som förnyar metallindustrin

Stål-kvinnanAnna Ponzio

Banbrytande

FORSKNING I LUNDNytt innovationscenter

FÖR FINTECH

k k k k k k k k k k k

k k k k k k k k k k k k k k

VINNOVA k 2018

18Industriromantikern som tar fram lösningar inom allt från hållbarhet till digitalisering.

Anna Ponzio

2 INNOVATION 2018

Innehåll 2018

10

Norra Europa ska leda materialforskningen

Digitalisering ger säkert dricksvatten

Snart finns två av världens mest banbrytande forskningsanläggningar i Lund.

Nya krav på vattenverken möts med smarta digitala lösningar.

16

INNOVATION 2018 3

Sista numret!Kort & Koncist

Innehåll

SID 4: Kort & koncist

Sid 6: FI startar nytt innovationscenterNu har finansmarknaden fått en ny kunskapsnod för att diskutera innovationer och tolka olika regelverk.

Sid 8: Så får du en innovations- driven styrelseTitta framåt, var involverad i strategi och innovationsut-veckling och ta beslut som passar bolagets utvecklings-fas.

Sid 15: Stora förändringar väntar vårdenSjukvården befinner sig mitt i en brytningstid där dagens vårdstruktur utmanas från flera håll.

Sid 22: Digitalstopp för trakasserierKan trakasserier och diskriminering lösas digitalt? På ett #metoo-hackaton i Göteborg testades den tanken i praktiken.

Sid 24: Musik på nytt sättRättighetsintäkter på låtar och instrument kopplade direkt till internet skapar nya förutsättningar för både musiker och fans.

Sid 28: Hjärnkoll på isenElitishockeyspelare och hjärnforskare har tillsammans utvecklat ett nytt diagnosverktyg.

Tidningen Innovation ges ut av Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet.

REDAKTION Karin Wallton, Vinnova samt Karin Wandrell, Chimney

FORM Kim Sonntag, Chimney

TRYCK E-print/Strokirk-Landströms

PAPPER Amber Graphic

OMSLAGSFOTO Stefan Bohlin

Foto där ej annat anges: Colourbox

RedaktionenFÖR ATT PRENUMERERA PÅ NYHETER FRÅN VINNOVA: vinnova.se/nyhetsbrev

ISSN 1653-2759

Bästa läsare, du håller i det sista numret av Tidningen Innovation. I fortsättningen hittar du nyheter och inspiration om inno-vation på vinnova.se, i Vinnovas nyhetsbrev och om du följer oss på Facebook, Linkedin och Twitter.

Vi på Vinnova utvecklar under 2018 vårt digitala innehåll och kommer att bjuda på bland annat trendspaningar, person-

porträtt och goda exempel på innovation. Genom att frigöra de resurser det tar att göra en papperstidning kan vi öka vår digitala närvaro och förhoppningsvis nå ännu fler. Vi kommer också att försöka hitta nya sätt att inspirera och bidra till ett innovativt samhällsklimat.

Genom att prenumerera på våra nyhets-brev på vinnova.se/prenumerera kan du

fortsätta att ta del av inspirerande artiklar och hålla dig uppdaterad om vilka nya inno-vationssatsningar som är på gång.

Jag vill tacka dig som läst tidningen genom åren och hoppas att du fortsätter att följa oss på vinnova.se, i våra nyhets-brev och i sociala medier!

Karin Wallton, redaktör

4 INNOVATION 2018

Den 24 januari började Skandinaviens första självkörande bussar att rulla. I ett halvår kommer företaget Nobinas bussar att gå i försökstrafik i Kista utanför Stockholm.

Bussarna, som är gratis och öppna för alla att åka, följer en virtuell räls som är inspelad i förväg. De går på el, styrs med laserradar och har satellit­baserade positionssystem för att lokalisera sig. Ombord finns en värd som kan stanna och styra bussen om det skulle behövas.

I somras fattade regeringen beslut om enklare regler för tester med självkörande fordon och i december godkände Transportstyrelsen försö­ket i Kista. Det görs inom projektet Autopiloten som genomförs av Nobina Technology i samarbete med Ericsson, SJ, KTH, Klövern, Urban ICT Arena och Stockholms stad med finansiering från bland annat Vinnova via Drive Sweden.

Första självkörande bussen i Kista

Användningen av artificiell intelligens, AI, förväntas skapa stora förändringar i samhället. För att svensk industri bättre ska kunna utnyttja digitalise-ringens potential har regeringen gett Vinnova i uppdrag att kartlägga och analysera hur AI och maskininlärning kommer till användning.

Sveriges potential i användningen av AI i både näringsliv och offentlig verksamhet är stor, men kräver aktiva och målmedvetna insatser. Det visar en första delrapport från Vinnova.

AI kan bidra till att lösa stora utma-ningar i samhället, skapa ökat värde-skapande och öka effektiviteten. Sam-tidigt innebär utvecklingen utmaningar kopplat till bland annat datasäkerhet, integritet och etik, datamonopol och arbetsmarknad. Delrapporten visar att AI är ett område där det är avgörande av insatser görs över politik- och sektorsgränser.

Slutrapporten kommer att skickas till regeringen senast 30 april.

Industrijättar satsar på 3D-printingPå initiativ av Marcus Wal-lenberg har Sveriges största industrier gått samman och bildat Amexci AB i Karlskoga. Bolaget ska jobba för att påskynda tillämpningen av 3D-printing i metall.

Bakom den gemensamma satsningen står bland andra Saab, ABB, SKF, Scania, Atlas Copco och Electrolux. Bolaget ska påskynda imple-menteringen av 3D-printing i ägarbolagen och andra industrier.

Potentialen för AI i Sverige kartläggs

foto: nobina

INNOVATION 2018 5

Kort & Koncist

Stärkt samarbete om innovation

Gruppen företagare och entreprenörer som är verksamma inom socialt företagande ökar stadigt och är en viktig resurs för att möta många sam-hällsutmaningar. Nu lanserar regeringen en samlad strategi som har som mål att stärka utvecklingen av sociala företag. För att kickstarta strategin har regeringen beslutat om två uppdrag till Tillväxtverket och Vinnova som får 120 miljoner kronor mellan 2018–2020 för olika satsningar på socialt företagande.

– Vi behöver sociala innovationer i form av nya idéer och lösningar som höjer kvaliteten på och förbättrar samhällets tjänster till medborgarna. Det är viktigt att vi tar vara på kraften hos den ökande gruppen företagare, entre-prenörer och organisationer som är verksamma inom socialt företagande, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

En treårig satsning på nya arbetssätt i Angered har kraftigt minskat behovet av försörjningsstöd bland ungdomar och barnfamiljer. Nu ska Angeredsmodellen ”Jobb först” nå fler stadsdelar och kom­muner via projektet Spridningslabbet.

På knappt tre år har antalet barn­familjer i Angered med försörjningsstöd i mer än tio månader minskat med 42 pro­cent. Motsvarande siffra för ungdomar i stadsdelen är 60 procent.

– Det är ett fantastiskt resultat som gynnar många i stadsdelen, inte minst dem som är allra viktigast – barnen, säger områdeschef Christina Karlsson.

Nu ingår Angeredsmodellen ”Jobb först” i Spridningslabbet, ett projekt där syftet är att utveckla sätt att sprida innovationer mellan kommuner, myndig­heter eller enheter inom den offentliga sektorn.

Vinnova och Sveriges kommuner och landsting, SKL, fördjupar samarbetet för att stärka innovationsförmågan i offentlig verksamhet. Samarbetet ska bidra till ökad kvalitet och bättre service i de tjänster som kommuner, landsting och regioner erbjuder med-borgare, näringsliv och civilsamhälle.

– Kraven och förväntningarna ökar inom många områden som kommuner, landsting och regioner ansvarar för.

Genom samarbetet med Vinnova kan vi öka förändringstakten och skapa utrymmen i verksamheterna där man vågar prova nya sätt som leder till bättre lösningar för verksamheten och invånare, säger SKL:s vd Vesna Jovic.

Den nya överenskommelsen bygger vidare på ett samarbete som SKL och Vinnova etablerade 2015, nu med ett tydligt fokus på införande av nya effektiva lösningar.

Lyckad Angereds- modell sprider sig

Regeringen satsar på nytt life science-kontorRegeringen inrättar ett nytt samord-ningskontor för life science som ska främja innovation i hälso- och sjukvår-den och förbättra förutsättningarna för life science-företag att etableras och verka i Sverige. Kontoret kommer att ledas av Jenni Norborg, chef för avdelningen hälsa på Vinnova.

