vår stad 2015

var stad”DET KOMMER

ATT BLI VÄRSTA CIRKUSEN”

HUNDAR GÖR SUCCÉ PÅ LSS-BOENDE

SID 14–15

”HELSINGBORG VÄXER PÅ ALLA VIS”

SID 4–7

”Tillsammans är vi starka”Möt stadsdelsmammorna i Planteringen

Sid 18–19

2015

”VI HAR TAGIT AVSTAMP I VÅRA EGNA MISSTAG”

EX-HULIGANER FÅR STÖD AV VISIONSFONDEN

SID 8–9

BUDGET

2

Vi bor i en attraktiv stad. Det är ing-en slump att Helsingborg i fjol växte med 2 355 nya helsingborgare och vid årsskiftet var Sveriges åttonde största stad med 135 344 invånare. I förhållande till stadens storlek är Helsingborg för närvarande en av de städer i landet som växer mest. Det är positivt och skapar stora möjligheter för att utveckla vår stad men det skapar också utmaningar. Det krävs att det byggs bostäder och att vi investerar exempelvis i nya förskolor och skolor. Vår stad handlar om just utmaningar och hur vi hanterar dem i Helsingborg. Texterna är tänkta att visa på lös-ningar och inspirera dig att bidra till en bättre stad.

För att möta viljan att flytta till Helsingborg har stora insatser gjorts för att få igång bostadsbyggandet. Förra året påbörjades 958 nya bostäder. Inte sedan 1982 har så många bostäder påbörjats under ett år. Nya

bostäder byggs i många delar av vår stad. På Söder byggs 300 nya studentbostäder och GA-församlingshem byggs om till ett nytt studentcenter till gagn för Campus Hel-singborg, Helsingborg och inte minst Söder.

Andra större viktiga projekt är om- och tillbyggnaden av Knutpunkten, modernise- ringen av Olympia och miljardsatsningen på att bygga ut lasarettet. Två nya havsnära och attraktiva stadsdelar kommer också att växa fram i centrala Helsingborg, dels Ångfärjestationstomten där bostäder, mötesplatser och en modern hotell- och konferensanläggning kommer att byggas, dels gamla Oceanpiren där bostäder och kontor tar rejäla kliv mot ett förverkligande.

Stadens huvuduppdrag är att leverera välfärd, service och tjänster av hög kvalitet till stadens invånare i livets olika skeden. Skola, vård och omsorg har högsta prioritet. Men vi har också ett ansvar för att tillsammans med stadens invånare, företag och organisationer utveckla Helsingborg till en ännu bättre plats.

För att göra Helsingborg till en ännu mer spännande och attraktiv stad arbetar vi med en vision att Helsingborg 2035 ska vara en skapande, pulserande, global,

gemensam och balanserad stad för både människor och företag. En del i det arbetet handlar om att det ska gå att förverkliga drömmar i Helsingborg och att alla ska känna att de kan påverka sina liv.

I fjol startade vi Visionsfonden som både inspirerar och engagerar till nytänkande och just förverkligandet av idéer i visionens riktning. Vi arbetar målmedvetet med dialog och med att skapa olika mötesplatser för att öka förutsättningarna för kreativitet. Med hjälp av Tillväxt Helsingborg kan entrepre-nörer och kreatörer få råd och stöd, viket bidrar till fler växande företag och fler jobb.

Stadens ekonomi är fortsatt god, vilket gör att vi kan investera i exempelvis infra-struktur, grönområden, skolor och äldre-boenden. Staden får också mycket gott betyg när det gäller ledning och styrning av verksamheterna.

Vår stad intar en aktiv roll i Öresunds-regionen och ser positivt på samverkan med Köpenhamn inom ramen för Greater Copenhagen. Kraften i vår region frigörs bäst när vi kan samlas kring en gemensam målbild och plan för att skapa en samman- hängande stadsstruktur runt Öresund där fler städer är med och drar. En viktig del i

det arbetet är att knyta samman regionen här i norr med en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Det minskar restiderna och ökar arbetsmarknads-regionen, vilket förbättrar möjligheterna för tillväxt och nya jobb.

2014 har varit ett spännande och fram-gångsrikt år för Helsingborg. Jag vill tacka alla engagerade medarbetare och alla ni som bor i Helsingborg för att ni är med och bidrar till stadens utveckling. Tillsammans gör vi vår stad bättre.

Peter Danielsson (M)Kommunstyrelsens ordförande

Tillsammans gör vi vår stad bättre

Maaria Asp, Pensionär – Att cykelvägarna byggs ut.

Louise Persson, Student– Att här är mycket att göra. Mysig miljö och många möj-ligheter. Norra hamnen och Stadsparken gillar jag mest.

Vår Stad 2015 En tidning från Helsingborgs stad. Kontaktperson Göran Svensson, 042-10 50 00.Mer information hittar du på helsingborg.se.Tidningen är producerad och formgiven av Garbergs Malmö garbergsmalmo.seLicensform text och bild CC-BY om inget annat anges.Tryck Elanders Papper Holmen TRND, 80 g, Svanen märkt Repro Österlenreklam

Nedim Hadzthasanovic, Butiksbiträde– Kulturen och människorna. Alla är så glada och positiva.

Marcus Ewald, Tekniker– Lagom stor storstad. Här finns allt. Nära till Malmö och Köpenhamn.

3

Vad gillar du mest med Helsingborg?

Helsingborgs budget 2015

KommunikationerPolitisk verksamhetFysisk & teknisk planeringNäringsliv & bostäderGator, vägar & parkeringParkerMiljö- & hälsoskyddRäddningstjänst & samhällsskyddKulturverksamhetFritidsverksamhetFörskolaGrundskola med förskoleklass

GymnasieskolaVuxenutbildningVård, omsorg, äldre & funktionshindradeInsatser enligt LSS & LASSVuxenomsorgBarn- & ungdomsvårdFörsörjningsstödIntegration & arbete

I diagrammet kan du se hur budgeten fördelas på stadens verksamheter. Som du kan se representerar de största kakbitarna olika former av skola och utbildning, men också vård och omsorg är en stor post i stadens budget som i sin helhet ligger på cirka 6,5 miljarder kronor.

Så här fördelas skattehundringenNyfiken på hur dina skattepengar används? Nedan ser du hur varje hundralapp som du betalar i skatt fördelas.

20,48 kr Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade18,80 kr Grundskola med förskoleklass14,41 kr Förskola med skolbarnomsorg7,09 kr Gymnasieskola6,15 kr Insatser enligt LSS och LAS5,21 kr Gator, vägar och parker4,93 kr Försörjningsstöd (inklusive administration)3,45 kr Individ- och familjeomsorg, barn och ungdom3,01 kr Fritidsverksamhet2,67 kr Bostadsverksamhet (exploatering med mera)2,63 kr Kultur1,81 kr Individ- och familjeomsorg, vuxen1,73 kr Räddningstjänst1,67 kr Vuxenutbildning1,39 kr Stadsbyggnad0,99 kr Särskola0,97 kr Arbete, näringsliv0,87 kr Politik och revision0,40 kr Miljö- och hälsoskydd1,34 kr Övrigt

I Helsingborg betalar du 30,6 procent i skatt. Kommunalskatten är 20,21 procent och 10,39 procent går till landstinget Region Skåne.

Vill du veta mer om Helsingborgs budget och ekonomi? Titta in på www.helsingborg.se/ekonomi!

!Foto: CC-BY Helsingborgs stad

Foto: CC-BY Li Fernstedt / Helsingborgs stad

Öppen data – vinst för allaÖppna data är data som publiceras utan begränsningar på vem som får använda den och till vad. Projektet Öppna Helsingborg samlar all öppna data från Helsingborgs stad och stöd-jer alla som vill publicera eller använda öppna data i Helsingborg.

Inom Öppna Helsingborg har vi bland annat publicerat 41 000 händelser rapporterat av polis, brandförsvar och väktare. Fördelarna med öppna data för Helsingborgs stad är många:

• Effektivisering• Ekonomiska möjligheter• Ökad transparens

Mer läsning om vårt arbete med öppna data finns här: oppna.helsingborg.se

6

4

7

10

9

142

3

1

11

8

5

12

13

HELSINGBORG VÄXER

Utvecklingsdirektör Renée Mohlkert sitter verkligen i händelsernas centrum där i rådhuset när Helsingborg nu nästan synbart vibrerar av skaparkraft och positiv otålighet. Stadens prioriteringar är många vad beträffar byggprojekt och infrastrukturella satsningar där särskilt järnvägsförbindel- serna spelar en oerhört viktig roll. För allt sammantaget och rätt skött betyder ännu mer tillväxt och ökat välstånd. Roligt är också att staden attraherar så många nyinflyttade. – Vi gläds naturligtvis åt vår befolk-ningsökning och att staden nu ligger i Sverigetoppen. Vilket så klart betyder ökad efterfrågan på byggda bostäder. Men det klarar vi bra för vi har inte byggt så här mycket på 30 år. Renée beskriver ytterligare några av sina fokuserade funderingar: – Vårt geografiska läge med närheten till den danska sidan och Köpenhamn och vidare ut mot kontinenten är centralt för stadens fortsatta växtkraft, säger hon. De pågående Sverigeförhandlingarna med de många miljarderna hur linjerna för höghas-tighetstågen ska dras genom Skåne är också en fråga i fokus och där Helsingborg verkligen eftersträvar en framträdande plats. Likaså vikten av att effektivisera Västkustbanan med önskat dubbelspår. Ett stort steg uppfylls när tågtunneln genom Hallandsåsen äntligen står klar vid Lucia i år och därmed kortar restiden till Göteborg med en kvart. Naturligtvis flaggar hon även för HH- förbindelsen. – Beräkningar visar nu att det blir ett av de mer lönsamma infrastrukturprojekten i världen med en återbetalningstid på bara 24 år. Viktigt för Renée Mohlkert är den lång-siktiga samhällsplaneringen för staden, de stora penseldragen som är avgörande för hur man fortsätter. – Det handlar inte bara om stadens tillväxt som sådan utan att vi växer tillsam-mans med andra kommuner i regionen, ja även med kontinenten, fortsätter hon. Och inför allt detta står du och staden väl rustade? – Verkligen! Säger Renée Mohlkert och det lyser beslutsamhet om henne.

