50 procent effektivare energianvändning 2050Slutrapport från IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrens kraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: www.iva.se.

Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2014 Box 5073, se-102 42 Stockholm Tfn: 08-791 29 00

IVA-M 446ISSN: 1102-8254 ISBN: 978-91-7082-880-5

Projektledare: Jan Nordling, IVARedaktör: Camilla Koebe, IVALayout: Anna Lindberg & Pelle Isaksson, IVA

Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via IVAs hemsida www.iva.se

Förord

IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle har som mål att med analyser, observationer och rekommendationer bidra till en effektivare energianvändning. Visionen är en 50 procent effektivare energianvändning 2050. Utgångspunkten i projektet har varit att minska energiintensiteten, inte att generellt minska totala energianvändningen.

Projektet Ett energieffektivt samhälle har analyserat fem sektorer: Bebyggelse, industri, transporter, skogs- och jordbruk samt tjänster. Ett delprojekt har arbetat med att identifiera affärsmöjligheter och affärsmodeller för företag inom energieffektiviseringsområdet. Eftersom smarta energisystem förväntas medföra stora möjligheter när det gäller möjligheten att styra och effektivisera energianvändningen, har detta område studerats som ett delprojekt.

Under projektets gång har tolv seminarier genomförts och elva rapporter publicerats. Dokumentation och rapporter kan laddas ner ifrån IVAs hemsida.

Styrgruppen består av följande personer:

Professor Lars Bergman, ordförande för Ett energieffektivt samhälleTommaso Auletta, ABBStina Blombäck, BillerudAnita Aspegren, EnergimyndighetenMagnus Breidne, projektchef IVAOskar Ahnfelt, VattenfallKjell Jansson, Svensk EnergiUrban Karlström, FortifikationsverketAndres Muld, SustBo Normark, Power CircleGöran Persson, SiemensBirgitta Resvik, FortumPer-Arne Rudbert, HumlegårdenMaria Sandqvist, TeknikföretagenMaria Sunér Fleming, Svenskt NäringslivPer Westlund, IVAs avdelning för Samhällsbyggnad

Innehåll

Sammanfattning ................................................................................................................. 750 procent effektivare energi användning 2050 .............................................................. 7Hinder och drivkrafter .................................................................................................. 7Observationer ............................................................................................................... 8Rekommendationer ..................................................................................................... 10

Effektiv användning av resurser ........................................................................................ 11Varför behövs energieffektivisering? ........................................................................... 11Vad är energieffektivisering? ....................................................................................... 11Ett 50 procent mer energi effektivt samhälle 2050 ....................................................... 11IVAs projekt Ett energi effektivt samhälle ......................................................................13

Varför sker inte lönsam energieffektivisering? ...................................................................15Många beslut och många beslutsfattare .......................................................................15Hinder och drivkrafter för energi effektivisering .......................................................... 16

Energianvändning i olika sektorer .................................................................................... 19Bebyggelse .................................................................................................................. 19Industri ....................................................................................................................... 20Transporter ................................................................................................................. 21Tjänstesektorn ............................................................................................................ 23Skogs- och jordbruk .................................................................................................... 23

Affärsmodeller och affärsmöjligheter ...............................................................................25Vad är en affärsmodell? ...............................................................................................25Hur kan affärsmodellen kopplas till energieffektivisering? ............................................25Energieffektivisering som affärs idé ............................................................................. 26Fjärrvärmebolagens nya affärsmodeller ...................................................................... 27Exempel på affärsmodeller inom energieffektivisering ................................................ 27

Teknik – utveckling och språng ........................................................................................ 29Trender ....................................................................................................................... 29Smarta energisystem ................................................................................................... 30

Observationer ................................................................................................................... 32

Rekommendationer ...........................................................................................................35

Appendix .......................................................................................................................... 37

6

7

Sammanfattning

50 PROCENT EFFEKTIVARE ENERGI ANVÄNDNING 2050

Effektivare användning av arbetskraft, realka-pital, energi och andra naturresurser bidrar till ekonomisk tillväxt. Men eftersom all energi-användning på olika sätt har negativa effekter på miljön ger effektivare energianvändning en extra bonus: Förutom att bidra till den ekono-miska tillväxten begränsas energianvändning-ens negativa effekter på miljön.

Energieffektivisering innebär att man använ-der mindre energi per producerad enhet av olika varor och tjänster, det vill säga produktionen blir mindre ”energiintensiv”. Men lägre energi-intensitet är inte alltid synonymt med ökad en-ergieffektivitet. Om den lägre energiintensiteten nås till priset av en alltför stor användning av andra resurser så handlar det inte om effektivi-sering utan om slöseri med resurser.

IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle foku-serar på möjligheter att effektivisera Sveriges energianvändning, men också på de hinder som måste undanröjas för att dessa möjligheter ska kunna utnyttjas fullt ut. Visionen är 50 procent effektivare energianvändning år 2050.

Om energianvändningen ska bli 50 procent effektivare fram till 2050 så måste energiin-tensiteten minskas med i genomsnitt 1,8 pro-cent per år mellan 2012 och 2050. Det är en utveckling som inte är omöjlig att realisera, men den kräver mer insatser än vad som re-dan görs idag. Som jämförelse kan nämnas att energiintensiteten minskade med i genomsnitt 1,4 procent per år under den lika långa perio-den 1974–2012.

HINDER OCH DRIVKRAFTER

Inom projektets samtliga delprojekt har man kommit fram till att en 50 procent effektivare energianvändning 2050 är möjlig inom respek-tive sektor. Det som är tydligt är att det inte finns en eller några få enskilda åtgärder, eller någon specifik och lätt identifierbar aktör som kan göra jobbet. För att klara en kraftfull ef-fektivisering av energianvändningen i samhället krävs samverkan mellan energisystem och ener-gislag, men också mellan olika aktörer, kunder och leverantörer, energibolag och industrier.

Det måste till nya tekniska lösningar, men också nya affärsmodeller. Energieffektivisering handlar inte primärt om teknik, utan om orga-

nisation, ansvarsfördelning, incitament, attityd, beteende och ledarskap. För många företag är energieffektivisering också ett sätt att stärka varumärket.

Beslut om energieffektivisering tas i den egna verksamheten, baserat på för verksamheten ra-tionella grunder. Men besluten tas också genom krav via politiker, genom upphandling i senare led, eller när konsumenten står i en affär och väljer mellan två olika varor. Politiker ger ram-verket genom olika styrmedel. Det kan vara lagar och föreskrifter, men också utformning av skatter och avgifter, incitament eller stöd av olika slag.

8

Fyra perspektiv styr energieffektivisering i den egna verksamheten:

• Konkurrens om begränsade resurser, kärnverk-samhet prioriteras

• Kunskap om energieffektivisering• Rättvisande kalkylmodeller som till exempel tar

hänsyn till livscykelkostnader• Krav på energieffektivitet från kunder, ägare och

myndigheter

Företag kan antingen fokusera på energief-fektivisering i den egna verksamheten, eller ha som affärsidé att utveckla och sälja produkter och tjänster som ger ökad energieffektivitet hos kunderna. Genom att låta energieffekti-vitet vara en del av affärsmodellen blir det en naturlig del i verksamhetens förbättrings- och utvecklingsarbete.

Många industrier har restenergier från sin verksamhet, som kan tas tillvara i fjärrvärme-system, eller som avfall som kan förbrännas för energiåtervinning. Att nyttiggöra restenergier kräver ofta beslut om samverkan med tredje part. Detta är en affärsmöjlighet, men kan ock-så uppfattas som en risk genom det beroende som uppstår mellan två parter med olika typer av verksamheter.

Ny kompetens och en mix av traditionellt yr-keskunnande och nya discipliner är avgörande för att skapa nya affärer. Den som kan kombine-ra traditionellt yrkeskunnande inom till exempel fastighetsskötsel med it och affärsmannaskap,

har goda förutsättningar att presentera attrak-tiva och lönsamma affärsupplägg inom energief-fektiviseringsområdet.

Standardiserade gränssnitt och tillgång till mätdata skapar också möjligheter för nya ak-törer att presentera potentiella affärsidéer för energieffektivisering. Den som har tillgång till mätdata i realtid får en mycket bra bild av hur anläggningen fungerar och kan analysera, åt-gärda och följa upp genomförda åtgärder.

En viktig iakttagelse är också att det är lättare att få genomslag för en affärsidé om den förstär-ker eller ligger nära kundens kärnaffär.

Exempel på tjänster och produkter kan vara utrustning för att mäta och visualisera energian-vändningen, ny teknik och nya systemlösningar för en effektivare verksamhet, samt kunskap och kompetens för att genomföra åtgärder. Men det kan också vara nya affärskonstellationer mellan olika aktörer.

Traditionellt finns en samverkan mellan in-dustrier med överskottsvärme och fjärrvärme-företag. Nu börjar liknande möjligheter ska-pas även för fastighetsägare som kan leverera överskottsvärme. I takt med introduktionen av egenproducerad energi och möjligheten för mindre aktörer att både vara energiköpare och energiproducenter kommer fler aktörer in på marknaden. Andelen väderberoende elproduk-tion från vind och sol kommer att öka vilket också öppnar för nya affärsmöjligheter för att parera effekttoppar och energiöverskott res-pektive underskott.

OBSERVATIONER

I projektet har ett antal observationer gjorts kring fakta, kunskap och trender som kommer att påverka de hinder och möjligheter som finns med ökad energieffektivitet. Nedan listas några av dessa.

Energipriserna antas inte öka markant. Priset på energi kommer inte att stiga nämnvärt, utan prisökningarna kommer att ligga i paritet med

BNP-tillväxten. Att energipriserna inte kommer att öka påverkar självklart den ekonomiska drivkraften för ökad energieffektivitet.

Skatter och avgifter kommer sannolikt att ut-göra en större del av framtidens energipris.

EUs energieffektiviseringsdirektiv har målet att den totala tillförseln av primär energi i EU ska

9

minska med 20 procent från 2005 till 2020, vil-ket kommer att driva på energieffektiviserings-arbetet i medlemsländerna.

Programmet för energieffektivisering i energi-intensiv industri (PFE) innebär att företag kan få befrielse från elskatt i utbyte mot att driva ener-gieffektivisering. PFE är dock under avveckling då det strider mot EUs regelverk för statsstöd.

EU ställer krav på produkter. Genom Ecode-sign-direktivet driver EU ett arbete med energi-effektivisering av produkter, till exempel hem-elektronik, vitvaror och belysning.

Teknik bedöms inte att vara ett hinder för ener-gieffektivisering. Här finns istället stora möjlig-heter. Några exempel:

• För elapparater sjunker förbrukningen dramatiskt, för vitvaror 60 procent det senaste decenniet, och utvecklingen verkar fortsätta.

• Värmepumpar utvecklas kraftigt med bland annat förbättrad värmefaktor.

• Prognoser visar att priserna på elektriska energilager kommer att vara en tredjedel av dagens priser 2020.

• För solceller väntar fortsatt kostnadsreduktion och möjligt genombrott för verkningsgraden.

• Elförbrukningen för belysning har redan med dagens LED-teknik sjunkit med cirka 80 procent och utvecklingen pekar på en fortsatt utveckling.

Standardiserade gränssnitt och tillgång till mätdata skapar möjligheter för nya aktörer att presentera möjliga affärsidéer för energieffekti-visering.