– Life science är en viktig sektor för

Sverige. Under flera år gjorde life sci-ence-företagen neddragningar i forsk-nings- och utvecklingsverksamhet och exporten minskade. På senare år har trenden börjat vända, men den globala konkurrensen ökar och vi behöver stärka vår position. Vi behöver därför ta ett helhetsgrepp kring hälsa och life science, säger Jenni Nordborg.

Sverige tar silver i innovationSverige tar silverplatsen när affärssajten Bloomberg rankar länders innovationsgrad, efter Sydkorea som är ohotad etta. Det är andra året i rad som Sverige är näst bäst i innovation.

Med på tio-i-topplistan finns bland andra Singapore, Tyskland, Finland och Danmark, medan USA sjunker två placeringar till plats elva. Länderna har bedömts utifrån sju olika kriterier såsom patentansökningar, antal IT-företag, utbildning, tillverkningskapacitet och forskning.

120 miljoner till socialt företagande

för finans-marknaden

Nu har fintechbolagen fått ett alldeles eget forum att vända sig till med sina frågor, Finansinspektionens nya Innovationscenter för finansmarknaden. Det är början på en ny relation med myndigheten för en bransch som ibland upplevt FI som ett hinder för utveckling och innovation.

Text Karin Wandrell

Tanken är att det nya centret, som drar igång första kvartalet 2018, ska bli en kunskapsnod dit företagen kan vända sig för att få vägledning.

– Det är ingen juridisk rådgivnings-tjänst eftersom det är något vi varken kan eller vill bedriva, säger Stig Johansson, projektledare och finans-inspektör på FI. Det handlar mer om att föra en dialog kring innovation och hur olika regelverk kan tolkas. Vi tror att det kan hjälpa bolagen att känna sig säkrare, men framför allt ser jag det som ett bidrag till FI som organisation eftersom det gör att vi kommer snabb-are in i den utveckling som sker just nu

och slipper hamna på efterkälken.Fintech är en av de branscher där

det investeras mest inom innovativa startups globalt och FI:s satsning gör miljön i Sverige ännu starkare eftersom regleringar är en sådan viktig del av all fintech. Det stärker helt enkelt Sverige som ekosystem för fintech-tjänster för både nya företag och etablerade, utan att ge avkall på de stabila institutioner som redan finns på plats.

– Potentiell tillväxt och högkva-lificerade arbetstillfällen är ena delen. Den andra är att det gör att fler tjänster får möjlighet att nå ut

som till exempel billigare bolån, mer transparenta tjänster och mer infor-mativa visualiseringar, vilket gynnar konsumenterna, säger Peter Svensson, projektledare på Vinnova. Vi vet redan att det är mycket experimenterande med många nya affärsmodeller och sätt att sätta upp finansiella tjänster vilket är första förutsättningen för att förändra en marknad.

Nödvändigt stegElisabeth Thand Ringqvist, Senior Adviser på NTF Ventures och tidigare

Nytt innovationscenter

PolicylabSyftet med policylab är att stärka myndigheters förmåga att möta de frågeställningar och behov som kan uppkomma under innovationsprocessen för innovativa företag inom reglerade branscher.

I så kallade policylab har Vinnova undersökt nya sätt att utveckla regelverk och implementera regel-verk såsom tillståndsprocesser, tillsyn och informa-tionsgivning kring föreskrifter, direktiv och regler

som styr hur branscher får utvecklas och agera. I uppdraget ingick att Vinnova skulle samverka och stötta bland annat Finansinspektionen inom dess reglering av fintech branschen. Finansinspektionen fick samtidigt ett uppdrag i sitt regleringsbrev att se över hur tillsynen fungerar inom fintech samt att de skulle samverka med Vinnova.

vd för Företagarna, tycker att centret är ett nödvändigt, men inte tillräckligt steg framåt.

– Det pågår just nu en kamp i Euro-pa om att bli fintechcentrum och vi vet att andra länder satsat otroligt mycket på att skapa gemensamma inkuba-torer och andra typer av klustersam-verkan. Jag hoppas att vi fortsätter samtalen med både Tillväxtverket och Vinnova för att säkerställa att Sverige behåller en särposition i Europa som fintechcentrum och det här är det första viktiga steget.

Hon ser Innovationscenter för finansmarknaden som en viktig signal från staten och menar att om de som arbetar där är lyhörda för det som sker blir det enklare att förstå vart mark-naden är på väg och även att upptäcka var och om det skaver någonstans.

– Bristen på snabb hjälp har tidigare skapat mycket frustration och stor efterfrågan på att skapa någon form av så kallad regulatory sandbox, en ”säker” plats att testa innovationer med mera inom ramarna för lagstift-ningen, som finns i många andra länder.

Eftersom FI anser att det mest posi-tiva för bolagen har varit att komma i dialog med myndigheten har man istället valt att koncentrera sig på Inn-ovationscenter för finansmarknaden eftersom det tros gör mest nytta.

– Vår tillsyn är riskbaserad och vi vill ge alla företag förståelse för hur

de ska kunna etablera nya tjänster och vad som krävs för att testa dem på marknaden istället för att bjuda in vissa utvalda företag till en sandbox.

Flera rollerInnovationscenter för finansmark-naden kom till som ett resultat av de rundabordssamtal som FI arrangerade förra våren i samarbete med Vinnova och Transformator Design för att kunna utvärdera fintechbolagens behov. Totalt deltog ett 80-tal bolag, både stora och små, etablerade och startups. Där kom det bland annat fram att många bolag till exempel helt undviker att kontakta FI.

– Det är något vi försöker att möta och jag tror att den dialog vi nu har

startat kan hjälpa bolagen att känna sig säkrare. Vi kan till exempel bli bättre på att vara tydligare och objek-tivt förklara vilka möjligheter och skyldigheter som våra olika typer av tillstånd och registreringar möjliggör, säger Stig Johansson.

Elisabeth Thand Ringqvist tycker att det är intressant att FI:s genom-gång visar att det är väldigt få tillfäl-len där nuvarande lagstiftning inte skulle fungera.

– Det betyder att de verkligen har lyssnat på de olika bolag som deltagit i rundabordssamtalen. Myndigheten har också ändrat inställning och insett att de kan ha flera roller – en vägle-dande och en kontrollfunktion – vilket är ett stort steg. e

Så får du en innovations- driven styrelse

8 INNOVATION 2018

Innovativa styrelser vågar titta framåt, vara involverade i strategi och innovationsutveckling och ta beslut som passar bolagets utvecklingsfas. Experiment och misslyckanden ingår som en naturlig del i kulturen för att skapa värde för bolaget.

De vanligaste styrelsemisstagen i dag är för lite och dålig omvärldsana-lys som dessutom inte tas in tillräck-ligt snabbt i bolaget, att man tittar för mycket bakåt istället för framåt och att styrelsearbetet inte anpassas efter det som sker i omvärlden. Men att skapa en innovationsdriven styrelse är egentligen inte så svårt, det kräver bara nytänkande enligt Liselotte Eng-stam, styrelseproffs som medverkar i projektet Ramverk för innovations­arbete i styrelser.

– Det handlar egentligen om att koncentrera sig på tre saker; att ta in information från många olika källor, vara engagerad i strategi- och innovationsutveckling för att få fram en bra vision som engagerar och ta beslut som kan anpassas efter bolagets utvecklingsfas.

Ett sätt att få in fler perspektiv utöver omvärldsbevakning är att öka mångfalden i styrelsen. Men det räck-er inte. Enligt Liselotte Engstam går utvecklingen i dag så snabbt att även styrelseledamöter hela tiden måste fortsätta vidareutbilda sig och hitta sätt att engagera sig i nya trender.

– Just vidareutbildning är ganska dåligt hanterat i Sverige. Det finns till exempel ingen budget avsatt för detta i bolagen som i en del andra länder.

Styrelserna måste också vara mer involverade i innovationsmöjligheter-na och värdeskapandet.

Ett enkelt sätt att göra detta är att se över styrelseagendan och mötena. Bestäm exempelvis att minst 50 pro-cent av mötestiden ska gå till att titta framåt istället för bakåt.

