan som förordningen om ansvarsfördelning (nr 49). Parlamentet förväntas bekräfta sitt förhandlingsmandat i september och rådet i oktober.

51 Energieffektivitet De här två åtgärderna om energieffektivitet lades fram av kommissionen i november 2016. I båda fallen var rådet färdigt för trepartsmöten i juni 2017, medan parlamentet troligen inte antar sina ståndpunkter förrän i november. Det ger inte mycket tid för trepartsmöten, men man kan åtminstone börja och kanske bana väg för en överenskommelse under början av 2018.

52

Byggnaders energiprestanda

53Gemensamma regler för den inre marknaden för el (direktiv)

För hela paketet med förslag om energiunionen, som kommissionen lade fram i november 2016, finns inga utsikter till en överenskommelse i år eftersom parlamentet och rådet inte förväntas anta sina mandat för trepartsmöten förrän under de sista veckorna av 2017.

54 Den inre marknaden för el (förordning)

55Europeiska byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter

56 Riskberedskap inom elsektorn

57 Förnybar energi

58 Energiunionens styrning



86


ETT ÅR MED EUROPEISKA SOLIDARITETSKÅREN

Ett år med Europeiska solidaritetskårenEuropeiska solidaritetskåren presenterades för första gången av kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker när han höll sitt tal om tillståndet i unionen inför Europaparlamentet 2016.

Sedan starten den 7 december 2016 har • 36 294 unga från alla EU-länder anmält sig till kåren• 1 500 kårdeltagare fått en placering hos omkring 950 organisationer.

Vid slutet av 2017, ett år efter att anmälan öppnade, väntas 3 600 deltagare ha fått en placering.

Europeiska solidaritetskåren på fältet: hjälp där det behövs som mest

I augusti anlände 16 volontärer från Europeiska solidaritetskåren till Norcia i Italien, en av de städer som drabbades av flera kraftiga jordbävningar mellan augusti 2016 och januari 2017. De ska hjälpa till med att bygga upp både förstörda byggnader och lokala samhällstjänster. Fram till 2020 kommer totalt 230 volontärer att ha skickats ut till Italiens jordbävningsdrabbade områden.

Europeiska solidaritetskåren handlar om att visa solidaritet med dem som drabbats hårdast av naturkatastrofer eller andra dramatiska händelser, men också om att hjälpa de mest utsatta i våra samhällen.

Aaron från Nederländerna har åkt till Berlin, där han arbetar som volontär i en skola med fritidsverksamhet och undervisar syriska flyktingbarn och driver teaterprojekt med dem för att hjälpa dem att komma in i samhället.

Denisa från Rumänien och Andrew från Irland är i Rotterdam och organiserar aktiviteter med unga från mindre gynnade förhållanden, bland annat kulturverksamhet, spel och lekar för barn med särskilda behov.

Och Theodoros från Grekland är volontär i Stuttgart där han hjälper ungdomar i Donauregionen att hitta ett jobb som motsvarar deras utbildning och färdigheter.

90

Inte bara volontärarbete

Solidaritetskåren handlar inte bara om volontär-arbete. Kåren erbjuder också anställningar och praktikplatser där de unga får möjlighet att skaffa sig nya färdigheter så att de lättare kan få jobb i framtiden. Fram till mars 2019 kommer upp till 6 000 unga att kunna få jobb eller praktik genom solidaritetskåren.

100 000 placeringar till 2020

Målet är att 100 000 unga ska delta i solidaritetskåren. För att nå målet föreslog kommissionen i maj 2017 att ge kåren en egen budget på över 340 miljoner euro för de kommande tre åren och att bredda verksamheten.

Kårdeltagarna kan prenumerera på ett nyhetsbrev för att få senaste nytt. De som väntar på att få en placering kan också gå kurser för att förbereda sig och öka sina chanser att få ett erbjudande.

För att registrera dig gå till europa.eu/solidarity-corps

TIDSLINJE

14 september 2016

7 december 2016

20 mars 2017

30 maj 2017

17 augusti 2017

Jean-Claude Juncker meddelar att han vill inrätta en europeisk solidaritetskår i 2016 års tal om tillståndet i unionen inför Europeiska

Europeiska solidaritetskåren lanseras

Kommissionen vill anslå över 340 miljoner euro till solidaritetskåren

De första volontärerna anländer till Norcia i Italien

Pict

ures

: © E

urop

ean

Uni

on, 2

016-

2017

Organisationer kan börja söka efter kårdeltagare

Den första kårdeltagaren börjar sin placering

8 mars 2017

Slutet av 2017

En särskild rättsakt och budget för solidaritetskåren antas troligen, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande den 13 december 2016.

91


ETT ÅR MED EUROPEISKA SOLIDARITETSKÅREN


BESÖK I DE NATIONELLA PARLAMENTEN

Eerste KamerTweede Kamer 15

1

SénatAssemblée nationale26

27Nationalrat

Bundesrat1111

Chambre des Députés 10

14

Assembleia da República 20

Βουλή των Αντιπροσώπων12

Βουλή των Ελλήνων(Vouli ton Ellinon)

(Narodno sabranie)

(Vouli ton Antiprosopon)

12

Народно събрание 6

Folketinget 20

Saeima 9

Seimas 21

Országgyűlés 12

BundesratBundestag 72

6 SenatSejm 14

2House of Lords

House of Commons1314

Houses of the Oireachtas 15

Senado Congreso de los Diputados 22

20

Kamra tad-Deputati 13

Senato della RepubblicaCamera dei Deputati 23

21

SenatCamera Deputaților 18

19

Hrvatski sabor 14Državni zbor24

SenátPoslanecká sněmovna 19

20

Riksdag 21 Riigikogu 21

Eduskunta 19

Národná rada

155

Chambre des représentants | Kamer van volksvertegenwoordigers Sénat de Belgique | Belgische Senaat

1 november 2014–12 september 2017 (1)

Kommissionsledamöternas besök i och möten med de nationella parlamenten sedan mandatperiodens början

(1) https://ec.europa.eu/info/annual-reports-relations-national-parliaments_sv

94

https://ec.europa.eu/info/annual-reports-relations-national-parliaments_en

Eerste KamerTweede Kamer 15

1

SénatAssemblée nationale26

27Nationalrat

Bundesrat1111

Chambre des Députés 10

14

Assembleia da República 20

Βουλή των Αντιπροσώπων12

Βουλή των Ελλήνων(Vouli ton Ellinon)

(Narodno sabranie)

(Vouli ton Antiprosopon)

12

Народно събрание 6

Folketinget 20

Saeima 9

Seimas 21

Országgyűlés 12

BundesratBundestag 72

6 SenatSejm 14

2House of Lords

House of Commons1314

Houses of the Oireachtas 15

Senado Congreso de los Diputados 22

20

Kamra tad-Deputati 13

Senato della RepubblicaCamera dei Deputati 23

21

SenatCamera Deputaților 18

19

Hrvatski sabor 14Državni zbor24

SenátPoslanecká sněmovna 19

20

Riksdag 21 Riigikogu 21

Eduskunta 19

Národná rada

155

Chambre des représentants | Kamer van volksvertegenwoordigers Sénat de Belgique | Belgische Senaat

Kommissionsledamöternas totala antal besök i nationella parlament sedan mandatperiodens början: 657

95


MEDBORGARDIALOGER

Totalt antal medborgardialoger efter medlemsland sedan Junckerkommissionen tillträdde