Realtidsmätning öppnar upp för att analysera en anläggning och se hur den fungerar i varje ögonblick.

Visualisering och jämförelse (benchmarking) sänker informationskostnaden.

Systemintegration ger större effekt men medför också större risker. För att uppnå stor energief-fektivisering, och också öppningar för nya affä-

rer, krävs ofta en djupare och långvarig relation med andra aktörer. Men större systemintegra-tion medför också större risker i en affärsupp-görelse.

Kunden får större inflytande på affären. Om- och avregleringar i kombination med bättre tillgång till information om den egna energian-vändningen, men också exempel på vad andra har gjort bidrar till att kunden blir bättre insatt i affären.

Ökat intresse för hållbarhet. Ett ökat intresse för hållbarhetsfrågor ökar även incitamenten för att driva energieffektivisering. Att arbeta med energieffektivitet kan också stärka varumärket.

Andelen el i energisystemet kommer att öka. Ur ett energieffektiviseringsperspektiv är el en mycket effektiv energibärare.

Även andelen intermittent elproduktion från vind och sol kommer att öka, vilket möjliggör nya affärsmöjligheter för att parera effekttop-par samt över- och underskott av energi. Detta påverkar energieffektiviteten i nätet.

Förskjutning från storskaligt till småskaligt. I takt med introduktionen av egenproducerad energi och möjligheten för mindre aktörer att både vara energiköpare och energiproducenter kommer fler aktörer in på marknaden. Att pro-ducera egen energi ökar sannolikt även intresset generellt för energifrågor, vilket ökar energief-fektiviteten.

Genom att kombinera modern IT, värmepum-par, värmelager och på sikt även batterilager och lokal elproduktion kan ett effektivt energi-system skapas.

10

REKOMMENDATIONER

Vad krävs för att få energieffektivisering att hän-da? Det som är genomgående i projektet är bety-delsen av ledarskap. Ledning, styrelse och ägare måste vara engagerade och verka för en tydlig strategi och samordning av energieffektivisering. Det krävs också ett politiskt ledarskap.

Konsumentmakt är en allt viktigare faktor för att driva på en förändring. Även politiker måste visa att energieffektivisering är ett prioriterat område. Satsningar på forskning och utbildning är av vikt, liksom information.

Nedan listas ett antal konkreta rekommenda-tioner utan inbördes rangordning. Rekommen-dationerna vänder sig till näringsliv (privat och offentligt) respektive till politik och myndigheter.

Ledarskap• Ägare och styrelse bör sätta upp mål och följa

upp energieffektiviseringsarbetet. Detta är ett sätt att visa ledarskap för att få till stånd energieffektivisering. I den mån ägare och ledning anser det lämpligt kan nyckeltal även redovisas i årsredovisning eller annat extern kommunikation.

• Näringsliv (privat och offentligt): Utveckla verktyg för ett långsiktigt perspektiv på investeringar. Använd modeller som synliggör energieffektiviseringens ekonomiska möjligheter och underlättar arbetet med livscykelkostnader (LCC).

Transparens• Gör detaljerade mätdata för energi tillgängliga

för respektive energikund, för innovativa affärslösningar, bättre benchmarking och tydliga nyckeltal.

Incitament• Skapa ”Energikreditnämnden”, ett verktyg

för riskhantering i samverkansprojekt. Vissa projekt, som ger ökad energieffektivitet i ett systemperspektiv, blir inte av eftersom de kräver samverkan mellan olika aktörer och parter. En ”Energikreditnämnd” kan gå in och täcka osannolika men stora risker, exempelvis att en part går i konkurs.

• Politik och myndigheter: Använd ekonomiska incitament för att få till stånd energieffektivisering, till exempel skatteavdrag för att stimulera hushållen att investera i energieffektivisering, eller skattelättnader för företag.

Kompetens• Anpassa utbildningssystemet till behoven av

kompetens kring energieffektivisering. Ett exempel är att drifttekniker behöver kunna IT.

• Använd innovationsupphandling för att stimulera nya och kommersialiserbara produkter och tjänster inom energieffektivisering.

• Säkerställ att det centrum för renovering av byggnader som nu bildas får tillräckliga resurser, så att kunskapen om renovering och energieffektivisering kan höjas.

• Satsa på verktyg och information till de små och medelstora företagen, samt för jordbruk.

Transporter• Skapa en samordnad nationell strategi för

transporter som sträcker sig till och med 2050.

• Höj maxlasterna för vägtransporter för att göra skogs- och jordbruk mer energieffektiva.

11

Effektiv användning av resurser

VARFÖR BEHÖVS ENERGIEFFEKTIVISERING?

Effektivare användning av arbetskraft, realka-pital, energi och andra naturresurser bidrar till ökad konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Men eftersom all energianvändning har nega-tiva effekter på miljön ger effektivare energian-vändning en extra bonus: Förutom att bidra till ökad konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt, begränsas energianvändningens negativa ef-fekter på miljön. Enligt International Energy Agency (IEA) är energieffektivisering ett av de mest verkningsfulla sätten att minska utsläppen av växthusgaser.

VAD ÄR ENERGIEFFEKTIVISERING?

Energieffektivisering kallas ibland för den ”glöm-da” energiresursen. I samhällsdebatten är fokus ofta på resurser och teknik för att producera en-ergi. Kanske beror detta på att utvecklingen på tillförselsidan ofta är synlig och spektakulär. Ex-empelvis är den moderna vindkraften och ”the shale gas revolution” landvinningar som kan förändra energisituationen fundamentalt i stora delar av världen. Energieffektivisering handlar i stället om många, ofta enkla, åtgärder i mängder av företag och hushåll. Dessa åtgärder skapar säl-lan tillfällen för högtidliga invigningar, med band som ska klippas och tal som ska hållas. Men den samlade effekten på energianvändningen kan vara mycket betydande.

Energieffektivisering innebär att man an-vänder mindre energi per producerad enhet av olika varor och tjänster, det vill säga pro-duktionen blir mindre ”energiintensiv”. Men lägre energiintensitet är inte alltid synonymt

med ökad energieffektivitet. Om den lägre en-ergiintensiteten nås till priset av en alltför stor användning av andra resurser så handlar det inte om effektivisering utan om slöseri med re-surser. Den ”goda” energieffektiviseringen är därför den som är lönsam. Närmare bestämt lönsam vid priser som reflekterar relevanta kostnader, inklusive miljökostnader, för de re-surser som används för att åstadkomma den lägre energiintensiteten.

ETT 50 PROCENT MER ENERGI­EFFEKTIVT SAMHÄLLE 2050

IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle foku-serar på möjligheter att effektivisera Sveriges energianvändning, men också på de hinder som måste undanröjas för att dessa möjligheter ska kunna utnyttjas fullt ut. Visionen är 50 procent effektivare energianvändning år 2050.

Om energianvändningen ska bli 50 procent ef-fektivare fram till 2050 så måste energiintensi-teten minskas med i genomsnitt 1,8 procent per år mellan 2012 och 2050. Det är en utveckling som inte är omöjlig att realisera, men den kräver mer insatser än vad som redan görs idag. Som jämförelse kan nämnas att energiintensiteten minskade med i genomsnitt 1,4 procent per år under den lika långa perioden 1974–2012.

I figur 1 visas skillnaden mellan en framskriv-ning av nuvarande utveckling, och vad som krävs för att uppnå en halvering av energiinten-siteten år 2050.

År 2012 uppgick energianvändningen i Sve-rige till 575 TWh, inklusive förluster. Om ener-giintensiteten fortsätter att minska i samma takt som hittills, och med ett antagande om en BNP-tillväxt på 2 procent per år, kommer den totala

12

Figur 2: Energianvändningens utveckling 1970–2012, samt en framskrivning till 2050 utifrån en halverad energiintensitet (2012–2050) samt en jämförelse med hittillsvarande utveckling under samma period. Källa: SCB, Energimyndigheten, bearbetat av ÅF och Sebastian Genas.

Brut

toen

ergi

anvä

ndni

ngTW

h

0

100

200

300

400

500

600

700

800

Halverad energiintensitet 2012 till 2050 (38 år)

Samma utvecklingstakt som 1974–2012 (38 år)

205020402030202020102000199019801970

Figur 1: Förändring i energiintensitet mellan 1970–2012, samt framskriven energiintensitet mellan 2012 och 2050, mätt BNP (2010 års penningvärde) och total energianvändning inkl. förluster, MWh/MSEK. Källa: SCB, Energimyndigheten, bearbetat av ÅF och Sebastian Genas.

0

50

100

150

200

250

300

350

400

Halverad energiintensitet 2012 till 2050 (38 år)

Samma minskningstakt som 1974–2012 (38 år)

205020402030202020102000199019801970

MW

h/M

SEK

BNP

2010

-års

pen

ning

värd

e

energianvändningen uppgå till 720 TWh 2050. Halverad energiintensitet medför att energian-vändningen vid 2 procent årlig tillväxt av BNP bara uppgår till 613 TWh år 2050 (se figur 2).

Att isolerat titta på en enskild sektors eller lands energianvändning är viktigt men kan vara vilseledande. I en alltmer globaliserad värld exporteras och importeras produkter mellan länder och världsdelar i komplexa vär-dekedjor. En industriprodukt som kräver hög

energianvändning vid tillverkning kan leda till minskad energianvändning hos slutanvän-daren. Om denna produkt tillverkas i svensk industri innebär det en hög energianvändning i Sverige, medan nyttan ur ett energiperspek-tiv kan uppstå i ett annat land. Globalt sett är produkten energieffektiv. Man kan också no-tera att svensk elproduktion är i det närmaste fossilfri, det vill säga genererar i princip inga CO2-utsläpp.

13

Figur 3: Projektets organisation.

IVAs PROJEKT ETT ENERGI­EFFEKTIVT SAMHÄLLE

I Ett energieffektivt samhälle analyseras möjlig-heter och hinder för energieffektivisering med utgångspunkt i situationen i det enskilda före-taget och hushållet. Högre pris på energi skulle driva på energieffektiviseringen, men projektet handlar i första hand om vad som kan göras vid rådande energipriser.

De flesta utredningar när det gäller energief-fektivisering har haft ett verksamhetsnära och praktiskt perspektiv. Detta projekt har istället fokuserat på energieffektivisering som en led-ningsfråga. Det har gett nya perspektiv när det gäller att identifiera möjligheter och hinder för energieffektivisering.

Projektet har analyserat fem sektorer: Bebyg-gelse, industri, transportsektorn, skogs- och jordbruk samt tjänstesektorn. Inom samtliga dessa delprojekt har man kommit fram till att en 50 procent effektivare energianvändning 2050 är möjlig inom respektive sektor.

Ett delprojekt har arbetat med att identifiera

affärsmöjligheter och affärsmodeller för företag inom energieffektiviseringsområdet. Nyckeln till att åtgärder genomförs är att de som ska genom-föra dem anser att de är lönsamma. Utgångs-punkten i projektet har således varit att utgå ifrån de som ska betala energikostnaden.

Eftersom smarta energisystem förväntas med-föra stora möjligheter när det gäller möjligheten att styra och effektivisera energianvändningen i samhället, har detta område studerats som ett delprojekt.

