2014 - jönköping energi · 2017-03-30 · 3 vd har ordet väldigt många, både medarbetare och...

1

2014Årsredovisning Jönköping Energi

VD har ordet

Vi finns här för dig

Årsredovisning Jönköping Energi AB

Årsredovisning Jönköping Energi Nät AB

Årsredovisning Jönköping Energi Biogas AB

Årsredovisning Huskvarnaåns Kraft AB

3 4

1237 57 75

2

3

VD har ordet

Väldigt många, både medarbetare och samarbetspartners, var under året 2014 engagerade i att utveckla Jönköping Energi. Biokraftvärme på Torsvik, ett rekordstort antal nyanslutna till stadsnät och strategisk plan för en hållbar ekonomisk utveckling av biogasverksamheten sticker ut i mängden. Men det finns många andra exempel. Framför allt känns det roligt att dagligen möta medarbetare med härligt engagemang för sitt uppdrag. Mycket glädjande är att vårt arbete ger resultat. Starkt ekonomisk utveckling och ett bra resultat i vår varumärkesundersökning läggs till historien när vi nu summerar år 2014.

Arenan för vår verksamhet inom Jönköping Energi förändras i en rasande takt. Teknikutveckling, svagare tillväxt i Europa med påverkan på energipriser och finansmarknad ökar riskerna med investeringar i energiproduktion. Kommunikationsteknologin utvecklas i svindlande fart. Våra produkter och tjänster är ofta kapitalintensiva och omfattas av olika typer av regleringar och beskattningar. Lönsamheten för olika projekt är svårbedömd i detta affärsklimat .

Fokuseringen för att utveckla biogasverksamheten har pågått hela året. Ett tufft år senare har vi nu en strategisk plan för perioden fram till år 2020. Förändringarna i verksamheten har varit omfattande och genomgripande. Förbättring av ekonomiskt utfall visar att vi inom Jönköping Energi har en förmåga att anta utmaningar och genomföra nödvändiga förändringar. Utvecklingen inom vårt öppna Stadsnät har under året överträffat våra högt ställda förväntningar. Det är naturligtvis goda nyheter. Nu arbetar vi stenhårt med planerna på hur vi ska erbjuda anslutning till stadsnätet till många fler fram till år 2020. Det kommer skapa mycket värde hos privatpersoner och näringsliv.

Året 2014 blev ett år då flera viktiga industrisamarbeten gick över från idéer till långsiktiga åtaganden. Vi är stolta över det förtroende som företrädarna för dessa företag visat oss i samband med sina satsningar i Jönköping. Det stärker Jönköping som tillväxtmotor!

För över 10 år togs de första spadtagen på Torsvik. Idag är anläggningen unik i sitt slag. Avfalls- och biokraftvärme gör att el och värme till Jönköpingsregionen produceras på ett resurseffektivt sätt. Lägg därtill produktion av biogas till tätortstrafiken så inser man att platsen är viktig för hela regionen. en lång tid framöver.

Sent på året fick glädjande återkoppling inom två strategiska områden. I oktober sammanställdes Jönköping Energis första klimatbokslut. Resultatet bekräftar att Jönköping Energis arbete på riktigt gör nytta för klimatet. Det stärker oss i det fortsatta arbetet. Någon vecka senare fick vi del av en varumärkesundersökning av hur kunderna ser på varumärket Jönköping Energi. Kunderna gillar oss! Samtidigt ger de oss viktig kunskap om vad vi kan förbättra..

När jag tillträdde som VD satte vi en målbild. Vi ska skapa närmare relationer med våra kunder, skapa lösningar som tillför värde och utveckla vår kommunikation både utifrån nya tekniska möjligheter och nya medier. Under året har grunden lagts för att säkra denna utveckling. En ny organisation med ökad strategisk förmåga och samordning av kundfunktionerna har skapats. Produkt- och tjänstestrukturen samt IT-stödet har genomlysts. Tillsammans med vårt sätt att utveckla arbetsflöden, satsning på ledarskap och tydliga målbilder känner vi oss trygga i att Jönköping Energi är väl rustat för framtiden. En förmåga som innebär att kunna förändras med omvärlden!

Fridolf EskilssonVD

2014 - Ett starkt år för Jönköping Energi

4

Ett år präglat av hållbarhet på energiområdet och för jönköpingsbygdenBra, lokalt, tryggt, el, fjärrvärme, pålitligt och förtroendeingivande är några av de ord som flest människor associerar med Jönköping Energi. Det visar den stora varumärkesundersökning som genomfördes under hösten 2014. Undersökningen togs fram för att få en förståelse för hur våra kunder upplever Jönköping Energi och vilken känsla som varumärket frammanar. Resultatet visar att vi är en stabil leverantör i bygden som många har förtroende för, samtidigt som det finns ytterligare utrymme för förbättringar. Året 2014 har också präglats av en del förändringar. Större omorganisationer har genomförts i både bolagsledningen, staberna och i biogasbolaget. Klimatbokslutet visar att vi gör skillnad för Jönköping och vårt klimat. Vår verksamhet visar att vi under 2013 bidrog till att undvika klimatpåverkande utsläpp på 132 000 ton koldioxid. Klimatbokslutet omfattar både direkt klimatpåverkan, det vill säga utsläpp från verksamheten som är beroende av bland annat bränsleval i våra anläggningar och fordon, samt indirekt klimatpåverkan, det vill säga de utsläpp som kommer av inköpt el, transporter och resor. Samtidigt tittar man på vilken klimatpåverkan man har undvikit genom alternativ avfallsbehandling, alternativ uppvärmning av lokaler och utsläpp som man undvikit genom att producera biogas och biogödsel. Tack vare att våra kunder väljer fjärrvärme och lokalproducerad el som vi producerar på bästa sätt ur klimatsynpunkt gör vi tillsammans stor skillnad för klimatet. Fjärrvärmen och elen produceras lokalt med hjälp av avfall och biobränsle, vilket gör att vi tränger undan annan produktion som påverkar klimatet mer negativt. Jönköping Energi följer kontinuerligt upp och utvärderar sin miljöpåverkan. Det gör att vi känner till vilka aktiviteter som ger avtryck på miljön och får möjlighet att prioritera våra aktiviteter för att minska miljöpåverkan. Vår största miljöpåverkan är utsläpp till luft från våra anläggningar samt förbrukning av icke förnybara bränslen och förbrukning av el. Energiförbrukning Jönköping Energi (inkl. till processer)

2012 2013 2014

El MWh 62773 59631 62191

Fjärrvärme MWh 5923 4342 4287

Jönköping Energi använder ursprungsmärkt förnybar el från vindkraft, vattenkraft eller biobränslen för egen förbrukning.

Vi arbetar också aktivt med ett förebyggande arbete för att förhindra att miljöpåverkan uppstår. För att minska risten för olyckor och tillbud görs regelbundna riskanalyser ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt. Om olyckan ändå är framme rapporteras detta till berörda myndigheter och utreds. Mindre händelser och risker rapporteras och utreds internt. Av rapporteringen drar vi lärdom om hur vi kan förebygga att det inte händer igen.

Jönköping Energi är certifierat enligt ISO 14001. Revisioner avseende miljö som har genomförts under 2014 har visat på mestadels mycket gott resultat. Vi har också haft flera rutinbesök från myndigheter som också visat bra resultat De brister som framkommit vid de olika tillfällena har lyfts upp och rättats till.

Eget avfall (ton)

2012 2013 2014

Farligt avfall 23 29 56

Brännbart 44 64 59

Materialåtervinning 273 293 388

Flygaska från avfallsförbränning 7760 7746 7271

Slagg från avfallsförbränning 29824 31333 32942

Återföring av biobränsleaska till skogen 505 438 221

Interna transporter

Jönköping Energi arbetar för att ha så liten klimatpåverkan från sina transporter som möjligt. Om det är möjligt väljer vi biogas. För korta resor i stan används också elbilar.

Under året har vi tecknat avtal med Tolust AB för utvecklingen

av Södra Munksjö Fabriksområde, avtalet innebär att vi säkrar tillgången på el, värme och stadsnät till de framtida 12 000 boende och de 6 000 som kommer att arbeta i den nya stadsdelen.

Vi bygger elnät och fjärrvärme i båda etapperna där den första står klar 2018. Till alla fastigheter kommer vi även att dra fiber för stadsnät och förbereder för att leverera komfortkyla till kontor och butikslokaler. Fjärrvärme- och elproduktion

Fjärrvärme fortsätter att vara ett prisvärt uppvärmningsalternativ, i årets Nils Holgersson-undersökning rankas Jönköping Energi som tredje billigast i länet och återfinns på plats 21 i riksrankingen. Under 2014 såldes ca 682 GWh, det är något mindre än året innan (749 GWh). Samtidigt bjöd 2014 på något varmare väder över året.

Vi finns här för dig

5

Bygget av etapp 2 av Kraftvärmeverket Torsvik tog rejäl fart under våren och den biobränsleeldade anläggningen färdigställdes inom tidsplanen. Proveldningarna började i oktober, och i november levererades värme till fjärrvärmenätet för första gången. Turbinen Helga började producera el i slutet av november och kommer att producera ungefär 35 MW vid fullast. Den nya anläggningen gör att vi framöver kommer kunna ersätta en hel del produktion med biobränsle som tidigare skett med fossil olja t.ex. när det är riktigt kallt eller vid driftstörningar på andra produktionsanläggningar. Projektet med nya verket har rullat på som planerat vilket gett en minskning av de fossila utsläppen jämfört med 2013. En god tillgänglighet på de övriga produktionsenheterna har också varit en stor bidragande faktor. Den stora skillnaden kommer vi kunna se på resultatet för 2015.

För att helt kunna ta tillvara den värme som produceras med båda pannorna på Torsvik har även fjärrvärmenätet förstärkts, främst med hjälp av en ledning mellan A6 och Huskvarna.

I Huskvarna har arbetet också fortsatt med en förstärkning av fjärrvärmeledningen i Hakarpsvägen, ett projekt där vi också förbättrar elledningar och lägger fiber för bredband. Jönköpings kommun passar på att förstärka och förbättra vatten- och avloppsledningar.

Fjärrvärme fortsätter att vara ett mycket bra uppvärmningsalternativ ur miljösynpunkt. Genom att fastigheter övergår från el eller olja till fjärrvärme minskar utsläppen till luft. Miljön gynnas av att värmeproduktionen sker i tekniskt avancerade och effektiva anläggningar med hög verkningsgrad och en effektiv rening av utsläppen. Dessutom kan anläggningarna drivas med en stor andel förnybar energi vilket minskar belastningen på klimatet. Att vi samtidigt producerar el i flera av våra anläggningar gör att vi minskar beroendet av importerad kolkondenskraft.

Produktionen av fjärrvärme sker till största andel med förnybara bränslen och energiåtervinning genom avfallsförbränning. De största anläggningarna är Kraftvärmeverket Torsvik och Kraftvärmeverket Munksjö. Förutom dem har vi mindre anläggningar runt om i kommunen för att driva mindre nät eller för att stötta de stora anläggningarna vid mycket kallt väder eller vid störningar.

När vi beräknar fjärrvärmens miljöbelastning använder vi Svensk Fjärrvärmes modell för miljövärdering. Detta gör att vi får ett enhetligt sätt att redovisa våra siffror på, samt att kunden kan jämföra olika fjärrvärmenäts miljöprestanda. I miljövärderingen redovisas tre perspektiv – hur effektivt energin används, hur mycket koldioxid som släpps ut under hela produktionskedjan och hur stor andel fossila bränslen som används i varje fjärrvärmenät. Mer information om metoden för miljövärdering av fjärrvärmen finns på www.svanskfjarrvarme.se.

Jönköping Energi har också ett fjärrvärmenät i Gränna. Där består basproduktionen av träflis.

Resultat Gränna fjärrvärmenät 2012 2013 2014

Utsläpp koldioxid g/kWh 48,2 25,8 29,0

Fossil andel % 10,0 4,3 5,3

Jönköping har stått värd för ett antal mässor under året. VD, Fridolf Eskilsson var en av invigningstalarna på årets World BioEnergy-mässa på Elmia, en mässa som såg besökare från hela världen. Vid årets fjärrvärmemässa deltog både Fridolf Eskilsson, och vice vd, Malin Classon som talare. Vi har under året tecknat avtal med Arla AB där vi kommer att bygga en pelletspanna vid deras mejeri i Jönköping. Värmen från pannan kommer att användas i tillverkningsprocessen och hjälper Arla att nå sina miljömål om 95 % förnyelsebar energi för värme. Avtal har också tecknats med Munksjö AB vars fortsatta behov av ånga i sin process nu kommer att tryggas trots att vår produktion flyttas till Torsvik. Vi bygger en elångpanna som, förutom att trygga leverans av ånga till Munksjö AB även kan producera fjärrvärme under årets kallaste dagar och fungera som reservanläggning i fjärrvärmenätet. Med god tillgång på vatten och bra vind var förutsättningarna för en hög produktion bra för både vind- och vattenkraften som ökade under 2014. Mest ökade vattenkraftsproduktionen som gick till ca 60 GWh från 39 GWh förra året. Fullt så stor ökning var det inte för vindkraften som uppgick till 13 GWh jämfört med 12 GWh för 2013.

Under 2014 producerade vi:

El från kraftvärme 114,9 GWh

El från vattenkraft 59,9 GWh

El från vindkraft 13,8 GWh

Resultat av Miljövärdering av Jönköpings fjärrvärmenät

2010 2011 2012 2013 2014

Primär- energifaktor 0,34 0,23 0,24 0,27 0,21

Emission av växthusgaser

Förbränning g CO2 ekv./kWh 95 72 71 76 71

Transport och produktion av bränslen g CO2 ekv./kWh 9 7 8 9 6

Fossil andel % 20 10 9 11 7

6

Alla kunder som köper el av oss får en mix av förnybara energislag som vind, vatten och bioenergi. Elens ursprung säkerställer vi med ursprungsgarantier. Vi köper in så många ursprungsgarantier som behövs för att matcha våra kunders elanvändning.

Fjärrkyla

Fjärrkylan är en mycket resurseffektiv och klimatsmart lösning. Fjärrkylan i Jönköping produceras i huvudsak från Vätterns kalla vatten som pumpas upp från drygt 60 meters djup. När inte detta räcker så omvandlas sommarens överskottsvärme i fjärrvärmenätet till kyla via absorptionsteknik. I sista hand används konventionella eldrivna kylmaskiner som ett komplement. Tekniken leder till mycket låg användning av el i förhållande till den kyla som produceras. Räknat på elanvändningen i produktionssystemet ligger COP på drygt 8. Det kan jämföras med att många värmepumpar har ett COP-värde på 3-4. Värdet talar om hur mycket kylenergi som genereras per mängd tillförd elenergi. För 2014 blev COP:

COP el i systemet 8,7 COP el och värme i systemet 2,2

Totalt levererades 7 972 MWh fjärrkyla.

2012 2013 2014

Primärenergifaktor 0,10 0,08 0,16

Emission av växthusgaser g CO2 ekv./kWh 1,4 0,6 2,0

Fossil andel % 0 0 0

Elen som används till fjärrkylaproduktionen är ursprungsmärkt förnybar och värmen till absorptionskylan kommer från biobränsle.

Elhandel

Under 2014 såldes ca 534 GWh el, en något lägre siffra jämfört med året innan då försäljningen låg på 560 GWh. Elpriserna har legat på en genomgående låg nivå jämfört med tidigare år.

Energitjänster

Ett IT-stöd för energivisualisering infördes och lanserades under året. Systemet ger kunderna möjlighet att följa och få överblick över sin energianvändning.

Elnät

Omsättningen i vårt elnät låg på ca 1 042 GWh, strax under föregående år (1 068 GWh)

Driftsäkerheten i nätet är fortsatt hög och arbetet med att vädersäkra nätet fortsätter. Det pågår också ett kontinuerligt arbete med att minska nätförlusterna, bl.a. genom att göra aktiva miljöval vid planering av nya anläggningar, förändringar i befintliga anläggningar samt att förbättra styrningen av elen.

I december invigdes vår nyaste fördelningsstation, den på Ljungarum. Bygget har tagit ett år och den nya stationen ersätter den tidigare fördelningsstationen som varit i drift sedan 60-talet. Fördelningsstationen på Ljungarum är en av våra mest belastade stationer med en normalårsbelastning om 117 GWh/år, vilket motsvarar årsenergin till 23 400 villor. Fördelningsstationen beräknas vara i drift fram till 2060.

Stadsnät

Efterfrågan på Jönköpings stadsnät är fortsatt stor, och under 2014 anslöts över bl. a. 900 villor, vilket är nytt rekord. Över 14 000 privathushåll och 500 företag i Jönköping är anslutna till stadsnätet. Redan under första halvåret nåddes hälften av försäljningsmålen och under november hade samtliga försäljningsmål passerats med 10 – 170 %.

Under året gick 8 stadsnät i södra Sverige från Jönköping i norr till Helsingborg i söder tillsammans i regionsamarbetet Sydlänk. Samarbetet innebär att man kopplar ihop flera stadsnät och regioner till ett regionnät för att skapa förutsättningar för att öka konkurrens och tillgänglighet i respektive region.

Biogas

Biogas är i dagsläget det fordonsbränsle som bedöms vara bäst ur miljösynpunkt både vad gäller klimatpåverkan och utsläpp av andra miljö- och hälsofarliga ämnen. Vi producerar biogas från matavfall som kommer från t.ex. storkök, livsmedelsindustrier, butiker och hushåll.

Matavfallet förbehandlas på Torsvik. Avfallet mals ner och späds ut till en slurry. Felsorterat material avskiljs och förbränns i kraftvärmeverket. Slurryn rötas sedan till biogas på Simsholmen i Jönköping. Gasen uppgraderas och renas tillsammans med gas från avloppsreningsverket. Under 2014 kom 71 % av den producerade fordonsgasen från rötat matavfall och 29 % från rötat avloppsslam. Gasen distribueras till tankstationerna i Jönköping och till biogasdrivna stadsbussar och renhållningsbilar.

Biogödsel är det som blir kvar i rötkammaren när biogasen bildas och i den finns massor av nyttigheter. Biogödseln kan ersätta konstgödsel och återföra fler näringsämnen till naturen. Den är så nära ett naturligt kretslopp vi kan komma. Biogödseln är certifierad enligt SPCR 120.

Under 2014 producerade vi

Fordonsgas 1 757 281 kg

Biogödsel 38 677 m3

Årsvolymen behandlat matavfall minskade något till 18 000 ton (19 600). Gasförsäljningen totalt för 2014 visar på en minskning med 1 % jämfört med 2013. Andelen egenproducerad gas ökade till 80 % (76 %). Trots stora förändringar i verksamheten har produktionen kunnat upprätthållas. Leveranssäkerheten till stadens bussar var även detta år 100 %. Den lokalt producerade biogasen har därmed ersatt 2 661 520 liter diesel i lokaltrafiken.

Användningen av biogödsel kan ersätta 16 ton Total-P och 127 ton Total-N. Fosfor är en ändlig resurs som bryts i gruvor. Kvävekällan är i princip evig, men framställs för närvarande av naturgas och kol, som är begränsade.

Mycket av 2014 har gått åt till att bringa stabilitet i biogasbolaget. Verksamheten har dragits med ekonomiska underskott sedan starten 2008 och för att bromsa underskottet och nå ett positivt resultat i framtiden har man genomfört ett antal förändringar. Medan biogasanläggningen i Jönköping är en av Sveriges bästa sett till mängd producerad gas i förhållande till material har det varit svårt att få lönsamhet i verksamheten. En omfattande genomlysning av verksamheten har genomförts. Genomlysningen har gått igenom allt från teknik och anläggningar, till samarbeten, organisation, styrning och uppföljning. Arbetet har resulterat i en strategisk plan för en ekonomiskt hållbar verksamhet på lång sikt.

8

Under 2014 hade vi 100 % säkrad leverans

av biogas till stadens bussar, och gasförsäljningen 2014 visar

på en ökning med drygt 2 % jämfört med 2013.

Vi producerar el, dels i våra

kraftvärmeverk som drivs av avfall, träpulver

och deponigas, men också genom vattenkraft och

vindkraft.

Affärsområdet Energitjänster

fortsätter att skapa förutsättningar för att öka

kundernas medvetande om sin förbrukning och

öka efterfrågan på energitjänster.

9

Den största mängden

vattenkraft, 11 GWh producerades i januari.

Under 2014 anslöts 145 nya

kunder till fjärrvärmenätet och antalet kunder är nu

drygt 5 700.

Vi sålde 596 GWh el under 2014,

vilket är ca 8 % under medelnivån för de

föregående fem åren.

Vår totala elproduktionsvolym för

2014 blev låg, 159 GWh (188), till viss del beroende på den låga produktionen

av vattenkraft.

Fjärrkylan i Jönköping produceras

i huvudsak från Vätterns kalla vatten som pumpas

upp från drygt 60 meters djup.

Wetternet byggdes ut till Visingsö

med 152 beställda anslutningar till villor, och 84 beställda anslutningar

till lägenheter.

11

Årsredovisningar per bolagJönköping Energi AB s. 12

Jönköping Energi Nät AB s. 37Jönköping Energi Biogas AB s. 57

Huskvarnaåns Kraft AB s. 75

12 JÖNKÖPING ENERGI AB

JÖNKÖPING ENERGI AB

Verksamheten Jönköping Energi AB, organisationsnummer 556015-3354 med säte i Jönköping, erbjuder varor och tjänster inom el, fjärrvärme, fjärrkyla, färdig värme, energitjänster, stadsnät samt destruktionstjänster av avfall. Företaget hanterar även administrationen för systerbolagen Jönköping Energi Nät AB, Jönköping Energi Biogas AB samt Huskvarnaåns Kraft AB. Verksamheten bedrivs i huvudsak inom Jönköpings kommun.

Viktiga förhållanden Företaget ägs av Jönköpings Rådhus AB, organisationsnummer 556380-7162 som i sin tur är helägt av Jönköpings kommun. Ägaren har i ägardirektiv förklarat att ändamålet med bolagets verksamhet är att som en komplett leverantör av konkurrenskraftiga, miljövänliga energilösningar samt närliggande tjänster och produkter, främja kommuninvånarnas intressen.

Företaget har flera rörelsegrenar. Dessa är organiserade som olika affärsområden ur ett processorienterat synsätt med en separat ledning och resultatuppföljning. De affärsområden som finns är Värme & Kraft, Stadsnät, Marknad & tjänster där Elhandel och Energitjänster ingår, Kommunikation samt en stabsfunktion.

Väsentlig andel av företagets verksamhet bedrivs med finansiellt leasade tillgångar, där huvuddelen är delar av kraftvärmeverken på Torsvik. Leasad tillgång redovisas som de varit operationell leasing dvs enbart i resultaträkningen. I moderbolagets koncernredovisning hanteras de dock som finansiell leasing och redovisas även i balansräkningen som en anläggningstillgång respektive långfristig skuld.

Årsredovisningen är skriven i tkr om inte annat anges. Belopp inom parantes avser föregående år. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Bra, lokalt, tryggt, el, fjärrvärme, pålitligt och förtroendeingivande är några av de ord som flest människor associerar med Jönköping Energi. Det visar den stora varumärkesundersökning som genomfördes under hösten 2014. Undersökningen togs fram för att få en förståelse för hur våra kunder upplever Jönköping Energi och vilken känsla som varumärket frammanar. Resultatet visar att vi är en stabil leverantör i bygden som många har förtroende för samtidigt som det finns ytterligare utrymme för förbättringar.

Året 2014 har också präglats av en del förändringar. Större omorganisationer har genomförts i både bolagsledningen och i staberna.

Klimatbokslutet visar att vi gör skillnad för Jönköping och vårt klimat. Vår verksamhet visar att vi under 2013 bidrog till att undvika klimatpåverkande utsläpp på 132 000 ton koldioxid. Klimatbokslutet omfattar både direkt klimatpåverkan, det vill säga utsläpp från verksamheten som är beroende av bland annat

bränsleval i våra anläggningar och fordon, samt indirekt klimatpåverkan, det vill säga de utsläpp som kommer av inköpt el, transporter och resor. Samtidigt tittar man på vilken klimatpåverkan man har undvikit genom alternativ avfallsbehandling, alternativ uppvärmning av lokaler och utsläpp som man undvikit genom att producera biogas och biogödsel.

Vi har under året tecknat avtal med Tolust AB för utvecklingen av Södra Munksjö Fabriksområde, avtalet innebär att vi säkrar tillgången på el, värme och stadsnät till de framtida 12 000 boende och de 6 000 som kommer att arbeta i den nya stadsdelen. Nya redovisningsprinciper Detta är företagets första årsredovisning upprättad enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning (K3). Se not 1 och not 27 för ytterligare information. Fjärrvärme- och elproduktion Fjärrvärme fortsätter att vara ett prisvärt uppvärmningsalternativ, i årets Nils Holgersson-undersökning rankas Jönköping Energi som tredje billigast i länet och återfinns på plats 21 i riksrankingen. Under 2014 såldes ca 682 GWh, det är något mindre än året innan (749 GWh). Samtidigt bjöd 2014 på något varmare väder över året vilket påverkat bränsleförbrukningen positivt. Under året har vi dessutom inte haft några större driftstörningar vilket även det påverkat vår bränslemix positivt. Bygget av etapp 2 av Kraftvärmeverket Torsvik tog rejäl fart under våren och den biobränsleeldade anläggningen färdigställdes inom tidsplanen. Proveldningarna började i oktober, och i november levererades värme till fjärrvärmenätet för första gången. Turbinen Helga började producera el i slutet av november och kommer att producera ungefär 35 MW vid fullast. För att helt kunna ta tillvara den värme som produceras med båda pannorna på Torsvik har även fjärrvärmenätet förstärkts, främst med hjälp av en ledning mellan A6 och Huskvarna.

I Huskvarna har arbetet också fortsatt med en förstärkning av fjärrvärmeledningen i Hakarpsvägen, ett projekt där vi också förbättrar elledningar och lägger fiber för bredband. Jönköpings kommun förstärker och förbättrar samtidigt vatten- och avloppsledningar.

Vi har under året tecknat avtal med Arla AB där vi kommer att bygga en pelletspanna vid deras mejeri i Jönköping. Värmen från pannan kommer att användas i tillverkningsprocessen och hjälper Arla att nå sina miljömål om 95 % förnyelsebar energi för värme.

