Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap

Transkulturella möten inom mödravården

- Barnmorskors egna erfarenheter Författare Handledare Akar Jalal Anna T Höglund Anna Sundholm Examinator Mariann Hedström Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Vt 2009

Sammanfattning

Syftet med studien var att undersöka barnmorskors upplevelser av mötet med

utomeuropeiskt födda kvinnor och män inom mödrahälsovården samt att undersöka

om barnmorskorna anser att det behövs någon specifik kompetens i dessa möten.

Information insamlades med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade

frågor. Åtta barnmorskor från fyra olika vårdcentraler i Uppsala som uppfyllde

inklusionskriterierna och som ville delta intervjuades. Intervjuerna transkriberades

och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Resultatet visar att barnmorskorna upplever mötet med utomeuropeiskt födda

patienter som tvåsidigt. Mötet upplevs positivt då det är spännande och lärorikt att

träffa patienter med annan kulturell bakgrund och ett utbyte av erfarenheter kan ske.

Men det kan samtidigt finnas svårigheter då patienterna kan ha andra förväntningar på

vården, inte kan tala språket, upplevt traumatiserande händelser och kommit till

Sverige ensamma utan anhöriga.

Den kompetens som barnmorskorna själva anser sig behöva i mötet med

utomeuropeiskt födda patienter är kunskap i olika kulturer och religioner för att få en

ökad kunskap om bakgrunden till patienternas beslut samt öka förståelsen för dem.

Kulturell kompetens behövs även för att inte oavsiktligt förolämpa patienterna i mötet.

Den kunskap som barnmorskorna besitter har de fått från grundutbildning,

specialistutbildning samt egna erfarenheter och intressen. För att upprätthålla och

skapa kompetensen behövs kontinuerlig fortbildning och att en dialog förs

barnmorskor emellan på vårdcentralen.

1

Abstract The purpose of this study was to look at the experiences of midwives in maternal

health care encounters with non-european-born women and men, and to determine if

midwives deem any special competence necessary to handle these encounters well.

We gathered information by means of qualitative interviews and semi structured

questions with eight midwives all of whom matched the inclusion criterias and gave

their personal consent. Midwives from four district health care centers in Uppsala

were included. The interviews were transcribed and analyzed by means of qualitative

content analysis.

The results reveal the experiences from encounters with non-european patients to be

twofold. On one hand the encounter is a positive, exiting experience with an

opportunity to learn more about a foreign culture and exchange experiences. On the

other hand complications can occur as patients may have unexpected expectations

regarding the health care, have great difficulties with the language or have

experienced traumatizing incidents, all on top of coming to Sweden alone without

relatives.

In the encounter with non-european-born patients the midwives consider it important

to have special competence in form of knowledge of other cultures and religions as

this provides a greater understanding of the reasoning behind the patients’ decisions.

Cultural competence is also important as it helps avoid inadvertently insulting the

patient during the encounter.

The special competence held by the midwives has been attained from their basic and

specialist education as well as from self acquired experiences and interests. A life-

long education is required to uphold this competence as well as a dialog between

midwives at the health care clinic.

Key words: Midwifery, foreginborn parents, cross-cultutral encounter, midwife

experience, pregnancy

2

Innehållsförteckning

1. Nyckelord.......................................................................................3

2. Inledning.........................................................................................3

2.1 Problemformulering........................................................................8

2.2 Syftet...............................................................................................9

2.3 Frågeställningar...............................................................................9

3. Metod...............................................................................................9

3.1 Design………………………………………………………….....10

3.2 Tillvägagångssätt………………………………………………….10

3.3 Urval………………………………………………………………10

3.4 Datainsamlingsmetod……………………………………………..10

3.4 Dataanalys…………………………………………………...……10

3.5 Etiska överväganden………………………………………………11

4. Resultat……………………………………………………..……..11

5. Diskussion…………………………………………………...…….21

5.1 Resultatdiskussion………………………………………………...21

5.2 Metoddiskussion………………………………………………..…23

5.3 Slutsats……………………………………………………….…...24

5.4 Författarnas tack……………………………………………..……24

6. Referenser………………………………………………..……….25

7. Bilagor………………………………………………………….....26

Bilaga 1………………………………………………………………..26

Bilaga2…………………………………………………….................27

3

1. Nyckelord

Midwifery, foreginborn parents, cross-cultutral encounter, midwife experience,

pregnancy.

2. Inledning

I slutet av år 2007 var Sveriges befolkning uppmätt till cirka 9 183 000 invånare och

utav dessa var cirka 1 227 000 födda utomlands. Antalet som föddes i Sverige år 2007

var 107 421 och 22 procent av dem har en mamma som själv inte är född i Sverige.

Denna andel har ökat med 10 procent sedan 1980. Kvinnor födda utomlands föder i

snitt 2,21 barn medan svenskfödda kvinnor föder 1,82 barn (Statistiska Centralbyrån

[SCB], 2008).

Barnmorskor i Sverige arbetar för kvinnors reproduktiva hälsa. Arbetet omfattar hela

livscykeln samt vård och stöd vid normal graviditet, förlossning samt första tiden efter

förlossningen. Barnmorskan ska även arbeta för att identifiera, förebygga och

behandla avvikande tillstånd under graviditet, förlossning samt tiden efter

förlossningen. Barnmorskan ska genom sitt arbete verka för jämställdhet mellan

kvinnor och män samt solidaritet och respekt för den enskilda individen

(Barnmorskeförbundet, 2009). Den internationella etiska koden för barnmorskor säger

bland annat att barnmorskor ska erbjuda vård till kvinnor och deras familjer med

hänsyn till deras kulturella olikheter samtidigt som de skall arbeta för att eliminera

skadliga handlingar inom respektive kultur (International Confederation of Midwives

[ICM], 1999).

Franck (2006) har i sitt arbete som barnmorska mött många utlandsfödda patienter där

hon har fått erfarenhet och kunskap kring patienternas bakgrund. Ett område som hon

tar upp är att många kvinnor har liten kroppskunskap, framför allt kunskap om

reproduktion som är ett tabubelagt samtalsämne i många länder. Bristen på kunskap

om kroppen har betydelse för hur informationen kan ges till patienten.

Sjukvårdspersonal ska undvika att använda medicinsk terminologi som kan vara svår

att förstå och personalen ska använda sig utav bilder som komplement vid

informationstillfället. Franck tar vidare upp att patienter från andra länder kan ha en

annan syn på sjukdom då de inte anser sig vara sjuka om de inte känner av några

symtom, till exempel högt b-glukos. Denna syn på sjukdom och hälsa kräver att

4

sjukvårdspersonalen kan ge argument för eventuella undersökningar eller

behandlingar som patienten först motsätter sig. Ibland motsätter sig patienten

undersökningar och behandlingar trots goda argument på grund av starka personliga

övertygelser och då måste personalen acceptera det beslutet. Patienterna kan vara

skeptiska till det råd de får av barnmorskan då de är vana att få en medicinsk

behandlig för de flesta besvär. De råd som ges i Sverige av barnmorskor kan uppfattas

som otillräckliga till exempel ryggövningar och motion.

Faktorer som påverkar deltagandet i mödravården

Ny, Dykes, Molin och Dejin-Karlsson (2007a) har studerat föräldrars deltagande i

mödra- och barnhälsovård. Resultatet visar att utomeuropeiskt födda föräldrar inte

deltog i samma grad och kom senare till sin första graviditetskontroll än föräldrar som

var födda i Sverige. Faktorer som påverkade deltagandet var födelseland, ålder, antal

graviditeter, civilstånd, behov av tolk och användning av tobak.