Hög hastighet mot Helsingborg

4 5

1. VÄSTKUSTBANANTill Lucia invigs tunneln genom Hallandsåsen. Restiden till Göteborg kortas och antalet tåg ökar. En dubbelspårig linje från Ängelholm till Helsingborg är på gång. Byggstart 2019. Flaskhalsen mellan Knutpunkten och Maria station ska byggas bort. Frågan utreds under 2015 tillsammans med Trafik-verket. Helsingborg menar att dubbelspåret byggs i ny tunnelförbindelse.

2. ÅNGFÄRJETOMTENHär ska skapas en central mötesplats med en ny hotell- och kongressanläggning mitt i centrala stan. Kungsgatan förlängs från Norra hamnen. Det byggs 150 nya bostäder och skapas flera nya grönstråk. Beräknad byggstart 2016.

3. KNUTPUNKTENÄr navet för stadens bussar, tåg och färjor med över 50 000 passerande per dygn och som nu växer. Ny entré står klar från söder med nya trappor ner till spåren och till det nya cykelgaraget från juli 2015. Nya moderna kontorslokaler på i första hand 8 000 kvm uppförs ovanpå den befintliga byggnaden. Det plane-ras en fortsatt utveckling av anläggningen.

4. PARKHUSEN PÅ SLOTTSHÖJDENPå Slottshöjden byggs fyra nya flerbostadshus med totalt 104 lägenheter, de flesta tvåor och treor. Det första huset står inflyttningsklart i november 2015. Ett av husen blir ett seniorboende där en av de boende måste vara över 55 år.

12. H+Utvecklingsprojekt är i full gång med förberedande arbete med rivningar och förstärkningar av kajerna. Området sträcker sig från Knutpunkten till Gåsebäcks södra delar. Etapp 1 går från norra delen av Ocean- pirens kaj och ska förbindas med en gång- och cykel-bro till Knutpunkten. Hela H+ omfattar en miljon kvm med 350 000 kvm verksamheter och 5 000 lägen heter. Etapp 1 omfattar 30 000 kvm kontorsyta och drygt 320 bostäder.

6. DROTTNINGHÖG/FREDRIKSDALUtvecklingen av Drottninghög är i full gång och kommer att pågå i många år framöver. Nu närmar sig både ombyggnad och nybyggnad av flera bostäder samtidigt som utemiljöerna utvecklas. På sikt väntas Drottninghög rymma dubbelt så många bostäder som idag. Ett nytt projekt är också under uppbyggnad i Fredriksdal med stort fokus på sociala frågor.

7. NYA OLYMPIADet nya Olympia med fotboll som kärn-verksamhet fortsätter växa fram. Hela Olympia kommer att rymma 13 500 sittande besökare vid internationella matcher. Det kommer det att finnas 13 kiosker, 3 restauranger och en sportbar. Vid arrangemang som konserter ska arenan kunna ta 22 000 personer. Om-byggnaden gör det enklare att ta emot utländska lag och underlättar deltagande i internationella tävlingar.

8. SKÅNEBANANDen enkelspåriga järnvägen mellan Hel-singborg och Hässleholm är hårt belastad. En åtgärdsstudie med målsättningen att korta restiden till 30 minuter är i full gång. Idag görs redan förbättringar för att öka hastigheten bland annat genom att bygga bort plankorsningar.

9. CAMPUSCampus Helsingborg har 4 200 studenter. Med Knutpunktens nya entré kommer Campus närmare centrum. Det byggs nu fler studentbostäder i Helsingborg än i nå-gon annan svensk kommun. Helsingborgs-hem planerar 160 nya studentbostäder mitt emot Furutorpsparken i nytt femvåningshus med lägenheter på mellan 21 och 49 kvm. Planerad inflyttning hösten 2016.

10. LASARETTETOm- och nybygganden fortsätter för att skapa Sveri-ges mest moderna akutsjukhus. 4,3 miljarder kronor investeras under 10 år. Bland annat blir det en helt ny sjukhusdel på 40 000 kvm samt ombyggnad av hög-husbyggnadens fyra flyglar i två etapper. Under bygg-tiden har moduler tagits i bruk. Alla vårdavdelningarna ska ge patienterna enkelrum med egen toalett.

11. PÅLSJÖ 1:1 Detaljplanen för området utvecklas för att skapa ett nytt bostadsområde. 300–350 bostäder planeras samt en förskola för 150 barn. Området omfattar 8,5 hektar. I detta ingår 18 000 kvm parkmark och cirka 25 000 kvm naturmark. Pålsjöbaden som slogs sönder i stormen 2011 har återuppbyggts och öpp-nats. Nytt inglasat café och badtunnor på herr- och damavdelningarna.

5. HH-FÖRBINDELSENHögsta prioritet råder för en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Restiden till Köpenhamn kan krympa till cirka 30 minuter. Analyser visar att en kombinerad väg- och persontågsförbindelse är mycket lönsam. Investeringen kan återbetalas inom 24 år med trafikavgifter. En rapport från Sydsvenska Handels-kammaren visar att de ekonomiska effekterna av en fast HH-förbindelse kan uppgå till 26 miljarder danska kronor i produktivitetsvinster.

14. CITYKÄRNAN /MARIATORGETNorra delen av Kullagatan och Lilla Torggatan byggs om samtidigt som dialog förs med krögarna runt Mariakyrkan för att skapa förutsättningar för ett bra restaurangtorg under 2016.

13. SÖDERPUNKTEN/TINGSRÄTTEN/ RADISSON BLUEEn ny multibiograf med sju salonger flyttar in på Söder-punkten med sammanlagt över 800 platser. Tingsrätten ökar sina yta på 5 000 kvm med 4 000 kvm. Nytt hög- hus på 15 vångar. Radisson Blue med 205 rum invigs i september.

Vår stad satsar och växer!

#hbgväxerFÖLJ HUR STADEN VÄXER

Illustration: Stina Gustafsson

HELSINGBORG VÄXER

HELSINGBORG I KUBFORMI projektet ”Platsen Helsingborg” tillver-kas en digital kopia av Helsingborg. Syftet är att skapa en gemensam plattform för stadens geografiska information. Dess- utom har man passat på att ta fram en modell av Helsingborg i Minecraft. Syftet är att nå nya och yngre användare. Modellen är släppt som öppen data, så att du själv kan skapa, bygga och rätta till felaktigheter. In och bygg!

Här hittar du Helsingborg i Minecraft: blogg.helsingborg.se/platsen/minecraft

LEKA MED SPINDLAR OCH DRAKARMitt i bostadsområdet Drottninghög har en ilsken drake belägrat ett slottstorn där en prinsessa sitter fången. Och på Konsul Olssons plats i centrum huserar en jättespindel med sitt fyra meter stora nät. Nej, det är inte Game of Thrones som har förlagt inspelningen av nästa säsong till Helsingborg. Det handlar om lekplatser! Det finns drygt 160 lekplatser i Hel-singborg, varav ett tjugotal är så kallade områdeslekplatser. Flera av lekplatserna har speciella teman för att sätta fart på fantasin. I Helsingborg finns också södra Sveriges första parkourlekplats för äldre barn. Både Spindelleken och Prinsessor och Drakar hör till de allra nyaste lekplat-serna i staden. Hopp och lek!

Mer information och en karta över alla stadens lekplatser hittar du på helsingborg.se/lekplatser

En urban arkipelag i centrala Helsingborg som erbjuder Öresundsregionens mest attraktiva vattennära boende. Så låter visionen för den planerade stadsdelen Oceanhamnen. Men att skapa en helt ny stadsdel är inget man gör i en handvänd-ning. Just nu pågår arbetet med att ta fram en detaljplan som ska leda till att det gamla hamnområdet blir en småskalig och trivsam stadsmiljö som lockar såväl boende och företagare som besökare och turister. För att området ska bli mer tillgängligt kom-mer det att byggas en gång- och cykelbro mellan Oceanhamnen och Knutpunkten.

Under året som gått har ett omfattande ut-redningsarbete pågått rörande bland annat kajer, vattenverksamhet och buller. Ett antal entreprenörer har deltagit i en tävling om att bygga de drygt 320 bostäder som planeras. Rivningen av hamnmagasinen påbörjades i september och ska slutföras inom kort. Nu vidtar omfattande markarbeten som marksanering och åtgärder på kajerna. Den första bebyggelsen kommer förhoppningsvis att påbörjas i mitten av 2017. Vi ser med glädje och förväntan fram emot en ny stadsdel i Helsingborg!

