7585 304 8

Rena fakta om välfärden#VIVÄSSARVÄLFÄRDEN

Upplysningar om innehållet:Charlotta Janson Josephsson, [email protected]

© Sveriges Kommuner och Landsting, 2015ISBN: 978-91-7585-304-8Foto: Folio, MaskotProduktion: Advant ProduktionsbyråTryck: LTAB

Förord

Det finns många tankar och åsikter om välfärden. Vården, skolan och omsorgen berör oss alla och är vår gemensamma angelägenhet.

När relevant kritik framförs bidrar den till att förbättra våra välfärdstjänster. Men det händer att bristfällig fakta och onyanserade resonemang leder till fel-aktiga slutsatser och obefogat missnöje.

Ibland saknas bilden av svensk välfärd som bland de bästa i världen. Den som visar att vi satsar mycket resurser, använder dem effektivt och har mycket nöjda invånare. Och den som visar att vi alltid strävar efter och jobbar för att göra väl-färden ännu bättre.

Vi vill ge hela bilden. Vi vill visa upp och sprida det som är bra. Vi vill lära av det som är dåligt. Och vi vill vässa välfärden.

Stockholm i november 2015

Lena MickoOrdförande, Sveriges Kommuner och Landsting

Innehåll

7 Inledning 8 Nöjda kunder 8 Anställda

11 Hälso- och sjukvården 11 Resultat och omfattning 13 Kundnöjdhet 16 Så vässar vi hälso- och sjukvården

19 Äldreomsorgen 19 Resultat och omfattning 21 Kundnöjdhet 21 Så vässar vi äldreomsorgen

23 Förskolan 23 Resultat och omfattning 25 Kundnöjdhet 25 Så vässar vi förskolan

27 Skolan28 Resultat och omfattning 31 Kundnöjdheten 31 Så vässar vi skolan

33 Socialtjänst och ekonomiskt bistånd 33 Resultat och omfattning 34 Kundnöjdhet 35 Så vässar vi socialtjänsten

37 Integration och asyl- och flyktingmottagande 37 Resultat och omfattning 38 Kundnöjdhet 39 Så vässar vi integration och asyl- och flyktingmottagandet

41 Boende och byggande 41 Resultat och omfattning 43 Så vässar vi bostadsbyggandet

45 Infrastruktur och kollektivtrafik45 Resultat och omfattning47 Kundnöjdhet 47 Så vässar vi infrastruktur och kollektivtrafik

49 Vatten, avlopp och avfallshantering 49 Resultat och omfattning 50 Kundnöjdhet 50 Så vässar vi vatten, avlopp och avfallshantering

53 Räddningstjänst 53 Resultat och omfattning54 Kundnöjdhet 55 Så vässar vi räddningstjänsten

57 Kultur och fritid 57 Resultat och omfattning 58 Kundnöjdhet 59 Så vässar vi kultur och fritid

60 Källhänvisningar

Kapitel Kapitel .

Rena fakta om välfärden6

7Rena fakta om välfärden 7

InledningUnder hela livet följs vi åt av välfärden. Vi föds. Vi går i förskola, skola och vi åker kollektivtrafik. Vi dricker vatten ur kranen och får hjälp att ta hand om soporna. Vården finns där när vi blir sjuka eller skadade och på ålderns höst kan vi få hjälp att klara vardagen.

Kommuner, landsting och regioner står för merparten av den här servicen. Nästan hela kommun- och landstingsskatten går till vården, skolan och om-sorgen – nästan nio av tio kronor. Sammantaget är sektorn också den största arbetsgivaren i Sverige. Här arbetar en fjärdedel av alla yrkesarbetande, ungefär en miljon människor. Det här gör att alla svenskar på något sätt kommer i kontakt med kommun- och landstingssektorn varje dag – och är självklart både intresserade av och har synpunkter på vår gemensamma välfärdssektor.

Vi vill att våra gemensamma skattepengar ska gå till rätt saker. Vi vill att våra välfärdstjänster ska fungera väl och att våra valda politiker ska sköta sitt uppdrag på ett bra sätt.

Välfärdssektorn är viktig. Här finns en miljon anställda och verksamheterna påverkar varje män-niska, varje dag, från födseln till livets slut.


> Det finns 290 kommuner i Sverige. > Det finns 20 landsting/regioner. Landstingen är 11 st: Blekinge, Dalarna, Kalmar, Norrbotten, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland och Västmanland.