Faktorer som bidrar till att kvinnor inte deltog i föräldrautbildning för både

förstföderskor och omföderskor var låg utbildningsnivå, oplanerad men ändå

välkommen graviditet, negativa förväntningar på den kommande förlossningen och

inte ha svenska som modersmål. Faktorer som påverkade enbart förstföderskors

deltagande i föräldrautbildning var arbetslöshet, rökning innan och under graviditeten,

funderingar på att genomgå abort, färre än åtta besök hos barnmorskan och negativa

förväntningar på föräldraskapet. Faktorer som berörde enbart omföderskors

deltagande var att de hade oro eller rädsla inför förlossning, var 35 år eller äldre samt

att de hade depressiva symtom (Fabian, Rådestad & Waldenström, 2004, Ny, Plantin,

Dejin-Karlsson & Dykes, 2006).

Carolan (2008) har studerat gravida kvinnor födda i Afrika söder om Sahara som

befinner sig som flyktingar i Australien. Studien visar att kvinnorna hade en ökad risk

för en sämre psykosocial hälsa, som posttraumatiskt stressyndrom eller depression.

Väntan på uppehållstillstånd, kulturella missförstånd och brist på stöd kunde också

bidra till problemen. De hade även sämre tillgång till hälso- och sjukvård där

orsakerna bland annat var kommunikation/språksvårigheter, begränsade ekonomiska

tillgångar, begränsade medicinskt kunskap och dålig kännedom om vilken vård som

fanns tillgänglig. Andra faktorer som påverkade kunde vara stigmatiserande bild av

5

flyktingars status, negativ social respons på sjukdomar, brist på sympatisk vård samt

att kvinnorna enligt lag inte har rätt till mödravård. Kvinnor som kände sig obekväma

med vården kunde välja att inte komma till den avtalade undersökningen.

Tsianakas och Liamputtong (2002) har studerat muslimska kvinnors attityder kring

mödravården i Australien. Många kvinnor kunde tänka sig att avstå undersökningar

om det inte fanns en kvinnlig gynekolog tillgänglig. De berättade att det inte enbart

handlade om deras muslimska tro utan även deras personliga känslor inför att visa sig

för en manlig gynekolog.

På grund av bristande information kände många kvinnor sig skrämda av proceduren

vid undersökningarna som görs inom mödravården (Tsianakas & Liamputtong , 2002).

Kvinnor födda i utvecklingsländer där tillgången till modern teknologi är begränsad

kände ofta oro inför de teknologiska undersökningarna som utförs i Sverige och var

rädda att de skall skada det ofödda barnet (Wiklund, Aden, Högberg, Wikman &

Dahlgren, 1999).

Faktorer som kan påverka förlossningen

En svensk studie av Robertsson, Malmström och Johansson (2005) påvisade att

faktorer som ålder, födelseland, antal graviditeter, utbildningsnivå samt besök hos

barnmorskan kan påverka förlossningen. Kvinnor födda i Finland, Afrika söder om

Sahara och Latinamerika i åldern 18-24 hade högre antal förlossningar med

komplikationer. Studien visar även att det finns en negativ korrelation mellan antalet

förlossningar och risken för komplikationer vid förlossning hos kvinnor från alla

grupper förutom Latinamerika, där fler förlossningar leder till färre komplikationer.

Kvinnor i alla grupper med högre utbildningsnivå hade högre risk för komplikationer

vid förlossning. Sambandet mellan födelseland och antal besök hos barnmorskan samt

påverkan på förlossningen, visade att kvinnor födda i södra Europa, Bosnien,

arabländerna och Afrika söder om Sahara som hade färre än fem besök hos

barnmorskan hade högre risk för komplikation vid förlossning i jämförelse med

kvinnor födda i Sverige. Kvinnor från Finland, Afrika söder om Sahara, Turkiet, Iran,

Asien och Latinamerika hade en signifikant högre risk för komplikation i samband

med förlossning, i grupperna 6 besök eller mer, än svenskfödda kvinnor.

6

Positiva upplevelser av mödravården

Kvinnor med en muslimsk bakgrund upplevde att standarden på mödravården i

Australien var mycket hög och att bemötandet av vårdpersonalen var varmt,

välkommande och medmänskligt i jämförelse med deras ursprungliga länder. Två av

kvinnorna upplevde att läkarna kunde vara överbeskyddande, detta upplevdes som

positivt men ovant (Tsianakas & Liamputtong, 2002).

I en studie av Ny et al. (2006) intervjuades män från Mellanöstern som bor i Sverige

om deras erfarenheter om mödra- och barnhälsovården. Männen kände en trygghet

när sjukvårdspersonalen hade hög kompetens och var väl informerade om barnet och

kvinnans hälsa under graviditeten och förlossningen. Männen jämförde sina tidigare

erfarenheter från deras hemländer där de ofta upplevde en brist på kontroll i

sjukvården.

Lundberg och Gerezgiher (2006) har studerat omskurna eritreanska kvinnors

erfarenheter av den svenska mödravården. Resultatet visar att kvinnorna kände rädsla

och oro inför förlossningen då de inte hade tillräkligt med kunskap för att förbereda

sig. De hade ingen eller liten kunskap om vad omskärelsen hade för inverkan och

konsekvenser före och efter förlossningen både medicinskt och socialt. Det som

upplevdes positivt var när barnmorskor och läkare hade erfarenhet av omskurna

kvinnor och god kunskap om ingreppet och dess effekter.

Negativa upplevelser av mödravården

Det som upplevs som negativt inom mödravården enligt omskurna eritreanska

kvinnor var när barnmorskor och läkare helt saknade erfarenhet av och kunskap om

omskurna kvinnor, detta skapade en stor osäkerhet hos de gravida kvinnorna. Det som

önskades av vården i Sverige var att barnmorskorna skulle ha mer kunskap om

omskärelse samt hur de kan vara ett stöd för omskurna kvinnor (Lundberg &

Gerezgiher, 2006).

Tsianakas & Liamputtong, (2002) tog i sin studie upp att kvinnor med muslimsk

bakgrund även hade negativa erfarenheter av mödravården. Det som upplevdes

negativt var att kvinnorna inte fick informationen förklarad om de inte först frågade,

de upplevde att personalen såg på dem som okunniga. Alla kvinnor i studien bar

7

någon form av slöja och de kände att de blev annorlunda behandlade på grund av

deras fysiska yttre, personalen tog för givet att de inte kunde tala engelska och

beställde tolk utan att först fråga. Kvinnorna upplevde även att läkarna satte press på

dem att genomgå olika prenatala tester och att kvinnorna ibland genomförde dem utan

att de själva egentligen ville.

Språket

Ny, Plantin, Dejin-Karlsson och Dykes (2007b) har studerat kvinnor från

mellanösterns erfarenhet av mödravården i Sverige samt deras partners delaktighet.

Det var viktigt för de utomeuropeiskt födda kvinnorna att kunna hantera det svenska

språket vid kontakt med barnmorskor, detta för att en tolk eller anhörig/partner kan

missuppfatta vad kvinnan vill säga. Att barnmorskan kan kvinnans modersmål var

samtidigt ingen garanti för att kvinnan blev nöjd, då attityden hos barnmorskan också

spelade en stor roll.

Gerrish (2001) har studerat effekten av kommunikationssvårigheter mellan

distriktssköterskor och patienter från södra Asien i Storbritannien. Studien visar att

användandet av släktingar och vänner som tolk inom vården kunde leda till att

patienten får felaktig information då den kliniska terminologin kunde vara svår att

översätta. Distriktssköterskorna i studien var oroliga att användandet av en

professionell tolk kunde leda till att relationen till patienterna försämras då det var

svårare att visa empati och uppmuntra patienten att prata när samtalet förs genom en

professionell tolk.