Avtal har också tecknats med Munksjö AB vars fortsatta behov av ånga i sin process nu kommer att tryggas trots att vår produktion flyttas till Torsvik. Vi bygger en elektrisk ångpanna som,

13JÖNKÖPING ENERGI AB

förutom att trygga leverans av ånga till Munksjö AB även kan producera fjärrvärme under årets kallaste dagar och fungera som reservanläggning i fjärrvärmenätet.

Med god tillgång på vatten och bra vind var förutsättningarna för en hög produktion bra för både vind- och vattenkraften som ökade under 2014. Mest ökade vattenkraftsproduktionen som gick till ca 60 GWh från 39 GWh förra året. Fullt så stor ökning var det inte för vindkraften som uppgick till 13 GWh jämfört med 12 GWh för 2013.

Elhandel Under 2014 såldes ca 534 GWh el, en något lägre siffra jämfört med året innan då försäljningen låg på 560 GWh. Elpriserna har legat på en genomgående låg nivå jämfört med tidigare år. Energitjänster Ett IT-stöd för energivisualisering infördes och lanserades under året. Systemet ger kunderna möjlighet att följa och få överblick över sin energianvändning. Stadsnät Efterfrågan på tjänster från Jönköpings stadsnät är fortsatt stor, och under 2014 anslöts över bl. a. 900 villor, vilket är nytt rekord. Över 14 000 privathushåll och 500 företag i Jönköping är anslutna till stadsnätet. Redan under första halvåret nåddes hälften av försäljningsmålen och under november hade samtliga försäljningsmål passerats med 10 – 170 %. Under året gick 8 stadsnät i södra Sverige från Jönköping i norr till Helsingborg i söder tillsammans i regionsamarbetet Sydlänk. Samarbetet innebär att man kopplar ihop flera stadsnät och regioner till ett regionnät för att skapa förutsättningar för att öka konkurrens och tillgänglighet i respektive region. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Under den första delen av 2015 har det milda vädret fortsatt vilket innebär förhållandevis låga volymer i värmeverksamheten. Under februari hade vi en period med kallare väder men denna blev förhållandevis kort. Dock har förutsättningarna för vatten- och vindkraft varit goda men de låga priserna på el vi haft under 2014 har fortsatt under inledningen av 2015. Under vintern har vår fjärrvärmeverksamhet drabbats av ett större driftstopp i vårt avfallseldade kraftvärmeverk på Torsvik. Driftstoppet som varade ca. en vecka har inneburit att dyrare bränslen använts i verksamheten vilket innebär en kostnadsökning. Dock har vädret under denna period varit förhållandevis milt vilket minskat de negativa effekterna av avbrottet.

Under 2015 planeras ett införande av en underkoncern till Rådhus AB som består av samtliga energibolag. Moderbolag i koncernen blir Jönköping Energi AB. Dotterbolag blir Jönköping Energi Nät AB, Jönköping Energi Biogas AB samt Huskvarnaåns Kraft AB. Inga förändringar i verksamheten planeras utan skälet till att detta görs är endast för att skapa en tydligare enhet av energibolagen som ingår under varumärket Jönköping Energi.

Försäljning och resultat Under året har en ny prismodell införts för fastighets- och företagskunder som nyttjar vår fjärrvärme. Syftet med den nya prismodellen har varit att ha ett pris som bättre speglar den kostnad vi har i form av bränslen. Den nya prismodellen innebär således en något höjd kostnad för våra kunder vid kallare väder under vinterhalvåret samt en lägre kostnad under sommarmånaderna. Syftet har inte varit att höja prisnivån utan ge ett incitament för våra kunder att genom energieffektivisering sänka behovet under höglast. Företaget har under den nya prismodellens första år lämnat en garanti att den totala kostnaden för våra kunder inte ska stiga med mer än 6 % jämfört med föregående år. Denna garanti har inneburit en mindre återbetalning till några av våra kunder under 2015. Kostnaden för detta har reserverats i årets bokslut.

Intäkterna från elproduktionen har fortsatt att minska jämfört med föregående år trots att elproduktionen haft ett gynnsamt år ur ett produktionsperspektiv. Fortsatt låga elpriser har gjort att kalkylen för våra vindkraftverk har varit svår att få lönsam. Vid en närmare prövning av kommande intäkter och kostnader

Flerårsöversikt 2014 2013 2012 2011 2010 Nettoomsättning exkl. punktskatter 847 199 902 465 935 873 1 125 887 1 096 580 Rörelseresultat 90 505 59 660 74 692 100 823 101 192 Resultat efter finansiella poster 49 318 25 680 46 351 72 918 80 966 Balansomslutning 2 183 226 2 197 725 1 739 202 1 525 509 1 554 174 Eget kapital 225 008 135 318 135 088 79 160 76 951 Kassaflöde från den löpande verksamheten 41 970 111 568 136 196 160 520 199 656 Soliditet, % 25 24 30 28 25 Avkastning på eget kapital, % 9,1 4,9 4,6 6,6 6,8 Avkastning på totalt kapital, % 4,1 3,0 9,9 17,6 21,6 Antal anställda, st. 163 158 146 142 132 Kommentar I flerårsöversikten har 2014 och 2013 års siffror räknats om enligt K3. För definitioner av nyckeltalen hänvisas till not 29.

14

på våra två större vindkraftverk i Tuggarps Vindkraftspark konstaterades att nuvarande bokförda värden inte gick att försvara. En nedskrivning på 7,5 mnkr per verk har därför gjorts i årets bokslut.

Under året har byggnationen av vårt nya biobränsleeldade kraftvärmeverk på Torsvik belastat likviditeten i bolaget och därmed även räntekostnaden. Upplåning av likviditet har huvudsakligen skett via kommunens obligations- och certifikatsprogram. Viss upplåning har också skett via banker och kreditinstitut med lån till fast eller rörlig ränta. Under december startade ett upplägg med leasing av det nya kraftvärmeverket. Leasingavtalet löper på 20 år och innebär en bra finansiell lösning för bolaget. Det slutliga beloppet som finansieras via leasingavtalet kommer att fastställas under juni månad 2015 då byggnationen planeras vara slutförd. Året har inneburit sjunkande räntenivåer vilket innebär förhållandevis låga finansiella kostnader.

Personal Bolaget omfattas av arbetsgivarorganisationen Pacta:s kollektivavtal. Det är huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor, HÖK och ÖLA, där bland annat Allmänna Bestämmelser ingår, vilket reglerar de allmänna anställningsvillkoren samt löneavtal. Vidare omfattas bolaget av pensionsavtal, överenskommelse om kollektivavtalad pension KAP-KL.Delar av avtalen har för bolaget lokalt anpassats till energibranschen. Ett antal personer från olika avdelningar, vilka i sitt dagliga arbete är utsatta för ökad risk av hot och våld, har genomgått utbildning tillsammans med Räddningstjänsten.

Omfattande utbildningsinsatser har gjorts under hösten inför en ny etapp med biobränsle på kraftvärmeverket Torsvik, i genomsnitt 12 dagar per medarbetare inom skiftorganisationen.

Personalinformation för samtlig personal har genomförts vid två tillfällen, ett på våren och ett under hösten. Varje affärsområde/avdelning genomför personalmöten. De årliga medarbetarsamtalen genomfördes under våren. Samrådsgrupp har genomförts vid tre tillfällen under året med VD, HR-chef och fackliga representanter för arbetstagarorganisationerna för samverkan kring aktuella frågor för bolaget. Under året har en företagsgemensam konferensresa genomförts tillsammans med systerbolagen inom Jönköping Energi för samtlig personal. Temat för konferensen var medarbetarskap, som är en av delarna i företagets verksamhetsutveckling.

Arbetsmiljöarbetet bedrivs och följs upp med stöd av en företagsövergripande arbetsmiljögrupp/skyddskommitté, som sammanträder två ggr/år. VD, HR-specialist, arbetsmiljöingenjör, skyddsombud och verksamhetsrepresentanter ingår i arbetsmiljögruppen. Arbetsmiljöarbete bedrivs även med verksamhetsspecifika arbetsmiljöfrågor genom arbetsmiljögrupp per affärsområde.

Rapportering av olycksfall och tillbud sker i avvikelserapportering

via intranätet och följs upp i central arbetsmiljögrupp eller inom respektive AO:s arbetsmiljögrupp. För att undvika risker och förebygga ohälsa genomförs riskanalyser, skyddsronder samt alkoholtester. Antalet rapporterade tillbud och olyckor har totalt sett minskat. Med syfte att främja och skapa förutsättningar för god hälsa erbjuds bland annat friskvårdsbidrag och hälsoprofilbedömningar till all personal.Även riktade utbildningar med olika teman kring stress, kost och arbetsmiljö har genomförts under året.

Bolaget har ett samarbete med Företagshälsan i Jönköping AB för att säkerställa vår företagshälsovård. Tillsammans med bland annat Företagshälsan arbetar vi aktivt med hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser för att påverka medarbetarnas hälsa positivt, säkerställa en säker arbetsmiljö och för att minska sjukfrånvaron.

I samband med nyanställning görs hälsokontroll och drogtest. Säkerhetsklassning (registerkontroll) av viss personal genomförs och har utökats under 2014. Bolagets verksamhet är samhällsviktig verksamhet och därför görs säkerhetsklassning av medarbetare i ledande befattning samt samtliga anställda inom affärsområdet Stadsnät och IT- avdelningen.

Under året som gått har ett antal aktiviteter inom jämställdhet genomförts. Bland annat gjordes en satsning inför sommarperioden då 6 yngre kvinnor och 9 yngre män fick möjlighet att arbeta inom olika verksamheter. Utsedda handledare utbildades i att introducera ungdomarna i säker arbetsmiljö och en checklista togs fram med syfte att förebygga att män och kvinnor t.ex. skulle få olika instruktioner i hur en gräsklippare fungerar. Vid tre tillfällen under året har också så kallade ”störnings-aktiviteter” förekommit i verksamheternas matsalar, med syftet att skapa diskussion om jämställdhet och mångfald. Dessutom har en av chefsdialogerna handlat om bemötande.

Miljö Jönköping Energi står för klimatsmarta energi- och kommunikationslösningar och bidrar till regionens utveckling och till långsiktigt hållbar miljö. Vi arbetar efter ledorden nära, enkelt och hållbart. Jönköping Energi AB är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och har haft mycket bra resultat på genomförda revisioner och vid tillsyn under året. Jönköping Energi AB driver tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken för produktion av el och värme. Förbränningsanläggningarna påverkar den yttre miljön främst genom de emissioner till luft som uppstår vid förbränning vilket också är reglerat i villkor för verksamheten.

Kraftvärmeverket Torsvik har ett tillstånd som omfattar förbränning av avfall och biobränsle. Under 2014 har bygget fortsatt av det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket och sedan hösten pågår driftsättning. Det nya verket kommer att minska utsläppen av fossil koldioxid, stoft och kväveoxider


15

från fjärrvärmen, samt bidra med lokalt producerad förnybar el.

På Kraftvärmeverket Munksjö pågår utredningar och planering för att anpassa anläggningen efter ett nytt tillstånd. Under 2015 kommer bland annat tjockoljan bytas mot en lättare olja, oljecisterner ska vallas in och vattenflöden säkras upp med oljeavskiljare. Från 2016 gäller också skärpta utsläppskrav för befintliga stora förbränningsanläggningar. Förutom de två stora kraftvärmeverken finns ytterligare fyra tillståndspliktiga och nio anmälningspliktiga förbränningsanläggningar, samt en anmälningspliktig värmepump. Under året har kommunen bedrivit ett aktivt tillsynsarbete för de anmälningspliktiga anläggningarna. Under 2014 har vi anmält ytterligare en ny förbränningsanläggning som kommer att uppföras under 2015. Framöver kommer behovet av flera hetvattencentraler att ses över och troligtvis kommer detta leda till att markundersökningar och eventuella saneringar kommer att behöva göras.

Jönköping Energi AB är verksamhetsutövare för fyra vindkraftverk på Tuggarp samt vattenkraftverk i Gränna och Huskvarna som producerar förnybar energi.

Framtida utveckling Arbetet med slutförandet av byggnationen av kraftvärmeverket på Torsvik kommer fortsatt prägla vår fjärrvärmeverksamhet. Under vintern pågår provdrift av panna, elturbin samt rökgasrening. Under 2015 års första månader har samtliga tester utfallit väl och vi planerar slutföra byggnationen och godkänna leveranserna inom planen under våren. Risker för förseningar eller andra större risker i projektet har inte identifierats i nuläget.

Utbyggnaden av stadsnätet har intensifierats under inledningen av 2015 och efterfrågan på våra tjänster är större än vi kan tillgodose för närvarande. Därför planeras en utbyggnad av verksamheten där resurser tillförs. Tillsammans med Jönköpings Kommun utvecklar man också under våren en plan för att nå de av staten stipulerade målen att 90 % av befolkningen ska ha tillgång till bredband med minst 100 Mbit/sek till år 2020. Jönköpings Kommun har under 2015 anställt en samordnare av bredbandet för att effektivisera denna satsning. Jönköping Energi AB kommer under våren presentera en plan för hur detta arbete skulle kunna göras där vi tar en aktiv del. Faller alla delar på plats kommer vi behöva utöka vår stadsnätsverksamhet ytterligare under åren 2016 - 2020.

Med anledning av förra årets haveri i kraftvärmeverket Torsvik pågår en förhandling med vårt försäkringsbolag om ersättning

för reparation och merkostnader i driften. Jurister har kopplats in i ärendet då försäkringsbolaget bestridit våra krav. Vår merkostnad för skadan beräknas till ca 35 mnkr. Vårt krav på försäkringsbolaget är ca 25 mnkr och hanteras i bokslutet som en eventualintäkt och har således ej redovisats. Vi hoppas finna en lösning i denna fråga under året. Företaget har ytterligare en tvist med vårt försäkringsbolag avseende ett haveri i en värmepump. Även detta krav har bestridits av vårt försäkringsbolag. I maj månad planeras förhandlingar i Tingsrätten starta. Kravet vi har på försäkringsbolaget avser ca 10 mnkr och hanteras i bokslutet som en eventualintäkt och har inte heller resultatförts. Enligt vår åsikt är utsikterna tämligen goda att vinna dessa tvister men utfallet är trots allt osäkert.

Förutom arbetet med det nya kraftvärmeverket fortsätter arbetet med att utveckla fjärrvärmenätet så att vi kan erbjuda fler kunder fjärrvärme och att vi kan transportera värmen längre sträckor med bibehållen effektivitet. Med ett stort och effektivt fjärrvärmenät kommer vi kunna använda det nya kraftvärmeverket fullt ut. En del i projektet är att utöka kapaciteten till Huskvarna och binda samman fjärrvärmenätet på Stensholm med det övriga nätet. Med denna utbyggnad är fjärrvärmenätet i Jönköping, Bankeryd, Axamo, Hedenstorp och Huskvarna inkl. Stensholm hopbyggt till ett sammanhängande nät. Vi fortsätter också arbetet med att förtäta anslutningarna i staden.

Fjärrkylan i Jönköpings centrala delar kommer också fortsättningsvis byggas ut. Vi har en möjlighet att erbjuda fjärrkyla till konkurrensmässiga priser genom vår miljövänliga teknik att använda Vätterns kalla vatten till att göra kyla.

Vårt nya affärsområde Energitjänster står också inför utmaningar framöver. Vi är övertygade om att fastighetsägare i vårt område kommer efterfråga våra tjänster inom energiområdet. Tjänsterna innehåller allt från energieffektivisering till att leverera konkurrensmässiga avtal inom elhandel, fjärrvärme, färdig värme och fjärrkyla. Arbetet med att utveckla marknadsmässiga tjänster fortsätter under kommande år.

Sammantaget bedömer vi företagets möjligheter som stora framöver. Vi ser ökade behov av energitjänster av olika slag samt ser inga risker som kan allvarligt skada bolaget inom överskådlig tid. Överlag är dock energimarknaden volatil till sin karaktär med många risker.

Finansiella riskfaktorer Företaget utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande elprisrisk, valutarisk, och ränterisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Företagets övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på företagets finansiella resultat. Företaget använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering. Riskhanteringen sköts av en central finansfunktion inom ekonomiavdelningen enligt policys som fastställts av styrelsen. Ekonomiavdelningen identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med de

Investeringar 2014 2013 Värme och Kraft 287 595 94 200 Fjärrkyla 3 113 3 535 Stadsnät 32 356 36 436 Övriga investeringar 3 772 3 248 Förändring pågående nyanläggningar -309 404 330 715 Summa investeringar 17 432 468 348


16

operativa enheterna. Styrelsen upprättar skriftliga policys såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom elprisrisk, valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivatinstrument och finansiella instrument som inte är derivat samt placering av överlikviditet.

Marknadsrisk Elprisrisk Företagets försäljning av el till kunder sker såväl till rörliga priser som fasta priser. Inköp av el sker till rörliga priser på elmarknaden. Sverige är indelat i fyra prisområden vilket kan innebära att priserna skiljer sig åt beroende på var elen köps in och säljs. Den exponering som detta medför hanterar företaget med hjälp av finansiella elterminskontrakt som säkrar systempris (snittpris för Norden), härutöver används från tid till annan även prisdifferenskontrakt som säkrar skillnaden mellan systempris och områdespriser. Principen är att fastprisavtal säkras i den takt avtal tecknas och på samma löptid som avtalet tecknats (s.k.. back-to-back). Företagets finansiella terminer motsvarar en konservativt bedömd volymförsäljning.

Elprisrisken är indelade i tre delar vilka utgörs av elhandel, elproduktion samt egen förbrukning. Samtliga priser och volymer säkras hos våra handelspartners. Exponeringen definieras som skillnaden mellan Leveransprognos och Säkringsportfölj. Exponeringen utgör sålunda företagets över- eller undersäkring. Den exponerade volymen innebär en prisrisk och begränsas av de exponeringsramar som anges företagets riskpolicy för respektive nyttighet. Tidshorisonten för riskhantering i kraftportföljen skall normalt vara innevarande år plus 3 år. Har avtal med längre avtalstid tecknats skall portföljens tidshorisont omfatta denna längre tid. Uppstår förlustkontrakt reserveras för dessa i bokslutet. Valutarisk Den finansiella elmarknaden i Norden prissätter el i euro. Den valutarisk som uppkommer vid användandet finansiella terminer har överlåtits till vår samarbetspartner. Övriga valutarisker i vår investeringsverksamhet eller i den vanliga driften hanteras via valutaterminer.

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden Företagets ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter företaget för ränterisk avseende kassaflöde vilken delvis neutraliseras av kassamedel med rörlig ränta. Upplåning som görs med fast ränta utsätter företaget för ränterisk avseende verkligt värde. Företaget har som policy att ha en räntebindningstid på mellan 1,5 år till 4,5 år. Under 2014 och 2013 bestod företagets upplåning till rörlig ränta av svenska kronor.

Kreditrisk Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Företaget följer upp och analyserar kreditrisken för varje ny kund innan standardvillkor för betalning och leverans erbjuds. Vad gäller finansiella instrument används endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått kreditrating över medel.

Affärsmässig kreditrisk Exponering för kreditrisk avseende kundfordringar hanteras normalt av ekonomiavdelningen och de kreditlimiter som sätts bedöms vara ändamålsenliga för respektive kund. Det finns ingen koncentration av kreditrisk eftersom bolaget har ett stort antal kunder. Likviditetsrisk Kassaflödesprognoser upprättas och analyseras löpande av företaget för att säkerställa att företaget har tillräckligt med kassamedel för att möta behovet i den löpande verksamheten samtidigt som man bibehåller tillräckligt med utrymme på avtalade kreditfaciliteter som inte nyttjats så att företaget inte bryter mot lånelimiter eller lånevillkor på några av företagets lånefaciliteter. Företaget placerar själva inte någon överskottslikviditet. Uppstår likviditetsöverskott kan utlåning ske inom koncernens bolag.

Verksamhet inom forskning och utveckling Bolaget medverkar inom forskning och utveckling bl. a via branschorganet Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme där man är medlem. Bolagsstyrning Styrning av företagets samlade verksamheter sker genom företagets styrelse och av företagsledningen. I de olika divisionerna inom företaget finns internstyrelser för att stärka styrningen i företagsliknande former. Styrelsen för Jönköping Energi AB består av sju ordinarie ledamöter med två suppleanter. Vid styrelsemöten deltar även normalt VD, vice VD och ekonomichefen. Samtliga ledamöter och suppleanter utses ytterst av Jönköpings kommunfullmäktige men tillsätts formellt av Jönköping Energi ABs årsstämma på Jönköping Energi ABs årsstämma. Även om årsstämman formellt utser styrelseledamöterna varje år så väljs styrelseledamöterna och suppleanterna i praktiken normalt för samma tidsperiod som gäller för de allmänna valen.

Styrelsen upprättar årligen en arbetsordning i enlighet med aktiebolagslagen och ägardirektiven/kommunens direktiv. Årligen upprättas också en instruktion till VD. Attest- och beslutsrätt för VD anges i denna VD-instruktion och kompletteras med en attestinstruktion. Styrelsen för Jönköping Energi AB sammanträdde vid 11 protokollförda tillfällen under 2014. Vid styrelsemöten informeras alltid styrelsen om företagets verksamhetsutveckling och utveckling av finansiell ställning. Under 2014 presenterades två tertial-rapporter samt en delrapport per oktober. Styrelsen godkänner årligen företagets strategiska plan, affärsplan och budget.

Under året har styrelsen tillsatt en arbetsgrupp för upprättande av en internkontrollplan för styrelsen. Internkontrollplanen planerades och godkändes av styrelsen i december 2014. Därefter kommer styrelsen att särskilt övervaka att denna implementeras och återspeglas i företagets kontrollrutiner.

Jönköpings kommun utfärdar årligen såväl generella ägardirektiv till samtliga kommunägda företag som särskilt ägardirektiv till Jönköping Energi AB. Direktiven reglerar vilka frågor som styrelsen eller företagsledningen ska föra till ägaren för beslut. Detta kan gälla större förvärv eller avyttringar och större


17

verksamhetsförändringar. Ägaren fastställer också årliga finansiella måltal som ska ses långsiktiga mål som uttrycker en förväntan som omprövas årligen. Följande mål fanns för innevarande år tillsammans med utfall för de senaste två åren:

Ägaren har också bestämmelser för hur eventuella koncernbidrag hanteras. Storleken på koncernbidrag bestäms för varje enskilt år. För innevarande år har koncernbidraget lämnats till moderbolaget Jönköpings Rådhus AB (556380-7162) med 18 mnkr. Styrelsen betonar betydelsen av att för närvarande överträffa flera av de identifierade måltalen för att säkerställa de framtida behoven av investeringar i verksamheten.

Styrelsen och företagsledningen upprättar årligen en rapport över hur ägardirektiven har följts under året. Rapporten utgör en viktig del i de av kommunfullmäktige utsedda lekmannarevisorernas granskning av koncernens efterlevnad av ägardirektiven och det kommunala uppdraget.

Resultatdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserad vinst 230 886 Årets resultat 89 689 211 Summa 89 920 097

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras enligt nedan: Balanseras i ny räkning 89 920 097 Summa 89 920 097

Styrelse och VD anser att det lämnade koncernbidraget till moderbolaget är försvarligt med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen och VD anser därmed att förslaget är förenligt med försiktighetsregeln i 17 kap 3 § i aktiebolagslagen.

Beträffande företagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat-och balansräkningar, rapporter över förändringar i eget kapital, kassaflödesanalyser samt noter. Alla belopp uttrycks i tusentals svenska kronor där ej annat anges.

Mål Utfall 2014 Utfall 2013

Soliditet, medelvärde för senaste 24% 27% 27% 4 åren, %

Avkastning på justerat eget kapital, 10% 10% 14% medelvärde för senaste 4 åren, %


18

tkr Not 2014 2013

Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning exkl. punktskatter 3 847 199 902 465Aktiverat arbete för egen räkning 9 416 5 457Övriga rörelseintäkter 4 36 762 40 657 893 377 948 579 Rörelsens kostnader Råvaror och andra direkta kostnader -139 015 -199 530Handelsvaror -230 261 -261 565Övriga externa kostnader 5, 6 -217 066 -239 990Personalkostnader 7 -104 140 -97 493Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar -112 391 -90 341 -802 873 -888 919 Rörelseresultat 90 504 59 660 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 138 68Räntekostnader och liknande resultatposter 9 -41 325 -34 048 -41 187 -33 980 Resultat efter finansiella poster 49 317 25 680 Bokslutsdispositioner 10 65 598 -159 528 Resultat före skatt 114 915 -133 848 Skatt på årets resultat 11 -25 226 28 778 Årets resultat 89 689 -105 070


RESULTATRÄKNING

19

tkr Not 2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 12 216 963 121 068Maskiner och andra tekniska anläggningar 13 1 299 598 1 180 519Inventarier, verktyg och installationer 14 3 993 4 998Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 15 255 104 564 508 1 775 658 1 871 093 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 16 18 475 18 235Uppskjuten skattefordran 17 7 199 32 425 25 674 50 660Summa anläggningstillgångar 1 801 332 1 921 753 Omsättningstillgångar Varulager mm Råvaror och förnödenheter 35 939 42 617 35 939 42 617Kortfristiga fordringar Kundfordringar 71 568 98 867Fordringar hos koncernföretag 9 223 7 430Elcertifikat, utsläppsrätter, ursprungsgarantier etc 9 695 12 843Aktuell skattefordran 9 071 3 227Övriga fordringar 49 702 22 500Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 127 702 88 399 276 961 233 266 Kassa och bank 68 994 89Summa omsättningstillgångar 381 894 275 972 SUMMA TILLGÅNGAR 2 183 226 2 197 725


BALANSRÄKNING

20

BALANSRÄKNING

tkr Not 2014-12-31 2013-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 19 Bundet eget kapital Aktiekapital (1 320 000 aktier) 132 000 132 000Reservfond 3 087 3 087 135 087 135 087Fritt eget kapital Balanserat resultat 231 105 301Årets resultat 89 689 -105 070 89 920 231 225 007 135 318 Obeskattade reserver 20 420 910 504 508 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 982 1 060 982 1 060 Långfristiga skulder 21 Skulder till koncernföretag 1 216 623 1 117 850 1 216 623 1 117 850 Kortfristiga skulder Checkräkningskredit 22 – 69 122Leverantörsskulder 93 075 101 215Skulder till koncernföretag 78 967 90 552Övriga skulder 119 272 143 618Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23 28 390 34 482 319 704 438 989 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 183 226 2 197 725 Ställda säkerheter 24 2 000 2 000Ansvarsförbindelser Inga Inga


21

KASSAFLÖDESANALYS

tkr Not 2014 2013 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 90 504 59 660 - Avskrivningar 112 391 90 341- Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 25 -159 332 202 736 150 333 Erhållen ränta 138 68 Erlagd ränta -41 325 -34 048 Betald inkomstskatt -5 844 -404 Nettokassaflöde från den löpande verksamheten 155 705 115 949 Förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) av varulager 6 678 -3 180 Ökning(-)/minskning(+) av rörelsefordringar -38 091 51 149 Ökning(+)/minskning(-) av rörelseskulder -83 585 -52 350 Kassaflöde från den löpande verksamheten 40 707 111 568 Investeringsverksamheten Förvärv av andelar i intresseföretag -240 –Avyttring av andelar i intresseföretag – 280 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -17 192 -468 348Avyttring av materiella anläggningstillgångar 557 – Kassaflöde från investeringsverksamheten -16 875 -468 068 Finansieringsverksamheten Erhållna aktieägartillskott 105 300 – Lämnade koncernbidrag -159 000 -25 924 Upptagna lån 98 773 382 513 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 45 073 356 589 Årets kassaflöde 68 905 89 Likvida medel vid årets början 89 – Likvida medel vid årets slut 68 994 89


22

NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).Detta är första året företaget tillämpar K3 och övergångsdatum till K3 har fastställts till den 1 januari 2013. Företaget tillämpade tidigare årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Vid övergången till K3 har bestämmelserna i kapitel 35 Första gången detta allmänna råd tillämpas, tillämpats vilka kräver att företag tillämpar K3 retroaktivt. Detta innebär att jämförelsesiffrorna för 2013 är omräknade enligt K3. Det finns emellertid ett antal frivilliga och obligatoriska undantag från denna generella regel, vilka syftar till att underlätta övergången till K3. En beskrivning av hur företaget tillämpat dessa undantag, inklusive en beskrivning av hur resultat och finansiella ställning påverkades av övergången till K3 samt en sammanfattning av de förändringar som gjorts av redovisningsprinciperna presenteras i not 27.