> Skåne, Halland och Västra Götaland är formellt landsting men med ett utvidgat ansvar för regional utveckling och med rätt att betecknas som regioner.

> Gotland är kommun med landstingsuppgifter och regionalt utvecklingsansvar och har också rätt att kalla sig region.

> Jämtland-Härjedalen, Gävleborg, Örebro län, Östergötland, Jönköpings län och Kronoberg har också rätt att kalla sig regioner.

Kommunerna ansvarar för en stor del av den samhällsservice som finns där vi bor. Bland de viktigaste uppgifterna är förskola, skola, socialtjänst och äldre-omsorg. Kommunerna är enligt lag skyldiga att ha vissa verksamheter. Andra verksamheter är frivilliga och beslutas av lokalpolitikerna.

Landstingen och regionerna ansvarar för uppgifter som är gemensamma för stora geografiska områden och som ofta kräver stora ekonomiska resurser. Till exempel hälso- och sjukvården, kollektivtrafik och att stärka regionernas tillväxt och utveckling.

Kommunerna är enligt lag skyldiga att ha vissa verksamheter

Nöjda kunder

Överlag ligger kommuners, landstings och regioners verksamheter bra till hos sina kunder: brukarna, patienterna, eleverna. Jämfört med många andra servicebranscher får vården, skolan och omsorgen högt betyg. Det gäller även de tekniska delarna av kommunernas ansvar. Kommuner och landsting/regi-oner ligger i snitt på 69,1 i det nöjdhetsindex som SKI, Svenskt Kvalitetsindex, använder i den senaste undersökningen.1

Anställda

Anställda i kommuner, landsting och regioner är högutbildade. 52 procent i kommunerna och 70 procent i landstingen och regionerna har högskole-utbildning.

Not. 1. SKI, november 2014.

Rena fakta om välfärden 9

NÖJDHETSINDEX

(På en skala 0-100)

Kommuner och landsting/regioner, snitt: 69,1Statliga myndigheter, snitt: 63,2Försäkringskassan: 58,8Arbetsförmedlingen: 43,4

Brukarundersökningar görs regelbundet i alla verksamheter. Avsändarna kan variera, förutom Svenskt Kvalitetsindex, den enskilda kommunen, lands-tinget eller regionen, kan det även vara Socialstyrelsen, Skolverket, Nationella patientenkäten eller Sveriges Kommuner och Landsting som vill veta hur det ligger till med servicen till våra medborgare.

Generellt finns det en diskrepans mellan nöjdheten hos dem som använder sig av tjänsterna och dem som har en ”allmän bild” av hur tjänsterna fungerar. Till exempel är föräldrar vars barn går i skolan mycket nöjdare med skolan än dem som inte har barn där. Detsamma gäller sjukvården och äldreomsorgen. Sannolikt handlar det mycket om vad som är fokus i den allmänna debatten.

De som bara har en allmän bild av skola och äldreomsorg är mer negativa än de som själva är brukare eller har barn i skolan.

Kapitel 1. Inledning



KAPITEL 1

Hälso- och sjukvårdenSvensk hälso- och sjukvård sysselsätter drygt 190 000 personer. Här jobbar allt från sjuksköterskor och läkare till dietister, arbetsterapeuter och vård-administratörer. Under 2014 var fördelningen på de större yrkesgrupperna:

> 20 000 läkare > 68 000 sjuksköterskor > 43 700 undersköterskor > 5 000 barnmorskor > 4 300 psykologer > 6 500 biomedicinska analytiker.

Dessa personer kan jobba i kommuner eller landsting, eller i privat sektor. Gemensamt är dock att alla finansieras via skattsedeln. Landstingens och regionernas nettokostnader för hälso- och sjukvård 2014 uppgick till 230,6 miljarder kronor. För primärvården var nettokostnaden (exklusive läkemedels-förmånen) 39,4 miljarder kronor. Köp från privata företag uppgick till 35,7 procent.

Under förra året gjordes totalt 28,4 miljoner läkarbesök och 38,7 miljoner besök hos annan vårdpersonal. Det fanns 24 600 genomsnittligt disponibla vårdplatser.

Förra året gjordes 28,4 miljoner läkarbesök

Resultat och omfattning

I den allmänna debatten får vi ibland bilden av att svensk sjukvård är på väg utför. Men det stämmer inte. Svensk sjukvård är bland den bästa i världen på många områden. SKL genomför regelbundet internationella jämförelser. Den första gjordes 2005 och upprepades 2008. I båda dessa presterade Sverige bra jämfört med andra länder.