– För att få en innovativ styrelse måste man även hitta andra sätt att snabbt kunna agera mellan mötena. Så är det till exempel i några av mina styrelser där vi blandar styrelsemöten med flera telefonmöten, säger Liselot-te Engstam. Kommittéer och advisory boards, ledningsråd, har också ökat internationellt de senast åren efter-som man annars inte hinner med i utvecklingen. Jag har själv suttit med i en innovationskommitté för att belysa området och se om vi gör tillräckligt mycket på lång horisont.

Våga experimenteraDet andra området berör vision, samarbeten och kultur. Att ta en fram en femårsplan med de fem viktigaste strategierna och förvänta sig att det räcker för att få alla att tåga åt samma håll fungerar inte längre.

– Istället måste styrelser bli bättre på att ta fram en bra vision som folk vill hänga med på. Det ska fortfarande

finnas strategier, men organisationen måste ha möjlighet att göra avsteg från dessa. Det innebär en kultur där det är tillåtet att göra experiment och även att misslyckas.

Liselotte Engstam brukar själv be ett par av sina styrelser att de ska presen-tera experiment på styrelsemötena och menar att det är viktigare att det görs och att man lär sig än att det går bra.

– Vi måste fråga oss själva om vi har en tillräckligt snabb och flexibel organisation. Kan vi ställa om oss om något händer? Har vi en kultur som gör det möjligt? Behöver vi ta in hjälp utifrån? Vision, kultur och samarbe-ten är områden styrelsen måste vara med och bedöma.

När det gäller att skapa värde i ett bolag måste alla vara överens om hur och var man skapar värde och ta fram en modell för detta. Nästa fråga blir då för vem värdet ska skapas. Ägare eller intressenter? Om fokus enbart ligger på ägarna blir det alltför kortsiktigt vilket inte är bra för bolaget i det långa loppet.

– Det vi börjar se i vår forskning och våra intervjuer är att när styrelser har

Text Karin Wandrell

Liselotte Engstam

foto

: Ist

oc

k

INNOVATION 2018 9

varit aktiva i att gå igenom och for-mulera modeller för hur man skapar värde och presenterat detta, förstår styrelsen bättre och snabbare hur de skapar värden.

Tanken är att företag ska integrera sina strategiska överväganden, bolagsstyrnings- ”tänket” med resultat-rapportering och framtidsutsikter.

Avsätt rätt resurserDet tredje och sista området handlar om att ta beslut som passar bolagets utvecklingsfas. Här går det ganska tydligt att se att de som har aktiva och kunniga ägare får en bättre värde-utveckling. I sin forskning försöker Liselotte Engstam och hennes kollegor jämföra publika bolag och riskkapi-talbolag för att se vilka skillnader som uppstår.

– Det vi kan se hittills är att det är bra att ha ”ankarinvesterare” som bryr sig om bolaget långsiktigt. Finns inte det måste styrelsen ha en bra och proaktiv ägardialog och kunna förkla-ra varför vissa saker måste göras.

Det andra styrelser måste bli bättre på är att hjälpa till att avsätta resurser till innovation, digitalisering och före-tagsförnyelse. Men det gäller att styra pengarna, annars brukar i princip allt gå till kortsiktiga förbättringar.

– Det är få som har kunskap om detta i styrelser. Många tror att upp-giften är att enbart styra strategiskt, men vi har ett ansvar att styra även resursfördelningen. Det ska också finnas styrningspolicys. Vid en risk-kontroll är det viktigt att fundera över om man enbart tittar på kända risker och glömmer de okända. Starka enga-gerade ägare som lägger tid på att analysera hur bolaget ska förändras och trycker på för att detta ska göras ger mer innovativa bolag. I projektet ingår ett par styrelser, men arbetet befinner sig ännu så länge på inter-vjustadiet för att hitta best practise, god praxis när det gäller till exempel en process, ett avtal, en rutin eller ett förhållningssätt.

– Varje bolag är unikt så vi försöker hitta områden där vi kan jobba med styrelser både enskilt och i samman-hang där de får välja mellan olika best practise för att se vilka som ger bäst effekt i just deras situation. Tanken

Ramverk för innovationsarbete i styrelserSyfte Att ta fram forskningsba-

serad kunskap relaterat till förnyelseförmåga och innovationsledning i styrelser och att möta det konkreta utvecklingsbehovet i minst två företag samt ta fram ett ramverk för organisering och strategi för innovation.

Tidsperiod 2017–2019.

Finansiering Vinnova bidrar till finansie-ringen med 2 miljoner kronor.

är att vi sedan ska försöka omsätta de kunskaper vi kommer fram till så snabbt som möjligt. e

Läs mer om hur du får en innovativ styrelse på tidningen innovation.se

CERN i all ära, snart finns två av världens mest banbrytande forsknings anläggningar i svenska Lund, något som gör det möjligt att genomföra avancerade experiment från grundforskning hela vägen till produktutveckling. Nu är frågan hur Max IV och ESS ska kunna bidra till svensk innovation?

Text Karin Aase

Norra europa ska leda material- forskningen

Än så länge ser det mest ut som en enda stor byggarbetsplats. Det är lerigt, det är armeringsjärn, det är stora betongblock, men här syns också internationella delegationer i gula varselkläder som går omkring och inspekterar. För här, på det som

tidigare var en åker i utkanten av Lund, byggs just nu ESS, European Spallation Source, en internationell forskningsanläggning baserad på värl-dens mest kraftfulla neutronkälla.

– Det finns redan idag ett antal neutronkällor i världen, men ESS

kommer att generera upp emot hund-ra gånger fler neutroner vilket gör oss världsledande, säger Marie-Louise Ainalem, ESS kontaktperson för värd-länderna.

Målet är att anläggningen efter det att den öppnar 2023 ska ta emot 2 000–3 000 forskare per år från akademi och industri. Trots att det är flera år kvar till den första delen av anläggningen ens öppnar står forskarna redan i kö för att få en plats vid källan.

– Eftersom ESS kommer att vara så mycket kraftfullare än befintliga neutronkällor kommer det att ge helt

FOTO

: Sn

øh

etta

nya möjligheter för forskningen, säger Marie-Louise Ainalem. Mätningar kommer att gå snabbare och det kommer också att finnas möjligheter att utforma experimenten på helt nya sätt. Dessutom kommer nya områden som idag inte använder sig av neut-ronkällor i sin forskning att kunna dra nytta av ESS.

Och i en värld där forskningen blir alltmer tvärvetenskaplig, där kom-plexa frågeställningar skapar ett ökat behov av att jobba tvärs över discipli-ner och mellan akademi och industri ser Marie-Louise Ainalem att ESS har en viktig roll att spela som nav.

– Grundforskning kommer natur-ligtvis att vara en stor del av det som sker vid ESS, men vi vill också vara ett tillgängligt verktyg för industrin och för nya innovationer.

Fungera som smältdegelFör att nå dit har ESS som mål att nå och informera potentiella användare som traditionellt sett inte jobbar med neutronkällor och få upp deras ögon för vilka möjligheter ESS innebär.

– Här kommer man att kunna forska på allt från läkemedel till klimatsmar-ta vardagsprodukter. V i vill verkligen vara en smältdegel, ett verktyg där

olika discipliner träffas och samar-betar för att möta vår tids globala utmaningar.

Därför hoppas Marie-Louise Aina-lem att ESS inte bara ska bli en plats för experiment utan också en plats för möten. Samma ambi-tion finns ett stenkast bort, på likaså världsunika forskningsanläggningen Max IV, en nybyggd synkrotronljusan-läggning i Lund som öppnade dörrarna för de första forskarna sommaren 2016.

Marie­Louise Ainalem

12 INNOVATION 2018

– Det som gör oss unika är inte bara att vi erbjuder ny, världsledan-de teknik utan också att det kommer att pågå ett så brett spektrum av forskning, säger Christoph Quit-mann, chef för Max IV. Vi kommer att ha forskare som sysslar med grundforskning på nobelprisnivå, företag som vill utveckla läkemedel och historiker som vill undersöka mumier eller gamla konstföremål. Det kommer att vara en väldigt blandad miljö.

Denna mångfald menar Chris-toph Quitmann är en av anlägg-ningens stora styrkor eftersom den gör det möjligt för olika discipliner att lära av varandra och därmed ta steg framåt till nya innovationer.

– Det är något vi verkligen vill förstärka. Jag vill att vi ska bli en hubb där de mest intressanta människorna från akademi och industri möts för att diskutera de mest spännande frågeställningar-na, och jag vill att det ska komma samhället tillgodo i form av kun-skap och innovationer.

