nsås... · web view-allm. journalen sthlm oktober1818- överallt uppmanas till...

2014-05-11

L Ö N S Å Sundergörande källa

Bottnaryd

En av de”s ä l l s a m m a s t e”

Sammanställt av; Holger Axèll

Denna skrift inkl. allt referensmaterial lämnas i sin helhet till Bottnaryds Hembygdsförening och kan beställas via föreningens hemsida www.hembygd.se/bottnaryd. Skriften kan översändas som datafil eller beställas mot självkostnadspris. Kontakt med Holger Axèll kan förmedlas via hembygdsföreningen.Sänds även till Länsarkivet / Biblioteket Jönköping, Raä, Sofi/folkminnen mfl

Holger Axèll Sida 1

http://www.hembygd.se/bottnaryd

Lönsås underkälla, BottnarydInnehåll; sid

1. Förord 32. Författaren 33. Mål / Syfte 34. Resumé / sammanfattning 35. Referenser 46. Huvudpersonen Brita Gustavsdotter 57. Uppenbarelsen ”kort översikt” 58. Uppenbarelsens föreskrifter om underkällans bevarande 69. Källans läge / plats 610. Verksamhet på plats 1818 och senare. 611. Spridning av uppenbarelsen 712. Tryckta ursprungsskrifter av uppenbarelsen 813. Befintliga böcker 814. Tidningsartiklar från 1818 och framåt. 1015. Andra underlag 1116. ”Google” sök – ”Lönsås underkälla” 1117. Käppar och kryckor 1118 Analyser18.1 Bokartiklar 1218.2 Tidningsartiklar 1218.3 Offerkälla 1318.4 Att återfå sin hälsa” 1418.5 Vattnet 1418.6 Antal personer på plats /1818 1518.7 Läget/flödet 1618.8 Försäljning av undervattnet 1819. Nedtecknade vittnesmål 1818 -1820 1920. Att gå vidare 21

Sammanställt av Holger Axèll


Lönsås underkälla En sammanställning av Holger Axèll 2014-04-21

1 Förord.Under 25 års täta besök i Bottnaryds trakten på jakt efter mina” rötter” dyker Lönsås källa upp allt som oftast. Min uppfattning är att flertalet Bottnarydsbor har grund kunskap om vad som verkligen hände där . Källan fasinerar ständig varför min kunskap om vad som verkligen hände succesivt ökat. När jag entusiastiskt talat om källan har jag alltid mötts av samma frågor.- Vilka sjukdomar hade de som blev botade- underförstått – kan det vara något för mig. Sant är att ett stort antal vittnen nedtecknats som förklarat sig friska (86) sid 19När jag nu uppmanats av Bottnarydsbor att detaljera min kunskap känns det glädjefullt att göra denna genomlysning av vad som verkligen skedde 1815 – och framåt

2 Författaren Holger Axéll. Släkt i rakt nedstigande led med Axiö Axellarna Bottnaryd (släktgård sedan 1750 talet . Detaljkunskap om Axell anknutna gårdar, torp och backstugor i Bottnaryds och Bohestra trakten ned till 1680 talet. Nedtecknat varje generations levnadsöden. Vistas i Bottnaryds trakten varje år sedan ca 25 år tillbaka. Många år i samarbete med Släktforskare Åke Axell Mullsjö och åldersmannen Hilding Axell född 1895 i Ullebo S Bottnaryd. Ref. till Åke Davidsson Målskog (intill Lönsås), mina släktingar Greger o Inga Melin medlemmar i Bottnaryds Hembygdsförening.

3 Syfte;Sv Dagbladet 1905. ”Lönsås underkälla i Bottnaryd torde vara en av de sällsammaste. På sin tid väckte den ett oerhört uppseende” i hela landet. Ett starkt uttalande som för den oinsatte väcker tvivel. Är det sant eller taget i luften? Mitt syfte med denna genomlysning är att sammanfoga alla ”lösrykta” delar av kunskap och rykten med mål att skapa ” helhet” samt med utgångspunkt ur ”källmaterial” från 1815 -1820 reda ut ev. ”felaktigheter” och dra slutsatser

4 SammanfattningSv. dagbladet 1905 beskriver på ett översiktligt sätt uppenbarelsen.Övrig nedtecknad info om uppenbarelsen 1840 och framåt är ”svagt” uttryckt och visar att inga skriftställare gått in i originaltexterna., eller sökt efter ursprungsuppgifter från 1818 utan gått på ”hörsägen”. Detta gäller också samtliga tillgängliga böckers ordalydelse, nedvärderande texter i dem etc. som i vissa fall visar skriftställarens personliga åsikt. Så gott som ingen redovisar Brita Gustavsdotters uppenbarelse ur den ”troendes perspektiv” vilket är en del i förutsättningen för- helandet -Denna skrifts strävan är att i –allt- gå tillbaka till utspringsskrifterna från 1818. En lång rad sannfärdiga vittnesmål finns redovisade vilka alla så gott som blivit helt friska.Påträffade skrifter från 1818 med personliga platsbesök ger intressant och också avvikande kunskap från den gängse uppfattningen. Flera präster i dessa skrifter intygar 1818 helt oberoende av varande källans undergörande kraft vilket ökar trovärdigheten av vad som verkligen hänt. För läsaren att fundera över ?Få till ingen i böcker eller tidningsartiklar efter 1817 berör förutsättningar för de under som skett angivna i Brita Gustavsdotters uppenbarelse. Vill du själv närma dig källan hittar du receptet för framgång i texten.


5. Referenser;- 15 blad handskriva av Brita Gustavsdotter över uppenbarelsen. Ej funna.( Se Olof Sundholm 1818)- Tryckt skrift- Bondehustrun Gustafsdotters uppenbarelse i Martü månad, år 1815,

1;a upplagan utkom strax efter 10/71818.(ej funnen) 2:a uppl, 1 nov 1818 Stockholm Raä, Tryckt 1819,3:e uppl.1819 Lunds universitetsbibliotek

-Sven Wigelius( författare 1756-1821) samma tryck som ovan 2 uppl. Tryckt i Jönköping 1818, Nyköping Vinge 1819, Göteborg Lars Wahlström 1819. Ej beställda Finns även via dr Erik Wallers medicinhistoriska samlingar i Carolina-biblioteket i Uppsala (se Waller 10298 o Waller 10299)- Åke Axell (känd släktforskare i bygden) översättning av Britas uppenbarelse från 1984, I mina ägor, Bottnaryds hembygdsför. Jönköpings stadsarkiv.-Prästen Olof Sundholm , 1818. Avskrift från handskrift .sid 5-6. Häradsöversikt. Skara stift. Länsmuseet Jönköping. Prästen Olof Sundholms hela skriftsamling finns arkiverad i Skara, ej publicerad ,Handskriften, original förvaras i Skara stiftsbibliotek Carlmarks samlingar.se kopia- Svensk farmaciehistorik bibliografi – se årtalen 1818, 1819 o 1820.- Allvin, J, 1857, Beskrifning öfwer Mo härad, s 18 –och sid 11- Ljungström, C. G., 1861, Redvägs härad, Falköping, s 12- Bergstrand, C. 1932, Folkminnessamlingar från 1800 talet, Trolldom och klokskap, s 131.- Historisk o geografiskt lexikon öfver Sverige 1859-1870 sid 304.- J Berzelius vattenprov 15 Juni 1818 –rapporten nedskiven i Växiöbladet 11 juli 1818- ” Avskrift , Jönk.Tidning , Nr 17 4 Juli, kopia finns även- Raä platsbesök 29/7 1954 – tilläggsändrad 20/9 1985. Handskriven rapport- Google sök. Lönsås källa –” Kringla” Raä uppgifter mfl- Allm Journalen Stockholm nr 216 1818. Det märkvärdiga året 1818- Allm Journalen Stockholm nr 246 1818. Recensioner över Lönsås källa. Platsreferens - Segerman, Lars 1820. En säker och noga förteckning uppå brunnsgäster hwilka fått och återfått sin helsa vid Lönsås underkälla- Jönk tidning nr 30, 25 juli 1818. Om den nya hälsokällan- ” nr 31, 1 aug 1818 . En förut okänd egenskap- ” ” ” Om den nya hälsokällan- ” nrs 40, 2 okt 1819 Utdrag av ett brev från Carlshamn- 3 tidn. art Växiöbladet hösten 1818,bla Prästen Wigelius brev –reseskildring med bakgrund och platsbesök vid källan 22/7 1818, där han träffar och utfrågar Brita. Inkl översättn /ord av H.Axell- Maristads veckoblad hösten 1818, inkl översättn./ord- HAxell- Svenska Dagbladet, 1905-02-07 (ATA) . - Jönköpingsposten 18/12 1935 – Avskrift från S D 1905. Länsmuseet Jönköping - Bottnaryd förr och nu sid130.- Lönsås källa- referat från Sv Dagbladet 1905.- Jönköpings Posten ca 1940 (ovisst) Midsommarkälla m gamla anor. Av Per Johansson . Länsmuseet- 2 tidn. art ,Stig Johansson/ Eric Aby boende på Lönsås, vittnar om källan 11/61986 Jönk. P- Major Enoc Carlsson Bottnaryd – Lönsås källa – en 1800 tals översikt. Saknas sid 2- En A4 skrift 1981 av Stig Johansson/E Aby Lönsås- Bottnaryd, Den andliga utveckling under 1800 talet i bygden.- Bottnaryd förr och nu, sid 241 (Holmberg) sid 239 (prästen Blomberg)- Åldersperoner i trakten inkl kända släktingar till mig.- Egna platsbesök för lokalkännedom o kontroll av alt. källplatser.- Lägesritning över Lönsås källflöde- Karta


