Lugnare tillväxt men goda förutsättningar för reallöneökningar

Unionen om konjunkturen Okt 2011

- 1 -

Sammanfattning1

Global ekonomisk utveckling

Den globala ekonomin har utvecklats sämre än vad som förväntades för ett halvår sedan. Orsaken till detta är, utöver en förväntad lugnare utveckling i spåren av den kraftiga konjunkturella rekylen efter finanskrisen 2008-09, den ökade osäkerheten kring budget- och statsskuldsproblematiken i eurozonen samt starkare tvivel om konjunkturutvecklingen i USA. Finansiell turbulens, växande risk-premier och ett försämrat stämningsläge hos företag och hushåll i stora delar av västvärlden har blivit konsekvensen. Detta har fått Internationella valutafonden (IMF) att revidera ned tillväxten i världen under kommande år, men den beräknas trots detta uppgå till i genomsnitt fyra procent per år under kom-mande år. Det är något lägre än genomsnittet för perioden 2000-07. I den första fasen av återhämtning efter finanskrisen var det centralt att skilja på den höga tillväxttakten och den låga nivå den snabba tillväxten utgick från. På samma sätt är det nu avgörande att en lägre tillväxttakt inte innebär att nivån sjunker, utan bara att den växer något långsammare. Som en konsekvens av det försvagade efterfrågeläget i världen kommer också världshandeln att påverkas negativt av den senaste tidens finansiella turbulens. Men inte heller i detta fall innebär IMFs nedrevidering något annat än att tillväxten i världshandeln under 2012-13 förväntas ligga nära det senaste decenniets genomsnitt. Det går dock inte att komma ifrån att riskerna överväger på nedsidan och i allt väsentligt handlar detta om, huruvida det politiska 1 Prognosen har tagits fram av chefsekonom Daniel Lind samt förbundsekonomerna Lena Georgsson Wirkkala, Gösta Karlsson och Jon Tillegård vid Unionens Enhet för politik, opinion och påverkan.

systemet i euroområdet klarar av att på ett trovärdigt sätt lösa de uppkomna problemen med snabbt växande statskulder i många länder och om ett banksystem som är satt under press. Det politiska och ekonomiska priset av att inte lyckas fatta beslut om tillräckliga åtgärder skulle vara mycket högt. Därtill kämpar USA med både en kortsiktig konjunkturproblematik och långsiktiga strukturella utmaningar. Med begränsat utrymme för finanspolitik och med styrräntor nära noll riktas fokus på mer okonventionella åtgärder för att stimulera en konjunkturuppgång som går osedvanligt lång-samt trots att den tar avstamp från en osedvanligt låg nivå. När tillväxten i västvärlden revideras nedåt måste världen förlita sig än mer på Kinas och de andra tillväxtländernas gynnsamma utveck-ling. Dessa länder kommer emellertid inte att vara opåverkade av vad som händer i västvärlden, men den gynnsamma tillväxten i denna del av världen kommer i allt väsentligt att bestå under prognosperioden. Kinas ambition att bli mindre exportberoende och i stället förlita sig mer på den inhemska konsumtionen har etablerats och innebär att turbulensen i västvärlden påverkar den kinesiska ekonomin mindre än vad som hade varit fallet bara för några år sedan. Den starkare kinesiska valutan bidrar till detta skifte och gynnar på sikt försöken att komma tillrätta med de globala obalanserna – som alltjämt utgör en långsiktigt destabiliserande faktor.

Svensk ekonomi

Svensk ekonomi återhämtade sig snabbt efter finanskrisen och under 2010 var BNP-till-växten positiv under årets samtliga kvartal. Denna snabba uppgång kulminerade under slu-tet av 2010 och i inledningen av 2011, då till-växten uppgick till 6-7 procent. Denna höga efterfrågan kom både från utlandet och från den inhemska ekonomin. Företagen mötte detta

- 2 -

både genom att öka produktiviteten och genom ytterligare bemanning. Nu befinner vi oss i ett lite annorlunda läge. Det som låg i korten var att den positiva rekylen efter finanskrisen successivt skulle mattas av och att konjunkturen skulle gå in i en mer långsiktigt hållbar tillväxtfas. Nu ser vi att denna återgång till mer normala tillväxttal har accelererat av den senaste tidens finansiella turbulens och det råder i dag stor osäkerhet kring hur omfattande och hur långvariga dessa negativa effekter blir på svensk ekonomi. Helt klart är emellertid att vi just nu befinner oss i en fas där förväntningarna om framtiden har försämrats och att tillväxten under andra halvåret i år blir avsevärt lägre än vad som tidigare kunde förutses. Vår sammantagna be-dömning är att svensk ekonomi i år växer med 4,2 procent. Tabell 1 Försörjningsbalans

2010 2011 2012 2013

Hushållens

konsumtion

3,4 2,1 1,5 2,2

Offentlig

konsumtion

2,5 1,2 0,7 0,9

Fasta brutto-

investeringar

7,1 8,0 6,3 6,5

Lagerinveste-

ringar, % av BNP

2,1 0,7 -0,5 0,2

Export 11,0 8,5 5,0 7,2

Import 12,8 8,0 5,5 6,9

BNP 5,6 4,2 1,7 3,3

BNP, kalender-

justerad

5,4 4,2 2,0 3,3

Den profil på konjunkturförloppet vi ser framför oss är att vi får se några kvartal med lägre tillväxt under den senare delen av i år och under en första del av 2012. Den huvudsakliga drivkraften bakom detta är oron kring infö-randet av trovärdiga åtgärder för att lösa problemen i delar av eurozonen. Därefter kom-mer tillväxten återigen att ta fart, inte minst tack vare de goda underliggande tillväxt-

utsikterna i svensk ekonomi. Om den mer akuta oron över situationen i eurozonen lägger sig snabbare än vad som nu tycks vara fallet finns det goda möjligheter att svensk ekonomi under 2012 kommer att växa snabbare än vad vi nu ser som vårt huvudscenario. I spåren av den finansiella turbulensen är signalerna tydliga om att framför allt tillväxten i exporten av svenska industriprodukter är på väg att mattas av. Samtidigt kommer import-tillväxten att minska. Det gör att vi bedömer att nettoexporten kommer att bidra positivt till BNP med en dryg halv procentenhet under 2012. Hushållen kommer under 2012 att hålla tillbaka konsumtionstillväxten. Viktiga förkla-ringar till detta är en allmänt svagare optimism om den ekonomiska utvecklingen och en försämrad förmögenhetsställning. Samtidigt är sparandet redan högt och sysselsättningen förväntas öka även under 2012. Detta gör att hushållens konsumtion är den efterfråge-komponent vars sannolikhet är störst att överraska positivt under 2012. När det gäller investeringarna har näringslivet varit inne i en fas med stora investeringar, inte minst inom industrin. När exporttillväxten tillfälligt tappar fart kommer detta också att förskjuta en del investeringar framåt i tiden, trots ett i många fall redan högt kapacitetsutnyttjande. Samtidigt tycks den snabba tillväxten i bostadsbyggande i allt väsentligt att bestå. Sammantaget innebär detta att vi för 2012 gör bedömningen att investeringarna växer med 6,3 procent. Vad som också talar för en positiv inves-teringstillväxt under 2012 (och 2013) är mark-nadens bedömning av börsbolagens vinstmar-ginaler under dessa år. De svenska börsbolagen är viktiga för hur den svenska ekonomin utvecklas, inte minst därför att de utöver sina egna anställda sysselsätter ett stort antal personer i underleverantörsleden. Därför följer vi dessa noga. Vad vi fokuserar på är omsättning och rörelsemarginaler. I dia-

- 3 -

gram 1 nedan redovisas den totala redovisade omsättningen för de bolag som noterats på OMX/Stockholm samtliga år under perioden 2005-11. De 180 börsbolagen har en årlig omsättning motsvarande knappt 3 000 miljarder kronor. Uppgifterna för andra halvåret 2011, 2012 och 2013 kommer från de prognoser som görs av analytiker som bevakar bolagen. Prognoserna utgör ett genomsnitt av dessa analytikers bedömningar viktade efter hur träffsäkra deras prognoser historiskt har varit. Dessa bedöm-ningar – i allt väsentligt baserade på infor-mation som har tagit hänsyn till sommarens finansiella turbulens – visar på en förväntan om ökad omsättning för börsbolagen2 de kommande åren. Diagram 1 Omsättning och rörelsemarginal

0%

5%

10%

15%

20%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

pro

cen

t

0

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2 500 000

3 000 000

3 500 000

mkr

Rörelsemarginal Omsättning

Källa: Thomson Reuters databas Worldscope, egna bearbetningar

När det gäller prognoserna över vinstmarginalerna gör analytikerna bedöm-ningen att det kraftiga återtagandet av lönsamhet 2010 kommer att fortsätta att

2 Jämförelser över tid är svåra att göra och för vår del har det inneburit att vi i vår strävan att få jämförbarhet över tiden valt att ta bort tre bolag som kan handlas på Stockholmsbörsen, men som har sin hemvist på annat håll. Dessa bolag, Nokia, Old Mutual och Pfizer, hade en sammanlagd omsättning på 976 miljarder SEK år 2008. I jämförelse med de siffror som presenterades i vår förra prognos är detta en viktig förklaring till varför de totala omsättningssiffrorna är lägre.

förbättras under innevarande och de två närmaste åren. Under hela prognosperioden ligger vinstmarginalerna högre än vad de gjorde under åren före finanskrisen. I övrigt gör vi bedömningen för 2013 att det finns goda skäl att anta att hushållens kon-sumtion växer snabbare än under 2012. De återhållande krafter som nu driver hushållen mot att vara förhållandevis försiktiga med sin konsumtion ebbar ut och det utrymme som det höga sparandet, den högre sysselsättningen och disponibelinkomsterna ger kommer att tas i anspråk på ett lite annat sätt än under 2012. Därför gör vi bedömningen att hushållens konsumtion växer med 2,2 procent under 2013. I takt med att den globala efterfrågan på industriprodukter tar fart igen kommer 2013 bli ett betydligt bättre år för exporten än 2012, men exportens bidrag till BNP är så gott som oförändrad i förhållande till åren 2011-12. Tabell 2 Några nyckeltal

2010 2011 2012 2013

Sysselsättning,

1000-tal, 15-74

år

4546 4628 4684 4730

Arbetslöshet,

1000-tal, 15-74

år

416 376 364 350

Arbetslöshet,

procent, 15-74 år

8,4 7,4 7,2 6,9

I åtgärder, 1000-

tal, 16-64 år

185 177 182 172

I åtgärder,

procent, 16-64 år

3,8 3,6 3,7 3,5

Konsumentpriser,

förändring

mellan åren

1,2 3,0 1,7 2,1

Den svagare efterfrågetillväxten under 2012 än vad vi tidigare förutsåg innebär att den gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden går in i en lugnare fas. Företagens anställnings-planer har dämpats, men varslen ligger fortfarande på låga nivåer och antalet

- 4 -

nyanmälda lediga platser fortsätter att öka. Sammantaget innebär detta att arbetslösheten kommer att fortsätta minska och sysselsätt-ningen öka under kommande år. I slutet av prognosperioden gör vi bedömningen att arbetslösheten uppgår till 6,9 procent. Det är självklart positivt att arbetslösheten fortsätter att sjunka, men de långsiktiga utmaningarna på arbetsmarknaden består och riskerar att fördjupas om inte aktiva reformer sjösätts. Många arbetslösa saknar de kvalifi-kationer arbetsgivarna efterfrågar. Långtidsar-betslösheten ligger fortfarande på historiskt höga nivåer. 60 procent av de inskrivna hos Arbetsförmedlingen tillhör en grupp med stora svårigheter att varaktigt etablera sig på arbets-marknaden. Detta bidrar till de tydliga tecknen på att matchningen på arbetsmarknaden har försämrats. Den arbetslöshetsnivå som är för-enlig med en given nivå på antalet lediga platser tycks ha ökat och ligger i dag på en nivå som signalerar en sämre fungerande arbetsmarknad. Därtill kommer svårigheterna att rekrytera rätt kompetens till de snabb-växande och kunskapsintensiva delarna av tjänstesektorn. Behovet av ett nytt system för det livslånga lärandet blir bara större. Den underliggande inflationen är låg även om Riksbankens räntehöjningar och energipriserna drar upp KPI-inflationen. En viktig förklaring till det låga inflationstrycket är den snabba inbromsningen i löneökningarna under de senaste åren. Därtill har kronan förstärkts. Under nästa år kan den tillfälligt lägre produktivitetstillväxten bidra till att öka det underliggande inflationstrycket något, men inget talar för att den underliggande inflationen skulle röra sig uppåt mer än några tiondelar. Det finns ett utrymme för högre löneökningar utan att under prognosperioden hota inflationsmålet. Löneutrymmet, definierat som summan av näringslivets produktivitetstillväxt och företagens prisutveckling, ligger under 2011-13 nära det långsiktiga genomsnittet.