Tillämpade övriga principer är oförändrade jämfört med föregående år. De viktigaste redovisnings- och värderingsprinciperna som använts vid upprättande av de finansiella rapporterna sammanfattas nedan.

Resultaträkning

IntäktsredovisningNettoomsättningen omfattar försäljningsintäkter från kärnverksamheten, dvs. produktion, försäljning och distribution av el, värme och kyla, elhandel, anslutningsavgifter, avfallshantering samt andra intäkter såsom entreprenadavtal och uthyrning.

Belopp som erhålls för annans räkning ingår inte i företagets intäkter. I de fall varor och tjänster byts mot likartade varor och tjänster redovisas ingen intäkt.

Samtliga intäkter värderas till det belopp som influtit eller beräknas inflyta, dvs. med hänsyn till rabatter och efter avdrag för moms och energiskatter, och redovisas i posten Nettoomsättning.

Försäljning och distribution av energiEnergiförsäljning intäktsredovisas vid leveranstidpunkten.

AnslutningsavgifterAvgifter som betalats av kunden för anslutning till näten med el, värme, bredband eller kyla intäktsredovisas i den omfattning som avgiften inte är för att täcka framtida åtaganden. Om anslutningsavgiften är kopplad till ett avtal med kunden redovisas intäkten över den tid som avtalats med kunden.

Befarade förluster redovisas omedelbart.

ElcertifikatIntäkter av elcertifikat som tilldelats från Svenska Kraftnät genom egen produktion redovisas i den månad som produktion sker. Elcertifikat värderas till elcertifikatets verkliga värde för produktionsmånaden och ingår i posten Nettoomsättning.

UtsläppsrätterIntäkter från utsläppsrätter redovisas i takt med att tilldelning görs. Utsläppsrätter värderas till det lägsta av marknadsvärde och anskaffningsvärde på balansdagen.

HandelsvarorIntäktsredovisning av handelsvaror görs vid leverans till kund och efter kundens accept.

FörsäkringsersättningarVid driftsstopp, skador etc. som helt eller delvis täcks av försäkringsersättning redovisas en beräknad försäkringsersättning när denna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Försäkringsersättningar redovisas i posten Övriga rörelseintäkter.

RänteintäkterRänteintäkter redovisas i takt med att de intjänas. Beräkning av ränteintäkter görs på basis av den underliggande tillgångens avkastning enligt effektivräntemetoden.

UtdelningarIntäkter från utdelningar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

Offentliga bidragOffentliga bidrag intäktsredovisas när företaget har uppfyllt de villkor som är förknippade med bidraget och det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas. Bidrag som företaget erhållit men där alla villkor ännu inte är uppfyllda redovisas som skuld.

Bidrag som erhållits för förvärv av en anläggningstillgång reducerar anläggningstillgångens redovisade anskaffningsvärde. Övriga offentliga bidrag redovisas i posten Övriga rörelseintäkter.

LeasingSamtliga leasingavtal behandlas som operationell leasing och kostnadsförs löpande under leasingtiden.

Ersättningar till anställda Kortfristiga ersättningarKortfristiga ersättningar såsom löner, sociala avgifter, semester, bilersättningar och liknande är ersättningar som förfaller inom 12 månader från balansdagen det år som den anställde tjänar in ersättningen och kostnadsförs löpande om inte utgiften inkluderats i anskaffningsvärdet


BOKSLUTSKOMMENTARER


BOKSLUTSKOMMENTARER

för en anläggningstillgång.Kortfristiga ersättningar värderas till det odiskonterade beloppet som företaget förväntas betala till följd av den outnyttjade rättigheten.

Avgiftsbestämda pensionsplanerAvgiftsbestämda pensionsplaner är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka fastställda avgifter betalas till en separat juridisk enhet. Någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter finns inte i de fall den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till de anställda. Avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner kostnadsförs under det räkenskapsår de avser.

Förmånsbestämda pensionsplanerFörmånsbestämda pensionsplaner är andra planer än avgiftsbestämda pensionsplaner.

Företagets förmånsbestämda planer som regleras genom betalning av pensionspremier redovisas som avgiftsbestämda pensionsplaner och kostnadsförs.Företaget har även förmånsbestämda planer i egen regi hos Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti och värderar därmed denna i enlighet med den erhållna uppgiften. Förpliktelsen värderas till det belopp som PRI beräknar årligen.

Ersättningar vid uppsägningEn avsättning för avgångsvederlag redovisas endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. Avsättning görs för den delen av uppsägningslönen som den anställde får utan arbetsplikt, med tillägg för sociala avgifter.

LåneutgifterSamtliga låneutgifter kostnadsförs i den period som de hänförs till och redovisas i posten Räntekostnader och liknande resultatposter.

AvskrivningarMateriella anläggningstillgångar skrivs av linjärt över tillgångarnas eller komponenternas bedömda nyttjandeperiod. Avskrivningen beräknas på det avskrivningsbara beloppet vilket i de allra flesta fall utgörs av tillgångens anskaffningsvärde. I ett fåtal fall tas hänsyn till ett beräknat restvärde. Rättigheter som är baserade på avtal skrivs av över avtalstiden.

Då skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter bedöms vara väsentlig, delas tillgången upp på dessa komponenter.

Mark och fallrättigheter har inte någon begränsad nyttjandeperiod och skrivs därför inte av.

Följande nyttjandeperioden tillämpas:

Materiella anläggningstillgångarByggnader och mark Kontors- och lagerbyggnader, verkstäder: 15-30 år Markanläggningar: 20 årMaskiner och andra tekniska anläggningar Kraftvärmeanläggningar: 5-30 år Värmeproduktionsanläggningar: 10-20 år Kylproduktionsanläggningar: 20-25 år Vattenkraftanläggningar: 10-25 år Vindkraftsanläggningar: 20 år Distributionsnät: 20-25 år Aktiv utrustning stadsnät: 5 årInventarier, verktyg och installationer Fordon: 5 år Kontorsutrustning: 5-10 år Övriga inventarier: 5-10 år

Samtliga legala rättigheter skrivs av över den avtalade perioden.

NedskrivningarNedskrivningar av materiella anläggningstillgångar. Allmänna principerPer balansdagen bedöms om det föreligger en indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Om återvinningsvärdet understiger redovisat värde görs en nedskrivning som kostnadsförs.

Nedskrivningsprövningen görs per varje enskild tillgång med ett oberoende flöde av inbetalningar. Vid behov behöver tillgångarna grupperas ihop till kassagenererande enheter för att identifiera inbetalningar som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar. Nedskrivningsprövning görs i dessa fall för hela den kassagenererande enheten. En nedskrivning redovisas när en tillgång eller en kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivningen belastar resultaträkningen.

Beräkning av återvinningsvärdet Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor före skatt som återspeglar aktuella, marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde och den risk som är förknippad med den specifika tillgången eller den kassagenererande enheten. Beräkningen görs per tillgång eller kassagenererande enhet.

Återföring av nedskrivningarNedskrivningar av materiella anläggningstillgångar återförs om skälen som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet vid den senaste nedskrivningen har förändrats.

24 JÖNKÖPING ENERGI AB

BOKSLUTSKOMMENTARER

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångarAllmänna principerPer varje balansdag görs en bedömning av om det finns någon indikation på att en eller flera finansiella anläggningstillgångar har minskat i värde. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde, se ovan.

Återföring av nedskrivningNedskrivning av finansiella anläggningstillgångar återförs om de skäl som låg till grund för nedskrivningen har förändrats.

KoncernbidragSamtliga lämnade och erhållna koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner.

BalansräkningMateriella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången sannolikt kommer att tillfalla företaget och anskaffningsvärdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar.

Korttidsinventarier och inventarier av mindre värde kostnadsförs löpande.

AnskaffningsvärdeI anskaffningsvärdet ingår inköpspriset och utgifter som är direkt hänförbara till inköpet och syftar till att bringa tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med företagsledningens avsikt med förvärvet. Som direkt hänförbara utgifter hänförs utgifter för leverans, hantering, installation och montering, lagfarter samt konsulttjänster. Låneutgifter som är direkt hänförliga till investeringar i anläggningstillgångar som tar betydande tid i anspråk att färdigställa inräknas i anskaffningsvärdet under uppförandeperioden. Anskaffningsvärdet reduceras med offentliga bidrag som erhållits för förvärv av anläggningstillgångar.

Anskaffningsvärdet inkluderar inte, till följd av kopplingen mellan redovisning och beskattning, beräknade utgifter för nedmontering, bortforsling och återställande av mark.

Tillkommande utgifterTillkommande utgifter aktiveras endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Utbyte av komponenter räknas in i tillgångens redovisade värde.

Reparationer och underhåll kostnadsförs löpande.

Elcertifikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantierElcertifikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantier värderas till verkligt värde vid produktionstillfället (elcertifikat och ursprungsgarantier) eller tilldelning (utsläppsrätter). Dessa tillgångar utgör immateriella rättigheter och är att jämställa med betalningsmedel eftersom de som huvudregel ska användas för att reglera den skuld som uppkommer genom förbrukning eller försäljning.

Inköpta elcertifikat, som finns registrerade hos Energimyndigheten, har värderats till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde på balansdagen. Värdejusteringar redovisas i resultaträkningen såsom råvaror och förnödenheter. För försåld energivolym som härrörs från förnyelsebar elproduktion har bolaget en skyldighet att till Energimyndigheten deklarera elcertifikat motsvarande kvotpliktig levererad volym. Åtagandet har redovisats i balansräkningen såsom upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Åtagandet på balansdagen har baserats på levererad kvotpliktig volym multiplicerad med marknadsvärdet på balansdagen.

Inköpta utsläppsrätter redovisas till anskaffningskostnad medan utsläppsrätter som erhållits utan kostnad från staten redovisas till 0 kr. Vid inlösen av utsläppsrätter året efter räkenskapsåret avräknas utsläppsrätter efter först in först ut principen. Ursprungsgarantier värderas till det lägsta av anskaffningsvärde eller marknadsvärde.

Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företagInnehav i intresseföretag värderas till anskaffningsvärde eventuellt minskat med nedskrivningar. Utdelningar från intresseföretag redovisas som intäkt.

Finansiella instrumentAllmänna principerFinansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde vilket motsvarar instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsenliga villkor. Kundfordringar redovisas när faktura har skickats till kund. Skuld tas upp när motparten har utfört sin prestation och företaget därmed har en avtalsenlig skyldighet att betala även om faktura inte har erhållits. Leverantörsskulder redovisas när faktura har mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller när företaget förlorar kontrollen över rättigheterna. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen

25

när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Övervägande del av finansiella tillgångar och skulder tas bort från balansräkningen genom erhållande eller erläggande av betalning.

Kundfordringar och liknande fordringarKundfordringar och liknande fordringar är finansiella tillgångar med fasta betalningar eller betalningar som går att fastställa med belopp. Fordringar uppkommer då företaget tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till kredittagararen utan avsikt att bedriva handel med fordringsrätterna. Kundfordringar och liknande fordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Med upplupet anskaffningsvärde menas det värde som framkommer när instrumentets förväntade kassaflöde diskonteras med den effektivränta som beräknades vid anskaffningstillfället. Kundfordringar värderas därmed till det värde som beräknas inflyta, dvs. med avdrag för osäkra fordringar. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i posten Övriga externa kostnader.

Företaget har ett factoringavtal med Jönköpings Kommun som innebär att kundfordringar säljs i den takt de faktureras kund. Risken för osäkra fordringar finns dock kvar hos Jönköping Energi AB som därför i samband med övergången till K3 redovisar kundfordringarna i balansräkningen.

Finansiella skulderSamtliga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde, dvs. det förväntade kassaflödet diskonterat med den effektivränta som beräknades vid anskaffningstillfället. Det innebär att leverantörsskulder som har kort förväntad löptid värderas till nominellt belopp.

DerivatinstrumentFöretaget använder olika typer av derivatinstrument (terminer, optioner och swappar) för att säkra olika finansiella risker och då framförallt valutarisker, råvaruprisrisker och ränterisker. Här ingår inte energiderivat som förväntas regleras med leverans av el och annan energi. I de fall dessa bokförs i balansräkningen bokförs de till anskaffningsvärdet.

VarulagerVarulager värderas enligt lägsta värdets princip, dvs. till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet utgörs av inköpspris och utgifter direkt hänförliga till inköpet. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet har fastställts genom tillämpning av först-in, först-ut-metoden (FIFU).

EnergiderivatAlla köp av energiderivat som görs i prissäkringssyfte, antingen för produktion eller för försäljning till slutkund redovisas i samband med att kontraktet går i leverans och påverkar därmed enbart inköpspriset på den volym energi som säkrats. Dessa energiderivat utgör således finansiella instrument.

Fordringar och skulder i utländsk valutaMonetära fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.Valutakursvinster och -förluster som uppkommer redovisas i posterna Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader. Övriga valutakursvinster och -förluster redovisas under rubriken Resultat från finansiella poster.

När en fordran eller skuld har terminssäkrats och denna säkring uppfyller kraven för säkringsredovisning värderas fordran eller skulden till terminskursen vid säkringstillfället, se Säkringsredovisning nedan.

AktieägartillskottÅterbetalda aktieägartillskott redovisas över eget kapital.

InkomstskatterInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatt redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redovisas i eget kapital varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuella skattefordringar och skatteskulder samt uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas om det finns en legal rätt till kvittning.

Aktuell skattAktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Aktuell skatt värderas till det sannolika beloppet enligt de skattesatser och skatteregler som gäller per balansdagen och nuvärdesberäknas inte.

Uppskjuten skattUppskjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktiga resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser.

Uppskjuten skatt beräknas på samtliga temporära skillnader, dvs. skillnaden mellan de redovisade värdena för tillgångar och skulder och deras skattemässiga värden samt skattemässiga underskott. Förändringar i uppskjuten skatteskuld eller uppskjuten skattefordran redovisas i resultaträkningen om inte förändringen är hänförlig till en post som redovisas i eget kapital.

Uppskjuten skatteskuld och uppskjuten skattefordran värderas enligt de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen.

26

Uppskjuten skattefordran värderas till högst det belopp som sannolikt kommer att återvinnas baserat på innevarande och framtida skattepliktiga resultat. Värderingen omprövas per varje balansdag för att återspegla aktuell bedömning av framtida skattemässiga resultat.

Uppskjuten skatt ingår i obeskattade reserver med 22 %.

AvsättningarEn avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten av när i tiden betalningen sker är väsentlig redovisas avsättningen till nuvärdet av de framtida betalningar som krävs för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan utgörs av den räntesats som före skatt avspeglar aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med framtida betalningar till den del riskerna inte beaktas genom att justeringar gjorts vid bedömningen av de framtida betalningarna.

Avsättningen tas endast i anspråk för de utgifter som avsättningen ursprungligen var avsedd för.

Eventuell gottgörelse som företaget är så gott som säker på att kunna erhålla av en extern part avseende förpliktelsen redovisas som en separat tillgång. Denna tillgång kan dock inte överstiga beloppet för den hänförliga avsättningen.

Avsättningen prövas per varje balansdag och justeringar av avsättningen redovisas i resultaträkningen.

Avsättning för avbrottsersättning görs i den period som avbrottet skett under förutsättning att avbrottet ger upphov till en förpliktelse och avsättningens storlek kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Gottgörelse från försäkringsföretag redovisas som tillgång.

Avsättning sker även för förlustkontrakt, dvs. när oundvikliga utgifter för att uppfylla företagets förpliktelser överstiger de förväntade ekonomiska fördelarna.

SkulderSkulder för elcertifikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantierSkulder för elcertifikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantier uppkommer i takt med försäljning (elcertifikat och ursprungsgarantier) och utsläpp (utsläppsrätter). Skulden värderas till samma värde som tilldelade och anskaffade rättigheter. Här tas även hänsyn till avtal om framtida leverans av rättigheter och möjligheten till reglering av elcertifikat genom betalning av kvotpliktsavgift.

Skulder för elcertifikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantier redovisas som en kortfristig skuld.

KassaflödeKassaflödesanalysen visar företagets förändringar av företagets likvida medel under räkenskapsåret. Kassaflödesanalysen har upprättats enligt den indirekta metoden. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- och utbetalningar.

ÖvrigtAnsvarsförbindelserSom ansvarsförbindelse redovisas* en möjlig förpliktelse till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir, eller* en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

EventualtillgångarEn eventualtillgång är en möjlig tillgång till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir.

SäkringsredovisningSäkringsredovisning tillämpas för derivatinstrument som ingår i ett dokumenterat säkringssamband. För att säkringsredovisning ska kunna tillämpas krävs att det finns en entydig koppling mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Det krävs också att säkringen effektivt skyddar den risk som är avsedd att säkras, att effektiviteten löpande kan visas vara tillräckligt hög genom effektivitetsmätningar och att säkringsdokumentation har upprättats. Bedömningen om huruvida säkringsredovisning ska tillämpas görs vid ingången av säkringsrelationen. Redovisning av värdeförändringen beror på vilken typ av säkring som ingåtts. Förluster hänförliga till den säkrade risken redovisas inte så länge som säkringsförhållandet består.

Säkringsredovisningen upphör när säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in samt när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning.

KassaflödessäkringarKassaflödessäkringar används huvudsakligen i följande situationer:

* När råvaruterminer används för säkring av råvaruprisrisk i framtida inköp och försäljning.

* När valutaterminer används för säkring av valutarisk i framtida inköp och försäljning i utländsk valuta.

* När ränteswappar används för att ersätta upplåning till rörlig ränta med fast ränta.

Så länge som säkringsrelationen är effektiv sker ingen

27

redovisning av derivatinstrumentet. Värdeförändringarna på terminerna redovisas i samma period som det prognosticerade flödet uppstår. Ineffektiv del redovisas löpande i den mån det utgör ett förlustkontrakt.

Likvida medelLikvida medel utgörs av disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut och kortfristiga, likvida placeringar som lätt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationen. Sådana placeringar har en löptid på maximalt tre månader.

I likvida medel ingår företagets tillgodohavanden på koncernens koncernkonto. NOT 2 - VÄSENTLIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Upprättande av årsredovisning enligt K3 kräver att företagsledning och styrelse gör antaganden om framtiden och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar på balansdagen som innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder i framtiden. Det görs också bedömningar som har betydande effekt på de redovisade beloppen i denna årsredovisning.

Uppskattningar och bedömningar baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer som under rådande förhållanden anses vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och bedömningar används sedan för att fastställa redovisade värden på tillgångar och skulder som inte framgår tydligt från andra källor.

Uppskattningar och bedömningar ses över årligen.

Det slutliga utfallet av uppskattningar och bedömningar kan komma att avvika från nuvarande uppskattningar och bedömningar. Effekterna av ändringar i dessa redovisas i resultaträkningen under det räkenskapsår som ändringen görs samt under framtida räkenskapsår om ändringen påverkar både aktuellt och kommande räkenskapsår.

Viktiga uppskattningar och bedömningar beskrivs nedan.

Prövning av nedskrivningsbehov för materiella anläggningstillgångarFöretaget har betydande värden redovisade i balansräkningen avseende immateriella och materiella anläggningstillgångar. Dessa testas för nedskrivningsbehov i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i koncernens Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärden eller verkligt värde minus försäljningskostnader. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras avseende framtida kassaflöden och andra adekvata antaganden

avseende exempelvis avkastningskrav.

Uppskjutna skatterFöretaget redovisar i sin balansräkning uppskjutna skattefordringar och skatteskulder vilka förväntas bli realiserade i framtida perioder. Vid beräkning av dessa uppskjutna skatter måste vissa antaganden och uppskattningar göras avseende framtida skattekonsekvenser som hänför sig till skillnaden mellan i balansräkningen redovisade tillgångar och skulder och motsvarande skattemässiga värden.

Uppskattningarna inkluderar även att skattelagar och skattesatser kommer att vara oförändrade samt att gällande regler för utnyttjande av förlustavdrag inte kommer att ändras.

Intäktsredovisning av el och fjärrvärmeMerparten av intäkterna kommer från försäljning av fjärrvärme och elhandel. Redovisning sker till största delen utifrån fakturering av faktisk avläsning och endast en liten del utifrån beräkning av vad som levererats men ännu inte fakturerats.

Övriga riskerFöretaget är utsatt för prisrisker inom samtliga verksamheter. Störst påverkan har dock olika väderförhållanden på bolagets totala resultat. Risker kan innebära bl. a användandet av dyra men effektiva bränslen vid extremt kall väderlek, behovet av att använda en ofördelaktig bränslemix vid haverier i produktionen, ytterligare prisfall på el som påverkar främst elproduktionen samt höjda räntekostnader till följd av höjda marknadsräntor. I de flesta fall kan man fördröja denna påverkan genom att använda olika finansiella instrument som exempelvis elderivat, ränteswappar samt adekvata prismodeller som speglar kostnadsbilden. Företaget arbetar konsekvent med att minimera dessa risker och man säkrar bl. a alla fastprisavtal på el (s.k.. back-to-back). Risker inom produktionen i form av haverier i anläggningarna minimeras genom ett aktivt underhållsarbete. Ett led i detta är ett pågående utvecklingsprojekt där syftet är att styra upp och planera underhållsinsatser. Att helt arbeta bort risker i verksamheten kan dock inte göras utan även framledes kan resultatet påverkas i stor omfattning genom händelser som är svåra att förutse.

Andra risker som kan påverka vår verksamhet i stor omfattning som ligger utanför vår kontroll är olika regleringar och skatter som påverkar vår lönsamhet i våra olika affärer. Dessa risker är svåra att förutse och bevakas via våra olika branschorganisationer. Bevakningen sker både i Sverige bland olika befattningshavare och inom EU.

28

BOKSLUTSKOMMENTARER


NOT 3 - NETTOOMSÄTTNING EXKL. PUNKTSKATTER Nettoomsättning per verksamhetsgren 2014 2013 Elförsäljning 260 109 293 476 Elproduktion 70 059 65 808 Fjärrvärme 403 395 441 128 Avfall 54 910 58 101 Kyla 6 748 4 227 Stadsnät 50 558 38 043 Övrigt 1 420 1 682 Nettoomsättning exkl. punktskatter 847 199 902 465 Punktskatte 134 807 149 015 Nettoomsättning 982 006 1 051 480 Av årets totala inköp och försäljning avser 13 % (12 %) av inköpen och 4 % (2 %) av försäljningen koncernföretag. NOT 4 - ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER 2014 2013Försäljning av tjänster systerbolag 18 526 19 652Övrig försäljning av tjänster, hyror, arrenden etc 18 236 21 005Summa övriga rörelseintäkter 38 776 42 670

NOT 5 - FÖRSÄLJNING AV TJÄNSTER SYSTERBOLAG LEASING Företaget leasar processutrustning på kraftvärmeverket Torsvik etapp 1 och 2 enligt avtal om finansiell leasing.Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing i bolaget. I moderbolagets koncernredovisning redovisas dessa som finansiell leasing i resultat- och balansräkning. Kostnadsförda leasingavgifter under året uppgår till 26 236 tkr (26 439 tkr). Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande:

2014 2013 Inom 1 år 62 802 31 928 1-5 år 253 140 129 426 Senare än 5 år 565 928 182 936 Summa 881 870 344 290

NOT 6 - ERSÄTTNING TILL REVISORER 2014 2013 Deloitte Revisionsuppdraget 102 172

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 37 – Summa 139 172 Med revisionsuppdrag avses revisorns ersättning för den lagstadgade revisionen. Arbetet innefattar granskningen av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt arvode för revisionsrådgivning som lämnats i samband med revisionsuppdraget.

NOT 7 - LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR Löner och andra ersättningar 2014 2013 Löner och andra ersättningar Styrelse och verkställande direktör 1 121 758 Övriga anställda 69 823 63 992 Summa löner och andra ersättningar 70 944 64 750 Sociala kostnader Pensionskostnader 6 939 7 374 Varav för styrelse och verkställande direktör 645 1 024 Övriga sociala kostnader 15 316 14 825 Summa sociala kostnader 22 255 22 199 Avgångsvederlag m m Avtal har träffats med den verkställande direktören om avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner vid uppsägning från företagets sida. Enligt anställningsavtalet gäller sex månaders uppsägningstid från den verkställande direktörens sida och 12 månaders uppsägningstid från företagets sida. Kostnaden för VD och vice VD delas mellan de olika systerbolagen inom Jönköping Energi i förhållande till bedömd arbetsinsats. Medelantalet anställda 2014 2013 Kvinnor 48 45 Män 113 108 Totalt 161 153 Könsfördelning i styrelse och företagsledning (antal) 2014 2013 Styrelse Kvinnor 3 3 Män 4 4 Totalt 7 7

forts.

