trimview - laurell.infolaurell.info/assets/grframt08.pdf · foto: thomas franklin. del 1. de gröna...
TRANSCRIPT
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND, LRF
SKOGS- OCH LANTARBETSGIVAREFÖRBUNDET, SLA
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET, SLU Tillståndet i Sveriges Gröna Näringar 2008
ISBN 978-91-977613-0-7
GRÖNAframtider
20
08
Omslag_LjT 08-05-15 16.46 Sida 1
Utgivare:
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF
Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA
Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU
Projektledare: Lars Höök, LRF
Redaktör: My Laurell, Östhammars Media AB
Formgivning inlagan, illustrationer/grafik:
Formsprak AB
Formgivning omslag: Sirisan HB
Omslagsbild: NOAA®. ©ESA/Eurimage 1986.
©Metria 2001
Upplaga: 8 000 ex
Repro och Tryck: Ljungbergs Tryckeri
Tryckår: Maj 2008
Tryckort: Klippan
ISBN 978-91-977613-0-7
Svenska Lantbruksveckans medlemmar
Agronomförbundet
Anders Walls Stiftelser
De Laval Sales AB
Förbundet Skog och Ungdom
Föreningen Skogs- och Lantbruksfilm
Försäkringsaktiebolaget Agria
Gröna Näringens Riksorganisation
Hushållningssällskapens Förbund
Jordbrukare-Ungdomens Förbund
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien
Landshypotek
Lantbrukarnas Riksförbund
Länsförsäkringsbolagens Förening
Riksförbundet Sveriges 4H
SFS Svenska Ägg
Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet
Studieförbundet Vuxenskolan
Svensk Mjölk
Svenska Djurskyddsföreningen
Svenska Fåravelsförbundet
Svenska Lantmännen
Sveriges Fiskevattenägareförbund
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare
Sveriges Hemslöjdsföreningars Riksförbund
Sveriges Jordägareförbund
Sveriges Lantbruksuniversitet
Sveriges Lantmästarförbund
Swedbank
Swedish Meats
Omslag_LjT 08-05-15 16.46 Sida 2
I n n e h å l lGrön tillväxt bra för Sverige 21. De Gröna Näringarnas betydelse 4
Viktiga för jobben 6
2. Maten och marknaden 10Jordbrukspolitiken 12Konsumenter och handel 16Matkostnader 22Lönsamheten 24
3. Maten, klimatet och miljön 26Jordbruket och klimatet 28Jordbruket och övriga miljömål 34Svenskt sigill 43Ekoproduktion 44
4. Livsmedelsproduktionen i Sverige 46Mjölk 48Nötkött 52Griskött 56Lammkött 60Fågelkött 62Ägg 66Djuromsorg 68Säkra livsmedel 70Spannmål 74Oljeväxter 78Socker 80Trädgårdsväxter och potatis 82
5. Massa- och trävaruproduktion i Sverige 86Skog och marknad 88Skog och miljö 94
6. De nya näringarna är många 98Bonden är en mångsysslare 100Energi 102Entreprenad 108Den gröna upplevelsen 110Den gröna omsorgen 112Den regionala maten 113Den viktiga hästen 116
7. Kunskap med tillväxt 118Utbildning 120Forskning 122
2007 VAR ÅRET då den globala efterfrågan på spannmål och
mejerivaror översteg utbudet. Svenska spannmålspriser nådde
rekordnivåer och nyinvesteringarna i mjölkproduktionen ökade.
Priserna på kött steg inte i takt med foderpriserna, och för
köttproducenterna var läget tufft under första halvåret 2008.
Också virkesmarknaden var het 2007. Stark tillväxt präglade
även landsbygdsturismen, entreprenad och de många nya
verksamheter som har sin bas i jord, skog, trädgård och
landsbygdens miljö.
Klimathotet var det allt överskuggande ämnet och debatten
gick het om åkermarken och dess användning. Priset på den
svenska åkermarken steg med 28 procent.
DE GRÖNA NÄRINGARNA ger jobb åt fler än 400 000 människor
och mycket talar för att deras samhällsekonomiska betydelse
kommer att växa ytterligare.
GRÖNA FRAMTIDER beskriver läget i Sveriges gröna näringar.
Skriften gavs ut första gången 2005. Boken har fått stor spridning
och uppskattning. Utgivare har tills nu varit Stiftelsen Svenska
Lantbruksveckan som upplöstes under 2007. Årets utgåva
finansieras av Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Lantbruks-
universitet och Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet.
MÅNGA TAR DE GRÖNA näringarna för givna. Kanske för att åkern
och skogen inte kan flytta utomlands. Men de påverkas i lika hög grad
som andra näringar av enskilda företagares skicklighet, av
marknadskrafter och av politikens utformning. Det finns därför ett
behov av en årlig avstämning av tillståndet i de gröna näringarna.
Det är också ett av syftena med denna skrift.
Stockholm den 14 maj 2008
Lars Höök, projektledare Gröna Framtider, för
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF
Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA
Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU
GRÖNVÄXTKRAFTFORMARFRAMTIDEN
FO
TO
: TH
OM
AS
FR
AN
KLI
N
Del 1.De grönanäringarnasbetydelse
Det svenska jord- och
skogsbrukets bidrag
till Sveriges brutto-
nationalprodukt är
drygt nio procent.
Det är dubbelt så
mycket som fordons-
industrin bidrar med.
De gröna näringarna
står dessutom för
mer än nio procent
av all sysselsättning
i Sverige.
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 6
ÖVER 410 000 MÄNNISKOR i hela Sverige har jobb
med anknytning till de gröna näringarna. Jordbruk,
trädgårdsnäring och skogsbruk sysselsätter i sig
94 350 personer. Det innebär att varje bonde och
skogsbrukare ger jobb åt ytterligare drygt tre per-
soner.
De här jobben finns inom livsmedelsindustri och
skogsindustri, men också i produktionsmedels-
industri (till exempel foderindustri), bokföringsföre-
tag och transportföretag.
Jobben som skapas av de gröna näringarna finns
ofta på landsbygden. I två av tre kommuner bidrar
de gröna näringarna till mer än vart tionde jobb. I
hela 51 kommuner skapas vart femte jobb av livsme-
dels- och skogsproduktionen.
De gröna näringarna har med andra ord mycket
stor betydelse för utvecklingen i de mer glesbefol-
kade delarna av Sverige. Jobb skapar jobb. Efter-
frågan på varor och tjänster bland de 410 000 per-
soner som har jobb med anknytning till gröna
näringarna genererar jobb för ytterligare drygt
290 000 personer., ofta på landsbygden. Till exem-
pel inom handel, servicenäringar och sjukvård.
AV SVERIGES BRUTTONATIONALPRODUKT, BNP,
bidrar de gröna näringarna med sammanlagt över
263 miljarder kronor, vilket motsvarar 9,1 procent av
totala BNP (2006). Det kan jämföras med Volvo,
Saab och Scania som med underleverantörer har en
BNP-andel på strax under fyra procent.
Skogsbruket med förädlingsindustri står för den
större andelen av de gröna näringarnas bidrag till
BNP, omkring sex procent. Den svenska livsmedels-
produktionen (jordbruk och livsmedelsindustri med
underleverantörer) står för omkring tre procent. En
ökad tillväxt i svensk livsmedels- och virkesproduk-
tion har med andra ord stor betydelse för både jobb
och Sveriges bruttonationalprodukt. ���
de g
rön
a n
äri
ng
arn
as
bety
dels
e
e gröna näringarna viktiga D
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 7
0,0–4,9
5,0–9,9
10,0–14,9
15–
10,7
13,0
14,714,715,3
14,813,5
9,7
4,67,7
10,8
16,6
7,0
11,08,3
12,012,7
11,2
10,2
9,612,9
näringarnasella andellänen, inkl.sindustri och erantörer
Värmlands län
Norrbottens län
Västerbottens län
Jämtlands län
Västernorrlands län
Gävleborgs län
Uppsala län
Västmanlands län
Stockholms länÖrebro län
Dalarnas län
Västra Göta-lands län
Hallands län
Jönköpings län
Södermanlands län
Östergötlands län
Kalmar länKronobergs län
Blekinge län
Gotlands län
Skåne län 10,8
Hela riket 9,1KÄLLA: SCB OCH LRF
för jobben i hela landetDe gröna näringarnasprocentuella andel av BNPi länen (2006), inklusiveförädlingsindustrioch underleverantörer.
SödertäljeNacka
VaxholmSolna
TrollhättanTäby
SundbybergDanderydLidingöÖckeröSalem
Oxelösund
<5% 5-9,9% 10-14,9% 15-19,9% 25-29,9%
Lägst grönandel avsyssel-sätt-ningen finns i Oxelösundmed 3,3%.
10
20
30
40
50
60
70
80
Antalkommuner
i intervallen
Ju högre upp irespektive stapel,
desto högregrön andel av
sysselsättningen
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 8
De gröna näringarnas andel av sysselsättningeni kommunerna (2006)
BengtsforsNorsjö
HammaröNybroYdre
MunkedalSkaraBjuv
KindaÅstorp
TörebodaÄlvkarlebyBjurholmTomelillaMellerud
NordmalingGullspång
SävsjöÄlvsbynSvalöv
Lilla EdetGrästorp
Östra GöingeMalå
HögsbyVimmerby
BräckeNordanstig
EslövMörbylångaMönsteråsFilipstadVansbro
LjusnarsbergLessebo
BorgholmFalkenbergÖrkelljunga
SunneSjöbo
SorseleVetlandaBoxholmTingsryd
Timrå
HörbyKrokomLaholm
ÄlvdalenBergÅseleSäffleTorsby
KramforsRobertsfors
PajalaHeby
SotenäsVara
StrömsundKalix
GagnefÖdeshögSkurup
LekebergRagundaRättvikSäter
FärgelandaAlvesta
FlenLindesberg
SkinnskattebergAskersund
LjusdalVindeln
JokkmokkAvestaKlippanLomma
HultsfredMjölby
SimrishamnTanum
FalköpingStoruman
PiteåHerrljungaHärjedalen
OckelboEda
EssungaÖvertorneå
LaxåOsby
SvenljungaHjo
SölvesborgKristianstad
ForshagaVilhelminaHallsberg
TorsåsDals-EdVännäs
Örnsköldsvik
ÅngeÅtvidaberg
LeksandKarlshamnHudiksvallNorberg
KilEksjö
ÅrjängValdemarsvik
ÖverkalixHabo
HälleforsEmmabodaMariestad
NässjöVarbergGotland
ArvidsjaurNorrtäljeHagfors
TierpVaggeryd
UlricehamnTibroOrsa
MarkarydArjeplog
LidköpingSollefteå
HöörBåstadTranås
KävlingeStaffanstorp
ÅreLyckseleKumlaMalung
HaparandaBollnäs
HedemoraSöderhamn
SalaRonnebyLjungbyBurlöv
TranemoVänersborgSöderköping
TidaholmDorotea
ÖsthammarEkeröOrust
KristinehamnVingåker
HässleholmVårgårdaBollebygdKarlsborg
KatrineholmMarkGävle
PerstorpBotkyrka
HelsingborgVästervikEnköpingGislaved
SkellefteåKarlstad
ÄngelholmTrelleborg
Mora
NorrköpingSundsvall
Upplands VäsbyGnesta
VärnamoStorforsVadstena
VallentunaJärfälla
BorlängeArvikaKalmarUppsala
NoraÄlmhultLudvika
HalmstadGnosjö
JönköpingVellinge
YstadHallstahammar
NykvarnSmedjebacken
VäxjöHöganäs
OskarshamnFalun
KungsörKnivstaKungälv
ÅmålKöpingUmeå
HaningeÖrebroTjörn
MölndalHärnösand
SvedalaLinköpingÖstersundFagerstaLerumMullsjö
AlingsåsKungsbacka
AleUpplands-Bro
MunkforsMotala
SträngnäsLandskrona
PartilleBodenArbogaHofors
NyköpingMalmö
DegerforsNynäshamn
LysekilHärrydaSkövde
SandvikenEskilstuna
HåboLuleå
HuddingeFinspångVästerås
KarlskogaSurahammar
TyresöOlofströmKarlskrona
BoråsSigtunaGällivareVärmdö
StrömstadStenungsund
UddevallaKirunaTrosa
GöteborgÖsteråkerStockholm
LundSollentuna
20-24,9%
de g
rön
a n
äri
ng
arn
as
bety
dels
e
DE GRÖNA NÄRINGARNA står för en stor
del av jobben i nästan alla län. Störst be-
tydelse har de gröna näringarna i Kalmar län.
Där bidrar de till den totala sysselsättningen med
14,5 procent. Därnäst kommer Värmlands län
och Hallands län, båda med en sysselsätt-
ningsandel över 13 procent. Motpolen är
Stockholms län där sysselsättningsgraden
inom de gröna näringarna är 5,8 procent. I
många kommuner, till exempel Mellerud, Älv-
karleby, Töreboda, Bjuv, Norsjö och Bengtsfors,
står de gröna näringarna för mer än 25 procent
av jobben. Och i Grums utgör jobben i de gröna
näringarna hela 41 procent av sysselsätt-
ningen. Men allra högst upp i toppen lig-
ger Götene kommun. Där
står de gröna näring-
arna för 43,6 pro-
cent av jobben.
GöteneGrums
30-39,9% >40%
Störst andelgröna jobbi Götene
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 9
KÄLLA: SCB och LRF
...och i länen
I toppen: Götenemed 43,6% syssel-sättning i de grönanäringarna, tätt föreGrums med 41%.
HylteAneby
OvanåkerBromölla
Uppvidinge <8%
8-10%
10-12%
12-14%
>14%
5,8
13,3
14,511,8
12,3
10,79,313,0
9,8
8,5
9,9 7,6
7,214,2
11,5
12,3
12,2 12,4
11,1
10,1
10,1
Del 2.Matenochmarknaden
UNDER 2007 FÖRÄNDRADES priserna på jord-
bruksråvaror mycket snabbt. Det var framför allt pri-
serna på spannmål, foder och mjölkprodukter som
sköt i höjden. Världsmarknadspriset för vete steg ex-
empelvis med 82 procent under 2007 (januari-de-
cember). För ost var motsvarande siffra 80 procent.
Prisutvecklingen kan i stora drag förklaras av ökad
efterfrågan i tillväxtekonomier i Asien, sämre spann-
målsskördar i Australien och Nordamerika, samt
ökad produktion av bioenergi från jordbruksmark.
Även 2008 väntas framförallt spannmåls- och fo-
derpriser ligga kvar på en jämförelsevis hög nivå.
Priserna på mjölkprodukter väntas falla tillbaka nå-
got, medan priserna på köttområdet väntas stiga.
Köttpriserna, inte minst för griskött, följde inte med i
den allmänna prisuppgången under 2007 eftersom
produktionen då låg på en ganska hög nivå. De höga
foderkostnaderna har lett till en lönsamhetsförsäm-
ring och minskad produktion som i nästa skede vän-
tas ge prishöjningar även på köttområdet.
EUs REFORMERADE JORDBRUKSPOLITIK gör att
världsmarknadspriserna nu påverkar inriktning och
produktionsnivåer i det europeiska jordbruket myck-
et mer än tidigare. Förändringarna av politiken har
varit genomförd i flertalet medlemsländer sedan ett
par till tre år tillbaka.
Den viktigaste förändringen är att en stor del av
ersättningarna till jordbrukarna frikopplats från pro-
duktionen. Lantbrukarna har fått en större frihet att
producera det som är lönsamt.
Under reformens två första år, 2005 och 2006, då
de internationella priserna för exempelvis spannmål
och mjölkprodukter var ganska låga, minskade pro-
duktionen i många länder. De stigande priserna
under 2007 har skapat en ny situation. Nu finns för-
väntningar om att produktionen ska öka. Detta har
medfört att reformen av EUs jordbrukspolitik i all-
mänhet anses ha fungerat relativt väl. Men om pri-
serna hade legat kvar på en fortsatt låg nivå även
2007 och 2008 hade kanske omdömet blivit ett an-
nat.
Höjda världsmark-
nadspriser på spann-
mål och mejerivaror
under 2007 ökade
lönsamheten i det
svenska jordbruket.
Att EUs ersättningar
inte längre är kopp-
lade till produktionen
gör att marknaden nu
styr vad som produce-
ras i jordbruket. För
första gången på
många år ökar spann-
målsarealen i Sverige.
europa.euwww.lrf.sewww.sjv.sewww.wfo.org
VET MER
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 12
arknaden allt viktigare
jord
bru
ksp
olit
ik
M
FÖR SVERIGES DEL gav utvecklingen
under 2007 en märkbar förbättring av
jordbrukets samlade inkomster. Det totala
produktionsvärdet ökade med omkring 15
procent och nettoinkomsten för jord-
brukssektorn steg med cirka 35
procent jämfört med 2006.
Utöver stigande världsmark-
nadspriser bidrog de goda
odlings- och skördeförhållande-
na till dessa förbättringar. Total-
skörden av spannmål ökade
under 2007 med 23 procent,
trots att spannmålsarealen var
densamma som året innan.
Även skördarna av sockerbetor
och oljeväxter ökade, tack vare
det gynnsamma vädret.
Spannmålsodlingen i Sverige
slutade minska under 2007 som
en följd av den kraftiga pris-
ökningen. 2008 beräknas den
odlade arealen spannmål öka
med ungefär 10 procent.
Prisuppgången på mjölk och
mejeriprodukter under 2007
gav inte samma positiva
genomslag på produktionen. In-
vägningen av mjölk vid de sven-
ska mejerierna fortsatte att min-
ska. Eventuellt kan de högre
priserna resultera i en positiv
effekt på produktionen under
2008. Andelen mjölkproducen-
ter som tänker bygga ut sin
mjölkproduktion de närmaste tre
åren var för första gången nå-
gonsin större än de som tänker
minska eller upphöra. Enligt
2008 års Lantbruksbarometer
var det 24 procent av mjölkpro-
ducenterna som vill bygga ut
och 22 procent som vill minska.
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 13
01 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
8 000
9 000
2002 2003 2004 2005 2006 2007
80
100
120
140
160
180
200
220
240
260
2005 2006 2007 2008
�
för Sveriges bönder
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
8 000
9 000
10 000
1994 2000 2005 2006 2007
Världsmarknadspriser, vegetabiliska och animaliskaprodukter 2005-2008, index 2000=100
Direktersättningar 1994, 2000 och 2005-2007, mkr
Jordbrukets företagsinkomst 2000-2007, mkr
KÄLL
A: S
JVKÄ
LLA
: SC
B KÄ
LLA
: SJV
/LR
F
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 14
�
jord
bru
ksp
olit
ik
en europeiska jordbruks- DMinskningen i den svenska köttproduktionen under
2007 förväntas däremot bestå även under 2008.
I 2003 ÅRS BESLUT om att reformera EUs gemen-
samma jordbrukspolitik sades att en översyn skulle
göras efter några år. Denna så kallade hälsokontroll
presenterades översiktligt av EU-kommissionen i no-
vember 2007. Den innebär sammantaget att den in-
riktning som slogs fast 2003 fullföljs. I korthet kan
förslagen sammanfattas så här:
�fortsatt och utökad frikoppling av jordbruksstöden,
men med bibehållen möjlighet till koppling för am-
och dikor samt får/getter
�fortsatt reformering och avveckling av kvarvarande
marknadsprisstöd
�nya möjligheter för medlemsländerna att omförde-
la en del av det frikopplade stödet (inom det natio-
nella kuvertet), exempelvis till olika typer av jordbruk
och regioner, alternativt till stöd för att hantera risker
av olika slag.
�en ökad överflyttning av direktstöd och gårdsstöd
till Landsbygdsprogrammet, från dagens fem pro-
cent till 13 procent år 2012 och med utökad procent-
sats för större gårdar.
�förenklingar; exempelvis att avskaffa trädessyste-
met, lägga in en lägsta nivå för stödutbetalning och
se över reglerna för tvärvillkor, nationell reserv med
mera.
Förslagen kommer att diskuteras på politisk nivå
inom EU under 2008. Förhoppningen är att detta
ska resultera i beslut under andra halvåret 2008.
MÅNGA AV FÖRÄNDRINGARNA i EUs gemen-
samma jordbrukspolitik är viktiga steg i anpass-
ningen till en friare världshandel. Det ska bli mindre
av konkurrensstörande produktionsstöd och annat
som påverkar eller begränsar den gränsöverskri-
dande handeln med jordbruksprodukter.
I stället skapas utrymme för särskilda stöd till
landsbygden och glesbefolkade områden. Ett nytt
landsbygdsprogram för Sverige godkändes av EU
under 2007 och ska gälla fram till 2013. Det ska bidra
till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar ut-
veckling på landsbygden.
Programmet har en budget på
närmare fem miljarder kronor om
året och finansieras till hälften av
EU. 75 procent av den totala bud-
geten går till olika miljöersätt-
ningar. Övriga 25 procent ska an-
vändas för att gynna företagande,
konkurrenskraft, diversifiering och
livskvalitet på landsbygden.
Ungefär en miljard kronor om
året ska gå till andra landsbygds-
baserade företag än renodlade
lantbruksföretag, exempelvis bio-
energi-, turism- eller entreprenad-
företag.
FÖRHANDLINGARNA i världshan-
delsorganisationen WTO om ett
nytt frihandelsavtal på bland annat
jordbruksområdet har förts vidare
under inledningen av 2008.
Förhoppningar har funnits om ett
genombrott våren 2008, men
överläggningarna har gått relativt
trögt. Samtidigt fokuserar USA,
som är ett nyckelland för en upp-
görelse, alltmer på det stundande
presidentvalet. Detta talar för att
det kan vara svårt att nå ett nytt
avtal på kort sikt.
Oavsett avtalet ökar den gräns-
överskridande handeln med jord-
bruksvaror. I Sverige har värdet av
den gränsöverskridande handeln
med jordbruksvaror i det närmaste
fördubblats under 2000-talet.
Sverige är nettoimportör, det är
bara exporten av spannmål som är
större än importen. Importnettot är
störst för frukt, köksväxter samt kött- och
fiskvaror. Importen ökar för närvarande
snabbare än exporten. ���
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 15
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
-06-07
-06-07
Vegetabilier
Animalier
Övrigt
Direktstöd
Insatsvaror/tjänster
Kapitalförslitning
Löner Arrende/hyra Räntor/netto
SUMMA INTÄKTER -06: 42 317 mkr, -07: 45 675 mkr
SUMMA KOSTNADER -06: 35 709 mkr, -07: 37 855 mkr
0
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000
60 000
70 000
80 000
90 000
2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
politiken ses överJordbrukets intäkter och kostnader 2006-2007, mkr
Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 2000-2007, mkr
KÄLL
A: S
JVKÄ
LLA
: LR
F
90
100
110
120
130
2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
PM-Index
A-Index
KPI
Kostnaderna för produktionsmedel steg kraftigt under 2000-taletsamtidigt som avräkningspriserna sjönk. 2006 innebar en vänd-punkt och avräkningspriserna fortsatte att stiga under 2007.
Utveckling av prisindex för avräkningspris, produktions-medelspris och konsumentpris 2000–2007
KÄLL
A: S
JV o
ch
LR
F
PRISERNA PÅ LIVSMEDEL ÖKADE under 2007, vil-
ket innebär ett trendbrott efter ett decennium av
oförändrade eller till och med sjunkande livsmedels-
priser. De höjda livsmedelspriserna under 2007 kan
förklaras av en globalt ökad efterfrågan på jord-
bruksprodukter, ett ogynnsamt skördeår i flera delar
av världen, en ökad konkurrens med energisektorn
om odlingsbara ytor, ökade råvarupriser i flera sek-
torer och ett uppdämt behov för kostnadskompen-
sationer.
Bland förklaringarna finns också en ökad benä-
genhet bland konsumenterna att köpa produkter
med ett mervärde. Sverige befinner sig i en högkon-
junktur och har för närvarande en stor köpstark kon-
sumentgrupp. Intresset för mat är växande. Allt fler
säger sig vara beredda att betala ett högre pris för
mat med hög kvalitet.
SVENSK DAGLIGVARUHANDEL har under flera år
varit oerhört prisfokuserad. Prisfokuseringen kan till
stor del förklaras av lågpriskedjorna Nettos och Lidls
intåg på den svenska marknaden 2002 respektive
2003. För att rusta sig mot den ökande konkurren-
sen drev de svenska kedjorna på eget initiativ agg-
ressiva prisoffensiver, där knappt något utrymme
fanns för att lyfta fram annat än »billigt« och »lägsta
pris«.
Dagens marknadssituation visar att lågprisked-
jorna hittills bara lyckats ta några få procent av
marknadsutrymmet. De tre största aktörerna ICA,
Coop och Axfood har behållit sin dominans, om än
med smärre förskjutningar av marknadsandelarna.
ICA är det block som varit mest framgångsrikt under
den omvandlingsperiod som varit. ICA har till och
med lyckats stärka sin position och har idag en
marknadsandel på nästan 50 procent.
Även om den svenska dagligvaruhandeln brukar
beskrivas som oligopolisk har de nya aktörerna och
lågprisfokuseringen lett till en hårdnande konkurrens.
KONKURRENSEN HAR BLAND annat resulterat i att
kedjorna centraliserat sina inköp. Med större inköps-
volymer ökar möjligheterna att förhandla om priset,
ko
nsu
men
t o
ch
han
del
Intresset för närprodu-
cerad mat kan stärka
den svenska bondens
ställning på livsmedels-
marknaden. Allt fler
konsumenter vill ha
mat av bra kvalitet,
producerad i närområ-
det. Detta kräver nya
kanaler för inköp och
distribution.
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 16
www.konkurrensverket.sewww.li.sewww.minmat.orgwww.sli.lu.sewww.sjv.sewww.svenskhandel.se
VET MER:
ågpris inte längre viktigast L
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 17
och detta har därför inneburit en maktför-
skjutning till handelns fördel. Den kraftfulla
satsningen på Egna Märkesvaror, EMV, har
också bidragit till att stärka handelns po-
sition som marknadsaktör.
Handelns EMV-produkter har idag runt
16 procent av den totala livsmedels-
marknaden i Sverige. Andelen EMV varie-
rar dock mellan varugrupperna. Att ande-
len EMV kommer att öka framöver i
Sverige är de allra flesta bedömare eniga
om. Hur kraftig ökningen kommer att bli
beror delvis på livsmedelsleverantörernas
egen förmåga att utveckla sina produkter
och varumärken. I än större utsträckning
kommer EMV-utvecklingen att vara ett re-
sultat av handelskedjornas egna ambitio-
ner.
FRAM TILL NU HAR handeln i första hand
utvecklat EMV utifrån konceptet »accep-
tabel kvalitet till lågt pris«. Men nu börjar
nästa generation EMV på den svenska
markanden att dyka upp: EMV som är så
kallade nisch- och premiumprodukter.
Dessa konkurrerar stenhårt med de kända
märkesvarorna genom att ligga i framkant
när det gäller produktutveckling, ha en
hög produktkvalitet och profileras med
hjälp av marknadsföring.
Exempel på nisch- och premium-EMV är
Coops Änglamark-sortiment för ekolo-
giska, rättvisemärkta och miljö- och aller-
gianpassade varor, samt ICA:s ekologiska
EMV »I love eco«. Med denna typ av sats-
ningar är det högst troligt att handelns
EMV kommer att ta större marknadsande-
lar de kommande åren.
SVENSKA KONSUMENTER LÄGGER stor
vikt vid varumärket i sitt matval. Det fram-
går av en attitydundersökning som
genomförts på uppdrag av Min Mat och�
– fler vill ha mat med kvalitetBlockens andel av traditionell dagligvaruhandel,
2007 (2003), %
KÄLLA: DAGLIGVARUFAKTA 2007, FRI KÖPENSKAP
ICA-handlarna
49 (47,5)KF/Coop
21 (24)
Axfood
17 (23)
Bergendahls 8 (4)
Netto 1 (0.5)Lidl 3 (1)
Hu
shåll
spro
du
kte
r
Dju
pfr
yst
Färs
ka l
ivsm
ed
el
Ko
lon
ialv
aro
r
Dry
cke
r
Kro
pp
svård
Me
jeri
Ko
nfe
ktyr
0
5
10
15
20
25
30
35
Andelen egna märkesvaror, EMV, % per varugrupp 2006
KÄLLA: FRI KÖPENSKAP OCH NIELSEN
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 18
Axfood under 2007. Hela 76 procent uppgav att ett
känt varumärke hade stor betydelse för valet av livs-
medel. Andra värden som spelar en stor roll för valet
är hur maten är producerad. Många vill att maten ska
vara lokalt producerad och gärna ekologisk.
Ovanstående ligger i linje med slutsatserna i studi-
en Livsmedelsmarknaden 2015 som LRF låtit göra.
Enligt denna kommer endast omkring 13 procent av
konsumenterna att vara rena prisjägare 2015. Hela 36
procent kommer att ställa hårda krav på kvalitet. Men
den stora gruppen, cirka 51 procent av framtidens
konsumenter, kommer att utvecklas till så kallade
»smartshoppare«. Smartshopparen är ibland pris-
fokuserad och ibland kvalitetsfokuserad. Det utmär-
kande draget är inkonsekvens. Inom varje produkt-
kategori kommer det därför i framtiden att finnas
utrymme för ett mer differentierat utbud.
DEN DAGSAKTUELLA TRENDEN är att marknaden
för ekologiska produkter växter mycket snabbt.
Marknaden för ekologiska produkter uppskattas idag
till cirka 3.5 miljarder kronor vilket motsvarar ungefär
två till tre procent av den totala livsmedelsförsälj-
ningen i Sverige. Samtliga dagligvarukedjor uppger
att de har haft kraftig tillväxt för ekologiska produk-
ter. Coop till exempel, som är marknadsledare när
den gäller ekologisk försäljning, uppger att den eko-
logiska försäljningen ökade med 22 procent i volym
under 2007. Också intresset för lokalproducerad mat
har vuxit kraftigt under 2007.
44 PROCENT AV KONSUMENTERNA anser att det
är viktigt att de livsmedel som de köper är lokalt pro-
ducerade eller närproducerade. Det framgår av den
undersökning som Zapera genomfört i november
2007 för Min Mat. Följdriktigt har handeln börjat visa
ett starkt intresse för att sälja lokala och regionala
produkter i sina butiker.