Sedan mandatets början Om EU:s framtid sedan mars 2017

Strasbourg

Stuttgart

Frankfurt/Oder

Glenties

Toruń

Kielce

Rzeszów

Kraków

Bremen

Eger

Neuruppin

Potsdam

Vaasa

TamperePori

Umeå

Luleå

Skellesteå

Malmö

München

Linz

Dunkerque

Siracusa

Rennes

Matera

Wrocław

Göteborg

Napoli

Roma

Milano

Λευκωσία(Nikosia)

Αθήνα(Athína)

Paris

Torino

Norcia

Nice

Stockholm

Marseille

Lisboa

Grenoble

ValenciaToledo

Madrid

Dublin

Sevilla

BarcelonaBragaBarcelos

Guimarães

Santiago de Compostela

Bilbao

Funchal (Madeira)

Kilkenny

Helsinki

Praha

Warszawa

Allinge

Rēzekne

Ukmergė

Ventspils Visby - Almedalen

Esbjerg

Aarhus

Rovaniemi

Tartu

Lund

Roskilde

Kaunas

København

Iaşi

Mamaia

Варна(Varna)

Cluj-Napoca

Râșnov

Faro

Bragança

(Ruse) Русе

Maribor Kapolcs

București

София(Sofiya)

Tallinn

Košice

Θεσσαλονίκη(Thessalonica)

Ιωάννινα(Ioannina)

Wien

Budapest

RijekaZagreb

Nova GoricaGorizia

Osijek

Ljubljana

Dubrovnik

Žilina

SzegedLendava

Debrecen

Vilnius

LilleFrankfurt/MainWiesbaden

Mainz

Essen

Габрово(Gabrovo)

Münster

SenstenbergGörlitzErfurtKöln Bonn

Riga

Trenčín

Nitra

Nowy Targ

Tournai

Eindhoven

Maastricht

St. Vith

Eupen

Bruxelles

Brugge Antwerp

UtrechtLeiden

RotterdamDen Haag

Amsterdam

Luxembourg

Brussel

VallettaNaxxar

Floriana

Bratislava

PortoAveiro

Coimbra

Berlin

Leipzig

MittweidaMeißen

Salzburg

Alba Iulia

New York City

Belgien 15

Bulgarien 13

Tjeckien 6

Danmark 9

Tyskland 27

Estland 6

Irland 6

Grekland 4

Spanien 11

Frankrike 17

Kroatien 8

Italien 14

Cypern 4

Lettland 9

Litauen 5

Luxemburg 4

Ungern 10

Malta 4

Nederländerna 14

Österrike 9

Polen 11

Portugal 18

Rumänien 17

Slovenien 8

Slovakien 15

Finland 14

Sverige 28

Medborgardialoger totalt

312 medborgardialoger sedan Junckerkommissionen tillträdde

På 145 orter (i 27 EU-länder) i hela EU, från Funchal till Rēzekne och från Rovaniemi till Nicosia

Medborgardialoger om EU:s framtid (sedan mars 2017)

129 medborgardialoger med kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, kommissionärer och höga tjänstemän på kommissionen

I över 80 städer i 27 EU-länder, däribland alla huvudstäder, men främst i städer i EU:s regioner

Besökta av nära 21 000 människor i stadshus, på torg, i museer och teatrar — 144 000 människor i sex medborgardialoger på Facebook Live

Debatterna om EU:s framtid har potentiellt nått 34 miljoner människor genom täckning i medier och sociala medier

98

Strasbourg

Stuttgart

Frankfurt/Oder

Glenties

Toruń

Kielce

Rzeszów

Kraków

Bremen

Eger

Neuruppin

Potsdam

Vaasa

TamperePori

Umeå

Luleå

Skellesteå

Malmö

München

Linz

Dunkerque

Siracusa

Rennes

Matera

Wrocław

Göteborg

Napoli

Roma

Milano

Λευκωσία(Nikosia)

Αθήνα(Athína)

Paris

Torino

Norcia

Nice

Stockholm

Marseille

Lisboa

Grenoble

ValenciaToledo

Madrid

Dublin

Sevilla

BarcelonaBragaBarcelos

Guimarães

Santiago de Compostela

Bilbao

Funchal (Madeira)

Kilkenny

Helsinki

Praha

Warszawa

Allinge

Rēzekne

Ukmergė

Ventspils Visby - Almedalen

Esbjerg

Aarhus

Rovaniemi

Tartu

Lund

Roskilde

Kaunas

København

Iaşi

Mamaia

Варна(Varna)

Cluj-Napoca

Râșnov

Faro

Bragança

(Ruse) Русе

Maribor Kapolcs

București

София(Sofiya)

Tallinn

Košice

Θεσσαλονίκη(Thessalonica)

Ιωάννινα(Ioannina)

Wien

Budapest

RijekaZagreb

Nova GoricaGorizia

Osijek

Ljubljana

Dubrovnik

Žilina

SzegedLendava

Debrecen

Vilnius

LilleFrankfurt/MainWiesbaden

Mainz

Essen

Габрово(Gabrovo)

Münster

SenstenbergGörlitzErfurtKöln Bonn

Riga

Trenčín

Nitra

Nowy Targ

Tournai

Eindhoven

Maastricht

St. Vith

Eupen

Bruxelles

Brugge Antwerp

UtrechtLeiden

RotterdamDen Haag

Amsterdam

Luxembourg

Brussel

VallettaNaxxar

Floriana

Bratislava

PortoAveiro

Coimbra

Berlin

Leipzig

MittweidaMeißen

Salzburg

Alba Iulia

New York City

2015 2016 2017 2015, 2016, 2017 Sedan mars 2017

BENELUX

Hela EU

Medborgardialogerna på internet

MALTA

2017Fram till talet om

tillståndet i unionen 2017

2015

5373

186

2016

99


MEDBORGARDIALOGER

Jean Claude Juncker

Europeiska kommissionens ordförande

Maroš Šefčovič

Europeiska kommissionens vice ordförande

Günther H. Oettinger

Budget och personal

Andrus Ansip


Valdis Dombrovskis


Federica Mogherini

Hög representant / Vice ordförande för kommissionen

Johannes Hahn

Europeiska grannskapspolitiken och utvidgningsförhandlingar

Frans Timmermans

Europeiska kommissionens förste vice ordförande

Neven Mimica

Internationellt samarbete och utveckling

Miguel Arias Cañete

Klimatåtgärder och energi

Karmenu Vella

Miljö, havs- och fiskerifrågor

Vytenis Andriukaitis

Hälsa och livsmedelssäkerhet

Dimitris Avramopoulos

Migration, inrikes frågor och medborgarskap

Junckerkommissionen

Jyrki Katainen


Cecilia Malmström

Handel

100

Mariya Gabriel

Den digitala ekonomin och det digitala samhället

Marianne Thyssen

Sysselsättning, socialpolitik, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden

Pierre Moscovici

Ekonomiska och finansiella frågor, skatter och tullunionen

Christos Stylianides

Humanitärt bistånd och krishantering

Elżbieta Bieńkowska

Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag

Věra Jourová

Rättsliga frågor, konsumentfrågor och jämställdhet

Tibor Navracsics

Utbildning, kultur, ungdomsfrågor och idrott

Phil Hogan

Jordbruk och landsbygdsutveckling

Corina Crețu

Regionalpolitik

Margrethe Vestager

Konkurrens

Julian King

Säkerhetsunionen

Carlos Moedas

Forskning, vetenskap och innovation

Violeta Bulc

Transport

101


MEDBORGARDIALOGER


SKRIVELSE OM FÄRDPLANEN FÖR ETT MER ENAT, STARKARE OCH MER DEMOKRATISKT EU

105



Strasbourg den 13 september

Talman Antonio Tajani,

ordförande Donald Tusk,

premiärminister Jüri Ratas,

premiärminister Bojko Borissov,

förbundskansler Christian Kern,

president Klaus Iohannis,

I dag har jag hållit 2017 års tal om tillståndet i unionen inför Europaparlamentet. I talet beskrev jag mina intentioner med EU-institutionernas arbetsprogram för de kommande månaderna. Jag tog även upp unionens framtid på medellång till lång sikt.