6 7

I bostadsområdet Gamla Elineberg, strax utanför Helsingborgs centrum, byggs det för fullt. Två åttavåningshus och ett elvavåningshus som tillsammans kom-mer att innehålla 111 hyresrätter är under uppförande. Men det är inte frågan om vilka hus som helst. Nej, detta är en del av EU-projektet NEXT Buildings, som bland annat syftar till att hitta kostnadseffektivare sätt att bygga miljövänligt och energieffek-tivt i framtiden. Parallellt med bygget i Helsingborg pågår motsvarande projekt i Amsterdam och Lyon. De ansvariga för alla tre projek-ten träffas årligen och utbyter erfarenheter. Tillsammans utvärderar man och skapar underlag för vilka krav som ska ställas. Den stora frågan som undersöks är ”hur mycket energi får ett hus göra av med?” Överallt där det förekommer energiförbrukning i ett hus görs besparande insatser. Det gäller allt från varmvatten och uppvärmning till hissar och belysning. Ett nybyggt bostads-hus i södra Sverige får idag förbruka max 90 kWh/m² år. Målsättningen för NEXT Buildings är att komma ner till 42 kWh/m² år. Och det ser ut att lyckas.

Här byggs det för framtiden– Miljövänligt och energieffektivt i stort EU-projekt

Jane Kylberg är chef på Helsingborg-hems avdelning för fastighetsutveckling och service. Hon berättar att processen har gått till på ett otraditionellt sätt. – Det vanliga är att arkitekten ritar ett hus och sedan försöker man i efterhand applicera idéer om miljötänk och energi- effektivitet. Den här gången har vi i förhand tagit fram ett ”energirecept”, en lista på vad som måste ingå och vad som ska tas hän-syn till. Sedan har arkitekterna fått ta vid. Allt som kan påverka energiförbrukning har tagits hänsyn till. Men även speciallös-ningar som solceller och spillvattenvärme-återvinnare finns installerade i husen. – Något vi har arbetat mycket med är att skapa effektiva byggnadskroppar. Alla byggnadsdelar måste vara täta och det ska finnas goda förutsättningar för isolering, förklarar Jane. I slutet av året kommer det första hyresgästerna att flytta in. Intresset är stort, men ännu finns det lägenheter kvar för den som vill uppleva framtidens boende.

Foto: Sarah Perfekt

!

CYKELVÄGAR500 km

731

23 km kust 22 badplatser

Vi sköter 731 hektar parker och planteringar

Oceanhamnen– En ny stadsdel växer fram

”Vi ser med glädje och förväntan fram emot en ny stadsdel

i Helsingborg.”

! 160lekplatser

KOMMUNALA GATOR OCH VÄGAR670 km

Hållbart boende i Elineberg.

Akta dig för draken!

För närvarande stöttar Visionsfonden en opolitisk tankesmedja, ett kulturhotell, en skrivarsmedja för ungdomar och en teaterpjäs om klimatpåverkan, för att bara nämna några.

HELSINGBORG VÄXER

Att sitta och prata med Kristian och Patrik är i första ögon-blicket så långt ifrån huliganism man kan komma. Kristian, 32 år driver eget företag och är träningsinstruktör. Patrik, 27 år har återupptagit studierna samtidigt som han jobbar. Båda utstrålar lugn och båda har varma leenden. Men det har sett betydligt annorlunda ut med uppgjorda masslags-mål och annat som hör huliganismen till. – Jag nådde en punkt i mitt liv där jag insåg att jag måste vidare, berättar Kristian. – Man ser inte vad man gjort eller gör, förrän man tittar bakåt, säger Patrik. Så vad kunde de göra för att förhindra att unga grab-bar gjorde om deras misstag? Mest av en slump fick de höra om Visionsfonden i Hel-singborg, som med sin grund i visionen Helsingborg 2035 stöttar initiativ och projekt som utvecklar staden i visionens riktning. Initiativtagare till bra och genomtänkta projekt som faller in under detta, kan ansöka om bidrag. Fonden lanserades så sent som i oktober i fjol. – Första ansökningsomgången för 2014 ”stängde” i mitten av november, berättar Carl Rydh som är kommuni-kationsansvarig för Visionsfonden och som sitter med under intervjun. På drygt en månad hade vi då fått in hela 77 ansökningar. Nu är det nytt år och ansökningarna fort-sätter att komma in.

Kristian och Patrik har varit i full gång sedan februari. De första riktiga framträdandena är redan avklarade på Wieselgrensskolan och Elinebergsskolan, inför mängder av intresserade elever. De berättar om utanförskapet och identitetsökandet i fotbollen. De gör allt gratis. Frågorna är många och nyfikenheten stor. Och det ger eleverna mycket trygghet att få svar från några som verkligen förstår deras tankar och känslor. – Vi har satt rubriken ”Beautiful mistakes”, berättar Patrik. Och med det menar vi att vi har tagit avstamp i våra egna misstag som alltså blivit något vackert och bra.Nästa steg i framträdandena hoppas de ska kunna ske inför föräldrar som spelar en jätteviktig roll i att synliggöra, sätta normer och stötta sina barn. Men låt oss gå tillbaka. Hur och varför gick det att hitta någon glädje i att slåss under täckmantel av att vara fotbollssupporter? – Ja, på något sätt handlar det om att hitta en identitet. Det blev lätt att hitta något i våld, fortsätter Patrik. Det var ju mest impulsgrejerna tillsammans. Vrålen! Att vara i ett sam-manhang. Att gå emot sin egen rädsla, adrenalinkicken. – Men vad de inte såg då eller försökte vifta bort var konsekvenserna, utanförskapet och i grunden en isolering från det normala livet.

Båda har sedan flera år brutit med det gamla. – Jag bröt för att jag fick en insikt och en mognad, säger Kristian. Nu är målet för de båda att med anslag från Visions-fonden, fortsätta att söka upp unga killar på skolorna och berätta om att det torftiga utanförlivet som huligan inte alls är något att eftersträva – att det inte alls är glassigt. Och att det skadar. De unga lyssnar! – Det är bland de unga vi kan göra en insats så de inte går i våra fotspår, förklarar Kristian. – Vi berättar utförligt om vår resa. Och vi får tuffa och raka frågor tillbaka, säger Patrik och tillägger: – Även om det kan ha gått långt utför går det alltid att vända om! Hur är det man säger – en stads värde är det värde som dess invånare skapar i den. Kristian och Patrik är i full gång. Fulla av tillförsikt. – Det här är personer med stark vilja, säger Carl Rydh. De blir igångsättare. Deras vilja ger en bild av vad en gemensam stad är, som inspirerar, ger ringar på vattnet och som hjälper till att gå från vision till verklighet. Precis så ska det vara.

Kristian Klintbo och Patrik Månsson är rörande överens om en sak: Att gå omkring med stor kärlek och energi till sitt fotbollslag som förbyts till hat mot andra, är något väldigt destruktivt.

Men så levde de båda under många år i Helsingborg. Som fotbollshuliganer. Ofta nära till slags - mål och våld, jakten på adrenalinkickarna. Nu är de ute på skolorna och berättar om sin resa utför

och varnar andra från att göra samma misstag. Visionsfonden i Helsingborg stöttar initiativet.

VISION HELSINGBORG 2035

9Kristian Klintbo och Patrik Månsson fick nog av huliganismen.

Mer information och ansökan finns på helsingborg.se/visionsfonden. Ansökan till Visionsfonden är alltid öppen.

100 000 KRInget projekt får mer än 100 000 kronor och stödet betalas ut som ett engångsbelopp.

1 MILJ KRVisionsfonden lanserades hösten 2014 och hade en miljon kronor att fördela på olika projekt som bedöms av en särskild styrgrupp. För 2015 är summan höjd till 1,5 miljoner kronor.

FAKTA VISIONSFONDEN

I fjol godkändes totalt 10 projekt och fram till april i år har fyra nya tillkommit. Alla förpliktigar sig till att avrap-portera hur projekten går och hur pengarna används.

”Även om det kan ha gått långt utför går det alltid

att vända om!”



En gång i månaden bjuds det på Lesbisk Frukost i Helsingborg. Det är också ett initiativ som fått ekonomiskt stöd ur den nybildade visionsfonden. Målet är att skapa ett lesbiskt rum som är en trygg och mysig plats för alla som är intresserade av att prata om lesbiskhet. Det gör man genom att varje frukost har ett särskilt tema som exempel-vis ”lesbisk historia” eller ”lesbiska förebilder”. – Våra arrangemang är öppna för människor av alla

Visionärer som slutat slåss

Anna Olsén

Lesbisk frukost, någon?kön och sexualiteter, berättar Anna Olsén som tillhör Lesbisk Frukost Crew. Aktiviteterna under mötena kan vara föreläsningar, workshops, musik framträdanden och filmvis-ningar. Viktigt är att alla ska ha lesbiskheten i centrum på ett eller annat sätt. – För er som är intresserade är det bara att gå in på vår facebooksida: Lesbisk Frukost Helsingborg, säger Anna Olsén.

KULTUR

Kultur på recept inleddes i Helsingborg 2010 på initiativ av regeringen. Man ville undersöka hur kulturupplevelser, aktiviteter och eget skapande påverkar långtidssjukskrivna patienter med symptom som ångest och depression. Kanske kunde möten med kultur i olika former bidra till en snabbare rehabilitering? Resultaten har varit över all förväntan och nu är målet att Kultur på recept ska bli en fast verksamhet, inte bara i Helsingborg utan i hela Sverige.