Kulturella skillnader

Inom mödravården i Sverige ges information och råd om graviditet och förlossning av

barnmorskor med yrkeskunskap och erfarenhet, de utomeuropeiskt födda patienterna

får traditionellt råd från erfarna anhöriga, t.ex. svärmor eller en svägerska. Patienterna

kunde uppleva en inre konflikt mellan de två olika traditionerna. Ofta kunde det ske

kompromisser mellan de olika råd som gavs och barnmorskan kunde behöva diskutera

rådet med patienten och förklara det flera gånger innan det följdes (Ny et al 2006,

2007a).

8

Kvinnorna var i sina hemländer vana att efter förlossningen få hjälp och stöd från

släktingar och vänner, då speciellt av äldre kvinnliga släktingar som delar med sig

utav sina erfarenheter. Här i Sverige då anhöriga inte finns nära dem i samma

utsträckning som tidigare kan de känna sig ensamma, barnmorskan blir då istället den

person som ger stöd och hjälp under och efter graviditeten (Ny et al 2007b, Lundberg

et al, 2006).

Höglund och Holström (2008) har intervjuat sjuksköterskor, arbetande som

telefonrådgivare på sjukvårdsrådgivningen, om deras upplevelser av genusets

betydelse i kontakten med patienter. Studien visade bland annat att sjuksköterskorna i

kontakten med utlandsfödda patienter upplevde att kvinnorna var underordnade

männen i familjen och fick inte själv komma till tals.

Kompetens som behövs

Berlin, Johansson och Törnkvist (2006) har studerat arbetssituation och kulturell

kompetens hos barnsjuksköterskor i mötet med barn och föräldrar med utländsk

bakgrund i Sverige. Studien visade att barnsjuksköterskor i sin kontakt med barn och

föräldrar födda utanför Norden, skulle kunna förbättra sitt hälsoarbete samt reducera

de problem som kunde uppstå genom att öka sin formella och kliniska kulturella

kompetens. Det skulle kunna förbättra dialogen och interaktionen med föräldrar födda

utomlands.

Tsianakas & Liamputtong (2002) tar i sin studie upp att många kvinnor med

muslimsk bakgrund inte visste vilken vård som fanns att tillgå. Flera kvinnor tog upp

att information om vilka undersökningar som fanns, hur de genomfördes och vilka

risker de innebar för barnet borde förbättras. Förslag på hur det skulle kunna

förbättras var att grupper kunde anordnas där muslimska kvinnor har möjlighet att

träffas och att tolk finns tillgänglig för kvinnor som inte kan tala eller förstå svenska.

Kvinnorna efterlyste även mer kulturell kompetens hos vårdpersonal med större

kännedom om olika religioner och vad det innebar att vara troende. Vissa tester och

undersökningar som utfördes, till exempel fostervattensprov, har inte fullt stöd i alla

religioner.

9

2.1 Problemformulering

Inom mödravården i Sverige idag möter barnmorskan patienter från olika kulturer

med olika bakgrund och erfarenheter. Ett utav problemen är att de utomeuropeiskt

födda patienterna inte har erfarenhet av mödravård i sina hemländer vilket leder till att

de saknar kunskap om vikten att närvara vid de avtalade besöken, detta leder till

sämre kontroll över den pågående graviditeten. Ett annat problem är att inte alla

patienter har kunskap om vilken mödravård som finns tillgänglig. Språksvårigheter

samt konflikter mellan kulturella traditioner och den professionella vården i Sverige

kan vara ett problem inom mödravården för barnmorskor och de blivande föräldrarna,

med negativ inverkan på graviditet och förlossning. Därför är det värdefullt att

granska hur barnmorskor upplever mötet med utomeuropeiskt födda föräldrar.

2.2 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka barnmorskans upplevelser av möten med

utomeuropeiskt födda kvinnor och män inom mödrahälsovården. Detta är intressant

att undersöka då de flesta tidigare studier i ämnet är gjorda utifrån patientens

perspektiv. Syftet är även att undersöka om barnmorskan anser att det behövs någon

specifik kompetens i dessa möten samt hur den skapas och upprätthålls.

2.3 Frågeställningar

– Hur upplever barnmorskan möten med utomeuropeiskt födda kvinnor och män?

– Hur upplever barnmorskan att kulturella och traditionella skillnader påverkar mötet

med utomeuropeiskt födda kvinnor och män?

– Vad anser barnmorskan kan vara problematiskt i möten med utomeuropeiskt födda

kvinnor och män?

– Vad anser barnmorskan kan vara positivt i möten med utomeuropeiskt födda

kvinnor och män?

– Anser barnmorskan att det behövs någon särskild kompetens i möten med

utomeuropeiskt födda kvinnor och män?

– Hur anser barnmorskan att en sådan kompetens skapas och upprätthållas?

10

3. Metod

3.1 Design

I denna studie användes en deskriptiv design med kvalitativ ansats.

3.2 Tillvägagångssätt

Barnmorskor på fem vårdcentraler kontaktades via telefon samt besök där studien

presenterades och eventuella informanter tillfrågades om intresse att delta. En

vårdcentral valde att inte delta och hänvisade till tidsbrist. Informationsbrev (bilaga 1)

skickades till barnmorskorna på de aktuella vårdcentralerna. Efter att barnmorskorna

tackat ja till deltagande i studien bokades tid för individuella intervjuer på respektive

vårdcentral.

Den bokade tiden var 30 minuter per intervju, men den faktiska tiden var kortare,

mellan 12 och 22 minuter. Båda uppsatsförfattarna var närvarande vid alla

intervjuerna och intervjufrågor (bilaga 2) användes tillsammans med följdfrågor,

intervjufrågorna delades upp mellan uppsatsförfattarna. Intervjuerna spelades in med

diktafon och transkriberades sedan till text. Vid transkriberingen ändrades talspråk till

skriftspråk och felsägningar, upprepningar och pauser rättades till, då detta inte

kommer användas i analysen. De transkriberade texterna delades in i kategorier som

hade olika koder i underrubrik.

3.3 Urval

Ett strategiskt urval användes för att välja ut informanter som motsvarar

Inklusionskriterierna. Inklusionskriterierna var att barnmorskorna skulle ha arbetat

minst sex månader på avdelningen eller på annan vårdcentral med liknande

patientklientel som de utvalda. Åtta kvinnliga barnmorskor där patienter med

utomeuropeisk bakgrund finns representerad intervjuades (Uppsala kommun, 2007).

Det arbetade inga manliga barnmorskor på de tillfrågade vårdcentralerna under tiden

för studien. Fem vårdcentraler tillfrågades och en vårdcentral tackade nej till

deltagande i studien. På de fyra deltagande vårdcentralerna arbetade sammanlagt 18

barnmorskor varav åtta valde att delta. Bortfallet var tio barnmorskor och eftersom

11

förfrågan om deltagande inte skedde personligen vet ej författarna till studien varför

vissa valde att inte delta.

3.4 Datainsamlingsmetod

För att samla in data användes semistrukturerade enskilda intervjuer, där elva frågor

(bilaga 2) ställdes till informanterna och där möjlighet till följdfrågor fanns.

Intervjufrågorna utvecklades utifrån studiens syfte, exempel på intervjufrågor är ”Hur

ofta i ditt arbete på vårdcentralen kommer du i kontakt med utomeuropeiskt födda

kvinnor och män?” och ” Upplever du att kulturella och traditionella skillnader kan

påverka mötet med utomeuropeiskt födda patienter?”. Alla frågor ställdes till samtliga

informanter och frågorna hade innan intervjuerna började testats på en barnmorska

som arbetar på kvinnokliniken.