29JÖNKÖPING ENERGI AB JÖNKÖPING ENERGI AB

Övriga ledande befattningshavare Kvinnor 3 3 Män 5 8 Total 8 11

NOT 8 - ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER 2014 2013 Ränteintäkter från koncernföretag 39 21 Ränteintäkter från övriga företag 99 47 Summa 138 68

NOT 9 - RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER 2014 2013Räntekostnader till koncernföretag -39 567 -31 444Räntekostnader till övriga företag -1 758 -2 604Summa -41 325 -34 048

NOT 10 - BOKSLUTSDISPOSITIONER 2014 2013Överavskrivningar 83 598 -528Lämnade koncernbidrag -18 000 -159 000Summa 65 598 -159 528

NOT 11 - SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT 2014 2013Uppskjuten skatt -25 226 28 778Summa -25 226 28 778 Redovisat resultat före skatt 114 915 -133 848

Skatt enligt gällande skattesats (22%) -25 281 29 447Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader: Övriga ej avdragsgilla kostnader -510 -1 199 Skattemässigt avdragsgilla kostnader 18 18Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 547 512Redovisad skattekostnad -25 226 28 778

NOT 12 - BYGGNADER OCH MARK 2014 2013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 177 309 177 096 Inköp 102 711 213

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 280 020 177 309 Ingående ackumulerade avskrivningar -56 241 -49 718 Årets avskrivningar -6 816 -6 523 Utgående ackumulerade avskrivningar -63 057 -56 241 Redovisat värde 216 963 121 068

NOT 13 - MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR 2014 2013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 2 116 837 1 982 665 Inköp 84 997 72 155 Försäljningar/utrangeringar -798 – Överfört från pågående nyanläggningar 137 938 62 017 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 338 974 2 116 837 Ingående ackumulerade avskrivningar -936 318 -854 021 Försäljningar/utrangeringar 798 – Årets avskrivningar -88 856 -82 297 Utgående ackumulerade avskrivningar -1 024 376 -936 318 Ingående ackumulerade nedskrivningar – – Årets nedskrivningar -15 000 – Utgående ackumulerade nedskrivningar -15 000 0 Redovisat värde 1 299 598 1 180 519

NOT 14 - INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

2014 2013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 27 610 24 363 Inköp 1 190 3 247 Försäljningar/utrangeringar -4 401 – Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 24 399 27 610 Ingående ackumulerade avskrivningar -22 612 -21 091 Försäljningar/utrangeringar 3 925 – Årets avskrivningar -1 719 -1 521 Utgående ackumulerade avskrivningar -20 406 -22 612 Redovisat värde 3 993 4 998

BOKSLUTSKOMMENTARER

forts.

30

Andel, % Antal Redovisat värde

Intresseföretag Org nr Säte kapital andelar 2014 2013

Jönköping Energi Vind

ekonomisk förening 769622-5486 Jönköping 55,0 27 485 18 415 18 175

EFO AB 556193-4133 Stockholm 7,0 12 60 60

18 475 18 235

Jönköping Energi Vind ekonomisk förening betraktas som ett intresseföretag då avsikten med innehavet av

aktieposten är att den ska avyttras.


NOT 15 - PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGN-INGSTILLGÅNGAR 2014 2013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 564 508 233 793 Inköp 97 461 392 732 Ej realiserade investeringar -268 927 – Överfört till maskiner och andra tekniska anläggningar -137 938 -62 017 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 255 104 564 508 Redovisat värde 255 104 564 508 NOT 16 - ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG 2014 2013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 18 235 18 516 Förvärv 274 121 Försäljningar -34 -402 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 18 475 18 235 Redovisat värde 18 475 18 235

NOT 17 - UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN

NOT 18 - FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UP-PLUPNA INTÄKTER 2014 2013 Upplupna intäkter 94 457 79 387 Industrikompensation 26 379 6 394 Förutbetalda försäkringar 3 293 176 Övriga poster 3 573 2 442 Redovisat värde 127 702 88 399

NOT 19 - EGET KAPITAL

NOT 20 - OBESKATTADE RESERVER 2014 2013 Ackumulerade överavskrivningar 420 910 504 508 Redovisat värde 420 910 504 508 I obeskattade reserver ingår 22 % uppskjuten skatt.

NOT 21 - LÅNGFRISTIGA SKULDER Förfallotidpunkt från balansdagen: 2014 2013 Mellan 1 och 5 år 931 423 853 900 Senare än 5 år 285 200 263 950 Redovisat värde 1 216 623 1 117 850 De långfristiga skulderna består både av kortfristiga lån som avses att förlängas löpande och långfristiga lån.

NOT 22 - CHECKRÄKNINGSKREDIT 2014 2013 Beviljad limit uppgår till 170 000 170 000

NOT 23 - UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUT-BETALDA INTÄKTER 2014 2013 Upplupna personalkostnader 18 135 18 932 Upplupna energikostnader 1 703 5 800 Övriga poster 8 552 9 750 Redovisat värde 28 390 34 482

NOT 24 - STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARS-FÖRBINDELSER Ställda säkerheter 2014 2013 Företagsinteckningar 2 000 2 000 Redovisat värde 2 000 2 000

BOKSLUTSKOMMENTARER

2014 2013 Temporär Uppskjuten Uppskjuten Temporär Uppskjuten Uppskjuten skillnad skuld fordran skillnad skuld fordranAvsättning för elcertifikat – – 2 133 – – 2 740Underskottsavdrag 5 066 29 685Redovisat värde 7 199 32 425

Aktie- Reserv- Balanserat Summa kapital fond resultat Eget kapital Ingående balans per 1 jan-13 132 000 3 087 1 135 088 Aktieägartillskott 105 300 105 300 Årets resultat -105 070 -105 070 Utgående balans per 31 dec-13 132 000 3 087 231 135 318

Aktie- Reserv- Balanserat Summa kapital fond resultat Eget kapital Ingående balans per 1 jan-14 132 000 3 087 231 135 318 Årets resultat 89 689 89 689 Utgående balans per 31 dec-14 132 000 3 087 89 920 225 007


NOT 25 - ÖVRIGA POSTER SOM INTE PÅVERKARKASSAFLÖDET 2014 2013 Avsättning till pensioner -78 332 Realisationsresultat på materiella anl.tillgångar -81 – Summa -159 332

NOT 26 - DERIVATINSTRUMENT

NOT 27 - ÖVERGÅNG TILL K3 Jönköping Energi AB har tidigare tillämpat Årsredovisn-ingslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Från och med 1 januari 2014 upprättar Jönköping Energi AB sin årsredovisning enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (“K3”). Övergångsdatum till K3 har fastställts till den 1 januari 2013. Övergången till K3 redovisas i enlighet med kapitel 35 . Första gången detta allmänna råd tilläm-pas. Huvudregeln i K3 kapitel 35 kräver att ett företag tillämpar samtliga råd retroaktivt vid fastställande av in-gångsbalansen. Dock finns vissa tvingande och frivilliga undantag från den retroaktiva tillämpningen. Företaget har valt att inte tillämpa några frivilliga undantag. Det nya regelverket påverkar främst anläggningstillgån-gar. Komponentindelning av samtliga anläggningstill-gångar har gjorts.

I följande tabeller presenteras och kvantifieras de av företagsledningen bedömda effekterna vid övergången till K3 för företaget.

BOKSLUTSKOMMENTARER

2014 2013 Omfattning Marknadsvärde Omfattning MarknadsvärdeValutaterminer EUR 7 Meur 5 Mnkr 37 Meur 9 MnkrRäntederivat (endast koncernintern) 1 376 Mnkr -55 Mnkr 790 Mnkr -18 MnkrElterminer återförsäljning 723 GWh -34 Mnkr 897 GWh -80 MnkrElterminer försäljning produktion 230 GWh 5 Mnkr 37 GWh 3 MnkrElterminer inköp för egen förbrukning 44 GWh 1 Mnkr 81 GWh 4 Mnkr


32

RESULTATRÄKNING JANUARI-DECEMBER 2013 Tidigare Effekt vid redovisnings- övergång Not principer till K3 K3 Nettoomsättning 902 465 902 465 Aktiverat arbete för egen räkning 5 457 5 457 Övriga rörelseintäkter 40 657 40 657 Summa intäkter 948 579 0 948 579 Råvaror och andra direkta kostnader -199 530 -199 530 Handelsvaror -261 565 -261 565 Övriga externa kostnader -239 990 -239 990 Personalkostnader -97 493 -97 493 Av- och nedskrivningar A -90 816 475 -90 341 Summa kostnader -889 394 475 -888 919 Rörelseresultat 59 185 475 59 660 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 68 68 Räntekostnader och liknande resultatposter -34 048 -34 048 Summa resultat från finansiella poster -33 980 0 -33 980 Resultat efter finansiella poster 25 205 475 25 680 Bokslutsdipositioner och skatt Bokslutsdispositioner B -159 000 -528 -159 528 Resultat före skatt -133 795 -53 -133 848 Skatt på årets resultat 28 778 28 778 Årets resultat -105 017 -53 -105 070

BOKSLUTSKOMMENTARER



BALANSRÄKNING Tidigare redovisnings- Effekt vid principer övergång K3 Tillgångar 2013-12-31 till K3 2013-12-31 Anläggningstillgångar Byggnader och mark A 121 121 -53 121 068 Maskiner och andra tekniska anläggningar A 1 179 991 528 1 180 519 Inventarier, verktyg och installationer 4 998 4 998 Pågående nyanläggningar 564 508 564 508 Materiella anläggningstillgångar 1 870 618 475 1 871 093 Andelar i intresseföretag 18 235 18 235 Uppskjuten skattefordran 32 425 32 425 Finansiella anläggningstillgångar 50 660 – 50 660 Summa Anläggningstillgångar 1 921 278 475 1 921 753 Omsättningstillgångar Råvaror och förnödenheter 42 617 42 617 Varulager mm 42 617 – 42 617 Kundfordringar C 0 98 867 98 867 Fordringar koncernföretag 7 430 7 430 Elcertifikat, utsläppsrätter, ursprungsgarantier etc 12 843 12 843 Aktuell skattefordran 3 227 3 227 Övriga fordringar 22 500 22 500 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 88 399 88 399 Kortfristiga fordringar 134 399 98 867 233 266 Kassa och bank 89 89 Summa Omsättningstillgångar 177 105 98 867 275 972 Summa tillgångar 2 098 383 99 342 2 197 725 Eget kapital och skulder

Bundet eget kapital Aktiekapital (1 320 000 aktier) 132 000 132 000 Reservfond 3 087 3 087 Summa bundet eget kapital 135 087 – 135 087 Balanserat resultat 105 301 105 301 Årets resultat -105 017 -53 -105 070 Summa fritt eget kapital 284 -53 231 Summa Eget kapital 135 371 -53 135 318 Obeskattade reserver B 503 980 528 504 508 Summa Obeskattade reserver 503 980 528 504 508 Avsättningar för pensioner och liknade förpliktelser 1 060 1 060 Summa Avsättningar 1 060 – 1 060 Skuld till koncernföretag 1 117 850 1 117 850 Summa Långfristiga skulder 1 117 850 – 1 117 850 Checkräkningskredit 69 122 69 122 Leverantörsskulder 101 215 101 215


34

Skuld till koncernföretag 90 552 90 552 Övriga kortfristiga skulder C 44 751 98 867 143 618 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 34 482 34 482 Summa Kortfristiga skulder 340 122 98 867 438 989 Summa eget kapital och skulder 2 098 383 99 342 2 197 725

NOT A - MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAREnligt tidigare redovisningsprinciper tillämpades ej komponentavskrivning på materiella anläggningstillgångar. Enligt K3 ska komponentavskrivning tillämpas på betydande komponenter om skillnaden i förbrukning avseende dessa komponenter är väsentlig. Företaget har byggnader och mark där betydande komponenter har kunnat urskiljas, vilket har medfört ytterligare avskrivningar samt maskiner och andra tekniska anläggningar där minskade avskrivningar har blivit följden av komponentuppdelningen. Under 2013 har tillämpningen av komponentavskrivning medfört minskade avskrivningar med 475 tkr under perioden januari – december. I balansräkningen 2013-12-31 uppgår justeringen till 475 tkr. NOT B - OBESKATTADE RESERVER Förändringen av maskiner och andra tekniska anläggningar med komponentavskrivning enligt Not A har påverkat avsättningen till obeskattade reserver med motsvarande belopp. Totalt har skillnaden mellan avskrivningar enligt plan och avskrivningar utöver plan ökat avsättningen till ackumulerade överavskrivningar med 528 tkr. NOT C - FACTORING I samband med övergången till K3 har genomgång gjorts av befintliga factoringavtal. Risken för kundförluster bärs i sin helhet av företaget. Kundfordringar har bokats upp som en tillgång med tillhörande skuld. NOT 28 - KONCERNUPPGIFTER Företaget är ett helägt dotterföretag till Jönköpings Rådhus AB, org. nr. 556380-7162 med säte i Jönköping. Rådhus AB är sin tur ett helägt dotterföretag till Jönköpings kommun. NOT 29 - DEFINITON AV NYCKELTAL SoliditetEget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen vid årets utgång.

Avkastning på totalt kapital Resultat före finansiella kostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt). Jönköping den 2 mars 2015 Johnny Lilja Christer Dahlberg Per Larsson Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Ann-Marie Nilsson Birgitta Nilsson Thordis Samuelsson Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Magnus Thelander Fridolf Eskilsson Styrelseledamot Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats den mars 2015. Deloitte AB

Hans WarénAuktoriserad revisor

forts.


REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Jönköping Energi AB Organisationsnummer 556015-3354

Rapport om årsredovisningenVi har utfört en revision av årsredovisningen för JönköpingEnergi AB för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningenDet är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvarVårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenEnligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats ienlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Jönköping Energi ABs finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningarUtöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört enrevision av förslaget till dispositioner beträffande bolagetsvinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Jönköping Energi AB för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvarVårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund får våra uttalanden.

UttalandenVi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Jönköping den 16 mars 2015 DELOITTE AB


37JÖNKÖPING ENERGI NÄT AB

JÖNKÖPING ENERGI NÄT AB

Verksamheten Jönköping Energi Nät AB, organisationsnummer 556449-7575 med säte i Jönköping, erbjuder förutom nätverksamhet även entreprenadverksamhet. Viktiga förhållanden Företaget ägs av Jönköpings Rådhus AB, organisationsnummer 556380-7162 som i sin tur är helägt av Jönköpings kommun. Bolaget bedriver förutom nätverksamhet även entreprenadverksamhet samt hanterar samtliga fordon som brukas inom sfären Jönköping Energi. Företaget har flera rörelsegrenar. Dessa är organiserade ur ett processorienterat synsätt. Verksamheten är uppdelad på affärsområde Elnät samt Entreprenad. Årsredovisningen är skriven i tkr om inte annat anges.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret Omsättningen i vårt elnät låg på ca 1 042 GWh, strax under föregående år (1 068 GWh). En av förklaringarna till minskningen är det varma år vi har bakom oss. Till detta bidrar även den energibesparing som kontinuerligt pågår i samhället idag. Det som motverkar detta är att vi verkar i en region med stark tillväxt. Driftsäkerheten i nätet är fortsatt hög och arbetet med att vädersäkra nätet fortsätter. Under året har vid några tillfällen spänningsbortfall konstaterats till följd av kabelfel. Vid något tillfälle blev ett stort antal kunder strömlösa under några minuter. I december invigdes vår senaste fördelningsstation på Ljungarum. Bygget har tagit ett år och den nya stationen ersätter den tidigare fördelningsstationen som varit i drift sedan 60-talet. Fördelningsstationen på Ljungarum är en av våra mest belastade stationer med en normalårsbelastning om 117 GWh/år, vilket motsvarar årsenergin till 23 400 villor. Fördelningsstationen beräknas vara i drift fram till 2060. Elnätkunder som satsar på mikroproduktion erbjuder vi en administrativ lösning som följer Skatteverkets regler kring mikroproduktion med en kompensation för elskatt via skattsedeln. Under 2012 kom ett beslut från Energimarknadsinspektionen (EI) om den nya nätregleringen som gäller från 2012. Beslutet innehöll en väsentlig nedsättning av det intäktstak som vi ansökt om. Bolaget har tillsammans med 80 andra nätföretag överklagat EI:s beslut om nätreglering, detta då EI:s beslut var baserat på andra principer än den ursprungliga nätregleringen. De nya principerna som infördes var bl. a att intäktstaket baserades på historiska intäkter 2006 – 2009. Bolagen som överklagat beslutet anser att de nya principerna missgynnar företag i expansiva områden. Under 2013 har ett utslag kommit där det visade sig att förvaltningsrätten i Linköping ansåg att EI inte följt lagen om principerna för nätregleringen och därför förlorade tvisten. EI överklagade domen och under året kom domen från Kammarrätten. Även i detta fall förlorade EI men man har överklagat även denna dom. I dagsläget är det dock oklart om

Högsta Förvaltningsdomstolen beviljar ärendet prövningstillstånd. Det skapar en viss osäkerhet om ärendet kommer att tas upp igen och i så fall hur utslaget kommer att bli. Under 2015 förväntas ett beslut komma om man kommer att ta upp fallet eller inte. Vid en eventuell domstolsförhandling kan det dröja flera år innan dom meddelas. Under 2013 meddelade EI att de avsåg att granska våra intäkter för åren 2008 - 2011. De ansåg att vi hamnade över bedömt intäktstak då vi bl. a hade inkomster under 2010 och 2011 i form av anslutningsavgifter. Under året har denna granskning fortfarande inte slutförts. Frågan är avhängig av utslaget i det pågående överklagandet som beskrivits ovan av de övergångsregler som EI tillämpat i nätregleringen. Ärendet är överklagat till Högsta Förvaltningsdomstolen och beslut om man kommer att ta upp frågan där har ännu inte kommit. Det finns en risk i att man kommer att ta upp fallet. Skulle man i Högsta Förvaltningsrätten fatta ett domslut som går emot tidigare instanser har vi en möjlighet att som enskilt bolag överklaga ett negativt beslut till Förvaltningsdomstolen. Under normala omständigheter utan extraordinära anslutningsavgifter kommer vi att hamna under det av EI godkända intäktstaket för 2012 – 2015 enligt regleringens nuvarande utformning. Det skapar en trygghet för bolaget då vi nu klarar att hålla oss inom intäktstaket. Viktigt för oss är dock att hålla ett konkurrensmässigt pris vilket innebär att vi inte har några planer på prishöjningar under 2015. Under året har vi arbetat med att konstruera en informationsportal där våra kunder erbjuds mätdata att använda för sin egen uppföljning i syfte att kunna energieffektivisera sina fastigheter eller verksamheter. Informationsportalen har blivit uppskattad av många av våra kunder. Nya redovisningsprinciper Detta är företagets första årsredovisning upprättad enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning (K3). Se not 1 och not 22 för ytterligare information. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Arbetet med att ta fram ett nytt underlag för ansökan av intäktstaket för nästföljande period i nätreglingen har präglat inledningen av 2015. Under mars månad kommer vi att lämna in vår ansökan enligt det nya regelverk som kommer att gälla. Som det ser ut nu kommer vi att kunna fortsätta vår verksamhet utan större förändringar inom den nya intäktsramen. Dock kommer vi behöva se över vår investeringsverksamhet eftersom det är på detta område de största förändringarna har skett. Exempelvis kan gamla anläggningar som är äldre än 50 år behöva bytas ut i förtid även om de fortfarande fungerar tillfredsställande. Året har också inletts med ett antal driftstörningar. Under januari drabbades södra delen av Jönköping av ett kabelbrott som gjorde ett större antal abonnenter i staden strömlösa under 1 - 1,5 timmar. Kort därefter drog stormen Egon in över vårt område och orsakade problem i vårt landsbygdsnät, särskilt i området kring Gränna. Ett antal abonnenter var strömlösa under en tid men

38 JÖNKÖPING ENERGI NÄT AB

denna tid minimerades effektivt av en engagerad personal som gav sig ut för att reparera nedfallna ledningar. Efter en framgångsrik insats var samtliga kunder försedda med elkraft inom 48 timmar. Dock har dessa problem inneburit att vårt mål på en maximal avbrottstid per kund på 12 minuter/år tyvärr har överskridits med det dubbla redan under januari månad. Vi kommer dock se över vårt elnät med fokus på att minimera avbrotten och ta lärdom av vad som hänt. Detta kommer också påverka de investeringar i vädersäkrade ledningar som vi planerar. Under 2015 planeras ett införande av en underkoncern till Rådhus AB som består av samtliga energibolag. Moderbolag i koncernen blir Jönköping Energi AB. Dotterbolag blir Jönköping Energi Nät AB, Jönköping Energi Biogas AB samt Huskvarnaåns Kraft AB. Inga förändringar i verksamheten planeras utan skälet till att detta görs är endast för att skapa en tydligare enhet av energibolagen som ingår under varumärket Jönköping Energi.

Kommentar Under 2012 sattes aktiekapitalet ned med 60 mnkr genom en återbetalning till ägaren. I flerårsöversikten har 2014 och 2013 års siffror räknats om enligt K3. För definitioner av nyckeltalen hänvisas till not 24. Försäljning och resultat Under året har försäljningsintäkten från elnät hållit en stabil nivå trots att inga prisförändringar skett och att volymerna har minskat något jämfört med tidigare år. Anslutningsavgifter under året som i sin helhet har kommit omsättningen tillgodo har debiterats med 16 mnkr varav den större delen avser Jönköping Energi ABs anslutning av kraftvärmeverket på Torsvik som delvis debiterats under året. Intäkterna från entreprenadverksamheten har också varit stabil och verksamheten har även haft en positiv resultatutveckling. Personal Bolaget omfattas av arbetsgivarorganisationen Pacta:s kollektivavtal. Det är huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor, HÖK och ÖLA, där bland annat

Allmänna Bestämmelser ingår, vilket reglerar de allmänna anställningsvillkoren samt löneavtal. Vidare omfattas bolaget av pensionsavtal, överenskommelse om kollektivavtalad pension KAP-KL. Delar av avtalen har för bolaget lokalt anpassats till energibranschen. Ett antal personer från olika avdelningar, vilka i sitt dagliga arbete är utsatta för ökad risk av hot och våld, har genomgått utbildning tillsammans med Räddningstjänsten.

Personalinformation för samtlig personal har genomförts vid två tillfällen, ett på våren och ett under hösten. Varje affärsområde/avdelning genomför personalmöten. De årliga medarbetarsamtalen genomfördes under våren. Samrådsgrupp har genomförts vid tre tillfällen under året med VD, HR-chef och fackliga representanter för arbetstagarorganisationerna för samverkan kring aktuella frågor för bolaget. Under året har en företagsgemensam konferensresa genomförts tillsammans med systerbolagen inom Jönköping Energi för samtlig personal. Temat för konferensen var medarbetarskap, som är en av delarna i företagets verksamhetsutveckling. Arbetsmiljöarbetet bedrivs och följs upp med stöd av en företagsövergripande arbetsmiljögrupp/skyddskommitté, som sammanträder två ggr/år. VD, HR-specialist, arbetsmiljöingenjör, skyddsombud och verksamhetsrepresentanter ingår i arbetsmiljögruppen. Arbetsmiljöarbete bedrivs även med verksamhetsspecifika arbetsmiljöfrågor genom arbetsmiljögrupp per affärsområde. Rapportering av olycksfall och tillbud sker i avvikelserapportering via intranätet och följs upp i central arbetsmiljögrupp eller i respektive AO arbetsmiljögrupp. För att undvika risker och förebygga ohälsa genomförs riskanalyser, skyddsronder samt alkoholtester. Antalet rapporterade tillbud och olyckor har totalt sett minskat. Med syfte att främja och skapa förutsättningar för god hälsa erbjuds bland annat friskvårdsbidrag och hälsoprofilbedömningar till all personal. Även riktade utbildningar med olika teman kring stress, kost och arbetsmiljö har genomförts under året. Bolaget har ett samarbete med Företagshälsan i Jönköping AB för att säkerställa vår företagshälsovård. Tillsammans med bland annat Företagshälsan arbetar vi aktivt med hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser för att påverka medarbetarnas hälsa positivt, säkerställa en säker arbetsmiljö och för att minska sjukfrånvaron.

I samband med nyanställning görs hälsokontroll och drogtest. Säkerhetsklassning (registerkontroll) av viss personal genomförs och har utökats under 2014. Bolagets verksamhet är samhällsviktig verksamhet och därför görs säkerhetsklassning av medarbetare i ledande befattning.

Under året som gått har ett antal aktiviteter inom jämställdhet genomförts. Bland annat gjordes en satsning inför sommarperioden då 9 yngre kvinnor och 8 yngre män fick möjlighet att arbeta inom olika verksamheter. Utsedda handledare utbildades i att introducera ungdomarna i säker arbetsmiljö och en checklista togs fram med syfte att

Flerårsöversikt 2014 2013 2012 2011 2010 Nettoomsättning exkl. punktskatter 255 640 243 833 249 440 253 537 272 997 Rörelseresultat 87 611 59 290 56 617 56 831 75 020 Resultat efter finansiella poster 80 113 51 575 49 803 50 634 70 013 Balansomslutning 790 927 724 203 635 520 591 711 606 022 Eget kapital 135 642 135 482 135 386 195 066 194 363 Kassaflöde från den löpande verksamheten 116 281 105 908 104 545 101 422 137 737 Soliditet, % 49 46 48 57 52 Avkastning på eget kapital, % 22,3 16,1 15,7 15,6 24,0 Avkastning på totalt kapital, % 11,6 8,7 9,3 9,5 13,1 Antal anställda, st 93 93 88 86 88



förebygga att män och kvinnor t.ex. skulle få olika instruktioner i hur en gräsklippare fungerar. Vid tre tillfällen under året har också så kallade ”störnings-aktiviteter” förekommit i verksamheternas matsalar, med syftet att skapa diskussion om jämställdhet och mångfald. Dessutom har en av chefsdialogerna handlat om bemötande.