Det är fortfarande nödvändigt att klargöra den elementära skillnaden mellan nivå och för-ändring. Den höga BNP-tillväxten under de senaste 18 månaderna har skett från en låg nivå. Denna konjunkturella rekyl har nu avtagit. Denna långsammare ökningstakt sker från en högre nivå och innebär inte att nivån sjunker, utan bara att den ökar långsammare än tidigare. I termer av produktivitet har till exempel den rekordsnabba produktivitets-tillväxten under de senaste åren resulterat i att produktivitetsnivån i industrin i dag ligger klart högre än före finanskrisen. Diagram 2 Årlig BNP-förändring enligt kvartalsdata, kalenderjusterad

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

2005

-K1

2005

-K3

2006

-K1

2006

-K3

2007

-K1

2007

-K3

2008

-K1

2008

-K3

2009

-K1

2009

-K3

2010

-K1

2010

-K3

2011

-K1

pro

cen

t

Källa: SCB

I punktform sammanfattar vi prognosen på föl-jande sätt: � Den globala ekonomins utsikter har

försämrats, men trots detta förväntas tillväxten i världen öka med fyra procent per år under prognosperioden.

� Världshandeln har också reviderats ned,

men kommer under prognosperioden att växa i närheten av det historiska genom-snittet.

� Politikerna i euroområdet har ett stort

ansvar att genomföra de åtgärder som krävs för att återvinna förtroendet och lägga grunden för en stabil ekonomisk utveckling under kommande år.

- 5 -

� Svensk ekonomi befinner sig nu i en fas där återgången till ett mer normalt kon-junkturläge har förstärkts av den senaste tidens osäkerheter.

� Efter en period med svag tillväxt under den

senare delen av 2011 och under den första delen av 2012 kommer svensk ekonomi att återfå ny kraft tack vare den starka under-liggande tillväxtpotentialen.

� Arbetsmarknaden kommer att förbättras

under prognosperioden, men i en långsam-mare takt än vad vi har sett under de senas-te åren.

� Löneutrymmet under prognosperioden

ligger nära det långsiktiga genomsnittet och det finns utrymme för högre löneök-ningar utan att hota inflationsmålet.

Internationell översikt

Den globala ekonomin har utvecklats sämre än vad som låg i korten för ett halvår sedan. En del i detta är en konjunkturell reaktion på den snabba uppgången efter finanskrisen 2008-09. Men utöver detta har den svaga utvecklingen i USA, inte minst kopplat till de politiska svårigheterna med att enas om finanspolitiken på kort och lång sikt, och den tilltagande statsskulds- och bankproblematiken i EU accentuerat den lägre tillväxttakten i främst västvärlden. Till detta ska också läggas att de globala effekterna av jordbävningen och tsunamin som drabbade Japan har blivit större än väntat. Detta har sammantaget inneburit att IMF har reviderat ned sin prognos över tillväxten i världen under 2011-13 med 0,3-0,5 procent-enheter per år. Men trots detta bedöms världsekonomin växa med fyra procent per år under den perioden. Eftersom den långsam-mare tillväxten främst kommer att drabba väst-världen kommer tillväxten i världen att vara ännu mer beroende av tillväxtländerna fram-över. Diagram 3 BNP-förändring 2009-13

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

10

12

2009 2010 2011 2012 2013

pro

ce

nt

Världen Utvecklade länder Tillväxtländer Kina Indien

Källa: Internationella valutafonden Den lägre efterfrågetillväxten i världen har även inneburit att IMFs prognos över världs-handeln har reviderats ned. I detta fall med 0,7 - 0,9 procentenheter per år för innevarande år och för 2012. Det innebär att rekylen efter 2010 års starka återhämtning i världshandeln blir något större än vad som tidigare föreföll mest troligt. Men trots detta förväntas världs-

- 6 -

handeln växa med 6-7 procent per år under 2011-13, vilket endast är något lägre än det årliga genomsnittet för perioden 2000-07. Vår bedömning är att IMFs prognoser känns välbalanserade och vi tar dem därför som utgångspunkt i vår egen prognos och i de inter-nationella förutsättningarna. Det går dock inte att komma ifrån att riskerna finns på nedsidan, även om lägre priser för energi och vissa råvaror tillsammans med en återhämtning i Japan efter tsunamin kan bidra positivt till tillväxten under kommande kvartal. Därtill finns det betydande möjligheter till högre tillväxt under kommande år – både i västvärlden och i Sverige – än vad som nu lig-ger i huvudscenariot om den finansiella turbu-lensen lägger sig och stämningsläget förbättras. Vinstläget i näringslivet är i många fall högt, det finns fortfarande gott om lediga resurser i spåren av finanskrisen 2008-09 och det under-liggande inflationstrycket är lågt. Mot detta står självklart de stora strukturella problemen i USA och statsskulds- och konkurrenskrafts-problemen i delar av Europa som tillsammans talar för att återhämtningen av tillväxten under kommande år blir långsammare än vad som annars hade varit fallet. Diagram 4 Världsmarknadstillväxt 2000-13 samt uppmätt genomsnitt 2000-07

-15

-10

-5

0

5

10

15

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013pro

cen

t

Världshandelstillväxt Genomsnitt 2000-07

Källa: Internationella valutafonden

I det mer kortsiktiga perspektivet domineras riskbilden av hur EU-länderna hanterar stats-skuldsproblematiken och de eventuella ytter-ligare effekter detta får på banksystemets solvens och dess möjligheter att fortsätta

kreditgivningen till näringsliv och hushåll. Under finanskrisen 2008-09 handlade det i allt väsentligt om likviditetsproblem i det finan-siella systemet och banker som systematiskt hade tagit för stora risker. För att lindra de realekonomiska konsekvenserna av detta inne-bar den expansiva finanspolitiken och direkta räddningsaktioner av systemviktiga verksam-heter att många länders budgetunderskott och därmed statsskulder steg kraftigt. Detta har sedan i somras fått de finansiella marknaderna att reagera negativt; bland annat har börser fallit, riskpremier ökat och guldpriset skjutit i höjden. Flykten till ”trygga hamnar” pågår allt-jämt. Diagram 5 Ränta på tioåriga statsobligationer, procent

0

5

10

15

20

25

2007

-01-

01

2007

-04-

01

2007

-07-

01

2007

-10-

01

2008

-01-

01

2008

-04-

01

2008

-07-

01

2008

-10-

01

2009

-01-

01

2009

-04-

01

2009

-07-

01

2009

-10-

01

2010

-01-

01

2010

-04-

01

2010

-07-

01

2010

-10-

01

2011

-01-

01

2011

-04-

01

2011

-07-

01

Grekland Italien Spanien Sverige Tyskland Irland

Källa: Macrobond

Marknadernas nervositet och risken för en repris på 2008-09 tvingar politikerna i EU att agera och innebär att reformer som tros bidra till ökad trovärdighet skyndas fram. Grekland beslutade i slutet av september 2011 att införa den kontroversiella fastighetsskatten – en åt-gärd som krävs för att ytterligare beslutade men villkorade lån ska utbetalas från den så kallade trojkan bestående av IMF, EU och ECB. På samma sätt försöker politikerna i USA enas kring ytterligare stimulansåtgärder samtidigt som de strukturella underskotten i de federala och delstatliga budgetarna måste hanteras. Frågan är hur mycket som blir kvar av president Obamas nya förslag efter att det har

- 7 -

processats i kongressen. Den amerikanska cen-tralbanken försöker pressa ned de långa räntorna genom att vikta upp andelen långa statspapper i sin skuldportfölj. Centralbanks-chefen Bernanke har tydligt deklarerat att styr-räntan kommer att förbli låg åtminstone till mitten av 2013. Ytterligare kvantitativa lättna-der kan inte uteslutas, men kan om de genom-förs bidra till att lägga grunden för nya obalan-ser. Den amerikanska ekonomin har överraskat negativt under den senaste tiden. Ny statistik har visat att konjunkturen inte har utvecklats i enlighet med förväntningarna. Detta innebär att USAs BNP-nivå fortfarande ligger lägre än före finanskrisen och reviderad statistik visar också att nedgången under dessa år var djupare än vad tidigare statistik visat. Dock har inte börserna fallit lika mycket som i till exempel Sverige under den senaste finansiella turbu-lensen, men återhämtningen efter finanskrisen är långsam, inte minst beroende på samspelet mellan de kortsiktiga konjunkturproblemen och de långsiktiga utmaningarna. Diagram 6 Konsumentförtroendeindex och inköpschefsindex för industrin i USA

0

20

40

60

80

100

120

jan-

07

apr-

07

jul-0

7

okt-0

7

jan-

08

apr-

08

jul-0

8

okt-0

8

jan-

09

apr-

09

jul-0

9

okt-0

9

jan-

10

apr-

10

jul-1

0

okt-1

0

jan-

11

apr-

11

jul-1

1

Konsumentförtroende

Inköpschefsindex, industrin

Källa: Macrobond

I takt med att de amerikanska hushållens framtidstro har försämrats har också konsum-tionstillväxten stannat av och arbetslösheten ökat. Även inom industrin har utsikterna försämrats under senare tid. Detta innebär att utsikterna under kommande kvartal är för-hållandevis mörka i USA och det som talar emot en mycket sämre utveckling på kort sikt

är att viktiga efterfrågekomponenter redan är nedpressade, till exempel byggsektorn och nybilsförsäljningen. Därtill är det svårt att tänka sig att den låga investeringsandelen av BNP kan bestå någon längre tid. Det här lite mer positiva scenariot har dock förskjutits framåt i tiden. Amerikanska industriföretag har överlag starka balansräkningar och när efter-frågan hittar tillbaka finns det goda möjligheter att hushållens konsumtion och företagens investeringar tar fart under 2013, om än från en låg nivå. När tillväxten i västvärlden revideras nedåt måste världen förlita sig mer på Kina och övriga tillväxtländer under kommande år. Detta förstärker den trend vi har sett under en ganska lång period. Kina och andra tillväxt-länder kommer emellertid inte att vara opå-verkade av den lägre tillväxten i västvärlden, men den kinesiska tillväxten beräknas ligga mellan 9,0-9,5 procent under 2011-13. En min-skad exportefterfrågan från västvärlden kom-penseras i allt väsentligt genom en ökad inhemsk konsumtion – det mål som har be-slutats och tydliggjorts ytterligare i den nya femårsplanen – och utvecklingen mot ett min-skat exportberoende förstärks. Trots detta visar statistiken att landets handelsöverskott i juli 2011 var det största sedan inledningen av 2009.

- 8 -

Diagram 7 Prognoser för Kina

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

KPI, Kina

Tillväxt varuexport

Tillväxt varuimport

Källa: Internationella valutafonden Den inhemska konsumtionen utvecklas också väl, men inflationen har tagit fart. Som ett svar på detta har centralbanken successivt höjt räntan under 2011. Därutöver stramas ekono-min åt genom högre krav på bankreserver och regler om att banker kan bestraffas om de är alltför vidlyftiga i sin kreditgivning. En annan återhållande kraft är yuanens ökade värde. En avgörande skillnad i förhållande till väst-världen är att det finns verktyg kvar i den kinesiska verktygslådan i form av aktiv finans- och penningpolitik att använda, om tillväxten skulle tappa fart mer än vad som nu förefaller mest sannolikt. Diagram 8 Kinesiska yuan per dollar

6

6,2

6,4

6,6

6,8

7

7,2

7,4

7,6

7,8

8

2007

-01-

01

2007

-04-

01

2007

-07-

01

2007

-10-

01

2008

-01-

01

2008

-04-

01

2008

-07-

01

2008

-10-

01

2009

-01-

01

2009

-04-

01

2009

-07-

01

2009

-10-

01

2010

-01-

01

2010

-04-

01

2010

-07-

01

2010

-10-

01

2011

-01-

01

2011

-04-

01

2011

-07-

01

Källa: Macrobond

Turbulensen inom euroområdet är stor och åsikterna går brett isär om vad som behöver göras, hur valutasamarbetet i framtiden bör se ut och hur konkurrenskraften långsiktigt bör stärkas för framför allt de länder som i dag är hårdast drabbade av de finansiella markna-dernas reaktioner. Nu har tyska parlamentet röstat igenom ytterligare resurser till rädd-

ningsfonden EFSF och Grekland har tagit små steg mot att tillmötesgå långivarnas krav på motprestation. Till detta kommer frågan om euroobligationerna – en andra krishanterings-mekanism – och hur dessa bör utformas och i vilken utsträckning dessa förutsätter en ökad överstatlighet vad gäller skatter och finans-politik. Diagram 9 Ekonomisk tillväxt och IFO-index över förväntningarna kommande sex månader

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

jan-0

7

apr-0

7jul

-07

okt-0

7

jan-0

8

apr-0

8jul

-08

okt-0

8

jan-0

9

apr-0

9jul

-09

okt-0

9

jan-1

0

apr-1

0jul

-10

okt-1

0

jan-1

1

apr-1

1jul

-11

Nett

ota

l (b

lå),

pro

cen

t (r

öd

)

IFO-index BNP-tillväxt

Källa: Macrobond

De kortsiktiga och mer akuta problemen tar sin utgångspunkt i att en grekisk statsbankrutt riskerar att dra med sig delar av det europeiska banksystemet. Detta skulle i sig skapa en mycket allvarlig situation samtidigt som det skulle begränsa bankernas möjligheter att upprätthålla kreditgivningen till näringslivet. Av den anledningen byggs dessa krishan-teringsmekanismer upp och frågan är hur många länder som sist och slutligen tvingas söka hjälp från EFSF. De olika uppfattningarna om lösningarna på problemen i eurozonen har till och med resulterat i att den tyska representanten i ECBs direktion har hoppat av i protest mot bankens köp av krisländers skuldsedlar.

