VISMAgazine – EN KUNDTIDNING FRÅN VISMANr 2/2011

Mediagurun Maggie Fox:UTNYTTJA AFFÄRSMÖJLIGHETERNA I

Ny fakturalösning:Registrera fakturan på nätet

Sociala medier:Att vara eller inte vara

Bättre beslut medBusiness Intelligence

SOCIALA MEDIER

i n n e h å l l

UTGIVARE:

Visma i Sverige • 0771 442200

• www.visma.se

E-POST:

red@vismagazine.se

REDAKTIONELL

PRODUKTION:

Redaktionsbyrån Texta

REDAKTION:

Thor Balkhed • Erik Bergseth

• Maria Blomqvist • Peter

Carlsson • Karin Forsman •

Lars Fredell • Åsa Fredriksson

• Susanne Grönberg •

Magnus Hedlund • Emma

Karlsson • Helena Lustig

• Hanna Nätt-Falkäng • Linda

Wikholm • Nicole Wilson

GRAFISK FORM:

Torbjörn Lagerwall

MEDARBETARE I DETTA

NUMMER:

Sandra Birgersdotter •

Magnus Brøyn • Peter

Carlsson • Lars Fredell • Aslak

Gausen • Boo Gunnarsson

• Jacob Härnqvist • Gunilla

Jonsson Wennerberg •

Torbjörn Lagerwall • Elisabeth

Løvseth • Henrik Øistad

OMSLAGSBILD:

Henrik Øistad

TRYCK:

Löwex Trycksaker AB

UPPLAGA:

23 000

Innehållet i denna tidskrift är

avsett som information och

ska endast användas efter

samråd med professionell

rådgivare.

Världens bästaprogrammerare . . . . . . . . . . . . . . . .3

Ser du potentialen isociala medier? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Nyckeln ärsocialt engagemang . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Att vara eller icke varaför företaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Skolvärlden påFacebook . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Egen lösning förelektronisk autentisering . . . . . . . . . . . . . . .11

Bättre beslut medBusiness Intelligence . . . . . . . . . . . . . . . . .12

Mer kvar avstatens kaka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14

Samma inköp, lägre priser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15

Bättreeffektivitet och kontroll . . . . . . . . . . . . . . . 16

Välkommen tillframtidens shoppingupplevelse . . . . . . . . 18

Att lyckas medCRM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Registrera fakturan på nätetoch glöm resten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Notiseri korthet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Förändring och effektivitet

Efter mer än ett decennium med försäljning till of-fentlig sektor i fokus finns otaliga minnen som jag från tid till annan har glädje av.

Visma Opic arbetar huvudsakligen med att un-derlätta affärer mellan offentlig sektor och dess leverantörer. Anbudsgivarna får hjälp att hitta och vinna upphandlingar via tjänsten Visma Upphand-lingskoll. Köparsidan använder projekthanterings-verktyget Visma TendSign för upphandlings- och anbudsprocessen. Båda produkterna är typiska SaaS-lösningar*, där all funktionalitet är tillgäng-lig via internet.

Framför allt har en episod etsat sig fast. Den utspelade sig för ett antal år sedan hos en av Sve-riges största myndigheter. Dess upphandlingsav-delning hade mangrant samlats till en produktde-monstration och vi använde första halvtimmen till att peka på alla tidsbesparingsfördelar med pro-dukten i myndighetens arbete.

Det hör till saken att offentliga upphandlingspro-cesser kan vara rätt byråkratiska och administra-tivt tunga. Efter anbudstidens utgång ska myndig-heten arrangera en formell anbudsöppning där alla anbud registreras, varje sida ska stämplas och minst två personer måste vara närvarande.

Tänk dig en myndighet med 300 upphandling-ar årligen, med i genomsnitt åtta anbud per upp-handling, där varje anbud uppskattningsvis består av 50 sidor. Öppna, bläddra, stämpla, bläddra, stämpla ...

I Visma TendSign kan en formell och korrekt öpp-ning av samtliga anbud i princip göras med en enda knapptryckning. Det är också vad vi förmed-lade vid mötet med myndigheten. Drygt halvvägs in i presentationen serverades fika och upphand-lingschefen tog mig försiktigt åt sidan. Frågan han ställde kommer jag nog aldrig att glömma:

”Om nu er tjänst kan bespara oss så mycket administration, vad ska då min inköpsassistent göra?”

Så kan det vara med anslagsfinansierad verk-samhet. Givetvis är detta ett undantag som be-kräftar regeln, jag har aldrig mött den typen av invändning någon annanstans.

Visma erbjuder ett stort antal tjänster som effek-tiviserar och underlättar administrativa processer. Alltfler av dessa erbjuds som SaaS-lösningar med revolutionerande möjligheter.

När detta leder till att arbetsuppgifter föränd-ras i en organisation öppnas ofta möjligheter för exempelvis förbättrad service eller ett ännu bättre kundomhändertagande. Det är inte sällan en lön-sam effekt av effektiviseringen.

Daniel de Sousa, vd Visma Opic

*/ SaaS betyder Software as a Service

Allt redaktionellt material producerat för Vismagazines räkning lagras elektroniskt och kan komma att publiceras på Vismas webbplatser eller i

annan digital kommunikation utan att särskilt meddelande lämnas eller särskild överenskommelse görs angående sådan publicering. Externa

medarbetare måste meddela eventuella förbehåll mot detta. I princip publiceras inte material med förbehåll mot elektronisk publicering.

Microsoft Most Valuable Professional (MVP) Award är ett årligt pris som tilldelas framstå-ende medlemmar av Microsofts världsom-spännande tekniska gemenskap . Utmärkelsen baseras på utvecklarens professionella bidrag i fysiska och elektroniska forum under det se-naste året . Priset ger erkännande åt exceptio-nella tekniska talanger över hela världen, som aktivt delar sin kunskap med andra experter .

HAR PROGRAMMERAT SEDAN HAN VAR 12Marius Bancila har under flera år utmärkt sig i olika tekniska nätverk, både etablerade forum i Microsofts regi och i nätforum som han själv har startat .

– Jag började programmera i ett BASIC-liknande språk som tolvåring . På college blev det mer seriös programmering, och efter ett år valde jag att ta en master i informatik vid det tekniska universitetet i Timisoara i Rumä-nien . Genom åren har jag jobbat med många olika programmerings- och scriptspråk, som Pascal, C, C++, Java, JavaScript, LISP, Prolog, C#, VB .NET, MC++, C++/CLI, HTML, PHP och CSS . Men C++ har alltid varit mitt förstaval och favoritspråk, berättar han .

EFFEKTIVISERAR NORDISKA FÖRETAGDen 31-årige utvecklaren jobbar på Vismas kontor i Rumänien . Han är systemarkitekten bakom ett av Vismas ekonomisystem, som används av en stor andel företag i flera länder .

– Marius har varit en nyckelperson i arbe-tet med att lyfta över ekonomiprogrammet till en ny och modern serverplattform . Han bidrar mycket till att våra användare även i fortsätt-ningen kommer ha ett system som ligger i framkant av den tekniska utvecklingen, och som utnyttjar det serverutrymme som blir till-gängligt framöver, säger Einar Håbrekke . Han är teamledare på Vismas utvecklingsdivision och Marius chef .

VIKTIG KOMPETENSMILJÖVisma har haft kontor och utvecklingsmiljö i Rumänien i fem år .

– Flera andra programvaruutvecklare har

Microsoft har utnämnt Visma-utvecklaren Marius Bancila till ”Most Valuable Professional of the Year”, för programmeringsspråket C++ . Av Microsofts tekniska organisations cirka 100 miljoner medlemmar är det runt 20 utvecklare inom var sitt område som varje år får denna utmärkelse .

Text: Elisabeth Løvseth. Foto: Privat.

utan framgång försökt outsourca utvecklings-uppdrag till östeuropeiska länder . Men vi har faktiskt lyckats mycket bra, genom att bygga sten för sten, och genom att jobba systema-tiskt med de utmaningar som kulturskillna-derna innebär . Genom att föra en god per-sonalpolitik har vi skaffat oss ett bra rykte i Rumänien, och Visma har blivit en attraktiv

arbetsgivare för de rumänska utvecklarna, säger Einar Håbrekke .

– Visma kommer fortsätta att satsa på ut-vecklingsavdelningen i Rumänien . Rumänska utvecklare har generellt en mycket hög ut-bildningsnivå, och deras kompetens är svår att bräcka . Något som Marius är ett tydligt bevis på .

Marius Bancila på Visma är Micro-

softs ”Most Valuable Professional of the

Year”, för programmeringsspråket C++.

VÄRLDENS BÄSTA PROGRAMMERARE

JOBBAR PÅ VISMA

VISMAgazine 2/11 3

Ser du potentialen i

socialamedier?

Maggie Fox• Kanadensisk entreprenör och expert på

sociala medier.

• Grundare av och administrativ direktör för Social Media Group.

• Social Media Group är en världsledande byrå med fokus på sociala mediestrategier.

• Medlem av The Social Media Collective och Enterprise Irregulars.

– Det handlar helt enkelt om att fiska där fisken står . Företag som inte inser värdet av sociala medier och hur de påverkar företagets verksamhet, kommer att få slita . Man måste nämligen kommunicera med kunderna där de är och där de tillbringar sin tid . Kom igång – det är inte voodoo, säger Maggie Fox .

Text: Magnus Brøyn. Foto: Henrik Øistad.

VISMAgazine webbTV

visma.se/webb-tv

4 VISMAgazine 2/11

medier?

Det verkar som att också vardagen är social, i traditionell mening, för en av världens främsta rådgivande experter inom sociala medier . Visma-gazine träffar Maggie Fox i New York . Hon är i stan i samband med kundmöten . Egentligen kommer hon från Toronto i Kanada, där hon re-dan 2006 grundade byrån Social Media Group . Det var tidigt, även internationellt sett, och det har bidragit till att ge henne en framskjuten roll som expert på sociala medier .

I dag är de ett tiotal medarbetare som ute-slutande fokuserar på sociala medier och de af-färsmässiga fördelar som företag kan dra av att använda dessa kanaler . De bistår några av värl-dens största varumärken med sociala mediestra-tegier och tillhörande aktiviteter . I går bjöd en av kunderna hem Maggie Fox på middag . Det var socialt och trevligt, men hon försäkrar att det inte händer ofta, även om det gärna kunde få göra det . Det var faktiskt första gången, men det gav mersmak .

Mersmak har även sociala medier gett varu-märken som Ford, Norwegian Cruise Lines och Thomson Reuters, som alla lyssnar på Maggies råd . Det är råd som hon gärna sprider .

TEKNIKEN SKAPAR MÖJLIGHETER– På samma sätt som företagen var tvungna att förstå räckvidden och nyttan hos radio, tv och in-ternet, när dessa seglade upp som nya medie-kanaler på sin tid, måste de nu förstå det kom-mersiella värdet i sociala medier och nätverk . Skillnaden är att det nu handlar om människor, som uppför sig som människor eftersom det inte längre finns något mellan-led mellan avsändare och mot-tagare . Det är öppet och ärligt . Tekniken har gjort det möjligt att förstärka vårt traditionella sociala beteende på nätet, så att vi i stället för fysiska samlingsplatser nu prioriterar ett nätsamhälle baserat på intresse-gemenskaper, och de blir allt större . Vi är bara oss själva i de här nätkanalerna, men tekniken har änd-rats och gjort allting större . Det skapar möjligheter både för företag som riktar sig mot konsumen-terna och mot andra företag, påpekar hon .

Som expert ger Maggie Fox främst råd till en rad personer på marknads- och kommunikations-avdelningarna i några av världens ledande orga-nisationer . Det är nämligen här investeringsviljan och fokuset är störst, men hon förväntar sig att vi med tiden kommer att få se en stadigare förank-ring inom de affärsinriktade delarna av företagen, med fokus på hur sociala medier kan integreras och utnyttjas som en del av de kommersiella pro-cesserna . Det kallas social business och omfattar kort uttryckt affärsnyttan i sociala medier .