6. Huvudperson Brita Gustavsdotter född i Smedshemmet 1778 d 1826.. Boende i Lönsås, N Bottnaryd vid tiden för uppenbarelsen. Fick profetiskt budskap 1815.Beskrivs av ditvandrande prästen Wigelius den 22/7 1818 (se Växiöbladet) som ”betroddes med oklanderlig vandel, beskedlig, tystlåten, mycket känslofull, På Wigelius direkta fråga om uppenbarelsen erkände Brita som riktigt och sant allt som nedtecknats. (1:a upplagan av uppenbarelseskriften). Enl. Prosten O. Sundholm hade Brita själv skrivit ned 15 sidor som minne från sin upplevelse. Dvs –Brita var läs och skrivkunnig. Lokala Bottnaryds prästen Blomberg vittnar om Brita i tyckt skrift från 1818 personligt undertecknad kompl. med kyrkans sigill;” Vacker kristendomskunskap prytt med en kristelig och vacker vandel vilket som bevis jag lämnar på begäran”. Underskrift -Prästgården den 10 juli 1818.- kyrkan sigill -. Bevittnat av 2 Bottnaryds bor. Gästgivaren JJ Andersson och lantbrukaren Thure A Rhodin..Britta omvittnas som ”troddes av flertalet människor i trakten” (Wigelius 1818)Författaren till Britas nedtecknade uppenbarelse A.S Lindgren. Skriver om Brita i samband med att han svarar för den tryckta skriften om uppenbarelsen ”Hon har samvetsgrant och samvetsömt besvarat frågor i vittnes närvaro.”

7. Uppenbarelsen i korthetBrita Gustavssons uppenbarelse 1815 finns nedtecknad och detaljerad , undertecknad av henne, bevittnad av Prästen Blomberg i Bottnaryd. 10/7 1818. Den 30 sidiga skriften (A5) dokumenterar dessutom ett 35 tal personer som blivit helade. Upplaga nr 2

Brita Gustavsdotter erfor en gudomligt genomträngande röst som först undervisade henne och detaljerade henne att förmedla till Sveriges innebyggare ett flertal förmaningar – i syfte att leva rättroget. I en direkt uppenbarelse från Jesus åtar sig Brita att sprida budskapet om.

- Religiöst budskap med stark protest för inrättandet av ”bönedagar” på söndagar samt bortagandet 2 evangelier.

- Protest för förändringar i kyrkohandboken, förändring i trosbekännelsen mm.- Varning för äktenskap mellan syskonbarn och andra enl. mitt ord förbjudna led.- Varning för brännvinsdrickandet- Varning för dåtida bruk av koppympning

Obs. Som bevis och tecken på att budskapet var riktigt och att Brita talar sanning anvisade rösten Brita den exakta platsen för en undergörande källa-” Ett stycke från ditt hus – där borta i marken skall jag göra under med en källa, så att hon skall bliva den blindes öga och många sjuklingars hälsa, och i detta mitt göromål skall jag själv bekräfta denna min sannfärdiga uppenbarelse för dig ””Giv noga akt på vilken källa jag omtalar för dig. Nu talade den nedlåtande kärleken om för mig källans läge på ungefär ett bösskott från stället där uppenbarelsen skedde. Den beskrevs för mig med sådan noggrannhet att jag icke kunde misstaga mig därom, för vilket jag även varnades.;Citat ur uppenbarelsen;-Jag skall göra under med källan ”den ska bli de blindas ögon och många sjuklingars hälsa”-Källan är ett heligt rum emedan den Helige har kostat under på henne.-”Jesus ska sända en av sina änglar och välsigna källan varje dag”-”Vinningslystnad, våga dig icke fram, närma dig inte den allmäktiges frikostighet (dvs källan)- Den som lever i tron på Jesus ord, kraft och uppenbarelse utan uppsåt att missbruka vattnet kan begagna vattnet i Jesu Kristi Nazarens namn till hälsa.-Jesus försäkrade för Brita att blindfödda skulle stiga fram och säga ”jag har fått min syn”, sårade och sjuklingar ”jag har fått min hälsa” - se 86 vittnesmål –


8. Uppenbarelsens föreskrifter om källans bevarande- Ingen dans och lek ska hållas runt källan- Inget lock får läggas över henne- Ingen betalning får ske för vattnet - - Håll vattnet rent- Blott kringgärdas för att hålla kreatur borta. Obs den kringbyggda mursättningen? - Fördomar, vidskepelser och människodikter träda icke hit, ty källan är ett heligt rum- Tage sig var och en till vara att fåfängt, syndigt och ogudaktigt trampa på den allsmäktiges under – dvs källan.- Inga byggnader runtomkring för att höja källans prakt utan dess undergärningar ska tala för sig själv- Användare av källan ska av kringboende erbjudas en billig peng för inkvarteringObs. Inget står att om man tog betalt – så skulle kraften upphöra. Detta har dockvarit en etablerad uppfattning och uttydning av ovan. Se Analysdelen

9. Källans läge / platsRaä beskrivning över källan-Orientering; 12 m öster om hagkant, ca 40 m söder om ängshörna-Beskrivning; Hälsokälla, 1,3 x 0,7 m (ö –v) 1 m djup, vattenfylld, Lagda kanter av huggen block-Ansluten till dike i SÖ. -Antikvarisk bedömning; Fast fornlämning-Klassificering; Källa m tradition-Fornlämningsnummer Bottnaryd 44;1 -Vissas på karta ”Google” Bottnaryd 44;1 -Raä första kartläggning 1954 ändrad 1985 se handskrivet ex i www. Kringla då även källans positions bestämning ändrats.-Ljungström 1861, Hattåsens sluttning mot Svansjön å hemmanet Lönsås ägor. Antagligen en felangivelse av sjön som österut är Nässjön.

10. Verksamhet på plats.- Flera vittnesmål finns från 1818 om att man varje morgon började med ”brunnsbön”- Nedskrivet vittnesmål (nr 31 min notering) Blinde Kvartermästare Segerman som fick

sin syn förbättrad vid källan vittnar och ” tackar för att det rådde gudsfruktan, stillhet och lugn vid källan när han var där.” och att de fick nyttjat vattnet gratis.

- Ur ”källor i Sverige” framgår att det var på morgonen man skulle dricka vattnet för bästa effekt.

- Vattenkrus måste tydligen tillhandahållits för tillresande, eftersom Prästen Wigelius fick 7 kannor när han besökte källa i Juli 1818.

- Allm. Journalen 19 sept. 1818. Sthlm, ,Berättas av författarens son som nyligen kommit hem efter att själv ha träffat Brita,” Vattnet får ej drickas mer än 2 glas fm o 1 a 2 glas på em. Drickes mer är det så berusande att man märker yrsel. Så hände min son på stället, då han drack ur skopan öwerflödigt

- Britas man Dannamannen Abraham Magnusson tycks varit behjälplig på plats- Personlig vattenanvändning, taget ur 40 tal nedtecknade vittnesmål från personer

som blivit helade och vunnit hälsao Några få blivit friska efter några glas vatteno Flertal - efter att ha druckit vattnet i 2 veckoro Flera drack 1-2 glas vatten 6 till 7 dagar på rad o Många baddade sår och svullnader under flera veckor

Flera vittnar om att de besökt andra källor främst Medevi utan att märka något resultat men blivit helade vid Lönsås källa


- Inget nämns i vittnesmålen om att vattnet sinat, däremot att källan tömts och att det tog 15 min för att samla ett nytt krus drickbart vatten. Wigelius 22/7 1818

- Sv Dagbladet 1905. En söndag i juli 1818 hölls en gudstjänst då källan invigdes under oerhörd tillopp av besökande. Antagligen invigningsgudstjänsten av källan som avhölls i Juli 1818.

- Gamla fru Zackrisson f 1820 berättar att hon som flicka minns gudstjänster på ängen vid källan alltså 1830-1840 ( S Johansson dokument från 1981).

- Flertal vittnesmål finns över att det avhållits gudstjänster på ängen vid källan under 1800 talets andra hälft.. Ex med Lina Sandell f 1832 (dvs på 1850 -70 talet) och sångaren Engelke f 1848 ( 1870 - -90 talet)

- Ljungström 1861.” Bottnaryds källa har dock i senare tider överflyglats af Thorhults, ehuru under de tre senare åren af 1850 talet, den åter börjat uppdyka och tillvinna sig en del af sitt gamla förtroende”. HAx dvs från 1857 och framåt.