Som ni vet lade kommissionen i mars i år fram Vitboken om EU:s framtid med fem scenarier för hur EU skulle kunna se ut 2025. Tre veckor senare samlades 27 EU-ledare för att fira Romfördragens 60-årsdag, och förnyade sina löften till varandra och till unionen. Ni vara alla där med mig och skrev under förklaringen i vilken vi enades om att göra Europeiska unionen starkare och mer motståndskraftig genom ännu större enighet.

För att bevara vår enighet och för att överbrygga klyftan mellan människors förväntningar och vad vi faktiskt kan göra tror jag att vi måste gripa det här tillfället och inleda en bredare reform av EU. I dagens tal lade jag fram färdplanen för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU, för att styra reformen och stimulera till diskussion.

Jag vill arbeta tillsammans med er för att se till att färdplanen diskuteras och utvecklas gemensamt med samtliga stats- och regeringschefer för EU-27, alla EU-institutioner och medlemsländernas nationella parlament. Jag ansluter mig till president Emmanuel Macrons idé om att under 2018 anordna demokratiska möten över hela Europa för detta viktiga arbete om vår gemensamma framtid. De demokratiska mötena kan bygga vidare på kommissionens erfarenheter från över 300 medborgardialoger de senaste tre åren.

Jag skulle välkomna en inledande diskussion om EU:s framtid och om den konkreta färdplanen vid vår informella middag i Tallinn den 28 september. Kommande EU-27-möten under 2018 och 2019 kan också ge möjlighet att ytterligare fördjupa vårt arbete.

Jag ser fram emot att arbeta med er för att förverkliga denna ambitiösa färdplan. EU måste ta tag i sin egen framtid. Det är nu vi måste handla.

Med vänlig hälsning

Jean-Claude Juncker

106

sep 2017

Färdplan för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EUDe senaste tolv månaderna har vara svåra för EU:s medborgare. Hårt arbete och politiskt ledarskap har krävts av EU:s institutioner och av medlemsländerna.

För att EU-samarbetet inte ska tappa fart lade Jean-Claude Juncker i sitt tal om tillståndet i unionen den 14 september 2016 fram en positiv agenda för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum. Budskapet välkomnades av Europaparlamentet och ledarna för EU27 vid toppmötet i Bratislava.

Arbetet med den positiva agendan fortsatte i mars i år med kommissionens vitbok om EU:s framtid som innehöll fem scenarier för hur EU skulle kunna se ut 2025. Tre veckor senare samlades 27 EU-ledare för att fira Romfördragens 60-årsdag, och förnyade löftena i Romfördraget samt enades om att göra Europeiska unionen starkare och mer motståndskraftig genom ännu större enighet.

Vi har nu ett gyllene tillfälle att inleda en bredare reform av unionen. För att styra reformen och stimulera till diskussion föreslog Jean-Claude Juncker i talet om tillståndet i unionen den 13 september 2017 en färdplan för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU.

13/09 Ordförande Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen

28/09 Informell middag med EU:s stats- och regeringschefer om EU:s framtid i Tallinn, Estland

19-20/10 Europeiska rådet/EU27-möte

17/11 Toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg, Sverige

6/12 Ett paket med förslag om Ekonomiska och monetära unionen

• Europeiska stabilitetsmekanismen ombildas till en europeisk valutafond

• En särskild budgetpost för euroområdet införs i EU-budgeten för 1) stöd till strukturreformer, 2) stabiliseringsfunktion, 3) skyddsmekanism för bankunionen, 4) konvergensinstrument för föranslutningsstöd till medlemsländer utanför euroområdet

• Innehållet i fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen ska integreras i EU-rätten

• En europeisk ekonomi- och finansminister utses


Eurotoppmöte i december (exakt datum bestäms senare)

Diskussioner om EU:s framtid i

parlament, städer och regioner

okt

nov

dec

107



feb 2018

maj

juni

sep

okt

dec

mar 2019

juni

Diskussioner om EU:s framtid i

parlament, städer och regioner

Strategi för en framgångsrik anslutning av Serbien och Montenegro som föregångsländer på västra Balkan

Eventuellt informellt EU-27-möte i Sofia, Bulgarien

Framtida flerårig budgetram efter 2020

28-29/06 Europeiska rådet/EU-27-möte

• EU:s framtida energi och klimatpolitik, inklusive Euratomfördragets framtid

• Ökad användning av kvalificerad majoritet vid omröstningar om den gemensamma utrikespolitiken

• Ökad användning av kvalificerad majoritet vid omröstningar och av det ordinarie lagstiftningsförfarandet för frågor kring den inre marknaden, inklusive sociala frågor och beskattning

• Bredda Europeiska åklagarmyndighetens uppgifter till att även omfatta kampen mot terrorismen

• Mer subsidiaritet, proportionalitet och bättre lagstiftning i EU:s dagliga verksamhet

• Ökad effektivitet i EU:s ledning

Eventuellt informellt EU-27-möte i Wien, Österrike

18-19/10 Europeiska rådet/EU-27-möte

Initiativ för att stärka rättsstatsprincipen i EU


30/03 Eventuellt extra möte i Europeiska rådet för att fatta det slutliga enhälliga beslutet om EU:s framtid, i Sibiu, Rumänien

Val till Europaparlamentet

TILLSTÅNDET I UNIONEN 2017TALET OM TILLSTÅNDET I UNIONEN 2017

110

INLEDNING – VIND I SEGLEN

Herr talman, ärade ledamöter av Europaparlamentet!

När jag stod inför er i fjol hade jag ett något enklare tal att hålla.

Det var uppenbart för alla att vår union inte var i gott skick.

EU hade fått många törnar under ett år som skakade våra grundvalar.

Vi hade bara två alternativ. Antingen samlas kring en positiv europeisk agenda eller slinka undan i våra respektive hörn.

Inför detta val argumenterade jag för enighet.

Jag föreslog en positiv agenda för att – som jag sa i fjol – hjälpa till att skapa ett EU som skyddar, ett EU som försvarar och ett EU som sätter medborgarna i centrum.

De senaste tolv månaderna har Europaparlamentet hjälpt till att genomföra denna agenda. Vi fortsätter att göra framsteg varje dag som går. Så sent som i går kväll arbetade ni för att nå enighet om handelspolitiska skyddsinstrument och fördubbling av EU:s investeringskapacitet. Och det lyckades. Tack ska ni ha.

Jag vill också tacka ledarna för våra 27 medlemsländer. Några dagar efter mitt tal i fjol ställde de sig bakom min agenda vid mötet i Bratislava. Att göra det var att välja enighet. De valde att samlas kring det vi har gemensamt.