– Det handlar om hur företag anpassar sig och förvandlar affärsprocesserna för att utnyttja kraf-ten i sociala medier på ett integrerat sätt . Förkla-ringen är enkel . Sociala medier förändrar det sätt på vilket verksamheter drivs, genom att de öppnar nya möjligheter . Det medför att företagen måste definiera om sina värdekedjor och se på hur man kan strukturera sig för att utnyttja den här nya verk-ligheten till fullo . Det är faktiskt inte svårare än så, även om förändringsprocesserna och anpassning-

en i traditionell mening kan vara krävande .– Enterprise 2 .0 är ett annat begrepp som

många använder, och det är intressant, eftersom det går mer på djupet och omfattar interna pro-cesser för samagerande och kunskapsdelning . Det handlar om vad som händer internt i verk-samheterna, och här finns också en stor poten-tial för de flesta eftersom man använder sociala verktyg och medel för att öka det interna samagerandet och samspelet . Men vi pratar trots det mest om den kom-munikations- och marknads-mässiga potentialen inom so-ciala medier, i en extern form med fokus på hur man kan dra nytta av den affärsmässi-ga potentialen . Företagen bju-der in kunderna till företagets egen sfär – något som ger en socialt modern och nära möj-lighet att bygga varumärken, relationer och förståelse för produkterna eller lös-ningarna bland företagets viktigaste målgrupper .

Maggie tar upp sin mobil flera gånger under intervjun, något som är helt normalt i den soci-alt mediala vardagen, me-nar hon . Hon twittrar i högt tempo och delar löpande upplevelsen av mötet med Vismagazine . På så sätt vet de över 10 000 som följer

henne att hon blir intervjuad, fo-tograferad och fil-mad av Vismaga-zine i New York, nästan innan det har börjat . Hon

tycker att det är jobbigt att po-sera framför kameran . Nu vet hennes krets det . På samma sätt skapar dagens delningskultur öp-penhet och intresse på nya sätt .

DU MÅSTE FÖRTJÄNA UPPMÄRKSAMHETEN– Lär känna din publik och ta reda på vad de vill ha . Folk får ofta företagets marknads- och infor-mationsmaterial, men om du vill ha uppmärk-samhet, måste du förtjäna det . Samtidigt mås-te innehållet du presenterar vara av mycket hög kvali-tet . På det området har värl-den förändrats mycket . Det händer inte att folk kommer springande till dig om du inte är intressant eller gör dig att-raktiv och tillgänglig . Företag i dag måste bygga innehåll och substans för att förtjäna upp-märksamhet från kunder och andra som man förut kunde köpa genom mer traditionella aktiviteter . Sådana är spelreglerna, och därför är det också viktigt att vara aktiv och tillgänglig i sociala medier .

På det här området är det inte så stora skillna-der mellan konsument- och företagsorienterad kommunikation i sociala medier, menar Maggie Fox, som menar att många av samma principer

gäller för B2B (business to business, mellan fö-retag och företag) och B2C (business to consu-mer, mellan företag och konsument) .

– I dag gör de flesta konsumentinriktade va-rumärken något i sociala medier, men en del gör mycket mer än andra, och det är stor skillnad på att vara strategisk och att vara klipsk . Nu ser vi det största språnget inom B2B, där en del före-

tag följer utvecklingen hos konsumentorienterade före-tag, något som ofta händer . Det gör att många företag inom B2B nu ser potentia-len i sociala medier . Många frågar sig: hur ska vi utnyttja dessa kanaler till att bygga och utveckla relationerna med våra kunder? Det är en central fråga med stor po-tential – för i stort sett alla företag – både inom B2B och B2C . Utmaningen är

ofta att B2B-företag tror att de är speciella och annorlunda, men det är de egentligen inte – i alla fall inte i det här sammanhanget eftersom folk är folk . Samma regler gäller också för värdeoriente-

rad kommunikation och sätt man engagerar på, även om taktiken och målgrupperna är något annorlunda .

VI ÄR OSS SJÄLVA– Som B2B-köpare förbru-kar jag innehåll och informa-tion i sociala och nya med-iekanaler . Det är inte som en mur, där man ändrar personligt beteende från att vara sig själv i sociala me-dier, till att spela en inköpar-

eller beslutsfattarroll i ett företag . Rollerna blan-das och vi är oss själva på nätet . Just därför är det viktigt för alla företag att förstå den sociala och nära potentialen i sociala medier .

– I framtiden kommer vi att se hur sociala funktioner också integreras med traditionella lösningar och företagsapplikationer, som till exempel affärssystem och system för kund-stöd (CRM) . Social CRM är inget som finns i

praktiken, men det är en genial idé, som vi kommer att se mer av i framtiden . Det ger mening och ska-par stora möjligheter runt kundkommunikation och uppföljning enligt kundens önskningar och behov .

– Som företag måste du i dag se hur organisa-tionen, processerna och kommunikationen ser ut .

Du måste bedöma vad som kan göras och hur sociala medier kan utnyttjas på ett af-färsmässigt sätt, och hur de kan skapa mer-värde . Det finns ingen anledning att vänta . Det här är en naturlig del av framtiden – för alla företag .

”Social Business är affärsnyttan av sociala medier. ”

VISMAgazine 2/11 5

– Tänk genom vad som är viktigt för dig och vad du brinner för, och följ det . Det är spännande och kul att vara entreprenör inom sociala medier i dag, men det passar inte alla . Livet som entre-prenör är som en berg- och dalbana . Du måste älska kaos, och samtidigt kunna hantera upp- och nedgångar, säger Rick Marini, i dag grundare och toppchef på BranchOut .com, efter att ha varit pi-onjär inom sociala medier de senaste elva åren .

Om man ska tro Rick Marini finns det likhe-ter mellan att använda sociala medier och att vara entreprenör . Båda sakerna kräver enga-gemang och passion . Både socialt och medi-alt eftersom det är centrala drivkrafter för att lyckas, både som användare av sociala medier och som entreprenör .

FACELINK?BranchOut är en nätverks- och jobbutvecklings-tjänst som använder sig av Facebooks plattform under mottot ”Career Networking on Facebook” . I likhet med Linkedin bygger tjänsten på nätverk i förhållande till rekrytering och jobbsökande . Nät-verkstjänsten startade i juli 2010, vilket innebär att den fortfarande är ganska ny, och antalet an-vändare ökar snabbt .

De senaste månaderna har antalet aktiva an-vändare per månad tredubblats och är nu uppe i cirka en miljon, enligt uppgifter från Appdata och Insidefacebook . När Vismagazine träffade Rick Marini kunde han berätta att det har funnits ett extra stort nordiskt intresse för BranchOut i år .

– Vi har sett att intresset i Norden ökar, och då i synnerhet i Norge och Sverige . Förmodli-gen har det att göra med att ni använder sociala medier i så stor utsträckning, både privat och i

Om du vill lyckas som entrepre-nör är det helt avgörande att du gillar det du håller på med . Det-samma gäller sociala medier . Om du dessutom har ett enga-gemang eller en passion samt kan nischa dig och hitta tjänster som folk ”bara måste ha”, då har du kommit långt på vägen . Det säger Rick Marini, entreprenör och pionjär inom sociala medier .

Text: Magnus Brøyn. Foto: Henrik Øistad.

Rick Marini• Född 1972.• Amerikansk entreprenör inom sociala

medier.• Grundare av Tickle.com (1999),

SuperFan (2008) och BranchOut (2010).

Rick Marini, pionjär och entreprenör:

PASSION FÖR MEDIA &

jobbsammanhang . Dessutom ligger ni i framkant rent tekniskt, vilket har gjort att det är lätt att ta sådana här tjänster i bruk .

INBJUDEN AV OBAMAI dagens makroekonomiska situation är jobbut-vecklingen i USA ganska viktig för den generella utvecklingen i övriga världen . Det är nog också ett av skälen till att president Obama nyligen bjöd in Rick Marini till ett möte i sitt styrande rådgi-vande organ för att få amerikanerna tillbaka i ar-bete . Detta visar hur erkänd Rick Marini är – och vilken roll BranchOut spelar både politiskt och ekonomiskt – utöver vad det kan betyda för dig och mig, både socialt och jobbmässigt . Orga-net, President’s Council on Jobs and Competi-tiveness, har regelbundna möten där president Obama själv brukar delta . Linkedins högsta chef sitter inte i Obamas rådgivande organ för jobb- och konkurrenskraftsut-veckling, men det gör toppchefer och styrelseordföranden för en rad av de allra största verksamhetsområdena i USA . Marini menar att BranchOut skiljer sig från Linkedin på flera områden .

– Linkedin är definitivt en konkurrent . Den största skillnaden är att vi använder Facebook som plattform . Det innebär att vi har närmare 800 miljoner aktiva användare som vi potentiellt kan kopplas till . Linkedin har lite över 100 miljo-ner aktiva användare, så Facebook har mycket större räckvidd, säger Marini .

Kort sagt erbjuder BranchOut professionellt, socialt nätverksbyggande . Både Linkedin och BranchOut är inriktade på rekrytering och arbets-marknaden, men BranchOut är ett mer socialt nätverk, även om Linkedin också har gjort myck-et för att utveckla sociala funktioner det senaste halvåret . Skillnaden är främst att Facebook primärt är en socialt och relationsmässigt nära platt-form . Därför blir BranchOut mer socialt och närmare, i det att man måste vara vänner på Facebook för att kopplas samman genom BranchOut . Även om många fortsätter att skilja på privat och professionellt nätverksbyggande, medför den ökade användningen av sociala me-dier att dessa skillnader löses upp, eftersom so-ciala nätverk är just sociala .

ENGAGERANDE OCH KUL– Dessutom har vi implementerat en del sociala aktiviteter som hjälper användarna att förbättra sina karriärmöjligheter, något som engagerar och är kul samtidigt . Detta gör att vi i högre grad inkluderar den yngre generationen som en del av användarmassan, säger Marini, väl medve-ten om att attraktiviteten i att knyta till sig unga arbetstagare med insikt i och förståelse för ny teknik och nya medier .

BranchOut-användare får automatiskt upp le-diga tjänster från företag de följer på Facebook, och företag kan använda BranchOut för att utlysa lediga jobb via Facebook . BranchOuts kolossala användarökning tillskrivs ökat fokus på platsan-nonser, något som har gjort tjänsten mycket populär bland Facebook-användare, som genom att gå med visar att de vill ha både socialt nät-verksbyggande och jobbsökning . Som ett resul-tat av detta är BranchOut i färd med att lansera en ny och avancerad söktjänst som gör det möj-ligt att söka efter jobb genom Facebook, genom att användarna enkelt kan hitta intressanta jobb, medan företagen kan rikta platsannonsen mot särskilt aktuella målgrupper . Tillsammans med motsvarande tjänster från Linkedin utmanar

BranchOut etablerade karriärför-medlare på nätet .

DEN STÖRSTA IDÉNRick Marini är förmodligen en av de största entreprenörerna i modern tid – och en led-

stjärna inom sociala medier – eftersom han har grundat en rad stora nätsuccéer de senaste elva åren . Före eta-bleringen av BranchOut var Rick Marini grundare av och toppchef inom SuperFan, en social underhållningsplats på webben som etablerades 2006, bland annat med pro-duktion för stora företag som CBS, MTV och Universal Mu-sic . Han ligger också bakom Tickle .com, som efter eta-bleringen 1999 blev en av de största mediewebbplatserna

i världen, också den med fokus på jobb och rekrytering, även om kärnan omfattar olika typer av tester .

Tickle överlevde dotcom-krisen och såldes till den interna-tionella rekryteringsjätten Mons-ter .com för över 100 miljoner dollar år 2004, som på den tiden motsvarande över 700 miljoner

svenska kronor . Rick Marini fick tillräckligt myck-et pengar för att ta ledigt och resa i ett år, men lusten att uträtta ännu mer inom sociala medier slutade inte med Tickle .