- ”Bergstands utgåva av 1932 sid 131 ”berättelser från 1800talet. - De kom i stora sloer och drack. Sådana som gick på två käppar , de kastade dem ifrån sig.

- Annat vittne från Strängsered f 1843. ”I min barnaår ( alltså senare än 1850) hängde det så mycket kryckor i träden efter sådana som hade blivit bra.

- Sv Dagbladet 1905. Verksamheten upphörde 1877 – Obekräftat.

11. Spridningseffekter / folkvandring till platsenI stort hela Sverige, stort antal län omnämns i tidningsartiklarna från 1818. även Norge omnämns-Allm Journalen Sthlm 19 Sept 1818.. (författaren rapporterar från sin sons platsbesök)Min son har varit vid källan och sett belägenheten därvid, varest är nästan omöjligt att få logi och mat, ty orten är blottad på allt.Till Friherrinnan Lejonankar har jag lämnat projekt om en transport av vatten till Stockholm som min son vill verkställa mot räkning-Allm. Journalen Sthlm oktober1818- Överallt uppmanas till tro på denna uppenbarelse såsom ett bevis på Gudsfruktan och lydnad för Gud, samt utgjutes bön till Gud att man må tygla förnuftet under trons lydnad och besegra alla ? inkasst (svårt att översätta) Av artikeln framgår att även prästen Wigelius besök vid källan publicerats i tidningen-Jönköpings tidning nr 30 1818. ”sådan är emellertid anledningen varför denna källa av hoptals människor blivit innevarande år besökt och varför vattenhämtning därifrån skett till avlägsna orter. - Mariestads veckoblad –Folkvandringen liknar uppståndelsen - Växiöbladet 1818, Sv dagbladet 1905, Bergstrand mmfl. - Ryktet spreds snabbt efter att Brita talat med Prästen Blomberg.

- 1817 kom skaror med sjuklingar -tillströmningen ökade alltmer- 1818 växte tillströmningen ytterligare högst betydligt efter att Britas

uppenbarelse kommit ut i skrift -1 uppl. i sommaren 1818.- Folk kom i stora sloer Bergstrand 1932- Under 1818 vimlade hela trakten av sjuklingar mest allmoge men också

ståndspersoner. Prästen Wigelius.juli 1818 Sv Dagbladet.1905-Omvittnat av ex Prästen Wigelius som besökte källan 1818 på hösten – myllrade av folk i trakten från alla delar av Sverige tom 20 mil norr om Stockholm. Folk sålde allt de ägde för att kunna komma till källan.-Omdiskuterad på högsta nivåer i samhället – Ex Skara Stift – Domkapitlet i Göteborg. Stadkommunistern i Skövde ,Mariestads veckoblad 1818-Sv Dagbladet 1905.(redaktör o. hembygdsforskare –Jönköping) Ryktet spreds snabbt. Redan 1817 började skaror av sjuklingar strömma till källan. –Följande år växte tillströmningen högst betydligt efter att en broschyr utkommit om den underbara synen utförligt beskrivet om källans kraft. Patienter kom från övre Norrland, Värmland, Stockholm , Norge. Hela trakten vimlade av sjuklingar..


-J Berzelius som tog vattenprover och yttrade sig skriftligt. Hel rapporten ansågs så viktig att den i sin helhet publiceras i Växiöbladet 22 juli 1818. Jönköpings tidn, Allm Journalen , mfl

-Ljungström 1861 ”Blev 1816 riktsbekant, drog till sig under en följd av år 1000 tals personer ur alla samhällsklasser som sökte sin förlorade hälsa som ock återfanns av många, samtidigt som de iakttog andra försiktighetsmått( HAx se uppenbarelsens föreskrifter) -Olof Sundholm d 1819..Avskrift från Handskrift från 1818 Stora foror har gått till Norge, Skåne, Göteborg. Stockholm etc.

12.Tryckta urprungsskrifter om uppenbarelsen-Prosten Olof Sundholm 1818, (d 1819) landskapsöversikt över Bottnaryd,mfl (opubliserad) skriver om de tryckta upplagorna ”Utförliga och säkra underrättelser rörande den ryktbara källans undergörande kraft och vattnets begagnade tryckt i Jönköping 1818 den 15 jan o Aug 1818. - 3 uppl. från 1818 tryckta utifrån Britas egen berättelse- uppenbarelse ; A S Lindgren, Cederyd & M tryckeri - Upplaga 1 har inte återfunnits. - Upplaga 2 finns på Riksarkivet lämnat för tryck 1 nov 1818. Tryckt 1819 - Upplaga 3 finns universitetsbiblioteket i Lund. Undertecknat av Brita den 9 aug. ”sjelf hållit i pennan” -Ytterligare 2 upplagor verkar ha tryckts – Nyköping, Göteborg- Omvittnas i skriften av förläggaren - att ett mycket stort antal skrifter av varierande innehåll redan cirkulerar över hela Sverige. Dvs före juni 1818.

-Utgivaren A S Lindgren ” citat” ur nedtecknad uppenbarelse skrift,.Utgivaren instämmer med en vördad präst på orten ( Prosten Blomberg )” man bör tiga då ingen fara är på färde, ty är händelsen av Gud så skall nog tiden utvisa frukten, i vilket fall försvinner det av sig självt och den fördomsfulle bliver då mera upplyst än genom allt vårt predikande eller tillgjordhet att vilja hava densamma då ingen skada är skedd eller ske kan”Utgivararen själv vittnar om att han blev botad från återkommande nervsjukdom som återkom 4 ggr / månad.

- 2a upplagan finns översatt av Åke Axell Mullsjö 1984 Se referensmaterialt. Förvaras i Bottnaryds hembygdsförening. Länsarkivet Jönköping mfl.-Skriftställaren till Allm. Journalens son Stockholm träffar på hösten 1818 Brita själv och refererar till hennes uppenbarelse-Riktigheten av det nedskriva och tryckta uppenbarelsen vidimeras av Brita själv på en direkt fråga av tillresande Prästen Wigelius 22/7 1818. Växiöbladet-.Resereferat publiserat i sin helhet. Se ref materialet.

13. Befintliga böckerJ Alvin ; Beskrivning över Mo härad 1857 sid 18. ”Den sedan år 1818 riksbekanta här förutnämnda Bottnaryds källa var förut en av de vanliga offerkällorna i vilka man fordom offrade till och med silverslantar numera en kopparslant eller kanske blott ett förslitet hästskosöm eller knappnål.” Sid 11 (nyfunnet) ”Såsom ett bevis på allmogens vidskepelse må anföras den år 1816 uppkomna vantron om den så kallade Bottnaryds källas undergörande vatten osv.Forts – Ryktet om källans undergörande förmåga uppkom genom en enfaldig och för vantro benägen hustru, vilken eljest var känd för redbarhet och gudsfruktan. Men även långt mera upplyfta personer än Ro härads allmoge läto vantro härvidlag få insteg hos sig. Alvin fortsätter att jämföra ovan med ”gnideldseffekter som man skulle leda boskap runt så botades man från den sk sommarsjukan -


Bergstrand 1932. Trolldom o klokskap från Västergötland. Folkminnen från 1800 talet. Sid 131. Beskriver den omfattande folktillströmningen till Lönsås källa ”folk kom i stora sloer”, Sådana som gick på kryckor och kastade dem ifrån sig och blev helgbregda. (Vittne från 1843 om källan vid * Höglycke) ” I min barndom (alltså runt 1850-60) hängde det så mycket kryckor i träden efter sådana som hade blivit bra där.(* strax intill Lönsås)-"Folk kom i stora mängder och blev helbrägdgjorda" (uppt i NM:s folkminnessamlingar efter Bergstrand 1932).Bekräftat i Växiö bladet 1818."Pengar offrades, kryckor hängdes kvar i träden av folk som blivit bra" - --”Men Holmberg förstörde det. Han stängde av och byggde och tog betalt för vattnet, då blev det ingen kraft i vattnet längre. (vittne från Strängsered.) obs nedtecknad 1932 se vidare Ljungström nedan, samt analysdel

- Ljungström, C. G., 1861, Redvägs härad, Falköping, s 12 .”Bottnaryds källa ” är belägen på Hatthöjdens slutning mot Svansö sjön? å hemmanet Lönsås ägor. Den lärer av fordno hafva varit en offerkälla, men blef år 1816 genom utspridandet af berättelsen om ett underverk ** nära nog rikskunnig och tilldrog sedan under en följd av år tusentals personer ur nästan alla samhällsklasser hvilka sökte sin förlorade hälsa, som ock återfanns av mången. Den der jämte iakttagande af andra försiktighetsmått ( HAx kommentar se uppenbarelsens föreskrifter) kunna botas genom brunskur vid vanlig mineralkälla” Bottnaryds källa har dock i sednare tider öfverflyglats af Thorhults, ehuru under de tre sednare åren af 1850 talet den åter börjat uppduka och tillvinna sig en del af sitt gamla förtroende…Dvs 1857 och senare**Ljungström försöker förklara uppenbarelsen som ett skämt skriver Sv dagbl 1905. . Ljungström forts . ”Underverkets upphofsman var organisten i Bottnaryd Gustaf Holmberg som från en ihålig trädstam med sin härliga röst sjöng för samt samtalade med en superstitiös gumma” Denna förklaring är emellertid gripen i luften enl undersökning jag låtit verkställa (Sv D författare R Björkman, hembygdsforskare i Jönköping). Den förfaller av det enkla skälet att något dyligt träd ej funnits på den ifrågavarande platsen. Här föreligger ej något skämt vilket för övrigt näppeligen skulle kunna hållits tyst om då hela orten ej talade om något annat än den sällsamma händelsen.HAx kommentar; Gustav Holmberg f 1783, blev organist 1806 i Bottnaryds kyrka till sin död 1856. Efterträddes av sonen PN Holmberg. Holmberg svarade också för vaccineringen i socknen och var tillika postmästare. Dvs en betydelsefull betrodd man. Postkontoret beläget till vänster i förstugan på gamla sockenstugan. Bottnarydsboken – Se också kommentarer ovan.. Holmberg var alltså en betrodd person vilket gör förutsägelsen om skämtet ännu mer osannolikt.