Miljö Jönköping Energi står för klimatsmarta energi- och kommunikationslösningar och bidrar till regionens utveckling och till långsiktigt hållbar miljö. Vi arbetar efter ledorden nära, enkelt och hållbart. Jönköping Energi Nät AB är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och har haft mycket bra resultat på genomförda revisioner under året.

Jönköping Energi Nät AB bedriver fyra anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Verksamheterna avser mellanlagring av farligt avfall samt mellanlagring och sortering av schaktmassor. Vid planering och utförande av arbete inom skyddsvärda områden och där det finns risk för förorenad mark, kan extra försiktighet behöva tas. Jönköping Energi Nät AB har goda rutiner för att hantera dessa tillfällen så att skador och kostnader kan minimeras samt för kontakt med berörd myndighet.

Investeringar, finansiering och finansiell ställning 2014 2013Distributionsanläggningar 100 101 88 790Mark 0 94Övrig utrustning 3 425 3 736Förändring av pågående nyanläggningar -2 804 20 400 Summa investeringar 100 722 113 020

Framtida utveckling Arbetet inom branschen med att skapa en kontaktyta för kunderna pågår fortfarande. Planerna var ursprungligen att detta arbete skulle slutföras under 2015 för att tas i drift under året. Dock har dessa planer av olika orsaker blivit senarelagda. Någon ny tidsplan finns inte för närvarande men tidigast 2018 kan ett nytt förslag finnas tillgängligt. I sak har förslaget inte ändrats utan innebär att elhandelsbolagen kommer ha direkt kontakt med kunden. Blir förslaget verklighet som det ser ut nu så kommer fakturering av nätavgifterna till våra kunder utföras av elhandelsbolagen som verkar inom vårt elnätsområde. Det innebär givetvis en stor förändring som bl. a innebär investeringar i IT-lösningar. Dock anser vi att vi kan hantera dessa förändringar.

Finansiella riskfaktorer Företaget utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande elprisrisk, valutarisk, och ränterisk), kreditrisk och likviditetsrisk.

Företagets övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på företagets finansiella resultat. Företaget använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering. Riskhanteringen sköts av en central finansfunktion inom ekonomiavdelningen enligt policys som fastställts av styrelsen. Ekonomiavdelningen identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med de operativa enheterna. Styrelsen upprättar skriftliga policys såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom elprisrisk, valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivatinstrument och finansiella instrument som inte är derivat samt placering av överlikviditet.

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden Företagets ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter företaget för ränterisk avseende kassaflöde vilken delvis neutraliseras av kassamedel med rörlig ränta. Upplåning som görs med fast ränta utsätter företaget för ränterisk avseende verkligt värde. Företaget har som policy att ha en räntebindningstid på mellan 1,5 år till 4,5 år. Under 2014 och 2013 bestod företagets upplåning till rörlig ränta av svenska kronor.

Kreditrisk Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Företaget följer upp och analyserar kreditrisken för varje ny kund innan standardvillkor för betalning och leverans erbjuds. Vad gäller finansiella instrument används endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått kreditrating över medel.

Affärsmässig kreditrisk Exponering för kreditrisk avseende kundfordringar hanteras normalt av ekonomiavdelningen och de kreditlimiter som sätts bedöms vara ändamålsenliga för respektive kund. Det finns ingen koncentration av kreditrisk eftersom bolaget har ett stort antal kunder.

LikviditetsriskKassaflödesprognoser upprättas och analyseras löpande av företaget för att säkerställa att företaget har tillräckligt med kassamedel för att möta behovet i den löpande verksamheten samtidigt som man bibehåller tillräckligt med utrymme på avtalade kreditfaciliteter som inte nyttjats så att företaget inte bryter mot lånelimiter eller lånevillkor på några av företagets lånefaciliteter. Företaget placerar själva inte någon överskottslikviditet. Uppstår likviditetsöverskott kan utlåning ske inom koncernens bolag.

Verksamhet inom forskning och utveckling Bolaget medverkar inom forskning och utveckling via branschorganet Svensk Energi där man är medlem.


40

Bolagsstyrning Styrning av företagets samlade verksamheter sker genom företagets styrelse och av företagsledningen. I de olika divisionerna inom företaget finns internstyrelser för att stärka styrningen i företagsliknande former. Styrelsen för Jönköping Energi Nät AB består av sju ordinarie ledamöter med två suppleanter. Vid styrelsemöten deltar även normalt VD, vice VD och ekonomichefen. Samtliga ledamöter och suppleanter utses ytterst av Jönköpings kommunfullmäktige men tillsätts formellt av Jönköping Energi Nät ABs årsstämma på Jönköping Energi Nät ABs årsstämma. Även om årsstämman formellt utser styrelseledamöterna varje år så väljs styrelseledamöterna och suppleanterna i praktiken normalt för samma tidsperiod som gäller för de allmänna valen. Styrelsen upprättar årligen en arbetsordning i enlighet med aktiebolagslagen och ägardirektiven/kommunens direktiv. Årligen upprättas också en instruktion till VD. Attest- och beslutsrätt för VD anges i denna VD-instruktion och kompletteras med en attestinstruktion.

Styrelsen för Jönköping Energi Nät AB sammanträdde vid 11 protokollförda tillfällen under 2014. Vid styrelsemöten informeras alltid styrelsen om företagets verksamhetsutveckling och utveckling av finansiell ställning. Under 2014 presenterades två tertial-rapporter samt en delrapport per oktober. Styrelsen godkänner årligen företagets strategiska plan, affärsplan och budget.

Under året har styrelsen tillsatt en arbetsgrupp för upprättande av en internkontrollplan för styrelsen. Internkontrollplanen planerades och godkändes av styrelsen i december 2014. Därefter kommer styrelsen att särskilt övervaka att denna implementeras och återspeglas i företagets kontrollrutiner.

Jönköpings kommun utfärdar årligen såväl generella ägardirektiv till samtliga kommunägda företag som särskilt ägardirektiv till Jönköping Energi Nät AB. Direktiven reglerar vilka frågor som styrelsen eller företagsledningen ska föra till ägaren för beslut. Detta kan gälla större förvärv eller avyttringar och större verksamhetsförändringar. Ägaren fastställer också årliga finansiella måltal som ska ses som långsiktiga mål som uttrycker en förväntan som omprövas årligen. Följande mål fanns för innevarande år tillsammans med utfall för de senaste två åren: Mål Utfall 2014 Utfall 2013 Soliditet, medelvärde för senaste 4 åren, % 30% 50% 51% Avkastning på justerat eget kapital, medelvärde för senaste 4 åren, % 10% 17% 18% Ägaren har också bestämmelser för hur eventuella koncernbidrag hanteras. Storleken på koncernbidrag bestäms för varje enskilt år. För innevarande år har koncernbidraget lämnats till moderbolaget Jönköpings Rådhus AB (556380-7162) med 12 mnkr.

Styrelsen betonar betydelsen av att för närvarande överträffa flera av de identifierade måltalen för att säkerställa de framtida behoven av investeringar i verksamheten. Styrelsen och företagsledningen upprättar årligen en rapport över hur ägardirektiven har följts under året. Rapporten utgör en viktig del i de av kommunfullmäktige utsedda lekmannarevisorernas granskning av koncernens efterlevnad av ägardirektiven och det kommunala uppdraget.

Resultatdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserad vinst 449 760 Årets resultat 159 921 Summa 609 681 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras enligt nedan: Balanseras i ny räkning 609 681 Summa 609 681 Styrelse och VD anser att det lämnade koncernbidraget till moderbolaget är försvarligt med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen och VD anser därmed att förslaget är förenligt med försiktighetsregeln i 17 kap 3 § i aktiebolagslagen. Beträffande företagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat-och balansräkningar, rapporter över förändringar i eget kapital, kassaflödesanalyser samt noter. Alla belopp uttrycks i tusentals svenska kronor där ej annat anges.



RESULTATRÄKNING

tkr Not 2014 2013

Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning exkl. punktskatter 3 255 640 243 833Förändring pågående arbeten för annans räkning 6 850 -1 584Aktiverat arbete för egen räkning 17 207 16 727Övriga rörelseintäkter 63 430 68 271 343 127 327 247 Rörelsens kostnader Råvaror och andra direkta kostnader -75 672 -80 916Övriga externa kostnader 4 -83 455 -82 439Personalkostnader 5 -53 173 -54 213Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar -43 216 -50 389 -255 516 -267 957 Rörelseresultat 87 611 59 290 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 6 59 113Räntekostnader och liknande resultatposter 7 -7 557 -7 828 -7 498 -7 715 Resultat efter finansiella poster 80 113 51 575Bokslutsdispositioner 8 -79 873 -51 309 Resultat före skatt 240 266Skatt på årets resultat 9 -80 -170 Årets resultat 160 96


42

BALANSRÄKNING

tkr Not 2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 10 10 235 10 283Maskiner och andra tekniska anläggningar 11 633 530 573 812Inventarier, verktyg och installationer 12 8 070 7 376Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 13 29 743 32 547 681 578 624 018 Finansiella anläggningstillgångar Uppskjuten skattefordran 14 299 378 299 378 Summa anläggningstillgångar 681 877 624 396 Omsättningstillgångar Varulager mm Råvaror och förnödenheter 8 313 6 739Pågående arbete för annans räkning 2 644 3 530 10 957 10 269 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 26 598 19 759Fordringar hos koncernföretag 20 893 11 128Aktuell skattefordran 1 644 1 643Övriga fordringar 1 252 630Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 15 22 488 22 061 72 875 55 221 Kassa och bank 25 218 34 317 Summa omsättningstillgångar 109 050 99 807 SUMMA TILLGÅNGAR 790 927 724 203



BALANSRÄKNING

tkr Not 2014-12-31 2013-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 16 Bundet eget kapital Aktiekapital (13 500 aktier) 135 000 135 000Reservfond 32 32 135 032 135 032Fritt eget kapital Balanserat resultat 450 354Årets resultat 160 96 610 450 135 642 135 482 Obeskattade reserver 17 321 620 253 747 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 418 506 418 506 Långfristiga skulder 18 Skulder till koncernföretag 252 000 255 000 252 000 255 000 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 27 215 26 910Skulder till koncernföretag 12 110 17 915Övriga skulder 33 191 23 442Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 8 731 11 201 81 247 79 468 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 790 927 724 203 Ställda säkerheter Inga IngaAnsvarsförbindelser Inga Inga


44

KASSAFLÖDESANALYS


tkr Not 2014 2013 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 87 611 59 290- Avskrivningar 43 216 50 389- Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 20 3 651 273 134 478 109 952 Erhållen ränta 59 113Erlagd ränta -7 557 -7 828Betald inkomstskatt -2 -1Nettokassaflöde från den löpande verksamheten 126 978 102 236 Förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) av varulager -688 946Ökning(-)/minskning(+) av rörelsefordringar -17 654 4 972Ökning(+)/minskning(-) av rörelseskulder 7 645 -2 246Kassaflöde från den löpande verksamheten 116 281 105 908 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -104 620 -113 020Avyttring av materiella anläggningstillgångar 105 –Kassaflöde från investeringsverksamheten -104 515 -113 020 Finansieringsverksamheten Lämnade koncernbidrag -17 865 -20 149Upptagna lån – 40 000Amortering av skuld -3 000 –Kassaflöde från finansieringsverksamheten -20 865 19 851 Årets kassaflöde -9 099 12 739Likvida medel vid årets början 34 317 21 578Likvida medel vid årets slut 25 218 34 317

45JÖNKÖPING ENERGI NÄT AB JÖNKÖPING ENERGI NÄT AB

NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).Detta är första året företaget tillämpar K3 och övergångsdatum till K3 har fastställts till den 1 januari 2013. Företaget tillämpade tidigare årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Vid övergången till K3 har bestämmelserna i kapitel 35 Första gången detta allmänna råd tillämpas, tillämpats vilka kräver att företag tillämpar K3 retroaktivt. Detta innebär att jämförelsesiffrorna för 2013 är omräknade enligt K3. Det finns emellertid ett antal frivilliga och obligatoriska undantag från denna generella regel, vilka syftar till att underlätta övergången till K3. En beskrivning av hur företaget tillämpat dessa undantag, inklusive en beskrivning av hur resultat och finansiella ställning påverkades av övergången till K3 samt en sammanfattning av de förändringar som gjorts av redovisningsprinciperna presenteras i not 22.

Tillämpade övriga principer är oförändrade jämfört med föregående år. De viktigaste redovisnings- och värderingsprinciperna som använts vid upprättande av de finansiella rapporterna sammanfattas nedan.

Resultaträkning

IntäktsredovisningNettoomsättningen omfattar försäljningsintäkter från kärnverksamheten, försäljning av elnätstransmission, anslutningsavgifter samt andra intäkter såsom entreprenadavtal.



Försäljning och distribution av energiEnergiförsäljning intäktsredovisas vid leveranstidpunkten. Redovisning sker till största delen utifrån fakturering av faktisk avläsning och endast en liten del utifrån beräkning av vad som levererats men ännu inte fakturerats.

AnslutningsavgifterAvgifter som betalats av kunden för anslutning till näten med el intäktsredovisas i den omfattning som avgiften inte är för att täcka framtida åtaganden.

Tjänste- och entreprenaduppdragTjänste- och entreprenaduppdrag redovisas enligt principen om successiv vinstavräkning, dvs. att intäkter och kostnader redovisas i förhållande till projektets färdigställandegrad. Färdigställandegraden fastställs genom en jämförelse mellan beräknade och faktiska utgifter på balansdagen.

Befarade förluster redovisas omedelbart.

FörsäkringsersättningarVid driftsstopp, skador etc. som helt eller delvis täcks av försäkringsersättning redovisas en beräknad försäkringsersättning när denna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Försäkringsersättningar redovisas i posten Övriga rörelseintäkter.

RänteintäkterRänteintäkter redovisas i takt med att de intjänas. Beräkning av ränteintäkter görs på basis av den underliggande tillgångens avkastning enligt effektivräntemetoden.

Offentliga bidragOffentliga bidrag intäktsredovisas när företaget har uppfyllt de villkor som är förknippade med bidraget och det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas. Bidrag som företaget erhållit men där alla villkor ännu inte är uppfyllda redovisas som skuld.

Bidrag som erhållits för förvärv av en anläggningstillgång reducerar anläggningstillgångens redovisade anskaffningsvärde. Övriga offentliga bidrag redovisas i posten Övriga rörelseintäkter.

Ersättningar till anställda

Kortfristiga ersättningarKortfristiga ersättningar såsom löner, sociala avgifter, semester, bilersättningar och liknande är ersättningar som förfaller inom 12 månader från balansdagen det år som den anställde tjänar in ersättningen och kostnadsförs löpande om inte utgiften inkluderats i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång.Kortfristiga ersättningar värderas till det odiskonterade beloppet som företaget förväntas betala till följd av den outnyttjade rättigheten.

Avgiftsbestämda pensionsplanerAvgiftsbestämda pensionsplaner är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka fastställda avgifter betalas till en separat juridisk enhet. Någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter finns inte i de fall den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till de anställda. Avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner kostnadsförs under det räkenskapsår de avser.

BOKSLUTSKOMMENTARER



Företagets förmånsbestämda planer som regleras genom betalning av pensionspremier redovisas som avgiftsbestämda pensionsplaner och kostnadsförs .Företaget har även förmånsbestämda planer i egen regi hos Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti och värderar därmed denna i enlighet med den erhållna uppgiften. Förpliktelsen värderas till det belopp som PRI beräknar årligen.



AvskrivningarMateriella anläggningstillgångar skrivs av linjärt över tillgångarnas eller komponenternas bedömda nyttjandeperiod. Avskrivningen beräknas på det avskrivningsbara beloppet vilket i de allra flesta fall utgörs av tillgångens anskaffningsvärde. I ett fåtal fall tas hänsyn till ett beräknat restvärde. Rättigheter som är baserade på avtal skrivs av över avtalstiden.

Mark och fallrättigheter har inte någon begränsad nyttjandeperiod och skrivs därför inte av.

Följande nyttjandeperioder tillämpas:

Materiella anläggningstillgångarByggnader och mark Kontors- och lagerbyggnader, verkstäder: 15-30 år Markanläggningar: 20 årMaskiner och andra tekniska anläggningar Ledningsnät, inköpta från Jönköpings kommun 1996: 16 år Ledningsnät: 30 år Fördelningsstationer: 30 år Nätstationer: 30 årInventarier, verktyg och installationer Kontrollutrustning: 10 år Fordon: 5 år Kontorsutrustning: 5-10 år Övriga inventarier: 5-10 år

NEDSKRIVNINGARNedskrivningar av materiella anläggningstillgångar

Allmänna principerPer balansdagen bedöms om det föreligger en indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Om återvinningsvärdet understiger redovisat värde görs en nedskrivning som kostnadsförs.

Nedskrivningsprövningen görs per varje enskild tillgång med ett oberoende flöde av inbetalningar. Vid behov behöver tillgångarna grupperas ihop till kassagenererande enheter för att identifiera inbetalningar som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar. Nedskrivningsprövning görs i dessa fall för hela den kassagenererande enheten. En nedskrivning redovisas när en tillgång eller en kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivningen belastar resultaträkningen.


Återföring av nedskrivningarNedskrivningar av materiella anläggningstillgångar återförs om skälen som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet vid den senaste nedskrivningen har förändrats.

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar

Allmänna principerPer varje balansdag görs en bedömning av om det finns någon indikation på att en eller flera finansiella anläggningstillgångar har minskat i värde. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde, se ovan.

Återföring av nedskrivningNedskrivning av finansiella anläggningstillgångar återförs om de skäl som låg till grund för nedskrivningen har förändrats.


BOKSLUTSKOMMENTARER

47JÖNKÖPING ENERGI NÄT AB JÖNKÖPING ENERGI NÄT AB

BOKSLUTSKOMMENTARER

Balansräkning

Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången sannolikt kommer att tillfalla företaget och anskaffningsvärdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar.


AnskaffningsvärdeI anskaffningsvärdet ingår inköpspriset och utgifter som är direkt hänförbara till inköpet och syftar till att bringa tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med företagsledningens avsikt med förvärvet. Som direkt hänförbara utgifter hänförs utgifter för leverans, hantering, installation och montering, lagfarter samt konsulttjänster. Låneutgifter som är direkt hänförliga till investeringar i anläggningstillgångar som tar betydande tid i anspråk att färdigställa inräknas i anskaffningsvärdet under uppförandeperioden. Anskaffningsvärdet reduceras med offentliga bidrag som erhållits för förvärv av anläggningstillgångar.

Tillkommande utgifterTillkommande utgifter aktiveras endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Utbyte av komponenter räknas in i tillgångens redovisade värde. Om inte kostnadsförs utgifter under det räkenskapsår som de uppkommer.


Finansiella instrument Allmänna principerFinansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde vilket motsvarar instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsenliga villkor. Kundfordringar redovisas när faktura har skickats till kund. Skuld tas upp när motparten har utfört sin prestation och företaget därmed har en avtalsenlig skyldighet att betala även om faktura inte har erhållits. Leverantörsskulder redovisas när faktura har mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller

när företaget förlorar kontrollen över rättigheterna. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Övervägande del av finansiella tillgångar och skulder tas bort från balansräkningen genom erhållande eller erläggande av betalning.

Kundfordringar och liknande fordringarKundfordringar och liknande fordringar är finansiella tillgångar med fasta betalningar eller betalningar som går att fastställa med belopp. Fordringar uppkommer då företaget tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till kredittagararen utan avsikt att bedriva handel med fordringsrätterna. Kundfordringar och liknande fordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Med upplupet anskaffningsvärde menas det värde som framkommer när instrumentets förväntade kassaflöde diskonteras med den effektivränta som beräknades vid anskaffningstillfället. Kundfordringar värderas därmed till det värde som beräknas inflyta, dvs. med avdrag för osäkra fordringar. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i posten Övriga externa kostnader.

Finansiella skulderSamtliga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde, dvs. det förväntade kassaflödet diskonterat med den effektivränta som beräknades vid anskaffningstillfället. Det innebär att leverantörsskulder som har kort förväntad löptid värderas till nominellt belopp.

DerivatinstrumentFöretaget använder olika typer av derivatinstrument (terminer, optioner och swappar) för att säkra olika finansiella risker och då framförallt valutarisker, råvaruprisrisker och ränterisker. Här ingår inte energiderivat som förväntas regleras med leverans av el och annan energi. I de fall dessa bokförs i balansräkningen bokförs de till anskaffningsvärdet.

VarulagerVarulager värderas enligt lägsta värdets princip, dvs. till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet utgörs av inköpspris och utgifter direkt hänförliga till inköpet. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.


Pågående arbetenTjänste- och entreprenaduppdrag redovisas enligt principen om successiv vinstavräkning, dvs. att


BOKSLUTSKOMMENTARER

intäkter och kostnader redovisas i förhållande till projektets färdigställandegrad. Färdigställandegraden fastställs genom en jämförelse mellan beräknade och faktiska utgifter på balansdagen. Upparbetade entreprenadutgifter redovisas som egen post under Varulager m.m.


När en fordran eller skuld har terminssäkrats och denna säkring uppfyller kraven för säkringsredovisning värderas fordran eller skulden till terminskursen vid säkringstillfället, se Säkringsredovisning nedan.


InkomstskatterInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatt redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redovisas i eget kapital varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuella skattefordringar och skatteskulder samt uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas om det finns en legal rätt till kvittning.

Aktuell skattAktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Aktuell skatt värderas till det sannolika beloppet enligt de skattesatser och skatteregler som gäller per balansdagen och nuvärdesberäknas inte.


Uppskjuten skatt beräknas på samtliga temporära skillnader, dvs. skillnaden mellan de redovisade värdena för tillgångar och skulder och deras skattemässiga värden samt skattemässiga underskott. Förändringar i uppskjuten skatteskuld eller uppskjuten skattefordran redovisas i resultaträkningen om inte förändringen är hänförlig till en post som redovisas i eget kapital.


Uppskjuten skattefordran värderas till högst det

belopp som sannolikt kommer att återvinnas baserat på innevarande och framtida skattepliktiga resultat. Värderingen omprövas per varje balansdag för att återspegla aktuell bedömning av framtida skattemässiga resultat.


AvsättningarEn avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten av när i tiden betalningen sker är väsentlig redovisas avsättningen till nuvärdet av de framtida betalningar som krävs för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan utgörs av den räntesats som före skatt avspeglar aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med framtida betalningar till den del riskerna inte beaktas genom att justeringar gjorts vid bedömningen av de framtida betalningarna.



Avsättningen prövas per varje balansdag och justeringar av avsättningen redovisas i resultaträkningen.

Avsättning för avbrottsersättning görs i den period som avbrottet skett under förutsättning att avbrottet ger upphov till en förpliktelse och avsättningens storlek kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Gottgörelse från försäkringsföretag redovisas som tillgång.


KassaflödeKassaflödesanalysen visar företagets förändringar av företagets likvida medel under räkenskapsåret. Kassaflödesanalysen har upprättats enligt den indirekta metoden. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- och utbetalningar.

Övrigt


49

AnsvarsförbindelserSom ansvarsförbindelse redovisas* en möjlig förpliktelse till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir, eller* en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

EventualtillgångarEn eventualtillgång är en möjlig tillgång till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir.

SäkringsredovisningSäkringsredovisning tillämpas för derivatinstrument som ingår i ett dokumenterat säkringssamband. För att säkringsredovisning ska kunna tillämpas krävs att det finns en entydig koppling mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Det krävs också att säkringen effektivt skyddar den risk som är avsedd att säkras, att effektiviteten löpande kan visas vara tillräckligt hög genom effektivitetsmätningar och att säkringsdokumentation har upprättats. Bedömningen om huruvida säkringsredovisning ska tillämpas görs vid ingången av säkringsrelationen. Redovisning av värdeförändringen beror på vilken typ av säkring som ingåtts. Förluster hänförliga till den säkrade risken redovisas inte så länge som säkringsförhållandet består.

Säkringsredovisningen upphör när säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in samt när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning.

KassaflödessäkringarKassaflödessäkringar används huvudsakligen i följande situationer:


Så länge som säkringsrelationen är effektiv sker ingen redovisning av derivatinstrumentet. Värdeförändringarna på terminerna redovisas i samma period som det prognosticerade flödet uppstår. Ineffektiv del redovisas löpande i den mån det utgör ett förlustkontrakt.

Likvida medelLikvida medel utgörs av disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut och kortfristiga, likvida placeringar som lätt kan omvandlas till ett känt

belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationen. Sådana placeringar har en löptid på maximalt tre månader.

I likvida medel ingår företagets tillgodohavanden på koncernens koncernkonto. NOT 2 VÄSENTLIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Upprättande av årsredovisning enligt K3 kräver att företagsledning och styrelse gör antaganden om framtiden och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar på balansdagen som innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder i framtiden. Det görs också bedömningar som har betydande effekt på de redovisade beloppen i denna årsredovisning.



Det slutliga utfallet av uppskattningar och bedömningar kan komma att avvika från nuvarande uppskattningar och bedömningar. Effekterna av ändringar i dessa redovisas i resultaträkningen under det räkenskapsår som ändringen görs samt under framtida räkenskapsår om ändringen påverkar både aktuellt och kommande räkenskapsår.


Effekter av elnätsregleringenI företaget finns elnätsverksamhet som regleras av föreskrifter från Energimarknadsinspektionen. De avgifter som elnätsverksamheten tar ut av sina kunder ligger på gränsen till vad som är tillåtet. Det föreligger dock osäkerhet kring detta varför det kan uppkomma en återbetalningsskyldighet/reducerade intäkter under kommande år.

Prövning av nedskrivningsbehov för materiella anläggningstillgångarFöretaget har betydande värden redovisade i balansräkningen avseende materiella anläggningstillgångar. Dessa testas för nedskrivningsbehov i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i koncernens Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärden eller verkligt värde minus försäljningskostnader. För dessa


50

NOT 3 - NETTOOMSÄTTNING EXKL. PUNKTSKATTER Nettoomsättning per verksamhetsgren 2014 2013 Elnät 239 583 240 034 Anslutningsavgifter 16 057 3 799 Nettoomsättning 255 640 243 833 Av årets totala inköp och försäljning avser 27 % (23 %) av inköpen och 22 % (19 %) av försäljningen koncernföretag.