– Tickle växte till att bli den 18:e största webb-sidan i världen – av absolut alla sidor – med över 200 miljoner användare och den första plattformen som utnyttjat viral marknadsföring genom bland annat personlighetstester och fo-todelning, precis sådant som finns på Facebook i dag . Tickle var en stor idé, men BranchOut är nog min största hittills . Nätverkstjänsten innebär en enorm möjlighet att kunna koppla samman människor på en professionell nivå bland Face-

”Många har idéer som aldrig

blir något.”

“När du får en god idé är det vik-tigt att testa den för att se om be-hovet finns där.”

BranchOut• En tjänst där man kan bygga nätverk, hitta jobb eller

kandidater till tjänster.

• Genom att koppla sitt Facebook-konto till BranchOut ger man samtidigt tillåtelse till att dela information på Facebook genom BranchOut.

• Ger dig information om Facebook-vännernas arbets-livserfarenhet, utbildning och relationer.

• Huvudsyftet är att ge användarna översikt över de möjligheter som ett världsomspännande nätverk som Facebook erbjuder. Det görs genom sökande efter jobb, tjänster, företag eller personer.

• Applikationen är aktiv när det gäller att utvidga ditt nätverk, rekommendera andra eller be om rekommen-dationer från andra.

books närmare 800 miljoner aktiva användare . Dem kan vi också koppla samman med vänner och vänners vänner, något som ger användarna kontakter i hela världen .

IDÉER ÄR ENKLA, GENOMFÖRANDE ÄR SVÅRT– Många har intressanta och spännande idéer som aldrig blir något eftersom de varken har medel eller fallenhet att hitta rätt investeringar och bygga upp ett team . Jag har klarat av att sätta ihop ett team som består av många krea-tiva och erfarna investerare och rådgivare . Vi har jobbat tillsammans i snart tio år, och vi använder varandra som sparringpartners när vi kommer på nya idéer . Jag diskuterar också ofta med an-dra entreprenörer . Att ha skickligt och engagerat folk runt sig, som man kan dela och diskutera idéer med, är helt avgörande för att lyckas . Ti-ming är också otroligt viktig och man måste ha en bra och genomtänkt verksamhetsplan . Av central betydelse är att kunna genomföra planen . Nu handlar det om att föra samman teamet och

vidareutveckla BranchOut, säger han .

SNABB UPPSTARTTrots att BranchOut utveck-lades och lanserades relativt snabbt, verkar det inte ha haft någon negativ påverkan . Snarare tvärtom . Hittills har nätverket varit en stor fram-gång . Redan har över tre mil-joner jobbannonser postats via Facebook, och nu verkar självaste Obama ha fått upp ögonen för tjänsten .

– Allt gick extremt fort . Jag kom på idén i maj 2010,

vi började koda i juni och allt lanserades i juli . Från start till lansering tog det bara runt sex veckor . I Silicon Valley, där jag har bott de se-naste 11 åren, är snabba processer en del av kulturen . När du får en bra idé är det viktigt att testa den för att se om behovet finns där eller om den är värd att gå vidare med . Det var BranchOut .

SOCIALT ENGAGEMANGMEDIA &

VISMAgazine 2/11 7

Erik Eskedal är ny på Visma, men en veteran inom sociala medier . Han har talat för och engagerat sig i fenome-net långt innan någon kom på att kalla det för sociala medier . I dag kan det inte längre kallas ett fenomen . Det har blivit en del av arbetsvardagen, ett verktyg som du inte kommer undan . I alla fall inte om du är intresserad av att prata med dina kunder . För kunderna an-vänder i allt högre grad dessa kana-ler för att prata med dig .

– Om du i dag, år 2011, säger att ”vi inte har tid med sociala medier”, säger du egentligen att du inte har tid med dina kunder . Detta håller nämligen på att bli den främsta ka-nalen för att kommunicera med kun-der, användare och partner, och för att hjälpa dem med deras problem .

– Det är nämligen det de vill att du ska göra . I grund och botten

bryr de sig inte om dina produk-ter, de vill bara ha hjälp med att lösa problem . De olika sociala mediekanalerna är fantastiska hjälpmedel för att göra precis detta . Så lägg ut utbildnings- el-ler demonstra-tionsvideor för dina produkter

på Youtube, låt kunderna få sup-port på Facebook, skapa en blogg där du ger dem goda råd om det som ditt företag är experter på och använd Twitter till att tipsa om allt detta . Till exempel .

Olika delar av din organisation kan ha olika förväntningar på ak-tiviteterna i de sociala medierna . Säljchefen vill förmodligen ha ökad försäljning och fler leads . Produkt-chefen vill ha idéer och förslag till

vidareutveckling av era lösningar . Marknadschefen vill ha mer buzz och bättre om-dömen . Och supportchefen vill troligen har fler nöjda kunder . Alla de här aspekterna är inte rele-vanta för alla verksamheter, men oavsett vilken strategi du an-vänder och vilka mål du ställer upp, så finns det vissa råd som gäller alla, menar Erik Eskedal, och det är dessa:

LYSSNA PÅ VAD FOLK SÄGER OM DIG– Inget företag kan i dag överleva utan att lyssna på sina kunder . Eftersom

du vill höra vad dina befintliga kun-der tänker om dig – eller om du är intresserad av att få nya kunder – måste du möta dem där de finns . Och de finns på internet . Oavsett om dina kunder är privatpersoner

eller företag, så pratar de om dig och dina produkter i sociala me-

dier, det kan du vara helt sä-ker på . Att rikta uppmärksam-heten mot de här samtalen är otroligt viktigt för alla som bryr sig om vad kun-derna tycker, sä-

ger Erik Eskedal . Han understryker att detta inte

bara gäller på bloggar, Facebook, Twitter eller Linkedin . De traditio-nella webbplatserna har också bli-vit sociala . Sociala medier omfattar alla sidor som innehåller diskus-

sionsforum .

LÄR AV DINA ANVÄNDAREPå nätet kan du få reda

på saker om dina produkter som du själv inte visste om .

I sociala medier säger användarna mycket mer än vad de gör i andra sammanhang . Och de bästa på att ge dig återkoppling på vad du gör

”Om du i dag, år 2011, säger att ’vi inte har tid

med sociala medier’, säger du egentligen att du inte har tid med dina kunder”

1 2

INTE VARAVad innebär det för ditt företag att vara närvarande i sociala medier? Jo, det innebär att du fortfarande har ett företag om fem år . Så hårt är det, menar Erik Eskedal, nytillsatt “digital communication manager” på Visma . Han menar att alla verk-samheter måste lägga mer tid på sociala medier .

Text: Elisabeth Løvseth. Foto: Henrik Øistad.

ATT VARA ELLERFÖRETAGET I SOCIALA MEDIER:

8 VISMAgazine 2/11

och hur bra du gör det, är ju dina kunder, så ta dessa omdömen på allvar och följ upp dem .

– När det gäl-ler målgrupps-kunskap och marknadsanalys har det skett ett skifte från under-sökningar och re-search till omedelbar insikt, påpekar Erik Eskedal .

DELA DIN KUNSKAPInternet ÄR socialt, och det är företagsdrift på internet också . Det handlar om att visa vad man kan och hur

man kan hjälpa . Det handlar om att styra diskussionen och ge kunderna svar på vad de undrar över .

– Ditt företag är expert på det ni säljer . Så bygg på er själva och visa på företagets kompetens . Hitta en ledig position inom ert kunskapsom-råde, och gör den till er, uppmanar Erik Eskedal, som själv bloggar om det han kan bäst – sociala medier .

ger dem värde . Eller något som fängslar dem och som ger dem en upplevelse . Detta ställer stora krav på ditt innehåll . Skapa bra saker som folk har nyt-ta av och som är lätt att dela med andra . Målet är inte bara att få gott rykte, utan att skapa samtal, föra dialog och bygga relationer med kunder, an-vändare och tänk-bara nya kunder . Var gärna personlig och informell . Pröva att engagera genom att skapa dialog, be om åter-koppling och bjud in till debatt . Men kom ihåg att det inte finns någon ångra-knapp . När något har kommit ut och börjat spridas är det svårt att ta tillbaka kontrollen .

TÄNK PÅ HELHETENEriks sista råd är följande: Koordinera era aktiviteter i

– Folk har bråttom och måste fatta snabba beslut, men vill gärna

få bekräftelse på att de fattar rätt beslut . Många använder sociala medier till att fråga om erfa-renheter och att be om hjälp . Om de upplever att

du ger dem råd som gör det lätt-are för dem att fatta vettiga beslut, så kommer de att lyssna på dig . Hjälp dina kunder och hjälp dem att lyckas genom att dela med dig av det du själv är bäst på . Om du bättre klarar att hjälpa dina kunder än konkurrenten, så kommer dina konkurrenters kunder efter ett tag att komma till dig .

ERBJUD INNEHÅLL SOM ENGAGERAR Men hur ska du se till att det du gör uppmärksam-mas och sprids vidare av

andra? Folk blir engagerade av saker de har användning för, något som

era olika webbkanaler, och få dem att hänga ihop . Företagets traditio-

nella hemsida är fortfarande navet i allt ni gör på in-ternet, och det är viktigt att den inte glöms av i fokus på de so-ciala medierna . Använd de nyaste webbkanalerna, som Facebook-sidan, Twitter-kontot, bloggen och så vidare på ett sådant sätt

att användaren alltid kommer till hemsidan . Ju mer engagerade ni är i sociala medier, desto mer trafik har ni möjlighet att få . Det sägs att företag som bloggar får 55 procent mer trafik på hemsi-dan . Och webbsidan är fortfa-rande din allra mest trofasta säl-jare och ambassadör, som jobbar dygnet runt .

”I grund och botten bryr de sig inte om dina produkter, de

vill bara ha hjälp med att lösa problem”

34

5

Företagets traditionella hemsida är fortfar-

ande navet i allt ni gör på internet, och det

är viktigt att den inte glöms av i fokus på de

sociala medierna, säger Erik Eskedal.

FÖRETAGET I SOCIALA MEDIER:

Vismaprofilen

VISMAgazine 2/11 9

ANETTE KNYTER IHOP SKOLVÄRLDEN PÅ FACEBOOK– Alla vet att verksamheten måste ha en hemsida. Numera räcker inte det. I dag måste du helt enkelt finnas med i den sociala medievärlden också.

Text: Lars Fredell. Foto: Boo Gunnarson.

Anette Citron stöder sig på snart ett års erfaren-het från att ansvara för Vismas Facebook-sajt för lärare och elever när hon säger detta . På Face-book kan hon hålla daglig kontakt med stora de-lar av sitt affärsmässiga ansvarsområde, som är just skolor och utbildning .

– Sedan vi började med Facebook i vintras har vi gjort stora förändringar i vårt sätt att arbeta med marknadsföringen på skolområdet . Flera av de traditionella kanalerna – exempelvis postala utskick – kan nu ersättas med digital marknads-föring . På det sättet blir vi både snabbare och mer intressanta för mottagarna, säger Anette Citron .

Visma Spcs är Sveriges ledande leverantör av ekonomiprogram inte bara till småföretagare utan även till gymnasieskolor, högskolor och universitet, yrkeshögskolor, studieförbund och arbetsmarknadsaktörer . Det gör att målgruppen både är stor och spridd över hela landet .

– Via Facebook kan vi föra dialogen där vi mö-ter människor som vi vill kommunicera med och som vill interagera med andra . Datorn, som kan-ske är nödvändig i de rena utbildningssamman-hangen, behövs inte heller eftersom mobilerna hanterar nästan allt som ryms i det sociala medie- landskapet – text, bild, filmer och så vidare, sä-ger Anette .

TYDLIGA MÅLMånga som börjat använda exempelvis Facebook saknar egentliga mål för närvaron i sociala medier . Det har visat sig i flera undersökningar, men gäller inte för Vismas plats i skol- och utbildningsvärlden .