- Historisk Geografisk o statistisk lexikon öfver Sverige 1859 - 1870Bottnaryds källa. En källa i Bjurbäcks socken af Redvägs härad och Elfsborgs län, på hemmanet Lönsås’ ägor, beryktad som undergörande, hvilket rykte uppkommit genom en enfaldig och för vidskepelse benägen hustru, hvilken dock eljest var känd för redbarhet och gudsfruktan. Ryktet om källans undergörande makt spred sig åren 1816—1818 vida omkring; nu mer torde få tro på den underbara kraften hos vattnet. Förut var källan en af de vanliga offerkällorna, hvari man fordom offrade silfverslantar, i senare tider en kopparslant, eu knappnål, ett utslitet hästskosöm, o. s. v.

- Prosten Olof Sundholm..Avskrift från Handskrift från 1818 / 1819 . Refererar till 2 artiklar i Sthlm – Allmänna Journalen dvs kan tidigast ha skrivits i Oktober 1818. Sundholm dog 1819 varför hans verk ej är publiceradeProsten Olof Sundholm levde 1752-1819. Sundholms samling består bl.a. av 106 beskrivningar av socknar i Skara stift som endast i vissa fall finns i tryckta versioner. Carlmarks samling Hans samlade skrifter finns bevarade i Skara Stifts o Bibliotek.


http://www.skara.se/download/18.2fcfad8911facf86e8880002655/1235652761296/Carlmark.doc.pdf

- Bottnaryd o Hälsokällan i Bottnaryd- beskrivs på Sid 5 o 6. (Något förkortat)”Källan ska först ha blivit uppfunnen 1815 den 13 mars. En osedd röst sa henne att källans hälsovatten skulle bota lekamliga sjudomar af hvad beskaffenhet som helst. Omtalade för församl. pastor som ej ville tro det. Flera sjuka började dricka däraf 1817, vilka alla tillfrisknade vadan ryktet därom så utspritt att under vintern därpå källan besöktes från avlägsna orter af omkring100 personer. Sjukdomar af fallandesot, tvinsot,flerårige blinde, döfhet, huvudverk, tandverk, giktverk, svåra utvärtes sårnader med flera kramper hafva all a försvunnit, ja äfven vansinnige hafva kommit till sunt förstånd. Källan hava 3 årdror av starkt tillopp. Två karlar hafva fullt arbete med att oavbrutet från morgon till aftonen ösa vatten till dem som derifrån hämtar det. Stora foror har gått till Norge, Skåne, Göteborg. Stockholm etc. Hustrun skall hafva 15 blad upskrifvet hvad som tildrog sig vid tillfället då källan upptäcktes. Vattnet är klart o sötaktigt, smakar ej mineraliskt, Dricker man av det är det så berusande att man märker yrsel. Utförliga och säkra underrättelser om det föreskrivna vattnets undergörande kraft samt de hitintills föresporda verkningarna av dess begagnande tryckt i Jönköping 1818. 15 Jan. o Aug. 1818

14. Tidningsartiklar- Lokaltidningen Jönköpings tidning år 1817 - 1820

- Debatterar nedvärderande i 2 artiklar om religiös vidskepelse. Nr 30 1818 Uppenbarelsen noteras felaktigt i endast några korta rader - 2 döda som druckit - hämtat vatten- 7 veckor efter drickandet ? nr 31 1818 - Brev från Carlhamn om en oidentifierad källa men några gamla gummor och

gubbar som blivit fria från tandvärk och huvudvärk anses likvärdig i konkurrens med Lönsås källa.?

- Berzelius rapport ref. ordagrant. - Obs att detta är de enda artiklarna som skrivits under 4 år. Se vidare analys

- 3 artiklar i Växiö veckoblad hösten 1818. o Prästen Wegelius reseskildring på plats vid Lönsås källa där han träffar Brita

22/7 1818. Hans brev tryckt ordagrant i Växiöbladet 22 aug 1818-. o Jacob Berzelius vattentest och skrift 15 juli 1818 , ordagrant återgiven.o Mariestadbladet 1818, 1e stadskommunister Collen. Går i delo med

”mystiska utsvävningar” i Bottnaryds källa – anförda av en präst. Otydligt-Antagligen Wigelius se ovan alt Bottnaryds prästen Blomberg som också var aktivt delaktig. ” man kan ej undvika att beifra detta ställes widskepelse. Mystiska utsvävningar anförda av en präst som bär namnet W el Hbestående av bestialiska eldar som flyttas utan att släckas från by till by.

- Mariestadsbladet hösten 1818 framgår att det var mycket skriverier och debatter över uppenbarelsen och dess effekter över hela Sverige med inblandning av Skara Stift och Domkapitlet i Göteborg mfl. En av skriftställarna är 1 stadskommunister i Skövde, Stadspedagog.

- Allmänna Journalen Stockholm se analysdelNr 216 1818 En trovärdig mycket läsvärd artikel – viktigt informationsvärde. Redaktörens son besöker källan och återger händelsen med detaljer.Nr 246 1818 En läsvärd artikel beskriver spridning, vattenförsäljning, debatten om vattnet, nämner Wigelius besök, beskriver ganska bra Britas uppenbarelse.

- Stig Johansson Boende i Lönsås . Jönköpings tidning 1986 –

- Svenska dagbladet 1905 02 07 . En bra artikel – författare. R. Björkman Författaren ger en mycket översiktlig och insatt bild över vad som verkligen skett


- Rekommenderas att läsas som översiktligt orientering. Redaktör för Smålands tidning. Har gjort åtskilliga publicerade studier i Jönköpings historia. Trovärdig journalistik. Dock inga studier/ analys av ursprungsmaterial från 1818 vilket ger en del felaktigheter.

- Jönköpingsposten - 18/12 1935. Kopia av Sv dagbladet av 1905. - Midsommarkälla med gamla anor. Jönköpingsposten ca 1950 tal.

Artikeln tillför inget av värde. Skrivit av journalist som inte har grundkunskap eller satt sig in i uppenbarelsen och de förutsättningar som gäller. En spekulativ säljjournalistik

- Jönköpingsposten 2007 4.6 Hembygdskväll vid Lönsås – innehåller ett antal felaktigheter

15. Annat underlag- Mj Enok Carlsson sammanställning över Lönsås källa. Ger stor detaljinformation.

Läsvärd- fattas tyvärr en sida – efterlyses.- Stig Johansson A4 nedtecknad minnesbild över Lönsås källa 1981- Den andliga verksamhetens begynnelse. Antagl. utgiven av missionsförsamlingen Bottnaryd

16. Google sök – skriv –Lönsås källa-- Kringla Frun på gården hade en son, som dog vid två års ålder. En dag i mars 1815 när hon skulle gå till ladugården hörde hon en röst från en stor ask som sade att hon inte skulle sörja sin son mer ty han skulle få bota många människor. Rösten gav anvisning om en plats nedanför ladugården där man skulle söka en källa. Man grävde där och ur en spricka i berget kom vatten fram.** Många människor blev sen botade genom att dricka ur källan. Krymplingar kommo på kryckor och kunde sen slänga dem. Sådana kryckor finns än (1985) på Lönsås. Senare började man sälja vatten men då kunde det hända att källan sinade.*** Då fyllde försäljaren på med vanligt vatten som intet hjälpte. Så kom källan i vanrykte och vattnet har nu ingen kraft (?). Denna ursprungsberättelsen nedtecknad 1954 efter Erik Emanuelssons utsago boende på Lönsås. Nedtecknat av Valter Lilja på Raä uppdrag 1954 vid besök i Lönsås (se handskriven rapport.)**Detta finns inte omtalat, nedtecknat eller bekräftat i uppenbarelsen***. Omtalas ej av något av 86 vittnen från 1818-1820. Se vidare under Analys källa / flöde- Historisk Geografisk o statistisk lexikon öfver Sverige 1859 – 1870

Se tryckta böcker ovan- samma texter-Kringla - Antikvarisk bedömning – fast fornlämning. Riksantikvarieämbetet Bottn. 44;1-Raä platsbesök 1954 handskriven rapport.se ovan-Holavedsbrudar – platsbesök vid källan -Newsletter sign-up-Fornsök Bottnaryd 44:1-Europeana-Svensk farmaciehistorik bibliografi – se årtalen 1818, 1819 o 1820.