3.5 Dataanalys

Dataanalysen genomfördes enligt Malteruds (1998) kvalitativa innehållsanalys som

sker i fyra steg. De transkriberade texterna lästes igenom flera gånger för att skapa en

helhetsbild av materialet. Hela texten delades sedan in teman, efter sorteringen

identifierades meningsbärande enheter genom en systematisk genomgång utav

materialet. Samtidigt som de meningsbärande enheterna identifierades samlades de i

olika kategorier. Efter kategoriseringen omformulerades de meningsbärande

enheterna inom varje kategori till ett teoretiskt innehåll. Kategorierna omvandlades

sedan tillbaka till text igen med syftet att skapa nya beskrivningar.

3.4 Etiska överväganden

I studien används de fyra etiska grundprinciperna som används inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning som innehåller fyra olika krav, informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Information om

studiens syfte, att deltagandet är anonymt, helt frivilligt och kan avbrytas under

studiens gång gavs till informanterna (bilaga 1) som därefter gav sitt samtycke till att

delta. Materialet kommer endast att användas för studiens ändamål och materialet

kommer inte vara tillgängligt för obehöriga (Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet [HSFR], 2009).

12

4. Resultat

I resultatdelen presenteras fem olika teman som har mellan en till sex underkategorier.

Barnmorskorna numreras efter vårdcentral och intervjuordning på respektive

vårdcentral, till exempel 2:3 där det betyder vårdcentral två och intervju tre.

Tabell 1: Översikt av teman och underkategorier

Traditioner Språk Positivt i mötet

Svåra situationer Kompetens och utbildning

Skillnader i vården

Språkproblem Lärorikt i mötet

Passa tider Tidigare utbildning och kompetens

Hälsa under graviditeten

Värme i mötet

Traumatisk bakgrund Kompetensen som behövs

Kulturella och traditionella skillnader

Mannen som tolk Hur kompetensen upprätthålls

Tro och vidskepelse

Kontroll över kvinnan

Ensamhetsproblematik

Barnets kön

Traditioner

Barnmorskorna beskriver att patienterna de möter har med sig olika erfarenhet av

vården från sina hemländer och de har en annan syn på hälsan under graviditeten. De

berättar även att traditionella och kulturella skillnader påverkar mötet och att många

av patienterna har en stark gudstro. Många patienter tror även att barnmorskorna

besitter övernaturliga kunskaper som de inte vill dela med sig av.

Skillnader i vården

Flera barnmorskor tar upp att utomeuropeiskt födda kvinnor och män reagerar över att

de inte någon gång under graviditeten träffar en läkare här i Sverige, förutsatt att det

är en normal graviditet. De berättar att patienterna är vana att träffa en läkare under

sin graviditet, inte enbart en barnmorska.

13

I Sverige till exempel möter man ju ingen läkare i en normal graviditet och det gör man i andra länder och det kan bli ett problem tillexempel. För då tror man ju att så ska det vara, så på olika ställen så har vi. Det blir ju väldigt olika och sådant kan ju ge problem ibland faktiskt. Barnmorska 2:1

Vissa patienter reagerar över antalet besök hos barnmorskan då de är vana med att ha

färre besök eller ibland inga besök alls hos vare sig barnmorska eller läkare. Det är

även vanligt enligt flera barnmorskor att patienterna vill ha fler undersökningar samt

ha dem tidigare än vad man normalt har i Sverige.

Man har kanske gått och varit gravid i sitt hemland och varit på kontroller på ett helt annat sätt eller inte alls. Och tycker kanske då att oj oj när vi visar vårt schema, ska man komma såhär många gånger. Och får jag göra ultraljud nu, många vill göra många undersökningar som vi inte heller gör i Sverige på det sättet. Barnmorska 2:3

Hälsa under graviditet

Barnmorskorna tar upp att utomeuropeiskt födda patienter ser sig som mer sjuka under

graviditeten än vad patienter födda i Sverige gör. De berättar även att för

utomeuropeiskt födda kvinnorna är det mer accepterat att vara sjuk, de är vana att bli

mer uppmärksammade under graviditeten.

Iran och Turkiet kanske mera, kvinnor har ofta mera ont någon stans. De är mera sjuka fast de är inte sjuka, så kommer de och så har de ont där så säger jag och känner jag och avgör, eller jag ser ju att det här är ingen fara. Inget farligt. Då säger de inget farligt? Så ler de och allting är bra. Och det tror jag att de är mera vana att bli uppmärksammade när man är gravid, man får vara, jag har tolkat det så att man får vara, man får gnälla lite att man får vara fel på en just då. Medans svenska kvinnor är mera ja de gnäller också en del, men gnäller du förstår vad jag menar. Men de är mera, många är så jag ska minsann jobba jag ska minsann göra det jag gör i vanliga fall. Jag kan tycka att invandrarkvinnorna är mera de vet att de är något speciellt. Så är inte de svenska kvinnorna, jag är som vanligt men ska bära ett barn också. Förstår ni skillnaden? Barnmorska 1:2

Flera barnmorskor tar upp att patienterna har mer smärtor under graviditeten då de har

mycket tungt hushållsarbete som de får sköta även under sen graviditet. Barnmorskarna

14

berättar även att patienterna har svårt att ändra sina vanor och de vill hellre ha

medicinsk behandling än att förbygga med till exempel motion.

De gör ofta det de har lärt sig från början. Det här ryggont är väldigt vanligt. Men om du gör såhär eller att du försöker att motionera eller förebygga genom att göra såhär och det är främmande för man gör inte det. Det märks ju skillnad då att man kanske är van att hålla igång och springa, friskis och svettis. Det är ju så olika, de kvinnorna som jag tänker på de finns inte där, de finns i hemmet och de gör si och så sen går man dit man handlar så går man hem igen. Det är väldigt olika utgångspunkter egentligen. Om man känner att man har ont så vill man kanske hellre ta en tablett för att döva det, istället för att okej jag måste lägga pennan där istället för där för då blir det antagligen bättre. Men man har alltid gjort så och det ska vara så. Barnmorska 2:1

Kulturella och traditionella skillnader

Flera barnmorskor tar upp att det finns olika traditioner som de måste ha kunskap om och

som de bör ta hänsyn till. Det kan för patienten vara enkla självklara vardagliga

företeelser som kan skapa problem om vårdpersonalen inte känner till dem.

Jag hade ett par från Bangladesh där han upplevde att han inte tog en främmande kvinna i hand. Det gjorde mig inte någonting jag kunde hälsa på honom ändå. Men han var så upprörd för att han i vården hade stött på så många som ja, som hade fastnat på det där att han inte tog i hand och han tyckte att han blev nedvärderad som människa. Att de inte tog hänsyn till honom så han var ganska arg över det. Barnmorska 1:1

Tro och vidskepelse

Många utomeuropiskfödda kvinnor och män tror att barnmorskan har förmåga att

se tillexempel vilket kön det är på barnet. De tror att barnmorskan har mycket

kunskap, men att de inte vill dela med sig till patienterna. De har även en tro på

vidskepelse då de har olika ritualer för att undvika onda händelser.

Någonting som det flesta tror är vi är någon slags trollgummor som vet vad det är för kön på barnet tillexempel. Men de tror att vi inte vill berätta tror de, de kan inte fatta att vi inte vet för man tror att barnmorskan vet men säger ingenting. Det är jättevanligt. Och har man gissat en sort och sen hade rätt då förstår de att det visste ju du hela tiden. De har en väldig tro på en. Barnmorska 2:2

15

Sådär att man inte fick säga att någon var söt när man var nyfödd för då kom det onda ögat och tittade och gjorde någon skada på barnet. Så där tänker man kanske inte på, så att då säger de att det är inget speciellt med det här barnet säger de då. Barnmorska1:1

En barnmorska tar upp att utomeuropiskfödda kvinnor och män har en stark gudstro

och att allt som händer är guds vilja. Det kan leda till att de avstår från att göra olika

undersökningar och behandlingar när komplikationer tillstöter under graviditeten.