För att skapa en sådan miljö jobbar Max IV genom både formella och informella kanaler. Bland annat ingår Christoph Quitman i reger-ingens samverkansråd, det finns ambassadörer som besöker företag och förklarar hur Max IV kan bidra till deras verksamhet och man ingår i olika nätverk världen över. Till exempel deltar anläggningen i ett projekt finansierat av EU-kommis-sionen som ska låta forskarstuden-ter från de nordiska länderna göra experiment vid Max IV.

– När de sedan kommer ut i näringslivet för de med sig kun-skapen om vad man kan använda Max IV till. Förhoppningsvis leder det till att ännu fler företag får upp ögonen för de möjligheter som finns här.

Men det handlar inte bara om att locka forskare och företag till Max IV, det gäller också att få dem att

3 GeV-ringen skickar ut energi i form av fotoner.

interagera när de väl är på plats för att på så sätt skapa utbyte av idéer även på ett personligt plan. Ett exempel är att låta besökande användare hålla seminarier om sitt forskningsfält för andra användare på plats.

– Och så ska vi se till att ha en riktigt bra kaffemaskin, det skapar alltid möten, säger Christoph Quit-man och skrattar.

Drastiska innovationerÄn så länge är Max IV bara i upp-byggnadsfasen och har tillgång till ungefär en femtedel av den kapacitet man kommer att kunna erbjuda när anläggningen står helt klar. Trots det pågår redan projekt som man vet kommer att leda till drastiska innovationer.

– Till exempel samarbetar vi redan idag med skogs- och mas-saindustrin och förbereder för att de ska kunna använda Max IV för att hitta lösningar på utmaningar som förpackningsindustrin står inför. Det är en konservativ bransch

Christoph Quitmann

»Det måste finnas smörjmedel för att sammanföra personer från företag och akademi så att det går att bygga gemensamma forskningsprojekt.«Anna Sandström

FOTO

: Ro

ger

Eri

ksso

n.

FOTO

: N

ils

Berg

end

ah

l

INNOVATION 2018 13

Hippies monokromator. Här väljs de ljusvåglängder ut som ska användas i detta specifika strålrör och skickas vidare till själva experimentstationen där forskaren monterat sitt provmaterial.

som inte har använt liknande anläggningar tidigare, men de hade experter hos sig som hade kunskap om vår teknik och insåg att den skulle kunna komma till nytta även för dem.

Ett av de företag som redan idag jobbar med både synkrotronljusan-läggningar och neutronkällor är AstraZeneca.

– Att ta fram ett läkemedel är ett stort pussel där vi bland annat använder oss av anläggningar på olika ställen runt om i världen som

Laserlaboratoriet vid FemtoMAX där MAX IV testar nya idéer för att utveckla och förfina den process som används för att trigga igång de kemiska reak-tioner eller strukturella processer som sedan mäts vid strålröret.

erbjuder samma teknik som ESS och Max IV, säger Anna Sandström, science relations director på Astra-Zeneca och fortsätter:

– Att de här båda anläggningarna nu kommer att finnas i Sverige, där vi har en av våra tre strategiska forskningsanläggningar, är en fantastisk möjlighet för oss. Dess-utom tror jag att det kan stärka den svenska life science-sektorn över-huvudtaget eftersom det kommer innebära att kunskapen om och nyttiggörandet av dessa tekniker

stärks i Sverige.Men Anna Sand-

ström är noga med att påpeka att världsledande teknik i all ära, ska ESS och Max IV verkligen kunna bidra till innovation inom svensk industri krävs det att en m iljö byggs upp runt dem som kopplar samman anläggningarna med näringslivet.

– Det måste finnas ett intresse att berätta för industrin vad tekniken kan användas till. Företag måste få tillgång till anläggningarna på enkla och ändamålsenliga sätt och det måste finnas smörjmedel för att sammanföra personer från företag och akademi så att det går att bygga gemensamma forskningsprojekt. Då kan anläggningarna göra verk-ligt stor nytta för svensk innovation.

För att skapa den kreativa miljön har Lunds kommun, Region Skåne och Lunds universitet bildat det gemensamma bolaget Science Vil-lage Scandinavia som äger marken mellan ESS och Max IV.

– Enkelt uttryckt är vår uppgift att utveckla området både fysiskt

Anna Sandström

FOTO

: Ke

nn

eth

Ro

un

a

FOTO

: Ke

nn

eth

Ro

un

a

14 INNOVATION 2018

och i övrigt så att det motsvarar de behov som både anläggning-arna och deras besökare har, säger F redrik Melander, Head of R&D-relations på Science Village Scandinavia.

Eftersom ESS och Max IV är världsledande institutioner rent tekniskt sett, måste även kring-miljön motsvara detta.

– Tittar vi internationellt på redan existerande forskningsan-läggningar är det väldigt olika hur stor inverkan de har fått på det lokala samhället. I exempelvis Gre-noble finns sedan länge fantastiska anläggningar i ILL och ESRF, men eftersom de länge har fungerat som egna små öar utan täta kopplingar in på de lokala universiteten har de heller inte fått särskilt stor inver-kan på sin närmiljö.

Lära av varandraFör att undvika sådan isolering och istället skapa en interaktion mellan samhälle och anläggningar jobbar Science Village Scandinavia inom tre olika områden: att utveckla infrastrukturen och fastigheterna runt anläggningarna, att bygga ett science centre riktat mot allmän-heten samt att arbeta för att attra-hera universitet, forskningsinstitu-tioner och industriella användare för att få dem att vilja etablera sig på området.

Det sistnämnda är det område som Fredrik Melander ansvarar för och han menar att det är just inte-grationen mellan anläggningarna och industri och akademi som blir avgörande för vilken effekt ESS och Max IV får på svensk innovation.

– Det viktigaste vi kan göra där är att vara pådrivare så att det finns diskussionsytor som gör att goda idéer kommer fram. Kommer det sedan fram behov av specifik infra-struktur, till exempel gemensamma labb, då ska vi såklart jobba för att det hittar sina former, men vikti-gast är diskussionerna som leder fram till strategier och visioner.

Ett forum för att driva detta nätverksbyggande mellan anlägg-ningar, industri och akademi är projektet SWEbeams.

– Idén är att jobba brett och samla så många aktörer som möjligt som kan ha intresse av Max IV och ESS, och tillsammans skapa en nationell agenda för det kluster som nu växer fram i Lund.

Målet med SWEbeams är att sammanställa olika parters behov och planer för nyttjandet av anlägg-ningarna, men också att belysa förutsättningarna för olika aktörer att ta tillvara de möjligheter som erbjuds.

– Vi vet att olika branscher har kommit olika långt när det gäller att använda sig av det ESS och Max IV erbjuder, och i diskussionerna inom SWEbeams finns möjligheten att lära av varandra. Vi kan inte förvänta oss att företag som aldrig har jobbat med de här teknikerna förut kommer att börja göra det rent spontant, utan vi måste visa på relevanta möjligheter och samar-betsprojekt.

Och för Fredrik Melander är visionen klar.

– Vi har ESS och Max IV här, vi har starka kopplingar till den dans-ka sidan och vi får dessutom en rad nya materialforskningsanläggning-ar i Hamburg. Rätt använt kommer norra Europa att vara världens ledande område för avancerad materialforskning de kommande decennierna. e Fredrik Melander

Strålröret FemtoMAX kan ta bilder av kemiska reaktioner medan de händer.

FOTO

: Ke

nn

eth

Ro

un

aFOTO

: Ke

nn

eth

Ro

un

a

INNOVATION 2018 15

Det finns idag tabletter med sensorer, som i realtid kan låta läkaren följa upp sina patienters medicinering och rutiner. Samtidigt får du i många fall fortfarande din vårdkallelse på papper hem i brevlådan. Sjukvården står mitt i en brytningstid.

– Den vårdstruktur vi har idag skapades på 1950-talet, och just nu utmanas den från flera håll, samtidigt, förklarar Laurent Saunier, enhetschef Hälsa på Vinnova.

Framförallt är det tre områden där han ser stora förändringar.

– Det första är den roll patienten förväntas spela. När medborgarna ser att Skatteverket, bankerna, apoteken, ja, alla sektorer i samhället digitali-seras kommer de att förvänta sig att sjukvården också förändras och sätter patienten i centrum. Vi kommer inte att acceptera kallelse på papper för en vårdtid som inte passar när det finns så mycket effektivare tidsbokningssystem i andra delar av samhället.