NOT 4 - ERSÄTTNING TILL REVISORER 2014 2013 Deloitte Revisionsuppdraget 50 55 Summa 50 55 Med revisionsuppdrag avses revisorns ersättning för den lagstadgade revisionen. Arbetet innefattar granskningen av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt arvode för revisions-rådgivning som lämnats i samband med revisionsuppdraget.

NOT 5 - LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR Löner och andra ersättningar 2014 2013 Löner och andra ersättningar Styrelse och verkställande direktör 1 022 912 Övriga anställda 36 667 35 741 Summa löner och andra ersättningar 37 689 36 653 Sociala kostnader Pensionskostnader 3 032 4 126 Varav för styrelse och verkställande

direktör 627 706 Övriga sociala kostnader 8 398 8 332 Summa sociala kostnader 11 430 12 458 Avgångsvederlag m m Avtal har träffats med den verkställande direktören om avgångsvederlag motsvarnade 12 månadslöner vid uppsägning från företagets sida. Enligt anställningsavtalet gäller sex månaders uppsägningstid från den verkställande direktörens sida och 12 månaders uppsägningstid från företagets sida. Medelantalet anställda 2014 2013 Kvinnor 11 10 Män 83 81 Totalt 93 91 Könsfördelning i styrelse och företagsledning (antal) 2014 2013 Styrelse Kvinnor 2 2 Män 5 5 Totalt 7 7 Övriga ledande befattningshavare Kvinnor 2 2 Män 3 5 Totalt 5 7 NOT 6 - ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER 2014 2013 Ränteintäkter från koncernföretag 52 105 Ränteintäkter från övriga företag 7 8 Summa 59 113

NOT 7 - RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER 2014 2013Räntekostnader till koncernföretag -6 421 -6 633Räntekostnader till övriga företag -1 136 -1 195Summa -7 557 -7 828Bolaget säljer enligt avtal om factoring samtliga kundfordringar till Jönköpings kommun.

NOT 8 - BOKSLUTSDISPOSITIONER 2014 2013Överavskrivningar -67 873 -33 444Lämnade koncernbidrag -12 000 -17 865Summa -79 873 -51 309

BOKSLUTSKOMMENTARER

beräkningar måste vissa uppskattningar göras avseende framtida kassaflöden och andra adekvata antaganden avseende exempelvis avkastningskrav.

Uppskjutna skatterFöretaget redovisar i sin balansräkning uppskjutna skattefordringar och skulder vilka förväntas bli realiserade i framtida perioder. Vid beräkning av dessa uppskjutna skatter måste vissa antaganden och uppskattningar göras avseende framtida skattekonsekvenser som hänför sig till skillnaden mellan i balansräkningen redovisade tillgångar och skulder och motsvarande skattemässiga värden.

Uppskattningarna inkluderar även att skattelagar och skattesatser kommer att vara oförändrade samt att gällande regler för utnyttjande av förlustavdrag inte kommer att ändras.


51

NOT 9 - SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT 2014 2013Aktuell skatt – -1Uppskjuten skatt -80 -169Summa -80 -170 Redovisat resultat före skatt 240 266 Skatt enligt gällande skattesats (22%) -53 -59Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader: Övriga ej avdragsgilla kostnader -29 -113Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 2 2Redovisad skattekostnad -80 -170

NOT 10 - BYGGNADER OCH MARK 2014 2013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 11 223 11 129 Inköp – 94 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 11 223 11 223 Ingående ackumulerade avskrivningar -940 -892 Årets avskrivningar -48 -48 Utgående ackumulerade avskrivningar -988 -940 Redovisat värde 10 235 10 283

NOT 11 - MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR 2014 2013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 1 245 119 1 170 251 Inköp 68 046 78 708 Försäljningar/utrangeringar -57 -13 923 Överfört från pågående nyanläggningar 31 716 10 083 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 344 824 1 245 119 Ingående ackumulerade avskrivningar -671 307 -636 964 Försäljningar/utrangeringar 33 13 562 Årets avskrivningar -40 020 -47 905 Utgående ackumulerade avskrivningar -711 294 -671 307 Redovisat värde 633 530 573 812

NOT 12 - INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER 2014 2013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 45 154 41 419 Inköp 3 841 3 735 Försäljningar/utrangeringar -4 109 –

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 44 886 45 154 Ingående ackumulerade avskrivningar -37 778 -35 342 Försäljningar/utrangeringar 4 109 – Årets avskrivningar -3 147 -2 436 Utgående ackumulerade avskrivningar -36 816 -37 778 Redovisat värde 8 070 7 376 NOT 13 - PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2014 2013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 32 547 12 147 Inköp 28 912 30 483 Överfört till maskiner och andra tekniska anläggningar -31 716 -10 083 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 29 743 32 547 Redovisat värde 29 743 32 547

NOT 14 - UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN

NOT 15 - FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER 2014 2013 Upplupna intäkter 22 264 22 012 Förutbetalda försäkringar 175 – Övriga poster 49 49 Redovisat värde 22 488 22 061

BOKSLUTSKOMMENTARER

2014 2013 Temporär Uppskjuten Uppskjuten Temporär Uppskjuten Uppskjuten skillnad skuld fordran skillnad skuld fordranAvsättningar för pensioner – – 299 – – 378Redovisat värde 299 378


Aktie- Reserv- Balanserat Summa

kapital fond resultat Eget kapital

Ingående balans per 1 jan-13 135 000 32 354 135 386

Årets resultat 96 96

Utgående balans per 31 dec-13 135 000 32 450 135 482



Ingående balans per 1 jan-14 135 000 32 450 135 482




52

NOT 17 - OBESKATTADE RESERVER 2014 2013 Ackumulerade överavskrivningar 321 620 253 747 Redovisat värde 321 620 253 747

I obeskattade reserver ingår 22 % uppskjuten skatt. NOT 18 - LÅNGFRISTIGA SKULDER Förfallotidpunkt från balansdagen: 2014 2013 Mellan 1 och 5 år 212 000 205 000 Senare än 5 år 40 000 50 000 Redovisat värde 252 000 255 000 De långfristiga skulderna består både av kortfristiga lån som avses att förlängas löpande och långfristiga lån.

NOT 19 - UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 2014 2013 Upplupna personalkostnader 8 564 10 616 Övriga poster 167 585 Redovisat värde 8 731 11 201 NOT 20 - ÖVRIGA POSTER SOM INTE PÅVERKAR KASSAFLÖDET 2014 2013 Avsättning till pensioner -88 -87 Realisationsresultat på materiella anl.tillgångar 3 739 360 Summa 3 651 273

BOKSLUTSKOMMENTARER


2014 2013

Omfattning Marknads-värde Omfattning Marknads-värde

Räntederivat 120 Mnkr -7,9 Mnkr 120 Mnkr -0,6 Mnkr

NOT 22 - ÖVERGÅNG TILL K3 Jönköping Energi Nät AB har tidigare tillämpat Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Från och med 1 januari 2014 upprättar Jönköping Energi Nät AB sin årsredovisning enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (“K3”). Övergångsdatum till K3 har fastställts till den 1 januari 2013. Övergången till K3 redovisas i enlighet med kapitel 35.Första gången detta allmänna råd tillämpas. Huvudregeln i K3 kapitel 35 kräver att ett företag tillämpar samtliga råd retroaktivt vid fastställande av ingångsbalansen. Dock finns vissa tvingande och frivilliga undantag från den retroaktiva tillämpningen. Företaget har valt att inte tillämpa några frivilliga undantag. Det nya regelverket påverkar främst anläggningstillgångar. Komponentindelning av samtliga anläggningstillgångar har gjorts. I följande tabeller presenteras och kvantifieras de av företagsledningen bedömda effekterna vid övergången till K3 för företaget.

1 (1)Jönköping Energi Nät ABOrg nr 556449-7575

Resultaträkning januari-december 2013Tidigare Effekt vid

redovisnings- övergångNot principer till K3 K3

Nettoomsättning 243 833 243 833Förändr av påg arbete för annans räkning -1 584 -1 584Aktiverat arbete för egen räkning 16 727 16 727Övriga rörelseintäkter 68 271 68 271

Summa intäkter 327 247 – 327 247

Råvaror och andra direkta kostnader -80 916 -80 916Övriga externa kostnader -82 439 -82 439Personalkostnader -54 213 -54 213Av- och nedskrivningar A -49 263 -1 126 -50 389

Summa kostnader -266 831 -1 126 -267 957

Rörelseresultat 60 416 -1 126 59 290

Resultat från finansiella posterÖvriga ränteintäkter och liknande resultatposter 114 114Räntekostnader och liknande resultatposter -7 829 -7 829

Summa resultat från finansiella poster -7 715 – -7 715

Resultat efter finansiella poster 52 701 -1 126 51 575

Bokslutsdipositioner och skattBokslutsdispositioner B -52 435 1 126 -51 309

Resultat före skatt 266 – 266

Skatt på årets resultat -170 -170

Årets resultat 96 – 96

JÖNKÖPING ENERGI NÄT AB JÖNKÖPING ENERGI NÄT AB

53


2014 2013

Omfattning Marknads-värde Omfattning Marknads-värde

Räntederivat 120 Mnkr -7,9 Mnkr 120 Mnkr -0,6 Mnkr

NOT 22 - ÖVERGÅNG TILL K3 Jönköping Energi Nät AB har tidigare tillämpat Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Från och med 1 januari 2014 upprättar Jönköping Energi Nät AB sin årsredovisning enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (“K3”). Övergångsdatum till K3 har fastställts till den 1 januari 2013. Övergången till K3 redovisas i enlighet med kapitel 35.Första gången detta allmänna råd tillämpas. Huvudregeln i K3 kapitel 35 kräver att ett företag tillämpar samtliga råd retroaktivt vid fastställande av ingångsbalansen. Dock finns vissa tvingande och frivilliga undantag från den retroaktiva tillämpningen. Företaget har valt att inte tillämpa några frivilliga undantag. Det nya regelverket påverkar främst anläggningstillgångar. Komponentindelning av samtliga anläggningstillgångar har gjorts. I följande tabeller presenteras och kvantifieras de av företagsledningen bedömda effekterna vid övergången till K3 för företaget.


BOKSLUTSKOMMENTARER

1 (1)Jönköping Energi Nät ABOrg nr 556449-7575

BalansräkningTidigare

redovisnings- Effekt vidprinciper övergång K3

Tillgångar 2013-12-31 till K3 2013-12-31Anläggningstillgångar

Byggnader och mark 10 283 10 283Maskiner och andra tekniska anläggningar A 574 938 -1 126 573 812Inventarier, verktyg och installationer 7 376 7 376Pågående nyanläggningar 32 547 32 547

Materiella anläggningstillgångar 625 144 -1 126 624 018

Uppskjuten skattefordran 378 378Finansiella anläggningstillgångar 378 – 378

Summa Anläggningstillgångar 625 522 -1 126 624 396

OmsättningstillgångarRåvaror och förnödenheter 6 739 6 739Pågående arbeten för annans räkning 3 530 3 530

Varulager mm 10 269 – 10 269

Kundfordringar C 0 19 759 19 759Fordringar koncernföretag 11 128 11 128Aktuell skattefordran 1 643 1 643Övriga fordringar C 512 117 629Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 061 22 061

Kortfristiga fordringar 35 344 19 877 55 221

Kassa och bank 34 317 34 317

Summa Omsättningstillgångar 79 930 19 877 99 807

Summa tillgångar 705 452 18 751 724 2031 (1)Jönköping Energi Nät AB

Org nr 556449-7575

Balansräkning fortsättning Tidigareredovisnings- Effekt vid

principer övergång K3Eget kapital 2013-12-31 till K3 2013-12-31Bundet eget kapital

Aktiekapital (13 500 aktier) 135 000 135 000Reservfond 32 32

Summa bundet eget kapital 135 032 – 135 032

Balanserat resultat 354 354Årets resultat 96 – 96

Summa fritt eget kapital 450 – 450

Summa Eget kapital 135 482 – 135 482

Obeskattade reserver B 254 873 -1 126 253 747Summa Obeskattade reserver 254 873 -1 126 253 747

Avsättningar för pensioner och liknade förpliktelser 506 506Summa Avsättningar 506 – 506

Skuld till koncernföretag 255 000 255 000Summa Långfristiga skulder 255 000 – 255 000

Leverantörsskulder 26 910 26 910Skuld till koncernföretag 17 915 17 915Övriga kortfristiga skulder C 3 565 19 877 23 442Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 11 202 11 202

Summa Kortfristiga skulder 59 592 19 877 79 468

Summa eget kapital och skulder 705 452 18 751 724 203


54

BOKSLUTSKOMMENTARER

NOT A - MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Enligt tidigare redovisningsprinciper tillämpades ej komponentavskrivning på materiella anläggningstillgångar. Enligt K3 ska komponentavskrivning tillämpas på betydande komponenter om skillnaden i förbrukning avseende dessa komponenter är väsentlig. Företaget har maskiner där betydande komponenter har kunnat urskiljas, vilket har medfört ytterligare avskrivningar. Under 2013 har tillämpningen av komponentavskrivning medfört ytterligare avskrivningar med 1 126 tkr under perioden januari – december. I balansräkningen 2013-12-31 uppgår justeringen till 1 126 tkr.

NOT B - OBESKATTADE RESERVER

Förändringen av materiella anläggningstillgångar med komponentavskrivning enligt Not A har påverkat avsättningen till obeskattade reserver med motsvarande belopp. Totalt har skillnaden mellan avskrivningar enligt plan och avskrivningar utöver plan minskat avsättningen till ackumulerade överavskrivningar med 1 126 tkr.

NOT C - FACTORING

I samband med övergången till K3 har genomgång gjorts av befintliga factoringavtal. Risken för kundförluster

bärs i sin helhet av företaget. Kundfordringar har bokats upp som en tillgång med tillhörande skuld.

NOT 23 - KONCERNUPPGIFTER Företaget är ett helägt dotterföretag till Jönköpings Rådhus AB, org. nr. 556380-7162 med säte i Jönköping. Rådhus AB är sin tur ett helägt dotterföretag till Jönköpings kommun.

NOT 24 - DEFINITON AV NYCKELTAL Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen vid årets utgång. Avkastning på totalt kapital Resultat före finansiella kostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt).

Jönköping den 16 mars 2015 Ann-Marie Nilsson Carl-Gustaf Dybeck Ordförande Styrelseledamot

Harriet Rosqvist Kjell Johansson Styrelseledamot Styrelseledamot

Per Larsson Johnny Lilja Styrelseledamot Styrelseledamot

Magnus Thelander Fridolf Eskilsson Styrelseledamot Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats den mars 2015. Deloitte AB

Hans Warén Auktoriserad revisor





Till årsstämman i Jönköping Energi Nät AB Organisationsnummer 556449-7575

Rapport om årsredovisningenVi har utfört en revision av årsredovisningen för JönköpingEnergi Nät AB för räkenskapsåret 2014-01-01- 2014-12-31.





UttalandenEnligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Jönköping Energi Nät ABs finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.


Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningarUtöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagetsvinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Jönköping Energi Nät AB för räkenskapsåret2014-01-01-2014-12-31.







Jönköping den 16 mars 2015

DELOITTE AB


57JÖNKÖPING ENERGI BIOGAS AB

JÖNKÖPING ENERGI BIOGAS AB

Verksamheten Jönköping Energi Biogas AB, organisationsnummer 556742-8890 med säte i Jönköping, tar emot biologiskt avfall för destruktion, har produktion, distribution och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Verksamheten bedrivs på två anläggningar i Jönköping.

Viktiga förhållanden Företaget ägs av Jönköpings Rådhus AB, organisationsnummer 556380-7162 som i sin tur är helägt av Jönköpings kommun. Ägaren har i ägardirektiv förklarat att företaget ska vara Jönköpings kommuns långsiktiga och uthålliga producent av biogas.

Årsredovisningen är skriven i tkr om inte annat anges. Belopp inom parantes avser föregående år.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret Årsvolymen behandlat matavfall minskade något till 18 904 ton (19 647 ton). Enheten för försäljning av fordonsgas har under året ändrats till kg istället för nm³. Ändringen har skett inom hela branschen i Sverige. Försäljningen av fordonsgas för 2014 visar på en minskning med 1 % jämfört med 2013 till 2 221 518 kg (2 390 984 kg). Andelen egenproducerad gas ökade till 79 % (76 %). Trots stora förändringar i verksamheten har produktionen kunnat upprätthållas. Leveranssäkerheten till stadens bussar var även detta år 100 %.

En stor del av arbetet under 2014 har använts till att bringa stabilitet i bolaget. Verksamheten har dragits med ekonomiska underskott sedan starten 2008 och för att bromsa underskottet och nå ett positivt resultat i framtiden har man genomfört ett antal förändringar. Det har varit svårt att få lönsamhet i verksamheten trots en förhållendevis stor mängd producerad gas i förhållande till använt material. En omfattande genomlysning av verksamheten har genomförts. Genomlysningen har gått igenom allt från teknik och anläggningar, till samarbeten, organisation, styrning och uppföljning. Arbetet har resulterat i en strategisk plan för en ekonomiskt hållbar verksamhet på lång sikt. På kort sikt har man genomfört ett omstruktureringsprogram som resulterat i en personalminskning med 5 tjänster. Omstruktureringen har belastat årets resultat med 3,7 mnkr och kommer att vara avslutad under mars månad 2015. Utöver denna aktivitet har man arbetat med att optimera verksamheten och omförhandlat en del avtal som kommer påverka lönsamheten under 2015. På längre sikt innehåller den strategiska planen några olika scenarios med olika aktiviteter som ska göra verksamheten lönsam på sikt. Huvudscenariot kommer kräva ett antal olika investeringar och förändringar i verksamheten men beräknas leda till en ekonomi i balans 2020 om föreslagna åtgärder vidtas.

Under året har man anlitat en konsultbyrå som stöd i detta utvecklingsarbete. Från augusti 2014 finns en ny biogaschef i Gunnar Holmstedt som innehar tjänsten på konsultbasis tills vidare. Under året har bolaget mottagit föregående års koncernbidrag. Beloppet har bl. a använts till att lösa samtliga lån vilket gör att

bolagets skuld på balansdagen endast utgörs av ett negativt saldo på koncernkontot.

Med anledning av bolagets svaga resultat har en prövning av värdet av bolagets anläggningar gjorts i samråd med ägaren. Denna beräkning har visat att ett nedskrivningsbehov inte föreligger.

Med anledning av bolagets svaga resultatutveckling finns en ovillkorad förlusttäckningsgaranti från moderbolaget för innevarande år t o m mars 2016.

Nya redovisningsprinciperDetta är företagets första årsredovisning upprättad enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning (K3). Se not 1 och not 19 för ytterligare information.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Inga större väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen utan verksamheten har fortsatt bedrivits utan större problem. Under våren 2015 pågår ett arbete med att ta fram en detaljerad plan för det förändringsarbete bolaget vill genomföra. Den detaljerade planen blir underlag för det beslut ägaren förväntas fatta om strategiplanen.

Från den 1 januari har en större leverantör upphört med sina leveranser av substrat. Minskningen motsvarar ca 25 % av den planerade volymen vilket kommer påverka andelen egenproducerad gas samt intäkterna negativt under 2015. En förändring av behandlade volymer är dock en förutsättning för att ge utrymme för en framtida förändring i produktionstekniken enligt den strategiska planen.

Under 2015 planeras ett införande av en underkoncern till Rådhus AB som består av samtliga energibolag. Moderbolag i koncernen blir Jönköping Energi AB. Dotterbolag blir Jönköping Energi Nät AB, Jönköping Energi Biogas AB samt Huskvarnaåns Kraft AB. Inga förändringar i verksamheten planeras utan skälet till att detta görs är endast för att skapa en tydligare enhet av energibolagen som ingår under varumärket Jönköping Energi. Flerårsöversikt

2014 2013 2012 2011 2010

Nettoomsättning exkl.

punktskatter 37 683 39 464 40 284 28 781 15 112

Rörelseresultat -8 089 -154 809 -21 495 -18 608 -21 967

Resultat efter finansiella

poster -9 428 -159 857 -26 822 -22 821 -23 492

Balansomslutning 30 611 176 681 187 104 184 280 141 085

Eget kapital 3 011 3 000 3 000 2 978 2 959

Kassaflöde från den löpande

verksamheten -13 969 -12 045 -14 214 -12 876 -23 081

Soliditet, % 10 2 2 2 2

Antal anställda, st 13 15 15 12 11

Kommentar

I flerårsöversikten har 2014 och 2013 års siffror räknats om enligt K3.

För definitioner av nyckeltalen hänvisas till not 21.

58

Försäljning och resultat Försäljningen till bolagets viktigaste kund, stadens bussbolag, har fungerat på ett mycket bra sätt. Avtalet löper till 2019 med ytterligare optionsår vilket ger en stabilitet i efterfrågan av bolagets huvudprodukt. Inför 2015 sker en mindre prisjustering enligt avtalet.

Personal Bolaget omfattas av arbetsgivarorganisationen Pacta:s kollektivavtal. Det är huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor, HÖK och ÖLA, där bland annat Allmänna Bestämmelser ingår, vilket reglerar de allmänna anställningsvillkoren samt löneavtal. Vidare omfattas bolaget av pensionsavtal, överenskommelse om kollektivavtalad pension KAP-KL. Delar av avtalen har för bolaget lokalt anpassats till energibranschen. Ett antal personer från olika avdelningar, vilka i sitt dagliga arbete är utsatta för ökad risk av hot och våld, har genomgått utbildning tillsammans med Räddningstjänsten. Personalinformation för samtlig personal har genomförts vid två tillfällen, ett på våren och ett under hösten. Varje affärsområde/avdelning genomför personalmöten. De årliga medarbetarsamtalen genomfördes under våren. Samrådsgrupp har genomförts vid tre tillfällen under året med VD, HR-chef och fackliga representanter för arbetstagarorganisationerna för samverkan kring aktuella frågor för bolaget.

Under året har en företagsgemensam konferensresa genomförts tillsammans med systerbolagen inom Jönköping Energi för samtlig personal. Temat för konferensen var medarbetarskap, som är en av delarna i företagets verksamhetsutveckling.

Arbetsmiljöarbetet bedrivs och följs upp med stöd av en företagsövergripande arbetsmiljögrupp/skyddskommitté, som sammanträder två ggr/år. VD, HR-specialist, arbetsmiljöingenjör, skyddsombud och verksamhetsrepresentanter ingår i arbetsmiljögruppen. Arbetsmiljöarbete bedrivs även med verksamhetsspecifika arbetsmiljöfrågor genom arbetsmiljögrupp per affärsområde. Rapportering av olycksfall och tillbud sker i avvikelserapportering via intranätet och följs upp i central arbetsmiljögrupp/respektive AO arbetsmiljögrupp. För att undvika risker och förebygga ohälsa genomförs riskanalyser, skyddsronder samt alkoholtester. Antalet rapporterade tillbud och olyckor har totalt sett minskat. Med syfte att främja och skapa förutsättningar för god hälsa erbjuds bland annat friskvårdsbidrag och hälsoprofilbedömningar till all personal. Även riktade utbildningar med olika teman kring stress, kost och arbetsmiljö har genomförts under året.

Bolaget har ett samarbete med Företagshälsan i Jönköping AB för att säkerställa vår företagshälsovård. Tillsammans med bland annat Företagshälsan arbetar vi aktivt med hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser för att påverka medarbetarnas hälsa positivt, säkerställa en säker arbetsmiljö och för att minska sjukfrånvaron. I samband med nyanställning görs hälsokontroll och drogtest. Säkerhetsklassning (registerkontroll) av viss personal genomförs och har utökats under 2014. Bolagets verksamhet är samhällsviktig verksamhet och därför

görs säkerhetsklassning av medarbetare i ledande befattning. Under året som gått har ett antal aktiviteter inom jämställdhet genomförts. Bland annat gjordes en satsning inför sommarperioden då utsedda handledare utbildades i att introducera ungdomarna i säker arbetsmiljö och en checklista togs fram med syfte att förebygga att män och kvinnor t.ex. skulle få olika instruktioner. Vid tre tillfällen under året har också så kallade ”störnings-aktiviteter” förekommit i verksamheternas matsalar, med syftet att skapa diskussion om jämställdhet och mångfald. Dessutom har en av chefsdialogerna handlat om bemötande.

MiljöJönköping Energi står för klimatsmarta energi- och kommunikationslösningar och bidrar till regionens utveckling och till långsiktigt hållbar miljö. Vi arbetar efter ledorden nära, enkelt och hållbart. Jönköping Energi Biogas AB är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och har haft mycket bra resultat på genomförda revisioner och vid tillsyn under året. Tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken Jönköping Energi Biogas AB driver två tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Tillstånden avser förbehandling av utsorterat organiskt avfall samt rötning av lättnedbrytbart avfall. Biogasanläggningarnas påverkan på den yttre miljön sker främst genom lukt- och luftemissioner som uppstår i processen. Utsläpp av luktande ämnen är reglerat som villkor för verksamheten.

Investeringar 2014 2013 Förbehandling Torsvik 1 106 481 Simsholmen 3 624 - Övrig utrustning - 419 Förändring av pågående nyanläggningar -1 778 1 653 Summa investeringar 2 952 2 553

Framtida utveckling Under 2015 genomförs en fortsättning av arbetet inom den strategiska planen för en ekonomi i balans år 2020. Arbetet innebär bland annat framtagande av beslutsunderlag för utveckling av de tekniska förutsättningarna i företagets anläggningar. Utvecklingsarbetet kräver en samtidig hantering av förutsättningar i tillförsel-, produktions- och leveransled. I dagsläget bedöms mängden matavfall från Jönköpings kommun vara tillräcklig för att möta framtida behov av gasleveranser till kollektivtrafiken. Ett framtida lagkrav på utsortering av matavfall i alla kommuner kan öka mängden tillgängligt substrat. Med en utvecklad produktionsteknik kan det finnas en positiv ekonomisk effekt av en ökad mängd behandlat substrat, under förutsättning att efterfrågan på biogas står i paritet med den produktionsökning som blir följden. För att säkra upp inriktningen vad gäller framtida leveranser till kollektivtrafiken pågår ett arbete med en gemensam avsiktsförklaring om framtida volymer tillsammans med Länstrafiken. Eftersom kollektivtrafiken är den dominerande kunden för biogas


59JÖNKÖPING ENERGI BIOGAS AB JÖNKÖPING ENERGI BIOGAS AB

bedöms riskerna för verksamheten från den mer oförutsägbara utvecklingen av personbilsflottan vara begränsade.