Ofta är det ju så att de kvinnorna har en gudstro eller en tro på högre makt att man liksom ja det är Allahs vilja så att det är ja. Man accepterar då. Nej det är inte säkert att man gör utan det är liksom Allah har bestämt att nu är det såhär. Att då gör vi det bästa av det. Barnmorska 4:1

Språk

Informanterna berättar att språket är det vanligaste hindret som påverkar mötet.

Patienter som inte kan språket kan gå miste om information som barnmorskorna ger

om tolken inte har tillräckligt med kunskap samt att patienten går miste om skriftig

information.

Språkproblem

Många utomeuropeiskt födda patienter med språksvårigheter kan gå miste om

information och föräldrautbildning eftersom nästan all skriftlig information och

föräldrautbildning är på svenska.

Det kan försvåra för vi lämnar ut mycket pappersinformation dessutom är det mesta vi har är på svenska. Men har man tur finns det någon i deras närhet som kan hjälpa dem att läsa det eller berätta om. Vi har inte så mycket på andra språk så det är klart att de får sämre information. Barnmorska 1:1 Så fort man kan svenskan kan man vara med på alla andra informationsmöten som finns här på barnmorskemottagningen. Det finns ju föräldragrupper, det öppnar ju så mycket språket. Barnmorska 1:2

Tolkens språkkunskaper spelar också en stor roll för hur mycket information patienten

får. Flera barnmorskor upplever att informationen de ger till patienten inte blir rätt

översatt.

16

Men har man tolk med då blir det ju svårare, dels så tar det ju längre tid och dels så beror det ju på tolken på hur väl allting blir översatt. Ibland så märker man ju att man inte riktigt får svar på det man frågar och så då kan man känna sig lite osäker om kanske precis det man vill ha sagt har gått fram på just det sättet. Barnmorska 2:3

Positivt i mötet

Mötet med utomeuropeiskt födda kvinnor och män beskrivs som lärorikt och varmt

av barnmorskorna. De berättar att det finns en värme och humor i mötet med

utomeuropeiskt födda kvinnor och män och att de har en mer avslappnad syn på livet.

Lärorikt i mötet

Barnmorskorna berättar att mötet med utomeuropeiskt födda kvinnor och män är

lärorikt då de lär sig mycket om hur andra kulturer fungerar. Patienterna ifrågasätter

även barnmorskan på ett sätt som patienter födda i Sverige inte gör, det leder till att

barnmorskan blir medveten om ett annat sätt att tänka och handla än sitt eget.

Det är väl att man får se sin egen värld på ett annat sätt, sådär. Man blir lite mer ifrågasatt, eller inte ifrågasatt på något negativt sätt, utan att man får tänka till att jaha. Ja man kan göra det såhär också eller man kan tänka såhär. Det är ganska kul att få höra om jag berättar eller säger ordspråk så härifrån så får jag ofta det tillbaka också, ett ordspråk hemifrån deras land. Det är ofta ganska lika ändå, innebörden är ganska lika. Så det finns väldigt många likheter med fast vi tror att vi är jätteolika på många sätt. Men visst har vi olikheter men vi har likheter också, så det är spännande. Barnmorska 2:3

Värme i mötet

Mötet med utomeuropeiskt födda kvinnor och män upplevs varmt och positivt. En

barnmorska berättar att det finns värme i mötet och att patienterna visar tacksamhet

och uppskattning för den vård de får. Barnmorskan berättar att hon ger mer tid i mötet

med utomeuropeiskt födda kvinnor och män och vilket kan resultera i en bättre

kontakt med dem.

Roligt, de är oftast, ja det är roligt att träffa svenska kvinnor också. Men man har ändå en värme många gånger och en humor som ja inte vet jag om man tar så lite mera tid som gör att man kan plocka fram det men det är oftast väldigt trevligt […] mest positivt! Det är nog värmen […] alla möten är positiva man k an inte liksom placera ut det så men man kan se en viss värme och mänsklighet och vad det beror på kan vara mitt beteende eller man är ja, du vet. Barnmorska 3:1

17

Svåra situationer

Det som upplevs svårt av barnmorskorna i mötet med utomeuropeiskt födda kvinnor

och män är när kvinnorna är ensamma här i Sverige, när de inte kan tala svenska, de

har med sig sin man som tolk och när mannen är kontrollerande. Barnmorskorna

berättar även att utomeuropeiskt födda kvinnor och män har svårare att passa avtalade

tider och att de ibland vill göra undersökningar tidigare. En annan situation som

upplevs svår av barnmorskorna är att möta kvinnor med traumatisk bakgrund då det

ställer högre krav på dem.

Passa tider

Barnmorskorna berättar att utomeuropeiskt födda kvinnor och män har svårare att

passa tider. De kan utebli från avtalade besök eller komma utan att de har någon tid

avtalad alls. När patienterna kommer utan att först ha bokat tid har inte alltid

barnmorskorna möjlighet att ta emot dem. Det kan leda till irritation och besvikelse

hos patienterna när de behöver sitta och vänta eller blir hänvisade att gå hem och

ringa för att beställa en tid.

För har man kommit hit som vuxen kanske man har svårare att anpassa sig vid tider. Passa tider som det svenska systemet, utan att man kommer när det passar, när man är vaken. Barnmorska 2:2

Det kan vara det här som jag nämnde tidigare det här med tider att man kanske inte har den här traditionen att man måste komma till en vis tid och det kan vara svårt och lära sig våra traditioner. Och då kan det vara en svårighet för mig att få tiden att räcka till […]ja det kan vara bara det där att jag inte har tid och då kan man se att framför allt mannen blir väldigt sårad och störd om jag inte gör mig tid och, men då får man klargöra såhär är det såhär ser min vardag ut. Oftast respekterar de det, inga problem. En känslighet och en utsatthet som vi kanske inte är van vid. Barnmorska 3:1

Traumatisk bakgrund

En barnmorska tar upp att patienter som varit med om krig i sitt hemland eller annan

traumatisk händelse kan uppleva att frågorna barnmorskorna ställer inom

mödravården är oväsentliga eller onödigt precisa. Patienterna har varit med om stora

och omvälvande händelser, de har behövt fly från sitt land och barnmorskan här i

Sverige ställer frågor om tidigare barns födelsevikt och längd. I jämförelse kan dessa

frågor kännas irrelevanta.

18

För att vi tycker att det är viktigt, men ser man till hur de har levt sitt liv kanske det bara är bagateller och så kan man ju känna ibland. Man kan sitta och fråga om de har fått många barn och när de är födda och hur mycket de vägde. Vad spelar det för roll säger de, de föddes när de födde dem och de kom ut någon tid på året och vi har varit med om jättemycket och här sitter vi och ska veta allting på grammet. Ibland kan man känna sådär. Många har blivit utsatt för våldtäkt i krigets skugga. Hur man ska tänka och sen erfarenheter finns ju där den är svår att sätta ord på. Barnmorska 2:2

Mannen som tolk

Barnmorskorna berättar att det finns flera olika orsaker till varför det är svårt när

kvinnans man används som tolk i mötet. När personalen använder medicinsk

terminologi kan det vara svårt att förstå och översätta som anhörig. Barnmorskan vet

inte hur mycket av informationen som då når fram till kvinnan. Det är även svårt att

veta om det är kvinnans egen vilja att mannen tolkar, då barnmorskan själv inte kan

fråga. Det kan lätt bli så att mannen talar för kvinnan istället för att tolka, vilket leder

till att kvinnan inte får komma till tals alls under mötet. Ett annat problem som inte är

vanligt men förekommer, är när barnmorskan har beställt tolk och mannen inte vill att

tolken ska användas, det kan sluta med en konflikt mellan barnmorskan och mannen.