Malin Bennborn är kulturkoordinator på Helsingborgs stads kulturförvaltning och har varit drivande i projektet

Hipp hipp hurra! I år fyller Helsingborgs omtyckta kulturskola 50 år. När verksamheten inleddes 1965 var elevantalet 500 – i dag rör det sig om ca 2 000 elever per år som utvecklar sina kreativa talanger i Kulturskolans lokaler på Dunkers kulturhus. Det är minsann ingen trött och stillasittande 50-åring vi har att göra med. Nya aktiviteter tillkommer ständigt och under 2014 lanserade man konceptet ”Prova på”. En av Kulturskolans chefer Göran Nilsson förklarar: – Höst och vår har vi en vecka när vi bjuder in alla skolklasser mellan årskurs 1-6. Eleverna får komma hit en förmiddag och prova på och inspireras av olika aktiviteter. Vi har haft ett fantastiskt bra utfall, fortsätter Göran. Det har varit fullt varje gång. Det här är ett utmärkt sätt att möta alla elever i staden och ge dem en inblick i vad vi sysslar med. ”Prova på”-veckorna är helt klart något vi kommer att fortsätta med. Grattis på födelsedagen och lycka till i fortsättningen, önskar Vår Stad!

från allra första början. Hon är noga med att påpeka att man från kultursidan inte vill benämna Kultur på recept som rehabilitering. Distinktionen är viktig för att kunna hålla på gränsdragningen mellan kultur och vård. – Vi vill inte ”vårda i kulturen och kultura i vården”. Vi har tagit fram ett program som vården kan erbjuda sina patienter och som har visat sig vara ett bra komplement till ordinarie behandlingar. Programmet leds av professio- nella kulturpedagoger utan vårdutbildning och deltagarna erbjuds precis samma kulturupplevelser som alla Helsing-borgare har möjlighet att ta del av. – Den stora skillnaden jämfört med möten med andra

PROVA PÅ HOS PIGG 50-ÅRING!

Kultur på recept

Foto: Anna Olsson

10

grupper är att vi inte inleder just de här träffarna med ett käckt ”Hur mår ni?”

Att deltagarna i Kultur på recept upplever program-met som positivt kan Malin vittna om. Hon får ofta höra uttalanden som ”nu vågar jag gå ut igen” och ”nu ska jag återgå till mitt gamla jobb”. Detta är stora steg för människor som har varit fast i depression och ångest under en längre tid. – Den stora barriären för många av deltagarna är inte mötet med kulturen utan att faktiskt motivera sig att gå ut överhuvudtaget, berättar Malin. Man är rädd att inte

orka, att kanske drabbas av panikattacker. Men människor klarar ofta mer än de tror.

Nyckeln till Kultur på recepts framgång är fokusskiftet, menar Malin. Hon berättar om en deltagare som häpet konstaterade: ”Varje dag brukade jag prata om hur dåligt jag mår. Nu gör jag inte det längre, nu pratar jag istället om något jag har upplevt.”

Kultur på recept har många positiva effekter. För kulturinsti-tutionerna innebär projektet stora fördelar. Man når helt nya målgrupper och inspireras att starta andra projekt i samma anda. Ett bra exempel på detta är Kulturskolans ”Må-bra-kör” som träffas och sjunger för att ha kul och för att just må bra. Också Helsingborgs stad gynnas av Kultur på recept. Det är nämligen ett stort antal deltagare som går tillbaka till arbete eller studier långt tidigare än man vågat hoppas på. Men den allra största vinsten gör förstås indi-viden som deltar i programmet och med hjälp av kulturen når en förändring. – Man måste först tillbaka till livet, säger Malin Bennborn. Först liv, sedan arbetsliv. Kultur på recept är för många ett viktigt steg på vägen dit.

Malin Bennborn tipsar om kulturell självmedicinering

1. FREDRIKSDAL OCH SOFIERONjut av försommaren i någon av våra fantastiska

parker. Det finns inget så helande som att vara omgiven av blomsterprakt och sommardofter.

2. BEA SZENFELD PÅ DUNKERSUpplev en fantastisk och gränslös modedesigner

i fantasifull badhusmiljö. Årets utställning?

3. UTMANA DIG SJÄLVDet är lätt att gräva ner sig när man mår dåligt.

Gör inte det! Gå och se den där pjäsen, testa något nytt, utmana dig. Det är du värd!

Att kultur kan lindra själslig oro visste man redan under antiken. Och de flesta av oss har säkert själva upplevt hur en tavla, en roman eller ett musikstycke kan få oss

att flytta fokus från våra personliga bekymmer till något utanför oss själva. Det är insikter av den här sorten som ligger till grund för projektet ”Kultur på recept”.

– De mörka molnen skingras med framgångsrik helsingborgsmodell

I BOLAGET INGÅR• Helsingborgs stadsteater• Helsingborgs Symfoniorkester och Konserthus• Helsingborg Arena och Evenemang• Sofiero slott och slottsträdgårdar• Slottshagsscenen GrytanBolaget producerar, arrangerar och står värd för hundratals konserter och teaterföreställningar, sportevenemang, möten, mässor och andra evenemang årligen.

PERSONER ANSTÄLLDA (CIRKA)

180 • Kulturverksamhet• Scenkonst• Evenemangsverksamhet• Uthyrning av anläggningar

KONSERTER70 Bolaget arran-

gerar under 2015 drygt 70 konserter, teaterföreställ-ningar, sport- event och andra arrangemang.

BOLAGET BEDRIVER

HÖJDPUNKTER 2015

Bolagets verksamhet startade 1 januari 2015.

HELSINGBORG ARENA & SCEN

Kultur utan recept

! Kulturskolan är öppen för alla mellan år 0–19 som är folkbokförda i Helsingborg. Läs mer på www.dunkerskulturhus.se/kulturskolan

6 / 6 Nationaldagskonsert på Sundstorget med Helsingborgs Symfoniorkester26 / 7 Sting, Sofiero5–9 / 8 Europade, folkdans- och folkmusikfestival

28–30 / 8 Hx-festivalen28 / 11 Premiär Mio min Mio, Helsingborgs stadsteater”Den stora barriären för många av

deltagarna är inte mötet med kul-turen utan att faktiskt motivera sig

att gå ut överhuvudtaget.”

Foto: CC-BY Alexander Olsson / Helsingborgs stad

Besök i Fredriksdals trädgård är ett uppskattat inslag i projektet Kultur på recept.

DIGITALISERING

Hur ska man få vuxenstudenter med läs- och skrivsvårigheter att klara sina utbildningar och så småningom uppnå egenför-sörjning? Den frågan ställde sig Elisabeth Svensson, logoped och Joakim Uppsäll-Sjögren, IT-tekniker vid skriv- och lästeamet på Helsingborgs lärcentrum. Svaret blev: genom den egna mobilen.

– Vi hade sett hur man kunde göra mer och mer i mobi-len och dessutom konstaterat att praktiskt taget alla i dag har en egen smartphone, berättar Elisabeth Svensson. Tidigare användes datorlicenser, CD-skivor och special-redskap. Teknik som kan vara krånglig, omständlig och utpekande. Med hjälpmedel i form av appar i den egna mobilen sänks tröskeln och resultaten blir bättre. – Verktyg, hur bra de än är, gör ingen nytta om ingen använder dem. Därför har vi varit mycket noga med att hjälpa eleverna att komma igång med den nya tekniken, förklarar Joakim Uppsäll-Sjögren.

Projektet ”Använd mobilen som studieredskap” blev verk-lighet genom stöd från Specialpedagogiska skolmyndig-heten. Metoden har gett märkbart förbättrade resultat hos eleverna och är dessutom både kostnadseffektiv, snabb och smidig. – Vi jobbar med befintliga appar och elevernas egna mobiler, be-rättar Joakim. Apparna är testade och utvalda i samråd med eleverna, eftersom alla elevers behov är olika.

Deltagarna Erica och Max har bara gott att säga om projektet, som löpte under hela 2014. – Jag tycker att det är mycket roligare att studera nu än tidigare, för nu hänger jag med på lektio-nerna och läxorna går snabbare att göra, säger Erica som läser gymnasieämnen för att bli behörig förskolelärare. Max håller med: – När jag blev tillfrågad om jag ville delta accepterade jag och tänkte att allt som kan hjälpa mig är bra. Och det hjälpte mig verkligen. Från att sitta panikslagen framför en bok på flera hundra sidor till att få tillgång till en app med inlästa böcker, där man själv kan bestämma hastigheten. Det var en stor skillnad för mig.

Mobilen som studieredskap har gett mycket goda resultat. Eleverna som deltog fick betyget godkänt/E eller högre i alla sina kurser. I en utvärdering som gjorts svarar samtliga ja på frågan om de kommer att fortsätta med appar som hjälpmedel.

– Det känns bra att ha utrustat eleverna med redskap som de kommer att ha användning för även i fortsättningen; på universitetet, i yrkeslivet och privat, säger Joakim. För Max och Erica har projek-tet inneburit stora förändringar. – Efter gymnasiet struntade jag i att plugga vidare, berättar Erica. Jag tänkte att jag fortsätter som undersköterska i resten av mitt liv. Men nu är målet att bli förskole- lärare och jag har redskapen jag

behöver för att nå dit. Max hoppas att fler kommer att få möjlighet att studera på det här sättet: – Vi som har dyslexi behöver verktyg som passar våra behov och som kan ge oss tillgång till de högre utbild- ningarna. Även om du inte klarade grundskola eller gymnasium så har du fler chanser. Det finns hjälp att få!

studenter med mobil

Mobilen gör orden mindre skrämmande

Aldrig för gammal för att surfa!Nu når den digitala revolutionen äldrevården! Alla Helsingborgs vårdboenden har utrustats med Wi-Fi och iPads som de boende har till-gång till. Utan tillgång till internet stängs man ute från såväl information som nöje och dessutom har sociala medier blivit en allt viktigare kanal när det gäller kontakt med familj och vänner. Därför är det en självklarhet att också våra gamla ska ges den möjligheten.