– Facebook-sajten ingår som en del av ett ge-nomtänkt upplägg för att skapa delaktighet och bygga trovärdighet . I våras arrangerade vi som ett exempel lärarträffar i Stockholm, Göteborg och Malmö, där föreläsare med specialkunska-per om sociala medier gav deltagarna viktig kunskap och spännande visioner – allt i realtid, berättar Anette .

En annan viktig aspekt när ett företag ger sig ut på Facebook, Twitter och andra sociala plattformar är att inte göra det för att skapa ännu en hemsida eller webbshop . Om när-varon präglas av att bara vara ännu en mark-nadsföringskanal riskerar hela idén att snubb-la över de krokben som ren reklam gärna fäller ut .

– Om jag exempelvis tipsar om ett semina-rium så kan själva nyhetsvärdet vara det allra viktigaste – inte att vi vill ha betalande eller icke-betalande deltagare . Av det skälet läg-ger jag ofta ut sådan information på Facebook innan den går ut via e-post eller visas på vår hemsida, säger Anette .

UPPDATERINGAR VIKTIGAEn annan viktig sak för att trovärdighet och intresse ska hållas vid liv är att sajten upp-dateras kontinuerligt . Närvaro kräver att man är social . Anette ansvarar för Facebook-sajten men har en grupp bestående av en handfull medarbetare som kan täcka upp vid exempel-vis ledigheter .

1. Se till att sätta ett tydligt mål för närvaron på Facebook, syftet bör gärna skrivas ner i en policy som är känd av alla berörda i organisationen .

2. Tänk långsiktigt . Det är bra och inspirerande att få många som gillar sajten . Det leder till fler inlägg från besökarna . Därmed ökar värdet för fler att följa trafiken .

3. Lägg inte ansvaret för en Facebook-sajt på strategisk utan på operativ nivå i organisationen . Det är en stor fördel att exempelvis kundtjänst eller en kundansvarig med närhet till kunderna sköter kommunikationen .

4. Glöm inte att kvalitetssäkra innehållet . De som använder Facebook har precis samma krav på saklighet och korrekt information som när de besöker företagets hemsida .

5. Facebook kan vara ett kraftfullt redskap i marknadsföringen, men ställ för den skull inga ”vinstkrav” på deltagandet .

6. Se till att Facebook är ett inslag i jobbet varje dag – även om du själv inte producerar några bidrag . Kolla vilka inlägg besökare och gillare skriver och vad andra aktörer på Facebook gör . Och kom ihåg att svara snabbt på de frågor som kräver ett svar!v

Utifrån sina egna erfarenheter har Anette Citron fler goda råd till andra som funderar på att informera om sin verksamhet på Facebook:

Visma finns med på många håll i den sociala medievärlden . På Facebook, Twitter, Linked-in och Youtube . Länkar finns på flera sidor på visma .se . På Youtube är det bara att söka på ”visma” för att hitta ett stort antal instruktions-filmer men även filmer om kunder som har ef-fektiviserat sina verksamheter med lösningar från Visma .

Anette Citron är ansvarig för affärsområ-

det skolor och utbildning hos Visma Spcs.

För henne är Facebook ett dagligt arbetsred-

skap. Men för den skull får personliga möten

inte glömmas bort – som exempelvis här på

en lärarträff i Turning Torso i Malmö i våras.

10 VISMAgazine 2/11

ANETTE KNYTER IHOP SKOLVÄRLDEN PÅ FACEBOOK

EGEN TJÄNST FÖR ELEKTRONISK AUTENTISERING

Stork är ett EU-projekt som gör det möjligt för en medborgare att använda sin vanliga nationella e-legitimation för att få kontakt med utländska e-tjänster via nätet . I dag är nästan tjugo europeiska länder anslutna, bland dem Sverige . Bakgrunden till projektet är en vision om en sammanhållen europeisk e-förvaltning där medborgarna kan identifiera sig över landsgränserna och göra elektroniska underskrif-ter av handlingar gällande deklarationer, körkort, intyg, ansökningar, adressändring med mera . I det sammanhanget är det naturligtvis vik-tigt att individen kan identifiera sig på ett helt säkert sätt och ta del av information som är personligt anpassad, korrekt och pålitlig .

Att sammanlänka ett stort antal europeiska myndigheter och li-censmetoder på det här sättet var förstås en utmaning .

– När man såg närmare på saken blev det tydligt att varje land hade en nationell autentiseringsmetod som ofta skilde sig från de övriga . I Sverige har vi som bekant e-legitimation medan andra länder har helt andra metoder som ”skraplotter” eller användar-id med lösenord och så vidare . Något som inledningsvis var ett problem, förklarar Fredrik Karlsson, chefsarkitekt på Visma Sirius .

FOKUSERADE PÅ ADRESSÄNDRINGLösningen blev att ge varje land ansvar för sin egen nationella platt-form och i stället bygga en tjänst som kunde federera behörigheter mellan webbläsare, parter och länder .

– Precis så fungerar det nu . Om jag är svensk och jobbar i Spanien kan jag till exempel vilja veta hur mycket skatt jag betalat i Spanien . Då loggar jag in via Stork till en svensk e-legitimationslösning där jag autentiserar mig . Sedan förs jag tillbaka till spanska skattemyndighe-tens sida som visar att jag är svensk och har rätt till uppgifterna . Det gemensamma gränssnittet som används kallas SAML2, som är en internationell standard för autentisering .

Inom Stork-projektet har en gemensam programvara tagits fram som används som en Stork-nod av merparten av de anslutna län-derna, Sverige undantaget .

– I Stork-projektet representeras Sverige av Skatteverket, som val-de att avropa Stork-noden som en extern tjänst . Det innebär att deras personal inte behövde lära sig hur den gemensamma programvaran fungerar, konfigureras och driftas . De kunde i stället fokusera på att

utveckla en e-tjänst för adressändring .Arbetet med Skatteverkets lösning gick igång i april 2010 och sat-

tes i produktion under hösten samma år .– Att vi fick uppdraget att bygga upp Stork-noden beror på vår långa

erfarenhet av att leverera lösningar för just e-legitimationer och fede-rering av behörigheter, avslutar Fredrik Karlsson .

Federering Federering är när man gör det möjligt att använda en användar-identitet inom flera olika organisationer, en federation . När man praktiskt tillämpar federerade identiteter krävs ett tillitsförhållande mellan dem som ingår i federationen . Alltså att en organisation måste lita på att en annan organisation genomfört autentisering – alltså identifiering samt verifiering – på ett korrekt sätt och att den genomförs i en kontrollerad och tillförlitlig IT-miljö .

När Skatteverket ville ha en egen tjänst för elektronisk autentisering gentemot andra EU-länder i det så kallade Stork-projektet gick uppdraget till Visma Sirius.

Text: Jacob Härnqvist. Foto: Sandra Birgersdotter.

Fredrik Karlsson är chefsarkitekt på Visma Sirius,

som levererat en särskild lösning åt svenska

Skatteverket i det så kallade Stork-projektet. Stork

står för Secure IdenTity AcrOss BoRders LinKed

och går att läsa mer om på www.eid-stork.eu.

Först och främst – vad är Business Intelligence (BI) egentligen? Lik-som många andra affärstermer är BI ett samlingsbegrepp . BI står för applikationer, färdigheter, tekniker och metoder som låter en organisation bättre förstå sin omvärld och verksamhet . Ofta delar man in området i informa-tionshanteringssystem och ana-lytiska processer . När det gäller informationshanteringssystem omfattar BI områden som rör fö-retagets och koncernens interna processer . När BI avser analy-tiska processer handlar det både om att hitta skärningspunkter i de integrerade interna systemen och att analysera affärsomgivningen . Detta i form av omvärldsanalys, omvärldsbevakning, marknads-analys, kundanalys och konkur-rentanalys .

Att BI kan spela en avgörande roll för organisationens verksam-het är egentligen självklart . Alla organisationer behöver ha koll på marknaden, konkurrenterna och de egna processerna . Och själv-klart har många företag redan god kunskap på dessa områden . Det kan dock vara en helt annan sak att arbeta aktivt med BI för att faktiskt skapa så bra beslutsun-derlag som möjligt . Och här finns stora fördelar att vinna .

– Att jobba med BI innebär att mäta sin verksamhet på kors och tvärs . Du producerar ju hela tiden mängder med information att titta närmare på, må det handla om kunder, produkter, löner el-ler annan ekonomisk information . Att skärskåda denna information på rätt sätt låter dig se mönster, samband och trender du inte hade sett annars . Ett sätt är så kallad data mining, där man träng-er djupt in i informationen för att hitta dolda samband . Det är van-ligt till exempel i försäkringsbran-schen där man tittar mycket på

Med rätt lösningar för Business Intelligence har du bättre förutsättningar för att fatta faktabaserade beslut i verksam-heten. Men vad innebär Business Intelligence i praktiken? Vi reder ut begreppen.

Text: Jacob Härnqvist.

BÄTTRE BESLUT MED BUSINESS

12 VISMAgazine 2/11

risker och väger in olika parame-trar för att beräkna premier, säger Andreas Hjalmarsson, affärsom-rådeschef på Visma Sirius, som erbjuder analys och design av BI-lösningar för komplexa data .

VIKTIGT GRUNDDATALAGERAtt analysera information låter ju förstås vettigt . Men att komma igång innebär vissa utmaningar, menar Andreas:

– Det gäller att ha ett bra grunddatalager att arbeta med . I det lagret är det viktigt att man är helt enig om begreppen man tänker använda . Om man till ex-empel ska mäta kundaktivitet måste man vara helt överens om vad en kund är . Det låter kanske uppenbart, men det är det inte alltid . Är en kund någon som köpt något senaste måna-den? Eller halvåret? När upphör någon att vara kund? Utifrån ett informationsperspektiv kan det alltså vara ett stort jobb att enas om de här begreppen, men utan samsyn kan man aldrig göra bra analyser eller rapportuttag . Man måste jobba mycket med arki-tekturen för det här grunddata-lagret .

En annan fördel med ett grunddatalager är att det kan hål-las skilt från de övriga verksam-hetssystemen . Andreas fortsätter:

– Alla affärssystem och eko-nomisystem i dag har ju en viss rapportfunktionalitet, men de är inte alltid gjorda för att följa upp saker och ting över tiden . Med andra ord kan det bli svårt att se hur verkligheten såg ut för tre månader sedan . Med ett grund-datalager i ett separat system kan man däremot se trender och historik på ett sätt som ett vanligt affärssystem inte kan er-bjuda . Och det är just historiken som är intressant i många fall . Har du den på plats kan du lägga ihop olika slags information och till exempel se när en produkt blir lönsam och vilka villkor som måste vara uppfyllda för detta .

Den här typen av önskemål blir allt vanligare i takt med att in-formationsmängden i företagen ständigt växer, menar Andreas

Intresset för BI ökar expo-

nentiellt . Man har alltid tagit ut rapporter, men nu ökar intres-set mångfalt för att dessutom samköra information från olika system, något som inte går utan ett BI-system i botten . Och det är just den lösningen vi erbjuder .

Visma Sirius BI-teamledare Mirka El Hagin delar den synen:

– Vi offererar och bygger hela lösningen, från definition av be-grepp till design av den tekniska strukturen . Vi utvecklar också modellerna och implementerar och förvaltar lösningen . Vi gör alltihop med Microsoftprodukter eftersom de flesta användare re-dan är bekanta med den miljön och är trygga med de funktioner-na och gränssnitten .

REPORTING OCH SEVERA – SMIDIGT FÖR MINDRE ORGANI-SATIONERMen Visma har lösningar även för organisationer som inte behöver en skräddarsydd struktur från grunden . En av dem är Visma Reporting, som är en fristående integrerad rapporteringslösning .