- 9 -

Diagram 10 Interbankränta för euro-området, 1 månad

0

1

2

3

4

5

6

2007

-01-

01

2007

-04-

01

2007

-07-

01

2007

-10-

01

2008

-01-

01

2008

-04-

01

2008

-07-

01

2008

-10-

01

2009

-01-

01

2009

-04-

01

2009

-07-

01

2009

-10-

01

2010

-01-

01

2010

-04-

01

2010

-07-

01

2010

-10-

01

2011

-01-

01

2011

-04-

01

2011

-07-

01

pro

cen

t

Källa: Macrobond På interbankmarknaden, där bankerna lånar av varandra, har räntorna klättrat uppåt under 2011. Detta är kanske det tydligaste uttrycket för en ökad riskaversion och att banksystemet är stressat av det som sker. Likviditetsproblem kan övergå i större solvensproblem där kapitaltäckningen minskar ytterligare. Det eko-nomiska och politiska priset av att inte lösa de mer akuta problemen i euroområdet är mycket högt för beslutsfattarna. Instabiliteten tilltar och de realekonomiska konsekvenserna blir allvarligare och mer djupgående. Framtidstron hos hushåll och företag minskar ytterligare och den negativa spiralen blir mycket svårare att komma ur. När verktygslådan innehåller färre verksamma verktyg riskerar detta att få långt-gående konsekvenser. Vår prognos utgår ifrån att det politiska systemet genomför de åtgärder som krävs för att undvika detta skräckscenario.

Handel med omvärlden

Under första halvåret 2011 var den svenska varuexporten värdemässigt 11 procent högre än motsvarande period året innan. De krafti-gaste ökningarna noterades för järnmalm (+45 procent), järn och stål samt vägfordon (+32 procent vardera). Läkemedel och trävaror note-rade emellertid en negativ utveckling. Varu-importen ökade också samma jämförelseperiod med 10 procent. Här är det främst råolja (+27 procent), järn och stål (+20 procent) samt väg-fordon (+14 procent) som ökat, medan impor-ten av läkemedel minskade med 2 procent. Totalt sett innebär detta att den svenska handelsbalansen överskott ökat månad för månad. Totalt har handelsbalansen utvecklats starkare än under 2010, om än inte lika starkt som 2009. Sett till vår prognos för ett halvt år sedan har första halvåret 2011 gått bättre än vad vi då förutsåg. Efter sommaren har en del signaler kommit som tyder på att den av-tagande tillväxttakten skulle komma att acce-lerera under hösten. Siffror både från exportchefsindex och från den konjunkturbarometer Teknikföretagen pre-senterade i början av september indikerar att den kraftiga tillväxt som observerades 2010 och första halvåret 2011 mattas av. Det är emellertid inte uppenbart hur kraftig inbroms-ningen blir. Vår bedömning är att exporten inte kommer att drabbas av motsvarande drama-tiska nedgång som efter finanskrisen 2008. Exporten kan hämmas av att den svenska kronan under de senaste åren stärkts gentemot både euron och US-dollarn. Den starkare sven-ska valutan förefaller dock ännu inte ha inne-burit några tapp i efterfrågan på svenska varor. Vår bedömning är att kronans värde i slutet av prognosperioden motsvarar dagens.

- 10 -

Diagram 11 Kronkursens utveckling mot Euro och US-dollar

0

2

4

6

8

10

12

14

2004

-12-

31

2005

-04-

30

2005

-08-

31

2005

-12-

31

2006

-04-

30

2006

-08-

31

2006

-12-

31

2007

-04-

30

2007

-08-

31

2007

-12-

31

2008

-04-

30

2008

-08-

31

2008

-12-

31

2009

-04-

30

2009

-08-

31

2009

-12-

31

2010

-04-

30

2010

-08-

31

2010

-12-

31

2011

-04-

30

2011

-08-

31

SE

K

SEK per EUR SEK per USD

Källa: Macrobond

För att se närmare på hur utvecklingen i omvärlden kan komma att slå på den svenska exporten är det viktigt att studera samman-sättningen av exporten och till vilka länder den går. I tabell 3 och 4 nedan återger vi de vik-tigaste exportländerna värdemässigt liksom de viktigaste ursprungsländerna för importen. Tabell 3 Sveriges viktigaste exportmarknader, 1:a halvåret 2011 Värde,

miljoner kronor

Andel av total export, procent

Tyskland 61 116 10,0 Norge 55 708 9,1 Storbritannien 42 912 7,0 USA 41 049 6,7 Danmark 36 094 5,9 Finland 35 806 5,8 Nederländerna 30 539 5,0 Frankrike 29 070 4,7 Belgien 28 235 4,6 Kina 19 512 3,2 Totalt, världen 612 173

Källa: SCB

Ser vi dessutom på sammansättningen av varuområden i diagram 12 nedan ser vi att procentuellt som andel av export och import har Sverige ett överskott på områdena skogs-varor (främst papper), mineralvaror (järn och stål) samt verkstadsvaror (maskiner, elektro-varor och telekom samt vägfordon, särskilt delar och tillbehör). Importen väger över för kemivaror (grundämnen och föreningar), ener-givaror (råolja) och övriga varor (särskilt livs-medel och teko). Verkstadsvarorna dominerar

värdemässigt både vad avser exporten och importen. Tabell 4 Sveriges viktigaste importländer, 1:a halvåret 2011 Värde,

miljoner kronor

Andel av total import, procent

Tyskland 104 053 18,2 Norge 50 328 8,8 Danmark 45 640 8,0 Nederländerna 34 314 6,0 Storbritannien 34 256 6,0 Finland 30 818 5,4 Ryssland 30 667 5,4 Frankrike 26 566 4,7 Belgien 22 883 4,0 Kina 20 573 3,6 Totalt, världen 570 173

Källa: SCB

När statistiken för första halvåret 2011 studeras närmare och jämförs med motsvarande period året före, ses att de varugrupper som framför allt haft en kraftig ökning av exporten är järn-malm (+45 %), last- och dragbilar (+66 %) samt järn och stål (+32 %). Sämst var utveck-lingen för läkemedel (-13 %). Diagram 12 Olika varuområdens procentandelar av export och import första halvåret 2011

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Skogsvaror Mineralvaror Kemivaror Energivaror Verkstadsvaror Övriga varor

Export Import

Källa: SCB

Beträffande importen gäller vid jämförelsen mellan de två perioder som nämnts ovan att ökningstalen var högst för kategorin övriga transportmedel (+34 %), råolja (+27 %) samt järn och stål (+20 %). Sett över stora varuom-råden var det enbart läkemedel som noterade en minskad import (-2 %) mätt mellan dessa perioder.

- 11 -

De siffror som nyligen publicerats för varu-export och varuimport för augusti 2011 visar på en fortsatt stark tillväxt för exporten med drygt 13 procent jämfört med augusti 2011. Även varuimporten ökar men i en lägre takt. Handelsbalansen förbättras således ytterligare. Det kan konstateras att svensk industri trots en stark krona ökar exporten. Det betyder att kost-nadsläget i näringslivet är sådant att den star-kare kronan kunnat hanteras ur konkurrens-synpunkt. Vi kan också konstatera att de signaler som en dämpning i ett antal index, som till exempel inköpschefsindex, inte ännu slagit igenom för exportutvecklingen. Utrikeshandeln med tjänster utvecklas också snabbt. Tjänsteimporten gynnas av en stark krona, vilket leder till att hushållen uppfattar utlandsvistelser som relativt billigare jämfört med rekreation på hemmaplan. Tjänste-exporten förväntas också öka och det är främst två komponenter som står för ökningen. Den första är utvecklingen av företagstjänster som är stadd i god tillväxt, den andra är ut-vecklingen av merchantingexporten. Merchan-tingexport är försäljning av varor utomlands när varorna produceras vid svensk industris dotterföretag i andra länder, men där försälj-ningen faktureras från företaget i Sverige. Vi bedömer att den finansiella oron bara marginellt kommer att dämpa tillväxten av svensk export. De marknader som i första hand är avsättningsmarknader för svensk export tycks vara mer begränsat berörda av oron. Nettoexporten av varor kommer även för de närmaste åren att fortsatt lämna ett positivt bidrag till Sveriges bruttonationalprodukt. Även tjänstehandeln fortsätter att ge positiva bidrag till tillväxten då bytesbalansen fortsätter att utvecklas gynnsamt.

Tabell 5 Export och import, sammanfattning 2010 2011 2012 2013 Export, % 11,0 8,5 5,0 7,2 Import, % 12,8 8,0 5,5 6,9 Handelsbalans, mdkr

80 91 89 92

Bytesbalans, mdkr 205 209 208 215

- 12 -

Produktion och produktivitet

Produktion

Svensk ekonomi återhämtade sig snabbt efter finanskrisen 2008-09 och under 2010 var tillväxten positiv under samtliga årets kvartal. Denna uppgång kulminerade under slutet av 2010 och i inledningen av 2011, då tillväxt-takten uppgick till 6-7 procent om man stu-derar förändringen i förhållande till motsva-rande kvartal föregående år. Därefter ser vi av diagram 13 att BNP-tillväxten växlade ned till 4,9 procent under årets andra kvartal. Även detta är dock en ökningstakt som ligger långt över det historiska genomsnittet och som inte kan sägas vara hållbar på sikt. Diagram 13 BNP-tillväxt i Sverige, kalenderkorrigerad och säsongsjusterad

-20

-15

-10

-5

0

5

10

2004

K2

2004K

4

2005

K2

2005

K4

2006

K2

2006

K4

2007

K2

2007

K4

2008K

2

2008

K4

2009

K2

2009

K4

2010

K2

2010

K4

2011

K2

Pro

ce

ntu

ell f

örä

nd

rin

g

BNP, jämfört med samma kvartal föregående år

BNP, jämfört med föregående kvartal uppräknattill årstakt

Källa: SCB

Diagram 13 visar också att konjunk-turförloppet bättre fångas in av BNP-tillväxten i förhållande till föregående kvartal, även om tolkningen av säsongsjusterad statistik bör göras med viss försiktighet när vi ser stora svängningar i konjunkturen. I detta fall kunde man dock se tydliga tecken på en avmattning i ekonomin redan några kvartal innan finans-krisen slog till med full kraft under hösten 2008. Vi ser också att den första rekylen efter finanskrisen inleddes tidigare och att den avkylande perioden inleddes något tidigare än vad de allra senaste kvartalens traditionella tillväxtstatistik ger vid handen. Utan att dra alltför stora växlar på ett enskilt kvartal ser vi att trenden mot en långsammare – om än fort-satt gynnsam – tillväxt bröts under årets andra

kvartal, om man utgår från förändringen i för-hållande till föregående kvartal. Sammantaget ser vi dock att tillväxten i svensk ekonomi har mattats av. I allt väsentligt beror detta på att återhämtningen efter finanskrisen på produktionssidan är så gott som fullgången och att ekonomin under de närmaste kvartalen är på väg in i ett mer normalt konjunkturläge med mer stabila tillväxttal. Utan den finan-siella turbulensen vi har sett i stora delar av västvärlden sedan i somras hade tillväxt-utsikterna varit fortsatt positiva, med få risker och en stark underliggande potential för en förhållandevis lång period av snabb, men något långsammare, expansion. Nu är situationen mycket mer osäker och vi vet egentligen inte vilka realekonomiska effekter som finansturbu-lensen skapar. Om vi fortsätter att studera den statistik som finns tillgänglig visar diagram 14 nedan att den rekordsnabba BNP-tillväxten under det senaste året till stor del förklaras av en mycket snabb efterfrågeökning på svenska industriprodukter. Detta var i sin tur ett resultat av att finans-krisen i allt väsentligt blev en industrikris i Sverige. När den värsta turbulensen avtagit tilltog efterfrågan på industriprodukter snabbt och tillväxttalen sköt i höjden. Nu ser vi en naturlig nedjustering av dessa ohållbara till-växttal, men under andra kvartalet 2011 uppgick produktionstillväxten ändå till drygt tio procent. För tjänstesektorn och bygg har årets två första kvartal inte inneburit någon försämring av de gynnsamma tillväxttalen. Sammantaget innebär detta att den lång-sammare, men fortfarande högst tillfreds-ställande, tillväxten i svenskt näringsliv i allt väsentligt har orsakats av en nedväxling av efterfrågetillväxten inom industrin.