Slutsatserna riktar sig till det civila samhäl-let, det vill säga opinionsbildare, fastighetsäga-re, stora och små företags ägare och ledningar samt, inte minst, de enskilda hushållen. Men det finns också en viktig roll för statsmakterna med olika typer av styrmedel. Den viktigaste rör stöd till ny teknik. Det är ju vanligt att det krävs en hel del ”learning by doing” och skala i produk-tionen innan en ny teknik blir lönsam. Till detta kommer att det kan krävas en översyn av regel-verk av betydelse för energianvändningen samt information och rådgivning om möjligheter att effektivisera energianvändningen.

Insamling, analys och presentation av erfarenheter från Norden, Nordeuropa, och internationellt.

Ord­ förande, projekt­ledning

Ord­ förande, projekt­ledning

Ord­ förande, projekt­ledning

Ord­ förande, projekt­ledning

Ordförande, projektledning

Ordförande, projektledning

Ordförande, projektledning

Styrgrupp 2012–2014

Förprojekt, bemanning av styrgrupp, arbetsgrupper och experter.

Utvärdering av projektet

Tjänstesektor

Transporter

Industri

Bebyggelse

Smarta energisystem

Affärsmöjligheter och affärsmodeller

Policyunderlag

Projektledning Kommunikation

Ord­ förande, projekt­ledning

Skogs- och jordbruk

14

15

Figur 4: Ansvaret för beslut om energieffektivisering finns hos olika aktörer och i olika beslutssituationer.

Varför sker inte lönsam energieffektivisering?

En av de stora frågorna i projektet har varit att försöka förstå varför inte till synes ”lönsamma” energieffektiviseringsåtgärder genomförs.

MÅNGA BESLUT OCH MÅNGA BESLUTSFATTARE

Det är tydligt att det inte finns en eller några få enskilda åtgärder, eller någon specifik och lätt identifierbar aktör, som kan göra jobbet. För att klara en kraftfull effektivisering av energian-vändningen i samhället krävs samverkan mellan energisystem och energislag, men också mellan olika aktörer: kunder och leverantörer, energi-bolag och industrier. Det måste till nya tekniska lösningar, men också nya affärsmodeller. Ener-gieffektivisering handlar inte primärt om tek-nik, utan om organisation, ansvarsfördelning, incitament, attityd, beteende och ledarskap. För många företag är energieffektivisering också ett sätt att stärka varumärket.

Beslut om energieffektivisering (se figur 4) tas i

den egna verksamheten, baserat på för verksam-heten rationella grunder. Men besluten tas också genom krav via politiker, genom upphandling i senare led, eller när konsumenten står i en affär och väljer mellan två olika varor. Politiker ger ramverket genom olika styrmedel. Det kan vara lagar och föreskrifter, men också utformning av skatter och avgifter eller stöd av olika slag.

I alla upphandlingsprocesser tas beslut om krav på leverantören. Ur ett energiperspektiv kan till exempel en hyresgäst ställa krav på fastighetens energieffektivitet. Särskilda tek-nikupphandlingar bedrivs också i syfte att driva utvecklingen mot mer energieffektiva produkter.

Företag kan ta beslut om energieffektivise-ring i den egna verksamheten, men kan också ha som affärsidé att utveckla energieffektiva produkter och tjänster. Många industrier har också restenergi, som kan tas tillvara i fjärr-värmesystem, eller som avfall som kan förbrän-nas för energiåtervinning. Det kräver beslut om samverkan med tredje part, vilket både är en affärsmöjlighet, men kan också uppfattas som

• EU-direktiv• Nationell lagstiftning• Föreskrifter

• Offentlig upphandling

• Privat upphandling

• Bostaden• Mat• Resor

• Optimering av den egna verksamheten

• Utveckling av energi effektiva produkter och tjänster

• Samverkan med omvärlden för leverans av rest energi och restprodukter

Lagstiftning Upphandling Kommersiell verksamhet Privatpersoner

16

Figur 5: Hinder för energieffektivisering i ett företag, sett ur de olika ledningsfunktionernas perspektiv.

en risk genom det beroende som uppstår mellan två olika typer av verksamheter.

Privatpersoner tar beslut varje dag som påver-kar energianvändningen. Det kan gälla hur man åker till jobbet, eller vad man har på tallriken.

HINDER OCH DRIVKRAFTER FÖR ENERGI EFFEKTIVISERING

Många studier visar att det finns en mycket stor potential för att effektivisera energianvänd-ningen. Oftast handlar det om tekniska åtgär-der som bedöms lönsamma vid rådande priser. Dessa genomförs normalt om de uppfattas som lönsamma av beslutsfattare i såväl företag som hushåll. Frågan är varför vissa till synes lönsam-ma åtgärder ändå inte genomförs. Förklaringen är troligen att studierna bygger på en övergri-

pande nivå som inte tar hänsyn till faktorer som är viktiga för det enskilda företaget eller i det enskilda hushållet.

Inom Ett energieffektivt samhälle har ett fler-tal hinder identifierats som förklarar varför inte energieffektiviseringsåtgärder genomförs i den egna verksamheten. Dessa kan sammanfattas i följande fyra huvudpunkter:

• Konkurrens om begränsade resurser inom företaget, vad gäller såväl tid som pengar, och att kärnverksamhet prioriteras.

• Kunskap om energieffektivisering är otillräcklig eller saknas.

• Ekonomiska kalkyler tar inte hänsyn till livscykel-kostnader och investerings- respektive driftbud-getar ligger i olika delar av ekonomisystemet.

• Brist på yttre krav på ökad energieffektivitet från kunder, ägare och myndigheter.

Verksamhet

Marknadshinder• Kunder och marknad

ställer inte krav• Fokus på annat• Saknar rätt kunskap

Finansiella hinder• Kalkylmetoder• Investeringstak• Tillgång till kapital/

finansiering• Lönsamhets-

bedömningar• Saknar bevis för att

potentialen finns• Hyr verksam-

hetens lokaler

Finans

Marknad Regulatoriska hinder• Miljötillstånd• Nätverk saknas

Legalt

Teknik/produktion

Operationella hinder• Drift i fokus

(undvika risk)• Resursbrist• Saknar : – kunskap om me-

toder och teknik – systematiskt

arbete – erfarenhet och

stöd• Driftkostnad tas ej

med i investerings-kalkyler

• Brist på mätning & uppföljning

Ägarens uppdrag• Saknar tydligt uppdrag från ägaren• Incitamentsstruktur som motverkar• Ekonomisk kortsiktighet

• Saknar nätverk med energikunskap• Saknar ledningssystem• Andra prioriteringar

VD

17

Figur 6: Drivkrafter för energieffektivisering i ett företag, sett ur de olika ledningsfunktionernas perspektiv.

Det finns ett antal parametrar och beslutspro-cesser som avgör om energieffektivisering i en specifik situation blir genomförd eller inte. För-väntade intäkter av en åtgärd måste trovärdigt kunna jämföras med rättvisande kalkyler som, förutom de direkta kostnaderna, också redovi-sar de dolda kostnaderna, som måste värderas i kalkylen. Exempel på dessa är kostnader för informationsinhämtning och administration kring åtgärderna.

I samtliga sektorer framgår som en gemen-sam nämnare att den högsta ledningens enga-gemang eller godkännande är en viktig grund-förutsättning för att energieffektivisering ska ske. En annan gemensam nämnare är att före-komsten av en ”eldsjäl” som driver på energiar-betet är av stor betydelse för hur framgångsrikt arbetet blir.

För att bättre förstå vilka hinder som finns, och även hur de ska vändas till drivkrafter har vi analyserat energieffektivisering ur ett lednings-perspektiv. För att tydliggöra olika perspektiv har vi använt en modell som utgår från lednings-funktionerna på ett företag och hur olika hinder och drivkrafter påverkar dessa funktioner. Mo-dellen är framtagen för ett industriföretag men beskriver i princip beslutsprocessen för de flesta organisationer.

Orsaker till att människor både, privat och professionellt, inte tar hänsyn till energieffekti-viseringsmöjligheter vid det dagliga beslutsfat-tandet, kan beskrivas på olika sätt. Figur 7 på nästa sida beskriver, utgående från kommunika-tionstrappan, det stöd som beslutsfattaren kan behöva för att vara en rationell aktör. I bilden framgår också vilken form av stöd som kan vara aktuellt i de olika faserna.

Verksamhet

Marknadsdrivkrafter• Varumärkeslöften• Kundkrav & Image• Ökade intäkter

Ägarens uppdrag• Tydligt uppdrag från ägaren• Branschnätverk & engagemang• Säkra konkurrenskraft

• Ledningssystem• Förbättrad arbetsmiljö

Teknik/produktion

Operationella drivkrafter• Systematiskt arbete• Energin är synlig-

gjord – användning och kostnader

• Positiva bieffekter på produktiviteten

• Nätverk• Säker och effektiv

drift• Produktkrav• Förbättrad arbets-

miljö

Finansiella drivkrafter• Finansiell styrning• LCC-kalkylering• Lönsamma invest-

eringar• Ekonomiskt stöd/

bidrag för åtgärder och analyser

• Hot om ökat energipris

• Långsiktighet  i agerande

Finans

LegaltMarknad

Regulatoriska drivkrafter• Lagar, regler, krav –

Miljöbalken, ECO-design• Miljöansvar/värdering• Undvikande av lagstiftning• Långsiktig energipolitik

VD

18

Figur 7: Kommunikationstrappan visar vilket stöd en beslutsfattare behöver för att ta ett rationellt beslut. Källa: Evaluation of industrial energy audit in SME; Trygg, L, Thollander P, Broman G; 2010

Medvetenhet (Vet inte) – Det aktörerna inte känner till kan de heller inte agera utifrån.

Kunskap (Kan inte) – När man känner till vad som ska göras kan det, för komplicerade åtgärder, behövas tekniskt och praktiskt stöd i form av handböcker, märkning, kalkylhjälpmedel, mallar och standardisering för att aktören ska klara av att genomföra åtgärden.

Attityd (Tror inte på det) – Det räcker inte med att veta och kunna utan beslutsfattaren måste också tro på idén.Intention (Vill inte) – För att påverka viljan att åstadkomma en förändring kan ibland goda exempel fylla en funktion.

Handling (Får inte) – Även för de aktörer som vet, kan, tror på och vill göra åtgärder kan det finnas hinder i form av att de inte har befogenhet att besluta i frågan.

Vidmakthålla beteende (Orkar/vågar inte) – Det kan vara krävande att kontinuerligt fatta de energieffektiva besluten. För detta kan behövas ett stöd.

MedvetenhetKunskap

AttitydIntention

Handling

Vidmakthålla beteende

InformationUtbildningRådgivning

HandböckerMärkningKalkylhjälpmedelMallarStandardisering

Tester/provningGoda exempelUppföljning/utvärdering

PressTestresultatVarumärke

"Skattefråga"Verktyg för ledningsgruppRegler

NätverkEnergilednings-systemInköpsrutinerPlaneringsrutiner

Kännedom

Tekniskt, praktisk

stöd

Argument

Inspiration, är och

berömmelse (Skam och förnedring)

Lyfta frågan till en nivå där drifts­

budget och investerings­budget möts

Samarbete, ömsesidigt

stöd

MARKNADENS BEHOV

19

Figur 8: Energianvändning per sektor.Källa: Energimyndigheten

0

100

200

300

400

500

Industri

Transporter

Byggsektorn

Jordbruk, skogsbruk och �ske

Service

Bostäder

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

2001

2000

1999

1998

1997

1996

1995

1994

1993

1992

1991

1990

1989

1988

1987

1986

1985

1984

1983

1982

1981

1980

1979

1978

1977

1976

1975

1974

1973

1972

1971

1970

Energianvändning i olika sektorer

Figur 8 visar energianvändningen i Sverige per sektor 1970–2011. Fördelningen mellan de olika sektorerna har legat relativt konstant, men en tydlig trend är att transportsektorns andel ökar. 1970 låg den på 15 procent, och 2011 på 24 pro-cent. Bebyggelsens andel av energianvändningen har långsamt minskat, från 44 procent 1970 till 38 procent 2011.