Att valet föll på iPads istället för vanliga datorer beror på att ”paddor” har visat sig vara särskilt användbara för äldre personer. Personalen på vårdboendena kommer att erbjudas inspirations-kurser i hur man använder en iPad. Surfa på!

I gymnasieskolans läroplan från 2011 står följande att läsa: ”Eleverna ska tränas i färdigheter i att beskriva sitt arbete på ett yrkesmässigt sätt med hjälp av text, bild och digitala tekniker som är relevanta för uppgiften.” Katarina Sunvén är yrkeslärare på floristprogrammet på Rönnowska i Helsingborg och fick genast en idé om hur dessa direktiv skulle kunna integreras i undervisningen och dessutom bidra till att förbättra den. – Vi startade ”yrkesbloggar”. Alla eleverna fick designa sin egen blogg där de dokumenterar och analyserar sitt arbete, berättar Katarina. Bloggarna är bra för mig som lärare eftersom jag kan följa elevernas arbete också när de är ute på praktik, men de ger också föräldrarna en fin möjlighet att få inblick i sina barns utbildning. Efter tre års yrkesbloggande har eleven utvecklat ett naturligt sätt att kommunicera på fackspråk och dessutom samlat dokumentation över sin utveckling och fina bilder till sitt CV. Ebba Olsson tog studenten på floristprogrammet 2014. Hon tycker att bloggandet har hjälpt henne i utbildningen. – Både Katarina och mina klasskompisar hade tillgång till bloggen och kunde ge feedback och komma med kon-struktiv kritik. Det var också lärorikt och inspirerande att följa mina klasskamrater under praktikperioderna, berättar Ebba.

12 13

1. Legimus Lyssna på böcker

2. Inläsningstjänst Lyssna på kursböcker

3. ClaroSpeak Gör text till tal

Bloggar om blommor– Floristprogrammet på Rönnowska digitaliserar

Tre apptipsfrån Elisabeth och Joakim!

DIGITALISERINGFoto: CC-BY Li Fernstedt / Helsingborgs stad

Indiska besökaren @srini091 tycker till om #freewifihbg på Twitter

”Free public wi-fi (government) done right. Choose network.

Touch to connect. Done. Well done Helsingborg city.”

Så många ungdomar från Europas största gymnastikevent, Eurogym, tycker att det bästa med Helsingborg är den

stora tillgången till fritt internet. Så m

ånga

sur

fzon

er fi

nns

det i

Hel

sing

borg

.

Studenterna Max och Erica

14

– Jag hade hört mycket om lyckade effekter med hundar i vården och fick lust att prova, berättar Jessica. Jag testade idén på personalen som var positiv och efter att ha målat upp alla tänkbara skräckscenarion gjorde vi slag i sa-ken. Men när vi kontaktade Svenska Kennelklubben visade det sig att vi var först i vården med en permanentboende hund, så Sammi blev något av ett pilotprojekt, skrattar Jessica och klappar Sammi på huvudet.

Med hjälp av terapihundskolan valdes Sammi ut och flyttade in på Fjällugglegatan i mitten av 2014. Succén var ett faktum redan från början och alla boende blev charma-de av det fyrbenta yrvädret. Men allra viktigast blev kanske mötet för Joy Söderholm. Hon och Sammi fann varandra direkt. – Jag har alltid velat ha hund, berättar Joy, men efter-som jag sitter i rullstol klarar jag inte av det själv. Joy minns det första mötet med Sammi. – Jag var nervös och rädd att han inte skulle trivas, men det första som hände var att han hoppade upp och började slicka mig i ansiktet. Sedan dess är Joy och Sammi oskiljaktiga. – Varje morgon kom han och väckte mig kvart i sju och sen när jag kom hem från dagverksamheten stod han och väntade utanför hissen, skrattar Joy.

Det är omöjligt att inte bli berörd när man ser Joy och Sammi tillsammans. Två bästa vänner som inte kan hålla

sig ifrån varandra. Joy har lärt Sammi en massa trick som de glatt visar upp. – High five, säger Joy och sträcker upp handen. Sam-mi reser sig på bakbenen och smäller tassen i Joys hand och belönas med hundgodis. Men Sammi är mer än en lekkamrat för Joy: – Min farfar dog för några månader sen och när jag fick beskedet var Sammi med mig. Han märkte att jag var ledsen så han tröstade mig. Nu känns det som om lite av farfar lever kvar genom Sammi, berättar Joy.

För några veckor sedan flyttade Sammi från Fjälluggle- gatan, hem till vårdaren Ingela Borg. Han blev stressad och kunde inte riktigt koppla av. Jessica Swartling förklarar: – Sammi är en utpräglad vakt- och vallningshund och därför tar han väldigt stort ansvar. Även om han tyckte om att vara här så blev det för mycket för honom. Men Sammi är fortfarande en frekvent besökare hos Joy och de andra på Fjällugglan. – Nu arbetar Sammi på konsultbasis, förklarar Jessica leende. Dessutom kommer det snart att flytta in en ny perma-nentboende hund. – Vi letar efter en ny hund som ska bo här, någon som inte känner fullt så mycket ansvar som Sammi och kan kosta på sig att slappna av ibland. Joy är stormförtjust över utsikten att få ännu en hund till boendet. – Det kommer att bli värsta cirkusen, utbrister hon och strålar av glädje.

Jessica tror att det kommer att bli vanligare med perma-nentboende hundar på LSS-boenden. Det är redan många kommuner som har hört av sig med frågor. – Vi har jättepositiva erfarenheter av att ha haft Sammi boende hos oss. Framför allt den villkorslösa kärleken och den positiva energin som man får av en hund. Men också sådant som rutiner och ansvar. En hund måste ut och rastas varje dag oavsett väder. Och det måste alla hjälpas åt med. Vi har ett gemensamt ansvar för en annan varelses liv. Jessicas tips till andra LSS-boenden som funderar på att skaffa en permanentboende hund är att göra en grund-lig konsekvensanalys. – Prata igenom vad som kan gå fel och se till att planera för det värsta som kan ske. Boende, anhöriga och personal måste vara med på idén, sen är det bara att köra!

15

OMSORG

Konceptet Vinna–Vinna går ut på att gästerna på Helsingborgs vårdboenden ska erbjudas aktiviteter som matchar deras intressen, önskemål och behov. Från och med 2014 har detta blivit arbetssätt. Aktiviteterna som erbjuds är stadens befintliga utbud och samarbeten sker med Helsingborgs stadsteater, stadens muséer och trädgårdar. Också föreningsvärlden, studieförbund och andra intresseorganisationer är inkopplade i projektet. Genom att de äldre på stadens vårdboenden ska få vara mer delaktiga i utformningen av de egna sociala aktiviteterna vill man lyfta fram indi- viden i varje människa. För visst är det ju så att vi inte slutar ha egna och unika intressen bara för att vi blir äldre?

Solstrålen på Fjällugglegatan

”Varning för lekande hund”, står det på grinden till LSS-boendet på Fjällugglegatan 2 i norra Helsingborg. Skylten syftar på Sammi, Sveriges – ja, kanske världens – första permanentboende hund på ett gruppboende. Det här kräver en förklaring, eller hur?

Vi frågar Jessica Swartling, enhetschef på Fjällugglegatan och initiativtagare till arrangemanget med den ovanliga gästen.

– Hunden Sammi sprider glädje bland de boende

Sammis topp tre1. Gosa 2. Busa 3. Lära sig nya tricks

!Vill du se mer av Sammi? Besök hans alldeles egna Facebooksida: www.facebook.com/sammihund

Alla blir vinnare med vinna–vinna

Sammi och Joy, bästa vänner.

Teaterföreställning på vårdboende.Läs mer om Vinna-Vinna på omsorghelsingborg.se !

”Vi har jättepositiva erfarenheter av att ha haft

Sammi boende hos oss.”


HÅLLBARHET

16

I love Hbg!

Två viktiga saker utgör grunden för det socialt hållbara samhället. Den ena är välfärd och betyder att människor ska trivas och ha en hygglig levnadsstandard. Den andra är att samhället ska kunna bidra till att lösa problem som människor hamnar i – som sjukdom, arbetslöshet och andra svårigheter.

I mars 2014 öppnade FoU Helsingborg (Forsknings- och utvecklingsenheten för social hållbarhet). Enheten är den första i sitt slag i Europa med uttryckligt fokus på social hållbarhet och syftet är att sammanföra forskning och praktik för att på så vis bidra till arbetet med ett socialt hållbart Helsingborg. – Forskningsresultat hjälper oss att se om insatserna vi gör är de rätta. Om vi kan säkerställa att vi gör rätt saker så är det till stort gagn för Helsingborgs stad i allmänhet och dess invånare i synnerhet, säger enhetens chef An-na-Karin Bergman. – Enhetens styrka är vår förmåga till överblick och hel-hetssyn samt vår starka koppling till både verksamheterna och till forskarvärlden.