- 13 -

Diagram 14 Tillväxt i olika sektorer av svensk ekonomi, kalenderkorrigerad

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

2004

K2

2004

K4

2005

K2

2005

K4

2006

K2

2006

K4

2007

K2

2007

K4

2008

K2

2008

K4

2009

K2

2009

K4

2010

K2

2010

K4

2011

K2

Pro

cen

tuell f

örä

nd

rin

g

Näringslivet

Industrin

ByggTjänstesektor

Källa: SCB Utsikterna för kommande kvartal är osäkra. Konjunkturen var, oberoende av den senaste tidens finansiella turbulens, på väg in i en lugnare fas, men fram till och med andra kvartalet i år ger statistiken ingen indikation på att någon ny allvarlig kris är att vänta. Däremot ser vi en långsammare ökning av den ekono-miska aktiviteten och frågan är hur långvarig den finansiella turbulensen kommer att bli och vilka realekonomiska effekter den kommer att ha. Som ett resultat av den finansiella turbulensen har viktiga indikatorer försämrats under senare tid. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för näringslivet har försvagats under de senaste kvartalen och ligger nu kring det historiska genomsnittet. Till en början var detta sannolikt mer ett uttryck för att den här typen av indikator, som baseras på nettotal, inte kan förbättras hur länge som helst på höga nivåer eftersom företagen till slut kommer till en punkt där framtidsutsikterna ser sämre ut än den period man nu befinner sig. Detta innebär dock inte att utsikterna automatiskt ser dåliga ut, utan bara att framtiden ser något mindre ljus ut. I ett andra skede har dock sommarens turbulens påverkat företagens framtidsutsikter, vilket då har bidragit till ett allmänt sämre stämningsläge. Bedömningen av det rådande efterfrågeläget har däremot inte försvagats i samma utsträckning, även om det sker från en avsevärt lägre nivå.

Diagram 15 Konfidensindikator för näringslivet samt företagens bedömning av efterfrågeläget, jan 2006 – sept 2011

-60

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

2006

M1

2006

M4

2006

M7

2006

M10

2007

M1

2007

M4

2007

M7

2007

M10

2008

M1

2008

M4

2008

M7

2008

M10

2009

M1

2009

M4

2009

M7

2009

M10

2010

M1

2010

M4

2010

M7

2010

M10

2011

M1

2011

M4

2011

M7

nett

ota

l

Konfidensindikatorn, näringslivet, säsongsjusterad Efterfrågeläget

Källa: Konjunkturinstitutet

Ett annat sätt att belysa stämningsläget i näringslivet är att titta på företagens bedöm-ningar av den framtida produktionen. Även i detta fall ser vi att företagen har reviderat ned sina förväntningar, om än från en hög nivå. Förväntningarna är i dag högst i byggsektorn och lägst i industrin. Diagram 16 Förväntad produktion och försäljning, jan 2006 - sept 2011, säsongsjusterat

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

2006

M1

2006

M4

2006

M7

2006

M10

2007

M1

2007

M4

2007

M7

2007

M10

2008

M1

2008

M4

2008

M7

2008

M10

2009

M1

2009

M4

2009

M7

2009

M10

2010

M1

2010

M4

2010

M7

2010

M10

2011

M1

2011

M4

2011

M7

Nett

ota

l

Förväntad industriproduktion

Förväntat byggande

Förväntad försäljning i detaljhandeln

Förväntad efterfrågan på privata tjänster

Källa: Konjunkturinstitutet

En liknande bild framkommer när man studerar de svar som företagen ger i Swed-banks inköpschefsindex. Även i detta fall har det skett en avmattning i bedömningarna av hur mycket produktionen kommer att växa framöver. En inte alltför vågad gissning är att industrin påverkas mer än andra delar av ekonomin av den finansiella turbulensen och dess efterdy-ningar. Av diagram 18 nedan framgår att industriföretagens bedömning av orderingång och orderläge i Konjunkturinstitutets baro-meter har försämrats. Framför allt gäller det

- 14 -

nulägesomdömet av orderläget, men detta ser ut att av naturliga skäl ha börjat påverka bedömningen gällande orderstocken. Grunden för detta är självklart att orderingången till industrin har fallit och att den föll mycket kraftigt i juli. Historien visar dock att orderingången faller mer i juli än under andra månader. Men otvetydigt har stämningsläget i industrin försämrats och detta kommer att minska takten i produktions-ökningen under kommande kvartal. Samman-taget har detta bidragit till att inköpschefsindex har försämrats under senare tid och den senast inkommande statistiken signalerar till och med att expansionsfasen skulle vara över. Diagram 17 Inköpschefsindex över planerad produktion i industri och tjänstesektor, säsongsjusterad

20

30

40

50

60

70

80

okt-

05

jan-

06

apr-

06

jul-0

6

okt-

06

jan-

07

apr-

07

jul-0

7

okt-

07

jan-

08

apr-

08

jul-0

8

okt-

08

jan-

09

apr-

09

jul-0

9

okt-

09

jan-

10

apr-

10

jul-1

0

okt-

10

jan-

11

apr-

11

jul-1

1

PMI - planerad produktion i industrin PMI - planerad produktion i tjänstesektorn

Källa: Swedbank

Vår sammantagna bedömning av produktions-utfall och indikatorer om framtiden är att vi av naturliga skäl kommer att se en lägre efter-frågetillväxt i näringslivet under ett antal kvartal framöver. Främst är det industrin som drabbas, men vi kommer också att se en viss nedväxling av produktionstillväxten i tjänste-sektorn, inte minst kopplat till hushållens ökade försiktighet i spåren av den finansiella turbulensen och en något mindre gynnsam utveckling på arbetsmarknaden. Detta innebär att näringslivets produktion i år växer med 5,7 procent. Under nästa år är vår bedömning att efterfrågan ganska snabbt kommer tillbaka, men för helåret växer näringslivets produktion med 3,2 procent. För 2013 ser vi att efterfrågan

växer något snabbare än 2012. Vår bedömning ligger närmare 4,5 procent. Diagram 18 Läget i industrin, diverse indikatorer

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

2006

M1

2006

M4

2006

M7

2006

M10

2007

M1

2007

M4

2007

M7

2007

M10

2008

M1

2008

M4

2008

M7

2008

M10

2009

M1

2009

M4

2009

M7

2009

M10

2010

M1

2010

M4

2010

M7

2010

M10

2011

M1

2011

M4

2011

M7

nett

ota

l

0

20

40

60

80

100

120

140

ind

ex

Orderingång, nuläge, KI, vä

Orderstock, nuläge, KI, väOrderingång, SCB, höInköpschefsindex (PMI), industrin, hö

Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, Swedbank

För industrins del ser vi framför oss att efterfrågetillväxten under andra kvartalet 2011 har mattats av rejält om än från en hög nivå, för att sedan ta fart igen när den finansiella turbulensen har lagt sig och oron för stats-skuldsproblematiken har minskat. För helåret 2011 ser vi att industriproduktionen växer med 9,5 procent. Den långsammare tillväxtperioden industrin nu befinner sig i ebbar successivt ut under loppet av 2012, men den svaga första hälften av nästa år innebär att industri-produktionen på helåret växer med 4,5 procent. För 2013 kommer industrins goda konkur-renskraft att ge utslag i en snabbt växande efterfrågan från omvärlden. Vi bedömer att industriproduktionen då växer med 7,4 pro-cent. För byggsektorn har 2011 hittills varit ett gynnsamt år; produktionen har växt snabbt och som en konsekvens av detta har bristen på arbetskraft ökat. Nu kan vi dock se en viss avmattning, om än från en hög nivå. Det här gör att årets tillväxt, som vi uppskattar till 6,3 procent, under nästa år saktar in till 2,8 procent, för att under 2013 återigen ta fart och då uppgå till 4,2 procent. Tjänstesektorns branscher utvecklas i olika riktning. De svagare framtidsutsikterna har

- 15 -

framför allt slagit rot i vissa industrinära tjänstebranscher så som transport och beman-ning. Men även hushållens försvagade fram-tidstro har påverkat utsikterna för handeln. Sammantaget innebär detta att produktionen i tjänstesektorn i år förväntas öka med 4,4 procent och att den under 2012 faller tillbaka till 2,2 procent. I takt med att framtidstron förstärks under loppet av 2012 kommer efter-frågetillväxten i tjänstesektorn att ta ny fart under 2013. Vår bedömning är att tillväxten då uppgår till 3,5 procent.

Produktivitet

Redan under åren före finanskrisen befann sig svensk industri i en fas där produktivitets-tillväxten ökade långsammare än det historiska genomsnittet. En viktig förklaring till detta var det mogna konjunkturläget, där det inte gick att öka produktionen lika snabbt som tidigare med befintlig personal. Detta innebar att vid in-gången till finanskrisen var sysselsättningen på väg upp i industrin. När sedan efterfrågan försvann över en natt i slutet av 2008 blev produktivitetstillväxten snabbt negativ. I takt med att företagen hann anpassa kostymen efter det rådande efterfrågeläget vände produktivitetstillväxten uppåt igen och när efterfrågan tog fart fanns det möjlighet att möta den ökningen med befintlig bemanning. Det innebar att produktivitetstillväxten i industrin växte med 14 procent under 2010. Under 2011 års första kvartal fortsatte den utvecklingen, men när produktionsökningen tappade fart under det andra kvartalet innebar detta också att produktivitetstillväxten föll till strax under tio procent. Detta är en utveckling som kommer att fortsätta en tid framöver. I ett första skede kommer produktivitetstillväxten att falla till-baka till det historiska genomsnittet kring fem procent. Därefter är frågan hur långvarig perioden med svagare produktionstillväxt blir.

Gör företagen bedömningen att den riskerar att bli långvarig kommer också allt större personalminskningar. Det kommer då att hålla uppe produktivitetstillväxten relativt sett. Vår bedömning är att den generella oron och dess realekonomiska effekter blir förhållandevis kortvariga. Det innebär att vi sannolikt kom-mer att få se en relativt påtaglig försvagning av industrins (och näringslivets) produktivitets-tillväxt under resten av 2011 och under den första delen av 2012. Därefter kommer vi att återigen få se en ökningstakt en bra bit över det historiska genomsnittet. Sammantaget innebär detta att industrins produktivitet i år ökar med 8,0 procent. Under 2012 faller den tillbaka till 3,2 procent och för 2013 tar den ny fart och uppgår då till 5,0 procent. Diagram 19 Produktivitetstillväxt, kalenderkorrigerad kvartalsstatistik

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

2006

K2

2006

K3

2006

K4

2007

K1

2007

K2

2007

K3

2007

K4

2008

K1

2008

K2

2008

K3

2008

K4

2009

K1

2009

K2

2009

K3

2009

K4

2010

K1

2010

K2

2010

K3

2010

K4

2011

K1

2011

K2

pro

cen

t

Näringslivet Industrin Tjänstesektorn

Källa: SCB

De senaste åren har inte alls varit lika turbulenta för tjänstesektorn i produktivitets-hänseende. Och i detta fall har vi ännu inte sett någon konjunkturell nedgång under de senaste kvartalen. Den kommer att komma, om än inte lika påtagligt som inom industrin. Vår bedöm-ning är att produktivitetstillväxten under andra halvåret i år kommer att halveras i förhållande det första halvåret. Det gör att för helåret uppgår produktivitetstillväxten i tjänstesektorn till 2,6 procent. Under nästa år faller den till-baka till 1,3 procent för att ta fart igen under 2013. Då uppgår den till 2,0 procent. Sammantaget innebär detta att näringslivets produktivitetstillväxt kommer att mattas av nå-

- 16 -

got i år i förhållande till 2010 och att avmatt-ningen fortsätter under 2012. Men i takt med att efterfrågeläget ljusnar i ekonomin kommer produktivitetstillväxten under loppet av 2012 att ta fart igen. Den konjunkturellt betingade uppgången klingar sedan av under loppet av 2013, när konjunkturen går in i en mer balan-serad fas. För 2011 är vår bedömning att näringslivets produktivitetstillväxt uppgår till 3,4 procent. Under 2012 faller den tillbaka till 1,8 procent och under 2013 ökar den till 3,0 procent. Diagram 20 nedan sammanfattar utvecklingen av produktiviteten i svensk ekonomi sedan 2006 i termer av produktivitetsnivåer. Av detta framgår att näringslivets produktivitetsnivå i dag ligger något högre än den tidigare högsta nivån från 2006. För tjänstesektorn gäller att produktivitetsnivån ännu inte riktigt är tillbaka på nivån före finanskrisen. En viktig förklaring till varför näringslivets produktivitetsnivå trots detta ligger högre än åren före finanskrisen är att produktivitetstillväxten under de senaste sex kvartalen har varit i genomsnitt 14 procent per kvartal. Detta har resulterat i att industrins produktivitetsnivå i dag ligger drygt 25 kronor högre än under det fjärde kvartalet 2007. Diagram 20 Produktivitetsnivåer, kalenderkorrigerad och säsongsjusterad kvartalsstatistik

350,0

370,0

390,0

410,0

430,0

450,0

470,0

2006

K1

2006

K2

2006

K3

2006

K4

2007

K1

2007

K2

2007

K3

2007

K4

2008

K1

2008

K2

2008

K3

2008

K4

2009

K1

2009

K2

2009

K3

2009

K4

2010

K1

2010

K2

2010

K3

2010

K4

2011

K1

2011

K2

Fö

räd

lin

gsvärd

e k

r/ti

mm

e

NäringslivetIndustrin

Tjänstesektorn

Källa: SCB

Bakom de kurvor som beskriver de senaste årens utveckling döljer sig en mycket omfattande omstrukturering av svensk industri och för de industrianställda. Trots detta ser vi

att industrins konkurrenskraft, i termer av produktionen per timme, har upprätthållits och i dag ligger på en betydligt högre nivå än före finanskrisen. Det är produktionen per timme och dess utveckling över tid som avgör löne-betalningsförmågan och möjligheten att höja de anställdas inkomster över tid.