17. Käppar / kryckor-”Bergstands utgåva av 1932 sid 131 ”berättelser från 1800talet. - De kom i stora sloer och drack. Sådana som gick på två käppar , de kastade dem ifrån sig.Annat vittne från Strängsered f 1843. ”I min barnaår ( alltså ca 1850-60) hängde det så mycket kryckor i träden efter sådana som hade blivit bra.-Lönsåsbon Stig Johansson Se tidningsartikel –En hög med käppar lämnades kvar av folk som inte längre behövde dem-Åke Axell (känd orts släktsforskare) och Hilding Axell (f 1895, 101 år) beskriver att de via gamla släktingar hört att det hängde fullt av käppar runt källan.


-Stig Alby Lönsås beskriver för mig (Holger Axell för ca 20 år sedan) att det fanns fullt med käppar kvar uppe på vinden i högra flygelbyggnaden på Lönsås (från vägen räknat)-Kringla – krymplingar kommo på kryckor och kunde sedan slänga dem.-Flertal nedtecknade vittnesmål om personer som blivit helade nämner att de kom dit med krycka eller käpp, se vittnes sammanställningen pkt. 19-AnnMarie Vaim – Lönsåsbo berättar att hennes mor sa sig ha haft ca 150 käppar, som användes i trädgården mm. 1930 -1940Uppvisade käppar ca 15 stycken; Förvaras hos Lönsåsborna Ann Marie och Valler Vaim.

18.Analyser18.1 Bokartiklar-Alvin 1857 är den första som nämner att Lönsås källa varit en gammal offerkälla. Bergstrand 1932 skriver ”lär ha varit”. Ljungström 1861. ”lärer av fordno varit en offerkälla” osv. Ingen av dem tycks har sökt efter ursprungsnoteringar från 1818.-Nedvärderande texter om uppenbarelsen förekommer i Alvin 1857 o. Ljungström 1862 . Hist. geogr. lexikon 1859. Dessa emotsägs av en lång rad vittnen från 1818 bla flera 3 präster.-Den opublicerade handskrivna landskaps översikten av prosten Olof Sundholm 1817/1818.d. 1819 ger en intressant bild liksom artiklarna i Allmänna Journalen 1818-Ingen återger uppenbarelsens budskap och förutsättningarna för ”helande”.

18.2 Tidningsartiklar -Växiö tidning. Prästen Wigelius egen reseskildring från Juli 1818 när han är på plats och träffar Brita innehåller viktigt material-Allm. Journalen Sthlm 19sept , Okt 1818..(Tidningsförfattarens son besöker Lönås källa och träffar Brita. 2 viktiga trovärdiga artiklar. - Sv Dagbladet 1905. Författaren är trovärdigt insatt och har gjort stort antal skrifter över J- ings histioria. Ingen analys över ursprungsmaterialet tycks ha gjorts varför det finns en del felaktigheter i innehållet .-Nidskriveri förekommer – se JT Midsommarkällan – vars innehåll till ingen del stämmer överens med vad som gäller för Bottnaryds källa. En missledande artikel-Mariestads tidning innehåller flertal negativt styrande artiklar, med kyrkans män som företrädare- Jönköpings tidning.1817-1820 hela upplagan . Ortens lokaltidning gör ingen lokal uppföljning på plats – trots omvittnad folkvandring till Lönsås? Skriver i endast 4 artiklar klart negativt styrande. Mj Enoc Carlsson skriver att prästerskapet i Jönköping var stark motståndare mot källan i Bottnaryd. - Debatterar nedvärderande i 2 artiklar om religiös vidskepelse. Nr 30 1818 Uppenbarelsen noteras felaktigt i endast några korta rader -Nidteckning av vattnets effekt över ett maka par som dött 7-8 veckor efter drickandet av gammalt hemtransporterat vatten - kan läsas i JT nr 31 1818. - Brev från Carlhamn refereras med huvudtema ”Nu har Lönsås källa fått konkurrens” En oidentifierad källa i Blekinge där några gamla gummor och gubba som blivit fria från tandvärk och huvudvärk anses likvärdig med Lönsås källa. - Berzelius rapport ref. ordagrant. JT o Växiö tidning - Inget annat skrivs i ortens lokaltidning under hela 1817 – 1820 års upplagor-Ingen tidning berör de grundläggande budskapen i Britas uppenbarelse - för att nå fram till – helande vid Lönsås källa. Allm. Journalen Sthlm är enda som gör ett engagerad insats.

Dvs Brittas budskap i uppenbarelsen med protest mot förändring o bönedagar och borttagande av kapitel i Bibeln samt förutsättningar för helande vid Lönsås källa spreds via


de separata tryckta skriftena .samt mun till mun.

18.3 Offerkälla eller ej ?1857 J.Alvin Beskrivning över Mo härad sid 18.” ”Den sedan år 1818 riksbekanta här förutnämnda Bottnaryds källa var förut en av de vanliga offerkällorna i vilka man fordom offrade till och med silverslantar numera en kopparslant eller kanske blott ett förslitet hästskosöm eller knappnål- -Ljungström 1861. ”den lärer av fordno hafva varit en offerkälla”- Dvs ej säkert fastställt- Se även Raä fornsök Bottnaryd 44:1 samt också tidn- artiklar som troligt hänvisar till dessa uppgifter. -Historiskt geogr. Lexikon 1859-1870 öfver Sverige Första bandet anger att källan tidigare varit offerkälla-Bergstrand 1932-folkminnessamlingar från 1800 talet sid 131 - Om källan vid Höglycke-” fanns en källa och i den offrade de pengar”.(HAx kommentar –Höglycke intill Lönsås).-Raä första notering om källan 1954 finns handskrivet noterat att det är en offerkälla-Anges av Lönsåsbo – E.Emanuelsson för Raä 1954, och i tidn.art av S Johansson Lönsås -- att rinna ur berget . Likaså att källans grävts fram på Britas anmaning. Inget sådant omnämns i uppenbarelsen,men kan vara rätt utifrån -”bevarade minnen hos Lönsåsbor genom tiderna -Inga hänvisningar / referenser görs i ovan nämnda böcker

Nyupptäckt;-Författaren A.S Lindgren 1818 till Britas uppenb. skrift ”En enkla o pålitlig underrättelse om upptäckten av denna på Lönsås ägor ej långt från gården belägna underkälla. Obs inget om någon gammal offerkälla. 1 nov 1818-I uppenbarelsen anvisar Jesus en exakt plats som han mycket noga beskriver vad den ska ligga. dvs det kan uppfattas som en ny dittills ej använd källa.-Olof Sundholm..Avskrift från Handskrift från 1818. Carlmarks saml. Skara Hälsokällan i Bottnaryd- (Något förkortat)”Källan ska först ha blivit uppfunnen 1815 den 13 mars. Källan hava 3 årdror av starkt tillopp. Inget i denna ursprungsskrift som ger en översikt över Bottnaryd likt senare skrifter över Mo härad av Alvin talar om att källan är gammal eller att det varit en offerkälla – Tvärtom – Källan ska först ha blivit uppfunnen Se uppenbarelsen-Prästen Wigelius 22/7 1818 nämner i sin mycket detaljerade reseskildring på plats inget om att källan är en gammal offerkälla. eller bekant sedan tidigare.-Ingen utav de 34 direkta vittnesmålen i uppenbarelseskriften nämner ordet offerkälla-Ingen av 86 vittnen nedtecknade över helade personer har offrat några pengar i källan, eller nämner något om att källan är en gammal offerkälla. -Allm Journalen Sthlm 19sept .o oktober1818..ägnas stort utrymme åt Lönsås källa. Anges som nyupptäckt och inget nämns om att det är en gammal offerkälla .Att observera. Redaktörens son har själv varit på plats vid Lönsås källa. - Lokaltidningen Jönköpings tidning. I hela upplagan från 1817 till 1820 nämns inget om att det är en gammal offerkälla. 2 artiklar börjar med ”den nya Hälsokällan. -Källans plats och om den är rätt har varit föremål för letande av Lönsåsbon Stig Johansson (Lönsås 1981 /1986) Se tidn. art mm. Stig Aby inneboende i Lönsås på 1990 talets början berättar för mig att han letat efter en annan möjlig källa för undervattnet. Stig Johansson lär ha bytt namn till Stig Aby ?-Raä 1;a dok. 1954 följer Eric Emanuelsson muntliga berättelse- boende på LönsåsPå Lönsås öst sluttning finns ytterligare 2 starka källflöden.