Det andra området som påverkar utvecklingen i sjukvården just nu är all den nya teknik och alla de nya metoder för behandling som finns idag, och som ständigt blir mer och mer avancerade.

– Inom 15–20 år kommer vi att kunna 3D-printa organ. Redan förra året godkände amerikanska läke-medelsverket ett piller med inbyggd sensor som patienten sväljer för att sedan kunna följa upp i realtid hur medicineringen påverkar just den här patienten. Istället för att vara offer för slumpmässiga mutationer i våra gener kommer vi att kunna bota snarare än behandla. Genterapi kommer göra det möjligt för en diabetiker att bli av med sin diabetes och kanske inte heller föra sjukdomen vidare till sina barn.

Gränser suddas utMen båda de här trenderna, patien-tens roll och teknikens utveckling, ställer krav på utveckling inom ett tredje område: hur vården organiseras och finansieras.

– Med mer individanpassad vård som kombinerar läkemedelsutveck-ling, datavetenskap, medicinteknik och biokemi så suddas gränserna ut. Där är Sveriges biobanker och patientregister en resurs med enorm potential. Men det måste bli lättare för vårdgivare i olika landsting att samfinansiera och samarbeta kring de riktigt dyra investeringarna framöver. Det jobbas stenhårt på det i hela landet men vi är inte riktigt där än.

Och anledningen är inte så mycket pengar som organisation och finansiel-la modeller.

– En tredjedel av kroniskt sjuka patienter är till exempel i behov av psykiskt stöd. Om primärvården såg till att de fick träffa en psykolog skulle de må bättre vilket skulle spara pengar åt hela vårdkedjan. Men vem ska stå för den första kostnaden? Vi har inte struktu-rerna idag för att ta hänsyn till uteblivna kostnader. Vi arbetar i stuprör och proble-matiken debatteras inte så mycket. Hur vi löser det och skapar bättre samverkan mellan olika discipliner kommer att ha en mycket stor inverkan på vården och Sveriges kon-kurrenskraft i framtiden. e

Stora förändringarväntar inom sjukvården Text Karin Aase

Rent dricksvatten är något många tar för givet, men klimat- förändringar och urbanisering ställer nya krav på vattenverken. Krav som IVL tillsammans med vattenverk, teknikleverantörer, IT-bolag och forskningsaktörer möter med nya digitala lösningar.

Text Karin Aase illustration Mattias Käll

Digitalisering ger

säkert dricksvattenSmutsigt vatten in, rent vatten ut – så enkel föreställer sig nog de flesta att processen är i ett vattenreningsverk. Men så är långt ifrån fallet.

– Dricksvatten görs av råvatten som vattenverket tar in från älvar och sjöar, men kvalitén på det här råvattnet kan vara väldigt skiftan-de, säger Fredrik Hallgren på IVL Svenska Miljöinstitutet och medlem i projektledningen för Digidrick.

Anledningarna till den skiftande kvalitén kan vara flera. Mycket regnande kan föra med sig mer organiskt material än vanligt, ett reningsverk uppströms kan ha varit tvunget att släppa ut smutsigare

vatten än vanligt, och torka kan göra att andra föroreningar kom-mer med i vattnet.

– Beroende på hur råvatten-kvalitén skiftar måste vatten-verkets personal anpassa verkets processer för att kunna garantera säkert dricksvatten.

Något som knappast blir lättare i framtiden. Urbaniseringen gör att fler människor kommer att bo i städer och därmed kommer det att behövas mer dricksvatten än det gör idag. Samtidigt kommer råvattenkvalitén att vara ännu mer oförutsägbar än idag på grund av det extremare väder som klimat-förändringarna för med sig.

Reagerar automatiskt på förändringarFör att göra det möjligt för vatten-verken att leva upp till kravet på säkert dricksvatten under osäkrare förhållanden har IVL skapat samar-betsprojektet Digidrick.

– När variationen i råvaran blir större och mer frekvent måste v erken kunna anpassas snabbare och då måste personalen ha ett beslutsstöd som hjälper dem att klara av situationen, säger Fredrik Hallgren. Vi vill skapa ett system som helt automatiserat ska kunna upptäcka och reagera på den här typen av förändringar, men som också kan användas som besluts-

DigidrickSyfte Dricksvattenverken ska stå

bättre rustade för framtida samhällsutmaningar, såsom klimatförändringar och urba-nisering, genom bättre kun-skap om dagens produktion och process. Svenska företag, som levererar digitala lös-ningar till dricksvattenverken, ska öka sin konkurrenskraft genom att ta fram innovativa produkter som efterfrågas på en världsmarknad.

Tidsperiod December 2017 till januari 2020.

Finansiering Vinnova bidrar med 7 499 000 kronor inom programmet Utmanings- driven innovation.

stöd för personalen i de fall där man inte har helt automatiserade processer.

För att kunna skapa ett sådant verktyg krävs samarbete med flera parter och data från både interna och externa källor. Digidricks pro-jektgrupp innehåller därför aktörer från många olika håll, till exempel vattenverk, it-säkerhet, forskning och organisationsledning. Gruppen går nu in nästa fas, och förhopp-ningen är att efter det här steget ha en installation på plats i ett vatten-verk där man kan demonstrera nyttan av ett samlat beslutsstöd.

– Till exempel kommer produk-tionen att kunna planeras bättre när man redan i förväg vet kvalitén på råvattnet som kommer in. Dessutom kommer det bli enklare för vattenverken att buffra vatten av olika reningsgrader så att de

blir mer energief-fektiva. Men det allra viktigaste, långsiktiga målet är att fortsatt kun-na leverera säkert dricksvatten, oav-sett utmaningar. eFredrik Hallgren

18 INNOVATION 2018

NYAVÄGAR«

»Stålindustrin hittar alltid

INNOVATION 2018 19

Anna Ponzio beskriver sig själv som en industriromantiker. Hon tycker att det finns något underbart med att gå omkring i de riktigt tunga industrimiljöerna, som exem-pelvis stålverket i Oxelösund som hon nyligen besökte.

– Sedan är det något visst med att få jobba för en traditionell och etablerad industri som ändå hela tiden förmår att förnya sig. Trots att stålindustrin ibland har varit riktigt illa ute, som till exempel efter varvs krisen på 1970-talet, har den ändå alltid hittat nya vägar.

I rollen som forsknings- och inno-vationskoordinator är Anna Ponzio nu själv en av dem som ser till att stålbranschen fortsätter att utveck-las. I höstas deltog hon i ett Vinnova -finansierat pilotprojekt vars mål var att professionalisera innovatöryrket och blev, tillsammans med tio andra personer, Sveriges första certifiera-de innovationsledare.

– Jag har alltid haft svårt att för-klara vad min roll innebär eftersom jag varken forskar eller projektle-der. Därför tycker jag att den blev mycket tydligare nu när jag klädde in den i innovationsledarbegreppet. Om jag ska försöka beskriva vad jag gör så handlar min roll om att bygga upp ett landskap där bra idéer får komma vidare så att de kan göra så mycket nytta som möjligt.

Text Sara Schedin

Foto Stefan Bohlin

sammans med ingenjörer från Sand-vik, hjälpt designern Naim Josefi att ta fram en 3D-printad sko i stål.

– Han fick även hjälp av Munk-forsbaserade Voestalpine Precision Strip, som tillverkar precisionsstål, med att ta fram ett extremt tunt band som blev till stålpaljetter. Pal-jetterna använde Naim för att skapa stålklänningar, som bland annat burits av skådespelaren Bahar Pars på Oscarsgalan och av programle-daren Clara Henry under finalen av Melodifestivalen. Samarbetet med Naim är definitivt det projekt i programmet som fått störst medialt genomslag.

Enligt Anna Ponzio är huvud-delen av deras projekt lite mer svårsålda ur ett kommunikations-perspektiv. Men det finns flera pro-jekt som har en tydlig nytta även utanför stålindustrin. Bland annat har de tillsammans med asfaltsläg-gare och statliga myndigheter tittat på hur man ska kunna öka använd-ningen av slagg i asfalt för att på så sätt använda färre jungfruliga råvaror och bli mer resurseffektiva.

– Det blir oundvikligen slagg vid tillverkning av stål som kan göra nytta i samhället istället för att hamna på deponi. Projektet har visat på mycket goda egenskaper hos slaggasfalten, inte minst när det gäller livslängd och under-hållsbehov. Dessutom minskar den vägbullret.