När det följer med män tycker jag de är med ganska ofta för att tolka. Och en del utomeuropeiska män har vi ju problem med för att de inte vill att vi ska använda tolk. Och vi vill ju ha tolk även om de kan svenska. Så ibland hamnar vi i konflikt lite grann med det. Och det kan vara svårt ibland att bara stå på sig och vara så bestämd fast att han blir så arg för att vi tar hit en tolk ändå. Han kan skicka ut tolken eller gå och ta med sig sin kvinna härifrån. Så ibland kan det, det är väldigt ovanligt men det händer ibland […] men vi säger att nej, vi vill ha en professionell tolk eftersom vi kanske använder ord som är svåra att förstå, även om man kan svenska så kanske man inte förstår professionell. De professionella orden, om jag säger någonting. Ja jag kanske inte översätter det direkt till ett enkelt svenskt ord. Då kanske det kan vara svårt att förstå eller översätta rätt. Så blir det missförstånd. Barnmorska 2:3

Kontroll över kvinnan

Barnmorskorna berättar att vissa män kan vara kontrollerande, de vill själva föra talan

under mötet och låter inte kvinnan komma till tals. Det problemet brukar lösa sig när

männen vet hur mötena ser ut och då kommer kvinnorna själva till barnmorskan.

19

Ja det är väl åter igen då att mannen vill föra talan. Att kvinnorna inte skall prata tillexempel utan de pratar genom mannen. Men det där brukar lösa sig bara de, för de märker att det är annorlunda i Sverige och vi barnmorskor är kvinnor och vi ser ut såhär och det är ju inga konstigheter. Och det lär de sig ganska snabbt. Männen brukar faktiskt bara de har tagit med kvinnorna hit sen skickar de ju kvinnorna hit på tid och dag och snart kommer de själva. Och då måste ju pratat antingen genom tolk eller om de kan själva så det där löser sig allt efter som. Men i början är det ett problem. För mannen tror att han måsta vara med överallt och han ska prata om hur hon mår. Barnmorska 2:1

Ensamhetsproblematik

Mötet med kvinnor som bor ensamma eller enbart har sin man som anhörig i Sverige

kan vara svårt enligt barnmorskorna, då kvinnan är van att få hjälp och råd av familj

och vänner under och efter graviditeten. Barnmorskan bli då den person som hjälper

och stödjer kvinnan.

Problematiskt, ja det är om kvinnan inte har några anhöriga, hon har sin man. Om hon har bara sin man då kan jag tycka synd om henne, för då frågar ju hon mig, jag är den enda kvinnan som hon har då. Det är ju jätte betydelsefullt för henne och då frågar ju många vad ska jag göra när barnet är fött? För jag har ju ingen som hjälper mig, för det är man ju van ifrån hemländerna. Barnmorska 1:2

Barnets kön

En barnmorska tar upp att föräldrarna ibland vill utföra ultraljud tidigare än vad som

sker normalt för att ta reda på barnets kön. Hon berättar att vissa kvinnor känner stor

press på att föda pojkar. Inom primärvården görs inte ultraljud tidigare för att ta reda

på barnets kön. Men barnmorskan tyckte ändå att det var svårt när frågan togs upp.

Alltså ja till exempel det som har varit lite debatt nu ja om ni har sett på tv att man vill göra abort på tjejfoster tillexempel. Där det finns där man känner väldigt starkt krav eller tryck på att föda en pojke, och när man får reda på att det är en flicka så söker man abort tillexempel […] då vill man göra ultraljud tidigare. Men det gör vi inte i Uppsala. Utan men man kan ju söka privat […] nej inte för oss. För oss är det inget problem. Men för sjukvården kan det vara och för abortmottagningen. Barnmorska 4:1

20

Kompetens och utbildning

Den kompetens som barnmorskorna besitter har de fått i sin grundutbildning och

vidareutbildning. Barnmorskorna som arbetar på olika vårdcentraler har fått olika

fortbildning av sin arbetsgivare. Den kompetens som de anser sig behöva är

utbildning i olika kulturer och religioner för att få ökad förståelse för patienternas

beslut. Flera barnmorskor tog upp att ett bra sätt att upprätthålla kompetensen är

genom att barnmorskor emellan diskuterar svåra situationer i mötet med

utomeuropeiskt födda patienter.

Tidigare utbildning och kompetens

Barnmorskornas kulturella kompetens har de fått från utbildningen, erfarenhet, eget

intresse och olika fortbildningar. Fortbildningen har varit olika på olika vårdcentraler

där några barnmorskor har varit med på temadagar, förläsningsserier och studiebesök.

Man har ju ingen speciell utbildning egentligen. Och den om du går vidare och läser till barnmorska så får man ju inte mer där heller[…] utan det är ju om du har ett sidointresse eller det man har lärt sig i sitt arbete […] vi går ju lite olika. Som i höstas gick vi, jag och en annan barnmorska. Då går man och träffar andra på olika sätt och de som jobbar då speciellt med sådana frågor så man förkovrar sig på det viset så att säga. Sen kan man ha vissa dagar här på vårdcentralen bara för att lyft frågorna och då kan man jobba i grupper och hur löser vi de här problemen och såhär. Det tycker alla är positivt. Barnmorska 2:1

Kompetensen som behövs

Den kunskap som barnmorskorna tycker sig behöva är utbildning i olika kulturer och

religioner för att få en ökad kunskap om bakgrunden till patienternas beslut och öka

förståelse för dem. Kunskap behövs även för att inte av misstag förolämpa en patient i

mötet.

Det är viktigt att man får utbildning i hur olika ja både religioner och kulturer ser på olika saker så man har förståelse för när man tycker att de inte gör som vi säger eller så. Det finns ju en orsak till det. Om de är så viktigt det vi säger. Barnmorska 2:2

Och att vi skulle behöva mer utbildning sen är det olika på barnmorska hur man är som person också, men utbildning utav oss och information så att vi beter oss rätt. Nej på ett professionellt sätt. Det behövs absolut, jag behöver det.

21

I deras traditioner, i olika ländernas traditioner så att vi inte trampar på någon tå. Barnmorska 3:1

Hur kompetensen upprätthålls

Barnmorskorna anser att fortbildning och att ständigt ha en dialog barnmorskor

emellan på vårdcentralen behövs för att skapa och upprätthålla den kulturella

kompetensen.

Jag tror att det är bra med fortbildning kontinuerligt för att de kommer så mycket nya hela tiden. Det kommer nya barnmorskor och det är rotation och sådär att utbildning är alltid bra. Barnmorskan 1:1

Ja, då skulle vi kunna ha studiedagar där vi samlas vi barnmorskor och hade en dag där vi pratade om såna här, hur vi möter och vad vi gör och vad vi kan göra bättre och vad vi gör dåligt och en utvärdering med varandra. Det är väl det vi skulle behöva. Barnmorska 3:1

5. Diskussion

Denna studie visar att barnmorskorna upplever mötet med utomeuropeiskt födda

kvinnor och män som tvåsidigt, där mötet oftast är positivt och lärorikt men samtidigt

kan vara svårt.