Tillsammans visade vi att EU kan skapa resultat för sina medborgare när det verkligen gäller.

Ända sedan dess har vi sakta men säkert ökat tempot.

Det har hjälpt att det ekonomiska läget utvecklats till fördel för oss.

Vi befinner oss nu i det femte året av en ekonomisk återhämtning som verkligen når ut till alla EUländer.

Tillväxten i EU har varit starkare än i USA de senaste två åren. Den är nu strax över 2 % för EU som helhet och 2,2 % för euroområdet.

Arbetslösheten ligger på den lägsta nivån på nio år. Nästan 8 miljoner jobb har skapats hittills under denna mandatperiod. Över 235 miljoner människor har ett arbete, så det är fler sysselsatta i EU än någonsin.

Europeiska kommissionen kan inte ensam ta åt sig äran för det. Men jag är rätt säker på att om 8 miljoner jobb hade försvunnit hade vi fått skulden för det.


TALET OM TILLSTÅNDET I UNIONEN 2017

111

EU-institutionerna har dock bidragit till att vinden har vänt.

Vi kan ta åt oss äran för vår investeringsplan för Europa som hittills lett till 225 miljarder euro i investeringar. Den har beviljat lån till 450 000 småföretag och fler än 270 infrastrukturprojekt.

Vi kan ta åt oss äran för att de europeiska bankerna tack vare målmedvetna insatser återigen har det kapital de behöver för att låna ut till företagen så att de kan växa och skapa sysselsättning.

Och vi kan ta åt oss äran för att ha fått ned de offentliga underskotten från 6,6 % till 1,6 %. Detta är tack vare en intelligent tillämpning av stabilitets och tillväxtpakten. Vi efterlyser budgetdisciplin men ser till att inte ta död på tillväxten. Detta fungerar faktiskt alldeles utmärkt i hela EU, trots kritiken.

Tio år efter att krisen slog till är EU:s ekonomi äntligen på väg tillbaka.

Och med den vårt förtroende.

Våra 27 ledare, parlamentet och kommissionen för tillbaka Europa i vår union. Och tillsammans för vi tillbaka unionen i vår union.

I fjol såg vi alla 27 ledarna vandra uppför Kapitolinska kullen i Rom, en efter en, för att förnya sitt engagemang för varandra och vår union.

Allt det här får mig att tänka: EU har nu medvind igen.

Vi har nu ett gyllene tillfälle, men det kommer inte att vara hur länge som helst.

Låt oss ta vara på medvinden, gripa ögonblicket.

För det måste vi göra två saker:

För det första måste vi fortsätta på den kurs vi lade fast i fjol. Vi har fortfarande 16 månader på oss då vi kan göra verkliga framsteg i parlamentet, rådet och kommissionen. Vi måste utnyttja den här tiden för att avsluta det vi började med i Bratislava och nå resultat med vår egen positiva agenda.

För det andra bör vi lägga ut en ny kurs för framtiden. Som Mark Twain skrev, jag citerar, många år senare är man mer besviken över det man inte gjorde än över det man gjorde. Nu är rätt tillfälle att bygga ett mer enat, ett starkare, ett mer demokratiskt EU med siktet ställt på 2025.

112

HÅLLA KURSEN

Herr talman, ärade parlamentsledamöter!

När vi blickar framåt får vi inte blåsa ur kurs.

Vi föresatte oss att färdigställa en energiunion, en säkerhetsunion, en kapitalmarknadsunion, en bankunion och en digital inre marknad. Vi har redan kommit långt tillsammans.

Som parlamentet visar har 80 % av de förslag som utlovades i början av mandatperioden redan lagts fram av kommissionen. Vi måste nu arbeta tillsammans för att omsätta förslagen i lagstiftning och omsätta lagstiftningen i praktiken.

Som alltid måste man ge och ta. Kommissionens förslag till reformer av vårt gemensamma asylsystem och skärpta regler om utstationering av arbetstagare har varit kontroversiella. Jag vet. För att nå resultat måste alla sidor göra sitt så att de kan närma sig varandra. Jag vill säga det här i dag: så länge som slutresultatet är rätt för vår union och rättvist för alla medlemsländer är kommissionen öppen för kompromisser.

Vi är nu redo att lägga fram de återstående 20 % av initiativen före maj 2018.

I morse skickade jag en avsiktsförklaring till Europaparlamentets talman Antonio Tajani och Estlands premiärminister Jüri Ratas, vars starka arbete för Europa jag vill framhålla, där jag skissar på prioriteringarna för det kommande året.

Jag kan inte och tänker inte räkna upp alla förslag här, men låt mig nämna fem som är särskilt viktiga.

För det första vill jag att vi stärker vår europeiska handelspolitik.

Ja, EU är öppet för affärer. Men det måste finnas en ömsesidighet. Vi måste få tillbaka vad vi ger.

Handel är inte något abstrakt. Handel är en fråga om jobb och om nya möjligheter för stora och små företag i EU. För varje miljard euro till i export skapas 14 000 nya jobb i EU.

Handel är också en fråga om att exportera våra krav, sociala krav eller miljökrav, krav på dataskydd eller livsmedelssäkerhet.

Europa har alltid varit ett attraktivt ställe att göra affärer på.

Men i fjol började länder från hela världen ställa sig i kö utanför vår dörr för att ingå handels-avtal med oss.

Med hjälp av det här parlamentet har vi just blivit färdiga med ett handelsavtal med Kanada, som börjar gälla preliminärt nästa vecka. Vi har en politisk överenskommelse med Japan om ett nytt ekonomiskt partnerskap framöver. Det finns goda utsikter att vi i slutet av året har gjort samma sak med Mexiko och länderna i Sydamerika.



113

I dag föreslår vi att förhandlingar med Australien och Nya Zeeland ska inledas.

Jag vill ha alla de här avtalen färdiga innan mitt mandat löper ut. Och jag vill att de förhandlas fram med största öppenhet.

Öppen handel måste kombineras med öppet beslutsfattande.

Europaparlamentet ska ha sista ordet om alla handelsavtal. Så dess ledamöter, liksom ledamöterna av nationella och regionala parlament, ska hållas fullt informerade från första början av förhandlingarna. Kommissionen ser till att så sker.

Från och med nu offentliggör kommissionen fullständigt alla utkast till förhandlingsmandat som vi lägger fram för rådet.

Medborgarna har rätt att veta vad kommissionen föreslår. Tiden utan insyn är förbi. Tiden med rykten, med ett ständigt ifrågasättande av kommissionens motiv, är förbi.

Jag uppmanar rådet att göra samma sak när den antar de slutliga förhandlingsmandaten.

Låt mig säga klart och tydligt: vi är inte naiva frihandelsvänner.

EU måste alltid försvara sina strategiska intressen.

Därför lägger vi i dag fram ett förslag om nya EU-regler om kontroll av investeringar. Om ett utländskt statsägt företag vill köpa en strategisk EUhamn, kritisk energiinfrastruktur eller ett företag inom försvarsteknik, bör det bara ske med öppenhet och med kontroll och debatt. Det är ett politiskt ansvar att veta vad som försiggår på vår bakgård så att vi kan skydda vår kollektiva säkerhet om det behövs.

För det andra vill kommissionen göra vår industri starkare och mer konkurrenskraftig.

Detta är särskilt sant för vår tillverkningsindustri och de 32 miljoner arbetstagare som utgör ryggraden i den. De tillverkar produkter i världsklass som gör oss världsledande, till exempel bilar.