Hållbart kretsloppHållbarhetsfokus inom stål-branschen handlar mycket om att bli en del av en cirkulär ekonomi som bygger på kretslopp. På så sätt är stål ett väldigt bra material efter-som det är fullständigt cirkulärt och har varit det väldigt länge.

– Men när det gäller restproduk-ter finns det fortfarande en hel del oupptäckta innovationer. Därför vill vi skapa ännu fler effektiva utbyten med andra sektorer, säger Anna Ponzio.

Ett annat område där stål-branschen tittar på hållbara lösningar är inom användningen av stålproducenternas olika material. Materialfrågor är ofta flaskhalsar

Som branschorganisation är Jern-kontoret lite ovanlig på det sättet att man har en egen organisation för att leda och koordinera forsk-ning. Det vanliga är att bransch-organisationer enbart ägnar sig åt forskningsfrågor på policynivå. Jernkontorets forskning bedrivs ofta i samverkan med företag, institut och universitet och en stor del av projekten är finansierade av Vinnova eller Energimyndigheten. Anna Ponzios första kontakt med Jernkontoret skedde redan under doktorandtiden på KTH.

– Jag doktorerade inom energi och ugnsteknik och huvuddelen av forskningen genomfördes som ett samverkansprojekt inom Jernkon-toret, vilket ledde till att jag blev utlånad hit några gånger. När jag blev klar 2009 hade Jernkontoret nyligen fått två större program från Energimyndigheten respektive Vinnova och för att avlasta den tekniska direktören anställdes jag som koordinator.

Stålpaljetter och slaggAnna Ponzio berättar att hon egent-ligen aldrig passade in i forskar-rollen där det är viktigt att man är noggrann och tycker att något blir intressantare ju mer man vet om det. Hon beskriver sig själv som väl-digt nyfiken, men också som något av en slarvmaja som tycker om att hela tiden dyka ner i nya ämnen och områden.

– Därför passar den här typen av roll mig mycket bättre. Förutom att vara forsknings- och innovations-koordinator är jag även biträdande programchef för innovationspro-grammet Metalliska material. För att kunna arbeta så innovativt och effektivt som möjligt jobbar vi mycket med att få in tanken på att det ska bli något nyttigt av forskningen i alla delar av vår verk-samhet, oavsett om det handlar om idégenerering, projektifiering eller att skriva en bra slutrapport.

Hon förklarar att Metalliska material stödjer stål- och metall-industrins samarbete med företag som ligger längre ner i värdekedjan. Jernkontoret har till exempel, till-

Anna Ponzios uppgift på Jernkontoret är att samla upp idéer som kan leda till innovativa lösningar inom allt från hållbarhet till digitali-sering. En utmaning är att ta 3D-tillverkning av metaller från en exotisk och rolig lösning till en industriell process.

PersonaliaÅlder 43 år

Familj: Make och två barn

Bor: Rissne i Sundbybergs kommun

Utbildning: Ingenjörsexamen från Politecnico di Milano och en doktorsexamen från KTH

Karriär: Började på Jernkontoret direkt efter studierna. Är nu forsk­nings­ och innovationskoordinator och biträdande programchef för innovationsprogrammet Metalliska material.

Senaste kultur upplevelse: Just nu lyssnar jag på ljudboken The Righteous Mind av Jonathan Haidt som handlar om moral­psykologi och ­filosofi. Den utmanar min övertygelse om att vi är förmög­na att handla moraliskt enbart med utgångspunkt i rationella argument. Att bli utmanad är nyttigt – och en förutsättning för att vara innovativ!

Det driver mig: Nyfikenhet och möjligheten att göra saker på nya sätt. Jag är en sådan som kan gå runt och önska att det sker en omorganisation.

fritidsintressen: Handarbete. Jag tycker om att sticka och virka. Just nu är jag inne på att skapa egna örhängen.

»Ett litet kullager kommer till exempel kunna säga till när det är inne på sin sista

suck och kan då bytas ut innan det går sönder.«

INNOVATION 2018 21

för att möjliggöra ny teknik, som exempelvis energiteknik eller andra hållbara teknologier, förkla-rar Anna Ponzio.

– Jag tror inte att det finns några gränser för vilka innovationer vi kan bidra med i framtiden inom det här området. Många av de material som de svenska ståltillverkarna producerar, som till exempel SSAB:s höghållfasta stål, har potential att bidra till många hållbara lösningar framöver, säger hon och fortsätter:

– Skapar man till exempel materi-al som klarar en högre temperatur kan man höja temperaturen i en förbränningskammare, till exempel i värmekraftverk, och på så sätt öka verkningsgraden. Och använder man lättare stål i bilar kan man bygga bort vikt från dem, vilket i sin tur leder till minskad bränsle-förbrukning.

Klimatfrågan ligger högt upp på stålbranschens agenda och Jernkontoret håller just nu på att ta fram en klimatfärdplan för hur den ska bli fossilfri. Anna Ponzio berät-tar att det är ett område där mycket forskning måste göras under kom-mande år, och då framförallt för att ersätta masugnen som är den störs-ta utsläppskällan för koldioxid. För att lösa koldioxidfrågan gick LKAB, SSAB och Vattenfall samman för två år sedan och bildade projektet HYBRIT vars syfte är att ersätta kol och koks med vätgas.

– Vägen mot att bli fossilfria är en långsiktig process som kräver mycket teknikutveckling och stora investeringar. Det är därför det är så viktigt att vi tar de här stegen redan nu.

Kommunicerande kullagerStålbranschen har även lagt in en extra växel vad gäller digitalise-ringen, som sedan förra året är ett nytt teknikområde på Jernkonto-ret. Här vill man samla företag och institut för att forska om allt från big data och datamining till virtuel-la fabriker och smarta produkter.

– Vi pratar mycket om materi-aldata och om att ha koll på var materialen hamnar för att på så sätt ha möjligheten att hämta tillbaka

dem i kretsloppet. Genom spårbar-het kommer man att kunna skapa många spännande nya tjänster. Man kan till exempel tänka sig att man i framtiden kommer att leasa stål för att sedan få tillbaka det, vilket skul-le vara ett stort steg mot en cirkulär ekonomi, säger Anna Ponzio.

Hon ser framför sig hur man ska-par smarta produkter där materi-alet har en identitet, vilket gör det lättare att hålla koll på dem.

– Ett litet kullager kommer till exempel kunna säga till när det är inne på sin sista suck och kan då bytas ut innan det går sönder. Det kommer att vara väldigt spännande att se vad digitaliseringen kommer att skapa för nya möjligheter och affärsmodeller i framtiden.

Som Anna Ponzio var inne på tidigare är också additiv tillverk-ning, som även kallas 3D-printing, ett annat spännande spår inom branschen. I vanlig stålproduktion skalar man av materialet genom att svarva bort eller klippa ut det, medan man inom additiv tillverk-ning bygger upp materialet med en lager på lager-teknik. På så sätt uppstår en helt annan produktions-process som i sin tur förändrar förutsättningarna för tillverkning. Samtidigt kan man skapa produkter

som inte är möjliga med den gamla tekniken.

– Vi har tekniken, men nu är utmaningen att ta 3D-tillverkning av metaller från en exotisk och rolig lösning till en industriell process. Printar finns det som sagt redan men utvecklingsbehoven är fort-farande många. Inte minst när det gäller att förstå metallurgin. I Sve-rige är vi väldigt bra på att tillverka metallpulver. Höganäs är till exem-pel världens största producent av järnpulver, och många av de stora spelarna i världen har verksamhet i Sverige, som idag tillverkar en dryg fjärdedel av allt metallpulver i världen.

Enligt Anna Ponzio har additiv tillverkning varit ett ganska spre-tigt forskningsområde med många olika aktörer och dålig samordning. Därför har Metalliska material ska-pat en färdplan för hur de ska stär-ka Sveriges position inom området så att de får ett tydligt grepp om vad som behöver göras för att forsk-ningen ska röra sig framåt.

– Det kommer att hända mycket både inom additiv tillverkning och digitaliseringen på kort sikt, men de riktigt stora förändringarna som kommer att förändra branschen kommer att ta längre tid. e

Anna Ponzio om för- och nackdelar med svenskt innovationsklimat:FÖRDELAR: Vi är väldigt bra på att samarbeta mellan akademi, institut och industri. Inom stålbranschen finns en väldigt etablerad och förtroendefull relation mellan de olika aktörerna.