Nedan följer en kort presentation av respektive sektor och möjligheter till energieffektivisering.

BEBYGGELSE

Energi för uppvärmning, kylning, drift och be-lysning byggnaderna utgör nästan 40 procent av Sveriges totala energianvändning.

Energianvändning i bebyggelsen delas in i små-hus, lokaler och flerbostadshus. Energisystem för uppvärmning skiljer sig mellan de olika husty-perna vilket framgår av figur 9.

Förutsättningar för energieffektivisering skiljer sig åt mellan flerbostadshus, lokaler och små-hus. Nybyggda fastigheter är mer energieffek-tiva, men de utgör endast en marginell andel av alla byggnader i Sverige. För en framgångsrik energieffektivisering inom bebyggelsen måste därför fokus ligga på befintliga byggnader.

För flerbostadshus finns stora möjligheter att höja energieffektiviteten om varje renove-ringstillfälle utnyttjas till att också energieffek-tivisera. En stor del av flerbostadshusen som är byggda före 1975 behöver renoveras innan 2050.

Sveriges lokalbestånd präglas av en hög grad av heterogenitet, där stora delar av beståndet är klart verksamhetsspecifika. Förutsättningarna för energieffektivisering skiljer sig därför mel-lan olika typer av lokaler. Många åtgärder har redan genomförts, men det finns ännu en stor teknisk och ekonomisk potential för ytterligare effektivisering. Lokaler renoveras i högre takt

ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES FLERBOSTADSHUS Hinder och möjligheter att nå en halverad energi användning till 2050

Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

Läs mer i Energi-effektivisering av Sveriges flerbostadshus (IVA-R 469).

ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES BEBYGGELSE Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

Läs mer i Energieffekt-ivisering av Sveriges bebyggelse (IVA-M 433).

TWh

20

Figur 9: Energianvändning i småhus, flerbostadshus och lokaler 2012, fördelat på olika energislag. Övrigt är gas, restenergi, spillvärme med mera. Källa: Energimyndigheten Lokaler

21 TWh

Fler-bostadshus

25 TWh

Småhus33 TWh

TWh

0

5

10

15

20

25

Övrigt

Ved

Elvärme

Olja

Fjärrvärme

LokalerFlerbostadshusSmåhus

än andra byggnader vilket ökar möjligheten att energieffektivisera.

Inom småhussektorn finns det långt fler ägare än i övriga kategorier, och därmed fler besluts-fattare. Småhusägarna har dessutom mindre resurser och kunskap till förfogande för att sys-tematiskt ägna sig åt energieffektivisering jäm-fört med professionella ägare. Dock finns det ett tydligt samband mellan investeringar och besparingar där småhusägare kan se en direkt och långsiktig nytta av sina åtgärder.

I ett separat projekt studeras energianvänd-ningen i byggprocessen. Tidiga resultat indi-kerar att energianvändningen i byggprocessen utgör upp emot 50 procent av den totala ener-gianvändningen. Det betyder att det finns en betydande potential för energieffektivisering. Projektet presenteras i en separat rapport.

INDUSTRI

Stora delar av de svenska, men även de euro-peiska, industrianläggningarna står inför stora moderniseringsbehov kommande decennier. Det innebär goda möjligheter att utveckla framti-dens processer och produkter, och samtidigt öka energieffektiviteten vid större reinvesteringar och ombyggnationer.

Men de största sprången tas oftast när en helt ny anläggning planeras, byggs och optimeras utifrån den senaste kunskapen, vilket gör att det generella investerings- och näringslivsklimatet har stor be-tydelse även för frågan om ökad energieffektivitet.

Energianvändning i industrin domineras av massa- och pappersindustrin som står för cirka 50 procent av användningen, se figur 10.

Historiskt har industrin varit den sektor som varit bäst på att öka den generella produktiviteten och därmed även effektiviteten i energianvänd-ningen. Energieffektiviteten i industrin ökade ex-empelvis med 36 procent mellan 1993 och 2010. En 50-procentig ökning av effektiviteten från da-gens användning motsvarar dock en ökning av den absoluta energianvändningen inom industrin från dagens cirka 148 TWh till cirka 165 TWh år 2050.

Stora delar av den svenska energiintensiva in-dustrin har sedan flera år arbetat med energief-fektivisering, bland annat genom deltagande i Programmet För Energieffektivisering i energi-intensiv industri (PFE).

En fortsatt energieffektivisering inom den en-ergiintensiva industrin är avgörande för att nå 50 procent ökad energieffektivitet till 2050 för industrisektorn som helhet. Den relativa poten-tialen till energieffektivisering är dock sannolikt störst utanför basindustrin, till exempel inom verkstads- och tillverkningsindustrin. Energief-

ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES INDUSTRI Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

Läs mer i Energieffektivisering av Sveriges industri (IVA-M 435).

21

Figur 10: Energianvändningen inom industrin har varit i det närmaste konstant under 20 år.Källa: Energimyndigheten

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

Massa- och pappersindustri

Övriga branscher

Järn- och stålverkVerkstadsindustriKemisk industri

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

2001

2000

1999

1998

1997

1996

1995

1994

1993

1992

1991

1990

Industriproduktionsindex

Indu

strin

s to

tala

ene

rgia

nvän

dnin

g, TW

h

Indu

strip

rodu

ktio

nsin

dex

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

Figur 11: Energianvändning i industrin, fördelat på energislag och bransch. Källa: Energimyndigheten

Övrig industri25 TWh

Metall-varuindustri7 TWh

Stål och metall23 TWh

Kemi7 TWh

Massa och papper

71 TWh

TWh

0

10

20

30

40

50El

Biobränsle

Kol

Olja

Gas

Övrig industriMetallvaruindustriStål och metallKemiMassa och papper

fektivisering har där inte varit i fokus på samma sätt, eftersom energikostnaden är en liten del av de totala kostnaderna.

TRANSPORTER

Transportsektorn är utan tvekan den sektor där utmaningarna är störst när det gäller att nå må-let om ett 50 procent effektivare energisystem

till 2050. Inom transportsektorn är det svårare att energieffektivisera småskaligt eftersom in-frastrukturen har mycket större inverkan på den totala energianvändningen. Även att minska an-vändningen av fossila bränslen är svårt, trots att det finns höga politiska ambitioner.

När det gäller den totala slutliga energian-vändningen är transportsektorn den sektor som ökat, även om de senaste fem åren visat på en stabiliserad nivå. Sedan 1970 har transportsek-

ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES TRANSPORTSEKTOR Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

Läs mer i Energieffektivisering av Sveriges transport-sektor (IVA-M 437).

22

Figur 12: Energianvändning inom transportsektorn 2011, fördelat på gods­ och persontransporter, samt på olika typer av drivmedel och el. Vägtrafiken svarar för 94 procent av energianvändningen. Källa: Energimyndigheten, Transportsektorns energianvändning 2012, bearbetad av ÅF.

Gods-transporter

30 TWhPerson-

transporter64 TWh

Vägtrafik94 %

Sjöfart 1 %Luftfart 2 %

Bantrafik 3 %

TWh

0

5

10

15

20

25

30

35

40

GodstransporterPersontransporter

Bunkerolja, inrikes sjöfart

Flygbränsle, inrikes

El, bantra�k

Fordonsgas

Etanol

Diesel

Bensin

0

5

10

15

20

25

30

35

40

GodstransporterPersontransporter

Bunkerolja, inrikes sjöfart

Flygbränsle, inrikes

El, bantra�k

Fordonsgas

Etanol

Diesel

Bensin

torns energianvändning ökat från 56 TWh till 94 TWh 2011, vilket motsvarar en ökning med 68 procent, medan de andra sektorerna har minskat sin energianvändning med i snitt cirka 10 procent.

Siffrorna gäller den energi som förbrukas inom landet. Lägger man till den energi som krävs för internationella transporter i form av flygbränsle och bunkring av fartygsolja till-kommer cirka 29 TWh och den totala energi-tillförseln för transportsektorn i Sverige blir cirka 120 TWh.

Fossila bränslen, liksom biodrivmedel som biodiesel, är energieffektiva för transporter. I framtiden kommer de sannolikt främst att an-vändas för godstransporter. Introduktion av hybriddrift ger på sikt en mer energieffektiv fordonsflotta. Transportkostnadens andel av en produkt är oftast låg också för varor som transporters långa sträckor. Det driver inte på utvecklingen för en effektivare energianvänd-ning inom sektorn.

TJÄNSTESEKTORN

Idag sysselsätter tjänstesektorn i särklass flest människor i Sverige. Totalt arbetar 75 procent av landets sysselsatta befolkning med att produ-cera tjänster av något slag.

Enligt statistik från SCB står tjänstesektorn, inklusive offentlig verksamhet, för cirka 12 pro-cent av Sveriges totala energianvändning. En-ergianvändningen har legat på en relativt kon-stant nivå, knappt 50 TWh/år, under perioden 1983–2011. Det finns emellertid forskning som pekar på att den absoluta energianvändningen i tjänstesektorn har ökat under 2000-talet, även om energieffektiviteten sett till produktionsvär-det har förbättrats

Inom tjänstesektorn sker den stora energian-vändningen innan och efter det att tjänsten le-vererats (”upstream” och ”downstream” ). Den största energianvändningen inom sektorn sker genom de transporter och i de fastigheter som tjänsterna levereras.

ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES TJÄNSTESEKTOR Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

Läs mer i Energieffektivisering av Sveriges tjänstesektor (IVA-M 440).

23

Figur 13: Energianvändning inom skogs­ och jordbruk. Källa: Energimyndigheten

TWh

0

1

2

3

4

5

6

Rennäring (2008)Fiske (2007)Skogsbruk (2008)Jordbruk (2008)

Tjänstesektorn präglas av kundkontakt, och en-ergieffektivisering är en viktig del av varumär-kesbyggandet. Tjänsteföretagen har, med sin placering långt fram i värdekedjan, också goda möjligheter att påverka energianvändningen hos leverantörer och kunder genom att ställa krav och utveckla nya affärskoncept. Att uppmuntra energieffektivisering i tjänstesektorn kan därför ge positiva följdeffekter på mer energiintensiva områden, såsom transportsektor och industri.

Branscher som ingår i tjänstesektorn är kon-sulter, restauranger, hotell och livsmedelshan-del. Dessa branscher har mycket olika karaktär på sin energianvändning.

• Konsultbranschen – Energianvändningen i en typisk kontorsbyggnad: 211 kWh/m2 år.

• Restaurangbranschen – Genomsnittlig energi användning för en restaurang: 600 kWh/m2 år.