Summeringar;-Alvin 1857 –är den förste som 40 år efter uppenbarelsen nämner ordet offerkälla – vilket övriga författare därefter tar efter. Ingen av senare skriftställare hänvisar till eller verkar att ha gått tillbaka till ursprungsmaterial från 1817-1820.-Inget i uppenbarelsen anger att källan är gammal och välbekant. ”Jesus anvisade mycket


noga platsen”- Inga av dåtida skrifter från 1818 med 5 personers beskrivning på plats anger att platsen är en gammal offerkälla (Wigelius, Son till Red. Allm Journalen, Sundholm, Segerman, Lindström)-Samtliga vittnet (86 från uppenbarelseskriften inkl. vittnesmål nedtecknade av Segerman 1820. Ingen nämner något om en offerkälla eller att pengar offrades-Samstämmiga ursprungsuppgifter från tiden för uppenbarelsen påtalar att källan är nyupptäckt.-se vidare 18.6 o 18.7

18.4 Att återfå sin hälsa” vid Lönsås underkällaLönsås källa ses av samtliga tidningar o böcker utan någon sammankoppling med förutsättningarna för helande enl. Britas uppenbarelse.Grundbudskapet förlorades efterhand som åren gick.

Ur folkmun sades det att källan förlorat sin kraft.- ”Folk kom och drack utan att bli helade”- Ingen förnyelse av det skrivna budskapet tycks ha skett efter 1820 varför

kunskapen och förutsättningarna för helade succesivt gick förlorad Citat ur uppenbarelsen. - Den som lever i tron på Jesus ord, kraft och uppenbarelse utan uppsåt att missbruka vattnet kan begagna vattnet i Jesu Kristi Nazarens namn till hälsa.

Enda uppgiften finns i Allm. Journalen – ”överallt uppmuntras till tro på denna uppenbarelse såsom ett bevis på Gudsfruktan och lydnad för Gud, samt utgjutes bön till gud att manmå kuva förnuftet under trons lydnad.--. Vittne på plats – tackar för att det rådde gudsfruktan och lugn vid källan..

Prästerskapet verkar aktivt ha påverkat att budskapet förvanskades och försvann.Brita angrep i sin uppenbarelse kyrkans ledning genom att stark fördöma förändringar i bönedagar och slopande av 2 kapitel i bibeln. Det framgår av kyrkans mäns debatter i ex Mariestadsbladet där stiftet i Skara och Domkapitlet i Göteborg omnämns. Likaså omvittnas prästerskapet i Jönköping bjuda starkt motstånd, vilket format Jönköpingstidningen styrande negativa förringande artiklar, svärmeri och nidteckningar.

18.5 Vattnet -Undersökt 22/8 1818 av J Berzelius– konstaterat att vattnet är renare än många andra källor i Sverige – jämförbart med Loka källa . Innehåller litet fri kolsyra, spår av koksalt. Innehåller varken järn eller alkali. Rapporten refererad ordagrant i Växiöbladet 1818 och Jönk.tidning -Olof Sundholm d 1819.. Vattnet är klart o sötaktigt, smakar ej mineraliskt, deres får ej drickas mer än 2 glas på fm och 1 till 1 1/2 på em. Dricker man mer av det är det så berusande att man märker yrsel. -Allm Journalen Sthlm 19 Sept 1818..(nyhemkommen son till tidn. redaktören

som berättar – ”Vattnet är klart, liksom Selizervatten?, men är klarare, luktar starkt kolsyra eller som Bisskoff?. Smakar ej mineraliskt, är sötaktigt, får ej drickas mer än 2 glas fm o 1 a 2 glas på em. Drickes mer är det så berusande att man märker yrsel. Så hände min son på stället, då han drack ur skopan öwerflödigt.


Vattnet dracks av flertalet varje dag under 14 dagar innan de fullt friska lämnade källan.Dvs –Helandet tycks ha haft större verkan ju längre man drack / vistades vid källan.Vilket är att observera. (se Segerman vittnesskildring 1820.)

Inga utav alla de 86 vittnesmål som nedtecknats tycks ha tagit skada av vattnet.Ur Segermans vittnessammanställning framgår att fattiga kunde blivit friskare om de stannat längre vid källan. Dvs Segerman gör en erfarenhetskoppling mellan tro/ tid och vattendrickandet.Det fanns en etablerad uppfattning att vattnet skulle drickas tills man blev frisk..Alltså en fråga om tron kraft. Flertal vittnesskildringar över lama som kommit på kryckor. ”lämnade källan efter 14 dagar helt återställda.dvs de blev ej helande omgående.

3 flöden anges i två 1818 tals rapporter. Noggrann platsundersökning visar att detta kanha funnits - se nedan. Den våldsamma tillströmningen på folk kan ha påverkat att man söktintilliggande vatten. 3 källflöden strax intill varandra kan dock ha haft olika vattenegenskaper. – Vattenuppsamlingsplatsen nedströms se skiss kan ha förändrat vattnet som levererats i tunnor vidare ut i Sverige. Tillfället när de 2 extra flödena intill nuvarande källa grävts fram kan härledas till efter att prästen Wigelius besök vid källan 22 juli 1818, där han konstaterade mycket begränsat flöde.(tog 15 min efter att källan var tömd för att kunna fulla ett kanna) Detta kan ställas mot sonen till Red för Sthlms Allahanda som kommer hem den 1 sept.1818 ” den som inte sett hämtningen kan inte tro hur stor den är”(alltså varit där i mitten av augusti 1818)

När kan då källan / källflödena ha utvidgats.Som framgår kan trycket från den omfattande tillströmningen av sjuka skapat ett tryck på attfå fram mer vatten. Prästen Wigelius är där 22 Juli 1818 och omvittnar att källan har svagt flöde – obs –källan-Red på AJ son är där sista veckan i Aug och skriver –den som inte sett hämtningen kan intetro hur stor den är. 2 man har fullt upp att ösa från morgon till kväll. Utgrävning av sidokanaler – 2 nya brunns urtag se nedan kan då ha skett i Aug. 1818. Se 18.7

18.6 Antal personer på plats Juni/Juli/ Augusi/ Sepember 1818- Tillströmning av sjuka

- 1817 kom skaror med sjuklingar -tillströmningen ökade alltmer- 1818 växte tillströmningen ytterligare högst betydligt efter att Britas

uppenbarelse kommit ut i skrift -1 uppl. i sommaren 1818.- Folk kom i stora sloer Bergstrand 1932- Under 1818 vimlade hela trakten av sjuklingar mest allmoge men också

ståndspersoner. Prästen Wigelius.juli 1818 Sv Dagbladet.1905- Allm Journalen Sthlm 19sept 1818.. (författaren rapporterar från sin sons

platsbesök) Min son har varit vid källan och sett belägenheten därvid, varest är nästan omöjligt att få logi och mat, ty orten är blottad på allt.

- Ljungström 1861. Besöktes av 1000 tals.- Drickandet omvittnas att starta med morgonbön då vattnet var som bäst.- AJ o Sundholm – dracks 2 gl på fm och 1-2 på em.. 2 glas = 5 dl- Wigelius 22/7 1818 – källan dracks tom –tog 15 min för att fylla en ny kanna med rent vatten-Raä källmott 1,3 m x 0.7 x 1 m djup.

-Mitt mått –0,6 x 0.7 x 1 m djup (exkl trappa ned i vattnet)


( 0,6 x 0.7 x 1 m )= 5600 dl : 5 dl = dvs minst 1120 personer var där 22/7 1818 och stog i kö för att dricka 2 glas vatten.

18.7 Läge / flöde- Raä beskrivning över källan-Orientering; 12 m öster om hagkant, ca 40 m söder om ängshörna-Beskrivning; Hälsokälla, 1,3 x 0,7 m (ö –v) 1 m djup, vattenfylld, Lagda kanter av huggen block -Ansluten till dike i SÖ. Källan anges av Lönsåsbon – E..Emanuelsson till Raä 1954,

Tidn.art av S Johansson Lönsås –anges- att rinna ur berget . Inget sådant omnämns i uppenbarelsen, men kan ju vara rätt utifrån traktens ”bevarade minnen.” - Vittnen i Britas upptecknade skrift. ”Gossebarn som befanns nära blind blev efter tvättning i vattnet från en av Lönsås ägor ur en berghäll uppvällande källa, blev klarseende. Tokebo 4 juli 1818 Jonas Månsson Bergsnärja, Johan Dahlbom Dagsås

-I uppenbarelsetexterna anges och beskrivs platsen flera gånger mycket noga för Brita Gustavsdotter för att inga misstag ska kunna ske..”på ett bösseskots avstånd.” Om platsen var känd sedan gammalt behövdes ingen noga exakt angivelse.(se offerkälla)-Allm. Journalen Sthlm 19sept 1818. (red.) Den 1e kom min son hem, har talt med hustrun, för vilken källan blivit upptäckt. Hon har på 30 detalj sidor uppskrivet vad som tilldrog sig vid källans upptäckt osv.--- Alltså en säker dagsaktuell uppgift om att källan är nyupptäckt. ”Den som ej sett hämtningen kan icke tro huro stor den är ”– (beskriver också att hela trakten är tömd på mat och logi pga folktillströmningen)

-Olof Sundholm d 1819..Avskrift från Handskrift från 1818 . Källan ska först ha blivit uppfunnen 1815 den 13 mars.” Källan hava 3 årdror av starkt tillopp. Två karlar hava oavbrutet arbete med att ösa från morgon till kväll ”HAx kommentar. Här är en ytterligare säkrad angivelsen. En ny källa – Obs 3 ådror.