Det finns redan idag många goda exempel på han-
delskedjor som satsat på närproducerat, till exempel
Hemköps utvalda och närproducerade kött, Konsum
Värmlands satsningar på bland annat Nästgårds och
Sabis-kedjans olika aktiviteter kring regional mat. I
�
fterfrågan på ekologiskt
ko
nsu
men
t o
ch
han
del
E
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 19
�
och närodlat ökar starkt
Marknaden för ekologiska livsmedel fördelat efter försäljningskanal, % 2006
Dagligvaru-handel
69
Offentligastorkök
14
Export 8
Restauranger 6
Alternativa kanaler* 3
* I gruppen Alternativakanaler ingår bl. a prenumeration på ekolådor, torghandeloch gårdsförsäljning
KÄLLA: VÄXANDE MARKNAD 2007, EKOLOGISKA LANTBRUKARNA
höstas drog också ICA i sitt projekt »Smak
på Lokalt« ut i landet på jakt efter lokala
livsmedelsproducenter. En av de stora ut-
maningarna för de stora handelskedjorna
när det gäller lokal mat är att inordna – el-
ler kanske anpassa – sina centrala inköps-
och logistiksystem till de förutsättningar
och möjligheter som de lokala producen-
terna har.
TVÅ AV TRE BÖNDER vill att en större del
av deras produktion ska säljas regionalt
eller lokalt som närproducerad. Det visar
en Sifo-undersökning bland nära 4 000
bönder som genomfördes i januari 2008.
Det finns alltså en gemensam önskan om
att stärka sambanden mellan den lokala
marknaden och den lokala livsmedelspro-
duktionen. Men lösningarna som visar hur
det ska gå till är inte framme ännu.
Utvecklingen går stick i stäv med den
uppskalning och koncentration av han-
delns inköpsfunktionerna som varit ut-
märkande för 2000-talets så här långt.
Möjligen kan de här nya förutsätt-
ningarna påverka styrkeförhållandena
mellan livsmedelskedjans aktörer, åt-
minstone i segmentet med närproduce-
rade livsmedel.
Mer än var tredje konsument uppger att
det är mycket viktigt att maten är produ-
cerad i Sverige. Det är i första hand ani-
malieprodukter – ägg, mjölk, fågel, gris-
kött och nötkött – som ska vara svenska
om konsumenten får välja. Konsumenten
uppskattar med andra ord de hårdare krav
som ställs på svensk djurproduktion jäm-
fört med andra länder. Konsumenten är
också beredd att betala extra för de högre
krav som Sverige har på till exempel djur-
skydd, djurmiljö och livsmedelssäkerhet.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%
Känt varumärke
Kravmärkt, ekologiskt
Närproducerat
Regionalt producerat
Lågt pris
Producerat i Sverige
Prisvärt
Hälsosamt
Hög kvalitet
Vad är viktigt vid köp/val av livsmedel?Andel som svarat »Mycket viktigt«
KÄLLA: ZAPERA PÅ UPPDRAG AV MIN MAT OCH AXFOOD 2007
onsumenterna är villiga att GIVETVIS VILL DE SVENSKA bönderna få del av
denna högre betalningsvilja. Men betalningen för de
svenska mervärdena har hittills inte tillfallit de sven-
ska producenterna. Det framgår av en studie som ny-
ligen publicerats av Jordbruksverket. Den genomför-
des för perioden mellan 2004–2007. Producentpriser
för kött i Sverige dessa år jämfördes med priserna i
några andra EU-medlemsstater. Jämförelsen visar att
producentpriserna i Sverige för nötkött, gris och
kyckling låg på EU-snitt eller lägre. I butik däremot
låg priserna på det svenska köttet högre. Pris-
skillnaderna i storköksled var betydligt mindre.
Slutsatsen blir att konsumenterna betalar för sven-
ska mervärden, utan att betalningen kommer produ-
centerna till del. Förklaringen kan enligt Jordbruks-
verket vara en kombination av svag konkurrens i
detaljhandeln och brist på effektivitet i det svenska
förädlingsledet.
En jämförelse av matkronans fördelning mellan oli-
ka led visar att marginalerna för förädlings och parti-
handelsled ökade med en procent mellan 2005 och
2006, medan marginalen i jordbruksledet minskade i
samma storleksordning.
SITUATIONEN HAR FÖRÄNDRATS något sedan stu-
dien genomfördes. De svenska producentpriserna för
kött- och mjölkprodukter har vänt uppåt. Mycket ta-
lar för att den ökade globala efterfrågan parkerat pri-
serna på en högre nivå. Exakt var priserna kommer
att landa återstår att se. Liksom hur det ökade in-
tresset för närproducerat påverkar utvecklingen av
producentpriserna.
Att matmarknaden kommer fortsätta att differen-
tieras i olika kvalitets- och prissegment råder det
enighet om. Sedan 1990-talet har livsmedelsimpor-
ten stadigt ökat. Idag står svenska jordbruksbaserade
livsmedel för 57 procent av den totala livsme-
delskonsumtionen, mot 64 procent år 2000 och 74
procent år 1992.
På den andra sidan finns en ökande export av
svenska livsmedel. Exporten av jordbruksprodukter
och livsmedel har i princip tredubblats sedan
Sveriges inträde i EU år 1995. Importen har dock ökat
snabbare än exporten. ���
ko
nsu
men
t o
ch
han
del
K�
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 20
betala för svenska mervärden
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 21
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
35 000
40 000
45 000
1992 -95 2000 -05 -07
Export av jordbruksvaror och livsmedel 1992-2007, mkr
KÄLLA: SJV, SCB
50
55
60
65
70
75
80
1980 1990 2000 2006
Andel svenska jordbruksbaserade livsmedelav svensk livsmedelskonsumtion, %
Matkronans fördelning på olika led 2006 (2005), %
Förädlings &partihandels-
marginaler32 (31)
Import20 (20)
Svenskt jordbruk
8 (9) Moms12 (12)
Marginalerdetaljhandel
28 (28)
KÄLLA: LRF
matk
ost
nad
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 22
PRISERNA PÅ MAT STEG i Sverige och övriga
Europa under 2007. Det hänger samman med den
internationella prisuppgången på livsmedel och livs-
medelsråvaror. Dessförinnan, mellan 2001 och 2005
sjönk de svenska livsmedelspriserna. Nivån 2007
ligger några procent över nivån 2002.
I figuren på nästa sida jämförs matpriserna i 28 eu-
ropeiska länder. Utgångspunkt för jämförelsen är den
genomsnittliga prisnivån i de 15 EU-länder som ut-
gjorde EU före östutvidgningen. Priset i dessa länder
har satts till 100. Dataunder-
laget kommer från EUs sta-
tistikkontor Eurostat. Eurostat
undersöker konsumentpriser-
na på olika varor i EU och
EFTA-länderna vart tredje år.
Den senaste redovisningen
gäller för 2006. Uppdatering-
en till 2007 har gjorts av LRF.
Skillnaden mellan de 28 län-
derna i figuren är mycket stora.
Svenska livsmedelspriser, in-
klusive moms, ligger tio pro-
cent över genomsnittet för
EU-15. Priset i övriga nordiska
länder ligger högre, allra dyrast
är maten i Norge som ligger
48 procent över genomsnittspriserna i EU-15. Även
priserna i Schweiz och på Irland är högre än de sven-
ska.
Om man bortser från momsen, som är högre i
Sverige än i många andra europeiska länder, blir
prisskillnaden mot EU-15 bara fyra procent.
Matpriserna exklusive moms är högre än i Sverige på
Island, i Norge, Schweiz, på Irland, i Danmark,
Storbritannien, Italien, Cypern och Luxemburg. Den
genomsnittliga matmomsen i EU-15 är sex procent.
Högst är matmomsen i Danmark med 25 procent.
PRISJÄMFÖRELSEN MELLAN DE europeiska län-
derna är inte helt rättvisande. Både levnadsstandard
och matvanor skiljer sig åt. I Sydeuropa äter man
mycket grönsaker, som är billiga där, men betydligt
uropas matpriser stiger
80
90
100
110
120
130
140
150
1990 1995 2000 2007
E
Svenska konsumentpriser och livsmedelspriseri procent av EU-15 1990-2007, exkl. moms (EU-15=100)
Den svenska prisnivån har sjunkit avsevärt sedan 1990. Livsmedelsprisernasjönk starkt när den svenska jordbrukspolitiken EU-anpassades 1993-1995.Prisuppgången 1996 och 2000 förklaras av att den svenska kronan då varmycket stark, vilket påverkar prisnivån i den här typen av jämförelser. KÄ
LLA
: LR
F
att jämföra Sverige med andra nordeuro-
peiska länder och inte med länder som till
exempel Grekland.
Sett över tid har prisskillnaden mellan
livsmedel i Sverige och genomsnittet i EU-
15 minskat under 2000-talet, från 17 pro-
cent 2003 till tio pro-
cent 2007. Priserna i
Sverige har stigit obe-
tydligt, medan priserna i
genomsnitt för EU-15
har stigit med några
procent per år.
En viktig förklaring till
att prisnivån på livsme-
del i Sverige fortfarande
är högre än i andra EU-
länder är att lönekost-
naderna i livsmedelsin-
dustrin och handel är
betydligt högre i
Sverige. ���
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 23
– maten dyrast i Norge
dyrare i de nordiska länderna. Å andra si-
dan dricks det mer färsk mjölk i Norden
än i Sydeuropa där mjölken är dyrare.
Eurostat har metoder för att hantera
dessa problem, men fullt ut går det inte
att göra korrekta jämförelser. Lämpligt är
Bröd, mjölKöttvarorFiskvarorMejerivarorMatfettFrukt, grönsakerAndra livsmedelAlkoholfr. dryckLivsmedel totaltMoms i genomsnitt, %
114109
9792
111106106112104
12
140149111143148117149155138
12
119110114
95118104133150114
25
115949791
107104
99122101
17
98103114
8295
10495
10097
7,7
93107100
92105
98948597
5,5
101117
96119114118105127111
2,6
Sverige Norge Danmark Finland Tyskland Frankrike Storbritannien
Prisnivåindex för livsmedelsgrupper i vissa länder, exkl. moms 2007 (prel.)
KÄ
LLA
: E
uros
tat
och
LRF
EU-15=100
0 20 40 60 80 100 120 140 160
Nederländerna
Bulgarien
Slovakien
Rumänien
Lettland
Litauen
Polen
Ungern
Tjeckien
Estland
Portugal
Malta
Slovenien
Spanien
GreklandTyskland
Frankrike
Österrike
EU15EU15
Finland
Belgien
SVERIGESVERIGE
Cypern
Italien
StorbritannienLuxemburg
Danmark
Irland
Schweiz
Norge
Island
Exkl momsMoms
Moms och livsmedelspriser i Europai procent av genomsnittet för EU-15
KÄLLA: EUROSTAT OCH LRF
lön
sam
hete
n
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 24
www.konsult.lrf.sewww.lrf.sewww.sjv.se
VET MER
2007 innebar en
definitiv vändpunkt
för lönsamheten i
det svenska jord-
bruket. En god skörd
och stigande
avräkningspriser
ledde till att jord-
brukarnas företags-
inkomster steg
kraftigt. Men ökningen
är inte jämnt fördelad,
årets vinnare är
spannmåls-
producenterna.
ppåt för lönsamheteni svenskt jordbruk
JORDBRUKSINTÄKTERNA ÖKADE kraftigt under
2007. Detta framför allt på grund av starkt stigande
spannmålspriser, men också genom att skörden blev
över 20 procent högre än 2006. Höjda priser och
bättre skörd ledde till en 40-procentig ökning av
nettointäkterna i vegetabilieproduktionen.
De genomsnittliga avräkningspriserna för nötkött
och griskött sjönk och foderkostnaderna ökade på
grund av höjda världsmarknadspriser på spannmål.
Animalieproduktionen redovisar därför en försämrad
lönsamhet och en svagt negativ intäktsutveckling
under 2007 jämfört med 2006. Slakten av nötkrea-
tur minskade något, slakten av svin var oförändrad.
Invägningen av mjölk minskade med 4,6 procent
under 2007. En prisökning på mjölk i slutet av året
hann inte få något större genomslag i lönsamhetsut-
vecklingen under 2007.
Men den kommer med all sannolikhet att få bety-
delse under 2008. Det är också troligt att världs-
marknadspriserna på spannmål och oljefröer ligger
kvar på en hög nivå. Viktiga skäl är den starka eko-
nomiska utvecklingen i bland annat Kina och Indien.
De höga råoljepriserna bidrar också till höjda spann-
målspriser, genom en ökad efterfrågan på biodriv-
medel. Prisdrivande är även nya exporttullar och ex-
portrestriktioner för spannmål i delar av världen.
KOSTNADERNA ÖKADE inte lika mycket som intäk-
terna under 2007. I genomsnitt ökade jordbrukets
kostnader med sex procent. Kostnaderna inom kate-
gorin förnödenheter och tjänster steg med åtta pro-
cent. Det är de ökade kostnaderna för fodermedel
som slår igenom.
Genom prisuppgången under 2007 har Sverige
hämtat upp en del av tidigare förlorade marginaler, i
jämförelse med övriga EU-länder. Men de reala in-
komsterna steg även i EU, dock inte lika kraftigt som
i Sverige.
Den genomsnittliga ökningen av jordbrukets
nettointäkter landade strax under elva procent för
2007 jämfört med 2006. Företagsinkomsterna steg
med hela 35 procent. ���
U
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 25
VEGETABILIER 13 455 mkr, därav: VAROR & TJÄNSTER 23 739 mkr, därav:
ARBETE & KAPITAL 14 116 mkr, därav:
SUMMA KOSTNADER:
DJUR/ANIMALIER 20 222 mkr, därav:
ÖVRIGT 11 998 mkr, därav:
SUMMA INTÄKTER:
Jordbrukets intäkter...
Jordbruketsföretagsinkomst 2007
...och kostnader 2007
45 675 mkr
45 6
75 m
kr
37 8
55 m
kr
37 855 mkr
7 819 mkr
Spannmål 5 992
Oljeväxter 1 589
Mjölk9 050
Andra direkt-betalningar9 034
Slaktsvinexternt 3 298
Fjäderfä 948Andra djur 625
Direktbetalning animalier 612
Andra djurprodukter 492 Hästar 439
Ägg 1 155
Nötkreaturexternt 3 442
Varor & tjänsterutanförjordbruket2 964
Matpotatis 179Stärkelsepotatis 62Frukter 41Fröer 34Direktbetalning 8
Finansiella tjänster 450Veterinärkostnader 332
Får och lamm externt 159Ull 2
Proteingrödor 1 521
Andra industri-grödor 1 050
Hö/halm 561
Grönsaker 515
Prydnadsväxter 480
Andra varor och tjänster 6 579
Inköpt foder 4 248
Driv-medel 2 677
Avskrivningmaskiner6 094
Anställdarbetskraft2 482
Räntor, netto 2 162
Arrende och hyra1 832
Avskrivningbyggnader 1 546
Gödselmedel 2 376
Maskinunderhåll 2 362
Utsäde ochplantor 1 992
El 1 096Byggnadsunderhåll 884
Bekämpningsmedel 743
Sockerbetor1 422
KÄLLA: LRF (ALLA DIAGRAM DENNA SIDA)
Del 3.Maten,klimatetoch miljön
KLIMATFÖRÄNDRINGEN PÅVERKAR ALLA länder
och alla människor. Få tvivlar numera på att den ex-
isterar. Det finns många påtagliga tecken: Glaciärer
och isarna vid nord- och sydpolen smälter av i allt
snabbare takt. Havsnivån har globalt höjts 10–15 cen-
timeter i genomsnitt under det gångna århundradet.
I Sverige har medeltemperaturen ökat med 1,8 gra-
der sedan mitten av 1800-talet. De tio varmaste åren
sedan 1900-talets början har infallit under de senast
tjugo åren. Nederbördsmängden har totalt ökat med
omkring 10–15 procent under det senaste århundra-
det.
Dessa påtagliga förändringar gör att klimatfrågan
står mycket högt på världssamfundets dagordning.
1997 undertecknades en internationell överens-
kommelse med globala mål för utsläppen av växt-
husgaser, i Kyotoprotokollet. 84 länder skrev under.
Det långsiktiga målet är att dessa länders utsläpp av
växthusgaser under åren 2008-2012 i medeltal ska
vara minst fem procent lägre än utsläppen 1990.
EU HAR DET GEMENSAMMA målet att alla med-
lemsstater till år 2020 i genomsnitt ska minska ut-
släppen av växthusgaser med 20 procent, öka an-
delen förnybar energi med 20 procent och ha
ambitionen att effektivisera energianvändningen
med 20 procent. Varje land ska ha minst tio procent
bioenergi inom transportsektorn.
Det långsiktiga svenska målet är att till år 2050
minska de totala utsläppen av växthusgaser, från
dagens cirka 7,9 ton koldioxidekvivalenter per per-
son och år, till under 4,5 ton koldioxidekvivalenter
per person och år. Det betyder att utsläppen ska
minska med cirka 45 procent. Ett delmål är att de
svenska utsläppen av växthusgaser som ett medel-
värde för perioden 2008–2012 ska vara minst fyra
procent lägre än utsläppen år 1990.
ATT DET BRÅDSKAR med åtgärder framgår av
Klimat och sårbarhetsutredningen, en regerings-
rapport som presenterades under 2007. Den visar
hur de globala klimatförändringarna kan komma att
påverka det svenska samhället.
jord
bru
ket
och
klim
ate
t
Effekterna av
pågående
klimatförändringar
kan bli dramatiska.
Utsläppen av växthus-
gaser måste hejdas.
De gröna näringarna
är beredda att ta sitt
ansvar, både i arbetet
med att ställa om
energisystemen och
för att minska de egna
utsläppen. Målet är en
hållbar svensk livsme-
delsproduktion som
ger minimal
miljöpåverkan.
VET MER
örändrat klimat skapar risker
www.fao.orgwww.lrf.sewww.naturvardsverket.sewww.sik.sewww.slu.se
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 28
F
För de gröna näringarna blir effekterna
dramatiska. Med stora temperaturföränd-
ringar och förändringar av hur, när och var
det regnar ändras de naturliga förutsätt-
ningarna för jord- och skogsbruk.
Skogen kommer att växa snabbare i ett
varmare klimat. Skattningen är att till-
växten i den svenska skogen kan komma
att öka med 20–40 procent de närmaste
100 åren. Ökningen av tillväxten kan enligt
Klimat- och sårbarhetsutredningen öka
skogsbrukets intäkter med 300–600 mil-
jarder kronor under perioden fram till
2100. Samtidigt finns det nya riskfaktorer.
TORRARE SOMRAR I SÖDER
kommer troligen leda till att granen
växer sämre i slutet av seklet. Högre
träd och blötare förhållanden i sko-
gen ökar risken för stormfällning.
Avsaknaden av tjäle kan också göra
det svårare att avverka och få ut vir-
ket ur skogen. Det varmare klimatet
ökar också riskerna för brand,
svamp- och insektsangrepp.
Riskökningen kan enligt Klimat-
och sårbarhetsutredningen innebära
kostnader på 100–300 miljarder
mellan 2010 och 2100 kronor inom skogs-
näringen.
För att kunna hantera förändringen
måste skogsägarna redan idag förbereda
sig för de nya förhållandena. Exempelvis
genom ett aktivt val av trädslag och åt-
gärder som ökar skogsbeståndens förmå-
ga att klara hård vind. Förändringarna i
skogen kommer också att påverka övrigt
växt och djurliv. Det är troligt att den bio-
logiska mångfalden kommer att minska.
ETT MILDARE KLIMAT ökar också avkast-
ningen i jordbruket. Klimat och sårbar-
hetsutredningen gör bedömningen att
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 29
�
i de gröna näringarna
303
8 000
8 200
8 400
8 600
8 800
9 000
9 200
9 400
9 600
1990 -98 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06
Olika sektorers delar av växthusgaseffekten 2006, %
Jordbrukets utsläpp av växthusgaser 1990-2006fördelat på källor, 1 000 ton CO2-ekvivalenter
Jordbrukets utsläpp av växthusgaser 1990, 1998-2006, 1 000 ton CO2-ekvivalenter
Lösningsmedel m.m.
0,5%Avfall 3,1%
Industri-processer
9,4%
Jordbruk
12,9%
Industrinsförbränning,el- och värme-produktion
43,4%
Inrikes transporter
30,7%
KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET – SWEDISH NATIONAL INVENTORY REPORT 2008
KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET – SWEDISH NATIONAL INVENTORY REPORT 2008
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
-90 -92 -94 -96 -98 -00 -02 -04 -06KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
TOTALT JORDBRUKSMARK MATSMÄLTNING GÖDSELHANTERING
-90 -92 -94 -96 -98 -00 -02 -04 -06
jord
bru
ket
och
klim
ate
t
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 30
� skördarna i Mälardalen kan öka med cirka 20 procent
och i Norrland ännu mer på 100 års sikt, om samma
grödor som idag odlas. Förutsättningarna för djur-
hållning förbättras också eftersom betessäsongen
blir längre.
Men också i jordbruket dyker nya risker upp. De
ökade temperaturerna sommartid kan ställa till pro-
blem för svin och fjäderfäuppfödningen. Med ett mil-
dare klimat ökar risken för att nya skadegörare och
sjukdomar breder ut sig i Sverige. Ett aktuellt exem-
pel är idisslarsjukdomen bluetongue som de senaste
åren spridit sig i Nordeuropa. Sjukdomen har tidigare
framförallt förekommit i Sydeuropa och i Afrika. Den
sprids av ett knott.
Även jordbruket kommer alltså att ställas inför
många nya utmaningar i takt med att klimatet för-
ändras. Behovet av forskning är stort och just nu sat-
sas också stora resurser på klimatforskning med an-
knytning till de gröna näringarna, se avsnittet
Forskning sist i den här publikationen.
EXAKT HUR KLIMATFÖRÄNDRINGARNA kommer
att slå vet vi inte. Mycket hänger på i vilken utsträck-
ning världens nationer kommer att klara att begrän-
sa sina utsläpp av växthusgaser. Alla länder och alla
samhällssektorer måste dra sitt strå till stacken.
LRF antog under 2007 en klimatpolicy för hållbar
produktion i de gröna näringarna. Policyn slår fast att
utsläppen av växthusgaser ska minskas, men beto-
nar också vikten av att samhället tar tillvara de gröna
näringarnas möjligheter att bidra till produktion av
förnybar energi som inte ger några nettotillskott av
växthusgaser.
DET ÄR I SKOGEN OCH PÅ ÅKERN som många av
de förnybara energiråvarorna växer. Skog och mark
avger växthusgaser, men binder också koldioxid.
Nettoeffekten är positiv och uppskattades år 2006
till 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det kan
jämföras med de totala utsläppen som samma år var
65,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Koldioxiden som binds i skog och grödor frisätts
när bioråvarorna används i energiproduktion – men
ordbruket fortsätter sänka J
Prognosen fram till 2020 är en total
minskning på två procent med de åtgär-
der som var beslutade fram till 2007.
Prognosen för jordbruket är en fortsatt
minskning av växthusgasutsläppen, med
sammantaget 21 procent perioden mellan
1990 till 2020.
DET ÄR I EN HÅLLBAR svensk livsme-
delsproduktion som mat med minimal kli-
matpåverkan kan produceras. Lantbrukets
organisationer arbetar för att minska jord-
brukets utsläpp ytterligare. LRF har bland
annat gett Institutet för jordbruks och mil-
jöteknik, JTI, i uppdrag att kartlägga po-
tentialen för jordbrukets energieffektivi-
sering. Rådgivningsprojektet Greppa
Näringen kommer att vidareutvecklas
med målet att utbilda odlarna om hur ut-
släppen av växthusgaser ska minimeras. I
princip går åtgärder som minskar läcka-
get av växtnäringsämnen hand i hand
med åtgärderna som minskar utsläppen
av växthusgaser – se avsnittet Jordbruk
och miljö.
2007 HAMNADE PRODUKTIONEN AV
KÖTT i klimatdebattens rampljus. En
rapport från FAO, »Livestock’s long sha-
dow«, väckte stor uppmärksamhet.
Utifrån en livscykelanalys konstaterar FAO
att köttproduktionen i världen svarar för
18 procent av de totala utsläppen av växt-
husgaser.
Ungefär en tredjedel av utsläppen upp-
står då regnskog bränns för att skapa nya
betesmarker och ytterligare en fjärdedel
kommer från idisslande djurs magar, i
form av metangas.
I Sverige bidrar de betande djuren i
stället till att bevara den biologiska mång-
falden, genom att hålla landskapet öppet.
Ett ytterligare plus i svensk animaliepro-
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 31
nettotillskottet till atmosfären är noll. Är
tillväxten i skogen högre än uttaget bidrar
skogen till att sänka halterna av koldioxid
i atmosfären.
De gröna näringarna kan på flera sätt
bidra till en ökad produktion av förnybar
energi; med gårdsbaserade vindkraftverk,
småskaliga vattenkraftverk och biogas
från anläggningar som rötar gödsel och
biologiskt avfall. Mer om detta under av-
snittet Energi.
JORDBRUKETS DIREKTA BIDRAG till de
totala utsläppen av växthusgaser i Sverige
är ungefär 13 procent. Energianvändning i
jordbruket ingår inte i beräkningen och
inte heller de diffusa utsläpp som sker från
framförallt mulljordar.
De direkta utsläppen består främst av
lustgas och metan. Lustgasen kommer
från omvandlingen av kväve i jorden och
påverkas av tillförd mängd gödsel och od-
ling av kvävefixerande växter. Metan
kommer från stallgödsel och djurens mat-
smältning.
Jordbrukets utsläpp av växthusgaser
har 1990-2006 minskat med 9,6 procent
och historiskt sett är jordbrukets andel av
utsläppen mycket låga. Fram till industria-
liseringen svarade jordbruket för huvud-
delen av utsläppen. Nu är det energi- och
transportsektor som världen över står för
den stora tillförseln av växthusgaser,
genom användningen av fossila bränslen.
I SVERIGE KOMMER 74 PROCENT av
växthusgaserna från energi- och trans-
portsektorn. Utsläppen från transporter,
framförallt tunga transporter fortsätter att
öka, medan utsläppen från uppvärmning
av byggnader minskar. De totala svenska
utsläppen av växthusgaser har minskat
med ungefär 8,7 procent sedan 1990.
sina utsläpp av växthusgaser
jord
bru
ket
och
klim
ate
t
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 32
venskproducerad mat är Sduktion är en djurtäthet som gör det möjligt att åter-
föra gödsel till åkern på ett miljömässigt och klimat-
mässigt bra sätt.
Räknat per kilo kött är metangasutsläppen betyd-
ligt lägre från svenska nötkreatur än exempelvis de
brasilianska då de brasilianska djuren växer lång-
sammare. Utsläppen från svenska kors magar mot-
svarar omkring fyra procent av de totala utsläppen
av växthusgaser i Sverige och en tredjedel av jord-
brukets direkta utsläpp.
Det går att minska utsläppen ytterligare något,
bland annat genom att anpassa utfodringen. Men
det är inte möjligt att få ner utsläppen av metan och
lustgas till noll i de naturliga processer som är kopp-
lade till livsmedels- och biomassaproduktion.
DEN SOM VÄLJER SVENSKA livsmedel bidrar till
lägre klimatpåverkan, bra djuromsorg och mindre
miljöpåverkan totalt. Framför allt när det gäller ve-
getabilier har transporterna stor betydelse för kli-
mateffekten.
LRF har tillsammans med flera branschorganisa-
tioner låtit göra livscykelanalyser för åtta olika livs-
medel. Analyserna visar bland annat klimatpåverkan
av de olika leden från producent till konsument. Att
transportera ett kilo potatis från Holland till Sverige
ger nästan lika stora utsläpp av växthusgaser som
att odla, packa och distribuera ett kilo svensk potatis.
En analys av utsläppen av växthusgaser i ett äpples
livscykel, genomförd vid Institutet för Livsmedel och
Bioteknik, SIK, visar att utsläppen från ett franskt
äpple är tre gånger så höga som från ett svenskpro-
ducerat. Utsläppen från ett äpple från Nya Zeeland
är fem gånger så höga.
ETT MÄRKNINGSSYSTEM SOM SKA underlätta ett
klimatvänligt matval är under utveckling. Arbetet
drivs av Svenskt Sigill i samarbete med KRAV.
Förslag till regler för märkning av frukt, grönsaker,
spannmål, ärtor, bönor, fisk och skaldjur presente-
rades i april 2008.
Reglerna omfattar hela kedjan i produktionen, från
gård eller båt till förpackning och lagring. De pro-
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 33
bra för klimat och miljödukter som uppfyller reg-
lerna för klimatmärkning-
en ska vara producerade
på ett sätt som rejält min-
skar utsläppen av klimat-
gaser, jämfört med pro-
dukter som inte uppfyller
reglerna.
Några av Sveriges främ-
sta forskare och experter
inom mat och klimat med-
verkar i projektet. De har
identifierat de steg i livs-
medelskedjan som har
den största klimatpåver-
kan och sedan föreslagit
krav på åtgärder som min-
skar klimatpåverkan i det
steget.
I VÄXTHUS ÄR DET upp-
värmningen av växthuset
som står för den allra stör-
sta delen av klimatpåver-
kan. De produkter som
föreslås kunna klimatmärkas ska vara od-
lade i växthus där minst 80 procent av
bränslet som använts är förnyelsebart.
Växthuset ska vara välisolerat.
Lustgas står för det procentuellt sett
största bidraget till jordbrukets klimatpå-
verkan i Sverige. För klimatmärkning krävs
därför att Jordbruksverkets riktlinjer för
tillförsel av kväve och andra gödselmedel
har följts. Används handelsgödsel måste
det vara tillverkat i anläggningar som har
lustgasfilter. Hälften av klimatgasutsläp-
pen i den svenska spannmålsproduktio-
nen kan komma från själva tillverkningen
av mineralgödsel.
Klimatmärkningen är i en första om-
gång avsedd för produkter som produce-
rats i Sverige, av producenter som är an-
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
Energi Inrikestransporter
Industrin Jordbruk Avfall Lösnings-medel
1990
2020 (progn.)-10% +18%
+12%
-16%
-76% -21%
Utsläpp av växthusgaser per sektor i Sverige, 1 000 ton CO2-ekvivalenter 1990 samt prognos för 2020
KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET
0
0,5
1
1,5
2
2,5
3
Brasilien DanmarkIrland Sverige
Djurtäthet per hektar åkermark
KÄLLA: FAO 2006
KÄLLA: SIK
Utsläpp av växthusgaseri ett äpples livscykel,
g CO2-ekvivalenter/kg äpple
SVERIGE 90FRANKRIKE 270
NYA ZEELAND 460
slutna till KRAV eller Svenskt Sigill. Arbete
med att ta fram regler för transporter på-
går och i framtiden kommer även regler
för importvaror att ingå. ���
DE GRÖNA NÄRINGARNA lever av det naturen kan
ge. Därför faller det sig naturligt för dem som arbetar
med jord och skog att värna om miljön. Här följer en
genomgång av hur jordbruket bidrar till att de sven-
ska miljömålen ska kunna uppfyllas. Skogsbrukets
miljöarbete redovisas på sidorna 94-97.