NACKDELAR: Om man tittar på offentligt delfinansierad forskning finns det en tendens att släppa projekten när de får sitt beslut. Vi kunde vara bättre på att jobba mer integrerat med hela processen och följa våra projekt ända in i mål, speciellt de projekt som inte har en tydlig beställare av resultaten.

22 INNOVATION 2018

Digitalstopp för trakasserier

INNOVATION 2018 23

Kan trakasserier och diskriminering lösas digitalt? På #metoo-hackaton i Göteborg i början av februari testades den tanken i praktiken. – Social innovation kanske inte alltid generar högst vinst, men det behövs om vi ska kunna lösa stora samhällsproblem, säger initiativtagaren Rebecka Gustin.

Text Karin Aase

Det var i höstas när #metoo- rörelsen briserade som Rebecka Gustin fick nog. Hon hade precis läst uppropet ”Med vilken rätt” där kvinnor inom rättsväsendet vittnade om omfattande sexuella trakasserier och övergrepp inom det juridiska systemet. Nu kände hon att något behövde göras.

– Jag blev extra upprörd av att det till och med inom rättsväsendet som ska stå för någon form av moral fanns så grova övergrepp, säger Rebecka Gustin. Men samtidigt hade problemet genom #metoo kommit upp i ljuset. Helt plötsligt var det okej att prata om det här systematis-ka förtrycket och det fanns en vilja att göra något åt det.

Själv hade Rebecka Gustin, som är socionom, och hennes man, som jobbar inom it–branschen, länge diskuterat hur man skulle kunna använda digitalisering för att skapa ett mer socialt hållbart samhälle. När hon hade nattat färdigt barnen den kvällen frågade Rebecka Gustin sin man om det inte var dags att förverkliga de tankarna i form av ett #metoo-hackaton.

– Han sa ja på en gång. Det här var en rörelse och ett tillfälle vi inte kunde missa!

Jobba fram ideérTillsammans med en arrangörs-grupp drogs planerna igång, via

inbjudningar i olika Facebook-grupper och från mun till mun spreds informationen och den tredje februari deltog cirka 90 personer i ett hel-

dagsevent med målet att jobba fram idéer som kan vara med och lösa de samhällsproblem som #metoo har belyst.

– Det var så häftigt att se alla dessa män och kvinnor som var så taggade och som jobbade på så intensivt för att tillsammans göra skillnad. Det måste ha varit en av de bästa dagarna i mitt liv!

Idéerna som kom fram rörde alla möjliga områden, från appar där skolbarn ska kunna rapportera tra-kasserier direkt till elevhälsoteamet till karttjänster som ska belysa att sexuella övergrepp sker överallt i samhället.

– Det var roligt att det var en väldigt blandad grupp med allt från programmerare till arkitekter och socionomer, något jag tror är väldigt viktigt om man ska lyckas med soci-al innovation. Samhällsproblemen vi står inför är så komplexa att de inte går att lösa om vi tänker i stup-rörsformat.

För att idéerna ska kunna förverk-ligas kommer arrangörsgruppen att ordna ett post-hack där teamen ska kunna jobba vidare med sina idéer.

– Vi pratar också med olika delar av näringslivet, det civila samhället och akademin för att se om det går att hitta samarbeten för att realisera idéerna i större skala, säger Rebecka Gustin.

Själv är hon övertygad om att social innovation har en viktig roll att spela när det gäller att lösa olika former av samhällsproblem.

– Det har ett jättestort värde för samhället på lång sikt, men det är inte den här typen av innovation som ger hög ekonomisk vinst till ett företag. Därför behöver det utveck-

las nya mätvärden för vad som är en framgångsrik inno-vation så att inte de här idéerna riskerar att utestängas från de innovationsmil-jöer som finns idag.

Mer jämställt med innovationFör #metoo-hack är långt ifrån den enda initiativet för att lösa olika former av diskriminering genom innovation i Sverige idag. Vinnova har till exempel sedan fyra år tillba-ka en utlysning kallad Normkritisk innovation.

– Utgångspunkten är att det behövs innovation för att Sverige ska nå de jämställdhetspolitiska målen, säger Sophia Ivarsson, ansvarig för utlysningen på Vinnova.

Hittills har utlysningen stöttat ett 70-tal projekt inom olika områden. Till exempel vet man att barn med funktionshinder har svårt att delta på idrottslektionerna i skolan efter-som gymnastiksalar och redskap är skapade utifrån de mest rörliga barnens nivå. Därför pågår nu ett projekt där forskare och företag tillsammans med barn tar fram nya idrottsredskap som kan passa alla. Men normkritisk innovation är ett nytt fält och enligt Sophia Ivarsson finns det mycket kvar att göra.

– Vi har lagar som ska skydda mot diskriminering, vi vet att många organisationer jobbar efter dem, men vi vet också att det inte räcker. #Metoo-upproret visar verkligen på behovet av innovativa lösningar för den här problematiken. e

Sophia Ivarsson

Rebecka Gustin

Det var en av de första branscherna som vändes upp och ner av digitaliseringen. Men det betyder inte att utvecklingen i musikbranschen har tagit stopp. Bara i år lanseras två svenska innovationer som skapar helt nya förutsättningar, både för musiker och för deras fans.

Text Karin Aase

RitebandVinnova har finansierat Riteband med totalt 1,2 miljoner kronor för att etablera den IT-arkitektur och den legala struktur samt de partnerskap som krävs för att kunna erbjuda helt nya investeringsmöjligheter i musikrättigheter. Utvecklingsprojektet pågår fram till november i år.

”RockForYou”Andel 3 %Betala

INNOVATION 2018 25

MusikDet började som en doktorsav-handling 2008. Linda Portnoff, då forskare på Handelshögskolan i Stock-holm, ville titta närmare på hur de ekonomiska relationerna egentligen såg ut mellan artister, skivbolag och andra inblandade.

I samma veva hade musikbranschen fått stora problem med illegal fildel-ning. Linda Portnoff, som 2013 hade gått vidare till att vara vd för intresse-organisationen Musiksverige, såg att det fanns många olösta problem när det gällde finansieringen, men också att risktagande och intäkter fördelade sig snett mellan olika aktörer.

– Sedan 2009 ökar intäkterna på alla områden inom musikvärlden, både för konserter, upphovsrätt och inspelning-ar, men det är väldigt skevt fördelat, säger Linda Portnoff.

För i grova drag består musikbran-schen idag efter flera år av konsolide-ringar framförallt av några få globala musikbolag som Universal Music Group och Warner Music Group.

– I kombination med Apple och Google styr de väldigt mycket och dikterar i princip vill-koren på marknaden. Säger Apple att en låt ska kosta 99 cent på iTunes, då kostar låten 99 cent oavsett

på nytt sättvad upphovspersonen tycker om det och oavsett vad fansen är beredda att betala.

Marknadsplats för musikSom ekonom tyckte Linda Portnoff att det här var fel. Varför skulle ett amerikanskt it-bolag ha monopol på att bestämma vad musik, som berör så många människor, ska vara värd? Borde det inte vara upphovsperso-nerna och lyssnarna som satte priset? Där och då föddes tanken att skapa Riteband, en digital marknadsplats för prissättning av musikrättigheter.

– Det är inget nytt att handla med rättigheter till musik. David Bowie sål-de till exempel rätten till de framtida intäkterna på valda delar av sin kata-log för många år sedan. Skillnaden då var att det var en riktad emission till några få mycket förmögna människor som fick betala en stor summa för ett färdigt paket.

Med Riteband däremot vill Linda Portnoff skapa en marknadsplats där vem som helst kan gå in och köpa rättighetsintäkter ner på låtbasis, ja till och med andelar av låtar.

– Vi har tagit fram värderingsmodel-ler som räknar ut vilket initialt värde framtida upphovsrättsintäkter till en låt ska ha. Sedan splittrar vi upp det på mindre andelar som går ut till försälj-ning till allmänheten, och beroende på Linda Portnoff

hur intresset ser ut för en viss låt kom-mer priset att fluktuera upp och ner.

Tanken är att Riteband ska kunna bli en möjlighet för kreatörer och andra rättighetsägare inom musikbranschen att få förskottsfinansiering.

– Samtidigt skapar det en marknad där fans kan köpa och sälja rättigheter-na de äger, precis som en aktiemark-nad. På så sätt kan fansen till och med tjäna pengar på sin investering när de säljer rättigheter som har gått upp i pris.