Jag är stolt över vår bilindustri. Men jag blir chockerad när konsumenterna medvetet och avsiktligt vilseleds. Jag uppmanar bilindustrin att göra om och göra rätt. I stället för att leta efter kryphål borde de investera i morgondagens rena bilar.

Ärade ledamöter, med vår nya industripolitiska strategi som vi lägger fram i dag hjälper vi våra industrier att fortsatt vara eller bli nummer ett inom innovation, digitalisering och koldioxidsnål teknik.

114

För det tredje: Jag vill att EU ska ta täten i kampen mot klimatförändringarna.

I fjol slog vi fast de globala spelreglerna i Parisavtalet, som ratificerades här, av just den här församlingen. Om man tänker på hur USA:s ambitionsnivå har kollapsat är det EU som måste se till att göra vår planet fantastisk igen. Den är hela mänsklighetens gemensamma arv.

Kommissionen kommer inom kort att lägga fram förslag om att minska transportsektorns koldioxidutsläpp.

Den fjärde prioriteringen för det kommande året: jag vill att vi skyddar människorna i EU bättre i den digitala eran.

De senaste åren har vi gjort betydande framsteg med att skydda européerna på nätet. Nya regler, som kommissionen lagt fram, ska skydda våra immateriella rättigheter, vår kulturella mångfald och våra personuppgifter. Vi har intensifierat kampen mot terroristpropaganda och radikalisering på nätet. Men EU är fortfarande inte särskilt väl rustat mot itattacker.

Cyberattacker kan vara farligare för demokratiernas och ekonomiernas stabilitet än gevär och stridsvagnar. Bara i fjol skedde över 4 000 ransomwareangrepp varje dag, och 80 % av alla företag i EU har drabbats av minst en itsäkerhetsincident.

Cyberattackerna stannar inte vid gränserna och ingen går säker. Därför föreslår kommissionen i dag nya verktyg, däribland en europeisk it-säkerhetsmyndighet, som ska hjälpa oss att försvara oss mot sådana attacker.

För det femte: migrationen måste stanna kvar högt upp på dagordningen.

Trots debatterna och kontroverserna i den här frågan har vi lyckats göra goda framsteg – om än inte tillräckliga på många områden.

Vi skyddar nu EU:s yttre gränser effektivare. Över 1 700 tjänstemän från den nya Europeiska gräns och kustbevakningen hjälper nu medlemsländernas 100 000 nationella gränsbevakare att patrullera i bland annat Grekland, Italien, Bulgarien och Spanien. Vi har gemensamma gränser, men de EUländer som rent geografiskt står i frontlinjen kan inte ensamma försvara dem. Gemensamma gränser, och gemensamt skydd måste gå hand i hand.

Vi har lyckats hejda de irreguljära migrantflödena, som oroat många. Vi har minskat antalet irreguljära anländande i östra Medelhavet med 97 % tack vare vår överenskommelse med Turkiet. Och i sommar lyckades vi få mer kontroll över den centrala Medelhavsrutten: antalet anländande i augusti var 81 % lägre än samma månad i fjol.

På det sättet har vi dramatiskt minskat antalet dödsfall i Medelhavet.



115

Jag kan inte nämna migrationen utan att ge Italien en eloge för deras oförtröttliga och nobla arbete. Under sommarmånaderna samarbetade kommissionen i perfekt samklang med Italiens premiärminister, min gode vän Paolo Gentiloni, och hans regering för att förbättra läget. Vi gjorde det och kommer att fortsätta att göra det för att Italien räddar EU:s ära i Medelhavet.

Vi måste också snarast förbättra migranternas levnadsvillkor i Libyen. Jag är förfärad över de omänskliga förhållandena i förvaren och mottagningscentrumen. Europa har ett ansvar, ett kollektivt ansvar, och kommissionen kommer att samarbeta med FN för att sätta stopp för denna skandalösa situation som inte får bli permanent.

Även om det smärtar mig att behöva konstatera att solidariteten ännu inte är lika stor i alla medlemsländer, har EU som helhet fortsatt att ge prov på solidaritet. Enbart i fjol gav våra medlemsländer asyl till och vidarebosatte över 720 000 flyktingar, tre gånger så många som USA, Kanada och Australien tillsammans. Trots vad vissa påstår, är inte och får inte Europa bli en fästning. Europa är och måste förbli en solidaritetens världsdel där människor som flyr från förföljelse kan finna en fristad.

Jag är särskilt stolt över de unga européer som håller språkkurser för syriska flyktingar och de tusentals andra ungdomar som tjänstgör i vår nya europeiska solidaritetskår. De här ungdomarna skänker den europeiska solidariteten liv och färg.

Men nu måste vi trappa upp våra ansträngningar. Vid den här månadens slut kommer kommissionen att lägga fram en ny uppsättning förslag där fokus ligger på återsändanden, solidaritet med Afrika och lagliga vägar till EU.

När det gäller återsändanden vill jag upprepa att människor som inte har rätt att stanna i EU måste återsändas till sina ursprungsländer. När bara 36 % av de irreguljära migranterna återsänds är det tydligt att vi måste intensifiera våra insatser. Detta är det enda sättet för EU att visa solidaritet med de flyktingar som verkligen behöver skydd.

Solidariteten kan inte bara gälla inom EU. Vi måste också visa solidaritet med Afrika. Afrika är en nobel kontinent, en ung kontinent, mänsklighetens vagga. Vår förvaltningsfond för Afrika, med en budget på 2,7 miljarder euro, skapar arbetstillfällen på många håll i Afrika. EUbudgeten stod för merparten av anslagen, medan alla EUländer tillsammans hittills bara har bidragit med 150 miljoner euro. Fonden har nu nått sina gränser. Vi känner till – eller borde känna till – farorna med brist på finansiering – under 2015 gav sig många migranter av mot Europa när FN:s världslivsmedelsprogram fick slut på pengar. Jag uppmanar alla EUländer att följa ord med handling och se till att förvaltningsfonden för Afrika inte går samma öde till mötes. Risken är stor.

Vi kommer också att arbeta med att öppna lagliga vägar. Den irreguljära migrationen slutar inte förrän det finns ett verkligt alternativ till de farliga resorna. Vi har vidarebosatt nästan 22 000 flyktingar från Turkiet, Jordanien och Libanon, och jag ställer mig bakom FN:s flyktingkommissionärs uppmaning att vidarebosätta ytterligare 40 000 flyktingar från Libyen och grannländerna.

Samtidigt är laglig migration en absolut nödvändighet för ett EU som åldras. Det är därför som kommissionen har lagt fram förslag om att göra det lättare för högkvalificerade migranter att ta sig till EU med ett blåkort. Jag vill tacka parlamentet för ert stöd i frågan.

116

HISSA SEGEL

Herr talman! Mina damer och herrar!

Ärade ledamöter!

Jag har nämnt några få av de initiativ där vi vill och måste nå resultat de kommande 16 månaderna. Men det kommer inte att räcka till för att vinna européernas hjärtan och sinnen.

Nu är rätt tillfälle att lägga fast kursen för framtiden.

I mars lade kommissionen fram en vitbok om EU:s framtid med fem scenarier för hur EU kan se ut 2025. Scenarierna har diskuterats, ibland ytligt, ibland häftigt. De har nagelfarits och delvis slitits sönder. Det är som sig bör – det var det de var till för. Jag ville dra igång en process där européerna finner sin egen väg och sin egen framtid.