Utöver miljömålet Begränsad klimatpåverkan har
ytterligare fem mål en stark koppling till jordbruket.
Det är:
Giftfri miljö
Ingen övergödning
Myllrande våtmarker
Ett rikt odlingslandskap
Ett rikt växt- och djurliv.
Jordbruksverket har ansvar för uppföljningen av hur
jordbruket klarar sitt arbete med miljömålen.
Bedömningen 2007 är att bönderna på flera områ-
den varit framgångsrika i sitt miljöarbete. De flesta av
delmålen ser ut att kunna uppfyllas för jordbrukets
del.
Det går inte lika bra i alla samhällssektorer, det vi-
sar en utvärdering av Sveriges miljömål som presen-
terades i mars 2008. Miljömålsrådet gör bedöm-
ningen att hälften av miljökvalitetsmålen blir mycket
svåra att nå till 2020. En bland flera anledningar är
att alla åtgärder som föreslagits inte har genomförts.
Rapporten är ett underlag till regeringens kom-
mande miljömålsproposition som riksdagen kommer
att ta ställning till under 2009.
jord
bru
ket
och
övri
ga m
iljö
mål
Hälften av de svenska
miljökvalitetsmålen
kan bli svåra att nå.
Men för jordbrukets
del går det framåt.
Flera av delmålen som
ska uppnås till 2010 är
inom räckhåll. Ett
intensivt miljöarbete
pågår på många
gårdar, bland annat
inom ramen för
projekten Greppa nä-
ringen och Greppa
växtskyddet.
VET MER
veriges bönder har ett
www.greppa.nuwww.kemi.sewww.lrf.sewww.miljomal.nuwww.naturvardsverket.sewww.odlingibalans.comwww.sjv.se
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 34
S
0
20
40
60
80
100
120
1988 1990 1995 2000 2005
Bekämpningsmedelsanvändning, Riskindex för miljö ochhälsa 1988-2006
Hektardos
Miljöriskindex
Hälsoriskindex
KÄLLA: KemI
INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER visar
att användningen av bekämpningsmedel
är låg i Sverige. Den minskade kraftigt
fram till början av 2000-talet. Fynden av
bekämpningsmedelsrester i grundvatten
och ytvatten har följt med nedåt och lig-
ger också på en mycket låg nivå.
Bekämpningsmedelsrester påträffas säl-
lan i svenskproducerade livsmedel.
Enligt Jordbruksverkets bedömning är
jordbrukets delmål för Giftfri miljö delvis
uppfyllt. Utvärderingen görs med hjälp
riskindikatorer för hälsa och miljö, så kal-
lade riskindex. Här syns en tydlig förbätt-
ring. Riskindex för hälsa respektive miljö
har sedan 1988 minskat med 68 procent
för hälsa och med 28 procent för miljö.
Miljöriskindex fortsatte att minska mellan
2000 och 2007, medan hälsoriskindex låg
kvar på samma låga nivå som uppnåtts
redan år 2000.
Riskindextalen följer ganska väl antalet
inköpta hektardoser. De varierar med års-
mån, grödor och aktuell situation när det
gäller angrepp av skadegörare. Ökningen
2006 beror på att mer omfattande be-
kämpningsinsatser behövdes på grund av
kraftiga angrepp av havrebladlus och
rapsbagge. Nedgången 2005 beror på att
inköpen av bekämpningsmedel minskade
på grund av hamstring året dessförinnan.
Sett till möjligheterna att nå målet Giftfri
miljö i sin helhet anser Miljömålsrådets att
det som ställer till störst problem är den
diffusa spridningen av farliga ämnen från
varor och processer. Produktionen av va-
ror och kemikalier ökar för närvarande,
särskilt i länder där kemikaliekontrollen är
svag.
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 35
�
viktigt miljöuppdragGIFTFRI MILJÖMiljön ska vara fri från ämnen ochmetaller som skapats i ellerutvunnits av samhället och somkan hota människors hälsa ellerden biologiska mångfalden. Delmål för jordbruket:Hälso- och miljöriskerna vid fram-ställning och användning avkemiska ämnen ska minska fortlö-pande fram till 2010.
jord
bru
ket
och
övri
ga m
iljö
mål
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 36
MED GOD MARGINAL har Sveriges bönder redan
klarat delmålet för utsläpp av ammoniak. Även ut-
läckaget av fosfor och kväve från jordbruksmarken
har minskat.
Beräkningar från 2007 visar att det faktiska fos-
forläckaget från jordbruksmark minskat med nio pro-
cent mellan åren 1995 och 2005. Fosforutnyttjandet
har blivit effektivare, bland annat tack vare bättre
växtföljder, anpassad gödsling och särskilda skydds-
zoner mellan åker och vattendrag. Effektiviteten i
jordbrukets fosforutnyttjande ökade från 67 till 86
procent mellan 1995-2005. En större del av den fos-
for som tillförs tas till vara i skörden. Jordbruksverket
gör därför bedömningen att jordbruket i huvudsak
llt mindre näring läcker A
0
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000
60 000
1995 -97 -99 2001 -03 -05
Ammoniakavgång från jordbruket 1995-2005, ton
Jordbrukets ammoniakutsläpp har minskat med 18 procent sedan 1995.KÄLLA: SJV
�
50
55
60
65
70
75
80
85
90
1995 1999 2001 2003 2005
Effektivitet i jordbrukets kväve och fosforutnyttjande 1995-2005, %
Fosfor
Kväve
KÄLLA: SCB
kan uppfylla det för samhället gemen-
samma delmålet att fosforutsläppen ska
minska med 20 procent till 2010.
ENLIGT MODELLBERÄKNINGAR som
gjorts under 2007 har kväveutlakningen
från åkermark minskat med cirka 5 000
ton mellan 1995 och 2005. Jordbruket är
därmed på god väg att uppnå det mål
Jordbruksverket satt upp; att kväveut-
lakningen från åkermark ska minska med
cirka 7 500 ton till 2010, jämfört med
1995.
Effektiviteten i jordbrukets kväveutnytt-
jande har förbättrats 1995-2005, från 55
till 65 procent. Viktiga orsaker till den för-
bättrade kvävehushållningen och min-
skade kväveutlakningen är bland annat
användningen av fånggrödor och grön-
träda, men också bättre växtföljder och
bättre fördelning av grödor.
JORDBRUKETS AMMONIAKUTSLÄPP
minskade med hela 18 procent mellan
åren 1995 och 2005. Det motsvarar en
minskning på cirka 10 250 ton, vilket över-
träffar uppställda mål. Minskningen beror
på att antalet djur i jordbruket minskat,
men också på att jordbrukets hantering
och spridning av stallgödsel har förbätt-
rats. Det blir allt vanligare med flytgödsel
i stället för fastgödsel vilket både under-
lättar spridningen och ökar möjligheterna
att begränsa ammoniakavdunstningen.
Också i övriga samhället har utsläppen
av fosfor-, kväveföreningar och ammoniak
minskat. Större delen av belastningen på
hav och skogsmarker kommer idag från
andra länder. Det kommer därför enligt
Miljömålsrådet att bli svårt att uppnå mil-
jökvalitetsmålet Ingen övergödning till
2020.
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 37
från de svenska åkrarna
�
INGEN ÖVERGÖDNINGHalterna av gödande ämnen imark och vatten ska inte ha någonnegativ inverkan på människorshälsa, förutsättningarna för biolo-gisk mångfald eller möjligheternatill allsidig användning av markoch vatten.Delmål 1. Fram till 2010 ska desvenska vattenburna utsläppen avfosforföreningar från mänskligverksamhet till sjöar och vatten-drag och kustvatten ha minskatmed minst 20 procent från 1995års nivå. Delmål 2. Senast år 2010 ska desvenska vattenburna utsläppen avkväve från mänsklig verksamhettill haven söder om Ålands hav haminskat med minst 30 procentfrån 1995 års nivå.Delmål 3. Senast 2010 skautsläppen av ammoniak i Sverigeha minskat med minst 15 procentfrån 1995 års nivå.
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 38
Åtgärder som minskat fosforläckaget från jordbruket1995-2005, betydelse i %
Fosforeffektiviteten i jordbruket har ökat från 48 till 64 procent mellan 1995–2005.Läckaget av fosfor från jordbruksmarken har minskat med nio procent sammaperiod.
Bättre grödfördelning 50%
Anpassadgödsling 36%
Anläggandeav skydds-
zoner 14%
KÄLLA: SJV
Åtgärder som minskat kväveutlakningen från jordbruket mellan 1995-2005, betydelse i %
Fånggrödor 25%
Grönträda 31%
Bättre kväve-utnyttjande 16%
Säsongsanpassad stallgödselspridning4%
Anläggande avskyddszoner 1%
Bättre grödfördelning 23%
ya våtmarker minskar N
KÄLLA: SJV
jord
bru
ket
och
övri
ga m
iljö
mål
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 39
DELMÅLET FÖR JORDBRUKET när det
gäller Myllrande våtmarker är på väg att
uppfyllas. Fram till 2007 hade samman-
lagt cirka 6 600 hektar våtmarker anlagts
eller restaurerats. Ungefär 425 hektar till-
kom under 2007.
Jordbruksverket gör bedömningen att
målet kan komma att uppfyllas om arbe-
tet med att anlägga och restaurera våt-
marker intensifieras. Skrivs nuvarande
trend fram kommer omkring 9 500 hektar
att ha anlagts och restaurerats fram till
2010, vilket innebär att målet inte kan
uppfyllas fullt ut.
Målet myllrande våtmarker har bety-
delse för den biologiska mångfalden och
för att minska växtnäringsläckaget.
Miljömålsrådet gör bedömningen att ar-
betet med att bevara och återskapa våt-
marker går för långsamt. Med intensivare
insatser framöver bedöms miljökvalitets-
målet kunna uppfyllas till 2020. ���
0100200300400500600700800900
1000
1996 -97 -98 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
Anlagda och restaurerade våtmarker med ersättning,1996-2007
(Prel)
KÄLLA: JORDBRUKSVERKET
*
MYLLRANDE VÅTMARKERVåtmarkernas ekologiska ochvattenhushållande funktion i land-skapet ska bibehållas och värde-fulla våtmarker bevaras för framti-den.
Delmål för jordbruket: I odlingslandskapet ska minst 12 000 hektar våtmarker ochsmåvatten anläggas eller åter-ställas fram till 2010.
�
växtnäringsbelastningen
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 40
BONDENS LANDSKAP ÄR ett artrikt landskap. Lien
och mulen har skapat miljöer där väldigt många oli-
ka växt- och djurarter trivs. För att de här arterna ska
kunna finnas kvar krävs att markerna hålls öppna,
med hjälp av bete och slåtter.
Störst är artrikedomen i så kallade naturbetesmar-
ker och naturliga slåtterängar. Det vill säga marker
som inte plöjts och gödslats. Målsättningen är att
arealen där dessa marktyper hävdas ska öka med
5 000 respektive 13 000 hektar fram till 2010.
Jordbruksverkets bedömning är att den totala are-
alen ängs- och betesmarker har en positiv utveck-
ling. Men det finns inga definitiva data över hur stor
areal naturliga ängs- och betesmark som finns i lan-
det. I sin utvärdering av jordbrukets delmål för Ett
rikt odlingslandskap utgår Jordbruksverket från hur
stor areal som hävdas med hjälp av miljöersättningar.
Siffran för 2007 är 5 800 hektar ängsmark och cirka
16 000 hektar naturbetesmark. Bedömningen är där-
för att delmålet för ängs- och betesmarker i huvud-
sak är uppfyllt. Ytterligare åtgärder behövs enligt
Jordbruksverket för att bevara småbiotoper och kul-
turbärande landskapselement i jordbrukslandskapet.
EN GRUNDFÖRUTSÄTTNING för att markerna ska
kunna hävdas är att det finns betande djur. Utan
Sveriges bönder är det med andra ord inte möjligt
att åstadkomma ett rikt odlingslandskap som i sin tur
bidrar till att vi får ett rikt växt- och djurliv.
�
etesdjuren nödvändiga för Bjo
rdb
ruket
och
övri
ga m
iljö
mål
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 41
Miljömålsrådet gör bedömningen att
miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingsland-
skap kommer att kunna uppfyllas till 2020
om ytterligare åtgärder sätts in. Främst
genom fortsatta satsningar på miljöstöd
och stöd till företags- och landsbygdsut-
veckling.
Möjligheterna att nå målet ett rikt växt
och djurliv bedöms inte som lika goda.
Flera vanliga arter minskar och läget för
flera hotade arter har försämrats.
MILJÖARBETET I JORDBRUKET drivs
framåt på många fronter. Jordbrukets in-
tresseorganisationer, däribland LRF, har
varit pådrivande sedan 1980-talet. I takt
med omställningen av jordbrukspolitiken
har miljöstöden och stöden till företags-
och landsbygdsutveckling fått en ökande
betydelse.
Resurserna i Landsbygdsprogrammet
fördelas inte bara på gårdsnivå utan sat-
sas också i olika utvecklings- och rådgiv-
ningsprojekt. Bra exempel på projekt är
Greppa näringen och Greppa växtskyddet
som förmedlar kunskap och verktyg som
hjälper bonden att använda gödselmedel
och bekämpningsmedel på ett kostnads-
effektivt och miljömässigt bra sätt.
Greppa näringen och Greppa växt-
skyddet genomförs i bred samverkan
mellan lantbruksnäringen och olika myn-
digheter. Projekten finansieras bland an-
nat med pengar från Landsbygds-
programmet och genom återföring av
mineralgödselavgifter.
GREPPA NÄRINGEN nådde drygt 7 000
lantbrukare 2007, huvudsakligen i Syd-
och Mellansverige. Antalet anslutna går-
dar ökar år från år. Projektet startade år
2001 och då framför allt med rådgivning
som var inriktad på att minska kväveut-
ETT RIKT ODLINGSLAND-SKAPOdlingslandskapets och jord-bruksmarkens värde för biologiskproduktion och livsmedelsproduk-tion ska skyddas samtidigt somden biologiska mångfalden ochkulturmiljövärdena bevaras ochstärks.
ETT RIKT VÄXT- OCHDJURLIVDen biologiska mångfalden skabevaras och nyttjas på ett hållbartsätt för nuvarande och framtidagenerationer. Arternas livsmiljöeroch ekosystemen samt derasfunktioner och processer skallvärnas. Arter skall kunna fortleva ilångsiktigt livskraftiga beståndmed tillräcklig genetisk variation.Människor skall ha tillgång till engod natur- och kulturmiljö medrik biologisk mångfald, som grundför hälsa livskvalitet och välfärd.
Delmål för jordbruket (Riktodlingslandskap, Rikt växt-och djurliv): Senast år 2010 ska samtliga ängs-och betsmarker bevaras och skö-tas på ett sätt som bibehållerderas värden. Arealen hävdadängsmark ska öka med minst5 000 hektar och arealen hävdadbetesmark av de mest hotadetyperna ska utökas med minst13 000 hektar till år 2010.Mängden småbiotoper ska beva-ras i minst dagens omfattning ihela landet.Mängden kulturbärande land-skapselement som vårdas ska ökamed cirka 70 procent till år 2010.
�
den biologiska mångfalden
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 42
lakning och ammoniakförluster från jordbruket.
Under 2007 utvidgades projektet med en extra sats-
ning på fosforrådgivning.
På alla gårdar som deltar i Greppa näringen upp-
rättas växtnäringsbalanser, det vill säga en budget
för flödena av kväve, fosfor och kalium på gården. På
så sätt tydliggörs hur mycket som tillförs och hur
mycket som försvinner med skörden. Det blir lättare
att anpassa gödslingen efter rådande behov. Målet är
att minimera förlusterna, vilket är bra både för miljö
och ekonomi.
Många av de som deltar i Greppa näringen har
upprättat skyddzoner mellan åker och intilliggande
vattendrag. Exempel på andra åtgärder som be-
gränsar växtnäringsförlusterna är en ökad andel vår-
plöjd åker, odling av fånggrödor och en minskad
spridning av flytgödsel och urin under tidig höst.
De som deltar i Greppa näringen lämnar viktiga bi-
drag till den positiva utvecklingen av jordbrukets
växtnäringsbalanser. En eller flera rådgivare åter-
kommer varje år till de gårdar som deltar. Olika
nyckeltal ger lantbrukaren en god uppfattning om
effekterna av de åtgärder som prövats.
GREPPA VÄXTSKYDDET har pågått sedan 1997 och
hette tidigare Säkert växtskydd. Den bedrivs i hela
landet. Syftet är att minimera riskerna för miljö och
hälsa när bekämpningsmedel används.
Omkring 90 procent av Greppa näringens lant-
brukare som använder bekämpningsmedel funk-
tionstestar sina sprutor regelbundet. Hela 96 procent
rengör och fyller på sina sprutor på en särskild plat-
ta för att undvika risker vid eventuellt spill.
Lantbrukarna inom Greppa växtskyddet har också
minskat antalet sena höstbekämpningar, vilket min-
skar riskerna för att bekämpningsmedel ska läcka ut
till omgivande vattendrag.
En viktig del av rådgivningen i projektet går ut på
att utveckla optimala strategier för växtskyddet på
gården. Det innefattar information om risker och
kostnader med olika åtgärder och diskussioner om
alternativ till kemiska bekämpningsinsatser.���
�
jord
bru
ket
och
övri
ga m
iljö
mål
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 43
PLANERING, UPPFÖLJNING OCH kontroll är viktiga
åtgärder för dem som vill minimera jordbrukets mil-
jöpåverkan och leverera produkter med garanterat
jämn och hög kvalitet. Svenskt Sigill erbjuder flera
olika certifieringssystem för att kvalitetssäkra svensk
jordbruks- och trädgårdsproduktion – såväl mat som
blommor.
Maten som bär märket Svenskt Sigill har fram-
ställts i Sverige, med omtanke om människor, djur
och natur. Djuromsorg och miljöhänsyn är mer om-
fattande än vad lagstiftningen kräver. Strikta regler
och en oberoende kontroll är en garanti för att livs-
medlen blir säkra och kan spåras till gården där de
producerats.
Först ut var märkning av spannmålsprodukter, när
Svenskt Sigill etablerades som ett kvalitetsmärke på
livsmedelsmarknaden i slutet av 1990-talet. Sedan
dess har mycket hänt.
NU KAN GRYNER, BRÖD, frukt, grönsaker, potatis,
bär, prydnadsväxter, mejeriprodukter, svamp, nöt-
kött, kyckling, honung, griskött och charkprodukter
bära Svenskt Sigills märke. Nya livsmedel och pro-
ducenter tillkommer hela tiden. År 2003 började
frukt och grönt märkas med Svenskt Sigill, 2005
märktes det första köttet, 2006 anslöt sig det första
mejeriföretaget och 2007 märktes de första kyck-
lingarna.
Idag är 2 400 mjölkproducenter, 1 100 producenter
av frukt, bär, grönsaker, potatis och svamp, omkring
300 spannmålsgårdar, ett 50-tal producenter av
prydnadsväxter, ett 40-tal nötköttsproducenter, 80-
talet biodlare och några gris- respektive kyckling-
producenter anslutna till IP SIGILL som certifierings-
systemet kallas.
Bakgrunden till det ökade intresset för IP SIGILL är
konsumenternas och handelns krav på livsmedelssä-
kerhet. Mycket tyder på att miljö- och kvalitetssäk-
ring av livsmedel kommer att få en ökande betydelse
i framtiden.
Bönderna vill kunna fortsätta producera livsmedel
och prydnadsväxter av hög kvalitet och kan genom
märkningen framhålla sina varors mervärden i för-
hållande till billigare importerad mat. ���
sven
skt
sig
ill
Någraexempel påSvenskt Sigillsregler:�Genmodifierade or-
ganismer, GMO, är inte
tillåtna i foder eller
odling
�Vissa växtskyddsme-
del som tillåts i
Sverige är förbjudna
inom IP SIGILL
�För att förhindra
läckage av växtnäring
och växtskyddsmedel
finns krav på skydds-
zoner mot vattendrag
�Kalvar får inte säljas
på export
�Endast svenskprodu-
cerade livsmedel kan
märkas med Svenskt
Sigill
VET MER
arant för svensk kvalitet
www.svensktsigill.se
G
eko
mat
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 44
raftig efterfrågan skapar
Allt fler vill ha ekolo-
giska livsmedel.
Efterfrågan är just nu
större än den inhem-
ska produktionen för
flera varugrupper.
Ytterligare åtgärder
för att stimulera pro-
duktionen behövs.
DETALJHANDELN UTÖKAR NU sitt ekologiska sor-
timent och rapporterar positiva tillväxtsiffror i för-
säljningen av ekologiska livsmedel. Enligt Ekologiskt
Marknadscentrum har handeln under 2007 haft en
försäljningsökning av det ekologiska sortimentet på
25–30 procent.
Vissa ekologiska produkter är mer efterfrågade än
andra. Störst marknadsandel har den ekologiska
mjölken, med åtta procent av totalkonsumtionen
2007. Invägningen av ekomjölk ökade med 17 pro-
cent detta år, men den inhemska efterfrågan ökade
mer. Konsumtionen av ekologisk ost och grädde har
också ökat kraftigt.
Även inom andra områden har det uppstått brist
på inhemskt producerade ekologiska livsmedel, till
exempel frukt och grönsaker. Det har lett till en ökad
import av ekologiska varor.
Inte bara privatpersoner efterfrågar ekologiska
produkter. Sedan våren 2006 finns för offentliga
storkök ett konsumtionsmål att 25 procent av pro-
dukterna som används ska vara ekologiska. För att
stimulera den ekologiska produktionen i Sverige yt-
terligare behöver flera åtgärder på en mängd områ-
den vidtas. Detta för att se till att efterfrågan kan till-
godoses så att det blir ännu mer lönsamt att produ-
cera ekologiska produkter.
DEN EKOLOGISKT ODLADE arealen är större i
Sverige än i de flesta andra EU-länder. Under 2007
odlades 17 procent av den svenska åkermarken utan
handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel och
med miljöersättning för ekologisk produktion. Ett av
målen i regeringens aktionsplan för ekologisk pro-
duktion är att 20 procent av åkerarealen ska odlas
ekologiskt. Målet ligger inom räckhåll, men 2007
minskade den ekoodlade arealen jämfört med 2006.
Samtidigt ökade den certifierade andelen.
Riksdagen har kompletterat målet att 20 procent
av åkerarealen ska vara ekologiskt odlad 2010 med
målet att en lika stora andel också ska vara certifie-
rad till detta år.
Certifiering är nödvändig för att ekologiska pro-
dukter ska kunna säljas som ekologiska. Möjlighet att
K
VET MER:www.krav.sewww.lrf.sewww.sjv.se
tion är framför allt minskad kemikaliebe-
lastning i miljön. Det ekologiska lantbruket
ska bidra till miljökvalitetsmålen giftfri mil-
jö, grundvatten av god kvalitet, ingen
övergödning och ett rikt odlingslandskap.
Nationella miljöersättningar för ekologisk
produktion har funnits sedan 1989.
Systemen för certifiering håller på att
förändras. En väntad utveckling är att cer-
tifieringen enligt EUs regler kommer att
öka såväl i Sverige som inom Europa. ���
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 45
söka stöd för certifiering infördes 2005.
Under 2007 var cirka 37 procent av den
totala ekoarealen i Sverige certifierad en-
ligt KRAVs eller EUs regelverk.
I DET NYA Landsbygdsprogrammet ges
bara full miljöersättning till de ekologiska
jordbruksföretag som är certifierade.
Ersättningen till icke certifierade ska
trappas ner successivt.
Det konsumenterna är beredda att be-
tala extra för och det samhället vill åstad-
komma med stöden till ekologisk produk-
brist på ekologiska livsmedel
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -070
5
10
15
20
Andel ekoodlad åker, därav Krav-certifierad, %
KÄLLA: SJV
Del 4.Livsmedels-produktioneni Sverige
MJÖLKEN SVARAR FÖR en fjärdedel av produk-
tionsvärdet i det svenska lantbruket. Lika stor är an-
delen jordbruksmark som används för odling av fo-
der eller till beten för mjölkkor och kvigor.
Mjölkproduktionen är något av en ekonomisk rygg-
rad i det svenska lantbruket. Mjölkkorna är dessutom
viktiga landskapsvårdare. De bidrar till att hålla land-
skapet öppet vilket har stor betydelse för den biolo-
giska mångfalden.
Huvuddelen av den mjölk som produceras i
Sverige konsumeras i landet och så är det världen
över. Handel med mejeriprodukter på världsmarkna-
den omfattar endast sju procent av de globala voly-
merna.
Men efterfrågan på världsmarknaden ökar för när-
varande, framför allt från tillväxtländer som Indien
och Kina. Samtidigt har utbudet av mejeriprodukter
minskat, bland annat på grund av torka i Australien
och Nya Zeeland samt exportbegränsningar i
Argentina och Indien. Tidigare lager med framför allt
smör och mjölkpulver har tömts. Världsmark-
nadspriserna på mejeriprodukter stiger därför, vilket
även påverkar priserna i Sverige.
DE SVENSKA AVRÄKNINGSPRISERNA PÅ MJÖLK
steg under hösten 2007 med i genomsnitt 35 pro-
cent. I december var kilopriset i genomsnitt 89 öre
högre än vid motsvarande tidpunkt 2006.
mjö
lk
Nu får svenska mjölk-
bönder bättre betalt
för sin mjölk. Det är en
följd av att efterfrågan
på mejeriprodukter
ökat i världen. Det
högre priset gör att
fler vill bygga ut sin
produktion än som vill
minska. Det är ett vik-
tigt trendbrott.
VET MER
jusnande framtidsutsikter
www.svenskmjolk.se
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 48
L
Mjölkråvarans användning 2007, procent
Konsumtions-mjölk & syradeprodukter, 45
Ystmjölk, 34
Övrigt, 5
Mjölkpulver & kondensmjölk, 18
KÄLLA: SVENSK MJÖLK
Samtidigt ökade mjölkproducenternas
kostnader, framför allt för foder. Utslaget
på helåret 2007 ledde detta till en något
försämrad lönsamhet i mjölkproduktio-
nen, trots de höjda avräkningspriserna.
De svenska mjölkbönderna kan dock
räkna med en förbättrad lönsamhet under
2008. Det förutspår Jordbruksverket och
det visar kalkyler som gjorts vid Sveriges
Lantbruksuniversitet. De relativt höga av-
räkningspriserna var oförändrade i början
av 2008 och förväntas bestå det när-
maste året.
Svenskarna dricker ovanligt mycket
mjölk, även om konsumtionen av dryckes-
mjölk minskat något under en följd av år. I
gengäld ökar konsumtionen av syrade
mjölkprodukter; crème fraiche, fil och
yoghurt, samt grädde och ost.
INVÄGNINGEN AV EKOMJÖLK ökade
under 2007 med åtta procent jämfört
med 2006. Konsumtionen av ekomjölk
ökade med cirka 18 procent, medan kon-
sumtionen av ekologisk ost och grädde
ökade med cirka 30 procent.
Den inhemska efterfrågan på ekologisk
mjölk är för närvarande större än till-
gången och ekomjölken betalas med ett
högre pris än konventionell mjölk. Under
2007 höjdes pristillägget för ekomjölk
med 9,7 procent. Tidigare har främst stor-
hushållen stått för den ökade konsumtio-
nen av ekologiska mejeriprodukter. 2007
ökade den privata konsumtionen krafti-
gare än tidigare.
DEN TOTALA INVÄGNINGEN av mjölk
vid svenska mejerier minskade med 4,6
procent under 2007. Elva procent av
mjölkföretagen lade ned sin produktion,
vilket är en ovanligt hög siffra. Orsakerna
till detta är flera. EUs ersättningar till
0
20
40
60
80
100
120
2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 49
�
för svenska mjölkbönderMjölkkonsumtionen i Sverige l/person och år, därav import
KÄLLA: SVENSK MJÖLK
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
Mjölk C2KÄLLA: SVENSK MJÖLK
Konsumtionen av syrade produkter i Sverige, kg/person och år, därav import
0
5
10
15
20
25
30
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 (prel)
2000
Ostkonsumtion i Sverige, kg/person och år, därav import
KÄLLA: SVENSK MJÖLK
KÄLLA: SVENSK MJÖLK
mjö
lk
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 50
� mjölkproducenter frikopplades helt och hållet från
produktionen under 2007. Många gårdar lades ned
av åldersskäl, medelåldern bland mjölkföretagarna är
hög. Totalt försvann omkring 1 000 mjölkleverantö-
rer och 20 000 mjölkkor under 2007.
Det är i första hand de små mjölkgårdarna som
läggs ned. Den pågående strukturomvandlingen mot
färre och större gårdar fortsätter. År 2007 hade me-
delgården 51 kor. Genomsnittet år 2006 var 48 kor.
Bevis för att det ändå finns en framtidstro bland
mjölkproducenterna är att antalet ansökningar om
förprövning av nya koplatser ökade. Under 2007 an-
sökte 260 mjölkföretag om att få bygga 21 000 nya
koplatser. Det är det högsta antalet sedan 2001 och
2 500 fler än 2006. Byggs alla platser motsvarar till-
skottet med råge det antal kor som försvann under
2007.
INVÄGNINGEN AV MJÖLK har inte bara minskat i
Sverige utan också i övriga EU. Med stigande priser
är det troligt att mjölkproduktionen kommer att öka
igen. I Lantbruksbarometern 2008 uppger 24 pro-
cent av de svenska mjölkbönderna att de tänker
bygga ut under den närmaste treårsperioden.
Så länge efterfrågan överstiger produktionen är
det troligt att mjölkpriserna ligger kvar på dagens
lite högre nivåer. På lite längre sikt förutspås ett fluk-
tuerande världsmarknadspris på mejeriprodukter.
Priset kommer att påverkas av en mängd olika fak-
torer, bland annat av den ekonomiska utvecklingen i
världen.
MEJERIMARKNADEN BLIR allt mer internationalise-
rad. Mejeriprodukter börjar i ökande utsträckning
röra sig över landsgränser. I Sverige har importen av
mejeriprodukter ökat sakta men säkert under 2000-
talet.
Mejeriföretagen förändras med de förändrade
marknadsförutsättningarna. Arla foods ägs sedan
flera år tillbaka av både danska och svenska bönder.
Företaget har utvecklats till Europas största mejeri-
företag, med produktion av mjölkbaserade livsmedel
i elva länder. Skånemejerier tog också klivet över
ånga vill producera för M
rade livsmedel. I Västsverige säljer Arla
foods Västkustmjölk och på östkusten le-
vererar nystartade Emå mejeri mjölk till
bland annat Coop Forum i Kalmar. Hela 61
procent av de svenska mjölkproducen-
terna skulle vilja sälja på närmarknaden,
det framgår av Lantbruksbarometern
2008. ���
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 51
sundet i slutet av 2007, genom att köpa
andelar i ett danskt mejeriföretag.