Sedan februari jobbar Linda Portnoff och hennes team heltid med Riteband och de hoppas kunna lansera tjänsten i slutet av 2018 eller början av 2019. Och även om hejaropen och intresset från investerarna idag är massivt har det inte varit en spikrak resa.

Långsiktigt hållbar– Musikbranschen är lite grann som låten California: du kommer in men aldrig ut. Det är samma personer som jobbar där som alltid har jobbat där, och framförallt på maktpositioner är branschen väldigt homogen. Det har lett till att förändringslustan inte alltid är så jättestor och det märkte vi också av i början. Men nu känns det jättekul, för vi märker att framförallt kreatörerna längtar efter nya möj-ligheter att kunna finansiera nästa inspelning eller turné.

26 INNOVATION 2018

Och Linda Portnoff är övertygad om att det finns pengar att tjäna i musik-branschen framöver.

– Upphovsrätten finns just för att musik är en så långsiktigt hållbar pro-dukt som fortsätter att ha ett värde på lång sikt, och har man bara lite fantasi och kreativitet kan man hitta många sätt att kapitalisera på den.

App-store för musikerMen det är inte bara musikbranschens mer affärsmässiga delar som påverkas och utvecklas av digitaliseringen, nu är det dessutom dags för själva instru-menten att kopplas upp mot internet. Svenska start-up-företaget Mind Music Labs, grundat av Michele Benin-caso, fiol- och gitarrbyggare från Ita-lien och numera bosatt i Stockholm, har nämligen precis lanserat ett nytt operativsystem för musikinstrument.

– Om du tittar på telefoner är det en enorm skillnad mellan en telefon från 1950-talet och en smart telefon, men om du tittar på en elgitarr har den inte utvecklats tekniskt överhuvudtaget. Den har fortfarande en sladd som du sticker in i förstärkaren och sen är det klart.

Problemet är att de som ska spela på gitarren inte är kvar på 1950-talets nivå, något som blev tydligt för Michele Benincaso i hans jobb som instrument-byggare.

– Många har bilden att en instru-mentbyggare är en hantverkare i en snickarverkstad som putsar, slipar, lackar och bygger instrument enligt gamla tiders recept. Men så är det inte. Vår roll har alltid varit att kombinera gammalt hantverk med den nyaste tek-niken och skapa de mest avancerade instrumenten någonsin. När elgitarren

kom var den det coolaste som någonsin setts, men så är det inte längre.

När Michele Benincaso jobbade i en gitarrbutik i Stockholm på 2010-talet mötte han gitarrist efter gitarrist som var frustrerad över att deras instru-ment inte gick att koppla upp mot nätet.

– Det var då jag fick idén att utveckla något som skulle göra det möjligt att ta elektriska instrument, koppla upp dem mot internet och göra det möjligt för musikerna att ladda upp sin musik och dela den utan att ta omvägen via datorn. Jag bodde ju i Stockholm, city of tech, så hur svårt kunde det vara?

Sagt och gjort, Michel Benincaso kontaktade vänner inom olika områ-den som finansiering och internet of things och tillsammans satte de ihop ett team ”med lite pengar men mycket passion”. Från början var tanken att

INNOVATION 2018 27

HjärngympaEdel är ett japanskt bildpussel som bygger på logik. För att få fram den bild som finns i rutmönstret räknar du ut vilka rutor som ska fyllas i med hjälp av de siffror som finns angivna utanför bildens yta. Siffrorna indikerar hur många fält ska som målas. Finns det fler siffror på en rad innebär det att det åtminstone är en tom ruta till nästa område. Bildytans båda koordinater behövs för att placera rutorna på rätt ställe.Rätt svar hittar du på tidningeninnovation.se

Star

t och

land

ning

11

21

21

62

11

11

21

11

61

21

21

31

12

21

51

21

51

32

25

11

62

22

13

12

32

22

22

33

43

11

75

11

11

15 3

22

21

11

24

21

31

21

11

1 162

11

11

22

21

101

12

112

12

11

Michele Benincaso

Mind Music LabsMind Music Labs har tilldelats medel från Vinnova tre gånger, på totalt 1,7 miljoner kronor. Just nu finansieras ett projekt för att bland annat implementera ytterligare funktioner till plattformen.

bygga en uppkopplad gitarr, men alltef-tersom tiden gick utvecklades idén. Varför bygga bara en gitarr när det som i själva verket behövdes var ett operativsystem som olika tillverkare av instrument, högtalare, förstärkare etcetera kunde bygga in i sina produk-ter för att göra det möjligt att koppla upp dem mot internet? Och varför inte skapa en marknadsplats, en app-store, för musiker som använder det här operativsystemet där de skulle kunna ladda ner nya funktioner, ljud och möjligheter till sina instrument?

Flera års arbete och många inves-teringsrundor senare lanserades så ELK, Mind music labs operativsystem,

i oktober 2017, och redan i januari var den första produkten utrustad med ELK ute på marknaden.

– Vi lever i ett paradigmskifte där internet of things används i bransch efter bransch, men musikindustrin är konservativ och ligger efter när det gäl-ler instrumentens tekniska utveckling.

Michel Benincasos vision är en värld där musiker genom att koppla upp sina

instrument och genom att använda ny teknik som virtual reality eller aug-mented reality kan hitta helt nya sätt att interagera med sina fans.

– Woodstock var fantastiskt, men inte mycket har hänt med konsertupp-levelsen sedan dess. Nu är både musi-kerna och lyssnarna ivriga att ta nästa steg, och nu kommer de dessutom att ha instrumenten som gör det möjligt. e

»Vi lever i ett paradigmskifte där internet of things används i bransch efter bransch, men musikindustrin är konservativ.«

foto

: Ist

oc

k

Till sist

De senaste åren har det inom framförallt ishockey, boxning och amerikansk fotboll blivit tydligt vilka negativa, långvariga effekter upprepade hjärnskakningar kan få på en person.

– Om man inte låter hjärnan återhämta sig ordentligt innan man utsätter sig för nya smällar har det visat sig att personen kan utveckla väldigt obehagliga, långdragna syndrom, säger Henrik Zetterberg, projektledare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet. Det kan leda till koncentrationssvårigheter, irritation och svårigheter i sociala sammanhang. Har du riktig otur utvecklas det till en kronisk trauma-tisk hjärnskada.

Forskningen kring dessa skador tyder på att det framförallt är de upprepade hjärnskakningarna, där hjärnan inte får läka färdigt innan träningen drar igång igen, som är den stora faran. Problemet är bara att det är svårt att veta hur påverkad hjärnan är och när den har återhämtat sig.

– Det finns ett test där man via lumbalpunktion i ryggslutet kan mäta halten av vissa proteiner som läcker ut från skadade nervceller, men vi ville utveckla det så att det

går att mäta proteinhalten via ett vanligt enkelt blodprov. Då kan man enkelt se om den skadade spelaren har fått en nervcells-skada av smällen, hur svår den verkar vara och fatta bättre beslut om när man kan börja träna igen.

Bättre liv Projektet för att ta fram det nya diagnosverktyget startade i novem-ber 2014 och är ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och företaget UmanDiagnostics AB som har tagit fram de antikroppar som behövs vid testerna. Till sin hjälp har forskarna bland annat haft spelarna i elitserien i ishockey, vilket har gjort att man har kunnat analysera närmare etthundra hjärn-skakningar.

Idag håller den nya diagnosme-toden på att införas som klinisk rutin på Sahlgrenska Universitets-sjukhuset och förhoppningen är att den ska kunna spridas, något som bland annat innebär möjligheter för UmanDiagnostics att sälja antikrop-par. Men inte minst kan metoden ge ett bättre liv inte bara för patienter med hjärnskakning utan även för

Nya blodtesterSyfte Utveckla nya diagnostiska

verktyg för att identifiera hjärnskakning.

Tidsperiod November 2014 till oktober 2017.

Finansiering Vinnova bidrog med 5 miljoner kronor till finansieringen.

Vad har elitishockeyspelare och hjärnforskare i Göteborg gemensamt? Svaret är ett nytt diagnosverktyg för att hjälpa patienter med hjärnskakningar och andra nervsjukdomar, något som kan ge helt ny livskvalitet åt de drabbade. Text: Karin Aase

Henrik Zetterberg

patienter med andra nervcellssjuk-domar som till exempel MS.

– I dag finns det potenta läkemedel för den här typen av sjukdomar och med vår metodik kan läkaren följa patienten över tid och se när medi-cineringen behöver justeras redan innan patienten får nya symptom av sin sjukdom.

Hjärnkoll på isen