• Hotellbranschen – Genomsnittliga energianvändning för ett hotell: 250 kWh/m2 år.

• Livsmedelsbranschen – Genomsnittlig energianvändning för en livsmedelsbutik: 400 kWh/m2 år.

SKOGS­ OCH JORDBRUK

Den direkta energianvändningen i skogsbruket är cirka 3 TWh och i jordbruket cirka 5,5 TWh. Till största delen består energianvändningen av drivmedel för maskiner och transporter. Samtidigt genereras cirka 120 TWh bioenergi och därtill cirka 15 TWh från torv och avfall. Användning av bioenergi har stadigt ökat och utgör idag drygt 30 procent av hela Sveriges energianvändning.

Logistik är en central kompetens och trans-portlösningarna har stor inverkan på energi-användningen. Den största potentialen för fortsatt energieffektivisering finns därför för transport- och arbetsmaskiner inom såväl skogs- som jordbruk.

ENERGIEFFEKTIVISERING AV SKOGS- OCH JORDBRUK Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

Läs mer i Energieffektivisering av skogs- och lantbruk (IVA-M 442).

24

25

Figur 14: En affärsmodell är ett ramverk som beskriver hur ett kundvärde skapas på marknadenKälla: Utveckla fjärrvärmeaffären, Fjärrsyn mars 2013.

Värdeerbjudandet utgör en konkret beskrivning av de kundvärden som erbjuds, hur de paketeras och hur de levereras.

Infrastruktur utgör en beskrivning av de resurser, aktiviteter och processer som utnyttjas för att leverera värdeerbjudandet.

Ekonomin omfattar en beskrivning av hur affären ger upphov till lönsamhet över tid och vad som säkerställer dess stabilitet.

Strategisk uthållighet är en beskrivning av de resurser, processer och kompetenser som säkerställer nödvändig förändringsförmåga för att kunna skapa konkurrenskraft även i framtiden.

Uthållig konkurrenskraft

Värdeerbjudande till kund

Infrastruktur och resurser

Ekonomi

Affärsmodeller och affärsmöjligheter

För att energieffektiviseringsåtgärder ska ge-nomföras, måste de som genomför åtgärden uppfatta den som lönsam. I tidigare kapitel diskuteras hinder och drivkrafter för energi-effektivisering ur ett företags perspektiv. De olika parametrarna som diskuteras hänvisar till företagets interna processer och system, hur det är organiserat, samt vilka priorite-ringar olika frågor har i verksamheten. Allt detta är en del av företagets affärsmodell och dess affärsidé.

VAD ÄR EN AFFÄRSMODELL?

Affärsmodeller handlar om hur ett företag be-driver sin verksamhet i syfte att tjäna pengar på

en konkurrensutsatt marknad. Exempel är hur företagen tar fram sina produkter eller tjänster, hur de når sina kunder, hur de levererar samt inte minst – vad företaget står för. En affärs-modell kan kort beskrivas som en redogörelse över hur, var, när och på vilket sätt ett företag gör affärer.

I figur 14 ovan visas ett exempel på hur en affärs modell kan illustreras.

HUR KAN AFFÄRSMODELLEN KOPPLAS TILL ENERGIEFFEKTIVISERING?

Energieffektivisering kan vara en central del av affärsidén i form av den tjänst eller produkt som företaget säljer. En energieffektiv verksam-

Hållbara affärsmodeller och nya affärsmöjligheter – för ett energieffektivt samhälle Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

Läs mer i Hållbara affärsmodeller och nya affärs-möjlig heter – för ett energieffektivt samhälle (IVA-M 439).

26

Figur 15: Ett företag kan ha som affärsidé att sälja produkter och tjänster som ger ökad energieffektivitet hos dess kunder, eller ha energieffektivisering som en aktiv del av sin affärsmodell för utveckling av den egna verksamheten.

Interna processer och system för

en energieffektiv verksamhet.

Affärsidé att sälja energieffektivitet i form av tjänster eller produkter

het kan också vara en viktig del av varumärket utan att ha en direkt koppling till dess produk-ter. Detta gäller till exempel för Max Hambur-gare och Scandic Hotels. Energieffektivisering kan också, utan extern kommunikation i frå-gan, vara ett förhållningssätt som prioriteras av ägarna och ledningen.

I en vidare bemärkelse är energieffektivisering detsamma som resurseffektivisering och en ef-fektiv verksamhet är oftast också en välskött verksamhet. Genom god kontroll över proces-ser och system ur ett energiperspektiv, minskar i allmänhet också övriga kostnader för drift och underhåll, det leder till mindre slitage och ofta också till en bättre inomhusmiljö. Med fokus på frågan, genom ledningens engagemang i kombi-nation med stöd av interna rutiner, till exempel ett energiledningssystem, byggs successivt en ökad kunskap och kompetens upp i verksamhe-ten. Detta stimulerar också till ett ökat engage-mang hos medarbetarna. Vilket är en förutsätt-ning för ytterligare åtgärder, och på så vis kan en positiv spiral skapas.

ENERGIEFFEKTIVISERING SOM AFFÄRS IDÉ

Förutsättningarna förändras på energimarkna-den, till stor del beroende på teknikutveckling-en. Samtidigt bedöms inte energikostnaderna öka i nämnvärd omfattning, och kommer därför inte vara drivande för energieffektivisering. Men det finns andra incitament.

Ny kompetens och en mix av traditionellt yr-keskunnande och nya discipliner är avgörande för att skapa nya affärer. Den som kan kombine-ra traditionellt yrkeskunnande inom till exempel fastighetsskötsel med IT och affärsmannaskap, har goda förutsättningar att presentera attrak-tiva och lönsamma affärsupplägg inom energief-fektivisering.

Standardiserade gränssnitt och tillgång till mätdata skapar också möjligheter för nya ak-törer att presentera potentiella affärsidéer för energieffektivisering. Den som har tillgång till mätdata i realtid får en mycket bra bild av hur anläggningen fungerar och kan analysera, åt-gärda och följa upp genomförda åtgärder.

En viktig iakttagelse är också att det är lättare att få genomslag för en affärsidé om den förstär-ker eller ligger nära kundens kärnaffär.

Exempel på tjänster och produkter kan vara utrustning för att mäta och visualisera energian-vändningen, ny teknik och nya systemlösningar för en effektivare verksamhet, samt kunskap och kompetens för att genomföra åtgärder. Men det kan också vara nya affärskonstellationer mellan olika aktörer.

Traditionellt finns en samverkan mellan in-dustrier med överskottsvärme och fjärrvärme-företag. Nu börjar liknande möjligheter ska-pas även för fastighetsägare som kan leverera överskottsvärme. I takt med introduktionen av egenproducerad energi och möjligheten för mindre aktörer att både vara energiköpare och energiproducenter kommer fler aktörer in på marknaden. Andelen väderberoende elproduk-tion från vind och sol kommer att öka vilket också öppnar för nya affärsmöjligheter för att parera effekttoppar och energiöverskott res-pektive underskott.

27

FJÄRRVÄRMEBOLAGENS NYA AFFÄRSMODELLER

Fjärrvärme är en viktig del i utvecklingen av ett energieffektivare Sverige, men dagens af-färsmodeller måste utvecklas. Fjärrvärmeföre-tagen står inför stora utmaningar, när de ska förändra sina affärsmodeller för att möta den-na utveckling, men samtidigt finns möjligheter för nya aktörer med moderna affärsmodeller att etablera sig.

Morgondagens affärsmodeller för fjärrvärme måste, jämfört med dagens, präglas av:

• Ökad och förbättrad kunddialog: Engagemanget i kundens energisituation måste öka. Nya energitjänster stärker kopplingen till kunderna och kraven på en bättre kundrelation kommer också att leda till en radikal förändring av värde erbjudandet till kund.

• Ny prismodell: Att byta prismodell till en mer kostnadsriktig är nödvändigt för att ge korrekt incitament till effektivisering hos kund. En väl vald prismodell kommer samtidigt att förbättra fjärrvärmens konkurrenskraft, i takt med att konkurrensen på värmemarknaden ökar.

• Ökat samarbete: Att till exempel koppla ihop sig med grannföretagets fjärrvärmesystem öppnar inte bara för effektivare energiproduktion och billigare värme utan också för bred samverkan inom flera områden.

• Ökad kostnadsmedvetenhet: Fjärrvärmeleve-ranserna kommer att minska till följd av kunder-nas effektivisering, och det finns idag begränsad potential för nyanslutning.

• Kompetensutveckling: Hos både leverantör och kund behövs en mix av erfarenhet av drift och underhåll av fjärrvärmenäten, kompletterat med till exempel IT och affärsmannaskap.

EXEMPEL PÅ AFFÄRSMODELLER INOM ENERGIEFFEKTIVISERING

Här presenteras kort några exempel på affärs-modeller inom energieffektiviseringsområdet, som kommit fram i projektet, och som illustre-rar ett nytänkande.

Bomhus Energi ABI Gävle gick Korsnäs och Gävle Energi ihop och grundade företaget Bomhus Energi AB för att dels tillgodose Korsnäs behov av ånga och el och dels Gävle Energis behov av fjärrvärmeleve-ranser. Affärsidén är att utveckla resurseffektiv värmeförsörjning och elproduktion baserat på förnybara bränslen och spillvärme.

Humlegården och Green Fingerprint – en app för elbesparingMed Green Fingerprint-appen kan Humlegården Fastigheters hyresgäster lätt hålla koll på sin el-förbrukning. Affärsidén är att på ett lättkommu-nicerat sätt visa hyresgästen energiförbrukningen i fastigheten och jämföra med likande fastigheter för att uppmuntra till lägre energianvändning.

Eze – energimätning och visualiseringI Volvo Truck Centers största fordonsverkstäder genomför Eze System sedan 2012 mätningar av el-, fjärrvärme- och vattenanvändning. Åtgången visualiseras direkt och ger en bild av hur mycket el och värme som används för tillfället och hur detta förändras över tiden. Satsningen har gett en minskad energianvändning på 3–7 procent.

ÅF EnergisamarbeteTeknikkonsulten ÅF erbjuder tjänsten Energisam-arbete som syftar till att reducera driftkostnader och förbättra inomhusklimatet i bland annat kundernas fastigheter. ÅFs energiexperter agerar kunskapsstöd och bollplank i arbetsprocessens fyra steg: inventering, handlingsplan, genomför-ande av åtgärder och uppföljning. Kostnader, en-ergibesparingar och resultat följs upp av ÅF.

28

29

Figur 16: Prisutveckling av solcellsmoduler, pris per installerad effekt globalt. Källa: Bloomberg New Energy Finance.

0

0,1

1

10

100

1000000100000100001000100101

1975: $60, 8 MW

1985: $10, 105 MW

2003: $4, 8000 MW

2012: $0,8, 200000 MW

Dollar

MW

Teknik – utveckling och språng

För att dra rätt slutsatser om det framtida ener-gisystemet är det centralt att förstå och värdera starka tekniktrender. Teknikutveckling kan be-skrivas i flera dimensioner:

• Kontinuerliga förbättringar, karakteriseras av ständiga förbättringar med enstaka procent per år.

• Teknikgenombrott, karakteriseras av radikalt nya lösningar som ger mycket snabba sänkningar i pris relativt prestanda.

Kontinuerliga förbättringar är naturligtvis lättare att förutse.