Samtidigt som mejerimarknaden inter-
nationaliseras finns en trend som går i an-
dra riktningen. Både stora och små meje-
riföretag har börjat utveckla regionala
profilprodukter för att tillmötesgå konsu-
menternas önskemål om lokalt produce-
01998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
16 000
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -070
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
8 000
9 000
2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07(prel)
0
2
4
6
8
10
12
14
Konsumtion av grädde i Sverige, kg/person och år 2000-2007, därav import
Antal mjölkleverantörer 1998-2007
Avkastning per ko och år, 1998-2007, kg mjölk)
KÄLLA: SVENSK MJÖLK
KÄLLA: SVENSK MJÖLK KÄLLA: SVENSK MJÖLK
den lokala marknaden
0
10
20
30
40
50
60
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
KÄLLA: SJV/SVENSK MJÖLK
Genomsnittligt antal kor per besättning, 1998-2007
NÄR SVENSKA KONSUMENTER får välja tar de i för-
sta hand svenskt nötkött. Av det sålda nötköttet i
butik är cirka 80 procent svenskt. Ändå består 48
procent av den totala nötköttskonsumtionen i
Sverige av importkött. Skillnaden uppstår genom att
80 procent av det nötkött som används av restau-
ranger och storhushåll är importerat. Få restaurang-
er och storkök redovisar varifrån köttet kommer.
Det är i butiken konsumenten har möjlighet att väl-
ja svenskproducerat. Åtskilliga är de undersökningar
där svenska konsumenter uppger att de föredrar och
har stort förtroende för svenskt nötkött.
Anledningen är bland annat värden som hög livsme-
delssäkerhet, god djuromsorg och att de svenska
nötkreaturen bidrar till att hålla det svenska landska-
pet öppet (United Minds 2005).
I KLIMATDEBATTEN HAR nötkreatur utpekats som
miljöbovar; idisslande djur bildar och avger metan-
gas som är en aggressiv växthusgas. Å andra sidan
gör idisslarna stor miljönytta. Omkring 80 procent av
alla betesmarker hålls öppna av nötkreatur. Utan be-
tesdjur går det inte att klara de nationella miljömålen
för biologisk mångfald.
Klimatpåverkan från nötkreatur kan dessutom be-
gränsas, genom smärre förändringar i utfodringen.
LRF har under året arrangerat utbildningsdagar som
förmedlat detta budskap.
LÅNGA TRANSPORTER AV livsmedel och jord-
bruksråvaror innebär också en klimatbelastning. För
att stärka kopplingen mellan inhemsk konsumtion
och produktion av livsmedel har regeringen givit
Livsmedelsverket i uppdrag att se över hanteringen
av geografiska ursprungsbeteckningar. I dagsläget
krävs ursprungsmärkning av färskt och fryst nötkött
i butik inom hela EU. Det finns inga krav när det gäl-
ler restauranger och storhushåll. Restauranger som
till 100 procent använder svenskt nötkött kan där-
emot få en särskild licens från Sveriges Nöt-
köttsproducenter.
Problematiskt för det svenska nötköttet är att det
i butiken blir dyrare än nötköttet som importeras
Svenskarna föredrar
svenskt nötkött om de
får välja. Men den
inhemska produk-
tionen minskar för
närvarande. För att
produktionen ska
kunna öka krävs bättre
lönsamhet. Ett effekti-
vare resursutnyttjande
kan både ge bättre
lönsamhet och stora
miljövinster.
I butiken säljer svenskt
nötkött bäst
nö
tkö
tt
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 52
www.lrf.sewww.notkottsproducenter.sewww.svenskkottinformation.sewww.swedishmeats.comwww.taurus.mu
VET MER
m svensken får välja O
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 53
från andra EU-länder. Detta trots att av-
räkningspriserna ligger ganska nära var-
andra. Det konstaterade Jordbruksverket i
en undersökning som publicerades i bör-
jan av 2008. Varför det ser ut så här är
inte klarlagt. Varken handel eller slakterier
vill ta på sig ansvaret.
SVENSKAR ÄTER MYCKET nötkött, och
konsumtionen har stigit stadigt den se-
naste tioårsperioden. Den inhemska pro-
duktionen har inte följt med. Gapet mellan
konsumtion och produktion har successivt
ökat sedan år 2000.
Mellan 2006 och 2007 minskade anta-
let slaktade nötkreatur med 4,3 procent i
Sverige. Under 2008 beräknas antalet
slaktade nötkreatur minska med ytterli-
gare cirka tre procent. Prognosen utgår
från det faktum att antalet mjölkkor min-
skat kraftigt och därmed också antalet
födda kalvar.
En annan förklaring till den minskade in-
hemska produktionen är ansträngd lön-
samhet. Detta till följd av ökade produk-
tionskostnader, ett lågt avräkningspris
och oförändrade miljöersättningar. De
kraftigt höjda spannmålspriserna under
2007 drar med sig högre kostnader även
för vallfoder. �
0
50
100
150
200
250
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
är nötköttet svenskt
250
260
270
280
290300
310
320
330
340
350
2007 2008
Nötkött: konsumtion, produktion, import och export,1 000 ton, 1998-2007
KÄLL
A: S
JV, S
CB
KÄLL
A: E
UR
OST
AT
KÄLL
A: T
AU
RU
S
Foderanvändning i nötköttsproduktionen
färdigfoder, 2%halm, 2%
koncentrat
spannmål
bete
vall45%
34%
11%
6%
Genomsnittliga marknadspriser på ungtjur R3 inågra länder 2006/2007, euro/100kg slaktad vikt
DANMARK, TYSKLAND, IRLAND,SVERIGE, EU
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 54
nö
tkö
tt
INOM EU ÄR DET underskott på nötkött. Brist-
situationen kan resultera i fortsatta höjningar av av-
räkningspriserna och därmed ge bättre lönsamhet
för dem som producerar nötkött. Avräkningspriserna
vände uppåt under andra halvåret 2007, en trend
som höll i sig i början av 2008. Prisutvecklingen har
varit särskilt gynnsam i Sverige som tidigare legat i
ett undre intervall jämfört med andra EU-länder.
Situationen kan dock snabbt komma att förändras.
Brasilien har länge varit en stor exportör av nötkött
till EU. Produktionen har ökat kraftigt där, men under
2007 infördes en tillfällig begränsning för import av
brasilianskt nötkött till EU. Detta på grund av skärp-
ta krav på leverantörerna. Hävs importrestriktionerna
kommer det leda till en ökad tillgång vilket kan på-
verka prisutvecklingen. Den kan även påverkas av ett
nytt WTO-avtal. Förhandlingarna är långt framskrid-
na, men effekterna för nötköttet är ännu osäkra.
DEN POSITIVA PRISUTVECKLINGEN för mjölk och
den strukturomvandling som varit kommer troligen
leda till en stabilisering av antalet mjölkkor i Sverige.
Antalet dikor ökar och under 2007 förprövades
osedvanligt många ansökningar om nya stallplatser
för dikor, mjölkkor och övriga nötkreatur. Det är po-
sitiva signaler, men för att säkra en uthållig svensk
nötköttsproduktion krävs en fortsatt förbättring av
lönsamheten.
Flera olika aktiviteter pågår för att stötta de nöt-
köttsproducenter som vill effektivisera sin produk-
tion. Rådgivningsföretaget Taurus som ägs av
Swedish Meats, Svensk Mjölk, Avelspoolen, KLS och
medfinansieras av LRF har det senaste året bland
annat lanserat ett nytt studiematerial, »Satsa på nöt-
kött«. Materialet ger producenterna möjlighet att via
olika nyckeltal jämföra sin produktionsresultat med
andras.
En del forskning pågår också som visar att det
finns goda möjligheter att öka lönsamheten i upp-
födningen av dikor. Metoderna som förespråkas är
fördelaktiga ur miljösynpunkt. Bäst är att använda
marker som inte lämpar sig för annan jordbrukspro-
duktion och att använda inhemskt foder. Detta gyn-
�
rist på nötkött i EU B
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 55
nar den biologiska mångfalden och med-
för lägre utsläpp av växthusgaser.
Samtidigt förstärks mervärdena i den in-
hemska nötköttsproduktionen. ���
kan höja priserna till bonden
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
35 000
40 000
45 000
50 000
2001 -02 -03 -04 -05 -06 -07
0
100 000
200 000
300 000
400 000
500 000
600 000
1995 2000 -04 -05 -06 -07
Antal nötkreatur i Sverige 1995-2007DIKOR, MJÖLKKOR,UNGNÖT, KALVAR
KÄLL
A: S
JVKÄ
LLA
: SJV
Förprövning av djurstallar, godk. ärenden 2001-2007MJÖLKKOR, DIKOR, ÖVRIG NÖT
2007 BLEV ETT DRAMATISKT år för Sveriges
grisproducenter. Kraftigt höjda foderpriser och sjun-
kande avräkningspriser grusade 2006 års förhopp-
ningar om tillväxt. Då tredubblades antalet för-
prövningar av nya djurstallar för gris till 8 000 nya
suggplatser.
Avräkningspriserna för griskött höjdes hösten
2006. Samma år förändrades djurskyddsföreskrif-
terna. De nya reglerna bedömdes kunna sänka bygg-
kostnaderna och arbetstidsåtgången i nya stallar.
Detta skapade framtidstro.
Men 2007 inleddes med en prisnedgång och till
hösten steg foderpriserna med över 100 procent.
Sammantaget har dessa förändringar utsatt bran-
schen för en hård press. Till dramatiken under 2007
hör även ett utbrott av den fruktade sjukdomen
PRRS, en sjukdom som är vanlig Europa, men som
Sverige hittills varit förskonad från. Sjukdomen be-
kämpades framgångsrikt och från och med 31 de-
cember 2007 betraktas Sverige åter som fritt från
PRRS.
BAKSLAGEN TILL TROTS ökade antalet slaktsvin
något i Sverige under 2007. Men antalet smågrisar
minskade. Antalet suggor var i princip oförändrat.
Totalt producerades drygt 264 000 ton griskött. Det
är ungefär samma mängd som 2006 men betydligt
mindre än rekordåret 1998, då produktionen var
332 000 ton.
Den kraftiga minskningen av produktionen efter
1998 beror på att priset rasade på griskött. Svenska
grisproducenter har sedan dess jobbat hårt med att
göra produktionen mer kostnadeffektiv.
De grisproducenter som lyckats utveckla en ratio-
nell produktion har klarat den sänkta lönsamheten
under 2007 bäst. De höga foderpriserna har varit
mindre kännbara för dem som har egen foderpro-
duktion på gården.
En strukturomvandling som ger effektivitetsvinster
pågår också. Gårdarna blir större, med fler djur.
Antalet suggor per gård i smågrisproduktionen
ökade från i medeltal 15 till 116 mellan 1980 och 2006.
Samma sak gäller i uppfödningen av slaktgrisar. Här
gri
skö
tt
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 56
www.grisproducenter.orgwww.lrf.sewww.svenskapig.sewww.svenskkottinformation.se
VET MER:
Sjunkande
avräkningspriser och
kraftigt höjda foder-
priser sänkte lönsam-
heten i den svenska
grisproduktionen
under 2007. Ändå
finns framtidstro.
Svenska grisar är
friska, växer fort och
ger ett bra kött.
raftigt höjda foderpriser K
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 57
har antalet slaktgrisar per gård ökat från i
genomsnitt 81 till 495 mellan 1980 och
2006. Fortfarande finns stora variationer,
men omkring 20 procent av producen-
terna levererar nästan 80 procent av alla
grisar som går till slakt.
KONSUMTIONEN AV GRISKÖTT har legat
på en tämligen stabil nivå under 2000-ta-
let. 2007 åt svenskarna cirka 324 000 ton
griskött. 72 procent var svenskproducerat,
övrigt var importerat. Ungefär 12 procent
av den svenska produktionen går på ex-
port.
Svenska konsumenter har ett stort för-
troende för svenska grisuppfödare och
för svenskt griskött. Det vi-
sar en stor konsument-
undersökning som gjordes
2006 av Synovate TEMO.
89 procent uppger att de
har stort förtroende för
svenskt griskött, av dem
uppger 42 procent att de
har ett mycket stort förtro-
ende.
Deltagarna i undersök-
ningen fick även frågan om
hur de såg på danskt
griskött. Danmark är det
land som står för den stör-
sta exporten av griskött till
Sverige. 38 procent uppgav
att de hade förtroende för
danskt griskött, men nästan
lika många, 37 procent, sa
att de hade litet förtroende
för det danska grisköttet.
DANMARK ÄR EN av EUs
verkligt stora exportörer av
griskött och där finns åtta
gånger fler grisar än i�
fick stor effekt på lönsamheten
0
50
100
150
200
250
300
350
400
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
Griskött: Konsumtion, produktion, import, export 1998-2007, 1 000 ton
1999 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
1 600
Genomsnittliga slaktsvinspriser i Sverige 1999-2008, kr/100 kg slaktad vikt
Vikt 80 kg, kött 57%, inkl leveranstillägg. KÄLLA: SCB, SJV
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 58
gri
skö
tt
� Sverige. Produktionskostnaderna är 10–15 procent
lägre än de svenska.
Vid sidan av Danmark är även Tyskland en stor le-
verantör av griskött till den svenska marknaden.
Tyskland ökade sina marknadsandelar under 2007.
Det gjorde även Polen, Finland och Nederländerna.
Inte bara Danmark, utan flera av de andra europe-
iska länderna har lägre produktionskostnader i sin
uppfödning av grisar. Till en del kan det förklaras av
lägre djurskyddskrav. I Sverige finns exempelvis krav
på att suggorna alltid ska gå lösa för att kunna utöva
sitt bobyggnadsbeteende. De ska ha tillgång till halm
eller annat strömedel. Förändringar är på väg i övri-
ga EU, men inte förrän 2013. Även efter detta årtal
kommer det dock i övriga EU att vara tillåtet att
hålla suggorna bundna delar av året.
Den höga nivån på djurskyddet för svenska grisar
innebär flera fördelar. God skötsel och omvårdnad
ger glada och friska grisar som växer bra. Svenskt
griskött smakar bra, är saftigt och krymper inte i
stekpannan.
Effektiviteten i svensk grisproduktion är dessutom,
med internationella mått, hög. Varje sugga produce-
rar i genomsnitt cirka 23 smågrisar per år. Slakt-
grisarna har en tillväxt på mer än 900 gram/dag och
leder därmed världsligan i tillväxt. Andra konkur-
rensfördelar är ett långt drivet miljöarbete och ett
ambitiöst smittskyddsprogram med bland annat sal-
monellafritt kött.
HÄLSOTILLSTÅNDET BLAND de svenska grisarna
följs i flera olika kontroll- och övervakningsprogram.
Tack vare dessa program påträffades fallen av PRRS
under 2007, vilket gjorde det möjligt att snabbt och
effektivt bekämpa spridningen av sjukdomen.
Även när det gäller miljöpåverkan ligger den sven-
ska grisproduktionen bra till. Sverige har mindre än
hälften så hög djurtäthet som EU-snittet, vilket ska-
par bättre förutsättningar för en balanserad hante-
ring av den växtnäring som finns i grisgödseln. I
Sverige går det 1,3 grisar per hektar, motsvarande
siffra är 2,8 för EU. Kraven när det gäller fosforut-
släpp är strängare i Sverige än i övriga EU. I Sverige
venska grisproducenter S
finns det med andra ord möjlighe-
ter att öka grisproduktionen utan
att äventyra miljön.
TROTS SVÅRIGHETERNA under
2007 finns det en framtidstro bland
de svenska grisproducenter. De
höjda foderpriserna drabbar pro-
ducenterna världen över.
I slutet av 2007 fick de ökade
produktionskostnaderna också
genomslag på priserna i hela
Europa. Prisnedgången vände till
en uppgång som fortsatte under
de första månaderna 2008.
Prognoserna pekar på en fortsatt positiv
prisutveckling.
Med ett fortsatt arbete för att effektivi-
sera och utveckla produktionen finns
goda möjligheter för de svenska produ-
centerna. Förebilder finns. Just nu mobili-
seras resurser för att inrätta ett kunskaps-
centrum för intensifierad rådgivning till
producenter som vill utveckla sin produk-
tion. ���
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 59
8,00
9,00
10,00
11,00
12,00
13,00
14,00
15,00
16,00
17,00
2006 2007 2008
är effektiva och skickligaSlaktsvinspriser i Tyskland, Danmark, Sverige
2006 - v13 2008 kr/kg slaktad vikt
Det danska priset har korrigerats med +2,2 % pga annorlunda uppslaktning ochavräkning jämfört med Sverige. Danskt pris sänks 10 öre/kg för varje kilo i intervall-let 83,0-01,9 kg. KÄLLA: SCB
58% kött
DET STORA INTRESSET för svenskt lammkött har
resulterat i en snabb utveckling av den svenska får-
näringen. Produktionen har ökat under hela 2000-
talet. Allt fler satsar på att hålla fler tackor och föda
upp fler lamm, ett tecken på att lammproduktionen
håller på att bli mer yrkesmässig. Tidigare har lamm-
produktionen främst varit en bisyssla.
Bra lönsamhet och ett stort intresse från svenska
konsumenter är viktiga drivkrafter. Efterfrågan på
svenskt lammkött är större än tillgången under nio
av årets tolv månader. Produktionen ökar, men gapet
mellan den inhemska konsumtionen och produktio-
nen är fortfarande stort. 2007 producerades 4 710
ton lammkött i Sverige. Konsumtionen var 11 800
ton. Jämfört med 2006 ökade både konsumtion och
produktion, med 1,9 respektive 9,4 procent. Den sto-
ra produktionsökningen ledde till ett trendbrott i
självförsörjningsgraden, som för första gången på
många år ökade, från 37 till 40 procent.
IMPORTKÖTTET SVARAR FÖR för huvuddelen av
den svenska konsumtionen. Under 2007 uppgick im-
porten till 64 procent. Hela 40 procent av det im-
porterade lammköttet kom från Nya Zeeland, ett av
världens större lammproducerande länder.
Svenskt lammkött säljs bara färskt och efterfrågan
på lammkött är spridd över hela året. Utbudet av
svenskt lammkött är dock störst under några höst-
månader, då de lamm som fötts på våren blivit slakt-
färdiga. Svenska producenter eftersträvar nu att spri-
da lammningen över året.
Kilopriserna på bra lammkött är i det närmaste
dubbelt så höga under våren jämfört med hösten.
Det skapar starka motiv för en ökad spridning av
lammningen. Svenska lamm föds numera från hösten
och ända fram till midsommar.
DE STÖRRE BESÄTTNINGARNA står för en växande
andel av lammproduktionen. Strukturen förändras
snabbt. Totalt fanns det 2007 över en halv miljon får
i Sverige, fördelade på mer än 8 000 fårbesättningar.
Den genomsnittliga besättningsstorleken har ökat
från 20 till 30 tackor under de senaste tolv åren.
2007 innebar ett
trendbrott i svensk
lammköttsproduktion
För första gången på
många år ökade den
svenska
produktionens andel
av konsumtionen.
lam
mkö
tt
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 60
www.faravelsforbundet.sewww.lrf.se
VET MER
vensk lammproduktion S
produktionen i Sverige på-
går just nu, vilket ökar
efterfrågan på svensk
lammull. Viktiga aktörer är
Gotlands Ullspinneri och
den ekonomiska föreningen
Ull i Sverige.
För att ta till vara de
många möjligheterna i den
svenska fårnäringen görs
just nu flera satsningar. LRF
stöttar en utvidgad rådgiv-
ning och Fåravelsförbundet
satsar mer på sjukdoms-
förebyggande arbete, via
utvidgade kontroll- och
övervakningsprogram.
Fåren ger kött, men bi-
drar också till att hålla land-
skapet öppet. Ungefär tio
procent av den svenska be-
tesarealen betas av får, ofta
mark med höga naturvär-
den. ���
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 61
2007 fanns det 627 besättningar i Sverige
med mer än 100 tackor och 40 besätt-
ningar med över 500 tackor. Slaktvikten
hos lammen ökar också. Det beror bland
annat på att fler uppfödare håller får av en
treraskorsning som har bättre egenskaper
för köttproduktion än både de svenska
pälsfåren och svenska ullraser.
Ur ekonomisk synvinkel är skinn-
produktionen viktig och Gotlandsfåret
som ger ett fint skinn är fortfarande den
största rasen i Sverige. Till Gotlandsfårets
fördelar hör att det både ger bra kött-
produktion och bra skinn. Däremot är det
något svårare att åstadkomma en spridd
lammning med denna ras.
Ullfåren har lite sämre tillväxt och slakt-
vikten på lammen ligger lägre än
Gotlandsfårets. Men en utveckling av ull-
0
50 000
100 000
150 000
200 000
250 000
300 000
1980 -90 2000 -03 -04 -05 -06 -07
0
2
4
6
8
10
12
14
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
ökar och tar marknadsandelarAntal får och lamm i Sverige, 1980-2007
Lamm: Produktion och konsumtion 1998-2007, 1 000 ton
Tackor, baggarLamm
KÄLL
A: S
CB
KÄLL
A: S
JV
KONSUMTIONEN AV KYCKLINGKÖTT fortsätter att
öka i Sverige. Mellan 2006 och 2007 ökade total-
konsumtionen med 3,2 procent och svenskarna äter
nu 13,6 kilo fågelkött per person och år. På tio år har
konsumtionen av kyckling ökat med nästan 110 pro-
cent. Fallande priser och ett ökat utbud av styckade
och förädlade produkter har bidragit till konsum-
tionsökningen. Hälsotrender och internationella mat-
lagningsinfluenser har säkert också medverkat till
den här utvecklingen. Men fortfarande äter sven-
skarna betydligt mindre kycklingkött än EU-med-
borgaren som i genomsnitt konsumerar 22 till 23 kilo
per år.
OMKRING 60 PROCENT av det kycklingkött som
konsumeras i Sverige är svenskt. Resten är importe-
rat. Importen har sedan slutet av 1990-talet ökat i
snabb takt, från några procent till dagens cirka 40.
Den svenska produktionen har inte hållit jämna steg
med konsumtionsökningen. En period sjönk produk-
tionen trots att konsumtionen ökade. Trenden bröts
för några år sedan och år 2007 ökade den inhemska
produktionen mer än importen.
Huvuddelen av det importerade kycklingköttet
kommer från Danmark. Men marknaden förändras.
Importen till Sverige av färsk kyckling minskade med
nästan tio procent under 2007. I stället ökade im-
porten av beredda produkter, till exempel kyckling-
spett och kycklingsallad, med 42 procent. Nya länder
står för exporten av dessa produkter.
Direktimporten från Thailand ökade med 220 pro-
cent under 2007 och importen från Brasilien ökar
också. 2006 gick Brasilien om USA som världens
största exportör av kycklingkött. Priserna på kyck-
lingkött från USA, Brasilien och Thailand är lägre än
på kycklingkött från Sverige. Dessa länder tillåter till-
växtantibiotika under uppfödningen, har låga krav på
djuromsorgen och saknar kontrollprogram för bland
annat salmonella.
Importen av beredda produkter går i stor ut-
sträckning till storhushåll och restauranger. Men
under 2007 har utbudet i vanliga butiker också ökat.
fåg
elk
ött
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 62
www.svenskfagel.seVET MER:
Konsumtionen av
kycklingkött fortsät-
ter att öka i Sverige.
2007 stod svenskt
kycklingkött för den
största andelen av
ökningen. Den in-
hemska produktionen
ökade med nästan
fem procent.
venskt kycklingkött har S
födningen av slaktkyckling är betydligt
mer omfattande än i övriga EU. Bland
annat finns särskilda utrymmeskrav. Sven-
ska kycklingar har större ytor att röra sig
på jämfört med kycklingar i andra länder.
SÅ GOTT SOM alla kycklinguppfödare i
Sverige (99 procent) är anslutna till
branschorganisationen Svensk Fågels
djuromsorgsprogram. Programmet inne-
håller riktlinjer för uppfödning, transport
och slakt av kyckling och kalkon. Grunden
är gällande lagstiftning för djurskydd,
smittskydd och miljö, kompletterat med
mer långtgående krav. Syftet är att för-
tydliga vad som avses med en
etiskt riktig hantering av matfå-
gel, men också att bibehålla och
utveckla hälsoläget i matfågel-
produktionen.
Alla uppfödningsanläggningar
kontrollbesiktigas och då be-
döms både teknisk utrustning
och skötseln av djur och utrust-
ning. Totalt ingår 31 olika kon-
trollpunkter.
Svensk Fågel driver också fle-
ra hälsokontrollprogram, bland
annat kontrollprogram för
salmonella och campylobacter.
Att programmen är framgångs-
rika visar den salmonellastudie
som publicerades av EUs livsme-
delsmyndighet under 2007 (se
avsnittet Säkra livsmedel). I
Sverige fanns inga salmonella-
smittade slaktkycklingflockar.
Andelen för EU-länderna i
genomsnitt var 24 procent. I fle-
ra länder låg andelen smittade
flockar på 40 till 70 procent.
I SVERIGE SVARAR 120 uppfödare för
huvuddelen av den svenska slaktkyckling-
produktionen. Dessa uppfödare finns i
Syd- och Mellansverige. Besättningarnas
storlek varierar, men merparten av djuren
kommer från uppfödare som föder upp
mellan 20 000 till 120 000 kycklingar per
omgång. En uppfödare föder upp drygt
sju omgångar per år.
Kycklingarna går fritt under hela upp-
födningstiden och kan picka och sprätta.
Djuren har alltid fri tillgång till vatten och
mat. Stor vikt läggs vid god djuromsorg
och hygien.
De svenska kraven på djuromsorg i upp-
GRÖNA FRAMTIDER 2008/ SIDAN 63
�
blivit populär grillmat
SvenskFågelfrån äggtill färdigkyckling
Så här ser den frivilliga ursprungsmärkningen
av svenskt fågelkött ut. Märket får bara an-
vändas av dem som deltar i Svensk Fågels
djuromsorgsprogram. 99 respektive 97 pro-
cent av svenska kycklingar och kalkoner pro-
duceras av företag som är medlemmar i
Svensk Fågel. Medlemsföretagen är Lant-
männen Kronfågel, Guldfågeln, Lagerbergs
Kyckling, Knäreds Kyckling och Ingelsta
Kalkon.
Medlemmarna i Svensk Fågel är också fo-
dertillverkare, avelsidkare, kläckerier och upp-
födare, vilket innebär hela produktionskedjan
för matfågelkött.
EN FRIVILLIG URSPRUNGS- och kontrollmärkning
för svenskproducerad kyckling (kläckt-uppfödd-slak-
tad-förädlad i Sverige) introducerades av Svensk
Fågel 2004. Detta för att underlätta för de konsu-
menter som vill ha svenskt kycklingkött. För kyck-
lingkött finns inga EU-regler om ursprungsmärkning
i butik.
Märkningen används också för att förklara den
svenska kycklingens särart – de höga djuromsorgs-
kraven och salmonellafrihet. De som använder mär-
ket måste vara anslutna till Svensk Fågels djur-
omsorgsprogram. Samma gäller kalkonkött, en
produktionsgren som för närvarande växer i Sverige.
Svenskarna uppskattar svenskt fågelkött. I en SIFO-
undersökning 2007 tillfrågades 1 000 slumpmässigt
utvalda svenskar om sina grillvanor. Kyckling visade
sig vara den populäraste grillrätten, näst efter fläsk-
filé. Och hela 81 procent uppgav att de vill ha svensk
kyckling när de grillar.
Maj till augusti är de månader då försäljningen av
kycklingkött ligger högst. Men försäljningen ökar
även under andra delar av året.
ATT PRODUCERA KYCKLING i Sverige är dyrare än
i andra länder. Det beror delvis på att svensk pro-
duktion har betydligt hårdare regler för djuromsorg
och miljöskydd, men också på högre kostnader för
arbetskraft, foder och byggnader. Det är inte möjligt
att producera kyckling i Sverige till samma kostnad
som i exempelvis Thailand och Brasilien.
Däremot ligger priset till svenska kycklingprodu-
center på ungefär samma nivå som i övriga EU.
Svenskt kycklingkött är förhållandevis billigt och
branschen tror på en fortsatt ökning av den svenska
konsumtionen. Klimatdebatten kan ge ytterligare ar-
gument för svensk kyckling – livscykelanalyser visar
att detta kött bidrar minst till växthuseffekten.
Kycklingar är också effektiva foderomvandlare vilket
är en fördel i tider då spannmålspriset är hög.
fåg
elk
ött
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 64
�
ara svenska kycklingar B
Ny statistik vidmätning avkonsumtionen Svensk Fågel har gjort
förändringar i statistiken
för att få bättre grepp
om hur konsumtionen
ser ut. Den nya statisti-
ken visar hur mycket
rent kycklingkött sven-
skarna äter. Huvuddelen
av kycklingen som kon-
sumeras idag är styckad
och utan inkråm. Vikten
av ben och in-
kråm är därför
inte medräk-
nad i den nya
statistiken.
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 65
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
är salmonellafria
�
Kyckling: Total konsumtion 1998-2007, varav svenskproducerad,kg/person och år
Kyckling: Importandelen av svensk produktion 1993-2006, %
Kyckling: Total konsumtion, produktion,konsumtion svensk kyckling, import, 1993-2007, 1 000 ton
Nya mod.
Nya mod.
Nya mod.Nya mod.
Nya mod.
Nya mod.
KÄLLA: SJV och SVENSK FÅGEL
KÄLLA: SJV och SVENSK FÅGEL
KÄLLA: SJV och SVENSK FÅGEL
SVENSKARNA FÖREDRAR svenska ägg när de kan
välja. Cirka 95 procent av alla skalägg som säljs i
Sverige är producerade i landet.
De svenska äggen är salmonellafria och Sverige är
ett föregångsland inom EU när det gäller djurom-
sorgsarbetet. Alla värphöns ska ha tillgång till sitt-
pinne, sandbad och värprede, oavsett om de finns i
bur eller i stora stallar. Motsvarande omställning till
mer djurvänliga produktionssystem ska vara genom-
förd till 2012 i samtliga EU-länder. Idag hålls majori-
teten av EU:s värphöns i konventionella burar.
I SVERIGE PRODUCERAS runt 100 000 ton ägg per
år. I samband med omställningen till nya inhysnings-
system minskade produktionen något. Av den sven-
ska äggproduktionen säljs cirka 75 procent via buti-
ker, 15 procent till storhushåll och restaurang och tio
procent till livsmedelsindustri.