-Det angivna stora flödet vilket kan anses vara trovärdigt stämmer inte med Prästen Wigelius angivelse -- vilkens uppgift också måste anses trovärdig.-Svagt tillflöde. Efter bottenskrap anger Prästen Wigelius den 22 juli 1818 (se detaljerat resereferat i Växiöbladet med hans underskrift ) att det tog 15 minuter efter att brunnen druckits ur pga av alla människor som drack innan man ånyo kunde ta tillfredsställande rent vatten i en kanna på botten.

-Dessutom 2 man som hela dagen öser vatten i tunnor måste var störande för omgivningen – att jämföras med nedan.-Nedskrivet vittnesmål (nr 31 min notering) Blinde Kvartermästare Segerman som fick bättre syn vid källan vittnar och ” tackar för att det rådde gudsfruktan, stillhet och lugn vid källan när han var där.” och att de fick nyttja vattnet gratis.

En enkel bottenundersökning i en av de två sidoflödena visar att 70-80 cm under skogsmarken finns en hård helt ljus sandstensliknande bergart. Ett upphackat prov söndersmulas direkt när man nyper bitar av det och gnuggar mellan fingrarna. Dvs här kanfinnas en förklaring till det ovanligt rena vattnet.

Summering; 1. Källans botten bör undersökas. (uppvällande ur berget). Källan verkar vara stenlagd i

botten ?2. Vid prästen Wigelius besök 22 juli 1818 anges tydligt att källan hade svagt flöde efter

att alla besökare tömt den tog det 15 minuter att fylla en kanna med klart vatten.


Vittnen förmedlar lugn och stillhet på platsen och att där rådde gudsfruktan.Detta kolliderar direkt med uppgifter om att källan hade 3 starka flöden. 2 man som öste hela dagarna vilket måste stört friden på plats.Platsbesök visar att 2 intilliggande sidokällor sannolikt grävts fram med sep. avrinningskanal runt den stensatta källan. Avrinningen ut i den större grävda avrinningskanalen ger lika mycket flöde. Grävts de 2 källorna fram kan flödena verifieras. (skrap med foten i de 2 hålen ger direkt vattenspegel)

I slutet av huvud avrinningskanalen finns en till synes större grävd grop ca 40 m från källan. Här kan man då öst upp tillgängligt vatten till de foror som omtalas. Burit den över den sanka marken till fororna. Detta kan då ha uppfyllt utsagorna att det rådde frid och stillhet vidsjälva källan Således kan de båda helst motsägelsefulla

uppgifterna förenas

Att observera; På Lönsås mark , i sluttningen ned från bostad o Ladugården finns ytterligare 2 starka källflöden med stor öppen vattenyta. En nedanför Ladugården ( se skiss) och en nedanför vänstra flygelbyggnaden. Här kan med fördel vatten hämtats till fororna med helt sann förutsättning att det är Lönsås vatten. Någon störningseffekt på ursprungskällan uteblir då helt. Ett möjligt alternativ.

Hur och när stensättningen skett är oklart och kan kollidera med Källans föreskrifter enl uppenbarelsen.(ligger någon typ av mackadam utanför stensättningen)-


18.8 Försäljning av Lönsås undervattenDenna punkt är av stort intresse eftersom det finns en etablerad uppfattning om att kraften skulle upphöra om man tog betalt för vattnet dvs vid källan.Försäljning av vattnet vid källan är direkt i strid med förutsättningarna som angivits i Britas uppenbarelse.-”Vinningslystnad våga dig icke fram, närmar dig icke den allmäktiges frikostighet- Den som lever i tron på Jesus ord, kraft och uppenbarelse utan uppsåt att missbruka vattnet kan begagna vattnet i Jesu Kristi Nazarens namn till hälsa.”Den ska stå fri och öppen för alla utan minsta betalning”Utifrån dessa föreskrifter finns en uppfattningen att om vattnet såldes så skulle kraften upphöra. Inget sägs dock om detta uttryckligt i Britas uppenbarelse.. Därav denna analyspunkt-Det framgår av nedtecknade berättelser och skrifter att de foror som hämtade vatten - inte vill missa att få betalt, dvs köparna av leverarat vatten fanns i de städer som sålde vattnet –inte i Lönsås-Prästen Wigelius juli 1818 anger att det såldes vatten på torget i Växiö för 67 shilling kannan-Växiöbladet juli aug dec 1818, Sv dagbladet 1905 mfl. Från alla orter hämtades buteljer, tunnor och ankare som fylldes med vatten. Flera hämtningar i veckan från Göteborg, stora foror gick till Norge, från Vadstena 3 lass, etc.-Sv Dagbladet 1905. Mycket bedrägeri bedrevs vid försäljningen av vattnet. Långväga forebönder spädde på efterhand som vattnet läckte ut. De ville inte missa sin betalning. Alltså hämtat kostnadsfritt från Lönsås för att få betalt när de kom fram.--Allm Journalen Sthlm 19sept 1818..(Tidn redaktör rapporterar från sin sons besök) Till Friherrinnan Lejonankar har jag lämnat projekt om en transport av vatten till Stockholm som min son vill verkställa mot räkning ” Den som ej sett hämtningen kan icke tro hur stor den är.-Allm Journalen Sthlm oktober1818. Behandlar i en stor artikel Lönsås undervatten och dess spridning även här i huvudstaden. Vatten och mirakelspekulanterna säljer buteljvis med vatten till samma pris som för vin ( i föregående artikel till 35 shilling / butelj.--Sundholm d 1819. Som mycket detaljerat beskriver källan borde angivit att det togs betalt.INGA vittnesbeskrivningar (av tot. 86) eller namngivna personer som besökt källan anger att det kostade eller att man tog betalt. -Bergstrand 1932-Insamlade berättelser från 1800 talet sid 131,. Obs nedtecknat sammanställd minnessamling 110 år efter händelsen En enda folkminnesuppgift finns ”Men Holmberg förstörde det han stängde av och byggde och tog betalt för vattnet då blev den ingen kraft kvar i vattnet . se Holmberg sid.9 (vittne från Strängsered) ca 2 mil från Bottnaryd Förväxling kan ev ha skett med Torhults källa (S Bottnaryd) se Ljungström 1861-Inga vittnesskildringar finns om att det byggts på plats. Källan fick enl. uppenbarelsen endast kringgärdas av gärdesgård för skydd mot boskap

VerklighetenLönsås undervatten såldes över hela Sverige av ”Vatten och Mirakelspekulanter på gatan” för 35 shilling buteljen (lika dyrt som vin) Allm Journalen Sthlm 1818 nr 216 o 256.-Jönköpings tidning nr 30 1818. ”sådan är emellertid anledningen varför denna källa av hoptals människor blivit innevarande år besökt och varför vattenhämtning därifrån skett till avlägsna orter. Obs inget nämns om att man tog betalt för vattnet av närmaste lokaltidning.Att observera att Jönköpings tidning agerat starkt negativt i de få artiklar som införts.En avsevärd betalning för vattnet som anges skulle säkert omnämts.

-Dessutom fanns mycket omskrivet om att det vid källan fanns ständig med stora skaror av folk som skulle förhindrat detta. Se 18.6.


Dvs. en försäljning i strid med uppenbarelsen skulle stoppats. Det framgår tydligt ur samtliga dåtida skrifter att vattenleverantörerna antingensjälva sålde vattnet när de kom fram eller att det köptes upp av vattenspekulanter.DVS inget talar för att vattnet vid källan betalades för.

Slutsummering;-Ljungström 1861.” Källan har de sista åren återfått sin forna glans”alltså 1857 -1861-Vittne från Strängsered f 1843. ” i min barndom hängde så mycket kryckor i träden efter de som blivit bra (1850 – 1860)

Den undergörande kraften för den som enl. uppenbarelsen angivelser närmar sig källan – borde därför prövas av envar som tror och ger vattnet ” tid att verka ” !Se pkt 10

Vad är det då som hänt eftersom källans undergörande kraft fallit i glömska ?-Inga skrifter har publicerats efter 1820 som förnyar kunskapen om vad som gäller för att ”återfå sin hälsa”.- Inga tidningsartiklar eller dåtida böcker förmedlar de grundläggande centrala budskapen - Nedvärderande tidningsartiklar, nidskriverier- Ingen har tagit på sig ansvaret för att kunskapen hålls aktuellResultat;- ”folk” tar en klunk – utan kopplingar till vad som verkligen skett på plats 1815-1870

Det centrala budskapet, för den som vill återfå sin hälsa;- Den som lever i tron på Jesus ord, kraft och uppenbarelse utan uppsåt att missbruka vattnet kan begagna vattnet i Jesu Kristi Nazarens namn till hälsa.