TRENDER

”Wrights Law” stipulerar att produktionskost-naden sjunker med 20 procent för varje fördubb-ling av produktionen. Förbättringen kan drivas

ned till en nivå där materialkostnaderna blir helt avgörande. Intressanta och relevanta fall för ”Wrights Law” är prisutvecklingen för solceller och LI-Ion-batterier.

Med mer förnybar energi i elnätet kommer effekten att variera kraftigt, och förlusterna att öka. För att få energieffektiva nät kommer lokala energilager att spela en viktig roll. Prog-noserna är att priserna på elektriska energila-ger (gäller även batterier för bilar och bostäder) kommer att falla till en tredjedel av dagens pris till 2020.

Solenergin, framför allt i form av så kallade PV-celler, har genomgått en dramatisk prisre-duktion de senaste decennierna. Utvecklingen är i huvudsak driven av volymutveckling och i mindre grad av teknikgenombrott. Utvecklingen följer i stort ”Wrights Law”.

För solenergi finns det dessutom flera indika-tioner på kommande teknikgenombrott i form av solceller med verkningsgrader på 35 procent

30

Figur 17: Utveckling av ljusutbytet för LED­belysning. Lumen (lm) är storheten för ljusstyrka. En glödlampa ger cirka 16 lumen per Watt.

0

50

100

150

200

250

300LED – laboratorie

LED – kommersiell

2020201820162014201220102008200620042002

Lumen

eller mer (i dag cirka 15 procent) samt helt nya tekniker som kan leda till kraftiga kostnads-sänkningar.

Utvecklingen av energisnåla elapparater som vitvaror, Tv-apparater och inte minst belysning har varit mycket stark framför allt det senaste decenniet. För vitvaror betyder det sänkningar av elförbrukningen med 60 procent eller mer.

Ett specialfall är teknikgenombrottet där ny LED-belysning minskar elförbrukningen med 85–90 procent, jämfört med traditionella glöd-lampor. LED-belysning förväntas bli ytterligare två till tre gånger bättre jämfört med i dag. Lam-porna blir mer energieffektiva, men ger samma ljusstyrka.

Dessa exempel visar att det finns all anledning att förvänta sig en kraftig påverkan på energi-marknaden skapad av teknikutveckling. Samti-digt kan politiska beslut påskynda utvecklingen. Exempel på detta är solcellsstöd ibland annat Tyskland, samt EUs beslut att fasa ut traditio-nella glödlampor via Ekodesigndirektivet.

Speciellt intressant är system av flera teknik-trender som billigare lokal energiproduktion, billigare energilager och energisnål teknik.

Värmepumpar har genomgått en betydande teknisk utveckling de senaste åren som framför allt inneburit förbättrad en värmefaktor (COP),

varvtalsstyrning och bättre prestanda vid låga temperaturer för luft-luft-pumpar. Enlig aktu-ella tester från Energimyndigheten når de bästa berg-värmepumparna i dag ett års-COP på cirka 5,0 vilket innebär att varje insatt kWh el ger 5 kWh värme. Motsvarande siffra för luft-luft-pumpar är 3–4 beroende på var i landet pum-pen installeras. Det är rimligt att anta att vär-mepumparna kommer att förbättras ytterligare.

SMARTA ENERGISYSTEM

Energisystemet består av tillförsel, överföring och användning av energi. Vårt behov av energi kan hanteras på olika sätt:

• Tillförseln kan regleras för att möta efterfrågan.• Användningen kan anpassas efter tillgången. • Överskott på energi kan transporteras

geografiskt.• Överskott av energi kan lagras för att användas

vid ett senare tillfälle.

Ett smart energisystem kan styra dessa fyra parametrar och göra så att tillgänglig energi på ett så effektivt sätt som möjligt matchar användningen. För att öka effektiviteten i hela

SMARTA ENERGISYSTEM Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle

Läs mer i Smarta energisystem (IVA-M 441).

31

energisystemet krävs en samverkan både mel-lan energislag och mellan olika aktörer på en-ergimarknaden. Intelligenta tekniska lösningar måste därför även samverka med intelligenta affärsmodeller.

Ur ett användarperspektiv kan effektiviteten ökas genom att mäta och styra bort energian-vändning som inte behövs, samt flytta använd-ning i tid mellan hög belastning till perioder med lägre belastning, till exempel från dag till natt. För detta krävs kunskap om hur det egna energibehovet ser ut relativt situationen i över-liggande energisystem. Ny teknik för att mäta och styra energianvändningen kan möta det behovet. Energianvändningen kan även effek-tiviseras genom att använda alternativ teknik, till exempel genom att fysiska resor ersätts med digital teknik.

Elsystemet har traditionellt varit baserat på storskalig, central produktion i stora kraftverk. Den storskaliga produktionen har varit mer ef-fektiv och haft en bättre verkningsgrad än små-skalig bränslebaserad elproduktion. Men under vissa förutsättningar kan en lokal och småskalig produktion innebära en ökad systemeffektivitet. Överföringsförlusterna i det svenska elnätet lig-ger på 6–7 procent, vilket motsvarar cirka 10 TWh per år. Vid lokal produktion och använd-ning minskar dessa förluster.

Under senare år har vindkraften byggts ut och producerade 2013 närmare 10 TWh. Vind-

kraften och annan väderberoende elproduktion, såsom sol- och vågkraft, kan inte styras. Den förnybara elen kan därför i värsta fall leda till ökad ineffektivitet ur ett systemperspektiv om inte energisystemet anpassas efter de nya förut-sättningarna.

Den stora utmaningen är hur vi storskaligt ska kunna lagra el. Det kan ske genom en sam-verkan mellan el- och värmesystemen, där el lagras termiskt i form av hetvatten. Men el kan också lagras kemiskt i form av gas, antingen som vätgas, eller som syntetiskt metan. Koncep-tet kallas power to gas, och är under utveckling bland annat i Danmark och Tyskland. Gasen kan användas som fordonsbränsle, i industriella processer, eller för elproduktion vid en annan tidpunkt vid högre elpriser.

Att använda energilager innebär en energi-förlust. Lagren måste därför bidra till en ökad energieffektivitet, miljönytta och kostnadseffek-tivitet i andra delar av energisystemet.

För att energisystemet ska kunna utnyttjas på bästa sätt krävs en ökad systemsyn. Det måste ske ett större utbyte mellan samhällssektorer för ett optimalt utnyttjande av energin. Ett exempel är ökat utnyttjande av restenergi från industrin. Det kräver både utveckling av ny teknik för att bättre ta tillvara på lågvärdig energi och bättre affärsmodeller så att inblandade aktörer värde-rar nyttan större än risken med samarbetet.

32

Observationer

År 2050 väntas världsekonomin vara fyra gång-er större än idag, men världens energianvänd-ning väntas öka med en faktor 2,2. Orsaken till att energianvändningen inte längre följer tillväx-ten är tekniska och strukturella förändringar som i sin tur är en följd av energieffektiviserings-åtgärder och utvecklingen av energipriset.

Nedan presenteras ett antal trender som på-verkar energieffektivisering.

PRISUTVECKLING

Energipriserna antas inte öka markant. Priset på energi kommer inte att stiga nämnvärt, utan prisökningarna kommer att ligga i paritet med BNP-tillväxten. Den så kallade skiffergasrevolu-tionen har gjort att prognosen för första gången är att världen kanske inte går emot realt stigan-de kostnader för energi, utan snarare sjunkande. Att energipriserna inte kommer att öka påverkar självklart den ekonomiska drivkraften för ökad energieffektivitet.

Skatter och avgifter kommer att utgöra en större del av framtidens energipris. I takt med stater-nas lägre skatteintäkter från fossila bränslen kommer skatter och avgifter sannolikt att för-skjutas mot andra energislag, och el.

STYRMEDEL

Energieffektiviseringsdirektivet. EUs energieffekti-viseringsdirektiv har målet att den totala tillförseln av primär energi i EU ska minska med 20 procent, från 2005, till 2020 jämfört med den prognostise-rade tillförseln. Detta kommer att driva på energi-effektiviseringsarbetet i medlemsländerna.

Programmet för energieffektivisering i energi-intensiv industri (PFE) innebär att företag kan få befrielse från elskatt i utbyte mot att driva energieffektivisering genom ett certifierat en-ergiledningssystem. Utfallet har överträffat de förväntat utfallet samtidigt som det tydligt vi-sade betydelsen av att en fråga förs upp på led-ningsnivån. PFE är dock under avveckling då det strider mot EUs regelverk för statsstöd.

EU ställer krav på produkter. Genom Ecode-sign-direktivet driver EU på energieffektivise-ring av produkter, till exempel hemelektronik, vitvaror och belysning. Det ökar kraven på produkterna och genererar samtidigt en stor gemensam marknad. Ineffektiva produkter er-sätts.

TEKNIKUTVECKLING

Teknisk utveckling bedöms inte att vara ett hin-der för energieffektivisering. Här finns istället stora möjligheter. Några exempel:

• Elförbrukningen för belysning har redan med dagens LED-teknik sjunkit med cirka 80 procent och utvecklingen pekar på en fortsatt utveckling.

• För elapparater sjunker förbrukningen dramatiskt, för vitvaror 60 procent det senaste decenniet, och utvecklingen verkar fortsätta.

• Värmepumpar utvecklas kraftigt med bland annat förbättrad värmefaktor.

• Prognoser visar att priserna på elektriska energilager kommer att vara en tredjedel av dagens priser 2020.

• För solceller väntar fortsatt kostnadsreduktion och möjligt genombrott för verkningsgraden.

33

ATT MÄTA ÄR ATT VETA

Standardiserade gränssnitt och tillgång till mätdata skapar möjligheter för nya aktörer att presentera möjliga affärsidéer för energieffekti-visering.

Realtidsmätning öppnar upp för att analysera en anläggning och se hur den fungerar i varje ögonblick. Genom realtidsmätning ser man om energianvändningen överensstämmer med den pågående verksamheten, eller om det är något som sticker ut och behöver åtgärdas. Kostna-derna för sensorer och att lagra och analysera mätdata sjunker.

Visualisering och jämförelse (benchmarking) sänker informationskostnaden. Genom att visa på goda exempel och jämföra med liknande re-ferensanläggningar blir det tydligt var potentia-len finns och vilka aktörer som har att vinna på energieffektivisering.

SYSTEMSYN

Systemintegration ger större effekt men medför också större risker. För att uppnå stor energief-fektivisering, och också öppningar för nya affä-rer, krävs ofta en djupare och långvarig relation med andra aktörer. Men större systemintegra-tion medför också större risker i en affärsuppgö-relse. Detta är speciellt tydligt inom energisek-torn som har lång investeringshorisont.

Ett exempel på systemsamverkan är ökad restenergiutnyttjande från industrin, datorhal-lar och livsmedelsbutiker med mera.

Samverkan kan också ske mellan olika energi-system och energibärare. El kan till exempel lag-

ras termiskt i form av hetvatten. Eller kemiskt i form av gas, till exempel ”power to gas”.

Ekonomisk riskdelning kan vara nödvändigt för ökad systemsamverkan.

KONSUMENTMAKT

Kunden får större inflytande på affären. Om- och avregleringar i kombination med bättre tillgång till information om den egna energianvändning-en, men också exempel på vad andra har gjort bidrar till att kunden blir bättre insatt i affären. Detta leder till en maktförskjutning från energi-leverantören till energiköparen som kan agera på både energipriser och energi användning.