EU:s framtid kan inte bestämmas uppifrån. Den måste vara resultatet av demokratisk debatt och i slutändan bred enighet. Denna församling bidrog aktivt, genom tre ambitiösa resolutioner om EU:s framtid, som jag särskilt vill tacka de föredragande för. Och jag vill tacka alla de kolleger som medverkade i många av de över 2 000 offentliga evenemang i hela EU som kommissionen anordnat sedan i mars.

Nu är det dags att göra en första sammanfattning av debatten. Dags att gå från tanke till handling. Från debatt till beslut.

I dag vill jag redogöra för min åsikt: mitt eget sjätte scenario, kan man säga.

Detta scenario bygger på årtionden av personlig erfarenhet. Jag har levt, kämpat och arbetat för EUprojektet hela mitt liv. Jag har sett och varit med om goda tider och dåliga.

Jag har suttit på många sidor av förhandlingsbordet: som minister, premiärminister, ordförande i eurogruppen och nu ordförande i kommissionen. Jag var med i Maastricht, Amsterdam, Nice och Lissabon när vår union utvecklades och utvidgades.

Jag har alltid kämpat för Europa. Ibland har jag lidit med och på grund av Europa. Till och med tappat tron på Europa.

Men i med- och motvind har jag aldrig tappat min kärlek till Europa.

Men kärlek kommer som vi vet sällan utan smärta.

Kärlek till Europa, eftersom Europa och EU har uppnått något unikt i denna ofullkomliga värld: fred i och fred utanför Europa. Välstånd för många, om än inte för alla ännu.

Detta är något vi måste komma ihåg under Europaåret för kulturarv. 2018 måste bli året då vi firar kulturell mångfald.



117

EN UNION AV VÄRDERINGAR

Våra värderingar är vår kompass.

För mig är Europa mer än bara en inre marknad. Mer än pengar, mer än en valuta, mer än euron. Det var alltid en fråga om värderingar.

Det är därför som jag i mitt sjätte scenario har tre fundament, tre heliga principer som vår union alltid ska bygga på: frihet, jämlikhet och rättsstat.

EU är först och främst en frihetens union. Frihet från den typ av förtryck och diktatur vår kontinent känner blott alltför väl – tyvärr inga bättre än länderna i Central och Östeuropa. Frihet att uttrycka sina åsikter, som privatperson eller journalist – en frihet som vi ofta tar för given. Det var på dessa friheter vår union byggdes. Men friheten är inte självklar. Man måste kämpa för den. I Europa och i omvärlden.

För det andra måste EU vara en jämlikhetens union och en union av jämlikar.

Jämlikhet mellan dess medlemsländer, stora eller små, i öst eller väst, i nord eller syd.

Glöm inte att EU sträcker sig från Vigo till Varna. Från Spanien till Bulgarien.

Öst till väst: Europa måste andas med bägge sina lungor. Annars får vårt EU svårt att få luft.

I en union av jämlikar får det inte finnas några andra klassens medborgare. Det är oacceptabelt att det 2017 fortfarande finns barn som dör i sjukdomar som borde ha utrotats för länge sedan i Europa. Barn i Rumänien och Italien måste ha samma tillgång till mässlingsvaccin som barn i andra europeiska länder. Inga om och inga men. Det är därför som vi arbetar med alla medlemsländer för att stödja de nationella vaccinationsprogrammen. Onödiga dödsfall får inte förekomma i EU.

I en union av jämlikar får det inte finnas några andra klassens arbetstagare. Arbetstagare bör få samma lön för samma arbete på samma plats. Därför har kommissionen föreslagit nya regler om utstationering av arbetstagare. Vi bör se till att alla EUregler om arbetstagarnas rörlighet tillämpas på ett rättvist, enkelt och verkningsfullt sätt av en nytt europeiskt inspektions och tillsynsorgan. Det är orimligt att ha en bankmyndighet för att genomdriva krav på bankerna, men ingen gemensam arbetsmyndighet som kan se till att vår inre marknad är rättvis. Vi kommer att inrätta en sådan myndighet.

I en union av jämlikar får det inte finnas några andra klassens konsumenter heller. Jag kan inte acceptera att folk i vissa delar av EU, i Central och Östeuropa, måste köpa livsmedel av lägre kvalitet än i andra länder, fastän förpackningen och varumärket är identiska. Slovakerna förtjänar inte att få mindre fisk i sina fiskpinnar. Ungrarna inte mindre kött i sina måltider. Tjeckerna inte mindre kakao i sin choklad. Enligt EU:s lagstiftning är detta redan olagligt. Och nu måste vi förse de nationella myndigheterna med större befogenheter så att de kan bekämpa de här olagligheterna varhelst de dyker upp.

118

För det tredje har i EU lag och rätt ersatt nävrätten.

Rättsstatsprincipen innebär att lag och rätt upprätthålls av ett oberoende rättsväsende.

Att godta och respektera en lagakraftvunnen dom är grunden för att vara en del av en union som bygger på rättsstatsprincipen. Våra medlemsländer har gett EUdomstolen sista ordet i rättsliga frågor. EUdomstolens domar måste följas av alla. Att undergräva dem eller undergräva de nationella domstolarnas oberoende är att beröva medborgarna deras grundläggande rättigheter.

Rättsstatsprincipen är inte förhandlingsbar i EU. Den är ett måste.

Vår union är ingen stat, men den måste vara en gemenskap som följer rättsstatsprincipen.

ETT MER ENAT EU

Ärade ledamöter!

Dessa tre principer – frihet, jämlikhet och rättsstat – måste förbli de grunder på vilka vi bygger ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU.

När vi talar om framtiden vet jag av erfarenhet att nya fördrag och nya institutioner inte är det svar som människorna söker. De är bara medel, inte ändamål, varken mer eller mindre. De kanske betyder något för oss här i Strasbourg eller i Bryssel. De betyder inte särskilt mycket för någon annan.

Jag är bara intresserad av att reformera institutionerna om det leder till ett effektivare EU.

I stället för att huka bakom krav på fördragsändringar – som hur som helst kommer att bli nödvändiga – måste vi först ändra inställningen att några måste förlora för att andra ska kunna vinna.

Demokrati är att kompromissa. Rätt kompromiss gör i det långa loppet alla till vinnare. Ett mer enat EU bör betrakta kompromisser inte som något dåligt utan som konsten att överbrygga motsättningar. Demokratin kan inte fungera utan kompromisser. EU kan inte fungera utan kompromisser.

Ett mer enat EU behöver också bli mer inkluderande.

Om vi vill skydda våra yttre gränser, och med all rätt stärka dem ännu mer, behöver vi låta Bulgarien och Rumänien gå med i Schengenområdet omedelbart. Vi bör också låta Kroatien gå med fullt ut i Schengen, så snart som alla kriterier är uppfyllda.

Om vi vill att euron ska förena och inte splittra vår världsdel bör den vara mer än en utvald grupp länders valuta. Euron är tänkt att vara hela EU:s gemensamma valuta. Alla medlemsländer utom två är skyldiga och har rätt att gå med i euron när de uppfyller förutsättningarna.



119

Medlemsländer som vill gå med i euron måste kunna göra det. Därför föreslår jag att det ska inrättas ett instrument för euroanslutning, som erbjuder praktisk och ekonomisk hjälp.