Det finns även en risk i att anläggningens viktigaste funktioner havererar pga. förslitning eftersom anläggningen till vissa delar börjar bli sliten. Av denna anledning sätter man ett fokus på underhåll av dessa delar som man identifierat som känsliga ur ett driftperspektiv. Om ett större haveri skulle inträffa har man träffat avtal med extern part för att säkra leveranser till bolagets kunder.

Finansiella riskfaktorer Företaget utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (valutarisk, och ränterisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Företagets övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på företagets finansiella resultat. Riskhanteringen sköts av en central ekonomiavdelning enligt policys som fastställts av styrelsen. Ekonomiavdelningen identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med de operativa enheterna. Styrelsen upprättar skriftliga policys såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivatinstrument och finansiella instrument som inte är derivat samt placering av överlikviditet. Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden Företaget ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter företaget för ränterisk avseende kassaflöde vilken delvis neutraliseras av kassamedel med rörlig ränta. Upplåning som görs med fast ränta utsätter företaget för ränterisk avseende verkligt värde. Företaget har som policy att ha en räntebindningstid på mellan 1,5 till 4,5 år. Under 2014 och 2013 bestod företagets upplåning till rörlig ränta av svenska kronor.

Kreditrisk Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Företaget följer upp och analyserar kreditrisken för varje ny kund innan standardvillkor för betalning och leverans erbjuds. Vad gäller finansiella instrument används endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått en godkänd kreditrating.

Affärsmässig kreditrisk Exponering för kreditrisk avseende kundfordringar hanteras normalt av den centrala Ekonomiavdelningen och de kreditlimiter som sätts bedöms vara ändamålsenliga för respektive kund. Det finns ingen koncentration av kreditrisk eftersom företaget har ett stort antal kunder samt den enskilt största kunden bedöms kreditvärdig (stadens bussbolag). Likviditetsrisk Kassaflödesprognoser upprättas och analyseras löpande av företaget för att säkerställa att företaget har tillräckligt med

kassamedel för att möta behovet i den löpande verksamheten samtidigt som man bibehåller tillräckligt med utrymme på avtalade kreditfaciliteter som inte nyttjats så att företaget inte bryter mot lånelimiter eller lånevillkor på några av företagets lånefaciliteter. Företaget placerar själva inte någon överskottslikviditet. Uppstår likviditetsöverskott kan utlåning ske inom koncernens bolag. Bolagsstyrning Styrning av företagets samlade verksamheter sker genom företagets styrelse och av företagsledningen. Styrelsen för Jönköping Energi Biogas AB består av fem ordinarie ledamöter med två suppleanter. Vid styrelsemöten deltar även normalt VD, vice VD och ekonomichefen. Samtliga ledamöter och suppleanter utses ytterst av Jönköpings kommunfullmäktige men tillsätts formellt på Jönköping Energi Biogas ABs årsstämma. Även om årsstämman formellt utser styrelseledamöterna varje år så väljs styrelseledamöterna och suppleanterna i praktiken normalt för samma tidsperiod som gäller för de allmänna valen. Styrelsen upprättar årligen en arbetsordning i enlighet med aktiebolagslagen och ägardirektiven/kommunens direktiv. Årligen upprättas också en instruktion till VD. Attest- och beslutsrätt för VD anges i denna VD-instruktion och kompletteras med en attestinstruktion. Styrelsen för Jönköping Energi Biogas AB sammanträdde vid 11 protokollförda tillfällen under 2014. Vid styrelsemöten informeras alltid styrelsen om företagets verksamhetsutveckling och utveckling av finansiell ställning. Under 2014 presenterades två tertial-rapporter samt en delårsrapport per oktober. Styrelsen godkänner årligen företagets strategiska plan, affärsplan och budget. Under året har styrelsen tillsatt en arbetsgrupp för upprättande av en internkontrollplan för styrelsen. Internkontrollplanen planerades och godkändes av styrelsen i december 2014. Därefter kommer styrelsen att särskilt övervaka att denna implementeras och återspeglas i företagets kontrollrutiner.

Jönköpings kommun utfärdar årligen såväl generella ägardirektiv till samtliga kommunägda företag som särskilt ägardirektiv till Jönköping Energi Biogas AB. Direktiven reglerar vilka frågor som styrelsen eller företagsledningen ska föra till ägaren för beslut. Detta kan gälla större förvärv eller avyttringar och större verksamhetsförändringar. Ägaren fastställer också årliga finansiella måltal som ska ses som långsiktiga mål som uttrycker en förväntan som omprövas årligen. Med anledning av bolagets sviktande lönsamhet och det arbete som pågår har ägaren inte formulerat några finansiella mål för året. Styrelsen och företagsledningen upprättar årligen en rapport över hur ägardirektiven har följts under året. Avrapportering av denna rapport sker vid planerade ägarmöten. Rapporten utgör en viktig del i de av kommunfullmäktige utsedda lekmannarevisorernas granskning av koncernens efterlevnad av ägardirektiven och det kommunala uppdraget.


60

Resultatdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserad vinst 348 Årets resultat 10 523 Summa 10 871 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras enligt nedan: Balanseras i ny räkning 10 871 Summa 10 871 Beträffande företagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat-och balansräkningar, rapporter över förändringar i eget kapital, kassaflödesanalyser samt noter. Alla belopp uttrycks i tusentals svenska kronor där ej annat anges.


61

tkr Not 2014 2013Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning exkl. punktskatter 3 37 683 39 464Övriga rörelseintäkter 1 476 1 447 39 159 40 911 Rörelsens kostnader Råvaror och andra direkta kostnader -6 098 -7 395Övriga externa kostnader 4 -32 181 -30 034Personalkostnader 5 -7 501 -10 329Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar -1 468 -147 962 -47 248 -195 720 Rörelseresultat -8 089 -154 809 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 6 3 80Räntekostnader och liknande resultatposter 7 -1 342 -5 128 -1 339 -5 048 Resultat efter finansiella poster -9 428 -159 857 Bokslutsdispositioner 8 9 440 159 860 Resultat före skatt 12 3 Skatt på årets resultat 9 -1 -3 Årets resultat 11 0

RESULTATRÄKNING

JÖNKÖPING ENERGI BIOGAS AB JÖNKÖPING ENERGI BIOGAS AB

62

BALANSRÄKNING

tkr Not 2014-12-31 2013-12-31TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 7 307 7 003Inventarier, verktyg och installationer 11 3 718 761Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 12 134 1 912 11 159 9 676 Summa anläggningstillgångar 11 159 9 676 Omsättningstillgångar Varulager mm Råvaror och förnödenheter 153 205 153 205Kortfristiga fordringar Kundfordringar 2 361 2 912Fordringar hos koncernföretag 10 502 159 861Aktuell skattefordran 137 136Övriga fordringar 411 408Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 5 888 3 483 19 299 166 800 Summa omsättningstillgångar 19 452 167 005 SUMMA TILLGÅNGAR 30 611 176 681

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 14 Bundet eget kapital Aktiekapital (300 aktier) 3 000 3 000 3 000 3 000Fritt eget kapital Årets resultat 11 0 11 0 3 011 3 000Långfristiga skulder 15 Skulder till koncernföretag – 160 000 0 160 000 Kortfristiga skulder Checkräkningskredit 16 18 589 1 529Leverantörsskulder 3 787 5 106Skulder till koncernföretag 21 224Övriga skulder 2 532 3 481Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 17 2 671 3 341 27 600 13 681 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 30 611 176 681



KASSAFLÖDESANALYS

tkr 2014 2013 Den löpande verksamheten Rörelseresultat -8 089 -154 809- Avskrivningar 1 468 147 962 -6 621 -6 847 Erhållen ränta 3 80Erlagd ränta -1 342 -5 128Betald inkomstskatt -2 9Nettokassaflöde från den löpande verksamheten -7 962 -11 886 Förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) av varulager 52 41Ökning(-)/minskning(+) av rörelsefordringar 147 502 883Ökning(+)/minskning(-) av rörelseskulder -153 561 -1 08Kassaflöde från den löpande verksamheten -13 969 -12 045 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -2 951 -2 553Kassaflöde från investeringsverksamheten -2 951 -2 553 Finansieringsverksamheten Erhållna koncernbidrag 159 860 26 850Amortering av skuld -142 940 -12 252Kassaflöde från finansieringsverksamheten 16 920 14 598 Årets kassaflöde 0 0Likvida medel vid årets börja – –Likvida medel vid årets slut 0 0


64 JÖNKÖPING ENERGI BIOGAS AB

NOT 1 - REDOVISNINGS- OCH VÄRDERING-SPRINCIPER

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisning-slagen och Bokföringsnämndens allmänna råd 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).Detta är första året företaget tillämpar K3 och övergångsdatum till K3 har fastställts till den 1 januari 2013. Företaget tillämpade tidigare årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Vid övergången till K3 har bestämmelserna i kapitel 35 Första gången detta allmänna råd tillämpas, tillämpats vilka kräver att företag tillämpar K3 retroaktivt. Detta innebär att jämförelsesiffrorna för 2013 är omräknade enligt K3. Det finns emellertid ett antal frivilliga och obligatoriska undantag från denna generella regel, vilka syftar till att underlätta övergången till K3. En beskrivn-ing av hur företaget tillämpat dessa undantag, inklusive en beskrivning av hur resultat och finansiella ställning påverkades av övergången till K3 samt en samman-fattning av de förändringar som gjorts av redovisning-sprinciperna presenteras i not 19.

Tillämpade övriga principer är oförändrade jämfört med föregående år. De viktigaste redovisnings- och värder-ingsprinciperna som använts vid upprättande av de finansiella rapporterna sammanfattas nedan.

ResultaträkningIntäktsredovisningNettoomsättningen omfattar försäljningsintäkter från kärnverksamheten, dvs. produktion och försäljning av biogas och gas.



Redovisningen sker till största delen utifrån fakturering av faktisk avläsning och endast en liten del utifrån beräkning av vad som levererats men ännu inte fak-turerats. Intäkter från försäljning av varor och tjänster redovisas vid leveranstillfället.

FörsäkringsersättningarVid driftsstopp, skador etc. som helt eller delvis täcks av försäkringsersättning redovisas en beräknad försäkring-sersättning när denna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Försäkringsersättningar redovisas i posten Övriga rörelseintäkter.

RänteintäkterRänteintäkter redovisas i takt med att de intjänas.

Beräkning av ränteintäkter görs på basis av den under-liggande tillgångens avkastning enligt effektivräntem-etoden.

Offentliga bidragOffentliga bidrag intäktsredovisas när företaget har uppfyllt de villkor som är förknippade med bidraget och det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att er-hållas. Bidrag som företaget erhållit men där alla villkor ännu inte är uppfyllda redovisas som skuld.

Bidrag som erhållits för förvärv av en anläggningstill-gång reducerar anläggningstillgångens redovisade anskaf-fningsvärde. Övriga offentliga bidrag redovisas i posten Övriga rörelseintäkter.

Ersättningar till anställdaKortfristiga ersättningarKortfristiga ersättningar såsom löner, sociala avgifter, se-mester, bilersättningar och liknande är ersättningar som förfaller inom 12 månader från balansdagen det år som den anställde tjänar in ersättningen och kostnadsförs lö-pande om inte utgiften inkluderats i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång.Kortfristiga ersättningar värderas till det odiskonterade beloppet som företaget förväntas betala till följd av den outnyttjade rättigheten.

Avgiftsbestämda pensionsplanerAvgiftsbestämda pensionsplaner är planer för ersättnin-gar efter avslutad anställning enligt vilka fastställda avgifter betalas till en separat juridisk enhet. Någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter finns inte i de fall den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till de anställda. Avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner kostnadsförs under det räkenskapsår de avser.


Företagets förmånsbestämda planer som regleras genom betalning av pensionspremier redovisas som avgifts-bestämda pensionsplaner och kostnadsförs.



BOKSLUTSKOMMENTARER

BOKSLUTSKOMMENTARER

65

AvskrivningarMateriella anläggningstillgångar skrivs av linjärt över tillgångarnas eller komponenternas bedömda nyttjande-period. Avskrivningen beräknas på det avskrivningsbara beloppet vilket i de allra flesta fall utgörs av tillgångens anskaffningsvärde. I ett fåtal fall tas hänsyn till ett beräknat restvärde. Rättigheter som är baserade på avtal skrivs av över avtalstiden.

Mark och fallrättigheter har inte någon begränsad nyt-tjandeperiod och skrivs därför inte av.

Följande nyttjandeperioder tillämpas:

Materiella anläggningstillgångarMaskiner och andra tekniska anläggningar Anläggningsbyggnader, rötkammare etc: 25 år Övriga anläggningar och maskiner: 5-10 år Inventarier, verktyg och installationer Fordon: 5 år Kontorsutrustning: 5-10 år Övriga inventarier: 5-10 år

Samtliga legala rättigheter skrivs av över den avtalade perioden.

NedskrivningarNedskrivningar av materiella anläggningstillgångar

Allmänna principerPer balansdagen bedöms om det föreligger en indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Om återvinningsvärdet understiger redovisat värde görs en nedskrivn-ing som kostnadsförs.

Nedskrivningsprövningen görs per varje enskild tillgång med ett oberoende flöde av inbetalningar. Vid behov behöver tillgångarna grupperas ihop till kassagenererande enheter för att identifiera in-betalningar som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar. Nedskrivningsprövning görs i dessa fall för hela den kassagenererande enheten. En nedskrivning redovisas när en tillgång eller en kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivningen belastar resultaträkningen.


Återföring av nedskrivningarNedskrivningar av materiella anläggningstillgångar återförs om

skälen som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet vid den senaste nedskrivningen har förändrats.


BalansräkningMateriella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balan-sräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången sannolikt kommer att tillfalla företaget och anskaffningsvärdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar.


AnskaffningsvärdeI anskaffningsvärdet ingår inköpspriset och utgifter som är direkt hänförbara till inköpet och syftar till att bringa tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med företagsledningens avs-ikt med förvärvet. Som direkt hänförbara utgifter hänförs utgifter för leverans, hantering, installation och montering, lagfarter samt konsulttjänster. Låneutgifter som är direkt hänförliga till inves-teringar i anläggningstillgångar som tar betydande tid i anspråk att färdigställa inräknas i anskaffningsvärdet under uppförandepe-rioden. Anskaffningsvärdet reduceras med offentliga bidrag som erhållits för förvärv av anläggningstillgångar.

Tillkommande utgifterTillkommande utgifter aktiveras endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Utbyte av komponenter räknas in i tillgångens redovisade värde. Om inte kostnadsförs utgifter under det räkenskapsår som de uppkommer.


Finansiella instrumentAllmänna principerEn finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräk-ningen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsenliga villkor. Kundfordringar redovisas när faktura har skickats till kund. Skuld tas upp när motparten har utfört sin prestation och företaget därmed har en avtalsenlig skyldighet att betala även om faktura inte har erhållits. Leverantörsskulder redovisas när faktura har mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rät-tigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller när företaget förlorar kontrollen över rättigheterna. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräknin-gen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Övervägande del av finansiella tillgångar och skulder tas bort från balansräkningen


66

genom erhållande eller erläggande av betalning.

Kundfordringar och liknande fordringarKundfordringar och liknande fordringar är finansiella tillgångar med fasta betalningar eller betalningar som går att fastställa med belopp. Fordringar uppkommer då företaget tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till kredittagararen utan avsikt att bedriva handel med fordringsrätterna. Kundfordringar och liknande fordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Med upplupet anskaffningsvärde menas det värde som framkom-mer när instrumentets förväntade kassaflöde diskonteras med den effektivränta som beräknades vid anskaffningstillfället. Kundfordringar värderas därmed till det värde som beräknas inflyta, dvs. med avdrag för osäkra fordringar. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i posten Övriga externa kostnader.

Finansiella skulderSamtliga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffnings-värde, dvs. det förväntade kassaflödet diskonterat med den ef-fektivränta som beräknades vid anskaffningstillfället. Det innebär att leverantörsskulder som har kort förväntad löptid värderas till nominellt belopp.

DerivatinstrumentFöretaget använder olika typer av derivatinstrument (terminer, optioner och swappar) för att säkra olika finansiella risker och då framförallt valutarisker och ränterisker. Här ingår inte energideri-vat som förväntas regleras med leverans av el och annan energi.

Företaget tillämpar säkringsredovisning av de olika instrument som används. Det innebär att dessa instrument inte redivisas i balansräkningen löpande. Upplupen intäkt eller upplupen kostnad bokförs löpande som kortfristig fordran eller skuld. Marknadsvärdet redovisas i förekommande fall i not i årsredovis-ningen.

VarulagerVarulager värderas enligt lägsta värdets princip, dvs. till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffn-ingsvärdet utgörs av inköpspris och utgifter direkt hänförliga till inköpet. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.



När en fordran eller skuld har terminssäkrats och denna säkring uppfyller kraven för säkringsredovisning värderas fordran eller

skulden till terminskursen vid säkringstillfället, se Säkringsre-dovisning nedan.


InkomstskatterInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatt redovisas i resultaträkningen utom då den un-derliggande transaktionen redovisas i eget kapital varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuella skat-tefordringar och skatteskulder samt uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas om det finns en legal rätt till kvittning.

Aktuell skattAktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räken-skapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Aktuell skatt värderas till det sannolika beloppet enligt de skattesatser och skat-teregler som gäller per balansdagen och nuvärdesberäknas inte.


Uppskjuten skatt beräknas på samtliga temporära skillnader, dvs. skillnaden mellan de redovisade värdena för tillgångar och skulder och deras skattemässiga värden samt skattemässiga underskott. Förändringar i uppskjuten skatteskuld eller uppskjuten skat-tefordran redovisas i resultaträkningen om inte förändringen är hänförlig till en post som redovisas i eget kapital.


Uppskjuten skattefordran värderas till högst det belopp som sannolikt kommer att återvinnas baserat på innevarande och framtida skattepliktiga resultat. Värderingen omprövas per varje balansdag för att återspegla aktuell bedömning av framtida skat-temässiga resultat.


AvsättningarEn avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad hän-delse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten av när i tiden betalningen sker är väsentlig redovisas avsättningen till nuvärdet av de framtida betalningar som krävs för att reglera förpliktelsen. Diskontering-sräntan utgörs av den räntesats som före skatt avspeglar aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med framtida betalningar till den del

BOKSLUTSKOMMENTARER


67

riskerna inte beaktas genom att justeringar gjorts vid bedömnin-gen av de framtida betalningarna.



Avsättningen prövas per varje balansdag och justeringar av avsätt-ningen redovisas i resultaträkningen.

Avsättning för avbrottsersättning görs i den period som avbrottet skett under förutsättning att avbrottet ger upphov till en förp-liktelse och avsättningens storlek kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Gottgörelse från försäkringsföretag redovisas som tillgång.

Avsättning för deponi beräknas genom att beräknad utgift för sluttäckning och underhåll nuvärdesberäknas och fördelas linjärt över återstående nyttjandeperiod för deponin, dvs. tiden fram till sluttäckning görs.


KassaflödesanalysKassaflödesanalysen visar företagets förändringar av företagets likvida medel under räkenskapsåret. Kassaflödesanalysen har up-prättats enligt den indirekta metoden. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- och utbetalningar.

ÖvrigtAnsvarsförbindelserSom ansvarsförbindelse redovisas* en möjlig förpliktelse till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir, eller* en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

SäkringsredovisningSäkringsredovisning tillämpas för derivatinstrument som ingår i ett dokumenterat säkringssamband. För att säkringsredovisn-ing ska kunna tillämpas krävs att det finns en entydig koppling mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Det krävs också att säkringen effektivt skyddar den risk som är avsedd att säkras, att effektiviteten löpande kan visas vara tillräckligt hög genom effektivitetsmätningar och att säkringsdokumentation har upprättats. Bedömningen om huruvida säkringsredovisning ska tillämpas görs vid ingången av säkringsrelationen. Redovisning av värdeförändringen beror på vilken typ av säkring som ingåtts.

Förluster hänförliga till den säkrade risken redovisas inte så länge som säkringsförhållandet består.

Säkringsredovisningen upphör när säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in samt när säkringen inte längre upp-fyller villkoren för säkringsredovisning.

KassaflödessäkringarKassaflödessäkringar används huvudsakligen i följande situ-ationer:


Så länge som säkringsrelationen är effektiv sker ingen redovisn-ing av derivatinstrumentet. Värdeförändringarna på terminerna redovisas i samma period som det prognosticerade flödet uppstår. Ineffektiv del redovisas löpande i den mån det utgör ett förlust-kontrakt.

Likvida medelLikvida medel utgörs av disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut och kortfristiga, likvida placeringar som lätt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationen. Sådana placeringar har en löptid på maximalt tre månader.

I likvida medel ingår företagets tillgodohavanden på koncernens koncernkonto.

NOT 2 - VÄSENTLIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Upprättande av årsredovisning enligt K3 kräver att företagsledn-ing och styrelse gör antaganden om framtiden och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar på balansdagen som innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder i framtiden. Det görs också bedömningar som har betydande effekt på de redovisade belop-pen i denna årsredovisning.



Det slutliga utfallet av uppskattningar och bedömningar kan komma att avvika från nuvarande uppskattningar och bedömnin-gar. Effekterna av ändringar i dessa redovisas i resultaträkningen under det räkenskapsår som ändringen görs samt under framtida räkenskapsår om ändringen påverkar både aktuellt och kom-mande räkenskapsår.


68


Prövning av nedskrivningsbehov för materiella anläggning-stillgångarFöretaget har mindre värden redovisade i balansräkningen avseende materiella anläggningstillgångar. Dessa testas för nedskrivningsbehov i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i bolagets Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fast-ställts genom beräkning av nyttjandevärden eller verkligt värde minus försäljningskostnader. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras avseende framtida kassaflöden och andra adekvata antaganden avseende exempelvis avkastningskrav.

Uppskjutna skatterFöretaget redovisar i sin balansräkning uppskjutna skattefordrin-gar och skulder vilka förväntas bli realiserade i framtida perioder. Vid beräkning av dessa uppskjutna skatter måste vissa antaganden och uppskattningar göras avseende framtida skattekonsekvenser som hänför sig till skillnaden mellan i balansräkningen redovisade tillgångar och skulder och motsvarande skattemässiga värden.

Uppskattningarna inkluderar även att skattelagar och skattesatser kommer att vara oförändrade samt att gällande regler för utnyt-tjande av förlustavdrag inte kommer att ändras.

NOT 3 - NETTOOMSÄTTNING EXKL. PUNKTSKATTER Nettoomsättning per verksamhetsgren 2014 2013 Biogas 23 952 22 341 Naturgas 7 147 10 853 Avfall 6 584 6 270 Nettoomsättning 37 683 39 464 Av årets totala inköp och försäljning avser 28 % (15 %) av inköpen och 0 % (0 %) av försäljningen koncernföretag.

NOT 4 - ERSÄTTNING TILL REVISORER 2014 2013 Deloitte Revisionsuppdraget 15 18 Summa 15 18 Med revisionsuppdrag avses revisorns ersättning för den lagstad-gade revisionen. Arbetet innefattar granskningen av årsredovis-ningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt arvode för revisionsrådgivning som lämnats i samband med revisionsuppdraget.

NOT 5 - LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR Löner och andra ersättningar 2014 2013Löner och andra ersättningar Styrelse och verkställande direktör 186 173Övriga anställda 4 807 7 298Summa löner och andra ersättningar 4 993 7 471

Sociala kostnader Pensionskostnader 359 240 Varav för styrelse och verkställande direktör 87 91Övriga sociala kostnader 1 683 2 196Summa sociala kostnader 2 042 2 436 Avgångsvederlag m m Avtal har träffats med den verkställande direktören om avgångs-vederlag motsvarnade 12 månadslöner vid uppsägning från företagets sida. Enligt anställningsavtalet gäller sex månaders uppsägningstid från den verkställande direktörens sida och 12 månaders uppsägningstid från företagets sida. Medelantalet anställda 2014 2013Kvinnor 7 7Män 8 9Totalt 14 16 Könsfördelning i styrelse och företagsledning (antal) 2014 2013Styrelse Kvinnor 2 3Män 3 2Totalt 5 5 Övriga ledande befattningshavare Kvinnor – 2Män 3 3Totalt 3 5

NOT 6 - ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER 2014 2013 Ränteintäkter från koncernföretag – 72 Ränteintäkter från övriga företag 3 8 Summa 3 80 NOT 7 - RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESUL-TATPOSTER 2014 2013Räntekostnader till koncernföretag -1 034 -4 224Räntekostnader till övriga företag -308 -904Summa -1 342 -5 128 Bolaget säljer enligt avtal om factoring samtliga kundfordringar till Jönköpings kommun. NOT 8 - BOKSLUTSDISPOSITIONER 2014 2013Erhållna koncernbidrag 9 440 159 860Summa 9 440 159 860 Koncernbidraget 2013 avsåg kompensation för nedskrivning av anläggningstillgångar.