Ökat intresse för hållbarhet. En uppgift för ägarna är att bibehålla och öka värdet av sitt fö-retag, fastighet eller bostad. Ett ökat intresse för hållbarhetsfrågor ökar även incitamenten för att driva energieffektivisering. Att arbeta med sin energieffektivitet kan också stärka varumärket, som exempelvis Scandic och Max.

ELMARKNADEN

Andelen el i energisystemet kommer att öka. Ur ett energieffektiviseringsperspektiv är el en mycket effektiv energibärare.

Även andelen intermittent elproduktion från vind och sol kommer att öka, vilket möjliggör nya affärsmöjligheter för att parera effekttop-par samt över- och underskott av energi. En ut-maning är att storskaligt kunna lagra el. Detta påverkar energieffektiviteten i nätet, vilket ökar energieffektiviteten.

34

Förskjutning från storskaligt till småskaligt. I takt med introduktionen av egenproducerad energi och möjligheten för mindre aktörer att både vara energiköpare och energiproducenter kommer fler aktörer in på marknaden. Att pro-ducera egen energi ökar sannolikt även intresset generellt för energifrågor.

VÄRMEMARKNADEN

Fastighetsägare investerar idag i allt större om-fattning i egna energiproduktionsanläggningar, även inom befintliga fjärrvärmesystem. Ener-gieffektivisering kan uppnås genom tekniska åtgärder i husen, till exempel tilläggsisolering och driftsoptimering, för att minska byggna-dens energibehov. Men dagens byggregler utgår ifrån köpt energi till fastigheten och inte från hur mycket energi byggnaden kräver för upp-värmning och drift. Det gynnar användningen av värmepumpar och solfångare i byggnaden, vilket minskar mängden köpt energi.

Det är oftast betydligt billigare att investera i en värmepump än att göra omfattande tekniska investeringar i byggnaden för att uppnå en stör-re energieffektivisering.

Värmepumpar och fjärrvärme framställs ibland som konkurrerande lösningar. Ett rimligare syn-sätt är att se dessa teknologier som komplemen-tära. Den bästa lösningen är starkt beroende av lokala förutsättningar. I de allra flesta kommu-ner är fjärrvärme det mest ekonomiska alterna-tivet, om den finns tillgänglig.

Värmepumpar kan komma att spela en vik-tig roll i ett ”smart energisystem” med ett ökat behov av att styra last och lagra energi. Genom att kombinera modern IT, värmepumpar, vär-melager och på sikt även batterilager och lokal elproduktion kan ett en ny typ av energisystem skapas. Elbehovet kan anpassas till tillgång och pris, effektuttaget kan minskas och därmed kan såväl effektivitet som ekonomi förbättras, för den individuella slutanvändaren och för samhäl-let i stort. Lokal elproduktion blir mer attrak-tiv genom att den genererade elektriciteten kan ”växlas upp” till mångfalt större energimängd värme som kan lagras och användas lokalt.

35

Rekommendationer

Vad krävs för att få energieffektivisering att hända? Genomgående i projektet är betydelsen av ledarskap. Ledning, styrelse och ägare måste vara engagerade och verka för en tydlig strategi och samordning av energieffektivisering. Det handlar om många aktörer och många åtgärder.

Konsumentmakt är en allt viktigare faktor för att driva på en förändring. Även politiker måste visa att energieffektivisering är ett prioriterat område. Satsningar på forskning och utbildning är av vikt, liksom information.

Nedan listas ett antal konkreta rekommenda-tioner utan inbördes rangordning. Rekommen-dationerna vänder sig till näringsliv (privat och offentligt) respektive till politik och myndigheter.

Ledarskap• Näringsliv (privat och offentligt): Ägare och

styrelse bör sätta upp mål och följa upp energief-fektiviseringsarbetet. Detta är ett sätt att visa ledarskap för att få till stånd energieffektivisering. I den mån ägare och ledning anser det lämpligt kan nyckeltal även redovisas i årsredovisning eller annat extern kommunikation.

• Näringsliv (privat och offentligt): Utveckla verk-

tyg för ett långsiktigt perspektiv på investeringar. Använd modeller som synliggör energieffektivi-seringens ekonomiska möjligheter och underlät-tar arbetet med livscykelkostnader (LCC).

Transparens• Politik och myndigheter: Gör detaljerade

mätdata för energi tillgängliga för respektive energikund. Med tillgång till mätdata kan en-ergianvändaren bättre nyttja olika innovativa affärslösningar, lättare ta fram benchmarking och tydliga nyckeltal som kan användas på olika sätt i det interna arbetet eller i extern kommunikation.

Incitament• Politik och myndigheter: Skapa ”Energikre-

ditnämnden”, ett verktyg för riskhantering i samverkansprojekt. Vissa projekt, som ger ökad energieffektivitet i ett systemperspektiv, blir inte av eftersom de kräver samverkan mellan olika aktörer och parter. Nyttan för den enskilda ak-tören är inte lika tydlig eller risken med att skapa ett ömsesidigt beroende kan upplevas som för stor. Genom att en ”Energikreditnämnd” går in och täcker osannolika men stora risker, exem-pelvis att en part går i konkurs, skulle fler sådana samverkansprojekt kunna realiseras.

• Politik och myndigheter: Använd ekonomiska incitament för att få till stånd energieffekti-visering, eftersom ekonomiska styrmedel är verkningsfulla. Det kan exempelvis vara skatte-avdrag för att stimulera hushållen att investera i energieffektivisering, eller skattelättnader för företag som stimulerar till investeringar i energi-effektivisering.

Kompetens• Politik och myndigheter: Anpassa utbildningssys-

temet till behoven av kompetens kring energief-fektivisering. Ett exempel är att drifttekniker behöver kunna IT för att kunna genomföra de åtgärder som kan ge störst resultat.

• Politik och myndigheter: Använd innovations-upphandling för att stimulera nya och kommer-sialiserbara produkter och tjänster inom ener-gieffektiviseringsområdet. Detta gynnar både energieffektivering i Sverige och näringslivets möjligheter att skapa nya exportmöjligheter.

• Politik och myndigheter: Säkerställ att det centrum för renovering av byggnader som nu bil-

36

das får tillräckliga resurser, så att kunskapen om renovering och energieffektivisering kan höjas. Forskning och utveckling behövs för att skapa kostnadseffektiva sätt att energieffektivisera befintlig bebyggelse.

• Satsa på information och verktyg för små och medelstora företag. Små och medelstora före-tag har mindre resurser och färre anställda, och därmed begränsad möjlighet att ta till sig kunskap för att genomföra energieffektivisering.

Transporter• Politik och myndigheter: Skapa en samordnad

nationell strategi för transporter som sträcker sig till och med 2050.

• Politik och myndigheter: Höj maxlasterna för vägtransporter för att göra skogs- och jordbruk mer energieffektiva. I ett första steg bör maximal bruttovikt gå från 60 ton till 74 ton, och i ett andra steg även ökade fordonslängder och upp till 90 ton bruttovikt.

37

PrognosPrognosPrognos

Befolknings-utveckling, energiproduktion och BNP-tillväxt. Källa: BP Energy Outlook 2030, från BP år 2012.

0

2

4

6

8

10

12

Icke-OECD

OECD

20302010199019700

20

40

60

80

100

Icke-OECD

OECD

20302010199019700

1

2

3

4

5

6

7

8

Icke-OECD

OECD

2030201019901970

Appendix

BILAGA 1: DRIVKRAFTER – MARKNAD OCH PRISER

I detta kapitel vill vi lyfta fram några interna-tionella trender som kommer att påverka fram-tidens marknadsförutsättningar.

GLOBAL UTVECKLING

År 2050 väntas världsekonomin vara fyra gång-er större än idag, men världens energianvänd-ning har bara ökat med en faktor 2,2. Orsaken till att energianvändningen inte längre följer tillväxten är tekniska och/eller strukturella för-ändringar som i sin tur är en följd av energief-fektiviseringsåtgärder och högre energipriser.

Den globala energiefterfrågan väntas öka från 10 Gtoe (Gigatons of Oil Equivalent )till 22 Gtoe år 2050. Fossila bränslen väntas stå för 70 procent.

Energiprisernas utveckling fortsätter att driva på investeringar i utvecklingen av energisystem och den ekonomiska tillväxten, där energipri-serna är en begränsande faktor. World Energy Council gör i sin rapport Deciding the Future: Energy Policy Scenarios to 2050 inga progno-ser över energiprisets utveckling, utan ser på de faktorer som driver priset.

Sammanfattningsvis menar World Energy Council att:• Efterfrågan på alla energislag kommer vara hög.• Energireserver kommer inte utgöra ett avgö-

rande hinder under perioden fram till 2050.• Produktionskostnaderna kommer variera och i

flera fall driva upp priset. Detta gäller speciellt för olja, men också för gas. Kostnaderna för att

Befolkning(Miljarder)

BNP(Biljoner $2009 PPP)

Primär energi(Miljarder ton oljeekvivalenter)

38

utvinna olja och gas kommer öka, pådrivet inte bara av minskade reserver, utan även på grund av utvinning från oljesand och skiffergas.

• Enskilda aktörers dominerande ställning kommer minska.

• Lagstiftning kommer spela en nyckelroll och förändra efterfrågan.

Studier visar att:• Priset på naturgas kommer att följa oljepriset,

men inte i lika stor utsträckning som tidigare be-roende på god tillgång och utbyggt distributions-system. Priset på naturgas kommer att vara lägre än oljepriset. Naturgasen blir en mer regional energikälla.

• Priset på el kommer inte att stiga nämnvärt, utan prisökningarna kommer att ligga i paritet med BNP-tillväxten.

• Energiskatterna kommer sannolikt att öka, och i takt med att fossilberoendet minskar kommer energiskatterna att föras över på el.

• Priset på utsläppsrätter för CO2 kommer sannolikt att öka.

SJUNKANDE KOSTNADER FÖR ENERGI

Det sker stora förändringar på energimarknader-na globalt. Den så kallade skiffergasrevolution som skett i USA får återverkningar världen över, och för första gången är prognosen att världen kanske inte går emot realt stigande kostnader för energi, utan snarare sjunkande. Sedan 2005 har de relativa kostnaderna för energi stigit i Europa, framförallt gentemot USA, men även mot andra delar av världen. Elpriserna för industriell verk-samhet i EU generellt är mer än dubbelt så höga som priserna i USA och Ryssland, 20 procent hö-gre än i Kina, men samtidigt 20 procent lägre än i Japan. Väger man in de ännu större prisskillna-derna för naturgas, där EUs priser är tre till fyra gånger högre än i USA, Indien och Ryssland är det tydligt att detta är något som påverkar Europas konkurrenskraft. Enligt IEAs World Energy Out-look 2013 väntas EUs energiprisnackdel bestå i decennier framöver och som en följd säger IEA att EUs andel av världsmarknaden för energiintensi-va produkter kommer att minska med så mycket som en tredjedel.