Om vi vill att bankerna ska verka enligt samma regler och under samma tillsyn i hela EU bör vi uppmunt-ra alla EU-länder att gå med i bankunionen. Vi måste minska de kvarvarande riskerna i banksystemen i några medlemsländer. Bankunionen kan endast fungera om riskdelning och riskminskning går hand i hand. Som alla är mycket medvetna om kan det bara ske om rätt förutsättningar föreligger, enligt kommissionens förslag från november 2015. Det kan bara finnas en gemensam insättningsgaranti om alla först har förberett sig ordentligt nationellt.

Och om vi vill undvika social splittring och social dumpning i EU bör EU-länderna enas om en europeisk pelare för sociala rättigheter så snart som möjligt och senast vid toppmötet i Göteborg i november. De nationella trygghetssystemen kommer att förbli olika och separata under lång tid framöver. Men vi bör åtminstone enas om en europeisk union av sociala standarder så att vi har en samsyn om social rättvisa på vår inre marknad.

Jag har inte ändrat övertygelse: EU kan inte fungera om det struntar i arbetstagarna.

Mina damer och herrar, om vi vill ha ökad stabilitet i vårt grannskap måste vi också ge trovär-diga utsikter till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan.

Det står klart att någon ytterligare utvidgning inte kommer att bli av under den här kommissionens och det här parlamentets mandatperiod. Inget kandidatland är redo. Men efter det kommer EU att ha fler än 27 medlemmar. Kandidatländerna måste ge högsta prioritet till rättsstatsprincipen, rättvisa och grundläggande rättigheter under förhandlingarna.

Det gör att det är uteslutet att Turkiet går med i EU under en förutsebar framtid.

Turkiet har tagit stormsteg bort från EU under senare tid.

Journalister hör hemma på nyhetsredaktionerna, inte i fängelse. De hör hemma där det råder yttrandefrihet.

Det jag säger till de styrande i Turkiet är det här: släpp våra journalister. Och inte bara våra. Sluta förolämpa våra medlemsländer genom att jämföra deras ledare med fascister och nazister. EU består av mogna demokratier. Men avsiktliga förolämpningar hindrar. Ibland får jag känslan att Turkiet med flit ställer upp de här hindren så att man kan skylla alla stopp i anslutningsförhandlingarna på EU.

För vår del kommer vi hela tiden att ha en hand utsträckt till det turkiska folket och till alla dem som är redo att samarbeta med oss på grundval av våra värderingar.

120

ETT STARKARE EU

Mina damer och herrar!

Jag vill att vårt EU blir starkare, och för det behöver vi en starkare inre marknad.

När det gäller de viktiga frågorna om den inre marknaden vill jag att besluten i rådet oftare och enklare fattas med kvalificerad majoritet – och att Europaparlamentet blir lika delaktigt. Vi behöver inte ändra fördragen för det. Det finns så kallade passerelle-klausuler i dagens fördrag som ger oss möjlighet att gå över från enhällighet till omröstning med kvalificerad majoritet på vissa områden, om Europeiska rådet enhälligt beslutar det.

Jag är också starkt för att gå över till omröstning med kvalificerad majoritet i beslut om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen, om moms, om rättvisa skatter i den digitala sektorn och om skatt på finansiella transaktioner.

EU måste kunna agera snabbare och mer beslutsamt, och det gäller också den Ekonomiska och mon-etära unionen.

Euroområdet är mer motståndskraftigt nu än tidigare. Vi har nu Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). Jag anser att Europeiska stabilitetsmekanismen nu successivt bör utvecklas till en Europeisk valutafond, som dock måste vara fast förankrad i EU:s regler och befogenheter. Kommissionen kommer att lägga fram konkreta förslag om detta i december.

Vi behöver en europeisk ekonomi- och finansminister: en minister som främjar och stöder strukturreformer i medlemsländerna. Han eller hon kan bygga vidare på kommissionens arbete sedan 2015 med vår stödtjänst för strukturreformer. Den nya ministern bör samordna EU:s alla finansinstrument som kan sättas in om ett medlemsland drabbas av en recession eller kris.

Jag vill inte inrätta ett nytt ämbete bara för sakens skull. Jag vill ha effektivitet. Ekonomi och finanskommissionären – helst även vice ordförande – bör ta på sig uppdraget som ekonomi och finansminister. Han eller hon bör också vara ordförande i Eurogruppen.

EU:s ekonomi och finansminister måste vara redovisningsskyldig inför Europaparlamentet.

Vi behöver inga parallella strukturer. Vi behöver inte någon budget för euroområdet, men en stark budgetpost för euroområdet i EU:s budget.

Jag är inte heller förtjust i tanken på ett särskilt parlament för euroområdet.

Euroområdets parlament är det här Europaparlamentet.



121

Europeiska unionen måste också bli starkare i kampen mot terrorism. De tre senaste åren har vi gjort verkliga framsteg. Men vi saknar fortfarande förmågan att agera snabbt vid gränsöverskridande terrorhot.

Jag efterlyser därför en ny europeisk underrättelseenhet som ser till att data om terrorister och utländska stridande automatiskt sprids till underrättelsetjänster och polis.

Jag ser också mycket som talar för att den nya europeiska åklagarmyndigheten ska få i uppdrag att beivra gränsöverskridande terrorbrott.

Jag vill att EU ska vara en starkare global aktör. För att få större tyngd i världen måste vi kunna fatta utrikespolitiska beslut snabbare. Därför vill jag att medlemsländerna överväger vilka utrikespolitiska beslut som kan flyttas över från enhällighet till omröstning med kvalificerad majoritet. Fördraget tillåter det redan i dag, om alla medlemsländer går med på det. Vi behöver beslut med kvalificerad majoritet inom utrikespolitiken om vi ska arbeta effektivt.

Och jag vill att vi ska göra mer ansträngningar på försvarsområdet. En ny europeisk försvarsfond är på gång. Samma sak med ett permanent strukturerat samarbete på försvarsområdet. Till 2025 bör vi ha inrättat en verklig Europeisk försvarsunion. Vi behöver den. Och Nato vill ha den.

Sist men inte minst vill jag att vår union fokuserar mer på väsentligheter, med utgångspunkt i det arbete som den här kommissionen redan har gjort. Vi bör inte lägga oss i EUmedborgarnas vardag genom att reglera allting. Vi bör vara stora i de stora frågorna. Vi bör inte släppa ut en stormflod av nya initiativ eller gripa efter ständigt ökade befogenheter. Vi bör lämna tillbaka befogenheter till medlemsländerna där det är rimligt.

Därför har den här kommissionen strävat efter att vara stor i de stora frågorna och liten i de små, och har också gjort det och lagt fram färre än 25 nya initiativ om året när de tidigare kommissionerna lade fram över 100.

För att slutföra vad vi påbörjat kommer jag därför denna månad att tillsätta en subsidiaritets- och proportionalitetsgrupp som ska titta mycket kritiskt på alla politikområden för att säkerställa att vi bara agerar där EU tillför ett mervärde. Förste vice ordförande och min gode vän Frans Timmermans, som har stor erfarenhet av bättre lagstiftning, ska leda gruppen. Timmermansgruppen bör omfatta ledamöter av detta parlament liksom ledamöter av de nationella parlamenten. Den är tänkt att avrapportera om ett år.

122

ETT MER DEMOKRATISKT EU

Ärade ledamöter!

Herr talman!

Vår union behöver ta ett demokratiskt språng framåt.