Varje svensk äter ungefär 200 ägg per år. Det är en
liten ökning från 1997 då varje svensk åt 195 ägg per
år. Kolesteroldebatten gav ägget dåligt rykte på
1990-talet. Nya forskningsrön har ändrat attityden.
Idag betraktas ägg som ett hälsosamt livsmedel och
är en viktig komponent i populära dieter som GI och
Atkins.
DE SVENSKA DJURSKYDDSKRAVEN för värphöns
leder till högre kostnader för den inhemska produk-
tionen. Världsmarknadspriserna på äggprodukter
har historiskt varit låga vilket innebär att lönsamhe-
ten för svensk äggproduktion är beroende av sal-
monellagarantierna och den inhemska skaläggs-
marknadens utveckling.
Under 2007 ökade äggpriserna inom EU kraftigt.
Detta som en följd av stigande foderpriser, men ock-
så som en effekt av bristande tillgång. I Sverige led-
de de stigande foderpriserna till att produk-
tionskostnaderna för ett kilo ägg ökade med cirka
två kronor under 2007. För den ekologiska ägg-
produktionen ökade produktionskostnaderna med
det dubbla.
Djuromsorgen i svensk
äggproduktion är ett
föredöme i EU. 58
procent av de svenska
hönsen är frigående,
resten har moderna
burar med sittpinne,
sandbad och värp-
rede. I övriga EU hålls
de flesta hönsen
i trånga burar.
Under 2007 steg
foderpriser och
produktionskostnader,
och antalet värphöns
minskade. Nu spås en
återhämtning för
2008.
äg
g
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 66
www.svenskaagg.seVET MER:
Svensk äggproduktion
djuromsorg, livsmedelskvalitet och
smittskydd.
Svenska hönor är friska, en effekt av
goda hygienrutiner. Sverige har också
nolltolerans mot salmonella. Hittas ett
enda positivt prov i en kommersiell be-
sättning så slaktas hela flocken ut.
Salmonella är dock vanligt förekom-
mande i övriga EU. Enligt en omfat-
tande kartläggning av EUs livsmedels-
myndighet, EFSA, som presenterades
2006 finns salmonella i 30,7 procent av
alla europeiska besättningar. Variationen
är stor, i flera länder var andelen mellan
70 och 80 procent. Bara
höns från Sverige och
Luxemburg var helt fria från
sjukdomen.
Det finns cirka 450 värp-
hönsanläggningar i Sverige
och totalt omkring sex mil-
joner värphöns. 210 av ägg-
producenterna har fler än
5 000 värphönsplatser.
Dessa anläggningar har i
genomsnitt 20 000 värp-
höns. Den genomsnittliga
produktionen per värphöna
är 20 kilo ägg. Under 2007 ökade anta-
let kläckta kycklingar (blivande hönor)
med 8,5 procent. Jämfört med 2006
minskade den produktiva hönsgruppen
med 4,9 procent.
Närmare 58 procent av de svenska
äggen kommer från frigående värphöns
i inomhussystem. 37 procent kommer
från värphöns i inredda burar och 7,3
procent från värphöns i ekologisk pro-
duktion. Andelen ekologiska ägg ökar
för närvarande. ���
EN ALLT STÖRRE MÄNGD ägg konsu-
meras i färdiglagade rätter. Det minskar
konsumenternas möjligheter att med
sina produktval påverka produktions-
former och ursprungsland. På färdig-
maten finns som regel ingen informa-
tion om råvarornas ursprung.
Huvuddelen, ungefär 80 procent, av de
äggprodukter som används i svensk
livsmedelsindustri är importerade.
Konsumentinriktad information och
marknadsföring av svenska ägg, med
tonvikt på hälsoaspekter och det sven-
ska äggets mervärden, är sedan 2005
en viktig del av branschorganisationen
Svenska Äggs verksamhet. Svenska
Äggs medlemsföretag är kläckerier,
unghönsuppfödare, äggproducenter,
packerier och fodertillverkare.
FRÅN OCH MED 2008 ansvarar
Svenska ägg för salmonellakontroll-
programmet bland värphönsbesätt-
ningarna. Svenska Ägg driver även an-
dra hygien- och kvalitetsutvecklande
program, som särskilda omsorgspro-
gram för unghöns och värphöns.
Omsorgsprogrammen är inriktade på
0
20
40
60
80
100
120
2001 -02 -03 -04 -05 -06 -07
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 67
är ett föredöme i EU
Ägg: konsumtion, produktion, import, export 2001-2007, milj kg
KÄLL
A: S
JV
SVERIGE VAR TIDIGT UTE – och ligger långt fram-
me i EU och världen när det gäller djuromsorg, djur-
hälsa och smittskydd.
Redan 1988 fick Sverige världens mest omfattande
djurskyddslagstiftning. Då infördes bland annat krav
på bete för kor, krav på att grisarna ska få gå fritt och
ha tillgång till halm, krav på större stallutrymme för
svenska lantbruksdjur och en rad andra förbättringar.
En stor översyn av djurskyddslagstiftningen
genomfördes 2006. Det resulterade i beslut om ytt-
erligare förbättringar för de svenska lantbruksdjuren.
Exempelvis ska alla nya stall som byggs för nötkrea-
tur i fortsättningen utformas för lösdrift. De nya reg-
lerna förtydligar också att alla hästar i normala fall
måste få röra sig fritt varje dag. Den svenska djur-
skyddslagstiftningen är den mest långtgående i värl-
den.
Utöver lagstiftningen har näringen själv under lång
tid aktivt arbetat för att stärka djurskyddet. Bland
annat har LRF tillsammans med branschorganisatio-
nerna antagit policydokumentet »Sveriges bönders
värdegrund för livsmedelsproducerande djur«. Här
formuleras de grundläggande värderingarna för
svensk djurhållning. Då antogs även »Riktlinjer för en
hållbar livsmedelsproduktion«. Mejeriernas kvalitets-
program, slakteriernas kvalitetsprogram samt
Svensk Fågels och Svenska Äggs djuromsorgspro-
gram konkretiserar innehållet i form av krav på leve-
rantörerna.
GOD DJUROMSORG bidrar till god djurhälsa. I
Sverige finns dessutom ett väl fungerande sjuk-
domsförebyggande arbete. Bland annat program för
att övervaka och bekämpa flera olika smittsamma
sjukdomar, till exempel Bovin virusdiarré, BVD, hos
nötkreatur. Sverige är också fritt från flera andra fruk-
tade djursjukdomar, till exempel klassisk svinpest
som kan drabba grisar.
Sverige har inte heller haft mul- och klövsjuka se-
dan 1950-talet. Storbritannien hade ett stort utbrott
av sjukdomen 2001 då mer än fyra miljoner nötkrea-
tur och får avlivades.
Sveriges goda smittskyddsläge har resulterat i att
Sverige har världens
mest omfattande djur-
skyddslag och är
ledande när det gäller
djuromsorg. Det sven-
ska smittskyddsläget
är också mycket gott
tack vare ett målmed-
vetet, långsiktigt och
välorganiserat djur-
hälsoarbete.
VET MER
vensk djuromsorg
www.sjv.sewww.slu.sewww.smittskyddsinstitutet.sewww.sva.se
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 68
Sd
juro
mso
rg
Även om Sverige
har klarat sig från
många allvarliga
sjukdomar så har
begränsade utbrott
av till exempel
paratuberkulos hos
nötkreatur och
Newcastlesjuka hos
fjäderfä förekom-
mit. Utbrotten har
bekämpats fram-
gångsrikt.
2007 påträffades
den smittsamma
virussjukdomen
PRRS för första
gången bland
svenska grisar.
Sjukdomen är vanlig i många andra EU-
länder, och smittan fördes sannolikt in i
Sverige från Europa via otillräckligt ren-
gjorda transportfordon. Men tack vare
den regelbundna provtagningen som görs
i särskilda övervakningsprogram för PRRS
hittades de smittade grisarna snabbt och
sjukdomen kunde bekämpas. Sverige är
fortsatt fritt från PRRS.
Flera av de smittsamma djursjukdo-
marna kan även smitta människor, till ex-
empel salmonella. Läs mer om Sveriges i
EU unika salmonellakontroll och goda häl-
sosituation beträffande salmonella i av-
snittet »Säkra Livsmedel«. ���
är världsledande
landet har fått tilläggsgarantier för vissa
djursjukdomar inom EU. Det innebär att
djur vid införsel till Sverige måste sättas i
karantän och provtas för att undvika att
smitta förs in.
TACK VARE MÖJLIGHETEN att ställa krav
på karantän och provtagning minskar
risken för att allvarliga sjukdomar som är
vanliga i övriga EU sprids till Sverige.
Svenska djurbönder har också via
Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll,
SDS, utformat egna riktlinjer för import-
kontroll. Jordbruksverket rekommenderar
alla importörer att följa dessa riktlinjer.
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 69
SVERIGE
Mjölkkor ska ut påbete.Förbud mot konven-tionella hönsburar.
Generösa utrym-meskrav för alladjur.
Grisar ska hållas lös-gående.
Detaljerade reglerom att alla grisarska ha halm ellerliknande att böka i.
Alla grisar ska hafast golv att liggapå (ej spaltgolv).
Svanskuperingförbjuden.
Förbud att slaktaobedövade djur.
EU
Inga EU-regler.
Konventionella hönsbura förbjuds från 2012.
Vissa utrymmeskrav för grisar, höns, slakt-kyckling samt kalvar yngre än sex månader.
Fixering av suggor och gyltor tillåts till år2013 i befintliga stallar,därefter tillåtet ivissa fall.
Vissa krav om att grisar ska ha material attsysselsätta sig med, men de gäller intesuggor och gyltor i befintliga stallar förrän2013.
Helspaltgolv tillåtet för slaktsvin. För sug-gor tillåtet i befintliga stallar till 2013
Svanskupering tillåten vid behov.
Grundprincipen är att djur ska bedövas.Möjlighet till undantag finns, i sambandmed religiösa ceremonier.
Djurskyddet i Sverige /Minimikrav i EU
2007 placerade sig
Sverige åter i topp i en
EU-studie. I svenska
kycklingflockar
hittades ingen salmo-
nella, men var fjärde
kycklingflock i EU var
smittad. Strikta regler
och ett bra sjukdoms-
förebyggande arbete
placerar svenska
livsmedel i en klass för
sig.
VET MER
vensk mat är säker mat
www.efsa.europa.nuwww.lrf.sewww.mpa.sewww.sjv.sewww.smittskyddsinstitutet.se
Ssä
kra
liv
smed
el
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 70
SVENSKA LIVSMEDEL INNEHÅLLER mycket sällan
rester av läkemedel, bekämpningsmedel, mögelgif-
ter eller miljögifter. Det framgår av Livsmedels-
verkets årliga stickprovskontroller och analyser.
Under 2006 undersöktes knappt 15 000 svenska
kött- mjölk och äggprover med avseende på före-
komst av förbjudna substanser, otillåtna halter av lä-
kemedelsrester, mögelgifter eller miljögifter. Fyra av
proverna, det vill säga 0.03 procent, innehöll rest-
substanser i otillåtna halter. Det är en mycket låg an-
del. Kontrollen styrs av ett EU-direktiv.
Inte heller bekämpningsmedelsrester över tillåtna
gränsvärden brukar påträffas i svenska livsmedel.
Livsmedelsverket genomför varje år omkring 1 500
stickprovskontroller på frukt, grönsaker, konserver,
barnmat, spannmål och spannmålsprodukter från 60
länder, bland annat Sverige.
2007 undersöktes 1 526 prover. I 66 prover, 4,3
procent påträffades rester som överskred gränsvär-
det. Trots att drygt en fjärdedel av proverna, 433
stycken, var svenska hittades bara ett svenskt prov
med halter över gränsvärdet. Flest överskridanden
hittades bland vegetabilier från länder utanför EU - i
8,6 procent av 693 prov. Motsvarande siffra för EU
länderna utanför Sverige var 2,3 procent.
0
2
4
6
8
10
12
14
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07(prel.)
Andelen frukt/grönt där gränsvärdet för bekämpnings-medelsrester överskridits 1998-2007, %
KÄLLA: LIVSMEDELSVERKET
Tredje land
EU exkl Sverige
Sverige
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 71
– nolltolerans för salmonellaSTRIKTA SVENSKA regler för bekämp-
ningsmedel och en totalt sett lägre an-
vändning än i många andra länder är en
förklaring till den låga förekomsten av
restsubstanser i svenska livsmedel. I
Sverige är det bland annat förbjudet att
spruta grödorna precis före skörd, något
som är vanligt i många andra EU-länder
och i länder utanför EU. Antalet tillåtna
bekämpningsmedel i Sverige är bara hälf-
ten så många som i övriga EU. Att otill-
låtna halter av mögelgifter knappast före-
kommer i svensk mat är till stor del ett
resultat av att lantbrukarna är skickliga på
att odla och hantera sin spannmål.
Luftning, torkning och goda rutiner vid in-
lagring av fuktig spannmål är A och O för
att undvika mögelgifter. Lika viktigt är det
att kontrollera importerade fodermedel.
TUFFA KRAV FÖR KADMIUM förklarar att
ämnet knappt förekommer i svenskt kött.
Näringen arbetar sedan flera år för att
minska tillförseln av kadmium till åkrarna
och upptaget i växterna. Kraven är hår-
dare än i övriga EU och går längre än
svensk lag.
Hårda krav ställs till exempel på fosfor-
gödselns innehåll av kadmium. Vid ut-
veckling av nya grödor väljs sorter som
tar upp så lite kadmium som möjligt. En
annan bidragande orsak är att LRF sedan
många år sagt nej till att använda slam
från reningsverk som gödsel på åkrarna.
Slammet kan nämligen innehålla höga hal-
ter av kadmium.
FRIHET FRÅN SALMONELLA är utmär-
kande för svenskt kött, svensk matfågel
och svenska ägg. Detta är unikt i EU.
Sverige har också en i EU unik salmonella-
lagstiftning. Nolltolerans gäller hos samtli-
ga livsmedelsproducerande djurslag ända
sedan 1960-talet. I alla kommersiella kyck-
ling- och värphönsbesättningar tas prover
regelbundet och hela flocken slaktas om
salmonella påvisas.
I övriga EU är salmonella tillsammans
med campylobacter de vanligaste bakte-
riella orsakerna till livsmedelsburna infek-
tionssjukdomar. En EU-kartläggning av
salmonellaförekomsten bland slaktkyck-
lingar som publicerades under 2007 visar
att salmonellainfektion i genomsnitt före-
kommer i 24 procent av slaktkyckling-
flockarna inom EU. I flera länder ligger an-
delen smittade flockar på mellan 40 till 70
procent. I Sverige var andelen infekterade
flockar noll.
Lika goda resultat för svensk del redo-
visade i en motsvarande salmonellastudie
på värphöns som publicerades 2006. Inga
svenska värphönsflockar bar på infektio-
nen, medan i genomsnitt 30 procent av
värphönsflockarna i EU var infekterade.
Resultaten visar att den svenska salmo-
nellakontrollen är mycket framgångsrik.
GALNA KO-SJUKAN HAR orsakat stor
oro i Europa. Sjukdomen diagnostiserades
för första gången 1986 hos djur födda i
Storbritannien. Sedan dess har sjukdomen
påvisats i ett stort antal länder i och utan-
för Europa. De i särklass flesta fallen, hit-
tills närmare 185 000, har rapporterats
från Storbritannien. Från Irland, Frankrike
och Spanien har ett 1 000-tal fall rappor-
terats under 2000-talet.
Det smittämen som orsakar BSE är
identiskt med det smittämne som kan or-
saka en variant av Creutzfeldt Jakobs
sjukdom hos människor. Därför har en
omfattande BSE-övervakning pågått i
hela EU sedan 2001. Då infördes också
förbud i hela EU mot att utfodra idisslare
med kadavermjöl. �
I Sverige hade Statens Veterinärmedicinska
Anstalt, SVA, analyserat närmare 200 000 prov för
BSE fram till 2007. Det motsvarar de obligatoriska lö-
pande stickprovsanalyserna enligt EUs regelverk.
Övervakningen utvidgades från 2006, då BSE för
första gången påträffades hos en svensk ko. Under
2006 och 2007 har prover tagits på samtliga nöt-
kreatur över 30 månader som gått till slakt. Inga fler
fall av BSE har konstaterats i Sverige.
En närmare analys av det smittämne som den
svenska kon drabbades av visar att det handlade om
en ovanlig form av BSE och inte av den typ som för-
knippas med epidemin i Storbritannien. Förhopp-
ningen är därför att Sverige ska kunna föras tillbaka
till den lägsta riskklassen när det gäller BSE. Sverige
slutade använda kadavermjöl redan 1986, ett frivilligt
beslut som blev ett lagstadgat förbud 1991. På så sätt
stoppades tidigt den huvudsakliga smittvägen för
BSE.
ÄVEN NÄR DET GÄLLER ANDRA zoonoser, alltså
sjukdomar som kan smitta från djur till människa, har
Sverige kommit långt.
Huvudskälet bakom de
svenska framgångarna är
förebyggande djurhäl-
soarbete i alla led – vid
import av djur, i fodertill-
verkningen, under upp-
födningen och i slakten.
EU sätter varje år sam-
man en zoonosrapport
där läget i EU beskrivs
och jämförelser kan gö-
ras.
RESISTENTA BAKTERI-
ER påträffas allt oftare i
Europa. Den europeiska
smittskyddsmyndighe-
ten ECDC betraktar
denna ökning som ett
stort hot mot framtida
�
ntibiotikaresistens är
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 72
säkra
liv
smed
el
A
KÄLLA: EUs RAPPORTERINGSSYSTEM FÖR SMITTSAMMA DJURSJUKDOMAR
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1600
Grekland
Finland
Luxemburg
Österrike
Slovenien
Danmark
Tjeckien
Polen
Nederländ.
Italien
Belgien
Tyskland
Schweiz
Spanien
Frankrike
Irland
Totalt i EU exkl Storbritannien: 4 953 fallEnbart Storbritannien 184 535 fall
1
1
3
Storbritann.
Antal fall av BSE i Europa 1988-2007
blandning av anti-
biotika i foder för
att öka djurens till-
växt. Detta förbud
infördes inte i
resten av EU förr-
än den 1 januari
2006. Även när
det gäller använd-
ningen av antibio-
tika för att bota
djur har Sverige en
mer restriktiv håll-
ning. Antibiotika
ska skrivas ut av
veterinärer.
I många andra län-
der har bönderna
själva i högre ut-
sträckning möjlig-
het att medicinera
sina djur.
Effekten är tydligt mätbar. Särskilt hög
resistensförekomst hittar man mot de
antibiotika som använts i tillväxtsyfte, till
exempel tetracyklin. I undersökningar som
görs bland friska slaktgrisar ligger resi-
stensförekomsten för EU-länderna i
genomsnitt på 68,1 procent, Motsvarande
siffra för Sverige är nio procent.
Antibiotikaresistens kan »smitta«.
Risken för överföring av antibiotikare-
sistens mellan djur och människor är inte
bara kopplad till överföring av sjukdoms-
framkallande bakterier i sig. Resistens-
generna kan även spridas via andra, ofar-
liga bakterier. Det innebär att hög
förekomst av resistens generellt sett inne-
bär en ökad risk för att resistensen ska fö-
ras över till bakterier som är farliga för
människor. Hög och mindre noggrann
antibiotikaanvändning ökar riskerna för
att resistens ska uppstå. ���
folk- och djurhälsa. Förekomsten i Sverige
är generellt lägre än i övriga EU. Det beror
på att Sverige länge haft en betydligt mer
restriktiv inställning till användningen av
antibiotika än många andra EU-länder.
Både till människor och till djur.
1986 förbjöd Sverige till exempel in-
ett växande problem i Europa
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 73
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Neder-länderna
Polen Danmark Sverige Genom-snitt EU
Resistens mot tetracyklin hos bakterien E. colihos friska slaktgrisar i vissa producentländer, %
KÄLLA: THE COMMUNITY SUMMARY REPORT ON TRENDS AND SOURCES OF ZOONOSES,ZOONOTIC AGENTS, ANTIMICROBIAL RESISTANCE AND FOODBORNE OUTBREAKS IN THEEUROPEAN UNION IN 2006, THE EFSA JOURNAL (2007) 130.
0 10 20 30 40 50 60 70
SverigeFinlandNorgeDanmarkSlovenienEstlandLitauenÖsterrikeSlovakienFrankrikeLettlandNederländ.Storbritann.CypernBelgienTysklandTjeckienEUGreklandIrlandItalienSpanienPortugalPolenUngern
00,10,1
Andel slaktkycklingbesättningar med salmonella inom EU och Norge, 2005-2006
KÄLLA: EFSA JOURNAL 98 2007
SPANNMÅLSAREALEN i Sverige ökar med cirka tio
procent under odlingssäsongen 2008 jämfört med
2007. Det visar att Sveriges spannmålsproducenter
reagerat snabbt på det förbättrade affärsläge som
uppstått när spannmålspriserna rusat i höjden.
Från Sveriges EU-inträde och fram till 2005 har
spannmålspriserna relativt konstant legat på en låg
nivå. 2006 började priserna vända uppåt, men den
riktigt kraftiga uppgången inleddes under andra
halvåret 2007 och fortsatte in på det nya året. De
svenska avräkningspriserna på spannmål fördubb-
lades i princip under denna period, vilket resulterat i
en starkt ökad lönsamhet i spannmålsodlingen. De
goda skördarna under denna period bidrog också till
det förbättrade resultatet.
PRISUPPGÅNGEN I SVERIGE är en spegling av den
kraftiga prisuppgången på världsmarknaden. Det ta-
las om ett prisrally på spannmål. Rekorden har dug-
gat tätt på de internationella råvarubörserna.
Orsakerna till den snabba prisuppgången är flera.
Världens tillväxtekonomier, framförallt Kina och
Indien, har ökat sina uppköp av spannmål. Samtidigt
ökar användningen av spannmål för energiproduk-
tion. Denna höga efterfrågan har lett till att världs-
lagren krympt. Världens lager av vete var under an-
dra halvan av 2007 de lägsta på 60 år.
Bristen på spannmål skapar oro. En del länder med
stora behov av spannmål har infört exportavgifter
och andra exportrestriktioner. Detta gäller exempel-
vis Kina, Indien, Ryssland och Argentina. Andra län-
der försöker bygga upp nya lager, exempelvis Turkiet
och Iran. Dessa åtgärder minskar utbudet av spann-
mål på den internationella marknaden, vilket också
driver priserna uppåt.
Fjolårets låga veteskördar i Australien har också
bidragit till att världsmarknadspriserna på framför
allt vete fått en skjuts uppåt. Men kommande skör-
deår, det vill säga 2008/2009, är prognosen för
skördeutfallet i Australien mycket goda. Det talas om
en dubblerad skörd jämfört med förra året. Världens
totala spannmålsproduktion väntas bli 37 miljoner
ton större, en ökning från 1 669 miljoner ton till 1 706
Efter ett drygt
årtionde med
sjunkande priser
vände spannmåls-
priserna kraftigt
uppåt under 2007.
Det har lett till en
kraftigt förbättrad
lönsamhet i spann-
målsodlingen. Och
nu ökar spannmåls-
odlingen i Sverige
efter flera års ned-
gång. Mest ökar
odlingen av vår-
korn.
span
nm
ål
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 74
www.lantmannen.com
VET MER
risrally på spannmål P
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
miljoner ton. Detta enligt organisationen
International Grains Councils, IGCs, prog-
nos i april 2008.
EU har för odlingsåret 2008 slopat kra-
vet att träda 10 procent av den odlingsba-
ra arealen. Och i EU ökar spann-
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 75
�
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
2003 -04 -05 -06 -07 -08(prel.)
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
gör att odlingsarealen ökarAreal spannmål och träda i Sverige 2003-2008, 1 000 ha
Världsproduktion och konsumtion av spannmål2000-2007, miljoner ton
Spannmålsskördar 1998-2007, 1 000 ton
VETE ANNAN SPANNMÅL
målsarealen under 2008. Ökningen upp-
skattas till fem procent av arealen och
produktionen väntas i EU öka med 10
procent. Det är främst produktionen av
vårkorn, majs och vete som väntas öka.
I Sverige har den frivilligt undantagna
trädesarealen varit större än i övriga EU
på grund av den svaga ekonomin i svensk
spannmålsodling. Under 2007 trädades i
Sverige hela 275 000 hektar. Men nu tas
mycket av trädan åter i bruk.
I SVERIGE ÖKAR odlingen av vårkorn
med närmare 80 000 hektar under 2008.
Orsaken är de höga priserna på maltkorn.
Också havrearealen bedöms öka med
20 000 hektar, medan arealen vårvete
tros stiga med 10 000 hektar. Den sådda
arealen med höstvete är dock något min-
dre än den som skördades 2007. Även
vallarealen förväntas öka under 2008.
Spannmålsarealen ökar mest i slätt-
bygderna, framförallt i Götalands norra
slättbygder och Svealands slättbygder.
Det är en naturlig följd av att de största
trädesarealerna fanns här under 2007.
De höga spannmålspriserna förväntas
bestå under de närmaste två till tre åren.
Kalkyler som gjorts vid Sveriges Lant-
bruksuniversitet visar att spannmålsod-
lingen kommer att få den största lönsam-
hetsförbättringen också mellan 2007 och
2008.
Antalet företag med spannmålsodling
har minskat under hela 2000-talet och
medelarealen per gård har ökat till dagens
35 hektar. Antalet företag med mer än
100 hektar har också fördubblats sedan
1980 och fortsätter att öka. Dessa företag
står idag för mer än 42 procent av landets
totala åkerareal. Kostnadsjakten har också
resulterat i att allt fler gårdar numera sam-
brukar maskiner.
KÄLL
A: S
JV, L
AN
TMA
NN
ENKÄ
LLA
: FA
OKÄ
LLA
: SJV
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 76
Intresset för maskininvesteringar har dock ökat
genom den förbättrade lönsamheten. Enligt 2008
års Lantbruksbarometer investerade 37 procent av
lantbrukarna i maskiner under 2007. Det är den hög-
sta andelen sedan 1989. Totalt investerades över sex
miljarder kronor.
AV DEN SPANNMÅL som odlas i Sverige går när-
mare hälften till foder. En stor del förbrukas direkt på
gården, men en del levereras också till foderindustrin.
Kvarnindustrin tar hand om ungefär lika stora kvan-
titeter som foderindustrin, därutöver används spann-
målen för tillverkning av malt, fordonsetanol och fin-
sprit.
Agroetanol driver en etanolfabrik i Norrköping,
med en produktionskapacitet på 55 miljoner liter
etanol per år. Etanolen framställs av spannmål och
råvaruåtgången är cirka 140 000 ton per år. En ut-
byggnad av kapaciteten pågår, med beräknad pro-
duktionsstart under 2008. När den nya anläggningen
startar ökar produktionskapaciteten till omkring 210
miljoner liter etanol. Spannmål kommer även i den
nya anläggningen att vara en viktig råvara, därutöver
kommer möjligheterna att använda andra råvaror att
undersökas.
Utökningen av produktionen i Norrköping påver-
kas av prisutvecklingen på etanol och spannmål. De
höga spannmålspriserna höjer produktionskostna-
derna. Konkurrenskraften i den svenska tillverk-
ningen förutsätter idag att de importtullar som EU
tillämpar för etanol tillverkad i Brasilien finns kvar.
Förslag på att Sverige ensidigt ska ta bort import-
tullarna på etanol har diskuterats, men inga beslut är
ännu fattade.
SVERIGE ÄR NETTOEXPORTÖR av spannmål, men i
övrigt nettoimportör av livsmedel och jordbrukspro-
dukter. Runt en miljon ton spannmål exporteras årli-
gen. Importvolymerna uppgår till en tiondel eller runt
100 000 ton per år. Det är framförallt vete och korn
av specialkvalitet som importeras.
Värdet av den svenska spannmålsexporten var 1,47
miljarder kronor 2007. Viktiga mottagarländer är
�
örbättrad lönsamhet Fsp
an
nm
ål
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 77
ökar investeringsviljanAnvändning av spannmålsskörden i Sverige
2007 (2006)
Fördelning av grödor, skörd 2007, %
33% (40)
Foder ,hemma-förbrukning
Export +intervent ion
Vete
Korn
Havre
Rågvete+ blandsäd
R å g
Foder-industr i
Kvarnar
Mäl ter i
Utsäde
Etanol Bränner i
21% (10)
44% (37)
28% (32)
18% (21)
7% (8)3% (2)
16% (17)
16% (18)
4%4%
3% 3%
USA (havre), Mellanöstern, Nordafrika
(korn och vete) och i varierande utsträck-
ning den europeiska marknaden. Sverige
exporterar även spannmålsbaserade livs-
medel, framförallt bakverk, bröd och
starksprit. Exportvärdet på dessa produk-
ter var 3,84 miljarder kronor 2007. Totalt
exporterade Sverige jordbruksvaror och
livsmedel för 40,1 miljarder kronor detta
år.
NYA SYSTEM FÖR HANDELN med
spannmål utvecklas nu, som en konse-
kvens av de ökande svängningarna av
världsmarknadspriset. I både Sverige och
Europa i övrigt ökar handeln med termi-
ner. Terminshandel innebär att den som
säljer spannmål kan göra en över-
enskommelse som säkrar priset, för en be-
stämd leverans vid en viss tid. ���
0
50
100
150
200
250
9812 9912 0012 0112 0212 0312 0412 0512 0612 0712
Avräkningspriser för spannmål av normalkvalitet 1998-2007, kr/100 kgHöstvete Råg Havre Havre Korn Rågvete KÄLLA: SCB
KÄLLA: LANTMÄNNEN
KÄLLA: SJV
ETT EXCEPTIONELLT BRA pris som troligen kom-
mer att stå sig de närmaste åren kan ge den svenska
oljeväxtodlingen ett rejält uppsving. Raps och ryps
betalades vid årsskiftet 2007/2008 med fyra kronor
per kilo. Det är en rejäl höjning från det redan goda
prisläget 2007; 2,50 kronor per kilo.
Dagspriset är rekordhögt och kan bara jämföras
med nivåer från tiden före 1990, på jordbruksregle-
ringens tid. Det höga priset är en följd av stor efter-
frågan inom samtliga av oljeväxternas användnings-
områden: matolja, energi och foder. Internationellt
sett har glappet mellan produktion och konsumtion
aldrig tidigare varit så stort och världslagren krym-
per för närvarande.
I DEN SVENSKA ODLINGEN är arealen som såddes
med höstraps för skörd 2008 ovanligt stor, särskilt
ställt i relation till arealen med våroljeväxter.
Proportionen är 70/30, mot mer normala 50/50.