19. Nedtecknade vittnesmål 1817-1820 (fler än 120 nedskrivna personliga vittnesmål anges varav 86 finns verifierade)För den oinvigde kan det upplevas omständigt att ta fram och läsa 1818 års texter.Jag har därför valt att teckna ner flertalet vittnesmål i koncentrat. Vill du gå in i detaljer hänvisas till de kopierade skrifterna som finns i referensmaterialet. Å Axells översättn./ Sergerman.-Allm Journalen Sthlm 19sept 1818..(författaren skriver på en helsida om Lönås källa)Ingen lärer kunna uppgiva något vatten hittills känt som helar utvärtes sårnader eller svullnader såsom detta. Kunniga och lärda män hava sagt mig – sådant vatten finnes ej annorstädes på jordklotet än i Bottnaryd. En av min bekant i staden (Wadstena) som lång tid haft små fnaskel på kroppen har med en svamp tvättat sig och deres känt obeskrivlig sveda, men efter två dagars förlopp förtorkades utslagen och i dag då jag talade med honom var han glad och nöjd.”Nytt vittnesmål ur samma tidning;”Härmed sänder jag ett brev från min ämbetsbroder i J-ing vars hustru på en barnsäng blev döv och blind 1816. 1817 när min son var där satt hon och spann och kunde se och höra. Jag bifogar brevet så att du kan se hur välgörande detta vatten är för henne.” Tidningsförläggarens son vittnar” – nästan omöjligt att få logi och mat – orten är blottad på allt-

-Prästen Olof Sundholm..Avskrift från Handskrift från 1818 . Antagligen geografisk översikt av Mo härad mfl. Bottnaryd o Hälsokällan i Bottnaryd- Sid 5 o 6. (Något förkortat)”Källan ska först ha blivit uppfunnen 1815 den 13 mars. En osedd röst sa henne att källans hälsovatten skulle bota lekamliga sjudomar af hvad beskaffenhet som hälst. Omtalade för församl. pastor som ej ville tro det. Flera sjuka började dricka däraf 1817, vilka alla tillfrisknade vadan ryktet derom så utspritt att under vintern derpå källan besöktes från avlägsna orter af omkring 100 personer. Sjukdomar af fallandesot, tvinsot,flerårige


blinde, döfhet, huvudverk, tandverk, giktverk, svåra utvärtes sårnader med flera kramper hafva all a försvunnit, ja äfven vansinnige hafva kommit till sunt förstånd.

34 personliga vittnesmål från 1817/1818 från Lönsås källa. Nedtecknade i Britas uppenbarelseskrift. Uppl 2 o. 3 -Starkt förkortat

-Nervös sjukdom med svåra attacker(författ.) - Stenkolik / njursten (präst)

- Fallande sot - Fluss , Utslag över hela kroppen- Sjukdom i armen - Gossebarn , nära blind- Långvarig stark darrning, sönderbiten tung - Leversjukdom – mörka fläckar- Nära blind, ögonsjukdom , mjältsjuka - Blodgång, invärtes sjukdom- Giktvärk sedan 1816, rosen i ena handen, - Många svarta hål (snart läkt)- Svår svindel under många år - Kunde ej läsa utan glasögon- Stark värk i magen, stark hetta - Lam i höger sida, förlorat målet- Svullna ben/fötter, giktvärk - Lam arm (bättre efter 8 dagar)- Lam av giktvärk, kunde ej gå eller ta med händerna. Kunde gå med käppar och äta själv- Fick slag flera gånger i veckan. Ej haft på 14 dagar- Gossebarn helt befriad från skorv, varav han varit gruvligt plågad- Svår giktvärk, nästan lam i ena sidan, kunde gå som förr till förvåning för vårdande läkare.- Lam i ena höften, svaga ögon, förskämd mage, svår slemhosta – helt frisk- 5 års sängliggande, svårligen plågad av gikt, sökt läkare utan hjälp- Gikt, lam i högra låret, stödde sig på krycka o käpp, Gikten borta – lamheten bättre.- Visade läkarintyg –plågad av benickermask, gick därifrån utan besvär- Plågad 13 år av gikt – blivit mycket bättre - Plågad 15 år av gikt – sår på vänster arm - 2 man från Bohuslän – 8 resp 10 år svårt plågade av gikt – gick därifrån helt friska- Flerårig inre värk - Medan utgivaren av denna skrift var vid källan framträdde - Helt blind, blivit ledd till källan Helt återställd på vänster öga, såg flimmer på det högra. Druckit i 3 veckor.-Blind Kvartermästare Segerman, fick förbättrad syn vid källan (Se Segerman nedan) OBS Vittnar om och tackar för att han fick nyttja vattnet tillrådligt gratis –Tackar för att det rådde gudsfruktan, stillhet och lugn vid källan- Utgivaren har ytterligare erhållit 36 personers vittnesmål under en månads tid helt friskförklarade eller till hälvten återställda, anser sig ej har mer plats att införa i den 3e upplagan

Kvartermästare Segerman – se texten ovan utger en egen skrift 1820 över nya vittnesmål insamlade av honom från vänner och bekantar (Lundströms tryckeri)Vittnar om att han blivit helt frisk från en mycket besvärande skottskada från kriget 1789.Sammanställning av 50 vittnesuppgifter (har ytterligare 30 som han inte tar med i sin skrift)-Svagsint och förlamad – fullständigt återställd - Ej kunnat gå på sina fötter, helt frisk- Vänster sida förlamad , nästan återställd - Befriad från gikt- Fått lindring från gikt - Fått lindring från gikt- Befriad från gikt - Fri från svår bröstsjuka- Förbättringar från gikt i hela kroppen - Förbättrad från gikt- Fullkomligt botad från gikt o magplåga - Befriad från värk i knä och mage- Återställd för svaga ögon - Blind i 5 år – förbättrad- Återställd från svår magplåga i 15 år. - Befriad från melankoli o nervsvaghet- Förbättrad från gikt - Förbättrad från verk i fötterna- Lam i underlivet, värk i det övre. Betydligt bättre - Fullt frisk ,6 års värk i hand o fot - Invärtes plågor och svullnader i kroppen . fullkomligt återställd- Sammandragen och förlamad – vunnit betydlig förbättring- Lam från 3 mån ålder, buren i 15 år, gick därifrån på kryckor- Prosten Kullbergs 2;a barn fullkomligt förbättrad efter utslag på hela kroppen- Helgbregda från fallande sot


- Nära återställd efter 6 års häftig bröstsjuka att flera ben utvärkts, svullnader i kroppen- Fullkomligt återställd efter 7 års värk i magen med uppstötande blodvatten, verk i leder - Nervsvaghet med invärtes plågor fullt återställd - Fullt frisk från svår ögonsjukdom- Fullt risk från svår knäverk, gick på kryckor - Melankoli och svår huvudvärk- Blind sedan späda år – kunde se sina fötter - 20 års tid plågad av svullnader- Betydligt förbättrad från gikt - Förbättrad från fluss och värk - Förbättrad –förlamad av slag - Vunnit betydl förbättr för svaga ögon- Blind sedan 5 års ålder .- kunde se färger- Sven Dahl vars läpp och tungrötter voro illa fladrande av kräfta . talade så illa att man knappt förstod. Talade nästan rent.- Författaren vittnar om att många betydande familjer varit vid källan. -Ljungström 1861 ”Källan blev 1816 riksbekant, drog till sig under en följd av år 1000 tals personer ur alla samhällsklasser som sökte sin förlorade hälsa som ock återfanns av många. -Utgivaren av Britas vittnesmål i tryck ”Som utan att först tro på vattnets undergörande effekt funnit full hälsa från en hög grad av nervös sjukdom”.-Bergstrand 1932 –Insamlat från 1800 talet ” Folk kom i stora sloer, drack och blev helgbregda gjorda.- Sådana som gick på två käppar – de kastade dem ifrån sig.-Annat vittne född 1843. I min barndom (alltså omkring 1850)hängde det så mycket kryckor i träden efter sådana som hade blivit bra.-www. Kringla . Folk / krymplingar kom i stor mängd på kryckor och kunde sedan slänga dem- Tillströmningen till Lönsås omvittnas vara ”myllrade av sjuklingar”

20. Hur gå vidare ?Förslag;-- Utse ansvarig inom Bottnaryds Hembygdsförening- Beställ / genomför vattenanalys eftersom källan nu görs mer tillgänglig för allmänheten.- Sätt –Privat- skylt upp mot Lönsås gård - efter kommande- P- plats- Tydlig vägvisning- Två var för sig olika presentationsskyltar – en vid P plats – en vid källan- Rensa hela platsen och frilägg stensättningen runt källan- Upprätta någon form av skötselplan / tillsyn för källan. ”håll vattnet rent”

Att fundera på för dig som söker helande vid Lönsås underkälla.Brita Gustavsdotters centrala uppenbarelsebudskap.- Den som lever i tron på Jesus ord, kraft och uppenbarelse utan uppsåt att missbruka vattnet kan begagna vattnet i Jesu Kristi Nazarens namn till hälsa


nsås... · web view-allm. journalen sthlm oktober1818- överallt uppmanas till...

Documents