– Den här tjänsten riktar sig till mellanstora företag och är mer standardiserad . Reporting kan därför vara en bra lösning när företaget har en annan kravbild vad gäller licenskostnader och projekttider, säger Hans Kallin, produktchef för Visma Reporting Analysis hos Visma Software .

– Många av våra kunder har ti-digare haft manuell överföring av information från affärssystemet till en arbetsbok i Excel . Det vi gör är att kvalitetssäkra den in-formationen så att inga skrivfel uppstår . Med Visma Software hämtas informationen automa-tiskt från ett validerat datalager med en SQL-databas i botten . Eftersom tjänsten bygger på självbetjäning kan den som be-höver en rapport ta ut den själv, vilket sparar mycket tid . Med

Reporting blir informationen till-gänglig för fler beslutsfattare på företaget, så att rätt personer och grupper får rätt rapport vid rätt tillfälle . Det är bara att logga in på webbsidan och hämta .

Även små och mellanstora företag är förstås beroende av BI . Och också här finns en smart lösning i form av Visma Severa, som vänder sig till företag med mellan tio och 100 anställda .

– Många av våra kunder är i en tillväxtfas och behöver en pålitlig struktur som hänger med utan att vara för stor, krånglig och dyr, säger Emma Karlsson, mark-nadsansvarig på Visma Severa .

– För vår målgrupp är det ofta deras första helomfattande system som ger en total inblick i verksamheten för korrekt be-slutsfattande . Många sitter på flera system eller inget alls och det är krångligt att få fram rele-vant information och i tid . Många gånger måste den även sam-manställas manuellt .

– Det vi uppfattar som ett stort problem för våra kunder är bristfällig prognostisering, som upplevs som för krånglig . Många har total insikt i verksamhetens utfall men inte hur vägen framåt ser ut och det är ju där näringsid-karen kan göra skillnad .

Severa understödjer bolaget i att vid varje givet tillfälle för-medla värdefull och precis infor-mation från flera kritiska affärs-områden .

– Severas vidd skapar ett om-fattande underlag utifrån vilket data kan hämtas och samköras i realtid . Eftersom all data redan finns i lösningen tar det bara sekunder för en beslutsfattare att både hämta underlag till rap-porten och skapa den . Eftersom systemet är webbaserat riskeras heller inga viktiga data vid till ex-empel hårdvaruhaveri eller stöld .

Lösningar för affärskritiska behov• Visma Sirius – erbjuder analys och utformning av BI-lösningar för komplexa data.

• Visma Software – levererar en skräddarsydd eller standardiserad lösning beroende på företagets unika BI-behov.

• Visma Severa – integrerad BI-lösning för verksamheter med 10 till 100 medarbetare.

Visma gör informationen tillgänglig för fler beslutsfattare på företaget, så att rätt personer och grupper får rätt rapport vid rätt tillfälle, berättar Hans Kallin på Visma Software. Foto: Privat.

– Många har total insikt i verksamhe-tens utfall men inte hur vägen framåt ser ut, säger Emma Karlsson på Vis-

ma Severa. Foto: Privat.

Vad är egentligen en kund? Kanske uppenbart, men för att göra me-ningsfulla analyser måste man vara helt överens om definitionerna, me-nar Andreas Hjalmarsson på Visma Sirius. Foto: Sandra Birgersdotter.

INTELLIGENCE

VISMAgazine 2/11 13

Staten har stora pengar att tjäna genom att effek-tivisera sina inköpsprocesser via elektronisk han-tering av sina beställningar . Det visar en förstudie gjord av Ekonomistyrningsverket, ESV, på upp-drag av regeringen . Visma Proceedo är en av två parter i denna effektivisering .

Text: Gunilla Jonsson Wennerberg. Foto: ESV.

MER KVAR AV STATENS KAKA

Ekonomistyrnings-verket, ESV• Ansvarar, utvecklar och förvaltar

ekonomisk styrning av statlig verk-samhet.

• Tar fram besluts- och diskussionsun-derlag för den ekonomiska politiken.

• Bidrar till en korrekt hantering av Sveriges EU-medel.

Vid utgången av 2013 ska statliga myndigheter hantera sina beställ-ningar av varor och tjänster elektro-niskt, e-handel med ett ord . Fakturor hanteras elektroniskt sedan 2008 som ett första steg i den processen .

Efter ESV:s upphandling slöts ramavtal med två leverantörer våren 2011 . En av dem är Visma Proceedo, berättar Peter Norén, ansvarig för e-handelsfrågor på ESV .

– Målet är enklare, billigare och bättre inköp, men också att se över de interna processerna, till exempel att attestera och godkänna före köp .

ALLT SKA OMFATTASDet andra steget är att införa elek-troniska beställningar . Konsulttjäns-ter, möbler, it-produkter, flyg – allt ska omfattas av ramavtalen .

– Vi har ställt krav på en helhetslös-ning för beställning, leverans och fak-turahantering . Av våra runt 500 krav uppfyller Visma Pro-ceedo alla ska-krav och en lång rad bör-krav . Eftersom e-handelstjänsten ska användas av många medarbetare har användbar-het varit ett av de viktigaste krite-rierna för oss i ramavtalsupphand-lingen, säger Peter Norén .

Bland övriga krav finns sådant som förutsägbar prismodell, enkel leverantörsanslutning och lätthet att följa upp servicenivåer .

Genom ramavtalen med Visma Proceedo och Logica kan enskilda myndigheter göra avrop med för-nyad konkurrensutsättning och de två leverantörerna lämnar anbud för att myndigheten ska kunna välja det som passar bäst .

Tidigare har en del universitet, i Gö-teborg, Karlstad, Lund och Linköping, gjort egna upphandlingar av Procee-

dos tjänster, utanför ramavtalet .Det tredje steget, upphandling,

steget före e-fakturor och e-beställ-ningar, ligger på Kammarkollegiet och i den frågan har man inte tagit ställning ännu .

MER ÄN 100 MILJARDER I ÅRLIGA INKÖPAv landets cirka 240 statliga myn-digheter omfattas 170 (de som har fler än 50 anställda) av kravet på införande av e-handel . Resterande 70 är så pass små att det inte skul-le vara effektivt . Däremot arbetar alla myndigheter sedan 2008 med e-faktura, att skicka och ta emot fakturor elektroniskt och vid pap-persfaktura skanna och tolka den .

Staten handlar för 100 miljarder kronor per år och det finns stora pengar att tjäna . Det visar ESV:s för-studie, olika utred-ningar samt erfaren-heter från bland annat Lunds universitet och olika kommuner .

– Myndigheterna gör den här förändringen själva . ESV har reger-ingens uppdrag att leda och sam-ordna införandet av e-beställningar inom staten och fungerar som stöd för myndigheterna att ändra rutiner och processer, säger Peter Norén .

UTMANINGEtt förändringsarbete i myn-digheterna som innebär ett nytt sätt att arbeta i och med införandet av ett e-handelssys-tem som omfattar alla medar-betare .

LÖSNINGRamavtal med två leveran-törer, Visma Proceedo och Logica, innebärande en för-enklad helhetslösning för be-ställnings-, leverans- och fak-turahanteringsprocesserna .

FÖRVÄNTAT RESULTATLägre inköpskostnader, bättre avtalstrohet, kvalitet, service och uppföljning, precisa upp-handlingar och ändamålsenliga it-stöd för interna processer .

”MÅLET ÄR ENKLARE, BILLIGARE

OCH BÄTTRE INKÖP.”

Av ESV:s runt 500 krav upp-

fyller Visma Proceedo alla

ska-krav och en lång rad

bör-krav, menar Peter No-

rén, e-handelsansvarig på

Ekonomistyrningsverket.

MER KVAR AV STATENS KAKA

Den som ringer sjukvårdsupplys-ningen hamnar med stor sanno-likhet hos Norra Europas största privata sjukvårdsrådgivare, Med-Help med 270 legitimerade sjuk-sköterskor .

Lennart Persson, ekonomi- och inköpschef på MedHelp, be-rättar hur samarbetet med Visma Advantage startade .

– Det var 2010 i samband med en användardag för våra ekono-misystem . Vårt önskemål var att ansluta oss till ett inköpsavtal . Jag fick syn på Visma Advantages monter och eftersom vi redan hade goda erfarenheter av Visma Services, som sköter vårt eko-nomi- och lönesystem, kollade vi faktiskt inga konkurrenter .

Visma Advantage tittade på MedHelps inköp och beräknade hur och vad som kunde sparas med deras avtal .

– Det var betydande summor, så det var ett enkelt val . Det är en väldigt bra idé med gemensamt inköpssystem med färdigför-handlade avtal där kunden kan gå in i en portal och köpa .

Lennart Persson är glad att hans 15 inköpare på elva orter själva slipper kontakta leverantö-rer och fundera på vem man ska vända sig till .

– Tidigare hade vi massor av avtal att hålla reda på och det tar tid att kriga med enskilda leveran-törer . Nu har vi samma leveran-törer – till bättre priser, ett enda avtal och leverans dagen efter beställning . Samarbetet fungerar utmärkt och kundtjänst reder ut frågeställningar snabbt .

Inköpen handlar om kaffe, fruktkorgar och resor, datatillbe-hör och kontorsmaterial som pap-per och kontorsmaskiner .

– Och hörlurar, det går åt många eftersom våra sjukskö-terskor sitter i telefonrådgivning hela dagarna .

Rabatterna på bränsle och flyg-resor kan personalen utnyttja pri-vat .

MedHelp driver också en vård-central i Fritsla . Ett speciellt sjuk-vårdssortiment som Visma har tagit fram gör det förmånligt att beställa produkter som engångs-material, handsprit och medici-ner .

– Vi litar på att de anställda kö-per och gör rätt saker . Vi premie-rar enkelhet ställt mot kontroll, säger Lennart Persson .

Bra priser, större trygghet och enklare administra-tion . Det är några av vinsterna företaget MedHelp ser med anslutningen till inköpstjänsten från Visma Advantage, som i dagsläget samförhandlar åt 8 500 kunder . Det innebär att kunderna får lägre priser på samma sorts inköp de gjorde tidigare .

Text & foto: Gunilla Jonsson Wennerberg.

UTMANINGSamordna, förenkla och förbilliga inköpsprocessen i ett snabbväx-ande och geografiskt spritt företag .

LÖSNINGAnslutning till Visma Advantages inköpsavtal . Egen kontaktperson . Hjälp med utbildning och informationsspridning . Projektledarkon-takt . Teknisk lösning via Visma Advantages webbportal till de avtal man har tillgång till .

RESULTATEnklare inköpsprocesser, lägre kostnader och nöjd personal . Ett av-tal, ett telefonnummer och en webbadress . Överblick över tillgäng-liga färdigförhandlade avtal, färre leverantörer och fakturor . Mindre administration .

SAMMA INKÖP –

LÄGRE PRISER

MedHelp Sverige AB Grundades år 2000. Norra Europas största privata företag inom sjukvårdsrådgivning per telefon, en kombination av medicinsk kunskap och avancerade datastöds- och telefonisystem. 200 kunder, där de största är ABB och Stockholms läns landsting.

• Erbjuder sjuk- och friskanmälan till företag och organisationer. Service och verksamhet dygnet runt, året runt.

• Driver även en vårdscentral i Fritsla.• Administrerar årligen 2,5 miljoner råd-

givningssamtal. • 300 medarbetare – varav 270 legitimer-

ade sjuksköterskor – på elva orter. • Från och med hösten 2011 bedrivs även

ambulansdirigering via 112 inklusive råd under resans gång.

VISMAgazine 2/11 15

SkiStar äger och driver alpina skidanläggningar i Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige samt Hem-sedal och Trysil i Norge . Verk-samheten är dominerande på sin marknad: i Sverige är mark-nadsandelen cirka 50 procent och i Norge cirka 30 procent . Inte konstigt att antalet leverantörs-fakturor ligger kring 40 000 varje år . Lika klart är att ett effektivt ekonomisystem är närmast af-färskritiskt för ett företag av den här kalibern . Vilket är skälet till att SkiStar under våren 2009 började se sig om efter en ny lösning för sin löpande fakturahantering .