- 17 -

Investeringarna

Investeringarna utvecklades svagt under början av 2010, men kom igång under senare delen av året. Industrin dröjde medan övriga sektorer inklusive bostäder och offentlig sektor bidrog starkt till uppgången under slutet av förra året. Frågan vi ställde oss då var om industrin skulle komma att bidra till investeringsuppgången. Industrin kom igång och har under de två första kvartalen 2011 bidragit med en god ökningstakt för investeringarna. Tjänstesek-torns investeringar utvecklades svagt under början av 2011 efter ett starkt 2010, då ök-ningstakten i investeringarna uppgick till drygt tolv procent i årstakt. Sista kvartalet 2010 låg ökningstakten på topp för hela näringslivets investeringar med en ökning på 11,4 procent jämfört med samma period föregående år. Under de två första kvar-talen 2011 låg investeringarna kvar på en hög nivå även om ökningstakten var något lägre. Sverige närmar sig nu samma nivå för inves-teringar som vid toppnivån 2008. Diagram 21 Investeringarnas utveckling, miljoner kronor

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

Gruvo

r, m

inera

lindu

stri

Tillver

knin

gsind

ustri

El-, ga

s- oc

h vä

rmev

erk

Vatten

verk,

renin

gsver

k

Byggind

ustri

Handel

Uthyr

ning, fö

retag

stjän

ster

mkr

2009 2010 2011

Källa: SCB

Konjunkturinstitutets konfidensindikator har sjunkit successivt det senaste kvartalet. I alla branscher finns en tro på fortsatt tillväxt, men förväntningarna är nu måttliga. Förväntning-arna har skruvats ned mest i insatsvaru-industrin som är en viktig del av den svenska exporten. Även investeringsvaruindustrin ser

ut att följa efter om man ska tro det markanta fallet mellan maj och augusti i konfidens-mätningarna. Läkemedelsindustrin tillhör un-dantagen med en stigande indikator. I de privata tjänstenäringarna är efterfråge-tillväxten god, även om konfidensindikatorn har sjunkit totalt sett. Delar av tjänstesektorn har en betydligt mer optimistisk syn på framtiden och då särskilt arbetsförmedling, rekrytering och personaluthyrning. Även i resebranschen och bland arkitekter och tek-niska konsulter har konfidensindikatorn ökat. Den viktigaste faktorn för viljan att investera är förstås ekonomin i företagen och där pekar även orderingång och leveranser i riktning mot en mer försiktig investeringsutveckling. Orderingången inom industrin har totalt sett sjunkit senaste månaden. Det är exportmark-naden som drar ner medan hemmamarknaden har ökat något. I takt med en ökande produktion under det senaste året har också kapacitetsutnyttjandet inom industrin ökat och var uppe på närmare 90 procent under andra kvartalet 2011, i nivå med det historiska genomsnittet. Det borde betyda att man inom näringslivet behöver öka investeringarna för att kunna öka produktionen ytterligare. Diagram 22 Investeringar och kapacitetsutnyttjande

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

2008K1 2008K3 2009K1 2009K3 2010K1 2010K3 2011K1

md

r kr

65

70

75

80

85

90

95

pro

cen

t

utfall investering i industrin kapacitetsutnyttjande

Källa: SCB SCBs investeringsenkät från maj 2011 visade på en fortsatt ökning av investeringarna i de flesta branscher. Industrin hade då planer för investeringsökningar med elva procent under

- 18 -

2011 jämfört med föregående år. De förväntade ökningarna var nästan lika stora inom byggnadsverksamheterna som inom information/kommunikation och inom trans-portsektorn. Sektorn banker, försäkringsbolag och företagstjänster planerade för en motsvarande minskning av investerings-volymen. Unionens branschbarometer från juni i år visar sammantaget att företagen planerar för en ökning av investeringarna på mellan 1-5 procent på alla de fyra områden som vi undersöker: investeringar i kapacitet, nya marknader, forskning och utveckling samt kompetens. Undersökningen omfattar alltså ett bredare perspektiv än det som redovisas som investering i nationalräkenskaperna. För de flesta av industrins branscher redovisas investeringsökningar det kommande halvåret med undantag för stålföretagen. För telekomföretagen redovisas sjunkande investe-ringar medan det inom tjänstebranscherna i övrigt med teknikkonsulterna i spetsen för-väntas en ökning av alla typer av investeringar. Vi bedömer att det finns goda förutsättningar för en fortsatt investeringsuppgång i närings-livet. Trots ett sämre läge i världsekonomin där framför allt exportföretagen kan komma att drabbas, gör det höga kapacitetsutnyttjandet att investeringarna behöver öka ytterligare, om än med en längre fördröjning. Tillverknings-industrin anger också i Konjunkturinstitutets barometer att de ser en ökande brist på maskin- och anläggningskapacitet. Ett av fem företag anger detta som främsta hinder för ökad produktion. Att hitta finansiering är för närvarande inget större problem för företagen och utlåningen till företagen ökar. Riksbankens uppskjutning av planerna på att höja styrräntan bidrar också till ett bra finansiellt läge att genomföra nödvändiga investeringar. Även om investeringarna ökat markant sedan hösten 2010, så har ökningen gjorts från en

mycket låg nivå. Det gör att det fortfarande bör finnas utrymme för ytterligare ökningar. Fram-för allt kommer investeringarna att ske inom industrin under återstoden av 2011, medan tjänsteföretagens investeringar hålls tillbaka av osäkerheten kring det ekonomiska läget hos företag och hushåll. Vi bedömer att bostadsinvesteringarna fortsätter att öka eftersom efterfrågan fort-farande är stor. Boverkets prognos ligger i linje med detta och visar på en fortsatt ökning av byggandet. Tillväxtprognoserna för landets kommuner har skruvats ner något. Det bidrar till att de offentliga investeringarna går in i en lugnare fas. Diagram 23 Utfall och prognos för bostadsbyggandet

-

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

2 005 2 006 2007 2008 2009 2010 2011p 2012p

Flerbostadshus Småhus Ombyggnation Totalt

Källa: Boverket

Den ökande osäkerheten i världsekonomin kan påverka viljan att investera, men investeringar-na bör åter ta fart så snart osäkerheterna minskar. Vi tror att detta sker under nästa år. Vår bedömning är därför att på lite längre sikt är behovet av nyinvesteringar stort och att den minskning av ökningstakten vi ser nu får be-traktas som tillfällig. Efter en period av lageruppbyggnad planar lageruppbyggnaden ut. Tre av fyra industri-företag anger i Konjunkturinstitutets barometer att lagren nu är lagom stora. Lagren kommer att fortsätta öka något i årstakt. Bidraget till BNP blir i år positivt med 0,7 procentenheter av BNP. Nästa år väntas bidraget till BNP bli negativt motsvarande 0,5 procentenheter av BNP. Lagerförändringarna bedöms år 2013

- 19 -

åter ge ett positivt bidrag till BNP med 0,2 procentenheter. Investeringar följer konjunkturcykler varför utvecklingen 2009 innebar ett kraftigt avbrott i uppgången. Investeringarna låg på en ovanligt hög nivå innan krisen slog till. 2008 års nivå får till och med ses som en toppnotering. Vi bedömer att den nedjusterade investerings-ökningen vi nu ser är tillfällig, och att en återhämtning kommer under senare delen av 2012. Hur mycket kan vi förvänta oss att investeringarna ökar? Många bedömare menar att svenskt näringsliv ännu inte har nått upp till normal investeringsnivå. Frågan är vad som är att betrakta som normalt. Diagram 24 Investeringar, utfall, löpande priser, mkr

0

100000

200000

300000

400000

500000

600000

700000

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Källa: SCB

Frågan om 2008 års nivå var normal är rimlig att ställa mot bakgrund av det förändrade investeringsmönster vi ser i näringslivet. Inom industrin har det skett en förskjutning från materiella till immateriella investeringar. Nedgången i investeringar i maskiner och anläggningar beror på att produktion som kräver den typen av investeringar har minskat. Istället har tillverkningsindustrin blivit mer tjänsteintensiv och utvecklingskostnaderna hamnar därför i större utsträckning i im-materiella värden. Det har skett en strukturell förskjutning mot mindre kapitalintensiv pro-duktion. Dessvärre finns ännu inget bra sätt att mäta immateriella investeringar. När SCB i national-räkenskaperna redovisar investeringar finns de immateriella investeringarna inte med. Detta

ger skäl att tro att den investeringsnivå ekonomiska bedömare tittar på, och som redo-visas i diagram 24 ovan, knappast kommer att fortsätta stiga i samma höga takt som under början av 2000-talet. Försök har gjorts att på annan väg mäta de immateriella investeringarna. Genom att sam-manställa underlag från olika statistiska källor tror sig forskare kunna uppskatta hur stora resurser företagen investerar i immateriella tillgångar. Metoden visar att de immateriella investeringarna i näringslivet 2006 motsvaran-de tio procent av BNP, medan de materiella investeringarna uppgick till 13 procent av BNP. Slår man ihop dessa två har näringslivets investeringar ökat från 18 till 23 procent mel-lan 1993 och 2006.3 Även om det finns en stor osäkerhet kring uppskattningen av de immateriella investe-ringarnas storlek, är den ändå ett sätt att åskådliggöra bredden i näringslivets investe-ringsverksamhet. Vi konstaterar att ökningen för investeringarna kommit snabbare än vad vi förutsåg i vår förra prognos. Vi trodde då att ökningen skulle dröja till efter årsskiftet och prognostiserade därför en relativt hög investeringsnivå för 2011 och en lägre för 2010. Nu ser vi att investe-ringsaktiviteten tilltog mycket snabbare under fjärde kvartalet 2010. Oron i världsekonomin, tillsammans med vår missbedömning av styr-kan i investeringarna 2010, gör att vi nu jämfört med vår förra prognos reviderar ner investeringsökningstakten för 2011 till 8 pro-cent och för 2012 till 6,3 procent. Det är dock vår bedömning att investeringarna 2013 åter ökar något snabbare eller med 6,5 procent i årstakt.

3 Tillväxtanalys, 2010:16 De länder som finns med är de länder där underlag för de immateriella investeringarna finns redovisade. Investeringarna redovisas som andel av landets BNP.

- 20 -

Tabell 6 Sammanfattning av investeringsprognosen 2010 2011 2012 2013

Fasta brutto- Investeringar, %

7,1

8,0

6,3

6,5

Lager, % av BNP

2,1 0,7 -0,5 0,2

Lönerna och inflationen

Den femte september offentliggjorde de märkessättande facken inom industrin4 sina avtalskrav inför den kommande avtalsrörelsen och den sista september överlämnades kraven till arbetsgivarna. Nya avtal ska vara under-tecknade senast den 30 november. Kraven uppgår till 3,7 procent i ett ettårigt avtal. Frågan är om detta hotar inflationsmålet. Det underliggande inflationstrycket är lågt i Sverige i dag. Även om KPI-inflationen har drivits uppåt av Riksbankens räntehöjningar och av vissa råvarupriser ligger de underliggande inflationsmåtten fortfarande en bra bit under Riksbankens inflationsmål. Över tid kommer skillnaden mellan KPI och de underliggande inflationsmåtten att minska, men inget talar för att löneökningstakten under kommande år skulle pressa upp inflationen så högt att Riksbanken tvingas höja räntan (se vidare i avsnittet om prisutvecklingen). Ett sätt att mer systematiskt angripa den här frågan är att studera det långsiktiga löneutrymmet i svensk ekonomi. Den bästa bedömningen av detta är Konjunkturinstitutets avvägningar kring företagens prisutveckling och den långsiktiga årliga produktivitets-tillväxten i näringslivet. Deras bedömning är att en ökningstakt av företagens priser som uppgår till 1,3-1,5 procent per år motsvarar en KPI-inflation på två procent.5 Tillsammans med en genomsnittlig produktivitetstillväxt om 2-2,5 procent per år i näringslivet ger detta ett löneutrymme kring 3,5-4 procent per år. Det innebär att om löneökningstakten håller sig inom denna ram hotas inte inflationsmålet av parternas agerande. 4 Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS – facket för skogs- trä- och grafisk bransch. 5 En viktig komponent i denna diskrepans är det faktum att vår konsumtion inte överensstämmer med det vi producerar i landet.