Det höga prisläget ledde under hösten till att
många satsade på höstraps. Våren 2008 låg även
spannmålspriserna mycket högt vilket fick effekt för
arealen av våroljeväxter. Förväntat var att oljeväxt-
arealen skulle bli runt 100 000 hektar 2008, vilket
motsvarar det mål branschbolaget Svensk Raps AB
satt upp. Nu blev arealen 88 000 hektar, vilket är nå-
got mindre än 2006. Målet har satts med utgångs-
punkt från odlingspotentialen och det faktum att ol-
jeväxter inte kan odlas för ofta på samma areal på
grund av risk för växtsjukdomar. Målet kan dock ökas
om odlingen ökar i norra Sverige och om djurbönder
odlar mer oljeväxter på dagens vallarealer.
DEN HÖGA EFTERFRÅGAN på oljeväxter och det
höga priset kan förväntas bestå de närmaste åren.
Inte minst då flera EU-länder, bland annat Tyskland
och Frankrike har lagkrav på inblandning av biodie-
sel i vanlig diesel. Frankrike kommer att höja kravet
från femprocentig till tioprocentig inblandning från
2010 och även Storbritannien planerar att införa lag-
krav på inblandning.
Biodiesel kallas också för rapsmetylester, RME och
framställs genom att man byter ut rapsoljans glyce-
olje
växte
r
Produktionen av olje-
växtfrö är nu lägre än
konsumtionen.
Världsmarknads-
priserna är högre än
någonsin. Det ledde
till att osedvanligt sto-
ra arealer i Sverige
såddes med höstraps
under 2007.
Brist på oljeväxter ger
rekordhöga prisnivåer.
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 78
www.ecobransle.sewww.svenskraps.se
VET MER
rist på oljeväxter ger B
rol mot metanol. I den processen fram-
ställs även glycerol som används i kemi-
kalieindustrin. Inom EU går hela 60 pro-
cent av rapsskörden till framställning av
RME. Rapsarealen i EU ökade med tio
procent under 2007. De riktigt stora area-
lerna finns i Frankrike, Storbritannien,
Polen och Tyskland.
ÄVEN I SVERIGE förekommer RME-in-
blandning. Men det höga priset på olje-
växter gör produktionen av RME olönsam.
Den svenska fabriken, med en produk-
tionskapacitet på 50 000 ton RME, står
för närvarande still. All inhemskt produce-
rad raps och ryps går åt för produktionen
av matolja och foder. I princip motsvarar
produktionen av rapsolja den inhemska
konsumtionen.
60 procent av rapsfröet blir rapsmjöl
sedan oljan utvunnits. Rapsmjölet an-
vänds för framställning av foder till fram-
förallt nötkreatur och grisar. Svensk fo-
derindustri förbrukar mellan 220 och 240
tusen ton rapsmjöl varje år. 60 procent av
detta har svenskt ursprung, resten impor-
teras.
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 79
rekordhöga prisnivåerIMPORTEN AV VEGETABILISKT protein
till foder är omfattande. Soja dominerar
stort, ett proteinfodermedel som till stor
del skulle kunna ersättas av rapsmjöl om
större kvantiteter fanns tillgängliga. En
ökad inhemsk produktion av matolja
och/eller RME skulle kunna bidra till en
ökning av den svenska försörjningsgraden
av vegetabiliskt protein från dagens blyg-
samma 30 procent. Oljeväxter används
även till framställning av tekniska oljor,
men denna produktion har volymmässigt
en underordnad betydelse jämfört med
produktionen av matolja och RME. ���
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -070
Sveriges oljeväxtareal 1998-2007 (1 000 ha)
KÄLLA: SVENSK RAPS
EN MYCKET TIDIG SÅDD lade grunden för en hög
skörd 2007. Trots en mycket regnig sommar stod
betgrödan emot påfrestningarna. Hektarskörden
blev den näst högsta någonsin och totalproduktio-
nen av socker blev 354 000 ton, 14 procent över den
landskvot som Sverige tilldelades av EU för 2007.
Att lösa in kvot till den så kallade omstrukture-
ringsfonden är ett inslag i EUs sockerreform. I
Sverige minskade 2006 års svenska sockerkvot med
elva procent jämfört med året innan, genom att
Danisco Sugar AB lämnade 42 500 ton av kvoten till
inlösen inför nedläggningen av Köpingebro socker-
bruk. Inför 2008 har ytterligare kvot lämnats till inlö-
sen. Sveriges nya landskvot är 293 000 ton socker,
en minskning med 20 procent jämfört med tiden
före sockerreformen. EUs sockerreform innebär att
hela EUs sockerproduktion ska minskas med 35 pro-
cent till 2010. Den rådande sockerpolitiken gäller till
och med år 2014.
ÅR 2008 FINNS DET 2 300 betodlare i Sverige. De
odlar en areal på 35 000 hektar. Varje företag odlar
i genomsnitt 15 hektar, vilket är mycket med interna-
tionella mått. Det är näst högst i EU, om man be-
gränsar jämförelsen till de 15 EU-länder som utgjorde
EU före östutvidgningen 2004. Endast Stor-
britannien har en större medelareal per odlare. I det
utvidgade EU är det flera länder, till exempel
Slovakien, som har en helt annan struktur med stora
betodlingar och medelarealer runt 90 hektar per od-
lare.
En genomsnittlig svensk betskörd ligger på 50 ton
betor per hektar. Med en sockerhalt på 17,7 procent
innebär det en produktion av 8,7 ton färdigt socker
per hektar.
I Skåne odlar cirka 75 procent av heltidslantbruken
med enbart växtodling sockerbetor.
Sockerreformen har inneburit betydande pris-
sänkningar för sockerbetorna. Föreningen Betod-
larna bedömer ändå att sockerbetsodlingen, trots de
lägre priserna, kommer att vara fortsatt lönsam för
dem som har en effektiv produktion.
Betodlingen i Sverige
koncentreras till de
mest konkurrensstar-
ka områdena i Skåne.
EUs sockerreform
krymper produk-
tionen. Höga priser
på spannmål och
oljeväxter ger socker-
betorna ökad kon-
kurrens på gårdsnivå.
Svenska och danska
betodlare samarbetar
i den hårdnande kon-
kurrensen.
socker
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 80
www.betodlarna.sewww.danisco.com
VET MER
etodlingen i Sverige B
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 81
PRISPRESSEN INNEBÄR ATT den
svenska betodlingskartan föränd-
ras. 95 procent av nuvarande bet-
odlingar ligger redan i Skåne.
Mycket tyder på att en ännu större
del av den svenska betodlingen
kommer att finnas i Skåne i framti-
den. Här ligger också Sveriges enda
kvarvarande sockerfabrik, Örtofta
sockerbruk utanför Eslöv. Det är ett
av EUs största, modernaste och
mest effektiva sockerbruk.
På grund av långa transportav-
stånd, och därmed höga transport-
kostnader, finns inte längre någon
betodling för sockerframställning
på Gotland och Öland.
DANSKÄGDA Danisco Sugar har
nästan 100 procent av den svenska
sockermarknaden. Tillsammans
med de danska betodlarna och
Danisco Sugar har de svenska bet-
odlarna startat en ny forsknings-
och utvecklingsorganisation, NBR
(Nordic Beet Research Foundation).
Syftet är att öka hektarskördarna
och minska produktionskostnader-
na i svensk och dansk sockerbets-
odling för att göra den ännu mer
konkurrenskraftig.
Danisco Sugar är till försäljning. I
processen deltar de svenska och
danska betodlarna gemensamt för
att undersöka hur odlarnas intres-
sen bäst tas till vara. ���
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
0
2
4
6
8
10
12
14
16
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Slova
kien
Ungern
Tjeckie
n
Storb
rit.
Sverig
e
Finla
nd
Danmark
Frankrik
e
Tysk
land
Spanie
n
Belgie
n
Nederl.
Öste
rrike
Pole
n
50
100
150
200
250
300
350
400
450
500
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
0
10
20
30
40
50
60
2003 -04 -05 -06 -07 -08
väl rustad i konkurrensenAntal sockerbetsodlare i Sverige och medelareal, ha 1998-2008
Medelareal per sockerbetsodlare i några EU-länder, ha, 2005
Sockerproduktion i Sverige, 1 000 ton vitt socker, 1998-2007
Areal sockerbetor i Sverige, 1 000 ha, 2003-2008
KÄLL
A: B
ETO
DLA
RN
AKÄ
LLA
: SC
B/C
IBE
KÄLL
A: B
ETO
DLA
RN
AKÄ
LLA
: SJF
JO
10
SM 0
702
SVENSK TRÄDGÅRDSODLING täcker i genomsnitt
50 procent av den inhemska efterfrågan på produk-
ter som går att odla i Sverige. Inom den ramen finns
stora variationer. Den svenska självförsörjningsgra-
den är hela 95 procent för morötter och tulpaner, 50
procent för jordgubbar och drygt 60 procent för lök,
och slanggurka. Ungefär 20 procent av äpplena och
40 procent av tomaterna som konsumeras här är in-
hemska.
97 procent av importgrönsakerna och 60 procent
av frukten kommer från andra EU-länder. Den inter-
nationella konkurrensen är stark och har resulterat i
en omfattande strukturomvandling i trädgårdsnä-
ringen. Antalet odlingsföretag har minskat kraftigt
det senaste årtiondet. De företag som är kvar har
samtidigt blivit större och effektivare, vilket gör att
volymerna som produceras är tämligen konstanta.
I KRONOR RÄKNAT har odlingen av potatis och där-
näst köksväxter, både i växthus och på friland, störst
ekonomisk betydelse. Odlingen av frukt, bär, potatis,
grönsaker och prydnads- och plantskoleväxter om-
satte 5,2 miljarder kronor 2007, vid 6 000 produce-
rande företag. Nästan hälften, knappt 3 000, odlar
potatis. Frilandsgrönsaker odlas av omkring 1 000
företag, bär av 800 och frukt av 300. Antalet företag
med prydnadsväxter i växthus är cirka 650.
Växthusgrönsaker odlas av 350 företag. Dessutom
finns drygt 100 plantskolor.
Frilandsodlingen av trädgårdsväxter uppgår till
drygt 12 000 hektar, en areal som varit tämligen
oförändrad den senaste 20-årsperioden. De största
arealerna används för odling av jordgubbar, äpple,
morötter, isbergssallad och matlök. Andra viktiga
grödor är vitkål, blomkål och purjolök. Frilandsgurka,
rödbetor och spenat odlas och säljs i första hand för
industriberedning.
I VÄXTHUS DOMINERAR odlingen av slanggurka
och tomater. Odlingen av kryddväxter och kruksallat
har ökat på senare år, liksom växthusodlingen av
jordgubbar och andra bär. I gengäld har odlingen av
snittblommor minskat kraftigt i Sverige. Den inter-
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 82
träd
gård
&p
ota
tis
www.gro.sewww.sjv.se
Klimatdebatten och
ett ökande intresse
för närodlade livsme-
del öppnar nya möj-
ligheter för den sven-
ska trädgårds- och
potatisodlingen. Flera
av handelskedjorna
undersöker just nu
möjligheterna att
knyta till sig lokala
producenter.
VET MER
ntresset för närodlat kan bli I
nationella konkurrensen är mycket stark.
Blommande krukväxter och sommar-
blommor står för den största andelen av
växthusodlade prydnadsväxter. Odlingen
av tulpaner och andra lökblommor är ock-
så omfattande. Mellan jul och påsk säljs
omkring 130 miljoner tulpaner, över 90
procent är svenskproducerade.
Värdet av den samlade produktionen av
prydnadsväxter, inklusive plantskoleväxter
uppgick till 1,6 miljarder kronor under
2007. Den svenska produktionen av fler-
åriga blommor, buskar och träd försörjer
Sverige med ett härdigt och klimat-
anpassat växtmaterial.
TOTALT SETT HAR arealen odlad yta i
växthus minskat med
knappt 10 procent den
senaste 20-årsperioden.
2005 fanns ungefär tre
miljoner kvadratmeter
odlad yta i växthus.
Förnybara energislag
står för en ökande andel
av uppvärmningen i växt-
husen. Ungefär hälften
värms med flis, fjärr-
värme eller spillvärme.
Just nu pågår ett inten-
sivt omställningsarbete
bland dem som odlar to-
mater i växthus. Drygt 60
procent av växthusen är
omställda, målsättningen
är att ytterligare 20 pro-
cent ska vara omställda
till år 2009.
GRO, branschorganisa-
tionen för trädgårds- och
potatisodlare, har i flera
år drivit frågan mycket
aktivt. Det finns välfunge-
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 83
0
100
200
300
400
500
600
Mat-potatis
Tomater,växthus
Gurka,växthus
Matlök Morötter Jord-gubbar
Äpplen0%
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
0
100
200
300
400
500
600
700
800
900
1 000
Grönsaker,friland
Bär Prydnads- Grönsaker,växthus
Frukt Plantskolaväxter
�
ett lyft för trädgårdsnäringen
Skörd, 1 000 ton och procentandel av inhemsk konsumtion 2007
Antal företag i trädgårdsbranschen 2006
KÄLLA: SCB
rande teknik och en övergång från olja till förnybar
energi leder till minskade uppvärmningskostnader.
Men företagen som ställer om måste ha en försälj-
ningsvolym som orkar bära omställningskostna-
derna.
MATPOTATIS ODLAS PÅ drygt 20 000 hektar.
Odlingarna är spridda över landet, men fyra län do-
minerar; Skåne, Västra Götalands, Hallands och
Östergötlands län. Ytterligare knappt 8 000 hektar
används för odling av stärkelsepotatis, med en kon-
centration till Skåne, Blekinge och Kalmar.
Drygt 90 procent av den inhemska potatiskon-
sumtionen täcks av den svenska odlingen.
Totalskörden har under den senaste tioårsperioden
minskat något. I genomsnitt importeras årligen cirka
50 000 ton potatis.
Bland konsumenterna ökar intresset för närodlat.
Önskemålen kolliderar med den centraliserade han-
tering som utvecklats av de stora handelskedjorna.
De stora potatisproducenterna har gynnats av dett-
ta, medan många små odlare lagt ner. Med nya ka-
naler för hantering av mindre volymer kan det i viss-
sa områden uppstå behov av nyetableringar.
Den ekologiska odlingen av potatis ökar för när-
varande och motsvarade 2006 drygt två procent av
den totala skörden av matpotatis. Efterfrågan är
större än tillgången, hektarskördarna i den ekolo-
giska odlingen är ungefär hälften så stora som i kon-
ventionell odling. Drygt fyra procent av matpotatis-
arealen i landet odlades med miljöstöd för
ekologiska produktionsformer under 2006.
Efterfrågan på ekologiskt odlade grönsaker är också
större än det inhemska utbudet.
KLIMATDEBATTEN OCH det ökade intresset för när-
odlat kan innebära ett lyft för den svenska potatis-
och trädgårdsnäringen. Det finns ett ökande intress-
se för genuina svenska smaker, recept och sorter.
Flera av handelskedjorna undersöker just nu möjlig-
heterna att skapa system som underlättar samarbe-
ten med lokala odlare.
Samtidigt växer intresset för nya produkter.
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 84
�
illgång på färska produkter
träd
gård
&p
ota
tis
T
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 85
har blivit en självklarhet
Konsumenterna vill ha ett brett utbud av
sorter och produkter. Sortimentet av
bladgrönsaker och kryddväxter blir allt
större och flera asiatiska grönsaker har in-
troducerats de senaste åren. En del av
dessa kan vara möjliga att odla i Sverige.
Trädgårdsforskare undersöker möjliga
odlingstekniker och ekonomiska förut-
sättningar.
ARBETET MED att kvalitetssäkra och cer-
tifiera produktionen och att kommunice-
ra de svenska mervärdena pågår fortlö-
pande. Andra åtgärder som ska stärka
konkurrenskraften i sektorn är utveckling
av nya odlingsmetoder och produkter,
bland annat med hjälp av forskning.
Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, har
satsat över 50 miljoner
kronor på forsknings-
projekt inom trädgårds-
näringen sedan 2002
och 20 miljoner för po-
tatisnäringen sedan
2003. Perioden 2008-
2010 satsar SLF nio mil-
joner kronor på forsk-
ningsprojekt för
klimatfrågor inom träd-
gårdsnäringen.
Därutöver har forsk-
nings- och utvecklings-
projektet Tillväxt träd-
gård under tre år fått en
tilldelning på nära 30
miljoner kronor från
Jordbruksverket,
Hushållningssällskapen,
Lovangruppen,
LRF/GRO och SLU.
Samarbetet syftar till att
ge förutsättningar för
ökad konkurrenskraft
och tillväxt inom trädgårdsnäringen.
Målsättningen är att trädgårdsnäringen på
tio år ska fördubbla värdet av varor och
tjänster inom sektorerna hälsosamma livs-
medel, prydnadsväxter och högvärdiga
industriprodukter i uthålliga produktions-
system. ���
Köksväxter
Frukt
Bär
Plantskoleväxter
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
Köksväxter
Lökblommor
Krukväxter
Utplanteringsväxter
Snittblommor
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
Jord-gubbar
Morötter Äpple Isbergs-sallad
Mat-lök
Vit-kål
Blom-kål
Gurka Purjo-lök
Odlade arealer för vissa trädgårdsväxter på friland 2006, hektar
Värdet av odlingen 2005, mkr
FRILANDSODLING VÄXTHUSODLING
KÄLLA: SCB
KÄLLA: SCB
Del 5.Massa-och trä-produktioneni Sverige
TRE HUVUDSORTIMENT levereras från den svenska
skogen: sågtimmer för produktion av sågade träva-
ror, massaved för produktion av pappersmassa,
papper och kartong samt skogsbränsle för produk-
tion av bland annat fjärrvärme och elkraft. Hur
skogsråvaran ska användas bestäms ofta inte förrän
i samband med avverkningen. I pengar räknat är det
sågtimret som står för merparten av skogsbrukets
intäkter. Men även energisortimentet börjar få en
ökande ekonomisk betydelse.
GLÖDHET, SÅ BESKREVS virkesmarknaden i delar
av Sverige under 2007. Det råder obalans mellan ut-
bud och efterfrågan i framförallt de norra delarna av
Sverige, men även i delar av Mellansverige. Detta
trots att avverkningar i den svenska skogen ökade
under 2007, jämfört med 2006. Under början av
2008 dämpades efterfrågan, framför allt på såg-
timmer.
Den stora efterfrågan ledde till att priserna på vir-
ke steg i hela landet under 2007. Prisstegringen var
högst i södra Sverige, men det förklaras främst av
låga priser under 2006, på grund av det stora utbu-
det efter stormen Gudrun.
Om man jämför 2007 års priser med priserna
2004 steg sågtimmerpriserna i norr med 21 procent
och massavedspriserna med 32 procent perioden
fram till 2007. Motsvarande ökning för Mellansverige
var 12 procent för både sågtimmer och massaved,
medan prisökningen bara är fyra procent för såg-
timmer och massaved i de södra delen av landet.
ÄVEN I EUROPA har virkespriserna varit höga och
de ligger på en högre nivå än de svenska. Hela Öster-
sjöområdet är en het virkesmarknad med höga pri-
ser. Importpriserna steg under 2007, vilket bidrog till
prisstegringen på den svenska marknaden. Importen
av rundvirke ökade trots detta under 2007 jämfört
med 2006, även om nivåerna fortfarande ligger
under rekordnoteringarna från början av 2000-talet.
En bidragande orsak till prisökningen på europa-
marknaden är den varma hösten och vintern i
Ryssland, vilket gjorde att virkesleveranserna där-
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 88
sko
g &
mark
nad
Efterfrågan på virke
fortsätter att öka i
Sverige och Europa.
Virkespriserna har sti-
git kraftigt, till glädje
för privatskogsbruket,
men till bekymmer för
skogsindustrin.
Regeringen vill med
en ny skogspolitik
höja tillväxten i
skogen. Skogen får en
allt större betydelse
som råvara i
energiproduktionen.
www.lrf.se/skogwww.skogforsk.sewww.skogssverige.sewww.svo.sewww.skogsindustrierna.org
VET MER
tigande priser på het S
ifrån minskade. Ryssland höjde
dessutom sina exporttullar på
virke både under 2007 och i
början av 2008 vilket ytterligare
förstärkte prisuppgången.
I Sverige har det goda prislä-
get i framför allt Östersjöområ-
det ökat intresset att sälja på
export. Svensk skogsindustri
går nu in i ett skede med hård
konkurrens om den svenska rå-
varan. Industrins virkesbehov
har de senaste 15 åren ökat
med cirka en miljon kubikmeter
om året.
DEN SVENSKA PRODUKTIO-
NEN av sågade trävaror nådde
nya rekordnivåer under 2007,
med 18,6 miljoner kubikmeter.
Men försäljningskurvorna bör-
jade plana ut i slutet av året, vil-
ket resulterat i en viss ökning av
lagernivåerna.
Den finansiella oron i USA har
lett till ett minskat byggande,
vilket gjort att USA-marknaden
så gott som försvunnit för de
europeiska sågverken. Även
marknaden i Japan försäm-
rades något under 2007, till
följd av att nya byggregler lett
till ett minskat byggande. 2006
levererades 24 procent av den
svenska trävaruexporten till
utomeuropeiska marknader.
2007 sjönk andelen till 21 pro-
cent. Totalt sett sjönk exporten
med 13 procent jämfört med
2006.
De som levererar gran av sämre kvalitet
upplevde det största exporttappet i slutet
050
100
150
200
250
300
350
400
450
500
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 89
0
20
40
60
80
100
120
140
2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
�
2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -070
2
4
6
8
10
12
14
1999
virkesmarknadÅrlig bruttoavverkning i Sverige, miljoner m3sk 2000-2007
Genomsnittspriser för sågtimmer och massaved,fritt skogsbilväg i Sverige 1998-2007, kr/m3fub
Skogsindustrins rundvirkesimport, 1999-2007, miljoner m3fubSIFFRAN ÖVER STAPLARNA: andel import av total rundvirkesförbrukning
KÄLL
A: S
KOG
SSTY
REL
SEN
KÄLL
A: S
KOG
SSTY
REL
SEN
(prel.)
16% 17% 14% 14% 13% 13% 12% 19%
KÄLL
A: S
DC
, SKO
GSS
TYR
ELSE
N
av 2007. Det beror på att ett överutbud av stormfällt
timmer uppstått i spåren efter stormen Kyrill som
drog över Europa i januari 2007. Stigande färdigva-
rulager har uppstått i Europa när stormvirket tagits
om hand. Priset på sämre granvaror hade halverats i
början av 2008 jämfört med i början av 2007. Även
priserna på furuträvaror av sämre kvalitet har sjunkit.
Med tanke på att konsumtion och efterfrågan på
sågade trävaror alltjämt ligger på en relativt hög nivå
i Europa är det troligt att priserna kommer att vända
uppåt igen. Huvuddelen av stormvirket efter Kyrill
har tagits till vara, vilket kan förväntas bidra till en
normalisering av marknadsläget. I Norden är byg-
gandet på en fortsatt hög nivå.
När marknadssituationen i USA kan förbättras är
däremot ovisst. I Japan har byggandet åter börjat
öka igen.
PAPPERSINDUSTRIN I EUROPA brottas för närva-
rande med stora lönsamhetsproblem. Det beror på
en överetablering i Västeuropa och ett ökat utbud av
billiga produkter från bland annat Asien och Östeu-
ropa. Lönsamheten försämrades ytterligare av de sti-
gande virkespriserna, och i Sverige även av ökade
energikostnader. En strukturomvandling är att vänta.
Överetableringen är särskilt påtaglig när det gäller
tidningspapper. Den långsiktiga efterfrågan avtar.
Internet och andra nya media börja få effekt på tid-
ningsläsandet och tidningarnas roll. Priset på tid-
ningspapper har sjunkit kraftigt under året. Priset på
finpapper har däremot varit relativt stabilt.
I Sverige sjönk produktionen av papper och papp
med två procent under 2007. Halva minskningen be-
ror på nedläggning av pappersbruk och andra hälf-
ten på neddragningar. Ytterligare nedläggningar är
att vänta, även om svenska pappersbruk bedöms ha
bättre förutsättningar än många andra bruk ute i
Europa.
MARKNADEN FÖR PAPPERSMASSA är fortfarande
stark i vissa segment. Bland annat fortsatte priset på
långfibrig barrsulfatmassa att stiga under 2007.
Sveriges tillverkning av massa var i stort sett oförän-
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 90
sko
g &
mark
nad
öjda produktionsambitioner H
drad under 2007 jämfört
med 2006. Exporten steg
marginellt. Både Kanada
och några europeiska län-
der har dragit ned sin pro-
duktionskapacitet när det
gäller barrmassa. Det har
givit positiva marknads-
effekter för svensk del.
Efterfrågan av lövmassa
ökar mer än för barr. Men
utbudet av lövmassa ökar
också kraftigt, vilket håller
nere priserna.
Totalt sett ökade värdet
av den svenska exporten
av skogsindustriprodukter
under 2007 med fyra pro-
cent. Ökningen är en följd
av den goda prisnivån på
framförallt sågtimmer och
vissa typer av massa.
JUST NU PÅGÅR en
omfattande utbyggnad av
biobränsleeldade värme-
verk i Sverige. Bland annat
byggs två nya och mycket
stora kraftvärmeverk i
Stockholmsområdet.
Skogsindustrierna har
gjort skattningen att efter-
frågan på biobränsle i
Sverige kommer att öka
med 13,6 TWh timmar
fram till 2015. För närva-
rande produceras omkring
25 TWh i biobränsleeldade
värmeverk och kraftvär-
meverk. Det motsvarar energiinnehållet i
omkring 12 miljoner kubikmeter rundvirke.
Den stora volymen av skogsbränsle
0
100
200
300
400
500
600
700
800
1000
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -080
1000
2000
3000
4000
5000
6000
7000
8000
900
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 91
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -071 400
1 500
1 600
1 700
1 800
1 900
2 000
(prel)
Exportvolym, sågade/hyvlade trävaror 1998-2007,1000 m3, medelpris/m3, SEK
Europa
Utom Europa
�
0
20
40
60
80
100
120
140
1950 2007
TILLVÄXT
AVVERKNING
(2006, 2007 i.u)
(2007 progn)
20001990198019701960
i ny skogspolitikExport av sågade/hyvlade trävaror, 1998-2007,
volym, 1 000 m3, medelpris, mkr
Pris på blekt barrsulfatmasa, USD/ton och SEK/ton 1998-apr 2008
Årlig avverkning och tillväxt i Sverige 1950-2007
KÄLLA: SCB, UTRIKESHANDEL, SVERIGES STATISTISKA DATABASER, SKOGSINDUSTRIERNA
KÄLL
A: S
KOG
SSTY
REL
SEN
kommer idag från avverkningsavfall, framförallt gre-
nar och toppar, så kallad GROT. Skogsindustrierna
gör bedömningen att ett fördubblat uttag av grenar
och toppar kan ge ett energitillskott på ytterligare 7
TWh. Men mer trädbränslen kommer att behövas för
att klara försörjningen till den planerade utbygg-
naden av biobränsleeldade kraftverk.
För att undvika att energisortimentet börjar kon-
kurrera med massa- och timmersortimentet förordar
Skogsindustrierna ett ökat uttag av stubbar, och att
klent röjnings- och gallringsvirke ska tas till vara bätt-
re. Detta skulle kunna ge ett energitillskott på 12,3
TWh.
FÖR NÄRVARANDE betraktas priset 15 öre kWh fritt
förbrukare som en lägsta prisnivå på energisorti-
mentet. En del affärer görs på närmare 20 öre per
kWh. Det motsvarar cirka 400 kronor per kubikme-
ter (fub) rundvirke, vilket innebär att även sämre
massaved kan vara intressant råvara för en del vär-
meverk.
Klart är att det finns stora anspråk på den svenska
skogen i framtiden. EUs medlemsländer har åtagit
sig att öka användningen av förnybar energi. Sverige
har i dag den största arealen produktiv skogsmark i
EU och en fungerande skogsbränslemarknad. Det är
inte otänkbart att Sverige kan bli exportör av bio-
bränsle. Detta kommer i så fall att påverka den tota-
la konkurrensen på virkesmarknaden.
I REGERINGENS skogspolitiska proposition betonas
behovet av åtgärder som kan öka tillväxten i skogen.
Propositionen lades fram våren 2008 och kommer
att behandlas av riksdagen under hösten.
Många av förslagen utgår från hoten om ett
förändrat klimat, till följd av utsläppen av växthus-
gaser. Med en ökad skogsproduktion ökar möjlighe-
terna att ersätta fossila bränslen med trädbränslen.
En högre tillväxt innebär också att skogen kommer
att binda mer koldioxid.
Propositionen innehåller en rad förslag på pro-
duktionshöjande åtgärder. Bland annat stimulans-
och informationssatsningar som kan resultera i an-
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 92
sko
g &
mark
nad
kogen en viktig resurs S
vändning av bättre plantmaterial och en
intensivare beståndsvård: mer röjning,
gödsling och eventuellt också dikning.
Propositionen innehåller också förslag
på åtgärder som ska utredas närmare:
Möjligheter att i större utsträckning an-
vända främmande trädslag och eventuellt
bedriva intensivodling av skog på marker
som saknar annan användning.
Förutsättningarna för att öka uttaget
av avverkningsrester, bland annat stubbar,
ska också undersökas.
SKOGEN ÄR OCH HAR länge varit en vik-
tig svensk naturresurs. Svensk skogs-
industri svarar för omkring 12 procent av
saluvärde, sysselsättning och förädlings-
värde i svensk industriproduktion. Av den
totala varuexporten är drygt 12 procent
skogsindustriprodukter. Risken för råvaru-
brist har samhällsekonomisk betydelse,
vilket förstås bidrar till det politiska in-
tresset för att öka tillväxten i skogen.
Under 2008 kommer en skoglig konse-
kvensanalys att genomföras. Syftet är att
skaffa ett bättre grepp om hur stora
skogstillgångarna är. Konsekvensanalyser-
na ska belysa och beskriva skogstillstånd,
sårbarhet, miljöförhållanden, potentiell
tillgång på trädbränslen samt storlek
och sammansättning på en hållbar av-
verkning. ���
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 93
i klimatomställningenVirkesanvändningen i världen
KÄLL
A: F
AO
I-LÄNDER
33%45%
15% 7%
U-LÄNDER
Brännved
Industrived
Industrived
Brännved
DE SVENSKA SKOGSÄGARNA har i många år på ett
ambitiöst sätt arbetat med att utveckla hänsynen till
skogens naturvärden. Målsättningen är att produk-
tion och miljö ska väga lika tungt. Metoder för ett na-
turvårdsanpassat skogsbruk har utvecklats efter
hand. Det handlar om att upprätthålla mångfalden i
skogen, vilket uttrycks i miljömålet Levande skogar
som antagits av riksdagen. Markavsättningar, gene-
rell hänsyn och en anpassning av brukningsmeto-
derna är de olika de redskap som används för att nå
miljömålet.