– På den tiden arbetade vi med två sammankopplade system för ekonomi och fakturahantering . Ekonomisystemet var väldigt stort och hade massor av funk-tioner, samtidigt som vi inte an-vände särskilt många av dem . Att ha två system var också lite pro-blematiskt eftersom vi fick koppla

samman programmen med en brygga . Det fungerade som regel bra, men det blev också problem mellan inskanningsprogrammet och ekonomiprogrammet . Har man dessutom två leverantörer tenderar de att skylla problemen på varandra . Så vi fick helt enkelt aldrig riktigt rätt på det, förklarar Bo Eriksson, dåvarande redovis-ningschef på SkiStar .

HADE REDAN VISMA BUSINESS I NORGEVåren 2009 hade Bo Eriksson och hans medarbetare tröttnat på den dåvarande lösningen . De bestämde sig för att skärskåda marknaden för ekonomisystem i jakt på något bättre, och gan-ska snart stod det klart att Vis-mas program Visma Business och Visma Invoice Manager stod sig bra i konkurrensen . Or-sakerna till detta var flera, enligt Bo Eriksson .

– Dels var licensen lägre jäm-fört med de andra systemen vi tittade på, vilket ju ger mindre årliga driftskostnader . Men det var i och för sig inte den störs-ta fördelen . Viktigare var att Vismas system såg ut att vara lättanvänt och effektivt . Det var också intressant att koncernen använde de här pro-grammen i sin norska verksamhet, där de kör Visma Business som af-färssystem .

De norska använ-darna var nöjda med sin lösning så vi bestämde oss för att prova . Det är ju också en fördel att köra samma lösning och licens i hela koncernen .

SMÄRTFRI IMPLEMENTERINGImplementeringen av Visma Business och Visma Invoice Manager påbörjades som-

maren 2009 . Projektet att implementera programvaran sköttes av Vismas partner Intendo, som tillhandahåller produkter ur Visma Softwares sortiment och som förutom implementering även erbjuder utbildning och support . Över-gången berörde ungefär 45 an-

vändare för Vis-ma Business och omkring 100 an-vändare för fak-turahanteringen inom Visma In-voice Manager . Och systemby-tet gick smidigt,

menar Bo Eriksson .– Det krävdes en aning

internutbildning men inte mycket . Kan man vanliga Win-dowsprogram känner man igen mycket av det man ser på skärmen, som menyer och annat . Så var det inte med det

BÄTTRE EFFEKTIVITET OCH KONTROLL

Sedan förra sommaren har SkiStar fått en effektivare hantering av leve-rantörsfakturorna. Nyckeln är ett integrerat system bestående av Visma Business och Visma Invoice Manager.– Både inskanning och sökning går mycket fortare nu, säger Lisa Back-janis, arbetsledare på ekonomiav-delningen.

Text: Jacob Härnqvist. Foto: SkiStar.

Sökmöjlig-heterna

är nästan oändliga.”

16 VISMAgazine 2/11

BÄTTRE EFFEKTIVITET OCH KONTROLL

SkiStar• Äger och driver alpindestinationer i Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige.• Äger och driver även alpindestinationer i Hemsedal och Trysil i Norge.• Kärnverksamheten är alpin skidåkning med gästens skidupplevelse i

centrum.

SkiStar-koncernens verksamhet innefattar även fastighetsutveckling, omfat-tande byggnationer och exploatering. Skistar-aktien är noterad på Nasdaq OMX, Mid Cap Stockholm.

förra programmet . Det hade en egen knappologi, så där var man tvungen att känna till vissa knappfunktioner för att överhu-vudtaget komma någonstans .

Enlig Bo Eriksson var Visma Invoice Manager och Visma Bu-siness ungefär så lättanvända som han fått intryck av . Vilket även detta för med sig fördelar .

– Det blir ju enklare att få in ny personal i Vismaprogram-men och få dem att komma igång . Men det absolut vikti-gaste är att funktionerna är helt integrerade nu, utan någon ma-nuellt byggd brygga emellan .

Lisa Backjanis, arbetsledare på ekonomiavdelningen, är inne på samma linje .

– Det är ett väldigt lättarbe-tat system, vilket beror på att fakturahanteringen är helt in-tegrerad med själva affärssys-temet . Det jag också gillar är att sökmöjlig-heterna är nästan

oändliga . Vi kan söka på verifi-kationsnummer, belopp eller kontonummer och få fram all information vi vill ha . Det är väl-digt smidigt .

UTMANINGHitta en lösning där den elek-troniska fakturahanteringen kunde integreras med ekono-misystemet på ett transparent och användarvänligt sätt .

LÖSNINGImplementering av Visma Bu-siness i kombination med Vis-ma Invoice Manager .

RESULTATSnabbare och enklare faktura-hantering och bättre sökmöj-ligheter .

VISMA INVOICE MANAGER BYTER NAMNVisma Invoice Manager byter namn till Visma Document Center Enterprise, förkortat Enterprise . Detta är ett steg i ledet för att satsa interna-tionellt på produkten, samt att samla Vismas elektroniska leverantörsfakturaprodukter (EFH) under ett samlings-namn .

– Vi vill visa marknaden att vi har flera produkter inom EFH-segmentet och kan till-

godose allas behov av elektro-nisk fakturahantering, menar Björn Mattsson, vd för Visma Software . Det positiva för våra kunder är, att när Visma släp-

per en produkt internationellt, blir det alltid mycket fokus på vi-dareutveckling .

I samband med namnbytet kommer också en ny release av Enterprise att släppas med bland annat ordermatchning mot af-färssystemet Visma Business .

När Visma släpper en produkt

internationellt blir det alltid mycket

fokus på vidareutveckling, menar Björn

Mattsson, vd för Visma Software.

VISMAgazine 2/11 17

– Det här handlar helt enkelt om att skapa fram-tidens shoppingupplevelse . Det är viktigt för oss på Bunnpris . Som utmanare i en etablerad bransch vill vi gärna tänka nytt och därför är Visma en viktig partner . De flesta dagligvaru-butiker uppfattas i dag som ganska lika varandra och utvecklingen av branschen går förhållandevis långsamt . Vi vill göra något åt det och samtidigt sticka ut på ett positivt sätt genom att använda innovativ och kundvänlig teknik, säger Christian Lykke, vd för Bunnpris .

– Självbetjäningslösningen är fördelaktig att börja med eftersom de flesta är vana vid självbe-tjäning i andra sammanhang i sin vardag . Vi tar ut pengar, köper tåg- och bussbiljetter och checkar in på flyget på egen hand . Nu ska vi bara ”checka

I somras öppnade Nordens första helt och hållet självbetjänade dagligvarubutik, på Blindern i Oslo . Visma Retail står för drift och installation av kassalösningarna som kortar köerna och gör inköpen snabbare och en-klare . Butiken har även fått elektroniska hyllkanter som säkerställer att priset ute i butiken alltid är det samma som i kassan .

Text: Magnus Brøyn. Foto: Aslak Gausen.

VÄLKOMMEN TILL FRAMTIDENS SHOPPINGUPPLEVELSE

som tagit tillvara önskemålen om att skapa reell innovation inom retail och på så sätt öppna för nya möjligheter . Tillsammans har vi utvecklat en lösning som vi är mycket stolta över, säger Øyvin Domaas, IT-chef på Bunnpris .

KASSAMEDARBETARNA BLIR SERVICEVÄRDARVisma Retail står för drift och installation av självbetjäningslösningen, som utvecklats tillsam-mans med Bunnpris och några utvalda partners . Självbetjäningen gör inköpen snabbare, mer effektiva och enklare – det gör att medarbetarna frigörs för att i stället kunna ge kunderna ännu bättre service . Systemets användarvänlighet har ägnats stor uppmärksamhet eftersom en vik-tig förutsättning har varit att lösningen ska vara

ut” från butiken . Det går snabbt och är enkelt – vi ser dessutom direkt att kunderna värdesätter möjligheten att göra detta själva .

FRAMTIDENS SHOPPINGUPPLEVELSEDe nya lösningarna från Visma hjälper till att effektivisera butiksmedarbetarnas arbetsproces-ser så att mer tid kan ägnas åt kunderna . Dess-utom uppstår vinster i relationen mellan butiken och företagets administration . Det betyder att Bunnpris kan satsa på service och att skapa en god shoppingupplevelse .

– Visma är vår butiksdataleverantör . Med den nya självbetjäningslösningen har de tagit med oss in i framtiden och det är vi väldigt tacksamma för . Vi har ett väldigt bra samarbete med Visma

Øyvind Domaas (t.v.) och

Christian Lykke från Bunnpris

ELEKTRONISKT PÅ HYLLAN ÄVEN I SVERIGEDelfi Technologies och Visma Retail i Sverige har ingått ett partneravtal om leverans av Delfis etikettlösning Breece System till svenska kunder .

De elektroniska hyllkantsetiketterna är på stark frammarsch även på den svenska detaljmarknaden . De ger stora fördelar för såväl butiks-

chef som personal och kunder . Genom samarbetet med Delfi Tech-nologies kan Visma nu erbjuda sina kunder en enkel och framtidssäker lösning som bidrar till att automatisera den dagliga driften av butiken .

18 VISMAgazine 2/11

Så fungerar det• De bemannade kassorna är ersatta med själv-

betjäningskassor.• Kunden väger och märker själv varor i lösvikt.• Kunden skannar själv in varorna i självutcheckn-

ingskassan.• Efter inskanning väljer kunden betalningssätt,

betalar, tar sina varor och kvitto.• Kvittot skannas för att öppna utgångsgrinden.

enkel att använda . Lösningen skapar en mer dy-namisk och roligare shoppingupplevelse för kun-derna, som sparar tid och står mindre i kö .

Självbetjäning och innovativ butiksteknik kom-mer att bidra till att förändra vårt konsument-beteende och vår inköpsupplevelse . Det är också en del av målsättningen .

– Dagens sittande kassamedarbetare är på väg att bli framtidens rörliga servicevärd, som tar emot kunden och är behjälplig vid betalning och självutcheckning . Personalen är inte kontrol-lanter utan servicemedarbetare – vi ser redan hur detta skapar ett helt annat samspel mellan servicevärden och kunden eftersom det blir mer naturligt att starta en dialog vid kassalinjen, me-nar Domaas .

FRAMTIDENS KASSAMILJÖSom enda livsmedelsaffär på Blindern, inte långt från campus på universitetet i Oslo, har Bunnpris ett dagligt besökstal på över 4 000 kunder under de mest hektiska studiemåna-derna . Med det nya systemet har sju själv-betjäningskassor ersatt butikens tidigare fyra manuella kassapunkter . Bara det ger en bety-dande vinst i form av fler kassor och mindre köer . Självbetjänad utcheckning och betalning frigör dessutom kassamedarebetare som då i högre grad kan ge kunderna service .

– Bunnpris på Blindern utmärker sig med många småköp, fasta kunder och intensiv belastning i pauserna mellan föreläsningarna på universitetet . Många av kunderna är dess-utom unga, vilket gör detta till den perfekta butiken att börja med, säger Christian Lykke .

KVICKT OCH ENKELTSjälvutcheckning, med eller utan självskan-ning, ökar effektiviteten i butiken och bidrar till en god shoppingupplevelse och en bätt-re och dynamisk kassamiljö . Betalning sker via obemannade kassor och kunderna väljer själva hur de vill handla och om de vill betala med kort eller kontanter . Självutchecknings-lösningar är tidsbesparande för både butiken och butikskedjan och ger medarbetarna möj-ligheten att jobba ute i butiken där kunderna befinner sig – och därmed vara tillgängliga .

– Vi tillhandahåller nästa generations full-grafiska hyllkantsetiketter . Det går snabbt att komma igång och det krävs ingen ombygg-nad . Med den centraliserade lösningen kan våra kunder göra viktiga uppdateringar på ked-jenivå och samtidigt involvera varje enskild bu-tik, beroende på vilka behov och rutiner man har, med användning av data från kedjans el-ler butikens befintliga IT-system, säger Graute Green-Stensrud, vd för Visma Retail i Norge .