Barnmorskorna berättar att de utomeuropeiskt födda patienterna har en annan syn på

hälsan under graviditeten och har andra erfarenheter av vården med sig från sina

hemländer. Patienterna reagerar ibland på antalet besök hos barnmorskan, under en

normal graviditet träffar man ingen läkare i Sverige och det kan skilja sig från vad de

är vana.

Alla deltagande barnmorskor tar upp att problem med språket är den faktor som

påverkar mötet med utomeuropeiskt födda kvinnor och män mest. När kvinnan inte

kan svenska måste professionell tolk eller anhöriga användas. Icke-svensktalande

patienter kan gå miste om information i form av skriftlig information och

föräldrautbildningar.

Den kompetens som barnmorskorna besitter har de fått från sin grundutbildning,

specialistutbildning, egna erfarenheter och fortbildning på arbetsplatsen.

Barnmorskorna berättade att utbildning och kompetens i olika religioner, traditioner

22

och kulturer behövs för att kunna möta patienterna utan att riskera att förolämpa dem.

På frågan om hur kompetensen kan skapas och upprätthållas gavs svaret genom

fortbildning och samtal bland barnmorskor på arbetsplatsen. Flera barnmorskor

uttryckte att mer utbildning i olika religioner, kulturer och traditioner behövs inom

mödravården.

5.1 Resultatdiskussion

Delar av studiens resultat bekräftar det som framkommit i tidigare studier.

Utomeuropeiskt födda kvinnor med smärtor under graviditeten vill ofta ha medicinsk

behandling för att dämpa smärtan istället för att förebygga orsaken till smärtan med

motion eller ändra livsstilen, detta har tidigare lyfts fram av Franck (2006). De flesta

föräldrautbildningar är på svenska, detta leder till att icke-svensktalande kvinnor och

män inte kan medverka. Språket är en faktor som påverkar deltagandet i

föräldrautbildningar, det bekräftas även av Fabian et al.(2004) och Ny et al. (2006).

Barnmorskorna i studien berättar att utomeuropeiskt födda kvinnor och män kan

reagera över antalet inplanerade besök då de är vana att ha färre eller inga kontroller

alls i sina hemländer. I studien av Ny et al. (2007a) visar resultatet att utomeuropeiskt

födda patienter inte deltar i mödravården i samma utsträckning som svensk födda

patienter. Barnmorskorna i denna studie upplever inte att utomeuropeiskt födda

patienter generellt deltar i mindre utsträckning, utan att de enbart reagerar över antalet

besök men att de sedan ändå kommer.

Användandet av anhöriga som tolk kan leda till att informationen inte blir rätt översatt

enligt barnmorskorna i studien, då det kan vara svårt att förstå och översätta den

medicinska terminologin som används inom mödravården. Samma resultat kan hittas i

en studie gjord av Gerrish (2001) i Storbritannien där barnsjuksköterskor intervjuades.

Barnmorskorna tar upp att icke-svensktalande patienter kan missa information som är

skriftlig då den oftast är på svenska.

En barnmorska i denna studie tar upp att hon upplever det som svårt när en kvinna är

ensam eller enbart bor tillsammans med sin man här i Sverige. Detta bekräftas då

många utomeuropeiskt födda patienter är vana att få stöd och hjälp under och efter

graviditeten av kvinnliga släktingar och vänner. Detta leder till att kvinnan blir mer

23

ensam och barnmorskan är då den enda kvinna som hon känner att hon kan prata med

(Ny et al., 2007b och Lundberg et al. 2006).

Patienterna visar tacksamhet och uppskattning för den vård de får enligt

barnmorskorna i studien, detta styrks i studier av Tsianakas & Liamputtong (2002)

och Ny et al. (2006) där utomeuropeiskt födda kvinnor och män berättar om sina egna

erfarenheter av vården. Patienterna är nöjda med och känner sig trygga över

personalens bemötande och kunskapsnivå i Australien och Sverige.

Barnmorskorna tar upp att ett ovanligt men förkommande problem är när mannen är

kontrollerande över sin kvinna och inte låter henne komma till tals i mötet med dem.

Detta problem tas även upp av Höglund et al. (2008) där de menar att det beror på att

kvinnan i en del kulturer är i familjen underordnad mannen.

I studien kommer det fram att många utomeuropeiskt födda kvinnor och män tror att

barnmorskan är en trollgumma som har övernaturliga förmågor och kunskaper som de

inte vill dela med sig av. Det kan förklaras med synen på barnmorskor och andra lärda

kvinnor i deras hemländer. Många utomeuropeiskt födda patienter utför ritualer för att

undvika onda händelser. Studien visar även att en del patienterna har en stark gudstro

och detta kan hindra dem från att genomgå vissa undersökning och behandlingar med

hänvisning till att det är Guds vilja.

Flera barnmorskor berättar att många utomeuropeiskt födda kvinnor och män har

svårt att passa avtalade möten eller kommer inte alls. Då är de inte vana att behöva

boka tider. Många patienter kommer till barnmorskan utan att ha en tid avtalad och

när barnmorskan inte har tid att ta emot dem uppstår irritation och frustration hos

patienterna.

Många barnmorskor berättar att ibland kan patienterna tycka att frågorna som ställs

inom mödravården är oväsentliga i förhållande till tidigare erfarenheter, då de kan ha

varit med om krig eller annat stort trauma. Barnmorskan kan i dessa fall behöva

frångå rutinen och ställa frågorna på ett annat sätt.

24

I denna studie tycker barnmorskorna att det är viktigt att ha kunskap om andra

kulturer, traditioner och religioner för att underlätta mötet med utomeuropeiskt födda

kvinnor och män. Detta bekräftas i studien gjord av Tsianakas & Liamputtong (2002)

där kvinnor med muslimsk bakgrund efterlyser mer kulturell kompetens och kunskap

om vad det innebär att vara troende i olika religioner hos vårpersonalen, detta

bekräftas även av flera barnmorskor i studien. Barnmorskorna berättar att

kompetensen och kunskapen upprätthålls genom fortbildning samt att barnmorskorna

emellan diskuterar olika svåra situationer. Fortbildningen kan bestå av

föreläsningsserier, temadagar och studiebesök på andra vårdcentraler.

5.2 Metoddiskussion

Resultatet i studien går inte att generalisera på alla barnmorskor men kan till viss del

visa hur barnmorskor med liknande patientklientel upplever mötet med

utomeuropeiskt födda kvinnor och män, då studiens resultat delvis bekräftas av

tidigare forskning.

Fler studier utifrån barnmorskans perspektiv behövs då de flesta tidigare studier har

undersökt patienternas erfarenheter, resultatet i studien visar även en brist på

fortbildning i olika traditioner och kulturer då det efterfrågas av barnmorskorna.

Författarna till studien saknar tidigare erfarenhet av att intervjua, detta kan leda till att

mindre fakta kommit fram, då mer erfarna intervjuare hade kunnat få fram mer

information genom bättre följdfrågor. En annan faktor som kan ha spelat en liten roll

är att en av författarna själv är utomeuropeiskt född. Detta kan ha påverkat

informanterna som blev mer försiktiga med vad de sa, så att det inte skulle tolkas fel.

Intervjuerna genomfördes av praktiska skäl på arbetstid vilket kan ha påverkat

informanterna genom att de känner sig mera stressade. Intervjuerna bokades dock i

god tid innan de genomfördes så god tid till intervjuerna bör ha avsatts.

Åtta barnmorskor intervjuades och under de sista intervjuerna kom det fortfarande

fram nya fakta, detta gör att det är osäkert om mättnad i materialet hann uppnås. På

grund av tidsbrist och uppgiftens storlek hann författarna inte intervjua fler

25

barnmorskor. Det var även svårt att hitta fler barnmorskor i länet, som ville delta i

studien och uppfyllde urvalskriterierna i studien.