– Jag stod uppe på Olympia en ljummen sommarkväll. Det var match och tiotusentals människor skrek – med en röst: ”Jag älskar Helsingborg!” Det var en drabbande upplevelse. Hur ska vi kunna fånga den känslan och kanalisera den ut i hela staden? tänkte jag. Jag insåg att vad det hela handlar om är tillhörighet. Alla vill ju vara med i ett vinnande lag. Det är Ola Paulsson som berättar. Han är projektledare för det ”attityd- och beteendeförändringsprojekt” som efter upplevelsen på Olympia gjorde att projektnamnet ”I love Hbg” kändes självklart. Men det är en sak att få en insikt. Att omsätta den i praktiken är en annan femma.

Låt oss backa bandet en aning. För ungefär fem år sedan ändrade Helsingborgs stad inställning gällande nedskräp-ning och medborgarnas ansvar. Tidigare brukade det låta ungefär ”släng skräpet i papperskorgen”, ”här är pappers-korgen” och ”vi har si och så många papperskorgar”. Men sen insåg man att det här kanske inte var rätt väg att gå, berättar Ola, som blev inkopplad på projektet i den här vevan. – Jag har arbetat som scenograf. Då jobbar man med

Berättelsen om hur en uppenbarelse på en fotbollsmatch blev till ett renhållningsprojekt

som engagerar var tredje helsingborgare.

sinnena och människors upplevelser och känslor. Jag kan ingenting om drift av papperskorgar men det ser jag som en fördel. För mig var utgångspunkten för projektet ganska enkel: Vi har en fantastisk stad och vi vill vara rädda om den. Är det då inte ett hån att vi skräpar ner i den?

För att genomdriva sin vision måste Ola påvisa att Helsingborgs stad är det vinnande laget. Och det var förvånansvärt lätt. – Det fanns redan ett stort engagemang bland föreningar och skolor och jag ville lyfta fram dem som våra riktiga hjältar. Jag tog pengar som tidigare användes till att infor-mera om papperskorgar och såg till att de hamnade hos dem som verkligen gör något för den här staden. Sunt förnuft är också något som biter på folk. – Det räcker faktiskt långt att bara förklara vad det är vi håller på med, så vill folk vara med, säger Ola, men lyfter också fram en del otraditionella metoder för att nå ut.

– Vi kommunicerar gärna genom konst, berättar han, och vi ser till att synas på oväntade ställen. Som på en hundutställning eller utanför en kiosk. Båda är ställen där

potentiella nedskräpare florerar, skrattar Ola.

Att påstå att I love Hbg är en succé är ingen överdrift. På bara några år har projektet ökat lavinartat och i dag har ”laget” över 40 000 deltagare. – Det är var tredje helsingborgare, be-rättar Ola stolt. Följdriktigt blev Helsingborg 2014 utsedd till årets kommun av föreningen Håll Sverige Rent. Målet är att bli Sveriges renaste stad 2015, och chanserna måste betraktas som goda.

– Vi har uppnått ett läge där det börjar rulla på av sig själv, förklarar Ola och det går inte att ta miste på hans stolt-het. Nu hör företag av sig till oss, för att de vill förknippas med I love Hbg. De vill helt enkelt tillhöra det vinnande laget.

Samverkan för social hållbarhet

Helsingborgs nya återvinningscentral byggs för fullt och beräknas vara klar mot slutet av året. Den nya anläggningen blir hela tre gånger så stor som den nuvarande och får ett bättre trafikflöde med breda körfält, vilket innebär större säkerhet för såväl besökare som personal. Under de senaste åren har vi svenskar blivit betydligt bättre på att sortera vårt avfall, men det finns fortfarande områden där vi kan bli bättre. Den nya återvinningscentralen kommer därför att ha ett stort utrymme för återbruk. – Vi märker av att det slängs för mycket fullt fungerande prylar och möbler. Vi vill därför skapa förutsättningar för att fler saker ska kunna få en andra chans. Genom återbruk kan vi minska mängderna onödigt avfall, säger Cecilia Holmblad, chef på Kommun & hushåll, NSR.

Den enes skräp är den andres skatt– Nya återvinningscentralen satsar på återbruk

Foto: Christer Pettersson

skräpkorgarfinns på våra gator och torg i Helsingborg

Helsingborgarna är bäst i landet på att engagera- och aktivera sig i diskussionen om en ren stad. Därför blev vi utsedda av riks-organisationen Håll Sverige Rent till Årets kommun.

Årets kommun!

Män anser generellt att det är rim-ligt att gå 20 m med skräp, medan kvinnor generellt anser att 100 m är rimligt att gå med sitt skräp innan man når skräpkorgen.

20 m100 m

4 av 5 helsingborgare slänger skräpet på rätt plats.

17

Cecilia Holmblad

Anna-Karin BergmanFoto: C

C-BY H

elsingborgs stad

Foto: Kristoffer Granath

HÅLLBARHET

19

Inga gifter i vår vardag!Det går inte att se om exempelvis leksaker, kläder, smycken eller möbler innehåller farliga kemikalier. Det är företaget som säljer varan som har ansvaret för att den är säker för din hälsa och miljön. Under 2014 har miljöförvaltningen satsat stort på projektet ”Våga fråga och kun-na svara”. Det går ut på att få konsumenterna att fråga om en vara innehåller farliga kemikalier – våga fråga – och därigenom få företagen att ta större ansvar – kunna svara. Målet är en giftfri vardag. Miljöförvaltningen har informerat både invånare och personal i butiker, samt undersökt varor som till exempel smycken, leksaker och skor. Så nästa gång du undrar om en vara innehåller farliga kemikalier – våga fråga! Svaret ska du få inom 45 dagar.

Varje år köper Helsingborg varor och tjänster för ungefär 2,5 miljarder kronor. Självklart är det viktig att dessa motsvarar stadens miljökrav. Det skulle vara lätt för leverantören att säga att de lever upp till kraven – de flesta kommuner har svårt att hinna kontrollera det leverantörerna påstår. Men för att eliminera fusk och se till att miljökraven får effekt på riktigt har man i Helsingborg utarbetat en sinnrik uppfölj-ningsplan:

• Ställ bara krav som går att kontrollera.• Följ upp befintliga avtal med jämna

mellanrum för att kolla att de fortfarande efterföljs.

Att ha tillgång till natur är för de allra flesta en viktig del i ett bra liv. För att alla barn ska få möjlighet att uppleva och lära känna naturen måste den ligga nära och inbjuda till lek och upptäckter – både på skoltid och fritid. Men hur är det egentligen fatt med naturvårdsarbetet i landets kommuner? Den frågan ställde sig Naturskyddsfören-

Checklista mot miljöfusk

Sverigeledande på naturvård– Helsingborg på andraplats i stor undersökning

– Vi gör många olika saker. Vi finns ute på gårdarna så att man kan komma och prata med oss om man behöver hjälp eller stöd. Vi har tystnadsplikt så att folk ska ha förtro-ende för oss. – Det är många som kommer fram när vi är ute. Särskilt nyanlända, säger Nawal. Tillsammans kan vi många språk och därför kan vi hjälpa till att reda ut konflikter som uppstår när folk inte förstår varandra.

I utbildningen har gruppen lärt sig om brandsäkerhet, första hjälpen och annat matnyttigt. Syftet är att skapa kontaktytor mellan stadsdelsmammorna och olika kommunala verksamheter. – Vi hjälper till att förklara vilka regler som finns, som närvaro i skolan och att man måste ha ett läkarintyg om man stannar hemma för sjukdom, berättar Carina. En viktig orsak till projektets framgång är att stödet förmedlas av kvinnor som själva bor i området och inte av någon representant för kommunen, menar Malin.

– Det är frivilligt att vara stadsdelsmamma. De här kvinnorna hjälper till för att de vill det, för att de bryr sig. Det finns ett stort hjärta i deras engagemang.

Mammorna i Planteringen har gett eko långt utanför den egna stadsdelen. Verksamheten finns nu också på Drottninghög och fler stadsdelar är nyfikna. Även andra kommuner har hört av sig. – Menar man allvar med begreppet ”den gemensamma staden” så måste man börja med människorna. Göra saker tillsammans och utgå från kraften som uppstår i mötet

mellan människor, säger Malin. Nawal håller med. – Det finns mycket kärlek i gruppen. Vi hjälper och stöttar varandra. – Tillsammans är vi starka, sammanfattar Mona och alla stadsdelsmammorna nickar. Det är bara att instämma.

Tillsammans är vi starka

Stadsdelsmammorna i Planteringen hjälper de boende i området med allt från tvättstugetvister till kontakt med myndigheter.

I stadsdelen Planteringen i södra Helsingborg finns lokalen ”Lilla Stugan” som är en mötesplats för kvinnor. Här träffar vi fyra av områdets ”stadsdelsmammor” – Nawal Bakrawi, Houda Tamerjei, Mona Hussein Ali och Carina Johansson – i sällskap med Malin Grahn Marksell som är stadsdelsutvecklare och initiativtagare till projektet. Gruppen utstrålar värme och vänskap. Det skrattas mycket. Malin berättar hur det hela började. – Förra hösten berättade en kollega om konceptet med stadsdelsmammor och hur det har drivits med stor framgång i Danmark. Där finns stadsdelsmammor på 40 olika platser. När vi fick möjlighet att testa så fanns det ingen tvekan. Att hitta deltagare till projektet var lätt. – Vi gav ett erbjudande om att vara med och skapa någonting tillsammans och det var det många som ville, säger Malin.