- 21 -

I diagram 25 presenteras KIs bedömning av löneutrymmet i svensk ekonomi fram till och med 2020 utifrån denna tankeram. Som framgår varierar inte löneutrymmet så mycket mellan åren. Det är positivt eftersom en anpassning till kortsiktiga svängningar skulle riskera att skapa en onödig instabilitet som skulle kunna påverka produktion och syssel-sättning i svensk ekonomi på ett negativt sätt. Som också framgår var 2010 och 2011 två år med ett löneutrymme som låg över det långsiktiga genomsnittet. Däremot ser vi att 2012 års svagare utveckling i svensk ekonomi håller tillbaka löneutrymmet något, men för 2013 ser vi åter igen ett större utrymme. Sammantaget är slutsatsen att löneutrymmet under kommande år inte på något markant sätt avviker från den långsiktiga trenden. Diagram 25 Löneutrymme i svensk ekonomi

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Pro

cen

t

Näringslivets produktivitetstillväxt Näringslivets förädlingsvärdepris (implicitprisindex)

Källa: Konjunkturinstitutet

Den löneökningstakt vi har sett under senare år ligger under det långsiktiga löneutrymme som KI anger. I perioder under åren före finanskrisen 2008 låg löneökningstakten kring den övre gränsen för löneutrymmet i närings-livet, men växlades snabbt ned i samband med finanskrisen hösten 2008. Därefter såg vi en ytterligare inbromsning av löneökningstakten i samband med de framförhandlade avtalen i 2010 års avtals-rörelse.6 Under det senaste året 6 Finanskrisen innebar att lokala löneprocesser påverkades i många företag, inte minst inom industrin. Till exempel kunde man skjuta förhandlingarna framåt i tiden och ibland slog man ihop två revisionstillfällen. Detta innebär att lönestatistiken för tillfället är mer osäker än annars.

(juli 2010-juni 2011) har lönerna enligt konjunkturlönestatistiken ökat med 2,2 pro-cent. Utan att prognostisera utfallet av kom-mande avtalsrörelse är det tydligt att det finns ett betydande utrymme för högre löneökningar under kommande år utan att det skulle hota inflationsmålet. I diagram 26 nedan har vi också lagt in KIs bedömning av det årliga genomsnittliga löneutrymmet under åren 2011-13. Det ska dock noteras att utrymmet skulle vara något lägre om 2011 exkluderas, men när vi tittar på åren 2012-14 hamnar det årliga genomsnittet ändå kring 3,5 procent. Diagram 26 Konjunkturlöner för näringslivet samt löneutrymmet i svensk ekonomi 2011-13

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0ja

n-08

apr-

08

jul-0

8

okt-

08

jan-

09

apr-

09

jul-0

9

okt-

09

jan-

10

apr-

10

jul-1

0

okt-

10

jan-

11

apr-

11

jul-1

1

okt-

11

jan-

12

apr-

12

jul-1

2

okt-

12

jan-

13

apr-

13

jul-1

3

okt-

13

Konjunkturlöner, näringslivet

Genomsnittligt årligt löneutrymme i svensk ekonomi för åren 2011-13

Källa: Medlingsinstitutet, Konjunkturinstitutet, egen bearbetning

- 22 -

Prisutvecklingen

Prisutvecklingen i Sverige har hållits på en stabil nivå sedan Riksbanken fick ansvaret för att föra en räntepolitik som skulle hålla priser-na inom ett intervall som bedömts som vara förenligt med en stabil tillväxt. Det band som är valt är att inflationen ska ligga på 2 procent i årstakt +/- 1 procentenhet. Av diagram 27 ne-dan framgår att inflationen, mätt som KPI, har varierat kring 2 procentnivån och det har varit vanligare med en lägre prisutveckling än en högre. När inflationssiffrorna justeras för de effekter som den ekonomiska politiken åstad-kommer i form av ändringar i styrräntan eller i förändringar av indirekta skatter och avgifter förändrade genom politiska beslut, så är ut-vecklingen mer stabil. Det då använda måttet, KPIX, tidigare kallad UND1X, har under i stort sett hela perioden hållit sig inom bandet. Diagram 27 Inflation och underliggande inflation i Sverige, jan -06 till aug -11

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

jan-0

6

maj-

06

sep-

06

jan-0

7

maj-

07

sep-

07

jan-0

8

maj-

08

sep-

08

jan-0

9

maj-

09

sep-

09

jan-1

0

maj-

10

sep-

10

jan-1

1

maj-

11

pro

cen

tuell

fö

rän

dri

ng

KPI KPIX, tidigare UND1X

Källa: Macrobond, egen bearbetning

Ränteförändringar är en viktig komponent i prisutvecklingen i samhället. Riksbankens agerande får ett tydligt genomslag på kostnadsutvecklingen. I diagram 28 nedan visas Riksbankens styrränta tillsammans med utlåningsräntor som SBAB satt för olika längder av bindning av lån. Som skulle kunna antas är det vid varje enskilt tillfälle en högre räntekostnad vid varje givet tillfälle av låntagande. För de lån som tas med en kort bindningstid, tre månader till ett år, följer boräntan Riksbankens styrränta relativt väl

med en premie för osäkerheten. När det gäller de längre boräntorna, fem och tio år, ligger dessa högre och fluktuerar mindre. Vi konstaterar att gapet mellan korta och långa räntor förefaller slutas under sommaren och under september 2011. Frågan är om detta är att se som indikation på att bolåneinstituten inte tror att Riksbanken kommer att fortsätta på den inslagna vägen med regelbundna ränte-höjningar på överskådlig tid. Diagram 28 Riksbankens styrränta och några bolåneräntor (SBAB)

0

1

2

3

4

5

6

7

2005

-12-

30

2006

-04-

30

2006

-08-

30

2006

-12-

30

2007

-04-

30

2007

-08-

30

2007

-12-

30

2008

-04-

30

2008

-08-

30

2008

-12-

30

2009

-04-

30

2009

-08-

30

2009

-12-

30

2010

-04-

30

2010

-08-

30

2010

-12-

30

2011

-04-

30

2011

-08-

30

pro

cen

t

Riksbankens styrräntaSBAB, 3 månaderSBAB, 1 årSBAB, 5 årSBAB, 10 år

Källa: Macrobond

Prisökningstakten i ekonomin har stor betydel-se för i stort sett alla aktörer i ekonomin. De agerar för att begränsa sina kostnadsökningar och om möjligt öka sina egna priser. Allt fler branscher konkurrensutsätts och framför allt lär sig allt fler hur priser och kvalitet ska jämföras, vilket leder till prispress på varor och tjänster. De viktigare aktörerna i ekonomin har lärt sig att Riksbanken agerar för att få samhällets totala prisnivå att ligga ”rätt”. Det är sett med de senaste årens erfarenhet främst förändringar i ränteläge och förändringar i indirekta skatter och avgifter som påverkat prisökningstakten. Givet detta innebär observationerna ovan att bedömningen vi gör för inflationen, KPI, under resten av i år och under nästa år stannar vid 3,0 procent för 2011 som genomsnitt jämfört med 2010 och vid 1,7 procent 2012 jämfört med i

- 23 -

år. 2013 ökar inflationen, mätt som KPI, åter något till 2,1 procent i årstakt.

Konsumtionen

Hushållens konsumtion

Då hushållens konsumtion står för runt hälften av bruttonationalprodukten är det av stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen hur hushållen reagerar på nya signaler från omvärlden. Den uppseglande oron på finans-marknaderna har ännu inte fått en majoritet av hushållen att se negativt på framtiden, även om mätningen i augusti 2011 innebar en nedgång jämfört med mätningen i juli. När vi jämför med hur hushållen reagerade under krisen 2008-09 så förefaller sentimentet bland hus-hållen nu avsevärt mer positivt. Diagram 29 Hushållens konfidensindikator

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

jan-0

5

maj-

05

sep-

05

jan-0

6

maj-

06

sep-

06

jan-0

7

maj-

07

sep-

07

jan-0

8

maj-

08

sep-

08

jan-0

9

maj-

09

sep-

09

jan-1

0

maj-

10

sep-

10

jan-1

1

maj-

11

Källa: Konjunkturinstitutet, Macrobond

När konfidensindikatorn bryts ned på beståndsdelar framgår att hushållen har en mycket mer positiv bild av utvecklingen för den egna ekonomin än för landets ekonomi. I diagram 30 redovisas hushållens bedömningar om sin egen finansiella ställning dels jämfört med för tolv månader sedan och dels tolv månader framöver. Ett första mönster som framträder är att hushållen ständigt ser mer positivt på framtiden än på det förflutna. Från diagrammet framgår också att de flesta hus-hållen har sett positivt på sin egen situation sedan slutet på 1990-talet. Den stora optimism som fanns vid sekelskiftet har dämpats något, men på det stora hela är utvecklingen positiv.

- 24 -

Diagram 30 Hushållens bedömningar om den egna finansiella situationen

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

jan-

93

jan-

94

jan-

95

jan-

96

jan-

97

jan-

98

jan-

99

jan-

00

jan-

01

jan-

02

jan-

03

jan-

04

jan-

05

jan-

06

jan-

07

jan-

08

jan-

09

jan-

10

jan-

11

nett

ota

l

jämfört med för 12 månader sedan för de nästa 12 månaderna

Källa: Konjunkturinstitutet, Macrobond

Frågan är alltså vad det finns som skulle indikera ett kraftigt förändrat beteende från hushållens sida under det närmaste året som följd av nedgången på de finansiella mark-naderna och oron inom euroområdet. Den i massmedia framförda skrämselpropagandan med övertolkning av negativa signaler – nu senast om livbolagens ställning – är övertoner med ogenomtänkt syfte. Att sitta i båten och att fortsätta ro är oftast en bättre strategi än att ställa sig upp, vifta med armarna och försöka sälja årorna om man säkert vill in till land. Hur hushållen ser på den närmaste framtiden speglar av sig i hur de faktiskt agerar. I diagram 31 nedan redovisas utvecklingen för detaljhandel, minus bränsle, och utvecklingen för hushållens inköp via postorder och Internet, med säsongsrensade siffror . I diagrammet kan tydligt ses uppgång i utvecklingen för detalj-handeln under hela den redovisade perioden. Framför allt kan utläsas en kraftig ökning för postorder och Internethandel. Även om utveck-lingen är mer ryckig för denna del av handeln är uppgången i volymer betydande. Det före-faller finnas ett skifte i var konsumenterna handlar. Förändringen är tydligast i vissa seg-ment av detaljhandel där butikshandeln också minskar.

Diagram 31 Utveckling för detaljhandel samt postorder- och Internethandel

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

jan-0

6

maj-

06

sep-

06

jan-0

7

maj-

07

sep-

07

jan-0

8

maj-

08

sep-

08

jan-0

9

maj-

09

sep-

09

jan-1

0

maj-

10

sep-

10

jan-1

1

maj-

11

ind

ex

Detaljhandel Postorder och Internethandel

Källa: Macrobond

En viktig indikator på hur hushållen ser på framtiden för egen del är statistiken av nyregistrering av bilar. Antalet varierar natur-ligtvis mellan månaderna, men under våren 2011 har siffror noterats som överstiger siff-rorna före finanskrisen. För kommersiella for-don har uppgången i registreringen av nya fordon varit kraftig under slutet av 2010 och inledningen av 2011. I investeringsavsnittet ovan redovisas siffror över den troliga utvecklingen för nybyggnation av bostäder. Både byggnation av flerbostads-hus och av enfamiljshus visar på en uppgång. När det gäller priserna för småhus och lägenheter råder det delade meningar kring hur marknaden utvecklas. Enligt mäklarbarometern som görs som en enkät till drygt 200 fastighetsmäklare i Storstockholm, Storgöte-borg och Stormalmö som CMA Research genomför på uppdrag av SBAB Bank mins-kade priserna på bostadsrätter och småhus i samtliga tre storstadsområden under andra kvartalet 2011. Å andra sidan visar SCBs fastighetsprisindex för samma period på en ökning i priserna.