STATEN OCH MARKÄGARNA DELAR ansvaret för
det första delmålet; att ytterligare 900 000 hektar
skyddsvärd skogsmark ska undantas från skogspro-
duktion till 2010. Åtagandet för skogsägarnas del är
att frivilligt ha satt av minst 730 000 hektar skydds-
värd produktiv skogsmark. Detta gäller nedan grän-
sen för fjällnära skog.
I april 2008 gjorde Skogsstyrelsen bedömningen
att skogsägarna i princip redan klarat målet. De fri-
villiga avsättningarna av produktiv skogsmark upp-
skattades då till cirka 1 167 000 hektar. Av dessa
ligger 970 0000 hektar nedanför fjällgränsen.
Skogsstyrelsen skattning är att 70–80 procent av av-
sättningarna har höga natur-, kultur- eller besöks-
värden och att målet därmed är nått.
Det ser däremot inte ut som om staten kommer
att klara sina åtaganden, vare sig för naturreservat,
biotopskydd eller naturvårdsavtal. Här handlar det
om ytterligare 320 000 hektar naturreservat,
30 000 hektar biotopskyddsområden och 50 000
hektar naturvårdsavtal. Med nuvarande takt med att
sätta av naturreservat bedöms högst 60 till 65 pro-
cent av delmålet kunna uppnås. Totalsiffran för bio-
topskydd och naturvårdsavtal är för närvarande
36 000 hektar.
Totalt var närmare åtta procent av den produktiva
skogsmarken skyddad i nationalparker, naturreser-
vat, genom biotopskydd, naturvårdsavtal och frivil-
liga avsättningar år 2007.
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 94
Andelen gammal
skog och död ved
ökar i Sveriges sko-
gar, till gagn för
den biologiska
mångfalden i skogen.
Naturvårdshänsyn vid
avverkningar, men
också avsättningar av
skog, både frivillig
och mot ersättning,
bidrar till denna
positiva utveckling.
www.naturvardsverket.sewww..svo.sewww.lrf.se/skog
VET MER
iljömål för gammal skog Msk
og
& m
iljö
SKOGSSTYRELSEN och Naturvårdsverket
har fått i uppdrag att titta närmare på den
finska modellen, med frivilliga naturvårds-
avtal för betydligt större skogsarealer än
vad som hittills varit aktuellt i Sverige.
Tanken är att de frivilliga avtalen kan öka
möjligheterna att föra en lokal dialog om
avgränsningar och inriktning på skötseln i
de skogsområden som ska skyddas.
Då ett naturreservat bildas finns tre al-
ternativ; att markägare köps ut, får ersätt-
ningsmark eller ersättning för de be-
gränsningar reservatsreglerna innebär för
möjligheterna att bedriva skogsbruk. Den
höjda takten i bildandet av naturreservat
under 2000-talet har inte varit helt frik-
tionsfri. Med stigande virkespriser har
även kostnaderna för att bilda naturreser-
vat stigit kraftigt.
DELMÅL 2 för Levande skogar, med en
ökning av mängden död ved, arealen äld-
re lövrik och gammal skog kommer med
god marginal att kunna uppfyllas, enligt
Miljömålsrådet. Volymen hård död ved
och arealerna gammal skog och äldre löv-
rik skog ökar för närvarande kraftigt, mer
i söder än i norr där utvecklingen är lång-
sammare.
Till och med år 2006 hade volymen
hård död ved ökat med cirka 60 procent,
arealen gammal skog med drygt 30 pro-
cent och arealen äldre lövrik skog med
cirka 15 procent.
Utöver arbetet med att skydda skog
görs stora ansträngningar för att skapa
utrymme för mångfald även i produk-
tionsskogarna. Den svenska modellen in-
nebär att skogsvården bedrivs med långt-
gående miljöhänsyn över hela arealen. I
samband med avverkningar lämnas som
regel skyddszoner, äldre träd, högstubbar
och död ved.
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 95
�
och död ved nås med marginalDe äger skogen i Sverige
Halva Sverige är skog
Enskilda
ägare
51%
Produktiv skog,inkl. skog avsatt
för naturvård
85%
Produktiv skog
avsatt f. naturvård
8%
Privata
aktiebolag
24%
Staten
18%
Impediment
15%
Övriga privata ägare
6%Övriga allmänna ägare
1%
Sveriges totala areal produktiv skog är 23miljoner hektar eller 230 000 kvadratkilome-ter, mer än halva Sveriges landareal. Avdenna areal är cirka 1,6 miljoner hektar avsattför naturvård. Till detta kommer knappt fyramiljoner hektar skogliga impediment som intefår brukas.
Rådgivning, utbildning och information är viktiga
åtgärder och här samverkar staten och skogsbruket.
Många skogsägare upprättar och arbetar med så
kallade gröna skogsbruksplaner.
ÄVEN DELMÅL 4 bedöms kunna uppfyllas. Vid slu-
tet av 2005 fanns 23 åtgärdsprogram för hotade ar-
ter. De innehöll åtgärdsförslag som berör 52 hotade
arter. De förväntas på sikt ge positiva effekter för ett
stort antal andra arter. Delmålet för skogens kultur-
värden bedöms däremot inte kunna nås till 2010.
Skadenivåerna på fornlämningar och övriga kultur-
lämningar i samband med skogsbruk är fortfarande
alltför omfattande.
Detta kan till en del troligen förklaras av bristande
kunskap om var fornlämningarna finns och hur de
ska förvaltas. Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att
samla in och tillhandahålla information om de natur-
och kulturvärden som finns på olika fastigheter.
Regeringen vill också att Riksantikvarieämbetet ska
göra en särskild informationssatsning när det gäller
skogens kulturvärden. Bland annat med information
om hur dessa ska skötas och långsiktigt bevaras.
DET SVENSKA SÄTTET att arbeta med miljöfrågor,
med långtgående miljöhänsyn på hela skogsarealen,
skiljer sig på flera sätt från hur skogsbruk bedrivs i
övriga världen. Eftersom internationella organisatio-
ner och processer ökar sitt inflytande på skogspoli-
tiken kan svensk skogsnäring komma att påverkas av
intressen som saknar kunskap om det svenska sättet
att bedriva skogsbruk. Det svenska skogsbruket, och
inte minst LRF Skogsägarna, lägger därför ned stor
kraft på att göra den svenska naturvårdsmodellen
mer känd i internationella sammanhang.
FÖR DEN EXPORTBEROENDE svenska skogsnä-
ringen är det viktigt att miljöarbetet kommuniceras
till köpare runt om i världen. Detta kan ske genom
att skogsbruket garanterar viss standard i brukandet,
genom att ansluta sig till ett certifieringssystem, till
exempel PEFC och FSC. I certifieringen ingår bland
annat att göra frivilliga avsättningar av skog. ���
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 96
sko
g &
milj
ö
ormerna för skogsskydd F�
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 97
under utveckling
Areal skyddad skog, 1 000 ha
Frivilliga
avsättningar
1 167
Nationalparker
och naturreservat
712
Biotopskydd
och naturvårdsavtal
36
MILJÖMÅLLEVANDESKOGAR
Delmål 1Ytterligare 900 000 hektar
skyddsvärd skogsmark ska un-
dantas från skogsproduktion till år
2010.
Delmål 2Mängden död ved, arealen äldre
lövrik skog och gammal skog skall
bevaras och förstärkas till år 2010
på följande sätt:
� mängden hård död ved skall
öka med minst 40 % i hela landet
och med avsevärt mer i områden
där den biologiska mångfalden är
särskilt hotad,
� arealen äldre lövrik skog ska
öka med minst 10 %,
� arealen gammal skog ska öka
med minst 5 %,
� arealen mark föryngrad med
lövskog ska öka.
Delmål 3Skogsmarken ska brukas på så-
dant sätt att fornlämningar inte
skadas och så att skador på övri-
ga kända värdefulla kulturläm-
ningar är försumbara senast år
2010.
Delmål 4Senast år 2005 ska åtgärdspro-
gram finnas och ha inletts för ho-
tade arter som har behov av rik-
tade åtgärder.
KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN
Del 6.De grönanäringarnaär många
BONDEN HAR MÅNGA strängar på sin lyra. Utöver
jord- och skogsbruk bedriver allt fler lantbruksföre-
tag andra verksamheter. 2007 bedrevs i genomsnitt
3,4 verksamheter per gård enligt LRFs medlems-
register. I större företag, med mer än 100 hektar åker,
är snittet 5,6 verksamheter. Statistik från Jord-
bruksverket 2007 bekräftar bilden.
Entreprenadverksamhet, produktion av bioenergi,
hästverksamhet och egen livsmedelsförädling är ex-
empel på nya verksamheter som ökar i betydelse
och omfattning. Totalt omsatte nya verksamheter
under 2007 omkring 11,4 miljarder kronor. Det mot-
svarar 18 procent av den totala omsättningen på
gårdsnivå och 27 procent av de totala företags-
inkomsterna i jordbruket.
Den potentiella årliga tillväxten är sju procent, vil-
ket skulle motsvara en omsättning på över 14 miljar-
der kronor år 2010. Prognoserna bygger dels på
medlemmarnas inrapportering till LRFs medlems-
och marknadsregister, dels på ett arbete där LRF
analyserat dagens verksamhet och möjliga markna-
der.
STÖRST EKONOMISK BETYDELSE har entrepre-
nadverksamheten. 13 500 företag arbetade med
detta och omsatte tillsammans 6,8 miljarder kronor
2007. Exempel på entreprenadverksamhet är snö-
röjning, anläggningsarbeten och Farmartjänst. Det
finns utrymme för fler. Den skattade tillväxt-
potentialen är sex procent per år fram till 2010.
Företagen med energiproduktion blir också allt
fler. Här finns en årlig tillväxtpotential på i runda tal 12
procent. Det handlar om försäljning av energiråvara
från skog och åker, men också om försäljning av för-
ädlad råvara och färdig värme och vindkraft. Den
aktuella klimatdebatten ger medvind åt energisats-
ningarna. På gårdsnivå omsatte verksamheter med
energiproduktion 1,4 miljarder kronor år 2007.
ANDRA VÄXANDE områden är turism, lokal livsme-
delsförädling och aktiviteter med anknytning till
hästar. Den möjliga tillväxten uppskattas till tio pro-
cent årligen fram till 2010. Vattenbruk, hälsoinriktade
bo
nd
en
är
en
mån
gsy
ssla
re
En växande andel av
företagsinkomsterna i
jordbruket kommer
från nya verksamhe-
ter. 2007 var andelen
27 procent. Bonden
är en mångsysslare
och många av de nya
verksamheterna har
stor utvecklings-
potential.
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 100
www.lrf.sewww.sjv.se
VET MER
ya verksamheter får allt N
aktiviteter och träförädling är
exempel på andra verksamhe-
ter som bedöms ha motsva-
rande utvecklingspotential.
I pengar räknat ger turis-
men redan idag betydelsefulla
intäkter, över en miljard kro-
nor årligen. Med en tillväxt på
tio procent kan omsättningen
öka till 1,4 miljarder årligen år
2010. I de följande avsnitten
kan du läsa mer om lands-
bygdsturismen och andra nya
gröna näringar. ���
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 101
0
1 000
2 000
6 000
7 000
8 000
Entre
prenad
Energ
i
Turis
m
Egen liv
smedels-
förä
dling/-
produkt
ion
Uthyr
ning
Hästar
Träfö
rädlin
g
Vattenbru
k
Gård
sbutik
Övr
iga tj
änster
Hälsofrä
mja
nde
verk
sam
het
0 4
Omsättning 2007, mkr
Förväntad omsättning 2010, mkr
KÄ
LLA
: B
ER
ÄK
NIN
GA
R L
RF
SA
MT
LRFs
MED
LEM
S-
OC
H M
AR
KN
AD
SR
EG
ISTE
R,
MA
J 2
00
7
500
1 500
större betydelse för bondenAnnan inkomstbringande verksamhet
Olika verksamheters andel av företags-inkomst på gårdsnivå 2007
KÄLL
A: L
RF-
RA
PPO
RT
SAM
T LR
FS M
EDLE
MS
OC
H M
AR
KNA
DSR
EGIS
TER
MA
J 20
07
8miljarderkronor
4miljarderkronor
3miljarderkronor
JORDBRUK
SKOGSBRUK
NYA VERK-SAMHETER
DE FÖRNYBARA ENERGIKÄLLORNA svarar idag
för drygt 40 procent av Sveriges totala energian-
vändning. Bioenergin står för 26–27 procent, vatten-
kraften för 15–17 procent medan vindkraften och den
termiska energin (värmepumpar) svarar för cirka två
procent. Sverige har därmed högst andel förnyelse-
bart inom EU och skall enligt föreslagen länderför-
delning till 2020 öka andelen till 49 procent. Vid en
oförändrad energianvändning innebär det en ökning
på omkring 40 TWh. Flera aktuella utredningar visar
att Sverige med god marginal kan klara ett sådant
mål.
Oljekommissionen konstaterade 2006 att produk-
tionen av bioenergi, inräknat torv och biologiskt av-
fall, skulle kunna öka från 108 till 154 TWh till 2020
och på längre sikt (2050) till 228 TWh. Deras be-
dömning är att skogen även framöver står för den
helt dominerande volymen bioenergi, men att leve-
ranser från jordbruket har den snabbaste
ökningstakten: 1 TWh för basåret 2005, 10 TWh år
2020 och 32 TWh till 2050.
Lars Andersson har 2007 specialstuderat åker-
bränslena i utredningen Bioenergi från jordbruket.
Slutsatsen är att dessa till 2020 skulle kunna bidra
med 15–30 TWh och på sikt med cirka 60 TWh mot
dagens 1–2 TWh. Svebio redovisar i sin senaste be-
räkning (2008) en bioenergipotential på 248 TWh till
2020, varav 39 TWh från jordbruket. På längre sikt
redovisar Svebio en sammantagen bioenergipoten-
tial på hela 394 TWh, varav 70 TWh från jordbruket.
Härtill kommer en betydande potential för ny vind-
kraft samt i mer begränsad utsträckning ny vatten-
kraft och termisk energi.
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 102
en
erg
i
Sverige har goda för-
utsättningar att klara
EUs klimatmål.
Bioenergi från jord-
och skogsbruket har
en nyckelroll i
omställningen för att
minska klimateffek-
terna och vårt bero-
ende av fossil energi.
www.lantmannenenergi.comwww.agrobransle.sewww.agroetanol.sewww.bioenergiportalen.seec.europa.eu/energywww.iea.orgwww.lrf.sewww.slu.sewww.energimyndigheten.sewww.svebio.se
VET MER
en förnybara energin D
BiobränslenBiobränslen kan indelas utifrån tillstånd, vilket inn-
nebär att de är fasta, flytande eller gasformiga. De
kan också delas in utifrån användningsområden.
Dessa är uppvärmning, elproduktion eller trans-
porter.
DE HÄR BEDÖMNINGARNA bygger
på noggranna analyser, men utgår
enbart från de fysiska tillgångarna.
Hur det kommer att bli i praktiken
beror i stor utsträckning på
marknadsförutsättningarna och den
tid det tar att ställa om produktio-
nen.
En stor osäkerhet ligger i hur rela-
tivpriserna utvecklas för exempelvis
olja, bioenergi, spannmål och tim-
mer till traditionell skogsindustri och vilka
styrmedel som kommer att användas för
att nå olika politiska mål.
De senaste årens kraftiga prisstegringar
på oljeprodukter och fokus på klimatef-
fekterna har självklart ökat efterfrågan på
bioenergi och möjligheterna att få bättre
betalt för koldioxidneutral energi.
Samtidigt har priserna på traditionella
jord- och skogsbruksprodukter stigit, vil-
ket delvis dämpat intresset för produktion
av bioenergi.
Särskilt tydligt är detta inom jordbruket,
där de rekordhöga priserna på spannmål
och raps från hösten 2007 gjorde det
mindre lönsamt att producera exempelvis
spannmålsetanol och rapsdiesel eller att
direktelda spannmålskärna. Intresset för
att använda jordbrukets energirika bipro-
dukter som gödsel och halm har däremot
ökat. Halm eldas i många gårdsanlägg-
gningar och i en handfull medelstora fjärr-
värmeverk. I Lund planeras för Sveriges
första riktigt storskaliga halmeldade kraft-
värmeverk, med ett arealbehov motsva-
rande 20 000–30 000 ha spannmål. Halm
har också studerats som en möjlig råvara
till nya kraftvärmeverk i Göteborg och
Stockholm.
FÖR ATT ILLUSTRERA en möjlig utveck-
ling av den förnybara energin till 2020 har
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 103
0
100
200
300
400
500
600
700
800
900
1970 20071980 1990 2000
�
har en nyckelroll
Olika energislags andel av energiförbrukningeni Sverige 2006, %
Priset på vete, råolja och skogsflis 1970-2007
Realt index 1970=0
KÄLLA: STATENS ENERGIMYNDIGHET, SVEBIO OCH LRF
Priser i SEK
Olja, 34
Bioenergi, 27
Vattenkraft, 16
Naturgas, 2 Vindkraft och värmepumpar, 2
Kärnkraft, 15
Kol, 4
KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN
LRF gjort nedanstående sammanställning:
Sammantaget bedöms volymen förnybar energi till
2020 kunna öka i intervallet 50–90 TWh. Denna
ökning av bioenergi är väsentligt mindre än vad som
angetts vara möjligt av Oljekommissionen, Lars
Andersson och Svebio. Den är ändå tillräcklig för att
klara EUs mål till år 2020.
ANVÄNDNINGEN AV FÖRNYBARA motorbränslen
har också utvecklats snabbt. Med fyra procent bio-
drivmedel hör Sverige till de länder som kommit
längst i transportsektorns omställning.
Förutsättningar att klara EUs etappmål på 5,75 pro-
cent till 2010 och tio procent till 2020 bedöms som
mycket goda .
Lantmännen Agroetanol i Norrköping bygger
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 104
en
erg
i
ruket av biobaserade B
Lantbrukskooperationen och energinLantbrukskooperationen är ägare till en rad olika
energiföretag. Några av dessa är Södra energi AB
(helägt dotterbolag till Södra Skogsägarna),
Naturbränslen AB (ägs till 50 procent av skogs-
ägarföreningen Mellanskog och till 50 procent av
Centrala Sågverksföreningen), Mellanskog Bränsle
AB (helägt dotterbolag till Mellanskog),
Lantmännen Energi med dotterbolag för bland
annat drivmedelsetanol, RME, förädlade bio-
bränslen och värme.
Skogsbruk 20–30Skogsindustri 5–10Återvinning 5–10Jordbruk inkl biprodukter 5–10Torv 5–10Vind 10–20Vatten 1–2SUMMA 51–92
Gröna näringarnas potential för leverans av förnyelsebar energi till 2020 enligt LRF, TWh
under 2008 ut produktionskapaciteten
från 55 000 till 210 000 kubikmeter eta-
nol. Spannmålsförbrukningen beräknas bli
cirka 550 000 ton spannmål. Areal-
mässigt motsvarar det knappt 100 000
hektar, vilket är mindre än en tredjedel av
den areal som 2007 låg i träda. Vid eta-
nolproduktionen framställs också ett pro-
teinfoder som minskar behovet av impor-
terad soja.
Genom att Lantmännens anläggning är
integrerad med EONs intilliggande bioel-
dade kraftvärmeverk uppnås en hög
energieffektivitet och en betydande
minskning av utsläppen av växthusgaser
jämfört med den bensin som etanolen er-
sätter. EUs kommande regelverk anger att
biodrivmedel som räknas in i tioprocent-
målet måste minska utsläppen av växt-
husgaser med minst 35 procent och med
en möjlig ökning till 50 procent från år
2015. Med en växthusgasminskning på
drygt 70 procent klarar Lantmännens
spannmålsetanol med god marginal dessa
krav.
TROTS UTBYGGNADEN i Norrköping
kommer Sverige att förbli en betydande
importör av etanol från Brasilien, andra
EU-länder och de utvecklingsländer som
har tullpreferensavtal med EU. Orsaken är
att etanolmarknaden fortsätter att växa.
EU väntas inom ett till två år höja inbland-
ningsgränsen av etanol i bensin från fem
till tio procent. Det ökar i ett slag markna-
den med över 200 000 kubikmeter eta-
nol i Sverige. Samtidigt säljs allt fler bilar
som är anpassade till ren etanoldrift
(E85). Under första kvartalet 2008 var
mer än var femte nysåld bil i Sverige en
etanolbil.
Marknaden för biodiesel från raps och
andra oljeväxter har också ökat, men sti-
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 105
�
drivmedel växer snabbt
0
5
10
15
20
25
30
35
40
-01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
50
100
150
200
250
300
350
400
-01 -02 -03 -04 -05 -06 -070
-01 -02 -03 -04 -05 -06 -07
0
20
40
60
80
100
120
140
Försäljningen av biobaserade drivmedel2001-2007. 1 000m3
BIOGAS
ETANOL
*FAME
* FAME = Drivmedelsgruppen FAME (Fatty AcidMethyl Ester) är samlingsnamnet på förnybarenergi tillverkad av produkter från växtriketeller djurriket. Än så länge består större delenav all FAME som säljs i Sverige av RME (raps-metylester).
KÄLLA: SCB, SVENSKA GASFÖRENINGEN.
gande priser på rapsolja har pressat marginalerna i
produktionen. Lantmännens nya RME-anläggning i
Karlshamn lades därför i malpåse i början av 2008,
med ett ökat importbehov som följd. Långtgående
planer finns dock på att tillsammans med
AarhusKarlshamn AB bygga en ny integrerad biodie-
selanläggning. Därmed säkras förädlingskapaciteten
för en västentligt ökad oljeväxtodling inom landet
och en ökad andel förnybart bränsle till den växande
andelen dieselfordon.
Från 2006 blev det möjligt att blanda in fem pro-
cent RME i diesel. Enligt EUs förslag kommer den
gränsen inom den närmaste femårsperioden att höj-
as till tio procent.
Med tanke på växthusgaser har RME i stort samma
mervärden som etanol. Svensk Raps har visat att ut-
släppen av koldioxid jämfört med fossildiesel räknat
på hela kedjan minskar med omkring 65 procent.
HUVUDDELEN AV DEN BIOGAS som idag finns på
marknaden kommer från kommunala reningsverk
och samrötningsanläggningar för livsmedelsavfall.
Det finns dock en betydande potential på uppemot
fem TWh biogas från gödsel och andra gårdsnära bi-
produkter. Om dessa råvaror processas i en biogas-
reaktor minskar risken att de läcker växthusgaser
som koldioxid och metan. Oavsett om gasen senare
användes för att producera värme och el eller upp-
graderas till fordonsgas så uppstår därmed en dub-
bel klimatnytta jämfört med fossilbaserad energi-
produktion.
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 106
en
erg
i
vfall och biprodukter A
Biobaseradedrivmedel ökar Försäljningen av biogas i Sverige ökar för elfte
året i rad. Så sent som 1995 såldes ingen biogas
alls i Sverige. Sedan dess har både tillverkning och
försäljning gått uppåt. Mellan år 2006 och 2007
gick försäljningen upp med 43 procent.
Försäljningen av FAME dubblerades i stort sett
mellan dessa år och även etanolförsäljningen fort-
sätter att öka.
�
För närvarande finns ett tiotal biogas-
anläggningar på gårdsnivå, men en snabb
ökning är att vänta. För att stimulera ut-
veckling har regeringen diskuterat ett sär-
skilt investeringsstöd inom ramen för
Landsbygdsprogrammet.
ÄVEN OM JORDBRUKARNAS intresse för
att plantera Salix varit svalt de senaste
åren är de stora kraftvärmeföretagen
mycket angelägna om få ett leveranssä-
kert komplement till inhemska skogsbi-
produkterna och import. För att säker-
ställa en logistiskt effektivare produktion
och hantering av Salixflis föreslog utred-
ningen »Bioenergi från jordbruket« ett till-
fälligt kontraktsstöd riktat till värmever-
ken.
LRF föreslår också stimulansåtgärder
för att etablera salix och andra snabb-
växande lövträd på delar av de marker
som inte lämpar sig för livsmedelspro-
duktion. Om man räknar in redan nedlagd
men inte riktig beskogad åkermark kan
det handla om flera hundra tusen hektar.
���
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 107
kan bli nyttig energi
0
50
100
150
200
250
300
2005 2006 2007 2008
Relativ prisutveckling för vete, raps och råolja, 2005-2007, Index 2000=100
Drivmedelsanvändningen i Sverige 2007, %
KÄLLA: EUROSTAT OCH LRF
Index beräknat på pris i euro per ton, med år 2000som indexår
Diesel, 47Bensin, 49
Biodrivmedel, 4, varav
lågin-blandning etanol, 40
högin-blandning etanol, 19
låginblandning RME, 21
höginblandningRME, 1 bio-
gas9
För att göra bränslenajämförbara har procent-satserna räknats framutgångspunkt från deolika drivmedlenas energiinnehåll.
KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN, SPI
LANTBRUKARNAS ENTREPRENADVERKSAMHET
växer i omfattning. Mest ökar entreprenaduppdragen
i skogen, med olika anläggningsarbeten och med
snöröjning/halkbekämpning. LRF uppskattade att
entreprenadverksamheten omsatte omkring 6,8 mil-
jarder kronor år 2007.
Många företag arbetar i egen regi direkt mot kun-
den. Ett annan möjlighet är att driva verksamheten
via Maskinringar, Farmartjänst, Maskinstationer och
LRFs dotterbolag Svensk Markservice. Omsättnin-
gen i dessa företag ökar år från år och uppgick till
nära 2,6 miljarder kronor år 2007.
MASKINRINGARNA i Sverige förmedlar maskiner
och arbetskraft inom entreprenad, jordbruk, skogs-
bruk. Maskinringarna är en form av organiserad ma-
skinsamverkan för att sänka medlemmarnas maskin-
kostnader.
Men Maskinringarna säljer också tjänster externt,
vilket ger intäkter till de medlemmar som utför ar-
betet. Maskinringarna har sammanlagt 5 150 med-
lemmar. Nära 40 procent av den totala årsförsälj-
ningen på 350 miljoner kommer från kunder utanför
lantbruket.
FARMARTJÄNST KALLAS de företag inom lantbru-
ket där lantbrukare med hjälp av sin arbetskraft, sina
maskiner och verktyg samordnar och i ett gemen-
samt utbud erbjuder sina tjänster till kunder utanför
lantbruket. Utbudet av tjänster är brett.
Farmartjänst renoverar och bygger om, monterar
maskiner, inredning och annan utrustning.
Farmartjänst sköter även fastigheter och grönytor,
utför mark- och trädgårdsarbeten samt mycket an-
nat. Idag finns cirka 150 farmartjänstföretag runt om
i landet. Den sammanlagda årsomsättningen var
600 miljoner kronor 2007.
SVENSK MARKSERVICE är ett dotterbolag till LRF
bildat 1991. Huvudsaklig verksamhet är åretruntsköt-
sel av park- och fastighetsmark och tilläggstjänster
till denna verksamhet. Företaget har cirka 300 års-
anställda och omsatte 447 miljoner kronor 2007.
Under 2007 bedrev
nästan 10 000
lantbruksföretag
någon form av
entreprenad.
Motsvarande siffra
2006 var 8 800, alltså
en ökning med drygt
1 000 företag.
en
trep
ren
ad
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 108
www.farmartjanst.sewww.lrf.sewww.markservice.lrf.sewww.maskinring.sewww.sverigesmaskinstatio-ner.nu
VET MER
antbrukets entreprenad L
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 109
LANDFÖRENINGEN SVERIGES MA-
SKINSTATIONER är en riksorganisa-
tion för företag som bedriver maskin-
stationsverksamhet.
Riksorganisationen bildades år 2004.
Just nu ingår 380 organiserade med-
lemmar. Omsättningen uppskattas till
ca 1,2 miljarder för 2007 av ordfö-
rande Claes Jönsson.
EFTERFRÅGAN PÅ entreprenadtjän-
ster är fortsatt hög. LRF gör bedöm-
ningen att det finns förutsättningar
för en omsättningsökning på sex pro-
cent årligen fram till 2010.
I storstadsområdena, där bygg-
marknaden är het, finns stora behov
av entreprenörer som kan hjälpa till
med olika former av anlägg-
ningsarbeten, exempelvis gräv- och
schaktarbeten. Andra områden med
marknadspotential är trädgårdsarbe-
te och trädvård. Möjligheten till av-
drag för hushållsnära tjänster gör det
troligt att fler privatpersoner kan tän-
kas efterfråga hjälp med trädgårds-
skötsel. I stadsmiljöerna ökar intresse
och behov av att vårda gatuträd och
enskilda träd. ���
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
3 500
4 000
4 500
5 000
2004
2005
2007
2006
Anläggning Skog Snöröjning Farmartjänst Övrigt
0
200
400
600
800
1 000
1 200
2002 -03 -04 -05 -07
Sv. MarkserviceMaskinringarnaFarmartjänster
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
Anläggnings-entreprenad
Skogs-entreprenad
Via Farmartjänst,Maskinringar, Sv. Markservice
Snö-röjning
Övrigt
verksamheter fortsätter växaEntreprenad, antal rapporterade verksamheter
inom olika områden* 2004-2007*Ett och samma företag kan bedriva flera olika verksamheter
Omsättningen för Svensk Markservice, Maskinringarna och Farmartjänster 2002-2007, mkr
Beräknade intäkter från entreprenad-verksamhet på gårdsnivå 2007, mkr
KÄLLA: LRF:S MEDLEMS- OCH MARKNADSREGISTER
KÄLLA: LRF
KÄLLA: LRF
TURISM ÄR EN FORTSATT växande näringsgren, i
Sverige och i världen. Mellan 2005 och 2006 ökade
omsättningen i svensk turistnäring med närmare elva
procent, från 191 till över 215 miljarder kronor. Facit
från sommarsäsongen 2007 visar att tillväxten var
god även då. Boendeintäkterna ökade med över tio
procent och volymen övernattningar med 6,7 pro-
cent.
De utländska besökarna blir allt fler och svarade
för 28 procent av de totala besöksvolymerna som-
maren 2007. FN-organet World Tourism Organiza-
tion förutspår i sina prognoser en global tillväxt av
det internationella resandet med tolv procent fram
till 2010. För Europa gäller siffran tio procent.
Tillväxten av turismen i Sverige är för närvarande
högre än i övriga Europa. Här finns mycket som lock-
ar, inte minst vår vackra natur men också det faktum
att Sverige betraktas som ett säkert land att vistas i.