Tolv kvinnor utbildades och av dem är nästan alla kvar. Det finns också ett antal ”hang-arounds”, kvinnor som inte är utbildade, men står i kö till nästa kurs som sker i höst. I utbildningen ingick ett besök hos de danska kollegorna. – Det var roligt och spännande. Att se vad det kunde bli av det hela var jätteviktigt, säger Nawal. Men vad är det då stadsdelsmammorna gör? Houda förklarar:

• Utbilda kommunanställda med inköps-ansvar så att de blir medvetna om sociala och miljömässiga aspekter av inköpen. Billigt är inte alltid bäst.

• Jobba med beteendeförändringar: ”Måste jag köpa denna vara eller tjänst?”

Camilla Alfredsson är chef på miljöförvalt-ningens miljöstrategiska avdelning. Hon är stolt över arbetet som utförs. – De allra flesta leverantörer är mycket positiva till våra miljökrav, men ett sådant här arbete kräver tålamod. För att det ska funka måste alla med. När vi uppnår det målet, då har vi uträttat något storartat.

ingen och för att undersöka saken sam-manställdes en omfattande enkät. Hela 208 av landets 290 kommuner svarade på frågorna som berör en rad områden som är relevanta för ett bra naturvårdsarbete. Huddinge knep förstaplatsen, men på en hedrande delad andraplats (jämte Lomma) hittar vi Helsingborg.

Houda Tamerjei, Mona Hussein Ali, Carina Johansson och Nawal Bakrawi. Stolta stadsdelsmammor i Planteringen.


Illustration: Stina Gustafsson

21

NÄRINGSLIV

Ibland är skillnaden mellan framtidshopp och djupaste förtvivlan flortunn. Men det sistnämnda är förhoppnings-vis för evigt begravt i en ocean av framtidstro i den gula tegelbyggnaden på Berga där nu produktionen börjar gå igång efter att ha legat i träda i tre månader. Det gamla är begravt! Trion bakom nytändningen är Pekka Påhlman, Jan Malmqvist och Roger Hermansson som såg potentialen i det köttföretag som så sent som 2013 hade en omsättning på 125 miljoner men som i fjol sjunkit till bara hälften. Och därför slutet. Både Jan Malmqvist och Roger Hermansson hade nästan tio år tidigare varit anställda i företaget, så de kunde branschen. Peka Påhlman kom utifrån med mängder av sådana där nyttiga ”varför-det-frågor”. Dittills hade företaget framgångsrikt förädlat fläskkött till både kassler, fläskytterfiléer, skinkor och mängder av varianter på rökt, rimmat och marinerat som gick ut till livsmedelskedjorna. Men där kunderna av olika anledningar så sakta började svika. Vad de nya ägarna försöker fokusera på är att göra produkterna lite mer förfinade och anpassade till mer krävande konsumenter och därmed navigera bort från kampanjförsäljningar i stora volymer med lika stora pris-lappar. Alltså bort från köttdiskarnas anonyma berg av köttförpackningar till förfinade hyllexponeringar. Det nya

företaget har för övrigt ändrat sitt namn till Köttcentralen Skåne. – Vår idé var att ta över verksamheten och dra den vidare, berättar Pekka Påhlman. De anställda har ett stort yrkeskunnande och en stor yrkesstolthet som vi ville bevara. Nu anpassar vi kostymen efter produktionen för att arbeta oss uppåt. Han fortsätter: – Ger vi det ett par tre år så är vi förhoppningsvis uppe i samma kvantitet som företaget hade för två år sedan. – Det minsta problemet vi har är produktionen, fyller Jan Malmqvist i. – Maskinparken är toppmodern. Helt klart är det en tuff resa det handlar om. Det gäller att ligga i och att kämpa. I början var det så klart extra besvärligt. – Ibland hade vi den där känslan att stå vid en vattendelare, berättar Roger Hermansson. ”Att nu lägger vi ner”. – Ibland var det tungt, säger Pekka Påhlman. Men det gällde att sy ihop en finansieringslösning. En som stenhårt trodde på trions idé och affärsplan att blåsa liv i Köttcentralen var rutinerade Bengt Ericsson, verksamhetschef och affärsutvecklare för det ännu bara drygt halvårsgamla Tillväxt Helsingborg.

Med ett finmaskigt nät av formella och informella trådar till människor, investerare och företag baserat på decennier av personligt kontaktbyggande i Helsingborg lyckades han sy ihop ett paket som fick bärkraft. Först gällde det att hjälpa till att sy ihop ett avtal mellan den nya fastighetsägaren och Köttcentralen, och därefter ordna ett finansieringsupplägg

för förvärvet. Det ordnade han. – Vi ska arbeta på affärsmässiga grun-der, förtydligar Bengt Ericsson. Vi sysslar inte med bidrag. Det överskuggande målet för Tillväxt Helsingborg är att skapa jobb. Han fortsätter: – Vi förmedlar helt enkelt kompetens, kontakter och kapital. Men vi själva lånar inte ut pengar. När Tillväxt Helsingborg sjösattes i somras var målet att skapa 300 nya jobb på tre år. Men redan nu efter ett halvår har man nått 49.

En sak är kristallklar – utan Tillväxt Helsingborg hade det helt enkelt inte blivit någon fortsättning på Köttcentralen efter konkursen i höstas. Och inte heller några

åtta nya jobb som förhoppningsvis ska vara mångdubbelt flera om några år. Någon som tycker det är svårt att definiera ”win-win”?Det är bara att läsa det här.

HELS_Magnet_foretagsstjarna_70x70mm.indd 3 2014-12-17 10:59

Tillväxt Helsingborg är ett initiativ av stiftelsen Uppstart Helsingborg som påbörjades sommaren 2014. Till verksam-heten har knutits 14 investerare och 19 rådgivare – både individer och företag.

I dagsläget pågår samarbeten med 14 företag i Helsingborg. ”Vi sysslar inte med nyföretagande utan utvecklar redan existerande verksamheter”, berättar Bengt Ericsson. De företag vi stöttar finns exempelvis inom handel, restaurang, livsmedel, logistik, trädgård och keramik för att nämna några branscher. ”Grundregeln är att de måste vara hyfsat personalintensiva”, fortsätter han. ”För vårt helt övergripande mål är ju att skapa fler jobb”.

Sedan 2014 delar Helsingborgs stad ut Företagsstjärnan till verksamheter som gör staden till en spännande, attraktiv och hållbar plats. Hittills har närmre 60 stjärnor delats ut. Företagsstjärnan är ett sätt att uppmärksamma företag som visar riktningen för Helsingborg, det vill säga genomsyras av långsiktig, inkluderande och hållbar tillväxt i staden. – Det är viktigt att komma ihåg att det är näringslivet som lägger grunden för välfärden och skapar förutsättningar för vård, skola och omsorg. Dessutom bidrar man med arbetstillfällen, kompe-tens och kreativitet. Företagen är våra hjältar, säger Lars Persson, omvärlds-analytiker på avdelningen för näringsliv och destinationsutveckling på Helsing-borgs stad. – Alla företag är lika viktiga oavsett storlek och bransch, fortsätter Lars, vilket speglas i listan över de verksam-

Bengt Ericsson, verksamhets-chef och affärsutvecklare Tillväxt Helsingborg

Kullaleden – Ett vandringsstråk i högsta europaklassPå med vandringskängorna och börja träna! 2016 kommer det internationella vandringsevenemanget Eurando till Helsingborg. Ett tungt vägande skäl till valet av värdstad är den vackra Kulla-leden. Denna nya del av Skåneleden invigdes 2013 och har redan, som en

heter som hittills har fått utmärkelsen. Företagsstjärnor har delats ut till så vitt skilda aktörer som lilla Glasakuten och läkemedelsjätten McNeil. Ett stort och varmt grattis till alla Företagsstjärnor önskar Vår Stad!

Nyfiken på vilka som har fått företags-stjärnan hittills? Du hittar dem alla på www.helsingborg.se

Stjärnklart på Helsingborgs företagshimmel

av få vandringsleder i Europa, fått den hedrande certifieringen ”Leading Qua-lity Trail”. Byggandet av Kullaleden har förverkligats som ett samarbete mellan byaföreningar, näringsliv, kommuner, länsstyrelse och ideella krafter. Läs mer på www.kullaleden.se

14 19

INVE

STER

ARE

RÅDGIVARE

Jan Malmqvist, Pekka Påhlman och Roger Hermansson har all anledning att vara glada.

Full fart framåt!Det skulle ha kunnat bli fortsättningen på en väldigt trist nyhet den där

oktoberdagen i fjol då Köttcentralen Helsingborg gick i konkurs, 24 anställda miste jobbet och maskinparken skulle spridas. Istället blev det början till

något helt nytt när tre intensiva män i övre medelåldern fyllda av framtidstro lyckades rekonstruera och ta över hela charkuteriverksamheten. Ja, så bra blev det efter nystarten i april, att åtta personer har återanställts. Mycket av

den solskenshistorien är det Tillväxt Helsingborg som står bakom.


Foto: Helsingborgs stad

NÄRINGSLIV

Framtidens bilism är här!

Redan 2012 lanserades Helsingborgs elbilspool och samma år blev staden, av föreningen Gröna bilister, utsedd till landets bästa elbilskommun. Elbilspoolen har i dag sex elbilar, parkerade på tre strategiska platser i staden: Ångfärjans parkering nära Dunkers kulturhus, vid OJ på Carl Krooks gata och utanför Öresundskrafts kontor på Västra Sandgatan. Elbilarna vid Dunkers är särskilt unika eftersom de laddas av solceller och är helt självförsörjande på el. Bak-om satsningen står elbilspoolföretaget Move About och Öresundskraft. – Bilpooler spelar en stor roll i omställningen till ett hållbart transportsystem, menar Öresundskrafts VD Anders Östlund. De minskar behovet av parkeringsytor i städerna med upp till 80 procent. Dessutom är bilpoolerna demo-kratiska; du har tillgång till bil även om du inte har råd att äga en. Och just elbilen är perfekt i stadsmiljön, den är tyst och ger inga utsläpp.