Visma levererar lösningen med elektronis-ka hyllkantsetiketter i samarbete med företa-get Delfi Technologies .

SÄKERSTÄLLER ÖVERENSSTÄMMELSEMed cirka 3 000 varuartiklar hos Bunnpris Blin-dern uppnår man vinster för såväl handlare

som personal . Priserna kan förändras med ett par knapptryckningar direkt i den enskilda buti-ken eller på kedjans huvudkontor i Trondheim . Det säkerställer överensstämmelse mellan priserna ute i butiken och i kassan .

– När jag ska köra morgonens prisuppdate-ringar trycker jag bara på ”enter” . Samma sak vid större uppdateringar . Vi har mellan 200 och 300 prisändringar varje vecka . Tidigare var vi tvungna att skriva ut etiketter vid varje uppda-tering . Med det nya systemet tar det mig bara en sekund medan andra lägger timmar på det . Nu behöver jag bara skanna varan och streck-koden på etiketten, vilket gör det enklare med kampanjvaror . Vi sparar också tid på att kun-na se lagerstatus direkt på etiketten . Jag får snabbt överblick på lagerhållningen och det blir

Som en del av Vismas erbjudande om integrerade retaillösningar, finns även elektroniska hyllkantsetiketter . Även detta har den norska butiks-kedjan Bunnpris implementerat .

ELEKTRONISKA HYLLKANTSETIKETTERenklare att beställa hem varor . Allt detta gör vardagen för mig och min personal väsentligt enklare, säger Steinar Sørum, butikschef för Bunnpris Blindern .

– Vid större prisrelaterade förändringar är besparingarna mycket stora och under normala omständigheter är investeringarna i såväl kas-salösning som hyllkantsetiketter intjänade inom två år, säger butikskedjans vd Christian Lykke .

– Det fungerar jättebra att använda den nya självbetjäningen. När man inte handlar så mycket går det väldigt fort och så slipper man att köa, säger Kjetil Bråthen.

– Det är jättekul att använda självbetjäningen! Och sedan är det väldigt smart att man måste skanna kvittot innan man går ut. Det gör det ju svårare för dem som försöker stjäla, säger skoleleverna Nora (t v) och Emma.

Förr var det långa köer

Det gick väldigt fort

Jättekul att använda

Nöjda kunder

– Innan självbetjäningen kom till, var det ofta långa köer och det kunde ta lång tid att komma till kassan. Nu går det väldigt smärtfritt och kunderna får hjälp av personalen. Hela mitt besök tog bara en och en halv minut, säger Tor Bjørheim, student och stamkund hos Bunnpris.

Dagligvarukedjan Bunnpris• Norges femte största dagligvarukedja.• Driver närmare 220 butiker, de flesta i Trøndelag,

i Oslo och på Møre.• Ägs av I. K. Lykke AS som grundades 1830.

VISMAgazine 2/11 19

JULIES FEM RÅD OM CRM

1. Tänk enkelt och ta ett steg i taget.2. Se inte på CRM-systemet som något nytt och svårt, utan tvärtom som en fortsätt-

ning på det som du har gjort tidigare – bara att alla i företaget nu gör det inom samma ramverk.

3. Skicka de anställda på kurs när kunduppföljningssystemet ska införas. Då kan du vara säker på att alla får en gemensam förståelse för hur systemet ska användas.

4. Du måste våga uppmana medarbetarna att använda systemet.5. Kom ihåg att det är genom relationer och relationshantering som du kommer fram-

åt på dagens marknad. Kunden väljer bara dig om du lyckas hantera den relationen.

Är du osäker på vad ett system för försäljning och kunduppföljning kan tillföra verksamheten? Mindre företag drar sig för att sätta igång CRM-projekt av rädsla för höga kostnader och liten effekt . Visma erbjuder en komplett, nätbaserad lösning som tar bort fokus på teknik och gör det lättare att lyckas med det mest avgörande, nämligen den organisatoriska imple-menteringen .

Text: Elisabeth Løvseth. Foto: Henrik Øistad.

– Vår nätbaserade lösning gör det enkelt att jobba systematiskt med sälj och kunddialog, för att bygga varaktiga, lojala och mer lönsam-ma kundrelationer . Det säger produktchefen för Visma SuperOffice Online, Julie Grønlund på Visma Software . Efter att ha jobbat med CRM-lösningar på Visma i flera år är hon ex-pert på ämnet, och vet varför en del företag sliter med att få till CRM i praktiken .

GEMENSAM KULTUR AVGÖRANDE– Det kan vara svårt att lyckas med imple-mentering av CRM – Customer Relationship Management . När man skapar en gemen-sam, enhetlig process för sälj och kunddia-log involveras också så gott som alla delar av verksamheten i ett företag, inte bara mark-nads-, sälj- och servicefunktionerna . Därför är det avgörande att lägga krut på att skapa den kultur som krävs inom företaget, menar Julie Grønlund .

– Misslyckade CRM-projekt kännetecknas ofta av för mycket uppmärksamhet på teknik, och för lite uppmärksamhet på organisationen . Ett CRM-system ska bara stötta företagens egna processer . Men eftersom systemet i sig står för något konkret och fysiskt, och dess-utom en kostnad, är det många som fokuserar för mycket på den tekniska systemimplemen-

teringen, och glömmer arbetsprocesserna och medarbetarnas specialkunskaper .

NÄTET GÖR DET ENKLARE En nätbaserad lösning eliminerar behovet av in-stallation och drift . Du slipper till exempel skaffa nya servrar, hålla koll på licenser, eller sköta och uppgradera progamvara . Med ett CRM-system som levereras som en nätbaserad tjänst (kall-lat SaaS, eller Software as a Service) betalar du dessutom bara några hundralappar i månaden . Du kan fokusera på företagets huvudsyssla, och då blir det lättare att lyckas .

Många nätbaserade lösningar är ”light-ut-gåvor” med begränsade möjligheter, och som hänger samman med lokalt installerade program . Det stämmer inte in på Vismas nyhet . Visma Su-

perOffice Online är ett fullvärdigt CRM-system, och innehåller samma beprövade funktionalitet som Windows-versionen av programmet .

LÄTT ATT TESTA– Med Visma SuperOffice Online får du ett CRM-system som är klart att använda nästan omedel-bart . Du slipper investeringskostnader, och betalar bara några hundralappar i månaden per användare . Du har alltid tillgång till den senaste versionen av programmet, och kan använda det när och var som helst, så länge du har nätuppkoppling . Alla dessa fördelar gör tillsammans att det är enkelt att testa ett CRM-system, utan några förpliktelser . Jag tror att Visma SuperOffice blir en bidragande faktor till att fler företag ger CRM en chans, avslutar Julie Grønlund .

Det har aldrig varit lättare

ATT LYCKAS MED CRM

Produktchef för Visma

SuperOffice Online,

Julie Grønlund

20 VISMAgazine 2/11

Visma lanserar en ny faktureringslösning:

REGISTRERA FAKTURAN PÅ NÄTET

– OCH GLÖM RESTENHade det inte varit fint att kunna registrera en faktura och sedan med säkerhet veta att pengarna kom in på kontot, utan att du behöver följa upp något mer? Snart är det möj-ligt . Med Visma Invoicia specificerar du räkningen på nätet . Resten tar Visma hand om . Du betalar en fast summa per faktura – det är allt .

Text: Elisabeth Løvseth. Foto: Henrik Øistad.

Per Øivind Elvebakk på Visma är övertygad om att det här nya till-skottet kan göra vardagen enklare för många små och medelstora företag . Nätlösningen passar dem som har en typisk fakturavolym på mellan fem och 100 fakturor i måna-den, vilket stämmer in på ungefär en miljon företag i Norden .

– Detta passar också väldigt bra för företag som använder externa redovisningsbyråer . Lösningen kan använ-das tillsammans med alla ekonomiprogram på marknaden, och ger standardiserad och ef-fektiv dataöverföring, samt import och ex-port av kund- och varu-register mellan dig och din revisor, säger han .

INTEGRERAD MED INKASSO-TJÄNSTEREftersom den här tjänsten är 100 procent nätbaserad, behöver du inte tänka på vare sig installation, uppgraderingar, anpassning eller drift . Du kan skicka din första fak-tura inom loppet av fem minuter, och du betalar bara för det du an-vänder: en fast summa per faktura . Summan är densamma, oavsett hur lång tid din kund behöver på sig för att betala . Första delen av fak-turahanteringen sker automatiskt . Vismas system ser till att påmin-nelser, inkassovarningar och inkas-sokrav skickas ut automatiskt vid rätt tidpunkt . Om kunden efter flera påminnelser inte har betalat, utser Visma en sakkunnig att följa upp

kunden personligen, tills saken är löst . Du kan alltid följa statusen för din enskilda kund i den nätbaserade lösningen .

– Detta är faktiskt den första fak-tureringslösningen på den nordiska marknaden som är helt integrerad med inkassotjänster, upplyser oss Per Øivind Elvebakk . Han berättar vidare att hela processen – från registrering av faktura, via utsän-

delsen av faktura, påminnelse och inkasso, till person-lig kunduppföljning från en indrivnings-expert – är stan-dardiserad som ut-gångspunkt . Men du har möjlighet att anpassa den . Du kan till exempel

specificera att utvalda kunder aldrig ska få mer än påminnelser . Du har också möjlighet att ange olika betal-ningsvillkor, rabatter, språk och va-luta för de olika enskilda kunderna .

KLARAR ALLA FAKTURAFORMATEfter att du har skapat fakturan, skickas den ut i det format du öns-kar . Du kan välja distributionsmetod och om du föredrar att skriva ut den och skicka den själv, låta Visma stå för försändelsen, skicka den som en pdf-fil via e-post eller skicka den elektroniskt i e2B-format eller andra EDI-format mot offentliga och pri-vata verksamheter i Norden .

– För många mindre företag kan det vara resurskrävande att fakture-ra stora leverantörer med hårda fak-turakrav och speciella elektroniska

format . Nu behöver de inte tänka på det i det stora hela eftersom lös-ningen ser till att alla fakturor skick-as i enlighet med leverantörernas specifikationer, försäkrar Per Øivind Elvebakk .

Han tillägger att den nya tjäns-ten är helt integrerad med kund-

reskontra och klientkonto på så sätt att man slipper administrera ett OCR-avtal mellan dig och din bank . Alla inbetalningar remitteras dagligen tillbaka till dig .

Lösningen lanseras i Norge i da-garna, och blir tillgänglig i Sverige och Finland efter årsskiftet .

”Lösningen pas-sar också väldigt

bra för företag med externa redo-

visningsbyråer.”

Per Øivind Elvebakk är

stolt över att lansera

den första nätbaserade

faktureringslösningen i

Norden som är integre-

rad med inkassotjänster.

VISMAgazine 2/11 21

i korthet

Visma levererar e-tjänster till Brottsoffermyndigheten

Visma har tecknat avtal med Brottsoffer-myndigheten om leverans av e-tjänster samt plattform för e-tjänster . Den första e-tjänsten, som nu tagits i bruk, är ansö-kan om medel ur Brottsofferfonden .

I denna e-tjänst ingår ansökan om forsk-ningsbidrag, ansökan om bidrag för brottsof-ferinriktat projekt, kommunikation med Mina sidor, e-identifiering och e-underskrift med e-legitimation samt integration med myndig-hetens dokument- och ärendehanteringssys-tem Diabas, också det från Visma .

E-tjänsten gör det möjligt att göra en elek-tronisk ansökan direkt på webben genom att fylla i ett elektroniskt formulär och skicka in det till myndigheten . Ansökan skrivs under med e-legitimation och skickas elektroniskt in till myndighetens diarium i Diabas . Där automatskapas ett ärende och den inkomna ansökan med bilagor registreras som hand-lingar på ärendet .