Det hade varit intressant att veta orsakerna till att vissa barnmorskor valde att inte

delta i studien. Det hade kanske varit en fördel om författarna primärt tillfrågat varje

barnmorska personligen och inte via en barnmorska på vårdcentralen. Barnmorskorna

kan ha valt att inte delta då transkulturella möten är ett känsligt ämne för många.

Detta upptäcktes under intervjuerna då alla barnmorskor till en början svarade att det

inte är någon skillnad i mötet med utomeuropeiskt födda kvinnor och män, att alla är

olika individer och att det är främst detta som påverkar mötet.

5.3 Slutsats

Studien visar att barnmorskorna upplever mötet med utomeuropeiskt födda kvinnor

och män som tvåsidigt. Mötet är positivt och lärorikt då barnmorskorna får möjlighet

att lära känna andra kulturer och samtidigt kan delge den svenska kulturen. Mötet har

även svåra situationer för barnmorskan som språkproblem, skilda förväntningar på

vården och kulturella skillnader. Barnmorskornas kulturella kompetens har de fått

från och upprätthålls genom utbildning, egna erfarenheter, fortbildning och samtal

barnmorskor emellan på arbetsplatsen. Barnmorskorna efterfrågar även mer

utbildning i olika traditioner och kulturer.

5.4 Författarnas tack

Författarna till studien vill tacka alla barnmorskor på vårdcentralerna som har ställt

upp som informanter och avsatt tid från sina arbeten för intervjuer. Vi vill tacka

barnmorskan på kvinnokliniken som ställde upp på provintervju. Till sist vill ge ett

stort tack till vår handledare Anna T Höglund för all hjälp och stöd vi har fått under

skrivandet.

26

6. Referenser

Barnmorskeförbundet: http://www.barnmorskeforbundet.se/sv/om_barnmorskan.html (2009-01-13). Berlin, A. Jansson, S-E. Törnkvist, L. (2006) Working conditions and cultural competence when interacting with children and parents of foregin orgin – Primary Child Health Nurse´s opinions. Nordic College of Caring Science 20: 160-168. Carolan, M. (2008) Pregnancy health status of sub-Saharan refugee women who have resettled in developed countries: a review of the literature. Midwifery doi: 10.1016/j.midw.2008.11.002. Fabian, H. Rådestad, I. Waldenström, U. (2004) Characteristics of Swedish women who do not attend childbirth and parenthood education classes during pregnancy. Midwifery 20: 226-235. Franck, M. (2006) Multikulturell kvinnohälsa: med fokus på gynekologi och obstetrik, Stockholm: Gothia Förlag. Gerrish, K. (2001) The nature and effect of communication difficulties arising from interactions between district nurses and South Asian patients and their carers. Journal of Advanced Nursing 33(5), 566-574. Humanistiskt- samhällsvetenskapliga forskningsrådet: http://www.codex.vr.se/oversikter/humsam/humsam.html (2009-01-14). Höglund, A. Holmström, I. (2008) ”It`s easier to talk to a woman”. Aspects of gender in Swedish telenursing. Journal of Clinical Nursing 17, 2979-2986. International Confederation of Midwives [ICM]. (1999) Den internationella etiska koden för barnmorskor. Lundberg, P. Gerezgiher, A. (2006) Experiencs from pregnancy and childbirth related to female genital mutilation among Eritrean Immigrant women in Sweden. Midwifery 24, 214-225. Malterud, K. (1998) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning, Lund: Studentlitteratur. Ny, P. Dykes, A.-K. Molin, J. Dejin-Karlsson, E. (2007) Utilisation of antenateal care by country of birth in a multi-ethnic population: a four- year community-based study in Malmö, Sweden. Acta Obstretricia et Gynecologica, 86: 805-813. Ny, P. Plantin, L. Dejin-Karlsson, E. Dykes, A.-K. (2006) The experience of Middel Estern men living in Sweden of maternal and child health care and fatherhood: focus- group discussions and content analysis. Midwifery 24: 281-290.

27

Ny, P. Plantin, L. Dejin-Karlsson, E. Dykes, A.-K.(2007) Middle Eastern mothers in sweden, thier experiences of the maternal health service and their partner’s involvement. Reproduktive Health 4:9 Robertsson, E. Malmström, M. Johansson, S-E. (2005) Do foregin-born women in Sweden hade an increased risk of non-normal childbirth? Acta Obstet Gynecol Scand 84: 825-832. Statistiska Centralbyrån: http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0701_2008A01_BR_BE51BR0802.pdf (2009-01-12). Statistiska Centralbyrån: http://www.scb.se/statistik/BE/BE0701/2000I02/BE51ST0303_06.pdf (2009-01-12). Statstik Uppsala kommun: http://uppsala.se/Omkommunen/Statistik--fakta/Statistik-amnesvis/Befolkningsstatistik/ (2009-04-13). Tsianakas, V. Liamputtong, P. (2002) What women from an Islamic background in Australia say about care in pregnancy and prenatal testing. Midwifery 18, 25-34. Wiklund, H. Aden, A. Högberg, U. Wikman, M. Dahlgren, L. (2000) Somalis giving brith in Sweden: a challenge to culture and gender specific values and behaviours. Midwifery, 16: 105-115

28

Bilaga 1

Institutionen för folkhälso- Uppsala 2009- 01-16

och vårdvetenskap

Förfrågan om deltagande i en intervju om transkulturella möten inom mödravården. Vi är två sjuksköterskestudenter som går termin 6 på sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet. Vi kommer under våren 2009 skriva vår C- uppsats, som kommer undersöka mötet mellan barnmorskor och utomeuropeiskt födda kvinnor och män. För att kunna ta reda på detta vill vi intervjua er barnmorskor som i ert dagliga arbete kommer i kontakt med utomeuropeiskt födda patienter. Deltagandet i studien är helt frivilligt och kan avbrytas när som helst under studiens gång. Materialet som vi får fram kommer behandlas helt konfidentiellt och användas enbart i studiens syfte. Svaren kommer inte att kunna kopplas till dig som informant. Intervjuerna kommer ske under vecka 9-10. Om du väljer att delta i studien kommer vi att kontakta dig för att bestämma tid för intervju. Varje enskild intervju kommer ta ca 30 minuter och bandspelare kommer användas. Materialet skrivs sedan ut för vidare analys. Vid frågor kontakta oss gärna på telefon eller via mail. Hälsningar Akar Jalal Anna Sundholm Akar Jalal Anna Sundholm Sjuksköterskestudent termin 6 Sjuksköterskestudent termin 6 0762-228764 0705-711243 Akar.jalal.7218@student.uu.se anna_sundholm@hotmail.com

Handledare: Anna T Höglund Lektor vid Uppsala universitet anna.hoglund@crb.uu.se

29

Bilaga 2 Intervjufrågor: Hur gammal är du och hur länge har du jobbat som barnmorska? Hur ofta i ditt arbete på vårdcentralen kommer du i kontakt med utlandsfödda kvinnor och män? Kan du berätta om ett sådant möte? Hur upplever du mötet med utomeuropeiskt födda kvinnor? Hur upplever du mötet med utomeuropeiskt födda män? Kan du ge exempel på vad du upplever som mest positivt i det transkulturella mötet? Kan du ge exempel på vad du upplever som problematiskt i det transkulturella mötet? Har du erfarenheter av några etiska svårigheter? Ge exempel på en sådan svårighet. Upplever du att kulturella och traditionella skillnader kan påverka mötet med utomeuropeiskt födda patienter? Behövs det någon särskild kompetens i mötet med utomeuropeiskt födda patienter? Hur skapas och upprätthålls den särskilda kompetens som behövs?