Jag skulle vilja att de europeiska politiska partierna börjar kampanja för nästa EUval mycket tidigare än förut. Alltför ofta har det Europaomfattande valet inte blivit mer än summan av de nationella kampanjerna. Den europeiska demokratin förtjänar bättre.

I dag föreslår kommissionen nya regler om finansiering av politiska partier och stiftelser. Vi ska inte fylla de antieuropeiska extremisternas kassakistor. Vi ska ge de europeiska partierna möjlighet att organisera sig bättre.

Jag är också positivt inställd till idén om gränsöverskridande listor i EU-valen – även om jag är medveten om att rätt många av er inte håller med om det. Jag tänker försöka övertyga ordföranden i min partigrupp att ansluta sig till min strävan att ge EU mer demokrati och tydlighet.

Jag anser också att vi de kommande månaderna bör göra de nationella parlamenten och civilsamhället på nationell, regional och lokal nivå mer delaktiga i arbetet med EU:s framtid. De senaste tre åren har kommissionens ledamöter, som utlovat, besökt de nationella parlamenten över 650 gånger. De har också debatterat i över 300 medborgardialoger på över 80 orter i 27 medlemsländer. Därför ställer jag mig bakom president Macrons idé om att hålla demokratiska konvent i hela EU 2018.

I takt med att debatten tar fart kommer jag att ägna särskild uppmärksamhet åt Estland, Lettland, Litauen och Rumänien under 2018. I år firar de hundraårsjubileum. De som vill forma vår världsdels framtid bör förstå och ära vår gemensamma historia. Detta inbegriper de här fyra länderna – EU skulle inte vara helt utan dem.

Behovet av mer demokrati och öppenhet får också följder för kommissionen. I dag överlämnar jag en ny uppförandekodex för kommissionärerna till Europaparlamentet. I den nya kodexen står det först och främst att kommissionärerna får kandidera till Europaparlamentet på samma sätt som alla andra. Den nya kodexen kommer naturligtvis att stärka integritetskraven på kommissionärer under och efter deras mandat.

Om man vill stärka den europeiska demokratin kan man inte gå tillbaka från det lilla demokratiska framsteget med toppkandidater. Jag vill att vi fortsätter på det här spåret.

Mer demokrati innebär mer effektivitet. EU skulle fungera bättre om vi slog samman ordförandena för Europeiska rådet och Europeiska kommissionen.



123

Därmed inget ont sagt om min gode vän Donald Tusk, som jag har haft ett nära och smidigt samarbete med sedan jag tillträdde. Inget mot Donald eller mot mig.

EU skulle vara lättare att förstå om det fanns en enda kapten vid rodret.

Att ha en enda ordförande skulle helt enkelt avspegla EU:s sanna karaktär bättre, i dess egenskap av både en union av stater och en union av medborgare.

VÅR FÄRDPLAN

Kära kolleger!

Den vision om ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU som jag skissar på i dag kombinerar inslag från alla de scenarier jag lade fram för er i mars.

Men vår framtid kan inte förbli bara ett scenario, en skiss, en idé bland andra idéer.

Det är i dag som vi måste förbereda morgondagens union.

I morse skickade jag en färdplan till talman Antonio Tajani, till ordförande Donald Tusk och till innehavarna av de roterande ordförandeskapen i rådet från och med nu fram till mars 2019, där jag redogör för hur vi bör gå framåt nu.

Ett viktigt inslag blir de budgetplaner som kommissionen ska lägga fram i maj 2018. Även här har vi ett val: antingen strävar vi efter EU:s mål inom dagens snäva budgetramar, eller så ökar vi EU:s budget så att den svarar bättre mot vår ambitionsnivå. Jag förordar det andra alternativet.

Den 29 mars 2019 träder Storbritannien ut ur EU. Det blir ett dystert och tragiskt ögonblick. Vi kommer alltid att beklaga det. Men vi måste respektera den brittiska folkviljan. Vi kommer att gå vidare, vi måste gå vidare, för Brexit är inte allting. För Brexit är inte EU:s framtid.

Den 30 mars 2019 blir vi en union av 27 länder. Jag föreslår att vi förbereder oss omsorgsfullt för detta ögonblick, i de 27 EUländerna och på EUinstitutionerna.

Valet till Europaparlamentet äger rum bara några veckor senare, i maj 2019. Européerna går till val. De behöver kunna gå till valurnorna med en tydlig bild av hur EU kommer att utvecklas de nästföljande åren.

Därför uppmanar jag ordförande Donald Tusk och Rumänien, som är ordförandeland under första halvåret 2019, att anordna ett särskilt toppmöte i Rumänien den 30 mars 2019. Mitt önskemål är att toppmötet hålls i den vackra gamla staden Sibiu, även känt som Hermannstadt. Det bör vara då vi strålar samman för att fatta de beslut som behövs för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU.

124

Min förhoppning är att den 30 mars 2019 kommer européerna att vakna upp med ett EU där vi står upp för alla våra värderingar. Där alla medlemsländer utan undantag fullständigt respekterar rättsstatsprincipen. Där det har blivit normen för alla att vara fullvärdiga medlemmar av euroområdet, bankunionen och Schengen.

Där vi har befäst grundvalarna för Ekonomiska och monetära unionen så att vi kan värna vår gemensamma valuta i vått och torrt utan att behöva hjälp utifrån. Där vår inre marknad är rättvisare mot arbetstagare från öst och väst.

Jag vill att européerna vaknar med ett EU där vi har lyckats enas om en stark pelare för sociala rättigheter. Där vinsterna beskattas där de tjänas in. Där terroristerna inte har några kryphål de kan utnyttja. Där vi enats om en verklig europeisk försvarsunion. Där förr eller senare en enda ordförande leder kommissionens och Europeiska rådets arbete, folkvald efter en demokratisk valkampanj i hela EU.

Herr talman, om våra medborgare vaknar upp i denna union den 30 mars 2019, då är Europeiska unionen en union som motsvarar deras berättigade förväntningar.



125

Jean-Claude Juncker

AVSLUTNING

Ärade ledamöter!

EU grundades inte för att stå stilla. Det får det aldrig göra.

Helmut Kohl och Jacques Delors, som jag hade förmånen att känna, lärde mig att EU bara går framåt när det är djärvt. Den inre marknaden, Schengen och den gemensamma valutan, de var alla idéer som avfärdades som luftslott innan de blev verklighet. Men dessa tre ambitiösa projekt är nu en del av vår vardag.

Nu när det går bättre för EU får jag höra att jag borde sitta ner i båten.

Men nu är inte rätt tid att spela på försiktighet.

Vi har börjat laga EU:s tak. Men i dag och i morgon måste tålmodigt, en våning i taget, ett ögonblick i taget, en inspiration i taget, fortsätta att bygga på nya våningar på det euro-peiska huset.

Vi måste bygga färdigt det europeiska huset nu när solen skiner och det fortfarande går bra.

För när molnen hopar sig på horisonten nästa gång – och det kommer de att göra en dag – då är det för sent.

Så låt oss kasta loss.

Segla ut ur hamnen.

Och fånga medvinden i våra segel.

Print ISBN 978-92-79-71062-9 doi:10.2775/602444 NA-04-17-682-SV-CPDF ISBN 978-92-79-71074-2 doi:10.2775/230968 NA-04-17-682-SV-N

tillstÅndet i unionen 2017 · 2017. 10. 6. · tillstÅndet i unionen 2017 talet om tillstÅndet i...

Documents