- 25 -

Diagram 32 Nyregistrering av fordon per månad

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

2005-jan

2005-apr

2005-jul

2005-okt

2006-jan

2006-apr

2006-jul

2006-okt

2007-jan

2007-apr

2007-jul

2007-okt

2008-jan

2008-apr

2008-jul

2008-okt

2009-jan

2009-apr

2009-jul

2009-okt

2010-jan

2010-apr

2010-jul

2010-okt

2011-jan

2011-apr

2011-jul

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

personbilar, vänster skala kommersiella fordon över 3,5 ton (exkl bussar), höger skala

Källa: SCB, egen bearbetning

Tjänsteproduktionen har utvecklats positivt, se diagram 33, och sedan fjärde kvartalet 2009 har tjänsteproduktionen ökat med drygt 10 procent fram till augusti 2011. Särskilt intressant är utvecklingen för hotell- och restaurangbranschen, särskilt med tanke på de kraftiga stimulanser som föreslås i budget-propositionen för 2012. Denna bransch utveck-las positivt och visar vid månadsjämförelser växande produktion även mätt i fasta priser sett över den senaste sjuårsperioden. Sett i ljuset av detta framstår de föreslagna stimulanserna i form av sänkt restaurangmoms som än mer svårförståeliga. Det är ändå vår slutsats att prognosen för hushållens konsumtion under resten av året och under nästa år är starkare än vad många konjunkturbedömare tycks tro. Vi anser att den emmafiering av hushållens konsumtion som varit för handen under fjolåret och första delen av 2011 kommer att fortsätta i relativt god takt. Diagram 33 Tjänstesektorns utveckling, produktionsindex, säsongsrensat

95

100

105

110

115

120

125

jan-0

6

maj-

06

sep-

06

jan-0

7

maj-

07

sep-

07

jan-0

8

maj-

08

sep-

08

jan-0

9

maj-

09

sep-

09

jan-1

0

maj-

10

sep-

10

jan-1

1

maj-

11

ind

ex

Källa: Macrobond

En ytterligare komponent för att prognostisera den framtida utvecklingen för konsumtionen är att få en bild över utvecklingen för den disponibla inkomsten för hushållen. Under av-snittet Lönerna och inflationen ovan har vi utvecklat synen på vad vi tror om det närmaste årets löneutveckling. De disponibla inkomsterna kommer nästa år enligt vår bedömning att öka med drygt 3 procent nominellt, men då prisökningstakten i ekonomin förväntas bli 1,7 procent blir den reala ökningen av hushållens disponibla inkomster runt 1,5 procent. Vår bedömning är att hushållen kommer att öka sitt sparande marginellt och att det kommer att finnas ett realt utrymme för en ökad privat konsumtion.

Den offentliga konsumtionen

Den offentliga konsumtionen var under krisen en viktig del av att hålla uppe den totala konsumtionen i ekonomin. Under krisåret 2009 ökade de offentliga konsumtionsutgifterna med 1,7 procent och 2010 med 2,5 procent. Totalt sett har emellertid den offentliga konsumtionen som andel av BNP gått en kraftig kräftgång sedan 1993. Då uppgick den offentliga kon-sumtionen till 37,2 procent av BNP. 2008 var motsvarande andel 26,1 procent. Det innebär en minskning på runt elva procentenheter av BNP. Av denna nedgång i relativ betydelse för ekonomin har kommun-ernas nedgång varit drygt sex procentenheter och statens knappt fem procentenheter. För statens del innebär förändringen en nära nog halvering av den relativa betydelsen för landets ekonomi under en femtonårsperiod. De svaga uppgångar i den offentliga konsumtionen som registrerades under krisåret 2009 och även 2010 innebär inget trendbrott. För 2011 och de närmast följande åren förutses en svag utveckling för den offentliga

- 26 -

konsumtionen. Konjunkturinstitutet förutspår i sin senaste prognos från i augusti att den offentliga konsumtionen ökar svagt i år och står stilla nästa år. Ökningen kommer från den kommunala sektorn medan staten minskar båda åren. När dessa siffror jämförs med den prognos som finansdepartementet gör i an-slutning till att finansplan och budget-proposition lades i mitten av september noteras att finansdepartementet förutspår en ännu lägre utveckling för den offentliga konsumtionen i år, men har en liten ökning nästa år. Ett viktigt skäl till denna utveckling är kraven på att stat och kommun har finansiella mål att hålla. Det betyder i synnerhet för kommunerna att när tiderna är sämre och skatteintäkterna minskar måste också kommunerna hålla tillbaka. När å andra sidan tiderna blir bättre och skatteintäkterna åter ökar kan kommun-ernas konsumtion åter öka. Den offentliga sek-torns roll som konjunkturregulator reduceras därmed stegvis. Den andra delen av den offentliga sektorns ekonomi är transfereringarna från stat och kommuner till medborgarna. Tabell 7 Offentliga sektorns utgifter, procent av BNP 2009 2010 2011

(p) Offentlig konsumtion

27,8 27,2 26,7

Offentliga investeringar

3,4 3,3 3,3

Transfereringar 20,9 19,6 18,6 - till hushåll 17,6 16,4 15,5 - till företag 1,7 1,6 1,5 - till utlandet 1,6 1,6 1,6 Ränteutgifter 1,2 1,0 1,3 Offentliga sektorns utgifter

53,2 51,0 49,9

Källa: Konjunkturinstitutet Den offentliga sektorns och samhällets spa-rande är inte det samma. Däremot innebär de finansiella sammanhangen att underskott och överskott totalt sett är noll. När en del av

samhället spenderar mer än vad som finns lånas det av en annan del av samhället. Spenderar alla delar över sina tillgångar lånas från utlandet. På samma sätt innebär en låg användning av tillgängliga resurser i ett land att finansiella överskott kan lånas ut till omvärlden. Det som avgör vart tillgängliga resurser lånas ut är priset på lånen (räntan) och risken för fallissemang. Den som har en hög riskbe-nägenhet kanske lånar ut som mer osäkra fordringar i förhoppning om en högre av-kastning. När svårigheten att få låna, oavsett om det gäller en privatperson, ett företag eller en nation, är påtaglig krävs särskilda åtgärder. För privatpersonen återstår skuldsanering eller personlig konkurs, ett företag kan rekon-strueras eller gå i konkurs och för en nation gäller att vända sig till det internationella samfundet och be om särskilda lån. Dessa ges oftast inte utan krav på motprestationer i form av förändringar i hur nationen avser att agera i framtiden. Växande finansiella obalanser tenderar att leda till finansiella kriser. Långivarna är osäkra på riskbedömningen och ökar kraven på lån-tagarna. För många låntagare kan det bli svårt att förklara för dem som är direkt berörda att något måste göras – varför det som fungerade igår inte fungerar imorgon. Vi har i vår egen bedömning av den offentliga konsumtionen för i år och nästa år svårt att i grunden avvika från de bedömningar som görs inom regeringskansliet för staten och vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för kommunerna. De kraftiga svängningarna i regeringskansliets bedömningar av den kom-munala ekonomins utveckling avviker ordent-ligt från de bedömningar som görs av SKL. Då utrymmet för konsumtion i kommuner och landsting till stor del avgörs av föregående års skatteintäkter förefaller regeringens kraftigt förändrade prognoser stå på lös sand. Vi be-

- 27 -

dömer således att den offentliga konsumtionen ökar med 1,2 procent i år och med 0,7 procent 2012. Det är framför allt den kommunala konsumtionen som håller uppe den trots allt svaga ökningstakten. 2013 ökar den offentliga konsumtionen med 0,9 procent. Tabell 8 Sammanfattning, konsumtionen 2010 2011 2012 2013 Hushållens konsumtion

3,4 2,1 1,5 2,2

Offentlig konsumtion

2,5 1,2 0,7 0,9

Arbetsmarknad och

sysselsättning

Sysselsättningen fortsätter att öka och nivån är nu något högre än före finanskrisen. Antalet sysselsatta i åldern 15-74 år uppgick i augusti 2011 till 4 721 000 personer, vilket är en ök-ning med 111 000 personer jämfört med augusti 2010. Sysselsättningsgraden, som av SCB mäts som andelen sysselsatta av befolkningen i ålders-gruppen 15-74 år, var förra året 64,7 procent och beräknas av Konjunkturinstitutet stiga till drygt 66 procent under 2012. Eftersom många i åldersgruppen 65-74 år redan har gått i pension och de flesta 15-åringar befinner sig i studier är det relevant att även analysera sysselsättningsgraden för åldersgruppen 20-64 år. I detta åldersintervall är sysselsättningsgraden 80 procent, medan den för åldersgruppen 20-24 år endast var 57 procent. Orsaken till den lägre sysselsätt-ningsgraden beror främst på att många unga vuxna befinner sig i någon form av utbildning. Diagram 34 Sysselsatta samt sysselsättningsgraden, 20-64 år

3800

39004000

41004200

43004400

45004600

2005M

12

2006

M04

2006

M08

2006

M12

2007

M04

2007

M08

2007

M12

2008

M04

2008

M08

2008

M12

2009

M04

2009

M08

2009

M12

2010

M04

2010

M08

2010

M12

2011

M04

2011

M08

74%75%76%77%78%79%80%81%82%83%

Sysselsatta Sysselsättningsgrad (höger)

Källa: SCB/AKU

Männen står för större delen av ökningen av sysselsättningen efter krisen, cirka 60 procent. Detta förklaras delvis av att traditionellt mans-dominerade branscher som bygg och industri har haft den tydligaste återhämtningen. Det var också där den största nedgången i syssel-sättningen inträffade under krisen. Sett till hela

- 28 -

arbetsmarknaden är gapet mellan kvinnors och mäns sysselsättning nu det största sedan mitten av 1980-talet. En viktig förklaring är att sysselsättningsgraden för utrikes födda är låg, och då särskilt bland utomeuropeiskt födda kvinnor. Utomeuropeiskt födda är samman-taget den enda grupp där arbetslösheten har ökat mellan det första kvartalet 2010 respektive 2011. Antalet tidsbegränsat anställda förefaller inte ha ökat de senaste åren, men sett över en längre period har det skett en stor ökning. Främst är det yngre som får vänta på en tillsvidareanställning. Andelen sysselsatta med tidsbegränsad anställning är 20 procent totalt sett, medan andelen i åldersgruppen mellan 25 – 34 år är 25 procent. Nationalräkenskaperna visar att sysselsätt-ningen fortsätter öka andra kvartalet 2011, om än i lägre takt än tidigare. Arbetsförmedlingen räknar i sin prognos från i juni med en rekordstark ökning av sysselsättningen med 107 000 personer 2011. Nästa år väntas syssel-sättningsökningen bli 61 000 personer. Flera indikatorer pekar på att sysselsättningsök-ningen kommer att fortsätta.

Arbetslösheten

Det är glädjande att arbetslösheten minskar. Antalet arbetslösa (15-74 år) i augusti 2011 var 336 000 personer, en minskning med 34 000 sedan förra året. Andelen arbetslösa av arbets-kraften är 6,6 procent. Antalet långtidsarbets-lösa minskade med 15 000 jämfört med augusti 2010 till 110 000 personer. Arbetsförmed-lingen förväntar sig i sin prognos att arbets-lösheten kommer att fortsätta minska från 8,4 procent som årsgenomsnitt för 2010 till 7,5 procent år 2011 respektive 6,7 procent år 2012. Konjunkturinstitutet uppskattar i sin prognos, som presenterades efter det att turbulensen på de finansiella marknaderna inletts, att arbets-

lösheten faller till 7,5 procent och stannar på denna nivå även 2012. Diagram 35 Arbetslöshetens utveckling, 15-74 år

0

100

200

300

400

500

600

2005

M04

2005

M08

2005

M12

2006

M04

2006

M08

2006

M12

2007

M04

2007

M08

2007

M12

2008

M04

2008

M08

2008

M12

2009

M04

2009

M08

2009

M12

2010

M04

2010

M08

2010

M12

2011

M04

2011

M08

0

2

4

6

8

10

12

Arbetslösa Procent (höger)

Källa: SCB/AKU

Förra året fanns 185 000 personer registrerade i program med aktivitetsstöd hos Arbets-förmedlingen vilket var betydligt fler än 2009. I år förväntas volymen minska till 178 000 och nästa år till 160 000. Det stora flertalet finns i programmet jobb- och utvecklingsgarantin och i jobbgarantin för ungdomar som individen blir erbjuden efter en längre tids arbetslöshet. I augusti fanns sammanlagt 118 500 personer i garantierna, vilket innebär en liten ökning jämfört med augusti 2010. Det är antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som har ökat, medan antalet deltagare i jobb-garantin för unga minskat som en följd av en förbättrad arbetsmarknad. Den som inte lyckas gå vidare från garantin till ett jobb eller en utbildning hamnar så småningom i garantins fas 3. Antalet deltagare i denna fas växer snabbt och i augusti 2011 uppgick antalet inskrivna i fas 3 till drygt 27 000. Inte ens i nuvarande starka syssel-sättningsuppgång minskar antalet deltagare. Det är tydligt att inte enbart en god konjunktur hjälper de flesta långtidsarbetslösa till ett arbete. Det finns ett stort antal personer som behöver ett mer individinriktat stöd för att kunna få ett arbete. Det kan vara personer av utländsk härkomst eller med funktionsned-sättning, äldre eller personer med dålig eller

- 29 -

avbruten utbildning. Av de arbetslösa inskrivna hos Arbetsförmedlingen, i augusti 370 000 personer, har den del som Arbetsförmedlingen räknar till ”utsatta grupper” ökat med 100 000 personer på två år och omfattar nu 225 000 personer, eller 4,6 procent av arbetskraften. Gruppen utgör 60 procent av alla arbetslösa. Mer än var fjärde arbetslös person (”öppet” arbetslösa eller i program) har varit arbetslös mer än tre år under den senaste tioårsperioden.