Göteborgs Universitet väljer Visma

Visma kommer att leverera Göteborgs Universitets nya e-handelslösning . Affä-ren innebär att Vismas SaaS-lösningar ef-fektiviserar upphandling, avtal, inköp och fakturahanteringsrutinerna, det vill säga e-handel, hos ännu ett svenskt universi-tet .Universitetets beställare får nu ett en-hetligt system för att hantera avtal, söka efter produkter och lägga elektroniska beställningar . Beställningssystemet kom-mer att vara integrerat med upphand-lingsstödet, vilket förenklar och kvalitets-säkrar hela processen från upphandling till betalning och i förlängningen ger av-sevärda besparingar .

– Projektets mål är att frigöra tid och resur-ser för utbildning och forskning samt att kva-litetssäkra inköpsprocessen genom att införa ett e-handelssystem samt en ny inköpspro-cess, med definierade roller och ansvar, säger Ulrica Carlsson, projektledare vid Göteborgs Universitet .

– Detta är ytterligare en bekräftelse på att vår användarvänliga SaaS-lösning med till-hörande nätverk av leverantörsintegrationer fungerar väl i offentlig sektor, säger Visma Proceedos vd Rickard Hansen .

TUFF KONKURRENSVisma tog hem affären i konkurrens med ett flertal andra företag som bjöds in att lämna anbud . Göteborgs Universitet prö-vade dem från utgångspunkten att anta det anbud som var ekonomiskt mest för-delaktigt i relation till bland annat teknik, referenser, funktionskrav och användar-vänlighet .

Visma rekryterar nya partners Visma Software har tecknat avtal med fyra nya partners: Steam Consulting, Advance, Westbahr och exSitec . Detta är en del i Visma Softwares uttalade partnersats-ning och kommer att innebära ett tillskott i både kompetens- och kundområden för Visma Software och partners .

– De är hungriga, de har kompetensen inom affärssystem men också i kringprodukter som är viktiga för oss och de finns runtom i landet, säger Björn Mattsson, vd på Visma Software . De är precis sådana partners som vi vill ha med oss i vår framgång .

Långt ifrån kris för nyföretagandet

Den ekonomiska oron märks inte i intres-set för att registrera nya företag . Trenden med ökat nyföretagande står sig . I augusti ökade antalet nya företag med 15,5 pro-cent jämfört med motsvarande månad i fjol . Det visar färska siffror som Visma sammanställt från Bolagsverket .

Under augusti registrerades 5 113 företag jämfört med 4 427 i augusti 2010 . Även jäm-förelseperioden var stark . I augusti för ett år sedan var ökningen av nyregistrerade företag 19,2 procent .

Sedan årsskiftet har 47 836 nya företag registrerats i de fyra vanligaste företagsfor-merna mot 40 051 under perioden januari till och med augusti i fjol, vilket motsvarar 19,4 procents ökning jämfört med förra årets åtta första månader .

Hårvård och data populärt bland unga

Första halvåret i år ökade nyföretagandet bland ungdomar . I åldersgruppen 18 till 25 år startades enskilda firmor av nästan 12

procent fler än i fjol . De populäraste bran-scherna var hårvård och dataprogramme-ring, visar en färsk sammanställning från Visma .

Från januari till och med juni i år regist-rerades 3 649 enskilda firmor av personer födda 1986 eller senare . Samma period förra året var antalet i motsvarande ålders-grupp 3 261, vilket ger en ökning med 11,9 procent . Allra störst var ökningen i Jämtland (+78,9 procent) .

De populäraste branscherna i år liksom i fjol är hårvård och dataprogrammering . Artis-tisk verksamhet och skönhetsvård är också fli-tigt förekommande branschkoder liksom den starkt växande internethandeln .

Branschtopplistan bygger på statistik från Bolagsverket och kreditupplysningsföretaget UC som Visma sammanställt . De unga nyfö-retagarna svarar för 30 procent av alla nyre-gistrerade enskilda firmor .

De tio populäraste branscherna bland unga nyföretagare första halvåret 2011:

1 . Hårvård (216 nya företag)2 . Dataprogrammering (210)3 . Artistisk verksamhet (185)4 . Skönhetsvård (128)5 . Postorderhandel på internet (123)6 . Restaurangverksamhet (120)7 . Kroppsvård (116)8 . Litterärt och konstnärligt skapande (113)9 . Konsumenttjänster (103)10 . Byggnadssnickeriarbeten (95)

Drygt 70 000 nya företag beräknas i år

Intresset för att starta företag fortsätter att vara stort . Sämre konjunkturläge efter sommaren gör dock att Visma skriver ner prognosen för nystartandet något . Trots

22 VISMAgazine 2/11

i korthet

detta beräknas 2011 bli ett nytt rekordår med drygt 70 000 nya företag . Det mot-svarar en ökning med 10 procent .

Förra året startades 65 000 nya företag i Sve-rige, vilket var nytt rekord . I våras fortsatte den positiva trenden och i april angav Vismas prognos att 75 000 nya företag skulle startas under året .

– Sedan dess har konjunkturläget försäm-rats påtagligt, vilket rimligen även påverkar nyföretagandet . September månads siffror kommer därför att bli väldigt viktiga för utveck-lingen resten av året . Förra årets rekordnoter-ing är dock fortfarande klart hotad, säger Lars Fredell, informationschef hos Visma .

ÅTTA STARKA MÅNADERUtgångsläget är bra . Under årets åtta för-sta månader startades drygt tre procent fler företag än under de nio första måna-derna i fjol . Från januari till och med au-gusti 2011 har 47 836 företag registrerats, vilket ska jämföras med 46 348 från janua-ri till och med september 2010 .

Efter krisåret 2009 ökade antalet nya fö-retag stadigt under 2010 . Två viktiga regel-förändringar – halveringen av aktiekapitalet i april 2010 och avskaffandet av revisionsplikten i mindre bolag i november – gjorde det enk-lare för fler att ta steget till eget företagande .

Förra hösten fick nyföretagandet väldig fart och året slutade på en ökning med hela 19,1 procent från 54 619 under 2009 till 65 072 un-der 2010 . Fram till och med augusti i år var takten till och med något bättre än förra hös-ten . Nyregistreringarna i de fyra vanligaste fö-retagsformerna aktiebolag, enskild näringsid-kare, handelsbolag och kommanditbolag står just nu på plus 19,4 procent .

PÅ VÄG MOT ETT NYTT REKORDÅR– I prognosen för hela 2011 antas utveck-lingen få lägre takt än under den senare delen av 2010, när i genomsnitt drygt 6 000 företag registrerades varje månad . Bedömningen är dels att effekten av fjol-årets regelförändringar avtar, dels att kon-junkturen verkar i negativ riktning, säger Lars Fredell .

Trots detta kan 2011 mycket väl bli ett nytt rekordår . Med ett riksgenomsnitt på 10 pro-cents ökning räknar vi med att det blir cirka 71 500 företagsregistreringar innan året är slut .

SKILLNAD MELLAN LÄNENFlest nya företag kommer som vanligt Stockholms län att svara för . Där startas ett av tre nya företag . De största procen-tuella ökningarna förväntas i Jämtland, Värmland och Södermanland, medan de mest blygsamma spås för Kronobergs, Gävleborgs och Kalmar län .

I siffrorna har den förmodade utvecklingen i respektive län prognostiserats utifrån antalet

nya företag hittills i år och utfallet från de fyra sista månaderna i fjol . Alla län får ökningar sett till hela året, men minskningar under de fyra sista månaderna .

Svalt intresse för sociala medier bland småföretagare

Knappt en av fem småföretagare använder Facebook eller Twitter i sin verksamhet . Det visar en undersökning från Visma Spcs .

I undersökningen, som genomfördes i bör-jan av september, ställdes frågan om vilka so-ciala medier företagarna använder mest i sitt företagande . 18,6 procent uppgav att de an-vänder Facebook, 0,5 procent Twitter och hela 80,9 procent att de inte använder någon form av socialt medium alls .

– Det är inte helt förvånande att använd-ningen av sociala medier inte är mer utbredd bland småföretagare än så här . För många av dem är arbetsdagen redan fylld av viktiga upp-gifter som måste göras . Då lägger man inte tid och kraft dels på att lära sig använda so-ciala medier, dels på att producera innehåll på exempelvis Facebook, säger Rolf Dahl-berg, själv från början småföretagare och i dag vd för Visma Spcs, landets ledande leverantör av ekonomiprogram och tjänster för mindre företag .

NYA MÖJLIGHETERSamtidigt kan aktivitet i sociala medier ge fördelar . En amerikansk undersökning (2011 Social Media Marketing Industry Re-port) visar att småföretagare hör till dem som kan tjäna mest på att synas på exem-

pelvis Facebook . Undersökningen visar att aktivitet i sociala medier dubbelt så ofta leder till nya kontakter och nya affärer för mindre företag som det gör för större fö-retag .

48 procent av småföretagarna i den ame-rikanska undersökningen kopplade ökad för-säljning till sociala aktiviteter på nätet . Dess-utom uppgav 58 procent att de minskat sina marknadsföringskostnader .

ORO FÖR RYKTESSPRIDNINGMen sociala medier innebär inte bara för-delar . En svensk undersökning, gjord av försäkringsbolaget Trygg-Hansa i år, visar att mer än var tredje småföretagare oroar sig för ryktesspridning på nätet .

Sociala medier har gett kunderna nya vä-gar att framföra sina åsikter . Det är enkelt att påverka och ge igen när man är missnöjd med en vara eller tjänst . Enligt Trygg-Hansas undersökning oroar sig 34 procent av småfö-retagarna för just detta .

Näringslivet vill ha frivillig revisionsplikt för fler

Svenskt Näringsliv vill höja taket för den frivilliga revisionsplikten rejält . Och de vill göra det nu . Fler aktörer är inne på samma linje, men Skatteverket vill skynda lång-samt . Det framkom vid en paneldebatt i Stockholm anordnad av Visma .

Sedan den 1 november i fjol kan mindre ak-tiebolag välja att inte ha en revisor . Den frivilliga revisionsplikten omfattar företag som uppfyller minst två av följande tre krav: högst tre anställda, högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning el-ler högst tre miljoner kronor i nettoomsättning .

NIVÅN BÖR HÖJAS– De här gränsvärdena är för låga, EU har satt taket vid en omsättning på 83 miljoner kronor och flera länder ligger nära den nivån . Där bör även vi ligga, säger Claes Norberg, redovis-ningsexpert på Svenskt Näringsliv .

– I Sverige frågade man sig: Hur lågt kan vi sätta gränsen? I stället bör vi låta marknaden styra .

SKATTEVERKET MANAR TILL FÖRSIKTIGHETSkatteverket anser å andra sidan att dagens nivå är bra i nuläget .

– Vi bör vara försiktiga med att höja nivåerna alltför kraftigt och snabbt . Risken är att vi får ett stort skattefel . Företagens redovisning lig-ger ju till grund för deklarationen och många småföretag har brister i redovisningen, säger Anders Klaar, verksamhetsutvecklare på Skat-teverkets huvudkontor .

Han menar att det är viktigt att hjälpa företagen att klara av sin redovisning .

VISMAgazine 2/11 23

visma.seinfo@visma .se • 0771 44 22 00

Öka takten – häng med i vår effektivitetsdansVisma erbjuder en lång rad lösningar som alla bidrar till att göra verksamhetsprocesser mer effektiva . Vi levererar programvara, outsourcingtjänster, lösningar som förenklar handeln mellan företag, butiksdatalösningar samt IT-relaterad utvecklings- och konsultverksamhet .

Våra kunder finns bland alla sorters verksamheter: små, mellanstora och stora företag, offentliga förvaltningar och organisationer . 240 000 kunder i Nordeuropa använder våra lösningar och kan glädja sig åt effektivare arbetsdagar .

The efficiency experts