Anders Cornelius har varit med i elbilspoolen sedan starten 2012. Han och hans fru har gjort det aktiva valet att inte själva ha bil. – Det talas ju mycket om den frihet bilen ger, men det går att vända på resonemanget och säga att det ligger en stor frihet också i att inte äga. Därför var det naturligt för oss att gå med i en bilpool. Att det blev just elbilspoolen har sin grund i miljö-medvetenhet. – När du kör elbil märks det vilka konsekvenser din körstil får, eftersom du måste hushålla med laddningen. Du får anledning att fundera över dina beslut: ”Ska jag göra den här omkörningen? Ska jag välja motorvägen?” Allt har en konsekvens och det blir väldigt tydligt. Hur långt en laddning räcker beror på flera olika faktorer, som körstil, temperatur och trafik, men i runda slängar är det dags att ladda om efter ungefär 150 kilometer. Är man inte i närheten av en laddningsstation går det bra att ladda

Hurra för vår hamn!

Helena Jirsved fickparkerar vant bilen på en lummig tvärgata i stadsdelen Högaborg. Hon är projektledare på Helsingborgshem och en av de ansvariga för det kommu-nala bostadsbolagets trygghetscertifiering av fastigheter som pågått sedan 2013. Vi är här för att besöka den första fastigheten som Helsingborgshem har trygghetscertifierat. Efter den har det blivit ytterligare elva och dialog pågår nu med sju till. – Vi måste ha hyresgästerna med oss. Förändringarna vi gör är omfattande. Den allra största delen står Helsing-borgshem för, men det innebär också en hyreshöjning för de boende. Därför är det viktigt att förklara vad det är som ingår och hur de kommer att gynnas av förändringarna. Helsingborgshem har en omfattande checklista över vad som måste åtgärdas för att en fastighet ska få trygghetscertifieringen. Det handlar om allt från säkerhets-klassade förråd och elektroniska passagesystem till tydlig skyltning och bättre belysning både ute och inne. Trygghetscertifieringen bygger på en metod som har använts med gott resultat i bland annat Stockholm, Göte-borg och Motala. – Men trygghet handlar inte bara om hårda värden, menar Helena. Det är lika viktigt med trivsel och därför

23

Trygghet och trivsel på Högaborg– Trygghetscertifiering får högt betyg av hyresgästerna

jobbar vi mycket med målningsarbete och varsamma res-taureringar som utförs i samråd med stadsbyggnadskonto-ret. Tryggheten är en förutsättning för att vi människor ska känna trivsel.

Att trivseln har ökat bekräftas av hyresgästen Jasminka Pavicic Zegnal. Hon flyttade in i fastigheten när projektet fortfarande var på planeringsstadiet. – Tidigare var det massa spring i trappan. Nu kan bara folk som bor här komma in och det är skönt, säger Jas-minka. Helena berättar att bland de hyresgäster som först var skeptiska till projektet är det många som har kommit och sagt hur nöjda de är. – Och det är ju ett gott betyg! Projektet med trygghetscertifiering löper fram till 2016, sedan ska en utvärdering göras. Helena hoppas på en fort-sättning. – Det här har gått över all förväntan. Självklart är våra hyresgäster de största vinnarna i projektet, men också hela staden Helsingborg gynnas. Vi eftersträvar att skapa attraktiva stadsdelar och naturliga mötesplatser i staden. Trygghetscertifieringen är en viktig del på vägen dit.

Bilpooltrenden är här för att stanna. År 2020 beräknas hela 12 miljoner människor världen över vara medlemmar i bilpooler. Bra för både människa och miljö.

Och ännu mer miljövänligt blir det såklart när det handlar om elbilar.

bilen i ett vanligt eluttag, men då tar det lite längre tid. Anders Cornelius tror att elbilar kommer att bli ännu vanligare i takt med att antalet laddningsställen ökar. Han har själv värvat ett antal nya medlemmar till elbilspoolen och de är alla mycket nöjda.

20 000 ton gods och 20 000 passagerare ström-mar dagligen genom Helsingborgs Hamn, året runt. Det är imponerande siffror, som sannolikt kommer att öka. Under 2014 har flera nyckelakti-viteter gått i lås och hamnen kan se tillbaka på ett mycket framgångsrikt år. Här tittar vi lite närmare på tre av årets nyheter.

NY CENTRALGATE Ökad säkerhet och bättre service till kunderna är några av motiven bakom satsningen på cirka 35 miljoner kronor och en helt ny centralgate, som är Sveriges modernaste. Nu går det att på individnivå kontrollera vilka personer som befinner sig på hamnområdet och fordon kan snabbt och enkelt passera under dygnets alla timmar. På så sätt vinner hamnens kunder värdefull tid vid lastning och lossning. Den nya gaten stärker hamnens konkurrens - kraft och position som Sveriges containerspecialist.

Så här funkar det!Det enda som krävs för att gå med i elbilspoolen är körkort och att du registrerar dig som medlem via hemsidan. Sedan är det bara att boka bil via webben, hämta och köra! Du betalar en fast månadsavgift samt en summa för den tid du lånar en bil. Inga andra kostnader tillkommer, varken för försäkringar eller körda kilometrar. Eller för bränsle – bilen är laddad och klar när du hämtar den. Bra va?Registrera dig på: www.oresundskraft.se/elbilspool

Anders Cornelius har använt elbils-poolen i Helsingborg sedan 2012.

22

Bilpooler minskar behovet av parkeringsytor i städerna med upp till 80 procent

• Bättre belysning• Brytskydd i dörrar

till allmänna utrymmen• Säkerhetsklassade

lägenhetsförråd• Elektroniskt

passagesystem• Trygga cykelparkeringar• Trygghetscertifierad

parkering

NYTT REDERI Under 2014 valde det tyska rederiet Hapag-Lloyd att starta en egen linje via Helsingborg. Linjen som trafikerar Ham-burg, Köpenhamn, Helsingborg och Århus startade med ett anlöp i veckan som fördubblades under 2015. Rederiet rankas som världens fjärde största inom sin kategori. Att de har valt att etablera en egen linje skapar ytterligare tillväxtpotential för Helsingborgs Hamn. Välkomna hit!

NYA ARBETSMASKINER Miljöarbete står alltid i fokus i Helsingborgs Hamn. Under 2014 gjordes stora investeringar i nya arbetsmaskiner. Truckar och dragbilar har bytts ut till nya, försedda med den senaste miljöklassade tekniken. Med en väl fungeran-de maskinpark bidrar hamnen till en renare luft och skapar effektivare produktion med färre stopp. Därmed stärkte Helsingborgs Hamn sin position som en av Sveriges mest miljöaktiva hamnar.

1 034 Startade företag i Helsingborg 2014

Personer arbetar i Helsingborg67 044

FÖRETAG FLYTTADE UT 2014279

Exempel på

åtgärder:

FÖRETAG FLYTTADE IN 2014379


Foto: Helsingborgs stad

LOREM IBSBUM

Hej hej! ropar hela glada Zumba-gänget.

Vi möter ett gäng muntra seniorer under ett svettigt Zumba-pass. Stämningen är på topp och skratten är många. I dag var första gången Zumba stod på agendan och aktiviteten får tummen upp av samtliga inblan-dade. De flesta vill lära sig mer och efter en snabb överläggning bestäms det att en nybörjarkurs för seniorer ska startas redan om två veckor. – Det här är toppenkul, säger deltagaren Tyra Andersson. Inte nog med att vi får prova på roliga aktiviteter, vi får också massor av nya vänner! Kai Andersson instämmer: – Jag har jättekul och brukar tipsa alla som jag träffar om att vara med.

Senior Sport School i Helsingborg startade 2013 och har utvecklats i samarbete mellan Helsingborgs stad och Skåneidrotten. Kursen vänder sig till del-tagare från 60 år och uppåt. Deltagarna får pröva på vitt skilda aktiviteter som självförsvar, bågskytte, simning och som i dag, Zumba. Syftet med Senior Sport School är att främja ett hälsosamt åldrande med utgångspunkt i gemenskap, meningsfull syssel-sättning, fysisk aktivitet och goda matvanor. Utöver ett rikt utbud av olika idrotter anordnas också en studiecirkel med fokus på hälsan, föreläsningar och en praktisk matlagningskurs. Deltagaren Hans Hebyr uppskattar Senior Sport School mycket:

– Det är fantastiskt att kommunen bidrar med pengar till detta. Vi får göra så många roliga saker, varierat med nyttiga kunskaper som hjärt- och lungräddning. Utbildning och motion kombinerat, det passar mig perfekt, skrattar han och återvänder entusiastiskt till Zumba-dansen.

I höst startar två nya grupper i Senior Sport School. Är du intresserad av att vara med? Kontakta Liselotte Strandqvist:[email protected] Tel: 0732-31 58 99Läs mer på: helsingborg.com/seniorsportschool

Dansa zumba med mig!– Senior Sport School bjuder på ett gott och hälsosamt åldrande

!


Vill du kolla när Senior Sport School dansar Zumba? Klart du vill!

helsingborg.com/seniorsportschool

vår stad 2015

Documents