I World Economic Forums världsranking 2007 av oli-
ka länders globala konkurrensförmåga kom Sverige
på fjärde plats. Just säkerhet var en viktig faktor för
den höga placeringen som bidrar till att Sverige
hamnar i rampljuset.
Det finns med andra ord många goda skäl till att
satsa på näringsverksamhet riktad mot turister.
DET GÖR OCKSÅ allt fler av LRFs medlemsföretag.
Flest är de som erbjuder boende i olika former och
det är den verksamhet som ökar snabbast. Men de
som erbjuder aktiviteter av olika slag blir också fler.
Många turister, inte minst de som kommer från andra
länder, söker efter intressanta upplevelser.
På landsbygden finns goda förutsättningar att er-
bjuda detta; exempelvis i form av paket som kan in-
nehålla boende, måltidsupplevelser och aktiviteter
som vandring, fiske och jakt.
I LRFs medlems- och marknadsregister finns nära
7 000 företag som registrerat någon form av tu-
rismverksamhet. De omsatte drygt en miljard kronor
under 2007. Nya företag och verksamheter kommer
hela tiden till. Bedömningen är att den totala omsätt-
ningen från turistverksamhet bland LRFs medlem-
mar kan öka med tio procent per år fram till år 2010.
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 110
De utländska turister
som besöker Sverige
blir allt fler och
omsättningen i turist-
näringen fortsätter att
öka. Allt fler
landsbygdsföretag
satsar på turism. Nya
idéer och paketerbju-
danden kan ge
utvecklingen av lands-
bygdsturismen en rejäl
skjuts framåt.
den
grö
na u
pp
levels
en
www.bopalantgard.sewww.lrf.sewww.naturensbasta.sewww.nutek.sewww.inatur.sewww.sverigeresor.se
VET MER
andsbygdsturismen L
ETT INTENSIVT UTVECKLINGS-
arbete pågår, bland annat med
stöd från LRF. Nytt är en inter-
netbaserad turismutbildning
som genomförs i samarbete
med Studieförbundet Vuxen-
skolan. På regional nivå finns ut-
vecklingsprojekt och särskilda
företagscoacher för dem som vill
utveckla sitt företagande, till ex-
empel inom turism.
Flera olika komponenter be-
hövs som regel för att turistverk-
samheten ska kunna växa.
Boende i kombination med ett
personligt bemötande och läro-
rika upplevelser kan paketeras
och säljas som en produkt. Och
ge underlag för ett utvecklings-
bart turistföretagande.
JAKT OCH FISKE är verksam-
hetsgrenar som bedöms ha spe-
ciellt hög utvecklingspotential.
Men även körning med häst,
turridning, cykling, kanotturer
och svampexkursioner är upp-
levelseturism som växer. Mat-
upplevelser av olika slag lockar
också allt fler turister. Över 500
av LRFs medlemsföretag sysslar
med mat och dryck kopplat till
upplevelseturism. Och ännu fler
funderar på att starta.
Utöver att besöken av sven-
ska och utländska turister ökar
förlägger allt fler företag möten
och konferenser på landsbyg-
den. Dessa kryddas gärna med
exotiska upplevelser. ���
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 111
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
1 600
1 800
2 000
Boende Fiske Häst Jakt MatDryck
Annat Uthyrningav fritidshus
0
50
100
150
200
250
300
Boende Fiske Häst Jakt MatDryck
Annat Uthyrningav fritidshus
Beräknad omsättning inom LRF-anknuten turismnäring 2007, mkr
Antal LRF-anknutna turismföretag 2005 och 2007
Nyckeltal för svensk turistnäring 2006 (jämfört m. 2005)
KÄLL
A: L
RFS
MED
LEM
S- O
CH
MA
RKN
AD
SREG
ISTE
R
KÄLL
A: L
RFS
MED
LEM
S- O
CH
MA
RKN
AD
SREG
ISTE
R
Omsättningen 2007 inom olika turistiska verksamhetsgrenar iLRF medlemmars företag. Omsättningen förväntas öka medcirka tio procent om året till 2010.
Företagen med turistverksamhet blir allt fler. Störst omfattninghar uthyrningen av bostäder till turister, men även jakt ochfisketurism är aktiviteter som allt fler företag sysslar med.
– en snabbväxande näring
Årlig omsättning,miljarder krHelårsarbeten 138 166 (+12,3)
215,5 (+10,8)
Turismkonsumtion, utländskabesökare i Sverige, miljarder kr 75,4 (+19,3)
Turismkonsumtion, svenskahushåll, miljarder kr* 96,3 (+6,9)
Turismkonsumtion, näringsliv ochmyndigheter, miljarder kr 43,7 (+6,6)
Turismnäringens andel av BNP i Sverige 2,94%
* 7,2 procent av de svenska hushållens totala konsumtion är turism-konsumtion i Sverige. KÄLLA: NUTEK
GRÖN OMSORG ÄR ett begrepp som ursprungligen
kommer från Norge, där i dag nära 1 000 gårdar er-
bjuder dagverksamhet och fritidsverksamhet för
barn, ungdomar och vuxna med särskilda behov.
Motsvarande verksamheter finns i ett 15-tal länder i
Europa, »Farming for Health«.
Miljön och arbetet på ett lantbruk kan stärka
människor med olika funktionshinder. Det visar forsk-
ning och erfarenheter från länder där Grön omsorg
bedrivs på ett organiserat sätt.
Även i Sverige pågår omvårdnadsarbete på lands-
bygden, till exempel i familjehem. Kommuner anlitar
också lantbrukare för dagverksamhet för funktions-
hindrade. Möjligheterna att ytterligare utveckla om-
vårdnadsarbete med jord- eller skogsbruket som bas
är stora. LRF planerar en introduktionsskrift om Grön
omsorg.
AKTIVITETER SOM VISAT SIG fungera bra på gårdar
som bedriver Grön omsorg är kontakt med och sköt-
sel av djur, odling eller vedhuggning. Tanken med
grön omsorg är att de som deltar i huvudsak ska
vistas ute. Den tydliga dag- och säsongsrytmen och
de fysiska aktiviteterna har en stärkande effekt.
Aktiviteterna måste anpassas efter vars och ens
förmåga. Alla som deltar ska känna sig behövda och
värdefulla och de som arbetar med Grön omsorg
behöver djupare kunskap om människor med funk-
tionshinder.
Aktuella som köpare av Grön omsorg är främst
kommunerna, då verksamheten riktar sig till män-
niskor som berörs av socialtjänstlagen. Den som pla-
nerar att starta Grön omsorg behöver kunna upp-
handlingsregler och veta hur man skriver avtal. Det
är områden som behandlas i den introduktionsskrift
LRF producerar.
EN LANTLIG MILJÖ och fysisk aktivitet kan påskyn-
da rehabiliteringen av långtidssjuka. LRF driver för
närvarande två rehabiliteringsprojekt, ett i Östergöt-
land och ett i Skåne. Resultaten kommer att ha stor
betydelse för en fortsatt utveckling av formerna för
Grön rehabilitering. ���
Forskning och erfa-
renhet visar att
miljö och sysslor
på ett lantbruk kan
bidra till att höja
livskvaliteten för
människor med
olika typer av
funktionshinder.
Grön omsorg är
ett område
under utveckling
i Sverige.
GRÖNA FRAMTIDER / SIDAN 112
www.lrf.seVET MER:
grö
n o
mso
rg
mvårdnad med potentialO
ALLT FLER KONSUMENTER vill handla lokalt produ-
cerad mat. Helst i den vanliga livsmedelsbutiken. Det
visar en undersökning gjord av Min mat under 2007.
Av 1 308 personer tyckte 579 personer, eller 44 pro-
cent, att det är viktigt att maten är regionalt eller lo-
kalt producerad. 95 procent i denna grupp skulle
köpa mer närproducerad mat om den fanns till-
gänglig. 70 procent uppgav att de helst ville köpa
närproducerad mat i den vanliga livsmedelsaffären.
Livsmedelskedjorna sitter inte still. ICA har under
2007 och 2008 genomfört träffar i landet för att kny-
ta nya kontakter med lokala producenter, i projektet
Smak på Lokalt. Även Axfood och Coop arbetar på
olika sätt med frågan. För att kunna ta vara på och ut-
veckla intresset för den lokala maten måste kedjorna
utveckla nya system för inköp och distribution.
ICA hoppas kunna knyta till sig och samla lokala
livsmedelsföretagare i ett IT-baserat system som gör
det möjligt för handlare och livsmedelsföretagare att
mötas på ett enkelt sätt. IT-systemet kallas Torget.
ANTALET FÖRETAG MED småskalig livsmedelspro-
duktion ökar just nu snabbt. LRF gör skattningen att
det för närvarande finns omkring 5 000 företag med
denna inriktning. Den beräknade omsättningen upp-
gick till 700 miljoner kronor år 2007. Prognosen för
2010 är en ökning til en miljard kronor.
Ungefär 3 500 medlemsföretag i LRF arbetar med
småskalig livsmedelsproduktion. En särskild kartlägg-
ning genomfördes bland dessa företag under 2007.
Den visar att de flesta både producerar och förädlar
sina produkter. Många av företagen är små, 40 pro-
cent har en årsomsättning under 250 000 kronor.
Men det finns också företag som har en omsättning
över 10 miljoner kronor. 24 procent av företagen om-
sätter mer än en miljon kronor om året. Hälften av
företagen i undersökningen sålde själva sina produk-
ter från egen gård eller gårdsbutik. 20 procent sålde
via lokala butiker och 18 procent på olika marknader,
exempelvis Bondens egen marknad eller torg-
marknad. Åtta procent sålde via ett kedjeföretag eller
grossist, till exempel ICA, Coop eller Hemköp. De med
högre omsättning säljer i större utsträckning via ked-
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 113
u vill handelskedjornasatsa på lokal matN
De lokala livsmedels-
producenterna
har vind i seglen.
Nu söker de stora
handelskedjorna
efter leverantörer.
Framtidsutsikterna
är goda och företagen
som satsar på små-
skalig livsmedels-
förädling blir allt fler.
www.bondensegen.comwww.eldrimner.comwww.hush.sewww.li.sewww.livstek.sewww.livsmedelssverige.org/regmat/www.lrf.sewww.sik.sewww.sjv.se
reg
ion
al m
at
VET MER
�
ja/grossist. De riktigt stora når även butiker utanför
den egna regionen och offentlig sektor.
UTVECKLINGSMÖJLIGHETERNA för lokalt produce-
rade livsmedel bedöms som goda, av både livsme-
delsföretagare och handel. I Lantbruksbarometern
2008 uppger 63 procent av bönderna att de vill att
mer av deras produktion ska säljas lokalt eller regio-
nalt. Störst är intresset i norra Sverige och bland träd-
gårds- och lammproducenter. Hela 61 procent av
mjölkproducenterna och 58 procent av nötköttspro-
ducenterna vill också sälja på närmarknaden.
Knäckfrågan är vilka vägar maten ska gå från pro-
ducent till konsument. Projektet Provins arbetar bland
annat med logistiken för den småskaliga maten.
Provins står bakom Matland Sverige, en leverantörs-
guide med lokala och regionala livsmedelsproducen-
ter. Den har distribuerats till 6 000 butiker och 500
restauranger. Inom projektet pågår även en kartlägg-
ning av de olika projekt om lokal mat som pågår ute i
landet.
Bondens egen marknad samordnar marknadsför-
säljning av lokalt producerade produkter i 14 städer.
På ytterligare ett antal platser arrangeras marknads-
dagar med försäljning. En uppbyggnad av gemen-
samma regionala försäljningskanaler för lokalt pro-
ducerad mat pågår också, exempelvis i Skåne,
Jämtland, Värmland, Västerbotten och Västra
Götaland. Många av dessa system är internetbase-
rade.
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 114
0
100
200
300
400
500
600
700
800
900
Biodling Gårdsbutiker Livsmedels-förädling/-produktion
Turism/mat & dryck
Gäss,ankor,kalkoner
Hjort/vilthägn,mufflon,vildsvin
Struts
�
tora möjligheter S
Verksamheter inom »Regional mat«
KÄLLA: LRFs MEDLEMS- OCH MARKNADSREGISTER
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 115
MARKNADSFÖRING OCH FÖRSÄLJNING
är just de områden där många livsmedels-
företagare tycker att kunskaperna behöver
förbättras. LRF har tagit fram ett utbild-
ningsmaterial och kommer att genomföra
kurser på olika platser i landet under 2008
och 2009. Ett annat verktyg är skriften
Guide till småskalig livsmedelsförädling, en
produkt som tagits fram för att hjälpa livs-
medelsproducenterna på traven bland
krångliga regler. Nytt för året är en hand-
bok för småskalig slakt, framtagen i sam-
arbete mellan LRF, Hushållningssällskapet,
Livsmedelsverket och Institutet för jord-
bruks- och miljöteknik, JTI.
Små leverantörer har som regel svårt att
hävda sig i offentliga upphandlingar. LRF
har under 2007 arbetat med att öka kun-
skaperna om och väcka intresse för en
ökad upphandling av lokala livsmedel
inom offentlig sektor.
MÅNGA OLIKA PARTER samarbetar för
att bidra till utvecklingen av den lokala ma-
ten. I Jämtland finns Eldrimner, ett natio-
nellt centrum för småskalig och hantverks-
mässig livsmedelsförädling. Eldrimner
arbetar bland annat
med utveckling och
utbildning.
LRFs tillväxtgrupp
för regional mat och
småskalig livsmedels-
förädling är ett sam-
råd mellan LRF,
LivsTek, Livsmedels-
företagen (Li), Livsme-
delsSverige, SIK, Hus-
hållningssällskapet
och Eldrimner med
syfte att samla och
öka samverkan mellan
viktiga aktörer i bran-
schen samt att diskutera gemensamma
frågor.
LRF Konsult och Hushållningssällskapen
erbjuder företagsrådgivning för småskali-
ga livsmedelsföretagare. SIK, Institutet för
Livsmedel och Bioteknik och LivsTek
Gotland AB erbjuder stöd från idé till
marknadsintroduktionen av nya produkter.
DE SOM SKA GÖRA jobbet är i slutänden
företagarna själva. Och det finns många
framgångshistorier. De som lyckas bygga
ett starkt varumärke har lättast för att ta
sig vidare. Exempel på företag som fått
genomslag över hela landet med sina
nischade produkter är Jämtspira och
Skärvångens Bymejeri, samt Hälsinge
Lantkök som säljer toppklassat nötkött.
Flera regionala samarbeten har också re-
sulterat i starka varumärken, exempelvis
Kaprifolkött och Roslagshagar som samlar
köttproducenter från västkusten respekti-
ve ostkusten.
Inom ramen för Landsbygdsprogram-
met finns särskilda stöd avsedda för kva-
litets- och marknadsföringsåtgärder eller
för deltagande i livsmedelsutställningar.
Flera sådana
arrangeras årli-
gen i både
Sverige och öv-
riga Europa. ���
till fortsatt utveckling
<50 000
100 000–250 000
50 000–100 000
250 000–500 000
500 000–1 000 000
1 000 000–3 000 000
>3 000 000
38%
16%
10%
6%8%
14%
5%
Fördelningen av omsättningen blandsmåskaliga livsmedelsföretag 2007
KÄLLA: LRF
ÖVER EN HALV MILJON människor rider regelbun-
det, för tävling eller för att få motion. Svenska
Ridsportförbundet har närmare 200 000 medlem-
mar, anslutna via de nästan 1 000 ridklubbar som
finns i landet. Näst efter fotboll är ridsporten
Sveriges största ungdomsidrott. Stallet är en av de
mest betydelsefulla fritidsgårdarna för många flickor.
Även vuxna rider och sett till ridsportens ställning
och utveckling kom ett viktigt besked från Sveriges
riksdag i början av år 2008. Ridsporten ska jämstäl-
las med andra idrotter och bli en avdragsgill frisk-
vårdsförmån.
DET STORA HÄSTINTRESSET i Sverige är en bra
grund för turistverksamhet med häst. Omfattningen
i Sverige är ännu ganska blygsam, men den växer
stadigt. Hästnäringens Nationella Stiftelse, HSN, gör
skattningen att omkring 500 företag arbetar med
hästar i sin turistverksamhet.
Bland LRFs medlemsföretag redovisade 307 före-
tag att de arbetade med hästverksamhet riktad mot
turister i december 2007. Det är nästan dubbelt så
många som året dessförinnan. Till en del kan ökning-
en förklaras av att LRF har en växande medlemstill-
strömning. Men inrapporteringen ger också tydliga
signaler om att fler tror på och vill satsa på hästtu-
rism. 537 av medlemsföretagen uppger detta som
ett utvecklingsbart område i december 2007.
DE MÅNGA HÄSTARNA i Sverige, närmare 300 000,
behöver stallplatser, foder och beteshagar. Åtskilliga
lantbrukare är engagerade, framför allt med att odla
och sälja grönfoder. Över 6 000 av LRFs medlems-
företag rapporterade denna verksamhet under 2007.
Närmare 2 400 medlemsföretag rapporterade verk-
samhet med uthyrning av stallplatser.
För att föda en häst krävs i genomsnitt drygt ett
hektar. Det innebär att alla Sveriges hästar bidrar till
att hålla en markyta öppen som är nästan lika stor
som Blekinge. Sverige är näst Island Europas hästtä-
taste land.
Hästnäringen spelar en icke försumbar ekonomisk
roll. En sammanställning gjord 2004 vid SLU,
Sverige har närmare
300 000 hästar, och
är därmed ett av
Europas hästtätaste
länder. De flesta
hästföretagen är små,
men många vill växa.
Särskilt stor är
framtidstron bland
dem som arbetar
med hästverksamhet
för turister.
den
vik
tig
a h
äst
en
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 116
www.atg.sewww.galoppsport.sewww.hippocampus.slu.sewww.lrf.sewww.nshorse.sewww.ridsport.sewww.svehast.sewww.travsport.se
VET MER
verige ett av Europas S
anläggningarna för hästavel, uppfödning,
utbildning och hästsport i Sverige: Flyinge
i Skåne, Strömsholm i Västmanland och
Wången i Jämtland. Därutöver satsar HSN
resurser på både utvecklingsprojekt och
forskning, det sistnämna genom Stiftelsen
Svensk Hästforskning. Även ATG, Agria
Djurförsäkring och Stiftelsen Lantbruks-
forskning bidrar med forskningspengar till
denna stiftelse.
Utvecklingsprojekten ska stärka häst-
företagandet och stimulera samarbeten
med olika parter. En arbetsmetod för att
kartlägga och analysera hästverksamhet
på kommunal nivå har tagits fram för att
få till stånd ett intensivare lokalt utveck-
lingsarbete.
LRF driver också utvecklingsprojekt och
i varje regionförbund finns det förtroen-
devalda med speciellt ansvar för hästfrå-
gor. 2007 var sammanlagt över 13 800
medlemsföretag verksamma på något
sätt i hästnäringen. ���
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 117
»Hästnäringens samhällsekonomiska be-
tydelse i Sverige«, visar att den svenska
hästnäringen då sysselsatte omkring
10 000 personer på heltid och ungefär
30 000 personer på deltid. Årsomsätt-
ningen uppskattades till 20 miljarder kro-
nor per år.
SVENSK TRAV- OCH GALOPPSPORT står
för den största andelen av omsättningen,
framför allt genom de möjligheter som
finns att spela på hästar. Varje år görs 1,8
miljoner besök på omkring 1 000 arran-
gemang vid trav- och galoppbanor i
hästtätaste länder
KÄLLA: HÄSTNÄRINGENS SAMHÄLLSEKONOMISKA BETYDELSE I SVERIGE, SLU
Sverige. Väldigt många människor kom-
mer i kontakt med hästar på detta sätt.
Bruttoomsättningen för bolaget ATG
som organiserar spelverksamheten i
Sverige var 10,8 miljarder kronor år 2004
och 11,3 miljarder kronor år 2006. Det som
blir över när vinstpengar och skatt beta-
lats går tillbaka till hästnäringen. År 2006
handlade det om 1,4 miljarder kronor.
HÄSTNÄRINGENS NATIONELLA STIF-
TELSE får varje år 43 miljoner kronor från
ATG och fördelar dessa pengar till tre riks-
Hästnäringens omsättning 2004
Spel och organisationer 10,8 miljarder
Trav och galopp2,6 miljarder
Varor och tjänster1,9 miljarder
Lantbruket2,6 miljarder
Turism0,2 miljarder
Ridsport0,2 miljarder
Avel och uppfödning 0,9 miljarder
LRF-anslutna företag med hästverksamhet 2006 och 2007
Vall för avsalu
Hästar, avel/uppfödning
Stallplatsuthyrning
Trav
Hästar övrigt, ej turism
Hästar turism
5 576
2 472
1 924
1 129
1 489
161
6 082
2 709
2 379
1 067
1 304
307
KÄLLA: LRFS MEDLEMS- OCH MARKNADSREGISTER, NOV 2006 OCH DEC 2007
Del 7.Kunskapmedtillväxt
STÖRST ELEVANTAL NÅGONSIN redovisar natur-
bruksgymnasierna i Sverige läsåret 2007/2008.
Totalt studerar 10 059 elever vid de naturbruksgym-
nasier som är anslutna till Naturbruksskolornas för-
ening (53 skolor). Ytterligare programplatser, upp-
skattningsvis mellan 100 och 200 platser, finns på ett
20-tal friskolor som inte är anslutna till föreningen.
Att intresset ökar är inte överraskande. Ungdoms-
barometern, den attitydundersökning som varje år
genomförs bland ungdomar 15–24 år i Sverige, visar
att många ungdomar tycker att de gröna frågorna är
viktiga; över hälften av ungdomarna uppger till ex-
empel att hållbar ekologisk utveckling är en ganska
eller mycket viktig samhällsfråga. Bland de unga
flickorna uppger så många som 24 procent att de
gärna vill jobba i branscher som sysslar med djur och
natur.
NATURBRUKSPROGRAMMET KOMBINERAR teknik,
biologi och ekonomi. Möjligheterna att välja inrikt-
ning är stora, både för arbete i traditionella och nya
gröna näringar. Allra flest läser med inriktning
djur/hästhållning. Bäst arbetsmarknad har de som in-
riktar sig på lantbruksdjur, trädgårdsanläggning,
skogs- eller lantbruksmaskiner.
Eleverna väljer inriktning i årskurs två. Inför läsåret
2008/2009 finns en tendens som pekar på ett ökat
intresse för att välja jordbruksinriktning, men också
ett ökande intresse för inriktningen trädgårdsanlägg-
ning.
De som går naturbruksprogrammet har också
möjlighet att skaffa sig naturvetenskaplig behörighet
för fortsatta högskolestudier.
EN SÄRSKILT POPULÄR grön högskoleutbildning är
Veterinärprogrammet vid SLU. Antalet sökande är
varje år mångfalt större än antalet platser. Så var fal-
let även under 2007, trots att antalet platser ut-
ökades från 82 till 100. Toppbetyg och lottning har
under flera år krävts för att komma in på veterinär-
utbildningen. Under 2008 och 2009 inför SLU på
försök ett vårdprov för dem som söker till denna ut-
bildning.
Läsåret 2007/2008
gjordes ännu en
rekordnotering för
antalet elever vid
Sveriges natur-
bruksgymnasier. De
gröna frågorna enga-
gerar, intresset för djur
och en hållbar livsstil
är stort i den unga ge-
nerationen.
utb
ildn
ing
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 120
www.gronajobb.sewww.naturbruk.sewww.nyn.sewww.slu.se
VET MER
rönt är fortsatt »hett« G
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 121
SLUs djursjukvårdarutbild-
ning är också väldigt attraktiv,
med många sökande till de 40
platserna. Färre söker agro-
nomutbildningen och jäg-
mästarutbildningen. De som
årligen examineras från dessa
utbildningar är dock fler nu än
för tio år sedan. Bland agro-
nomstudenterna lockar hus-
djursinriktningen flest. SLU er-
bjuder även fristående kurser
med anknytning till de gröna
näringarna, som kurser i od-
ling, sällskapsdjur, trädgård
och jaktturism.
SLU har liksom övriga sven-
ska universitet och högskolor
EU-harmoniserat sitt utbild-
ningssystem från och med
2007. Tanken är att detta ska
göra det lättare att jämföra oli-
ka utbildningar, men också
lättare för studenter att ta del
av det stora kursutbud som
finns vid de europeiska univer-
siteten. Vid SLU har kursutbu-
det kompletterats med flera
avancerade engelskspråkiga
program och magisterprogram
som komplement till traditio-
nella yrkesexamina.���
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600
Agronom150 platser 2006140 platser 2007
Djursjukvårdare40 platser
Etologi & djurskydd40 platser
Landskapsarkitekt110 platser
Lantmästare80 platser 200660 platser 2007
Jägmästare80 platser
Veterinär82 platser 2006100 platser 2007
Val 1:a hand 2006Val övriga 2006
Val övriga 2007Val 1:a hand 2007
0500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
3 500
4 000
4 500
5 000
-98/-99 -99/-00 -00/-01 -01/-02 -02/-03 -03/-04 -04/-05 -05/-06 -06/-07
bland unga människorHögre utbildning: antal sökande och platser 2006 och 2007
Naturbruksgymnasier, förstahandsval läsåren 1999/2000-2007/2008
KÄLL
A: N
ATU
RBR
UKE
TS Y
RKE
SNÄ
MN
D, N
YN
KÄLLA: SLU
STÖRST ELEVANTAL NÅGONSIN redovisar natur-
bruksgymnasierna i Sverige läsåret 2007/2008.
Totalt studerar 10 059 elever vid de naturbruksgym-
nasier som är anslutna till Naturbruksskolornas för-
ening (53 skolor). Ytterligare programplatser, upp-
skattningsvis mellan 100 och 200 platser, finns på ett
20-tal friskolor som inte är anslutna till föreningen.
Att intresset ökar är inte överraskande. Ungdoms-
barometern, den attitydundersökning som varje år
genomförs bland ungdomar 15–24 år i Sverige, visar
att många ungdomar tycker att de gröna frågorna är
viktiga; över hälften av ungdomarna uppger till ex-
empel att hållbar ekologisk utveckling är en ganska
eller mycket viktig samhällsfråga. Bland de unga
flickorna uppger så många som 24 procent att de
gärna vill jobba i branscher som sysslar med djur och
natur.
NATURBRUKSPROGRAMMET KOMBINERAR teknik,
biologi och ekonomi. Möjligheterna att välja inrikt-
ning är stora, både för arbete i traditionella och nya
gröna näringar. Allra flest läser med inriktning
djur/hästhållning. Bäst arbetsmarknad har de som in-
riktar sig på lantbruksdjur, trädgårdsanläggning,
skogs- eller lantbruksmaskiner.
Eleverna väljer inriktning i årskurs två. Inför läsåret
2008/2009 finns en tendens som pekar på ett ökat
intresse för att välja jordbruksinriktning, men också
ett ökande intresse för inriktningen trädgårdsanlägg-
ning.
De som går naturbruksprogrammet har också
möjlighet att skaffa sig naturvetenskaplig behörighet
för fortsatta högskolestudier.
EN SÄRSKILT POPULÄR grön högskoleutbildning är
Veterinärprogrammet vid SLU. Antalet sökande är
varje år mångfalt större än antalet platser. Så var fal-
let även under 2007, trots att antalet platser ut-
ökades från 82 till 100. Toppbetyg och lottning har
under flera år krävts för att komma in på veterinär-
utbildningen. Under 2008 och 2009 inför SLU på
försök ett vårdprov för dem som söker till denna ut-
bildning.
Läsåret 2007/2008
gjordes ännu en
rekordnotering för
antalet elever vid
Sveriges natur-
bruksgymnasier. De
gröna frågorna enga-
gerar, intresset för djur
och en hållbar livsstil
är stort i den unga ge-
nerationen.
utb
ildn
ing
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 120
www.gronajobb.sewww.naturbruk.sewww.nyn.sewww.slu.se
VET MER
rönt är fortsatt »hett« G
GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 121
SLUs djursjukvårdarutbild-
ning är också väldigt attraktiv,
med många sökande till de 40
platserna. Färre söker agro-
nomutbildningen och jäg-
mästarutbildningen. De som
årligen examineras från dessa
utbildningar är dock fler nu än
för tio år sedan. Bland agro-
nomstudenterna lockar hus-
djursinriktningen flest. SLU er-
bjuder även fristående kurser
med anknytning till de gröna
näringarna, som kurser i od-
ling, sällskapsdjur, trädgård
och jaktturism.
SLU har liksom övriga sven-
ska universitet och högskolor
EU-harmoniserat sitt utbild-
ningssystem från och med
2007. Tanken är att detta ska
göra det lättare att jämföra oli-
ka utbildningar, men också
lättare för studenter att ta del
av det stora kursutbud som
finns vid de europeiska univer-
siteten. Vid SLU har kursutbu-
det kompletterats med flera
avancerade engelskspråkiga
program och magisterprogram
som komplement till traditio-
nella yrkesexamina.���
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600
Agronom150 platser 2006140 platser 2007
Djursjukvårdare40 platser
Etologi & djurskydd40 platser
Landskapsarkitekt110 platser
Lantmästare80 platser 200660 platser 2007
Jägmästare80 platser
Veterinär82 platser 2006100 platser 2007
Val 1:a hand 2006Val övriga 2006
Val övriga 2007Val 1:a hand 2007
0500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
3 500
4 000
4 500
5 000
-98/-99 -99/-00 -00/-01 -01/-02 -02/-03 -03/-04 -04/-05 -05/-06 -06/-07
bland unga människorHögre utbildning: antal sökande och platser 2006 och 2007
Naturbruksgymnasier, förstahandsval läsåren 1999/2000-2007/2008
KÄLL
A: N
ATU
RBR
UKE
TS Y
RKE
SNÄ
MN
D, N
YN
KÄLLA: SLU
Utgivare:
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF
Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA
Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU
Projektledare: Lars Höök, LRF
Redaktör: My Laurell, Östhammars Media AB
Formgivning inlagan, illustrationer/grafik:
Formsprak AB
Formgivning omslag: Sirisan HB
Omslagsbild: NOAA®. ©ESA/Eurimage 1986.
©Metria 2001
Upplaga: 8 000 ex
Repro och Tryck: Ljungbergs Tryckeri
Tryckår: Maj 2008
Tryckort: Klippan
ISBN 978-91-977613-0-7
Omslag_LjT 08-05-15 16.46 Sida 2
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND, LRF
SKOGS- OCH LANTARBETSGIVAREFÖRBUNDET, SLA
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET, SLU Tillståndet i Sveriges Gröna Näringar 2008
ISBN 978-91-977613-0-7
GRÖNAframtider
20
08
Omslag_LjT 08-05-15 16.46 Sida 1