EU är därtill en av de få regioner i världen som sätter ett pris på koldioxid som ett styrmedel för att minska klimatutsläppen. Utsläppshandeln adderar en kostnad framförallt för dem som ingår i handelssystemet för utsläppsrätter, men även hela ekonomin indirekt genom höjda kost-nader för el. I nuläget är priserna för utsläpps-rätter låga, det prognostiseras att priserna för utsläppsrätter ska öka upp emot 10 gånger till cirka 40 Euro/ton med det av EU-kommissionen föreslagna klimatmålet på 40 procent.

TYSKLANDS ENERGIOMSTÄLLNING

Energiomställningen (”Energiewende”) inne-bär att Tysklands energiförsörjning år 2050 ska bestå till 80 procent av förnybar energi, främst från solenergi och vindkraft, och att kärnkraf-ten helt ska avvecklas.

Energiomställningen inleddes efter kärn-kraftskatastrofen i Fukushima då Tyskland lan-serade en energiomställning som är ensam i sitt slag. Landet kommer gå från kärnkraft till för-nybar energi. Den planerade omställningstak-ten har slagit omvärlden med häpnad, men har också ifrågasatts då landet riskerar att öka an-vändandet av fossila bränslen genom byggandet av nya kolkraftverk. Det centrala i Tysklands Energiewende är dock en politisk enighet om att landet ska minska kärnkraften och öka den förnybara energiproduktionen. Dock har dis-kussionen om energieffektivisering som ett sätt att frigöra sig från kärnkraftsberoendet varit i stort sett obefintlig. Den förnybara energipro-duktionen har ökat med 35 TWh.

En intressant energipolitisk aspekt på Tysk-land är att de har ett långsiktigt perspektiv och att den tyska industrin slutit upp och nu ställer sig bakom ambitionen med 80 procent förnybar energi år 2050.

39

HållbarhetFörsörjnings-

trygghet

Konkurrenskraft

BILAGA 2: DRIVKRAFTER – STYRMEDEL

STATLIGA STYRMEDEL

De statliga insatserna inriktas ofta mot att stödja den effektivisering som sker spontant i samhället och till följd av styrmedel anpassade till mark-nadens mekanismer. Statens roll bedöms också vara att identifiera och undanröja marknadsmiss-lyckanden, främst externa effekter och brist på information. Utveckling, innovation och demon-stration av teknik behöver också drivas på.

Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på energi till konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken ska skapa villkor för en effektiv och hållbar en-ergianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställ-ningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle.

Den svenska energipolitiken bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU, som fastställdes på EUs toppmöte 2007.

EUs ENERGIEFFEKTIVISERINGSDIREKTIV

Den 4 oktober 2013 antog EUs Energy Council ett energieffektiviseringsdirektiv som kommer att ha stor inverkan på medlemsländernas en-ergianvändning. Den 1 juli 2014 kommer den svenska tolkningen av direktivet att bli lagstif-tad. EUs energieffektiviseringsdirektiv har må-let att den totala tillförseln av primär energi i EU ska minska med 20 procent, från 2005, till 2020 jämfört med den prognostiserade tillför-seln (Källa: Energimyndigheten).

Enligt direktivet ska medlemsländerna också införa åtgärder för att uppnå energibesparingar hos slutanvändarna.

I direktivet om byggnaders energiprestanda fastslås att alla nya byggnader senast den 31 december 2020 ska vara nära-nollenergibygg-nader. Nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska vara nära nollenergi-byggnader efter den 31 december 2018.

Regeringen lämnade en proposition till riks-dagen den 13 mars 2014 med förslag på den lagstiftning som behövs för att genomföra det så kallade energieffektiviseringsdirektivet. För-slagets huvudpunkter kan sammanfattas till:

• införandet av en lag om att stora företag ska göra en oberoende och kostnadseffektiv energikartläggning

• införandet av frivilliga kvalificeringssystem för energitjänster

• ny lag föreslås införas med krav på den som äger eller uppför en byggnad eller utför en ombyggnad att se till att varje lägenhets användning av värme, kyla och tappvarmvatten kan mätas om detta är kostnadseffektivt

• skärpta krav på mätning av el och naturgas • skärpta krav föreslås för företag inom energi-

sektorn när det gäller bland annat utformningen av fakturor och debiteringen av kunderna

I propositionen lämnas även förslag som syftar till att främja energieffektivisering när det gäller driften av el- och naturgasnäten.

För att främja utbyggnaden av bland annat fjärrvärme och tillgodogörande av spillvärme föreslås det att en kostnads-nyttoanalys ska gö-

40

ras av företag som planerar att uppföra större el-produktionsanläggningar, industrianläggningar och fjärrvärmenät.

Bestämmelserna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juni 2014.

PROGRAMMET FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING, PFE

I Sverige är det huvudsakligen Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) som direkt syftar till ökad energieffektivi-

sering inom industrin. PFE innebär i korthet att företag med en inköpskostnad för energi som är större än 3 procent av förädlingsvärdet kan få befrielse från elskatt (0,5 öre/kWh). Som mot-prestation ska arbetet med energieffektivisering bedrivas på ett strukturerat sätt genom certifie-rat energiledningssystem.

PFE har ansetts som ett mycket lyckat stöd för att generera energieffektivisering inom den en-ergiintensiva industrin. Utfallet har överträffat det förväntat utfallet samtidigt som det tydligt visat betydelsen av att en fråga förs upp på led-ningsnivån.

BILAGA 3: DELTAGARE

STYRGRUPP

Lars Bergman, Handelshögskolan i Stockholm (Ordförande)Tommaso Auletta, ABB,Stina Blombäck, Billerud,Magnus Breidne, projektchef IVA,Jöran Hägglund, Vattenfall,Kjell Jansson, Svensk Energi,Urban Karlström, Fortifikationsverket,Andres Muld, Energimyndigheten,Bo Normark, Power Circle,Göran Persson, Siemens,Birgitta Resvik, Fortum,Per-Arne Rudbert, Humlegården,Maria Sandqvist, Teknikföretagen,Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv,Per Westlund, IVAs avdelning för Samhällsbyggnad.

ARBETSGRUPPER

BebyggelsePer Westlund, IVAs avdelnings för Samhällsbyggnad (Ordförande)Christel Armstrong-Darvik, Stena fastigheterMartin Bergdahl, Landstingsfastigheter i DalarnaArne Elmroth, LTH

Tomas Hallén, Akademiska husTomas Kåberger, ChalmersJan Nordling, huvudprojektledare Ett energieffektivt samhällePer-Erik Petersson, SPPatrik Marckert, projektledare, Sweco

IndustriMaria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv (Ordförande)Thomas Björkman, Energimyndigheten Tomas Dahlman, ElectroluxAnders Eliasson, SödraPer Lundqvist, KTHLina Palm, SKGSMagnus Pettersson, HöganäsMarit Ragnarsson, Länsstyrelsen DalarnaLeif Rydell, XylemLouise Trygg, Linköpings universitetDavid Wiik/Thorsten Hinrichs, SiemensRose-Marie Ågren, projektledare, Sweco

TransporterUrban Karlström, Fortifikationsverket (Ordförande)Stefan Back, TransportgruppenSusanne Ingo, TrafikverketLars-Henrik Jörnving, Scania CV ABEmilia Käck, Fortum Power and Heat AB

41

Gunnar Lindberg, Transportøkonomisk institutt (TØI)Elin Löfblad, Siemens ABStefan Montin, ElforskHenrik Tengstrand, Bombardier TransportationSten Wandel, Lunds tekniska högskolaHampus Lindh, projektledare, IVA

Skogs­ och jordbrukStina Blombäck, Brännbacken Projekt (Ordförande)Thore Berntsson, CTHRolf Björheden, SkogforskJohan Lindman, Stora EnsoGustav Melin, SvebioAlarik Sandrup, Lantmännen EnergiPeter Sondelius, StoraEnsoNippe Hylander, projektledare, ÅF

Smarta energisystemBo Normark, Power Circle (Ordförande)Christer Bergerland, FortumKarl Bergman, Vattenfall Lina Bertling Tjernberg, KTHHans Carlsson, SiemensMagnus Olofsson, ElforskSemida Silveira, KTHStefan Thorburn, ABBIsadora Wronski, GreenpeaceCecilia Öhman, Svensk fjärrvärme Anna Nordling, projektledare, ÅF

TjänstesektorFredrik Lagergren, KTH (Ordförande)Karin Byman, ÅFÅsa Domeij, AxfoodPär Larshans, Max hamburgerrestaurangerInger Matsson, ScandicSara Jernelius, projektledare, ÅF

Affärsmöjligheter & affärsmodellerPer-Arne Rudbert, Humlegården (Ordförande)Erik Hjelm, FortumThomas Kollfeldt, VattenfallJan Kristoffersson, Sust Bo Rydén, Profu Fredrik Sundman, ABBNiklas Zandelin, Eze SystemsStaffan Eriksson, projektledare, IVA

PROJEKTKANSLI

Jan Nordling, IVA (Huvudprojektledare)Staffan Eriksson, IVA (Senior projektledare) Hampus Lindh, IVA (Projektledare)Camilla Koebe, IVA (Kommunikationsansvarig)Kirsti Häcki, IVA (Projektassistent) Caroline Linden, IVA (Projektassistent)Joakim Rådström, IVA (Pressansvarig)

BILAGA 4: BEGREPP

Effektiv energianvändningEffektiv energianvändning innebär bland annat att man tar vara på möjligheten att utbyta energi mellan olika energianvändare, till exempel att använda restenergi från en industri för värme till omgivande företag eller bostäder.

EnergibesparingEnligt energitjänstedirektivet är energibespa-ring en mängd sparad energi som fastställs ge-nom mätning och/eller uppskattning av använd-

ningen före och efter genomförandet av en eller flera åtgärder för förbättrad energieffektivitet, med normalisering för yttre förhållanden som påverkar energianvändningen.

EnergieffektiviseringEnergieffektivisering är minskad energianvänd-ning med upprätthållande av samma nyttighet.

42

EnergihushållningEnergihushållning är summan av energieffekti-visering och energibesparing.

EnergiintensitetEnergiintensitet är specifik energianvändning Till exempel energianvändning i förhållande till BNP eller uppvärmd yta.

EnergisparandeEnergisparande innebär en faktisk minskning av energianvändningen, som också kan leda till minskad nytta.

BILAGA 5: KÄLLOR

Rapporter från Ett energieffektivt samhälle

Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus, juni 2012 (IVA-R 469)

Energieffektivisering av Sveriges bebyggelse, november 2012 (IVA-M 433)

Energieffektivisering av Sveriges industri, augusti 2013 (IVA-M 435)

Energieffektivisering av Sveriges transportsektor, oktober 2013 (IVA-M 437)

Hållbara affärsmodeller och nya affärsmöjligheter för ett energieffektivt samhälle, november 2013 (IVA-M 439)

Smarta energisystem, januari 2014 (IVA-M 441)

Energieffektivisering av Sveriges tjänstesektor, januari 2014 (IVA-M 440)

Energieffektivisering av skogs- och lantbruk, februari 2014 (IVA-M 442)

Övriga källor

Trygg L, Thollander P, Broman G, “Evaluation of industrial energy audit in SME”, Proceedings of the 2010 International Energy Program Evaluation Conference, Paris, France, 9–10 Juni, 2010

Kommunikationsplanering – en handbok på vetenskaplig grund (Studentlitteratur 2006), Lars Palm

Energimyndigheten

IEA, International Energy Agency

i samarbete med