JÖNKÖPING ENERGI BIOGAS AB JÖNKÖPING ENERGI BIOGAS AB

69

NOT 9 - SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT 2014 2013Aktuell skatt -1 -3Uppskjuten skatt – –Summa -1 -3 Redovisat resultat före skatt 12 3 Skatt enligt gällande skattesats (22%) -3 -1 Övriga ej avdragsgilla kostnader – -2Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter -1 –Korrigering från föregående år 2 –Redovisad skattekostnad -1 -3

NOT 10 - MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR 2014 2013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 194 740 194 057 Inköp 1 176 683 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 195 916 194 740 Ingående ackumulerade avskrivningar -54 080 -41 718 Årets avskrivningar -872 -12 362 Utgående ackumulerade avskrivningar -54 952 -54 080 Ingående ackumulerade nedskrivningar -133 657 – Årets nedskrivningar – -133 657 Utgående ackumulerade nedskrivningar -133 657 -133 657 Redovisat värde 7 307 7 003

NOT 11 - INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER 2014 2013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 4 922 4 705 Inköp 2 005 217 Omklassificeringar 1 548 – Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 8 475 4 922 Ingående ackumulerade avskrivningar -2 818 -2 218 Årets avskrivningar -596 -600 Utgående ackumulerade avskrivningar -3 414 -2 818 Ingående ackumulerade nedskrivningar -1 343 – Årets nedskrivningar – -1 343 Utgående ackumulerade nedskrivningar -1 343 -1 343 Redovisat värde 3 718 761

NOT 12 - PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖR-SKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILL-GÅNGAR 2014 2013Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 1 912 259 Inköp 30 1 653 Ej realiserade pågående arbeten -260 – Omklassificeringar -1 548 – Utgående ackumulerade a nskaffningsvärden 134 1 912 Redovisat värde 134 1 912 NOT 13 - FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER 2014 2013 Upplupna intäkter 5 888 3 352 Övriga poster – 131 Redovisat värde 5 888 3 483

NOT 15 - LÅNGFRISTIGA SKULDER Förfallotidpunkt från balansdagen: 2014 2013 Mellan 1 och 5 år – 50 000 Senare än 5 år – 110 000 Redovisat värde 0 160 000 Bolaget har under året amorterat ned sina långfristiga lån till noll. NOT 16 - CHECKRÄKNINGSKREDIT 2014 2013 Beviljad limit uppgår till 30 000 30 000

NOT 17 - UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 2014 2013 Upplupna personalkostnader 1 030 1 733 Upplupna kostnad Simsholmen 585 581 Reservation omstrukturering 701 – Övriga poster 355 1 027 Redovisat värde 2 671 3 341




Ingående balans per 1 jan-13 3 000 – – 3 000

Årets resultat – 0




Ingående balans per 1 jan-14 3 000 – – 3 000




70


Bolaget har under året amorterat ned sina långfristiga lån till noll och därmed även avslutat sina terminsaffärer.

NOT 19 - ÖVERGÅNG TILL K3 Jönköping Energi Biogas AB har tidigare tillämpat Årsredovis-ningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Från och med 1 januari 2014 upprättar företaget sin årsredovisning enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (“K3”). Övergångsdatum till K3 har fastställts till den 1 januari 2013. Övergången till K3 redovisas i enlighet med kapitel 35 Första

gången detta allmänna råd tillämpas. Huvudregeln i K3 kapitel 35 kräver att ett företag tillämpar samtliga råd retroaktivt vid fastställande av ingångsbalansen. Dock finns vissa tvingande och frivilliga undantag från den retroaktiva tillämpningen. Företaget har valt att inte tillämpa några frivilliga undantag. Det nya regelverket påverkar i bolaget främst anläggningstillgån-gar. Komponentindelning av samtliga kvarvarande anläggning-stillgångar har gjorts. Resultatet har dock inte påverkats av denna indelning vilket gör att värden från bokslutet 2013 är intakt med föregeående års årsredovisning.

RESULTATRÄKNING JANUARI-DECEMBER 2013 Tidigare Effekt vid redovisnings- övergång Not principer t ill K3 K3 Nettoomsättning 39 464 39 464Övriga rörelseintäkter 1 447 1 447Summa intäkter 40 911 – 40 911 Råvaror och andra direkta kostnader -7 395 -7 395Övriga externa kostnader -30 033 -30 033Personalkostnader -10 329 -10 329Av- och nedskrivningar -147 962 0 -147 962Summa kostnader -195 719 0 -195 719 Rörelseresultat -154 808 0 -154 808 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 80 80Räntekostnader och liknande resultatposter -5 128 -5 128Summa resultat från finansiella poster -5 048 – -5 048 Resultat efter finansiella poster -159 857 0 -159 857 Bokslutsdipositioner och skatt Bokslutsdispositioner 159 860 – 159 860 Resultat före skatt 3 – 3 Skatt på årets resultat -3 -3 Årets resultat 0 – 0 Balansräkning


2014 2013 Omfattning Marknadsvärde Omfattning MarknadsvärdeRäntederivat – – 80 Mkr -0,2 Mnkr

71

Tidigare redovisnings- Effekt vid principer övergång K3 Tillgångar 2013-12-31 till K3 2013-12-31 Anläggningstillgångar Byggnader och mark 7 003 7 003 Inventarier, verktyg och installationer 761 761 Pågående nyanläggningar 1 912 1 912 Materiella anläggningstillgångar 9 676 – 9 676 Summa Anläggningstillgångar 9 676 – 9 676 Omsättningstillgångar Råvaror och förnödenheter 205 205 Varulager mm 205 – 205 Kundfordringar A 0 2 912 2 912 Fordringar koncernföretag 159 861 159 861 Aktuell skattefordran 136 136 Övriga fordringar 408 408 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 483 3 483 Kortfristiga fordringar 163 888 2 912 166 800 Summa Omsättningstillgångar 164 093 2 912 167 005 Summa tillgångar 173 769 2 912 176 681 Balansräkning fortsättning Tidigare redovisnings- Effekt vid principer övergång K3 Eget kapital 2013-12-31 till K3 2013-12-31 Bundet eget kapital Aktiekapital (300 aktier) 3 000 3 000 Summa bundet eget kapital 3 000 – 3 000 Balanserat resultat 0 0 Årets resultat 0 – 0 Summa fritt eget kapital 0 – 0 Summa Eget kapital 3 000 – 3 000 Skuld till koncernföretag 160 000 160 000 Summa Långfristiga skulder 160 000 – 160 000 Leverantörsskulder 5 106 5 106 Skuld till koncernföretag 1 753 1 753 Övriga kortfristiga skulder A 569 2 912 3 481 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 341 3 341 Summa Kortfristiga skulder 10 769 2 912 13 681 Summa eget kapital och skulder 173 769 2 912 176 681 Not A Factoring I samband med övergången till K3 har genomgång gjorts av befintliga factoringavtal. Risken för kundförluster bärs i sin helhet av företaget. Kundfordringar har bokats upp som en tillgång med tillhörande skuld.


72

NOT 20 - KONCERNUPPGIFTER Företaget är ett helägt dotterföretag till Jönköpings Rådhus AB, org. nr. 556380-7162 med säte i Jönköping. Rådhus AB är sin tur ett helägt dotterföretag till Jönköpings kommun.

NOT 21 - DEFINITON AV NYCKELTAL Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen vid årets utgång. Jönköping den 2 mars 2015 Ann-Marie Nilsson Kent Käll Ordförande Styrelseledamot

Per Larsson Harriet Roosquist Styrelseledamot Styrelseledamot Magnus Thelander Fridolf Eskilsson Styrelseledamot Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 16 mars 2015. Deloitte AB Hans Warén Auktoriserad revisor




Till årsstämman i Jönköping Energi Biogas AB Organisationsnummer 556742-8890

Rapport om årsredovisningenVi har utfört en revision av årsredovisningen för JönköpingEnergi Biogas AB för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovis-ningenDet är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvarVårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International stand-ards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisions-bevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisnin-gen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrol-len som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåt-gärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.


UttalandenEnligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Jönköping Energi Biogas ABs finansiella ställ-ning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltnings-berättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.


Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningarUtöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revi-sion av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Jönköping Energi Biogas AB för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31.



Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispo-sitioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.





DELOITTE AB


75HUSKVARNAÅNS KRAFT AB

HUSKVARNAÅNS KRAFT AB

Styrelsen och verkställande direktören för Huskvarnaåns Kraft AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014. Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år.

FörvaltningsberättelseBolaget är helägt dotterbolag till Jönköpings Rådhus AB org nr 556380-7162 som är helägt av Jönköpings Kommun. Företaget äger ett vattenkraftverk med tillhörande rättigheter.Bolagets anläggningar har under året varit utarrenderade till systerbolaget Jönköping Energi AB.

Händelser under räkenskapsåretInga investeringar gjordes under året. Reparation och underhåll uppgick under året till 33 tkr (42).Inga väsentliga händelser av betydelse för företaget har inträffat under året. Anläggningarna är väl underhållna och har fungerat utan större oplanerade avbrott under året.Elproduktionen har under året varit bra eftersom vinter, vår och höst varit fuktiga med bra tillgång till vatten.Vattenkraften har på senare år påförts väsentligt höjda kostnader i form av fastighetsskatt. Denna kostnad utgör den största enskilda kostnadsposten i bolaget.

Inga nu kända väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen.

RedovisningsprinciperDetta är företagets första årsredovisning upprättad enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning (K3). Se not 1 och not 10 för ytterligare information.

Förväntad framtida utvecklingBolagets anläggningar är tills vidare utarrenderade till Jönköping Energi AB. Eftersom anläggningarna har stor betydelse för arrendatorn bedöms risken för avbrytande av arrendet som mycket liten. Underhållskostnaderna för anläggningen förväntas vara förhållandevis låga även under 2015.

Inga andra väsentliga risker eller osäkerhetsfaktorer kan förutses för närvarande.

Under 2015 planeras ett införande av en underkoncern till Rådhus AB som består av samtliga energibolag. Moderbolag i koncernen blir Jönköping Energi AB. Dotterbolag blir Jönköping Energi Nät AB, Jönköping Energi Biogas AB samt Huskvarnaåns Kraft AB. Inga förändringar i verksamheten planeras utan skälet till att detta görs är endast för att skapa en tydligare enhet av energibolagen som ingår under varumärket Jönköping Energi.

ÄgarstyrningÄgaren styr bolaget via olika policys samt ett gemensamt direktiv för alla bolag i koncernen och ett företagsunikt ägardirektiv. De krav som ställs är olika finansiella nyckeltal samt även andra krav som exempelvis att verksamheten ska visa ett samhällsansvar och ge ett tillskott i form av samhällsnytta.Bolaget uppfyller samtliga krav som ägaren ställer i dessa direktiv.

Kommunstyrelsen har enligt 6 kap 1§ kommunallagen (KL) uppsiktsplikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala bolag och ska enligt 6 kap 1a§ KL i årliga beslut pröva om den verksamhet bolaget har bedrivit under föregående kalenderår varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Som underlag för kommunstyrelsens beslut har bolagets VD utvärderat bolagets verksamhet avseende dessa frågor, vilket sammanställts i ett dokument som tillställts styrelsen för beslut. Styrelsen har ställt sig bakom utvärderingen och anser att bolaget lever upp till de krav som framgår av kommunallagen.

Förslag till vinstdispositionTill bolagstämmans förfogande står följande medel:

Balanserat resultat 416 712 krÅrets resultat 1 369 kr

Kvarvarande medel att disponera 418 081 kr Styrelsen föreslår att disponibelt belopp 418 081 kr balanseras i ny räkning.

Beträffande företagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat-och balansräkningar, rapporter över förändringar i eget kapital samt noter. Alla belopp uttrycks i tusentals kronor om inget annat anges.

Flerårsöversikt 2014 2013 2012 2011 2010

Nettoomsättning 4 185 4 210 2 400 2 960 2 620

Resultat efter finansiella

poster -69 -72 -58 252 16

Balansomslutning 8 556 6 952 7 605 4 254 4 395

Soliditet % 6,9 9,3 9,3 17,3 12,6

Avkastning på totalt kapital % -0,5 -0,8 -0,6 6,4 1,4

Avkastning på eget kapital % -6,0 -5,9 -4,6 21,4 1,5

För definition av nyckeltalen hänvisas till not 11.

76

Not 2014 2013(tkr) Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 4 185 4 210 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 3 -4 119 -4 173Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 5, 7 -102 -102 Rörelseresultat -36 -65 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter 1 8Räntekostnader -34 -15 Resultat från finansiella poster -34 -7 Resultat efter finansiella poster -69 -72 Bokslutsdipositioner Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan 72 78 Resultat före skatt 2 6 Skatt 4 -1 -2 ÅRETS RESULTAT 1 4


RESULTATRÄKNING

77

Not 2014-12-31 2013-12-31(tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader 5 - -Mark och övrig fast egendom 6 1 542 1 542Maskiner och andra tekniska anläggningar 7 102 204Summa anläggningstillgångar 1 645 1 746 Omsättningstillgångar Skattefordran 4 275 3 794Övriga fordringar 155 136Fordringar på koncernföretag 0 1 275Koncernkonto (limit 25 mkr) 2 481 -Summa omsättningstillgångar 6 911 5 205 SUMMA TILLGÅNGAR 8 556 6 952 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 8 Bundet eget kapital Aktiekapital (1 000 aktier) 100 100Reservfond 20 20 120 120Fritt eget kapital Balanserad vinst 417 413Året resultat 1 4 418 417 Summa eget kapital 538 537 Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar 72 144 Kortfristiga skulder Skuld till koncernföretag 251 25Koncernkonto (limit 25 Mkr) - 205Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 9 7 695 6 041Summa kortfristiga skulder 7 946 6 271 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 8 556 6 952 Ställda säkerheter Inga IngaAnsvarsförbindelser Inga Inga


BALANSRÄKNING

78

NOT 1 - ALLMÄNNA REDOVISNINGSPRINCIPER Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisning-slagen och Bokföringsnämndens allmänna råd 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Detta är första året företaget tillämpar K3 och övergångsdatum till K3 har fastställts till den 1 januari 2013. Företaget tillämpade tidigare årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Vid övergången till K3 har bestämmelserna i kapitel 35 Första gången detta allmänna råd tillämpas, tillämpats vilka kräver att företag tillämpar K3 retroaktivt. Detta innebär att jämförelsesiffrorna för 2013 är omräknade enligt K3. Det finns emellertid ett antal frivilliga och obligatoriska undantag från denna generella regel, vilka syftar till att underlätta övergången till K3. En beskrivn-ing av hur företaget tillämpat dessa undantag, inklusive en beskrivning av hur resultat och finansiella ställning påverkades av övergången till K3 samt en samman-fattning av de förändringar som gjorts av redovisning-sprinciperna presenteras i not 10. Tillämpade övriga principer är oförändrade jämfört med föregående år. De viktigaste redovisnings- och värder-ingsprinciperna som använts vid upprättande av de finansiella rapporterna sammanfattas nedan. Personal Bolaget har ej haft några anställda. Administrativ och teknisk service har inköpts av systerbolagen Jönköping Energi AB och Jönköping Energi Nät AB. Intäktsredovisning Intäkterna avser i sin helhet arrende från systerbolaget Jönköping Energi AB och redovisas i takt med att fakturering sker. Försäkringsersättningar Vid driftsstopp, skador etc. som helt eller delvis täcks av försäkringsersättning redovisas en beräknad försäkring-sersättning när denna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Försäkringsersättningar redovisas i posten Övriga rörelseintäkter. Ränteintäkter Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas. Beräkning av ränteintäkter görs på basis av den under-liggande tillgångens avkastning enligt effektivräntem-etoden. Offentliga bidrag Offentliga bidrag intäktsredovisas när företaget har uppfyllt de villkor som är förknippade med bidraget och det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att er-hållas. Bidrag som företaget erhållit men där alla villkor ännu inte är uppfyllda redovisas som skuld.

BOKSLUTSKOMMENTARER

Bidrag som erhållits för förvärv av en anläggningstill-gång reducerar anläggningstillgångens redovisade anskaf-fningsvärde. Övriga offentliga bidrag redovisas i posten Övriga rörelseintäkter. Låneutgifter Samtliga låneutgifter kostnadsförs i den period som de hänförs till och redovisas i posten Räntekostnader och liknande resultatposter. Fordringar och skulder Fordringar har upptagits till belopp, varmed de beräknas inflyta. Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Övriga tillgångar och skulder är värderade till anskaffningsvärde om ej annat anges i not. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda över ursprunglig nivå ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas löpande som kostnader. Planenliga avskrivningar görs på ursprungliga anskaffn-ingsvärden och påbörjas den månad då anläggningen tas i drift. Avskrivning görs systematiskt och beräknas med hänsyn till anläggningstillgångens bedömda nyttjande-period. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av tillgångar. Maskiner och andra tekniska anläggningar Maskiner och inventarier anskaffade t o m 1995 har skrivits av med skattemässigt högsta tillåtna belopp. Avskrivningar enligt plan på maskiner och inventarier anskaffade fr o m 1996 är beräknade på tillgångarnas anskaffningsvärde och baseras på beräknade ekonomiska livslängder varvid följande procentsatser använts: Turbinupprustning 6,67% Upprustning av Ebbes-dammen 5,00% Generator 6,67% Kontrollutrustning 10,00% Byggnader Byggnader skrivs av enligt plan med 2 % per år. Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar

Allmänna principer Per balansdagen bedöms om det föreligger en indika-tion på att en tillgångs värde är lägre än dess redov-isade värde. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Om återvinningsvärdet understiger redovisat värde görs en nedskrivning som kostnadsförs.

HUSKVARNAÅNS KRAFT AB HUSKVARNAÅNS KRAFT AB

79

Finansiella instrument Allmänna principer Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffnings-värde vilket motsvarar instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i bal-ansräkningen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsenliga villkor. Kundfordringar redovisas när faktura har skickats till kund. Skuld tas upp när motparten har utfört sin prestation och företaget därmed har en avtalsenlig skyldighet att betala även om faktura inte har erhållits. Leverantörsskulder redovisas när faktura har mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller när företa-get förlorar kontrollen över rättigheterna. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Övervägande del av finansiella tillgångar och skulder tas bort från balansräkningen genom erhållande eller erläggande av betalning. Kundfordringar och liknande fordringar Kundfordringar och liknande fordringar är finansiella tillgångar med fasta betalningar eller betalningar som går att fastställa med belopp. Fordringar uppkommer då företaget tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till kredittagararen utan avsikt att bedriva handel med fordringsrätterna. Kundfordringar och liknande fordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Med upplupet anskaffningsvärde menas det värde som framkommer när instrumentets förväntade kassaflöde diskonteras med den effektivränta som beräknades vid anskaffningstillfället. Kundfordringar värderas därmed till det värde som beräknas inflyta, dvs. med avdrag för osäkra fordringar. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i posten Övriga externa kostnader. Finansiella skulder Samtliga finansiella skulder värderas till upplupet anskaf-fningsvärde, dvs. det förväntade kassaflödet diskonterat med den effektivränta som beräknades vid anskaffning-stillfället. Det innebär att leverantörsskulder som har kort förväntad löptid värderas till nominellt belopp.

Inkomstskatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatt redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redovisas i eget kapital varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuella skattefordringar och skatteskulder samt uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas om det finns en legal rätt till kvittning.

Aktuell skatt Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskap-sår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Aktuell skatt värderas till det sannolika be-loppet enligt de skattesatser och skatteregler som gäller per balansdagen och nuvärdesberäknas inte. Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktiga resul-tat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser. Uppskjuten skatt beräknas på samtliga temporära skillnader, dvs. skillnaden mellan de redovisade värdena för tillgångar och skulder och deras skattemässiga värden samt skattemässiga underskott, Uppskjuten skatt redovisas inte på temporära skillnader som härrör från den första redovisningen av goodwill. Förändringar i uppskjuten skatteskuld eller uppskjuten skattefordran redovisas i resultaträkningen om inte förändringen är hänförlig till en post som redovisas i eget kapital. Uppskjuten skatteskuld och uppskjuten skattefordran värderas enligt de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen. Uppskjuten skattefordran värderas till högst det belopp som sannolikt kommer att återvinnas baserat på innevar-ande och framtida skattepliktiga resultat. Värderingen omprövas per varje balansdag för att återspegla aktuell bedömning av framtida skattemässiga resultat. Uppskjuten skatt ingår i obeskattade reserver med 22 %. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten av när i tiden betalningen sker är väsen-tlig redovisas avsättningen till nuvärdet av de framtida betalningar som krävs för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan utgörs av den räntesats som före skatt avspeglar aktuell marknadsbedömning av det tids-beroende värdet av pengar och de risker som är förknip-pade med framtida betalningar till den del riskerna inte beaktas genom att justeringar gjorts vid bedömningen av de framtida betalningarna. Avsättningen tas endast i anspråk för de utgifter som avsättningen ursprungligen var avsedd för. Eventuell gottgörelse som företaget är så gott som säker på att kunna erhålla av en extern part avseende förplik-telsen redovisas som en separat tillgång. Denna tillgång kan dock inte överstiga beloppet för den hänförliga avsättningen.

BOKSLUTSKOMMENTARER


80 HUSKVARNAÅNS KRAFT AB

Avsättningen prövas per varje balansdag och justeringar av avsättningen redovisas i resultaträkningen. Avsättning för avbrottsersättning görs i den period som avbrottet skett under förutsättning att avbrottet ger upphov till en förpliktelse och avsättningens storlek kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Gottgörelse från försäkringsföretag redovisas som tillgång. Avsättning sker även för förlustkontrakt, dvs. när ound-vikliga utgifter för att uppfylla företagets förpliktelser överstiger de förväntade ekonomiska fördelarna. Likvida medel Likvida medel utgörs av disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut och kortfristiga, likvida placeringar som lätt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktua-tionen. Sådana placeringar har en löptid på maximalt tre månader. I likvida medel ingår företagets tillgodohavanden på koncernens koncernkonto. Viktiga uppskattningar och bedömningar Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedan redogörs för de viktigaste antagandena om framtiden, och andra viktiga källor till osäkerhet i upp-skattningar per balansdagen, som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästa räkenskapsår. Den enskilt största osäkerheten i verksamheten är om arrendatorn Jönköping Energi AB skulle avbryta ar-rendekontraktet. Avtalet gäller tills vidare och har ingen bortre tidsgräns. Sannolikheten för detta skulle inträffa är låg eftersom elintäkterna från vattenkraften är en viktig inkomstkälla för Jönköping Energi AB. Det finns även en osäkerhet i hur samhället ser på ut-vecklingen av vattenkraften. Det kommer löpande ökade krav på verksamheten som är svåra att förutse. De är de krav vi kan förutse är dock utformade så att vi bedömer att vi kommer att kunna uppfylla dessa.

NOT 2 - NETTOOMSÄTTNING Av nettoomsättningen är 100% (100 %) koncernintern. NOT 3 - ERSÄTTNING TILL REVISORER 2014 2013 Revisionsuppdrag, Deloitte 10 10 10 10 Med revisionsuppdrag avses revisorns ersättning för den lagstadgade revisionen. Arbetet innefattar granskningen av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt arvode för

revisionsrådgivning som lämnats i samband med revi-sionsuppdraget.

NOT 4 - SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT 2014 2013Aktuell skatt -1 -2Uppskjuten skatt – –Summa -1 -2 Redovisat resultat före skatt 2 6 Skatt enligt gällande skattesats (22%) -1 -1 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader: Övriga ej avdragsgilla kostnader - -Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter - -1 Korrigering från föregående år Redovisad skattekostnad -1 -2

NOT 5 - BYGGNADER 2014-12-31 2013-12-31In- och utgående anskaffningsvärde 7 343 7 343 Ingående avskrivningar -7 343 -7 343Årets avskrivningar - -Utgående ackumulerade avskrivningar -7 343 -7 343Bokfört värde - -

NOT 6 - MARK OCH ÖVRIG FAST EGENDOM 2014-12-31 2013-12-31In- och utgående anskaffningsvärde 1 542 1 542 Bokfört värde 1 542 1 542

NOT 7 - MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA AN-LÄGGNINGAR 2014-12-31 2013-12-31Ingående anskaffningsvärde 14 808 14 808Årets anskaffningar - -Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 14 808 14 808 Ingående avskrivningar -14 604 -14 502Årets avskrivningar -102 -102Utgående ackumulerade avskrivningar -14 706 -14 604Bokfört värde 102 204 Ackumulerade överavskrivningar -72 -144 Bokfört nettovärde 29 60

81HUSKVARNAÅNS KRAFT AB

BOKSLUTSKOMMENTARER

NOT 10 - ÖVERGÅNG TILL K3 Huskvarnaåns Kraft AB har tidigare tillämpat Årsre-dovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Från och med 1 januari 2014 upprättar företaget sin årsredovisning enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (“K3”). Övergångsdatum till K3 har fastställts till den 1 januari 2013. Övergången till K3 redovisas i enlighet med kapitel 35 Första gången detta allmänna råd tilläm-pas. Huvudregeln i K3 kapitel 35 kräver att ett företag tillämpar samtliga råd retroaktivt vid fastställande av in-gångsbalansen. Dock finns vissa tvingande och frivilliga undantag från den retroaktiva tillämpningen. Företaget har valt att inte tillämpa några frivilliga undantag. Det nya regelverket påverkar i bolaget främst anläggning-stillgångar. Komponentindelning av samtliga kvarvarande anläggningstillgångar har gjorts. Resultatet har dock inte påverkats av denna indelning vilket gör att värden från bokslutet 2013 är intakt med föregeående års årsredovis-ning.

NOT 8 - EGET KAPITAL Aktiekapital Bundna reserver/Reservfond Fritt eget kapital TotaltIngående balans per den 1 januari 2013 100 20 413 533Årets resultat 4 4 Utgående balans per den 31 december 2013 100 20 417 537

Aktiekapital Bundna reserver/Reservfond Fritt eget kapital TotaltIngående balans per den 1 januari 2014 100 20 417 537Årets resultat 1 1Utgående balans per den 31 december 2014 100 20 418 538

NOT 9 - UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 2014-12-31 2013-12-31Skuld regleringsföreningar mm 356 356 Fastighetsskatt 7 314 5 684 Övriga skulder 25 1 Bokfört värde 7 695 6 041

NOT 11 - DEFINITION AV NYCKELTAL Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutning vid årets utgång. Avkastning på totalt kapital Resultat före finansiella kostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt).


82

Till årsstämman i Huskvarnaåns Kraft AB Organisationsnummer 556043-4960

Rapport om årsredovisningenVi har utfört en revision av årsredovisningen för Huskvarnaåns Kraft AB för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31.





UttalandenEnligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats ienlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Huskvarnaåns Kraft ABs finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.


Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningarUtöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört enrevision av förslaget till dispositioner beträffande bolagetsvinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Huskvarnaåns Kraft AB för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31.





Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund får våra uttalanden.


Jönköping den 16 mars 2015 DELOITTE AB




83


Johnny Lilja Per Larsson Ordförande

Ann-Marie Nilsson Harriet Rosqvist

Magnus Thelander Fridolf Eskilsson Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 16 mars 2015. Deloitte AB

Hans Warén Auktoriserad revisor


8585 JÖNKÖPING ENERGI ÅRSREDOVISNING

Kjellbergsgatan 3, Box 5150, 550 05 Jönköping Telefon 036 - 10 82 00, Fax 036 - 16 68 [email protected], www.jonkopingenergi.se

Foto

: Jön

köpi

ng E

nerg

i och

smål

ands

bild

er.se

2014 - jönköping energi · 2017-03-30 · 3 vd har ordet väldigt många, både medarbetare och...

Documents