Matchningen

Antalet nyanmälda lediga platser hos Arbets-förmedlingen har sedan årsskiftet 2010/11 utvecklats mycket positivt, så när som på som-marmånaderna som alltid innebär färre nya platser. Antalet varsel har sedan förra våren legat på normala nivåer. I augusti varslades 2 646 personer, att jämföra med vinterhalvåret 2008/09 när antalet varsel per månad låg på i genomsnitt 15 000. Mer än hälften av de vars-lade är sysselsatta inom industrin. Diagram 36 Utvecklingen för antalet kvarstående lediga platser vid månadens slut och antalet nyanmälda lediga platser och varsel under månaden

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

2008

01

2008

03

2008

05

2008

07

2008

09

2008

11

2009

01

2009

03

2009

05

2009

07

2009

09

2009

11

2010

01

2010

03

2010

05

2010

07

2010

09

2010

11

2011

01

2011

03

2011

05

2011

07

Kvarstående lediga platser

Varsel Nyanmälda lediga platser

Källa: Arbetsförmedlingen

Beveridgekurvan (diagram 37) visar sam-bandet mellan antalet arbetslösa och antalet kvarstående lediga platser som andel av antalet personer i arbetskraften. Kurvan används för att ge en beskrivning av hur väl matchningen mellan arbetssökande och lediga platser fungerar. En effektiv matchning på arbets-marknaden är en förutsättning för att nå hög sysselsättning och låg arbetslöshet. Ett känne-

tecken för en väl fungerande arbetsmarknad är att det går snabbt att tillsätta en ledig plats. Diagram 37 Beveridgekurva för Sverige, januari 2007 till juli 2011

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 8,5 9,0

arbetslöshet, procent

kvar

ståe

nde

ledi

ga p

lats

er i

rela

tion

till a

ntal

et i

arbe

tskr

afte

n, p

roce

nt

januari 2007

januari 2008

januari 2009

januari 2010

januari 2011

juli 2011

Källa: Industrins ekonomiska råd

Antalet kvarstående lediga platser har under våren legat på 50-60 000 per månad och det är ungefär samma nivåer som under början av 2007. Samtidigt är arbetslösheten drygt en procentenhet högre. Detta tyder på att match-ningen inte fungerar tillräckligt bra. En möjlig förklaring är att själva matchningen på arbets-marknaden har försämrats. En annan möjlig förklaring kan vara en ökande brist i överens-stämmelse mellan de arbetslösas faktiska kvalifikationer och de kvalifikationer som efterfrågas till de lediga platserna. Detta be-tyder i så fall vidare att det finns en ökande diskrepans mellan de kompetenshöjande insatser som ges till de arbetslösa och de kompetenshöjande insatser som skulle be-hövas. Arbetsförmedlingen bedömer att bristen på arbetskraft i näringslivet kommer att öka inom delar av det privata näringslivet. 25 procent av företagen uppger att de den senaste tiden har haft rekryteringsproblem vid ett eller flera tillfällen. Andelen har ökat med tio procent-enheter under det senaste året och är störst inom industrin och vissa konsultverksamheter. Framför allt gäller det yrken som rör byggnadsverksamhet, IT och teknik.

- 30 -

2012 bedöms bristen vara så påtaglig att den utgör ett hinder för produktion och försäljning. Till arbeten inom IT- och teknikområdet efter-frågas kompetens som kräver längre efter-gymnasiala utbildningar. Även inom bristom-råden där efterfrågan inte gäller längre utbild-ningar är kraven på yrkeskunnande så stort att de flesta arbetslösa inte kommer i fråga utan särskilda insatser. Från offentlig verksamhet bedöms rekryteringsproblemen vara ännu stör-re, 34 procent, och även där har andelen med problem vid rekrytering stigit. Diagram 38 Näringslivets anställda och anställningsplaner, förändringstal

-60

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

2005

M1

2005

M8

2006

M3

2006

M10

2007

M5

2007

M12

2008

M7

2009

M2

2009

M9

2010

M4

2010

M11

2011

M6

2008

M1

2008

M8

2009

M3

2009

M10

2010

M5

2010

M12

2011

M7

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

Utfall

Förväntningar

Källa: Konjunkturinstitutet

Teknikföretagens barometer för tredje kvartalet 2011 indikerar att problemen med personal-brist har minskat men att det fortfarande är nästan en tredjedel, 30 procent, av företagen som upplever en brist framför allt på tjänste-män. 24 procent av företagen rapporterar brist på yrkesarbetare. Almegas tjänsteindikator visar högt resurs-utnyttjande vilket antyder personalbrist i tjänstesektorn. Särskilt företag med en hög andel högkvalificerad arbetskraft har fått växande svårigheter att hitta kompetent per-sonal. Arbetsförmedlingen bedömer att tillgången på arbetskraft inom allt fler yrkesgrupper kommer att minska till slutet av år 2012. Detta förstärks av att det finns en betydande andel av de arbetslösa som inte uppfyller de kvalifika-tionskrav som arbetsgivarna har. I Arbets-förmedlingens rapport ”Var finns jobben?”

(2011) görs bedömningen att nästan alla jobböppningar de närmaste åren kommer att kräva gymnasie- eller högskoleutbildning. Arbetssökande med enbart förgymnasial utbildning kommer enligt Arbetsförmedlingen att få mycket svårt att hitta ett jobb. Under treårsperioden fram till och med april 2011 nästan fördubblades antalet korttidsutbildade som saknade ett arbete. Denna grupp uppgår nu till nästan 110 000 personer. Till de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden räknas personer med utländsk härkomst, även om ställningen på arbets-marknaden varierar kraftigt med olika etniska och utbildningsmässiga bakgrunder. Vidare är personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa över 55 år och personer med grundskola som högsta slutförda utbildning mer utsatta grupper än andra. En gemensam nämnare för många arbetssökande i dessa grupper är att de saknar gymnasiekompetens eller motsvarande. Gym-nasiekompetens är ett av de vanligast före-kommande kraven vid såväl anställningar som vidareutbildningar av olika slag. Avsaknaden av gymnasiekompetens innebär ett stort hinder att komma in på arbetsmarknaden och för att få en varaktig sysselsättning men också för att finna en väg till vidareutbildning. Antalet öppet arbetslösa ungdomar registrerade vid Arbetsförmedlingen (inklusive deltagare i arbetsmarknadspolitiska program) var i slutet av april 2011 drygt 80 000 ungdomar. Nästan 35 000 av dessa hade varit utan jobb i ett år eller längre. Nästan 20 000 av de ungdomar som saknade arbete i april hade grundskola som högsta utbildningsnivå. Skälet till att vi väljer att diskutera utifrån aprilsiffrorna är att uppgifter för ungdomsarbetslöshet för sommar-månaderna blir extrema och säger litet eller inget om läget.

- 31 -

Antalet utomeuropeiskt födda som saknar arbete hade mer än fördubblats sedan början av år 2008 till slutet av april 2011 och uppgick då till 80 000 personer. Även i denna grupp är en viktig orsak till svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden en låg utbildningsnivå. Diagram 39 Långtidsarbetslösa, mer än 27 veckor

020406080

100120140160180

2006

M02

2006

M06

2006

M10

2007

M02

2007

M06

2007

M10

2008

M02

2008

M06

2008

M10

2009

M02

2009

M06

2009

M10

2010

M02

2010

M06

2010

M10

2011

M02

2011

M06

Totalt 15-24 år

Källa: SCB/AKU

Arbetsmarknadsutbildningen är, rätt utformad, ett effektivt instrument för att förbättra matchningen. Antalet personer i arbetsmark-nadsutbildning var i genomsnitt 7 700 (inkl arbetsmarknadsutbildningen inom garantierna) år 2010. Trots att platserna i arbetsmark-nadsutbildning ökar i år är nivån för låg. Nivån har också dömts ut av Finanspolitiska rådet som alltför låg. Vi menar att det behövs större möjligheter till utbildning tidigare i jobb- och utvecklings-garantin som ett sätt att stärka dem som har svårast att få ett arbete. Utöver det måste grupper som har särskilda behov få rätt stöd. Det är till exempel inte självklart att utbildning gör att fler funktionsnedsatta får jobb. För utlandsfödda kan det handla mer om stöd till praktik för att få in en fot på en arbetsplats. Vi anser också att det kan finnas skäl att även erbjuda personer som har varit arbetslösa en kortare period insatser, om det bedöms att de har svårt att komma ifråga för ett arbete. För att förhindra att människor slås ut från arbetslivet behövs kontinuerlig vidareutbild-ning även för dem som är yrkesverksamma.

Den bedömning vi gjorde för sysselsättningen 2010 i vår förra prognos stämde med utfallet. När det gäller bedömning för 2011 och 2012 gör den senaste tidens ökade osäkerhet i om-världen att vi reviderar ner vår prognos. I förväntningarna inför hösten ser vi att industrin, som tidigare trott på en fortsatt sysselsättningsökning, nu förväntar sig oförändrade nivåer. Totalt sett väntas dock sysselsättningen fortsätta att öka, om än i lägre takt än vi tidigare trott. Årets sysselsättningsökning blir sammantaget trots allt stor, eftersom första halvåret gick mycket bra. De två kommande åren syns nedgången i ekonomin i statistiken och sysselsättnings-ökningen blir måttlig. Motsvarande utveckling gäller för arbetslösheten; nivån sjunker med cirka en procent i år och fortsätter ner ytter-ligare något de två kommande åren. Det höga kapacitetsutnyttjandet och den arbetskraftsbrist vi noterat på delar av arbetsmarknaden gör att det generellt sett inte blir tal om några större ökningar av arbetslösheten till följd av osäker-heten i omvärlden. Flera indikatorer pekar på detta. Konjunkturinstitutets barometer indikerar en vikande konfidensindikator när det gäller anställningsplanerna. Det betyder inte att sysselsättningen kommer att minska utan att planerna för ökning har reviderats ner. Totalt sett tyder barometern på en fortsatt syssel-sättningsökning. Sysselsättningen förväntas öka inom byggbranschen och inom de privata tjänstenäringarna medan den förväntas bli i stort sett oförändrad inom tillverknings-industrin och handeln. Även Unionens egen barometer, där förbundets klubbar bedömer sitt företags utveckling, indikerar en fortsatt ökning av sysselsättningen inom bygg och företagsnära tjänster, medan industrin visar en splittrad utveckling.

Nam

n

Per

sonn

umm

er

E-po

stad

ress

Te

lefon

Mån

adslö

n, fö

re sk

att

Besk

rivni

ng a

v min

a ar

bets

uppg

ifter

och

ans

var

Arbe

tsgiv

are,

fulls

tänd

igt n

amn

Arbe

tspl

atsa

dres

s Po

stnr

Or

t

0 –

12.0

00 kr

12.0

01 –

15.0

00 kr

15.0

01 –

18.70

0 kr

18.70

1 – 19

.000

kr

36.0

01 kr

–19

.001

– 3

6000

krJa

g är c

hef

Jag v

ill b

li med

lem

i Uni

onen

Din inkomst före skatt Förbundsavgift

0 – 12 000 50 kr

12 001 – 15 000 100 kr

15 001 – 19 000 150 kr

19 001 – 225 kr

KLIP

P HÄ

R

Unionen nära dig

Unionen Direkt0770-870 870Vi svarar på alla dina frågor om arbetslivet mån-fre 08.15-17.00

BLI MEDLEM 0771-743 743INKOMSTFÖRSÄKRING 0771-27 28 00UNIONENS A-KASSA 0770-77 77 88

Tnr:

1528

:1 I

SBN:

978

-91-

7391

-296

-9

Prod

uktio

n oc

h tr

yck:

Uni

onen

Okt

201

1

- 32 -

Tjänsteindikatorn från Almega tyder på en fortsatt ökning av antalet anställda det tredje kvartalet för tjänsteföretagen. De lediga platser som anmäls till Arbets-förmedlingen är, trots att de endast är en del av alla lediga platser, en bra indikator för att förutsäga hur sysselsättningen kommer att utvecklas. Eftersom sysselsättningen ökar med en viss fördröjning efter ökningen av lediga platser, kan vi statistiskt förutse att sysselsättningen kommer att fortsätta öka åtminstone ett halvår till. Sysselsättnings-ökningen har dock successivt mattats av sedan hösten 2010.

Tabell 9 Sammanfattning av sysselsättningsprognosen 2010 2011 2012 2013

Arbetslöshet, 15-74 år, tusental

416 376 364 350

Arbetslöshet, 15-74 år, procent

8,4 7,4 7,2 6,9

I åtgärder, tusental, 16-64 år

185 177 182 172

I åtgärder, procent av arbetskraften 16-64 år

3,8 3,6 3,7 3,5

Sysselsatta, 15-74 år

4 546 4 628 4 684 4 730

Sysselsatta 15-74 år, förändring, procent

1,0 1,8 1,2 1,0

Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, Arbetsförmedlingen, Finansdepartementet, egna bedömningar