Svensk sjukvård hör till den bästa i världen på många områden.

Kapitel 1. Hälso- och sjukvården


I 2015 års jämförelse2 ingår Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritan-nien, Tyskland, USA och Österrike. Dessa länder är samtliga relativt rika och har goda förutsättningar för att tillhandahålla bra sjukvård.

Sverige kommer på första plats i det kvalitetsindex3 som skapats utifrån olika kvalitetsindikatorer. Där ingår bland annat överlevnad efter:

> hjärtinfarkt > stroke > bröst- och magcancer > spädbarnsdödlighet > samt låg antibiotikakonsumtion.

En omfattande studie av mer än 400 000 patienter publicerades i januari 2014 i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet. Studien visar att möjlig-heten att överleva en hjärtinfarkt är nästan 30 procent högre i Sverige än i Storbritannien. Ny teknik och nya behandlingsmetoder tas mycket snabbt i rutinmässigt kliniskt bruk i Sverige. Studien visar att över 11 000 liv kunde ha räddats om patienterna fått samma vård i Storbritannien som de skulle ha fått i Sverige.4

Även medellivslängden, som är ett vanligt mått på god folkhälsa, är hög i Sverige. Svenska män lever längst av alla efter Island, Schweiz, Japan och Australien. Svenska kvinnor har också lång medellivslängd, men här ligger några länder i Sydeuropa före Sverige. För svenskar födda år 2009–2013 är medellivslängden beräknad till 83,6 för kvinnor och 79,7 år för män.5

De skillnader som finns i medicinska resultat mellan olika landsting redo-visas löpande i SKL:s Öppna jämförelser. Det är ett sätt att tydligt redovisa hur olika huvudmän hanterar vården och ett sätt att underlätta förbättringar. Enligt den senaste rapporten6 har resultaten för de största sjukdomsgrupperna förbättrats över tid på övergripande nationell nivå. Det finns dock variationer mellan landsting och mellan sjukhus, som tyder på förbättringsmöjligheter för de flesta indikatorer.

Möjligheten att över-leva en hjärtinfarkt är nästan 30 procent högre i Sverige än i Storbritannien.

Kostnader och effektivitetFör att göra en värdering av effektiviteten i ländernas sjukvårdssystem behöver kvaliteten sättas i relation till resursförbrukningen. När sjukvårdsutgifter mäts per invånare i förhållande till BNP kommer Sverige på åttonde plats av femton jämförda länder, med en nivå på 9, 49 procent av BNP.

I de tre jämförelser gjorda av andra organisationer som ingår i rapporten Svensk sjukvård i internationell jämförelse 2015 har Sverige positionen 3 av 11 länder (The Commonwealth Fund), 6 av 17 länder (The Conference Board of Canada) och 13 av 30 länder (Health Consumer Powerhouse).

Även i dessa jämförelser står sig Sverige starkt så länge det handlar om resul-taten av vården. Sverige hamnar dock längre ned i rankingen när jämförel-serna också innefattar andra aspekter, som patienternas delaktighet, infor-mation och väntetider. Också kostnaderna för hälso- och sjukvården varierar mellan landstingen.

Not. 2. Svensk sjukvård i internationell jämförelse 2015, SKL.

Not.3.Kvalitetsindexet är uppbyggt av tretton olika kvalitetsindikatorer som i huvudsak hämtats från OECD Health Data 2014. Dessa data finns tillgängliga för allmänheten på oecd.org. I SKL:s jämförelser används dessutom två indikatorer från WHO och en indikator på antibiotikakonsumtion från EU.

Not.4.Tidskriften The Lancet 2014-01-23.

Not.5.SKL, ”Öppna jämförelser Folkhälsa”, 2014.

Not. 6.SKL, ”Öppna jämförelser Hälso- och sjuk-vård”, 2014.


HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I SIFFROR

> Dödligheten efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt har minskat med 11 procent sedan 2008 och med över 35 procent under hela 2000-talet.

> Femårsöverlevnaden i bröstcancer har förbättrats med 5 procent under 2000-talet, och cirka 90 procent av kvinnorna som drabbas av bröstcancer lever minst 5 år efter att ha fått sin cancerdiagnos.

> Andelen män med prostatacancer av högrisktyp som behandlas i botande syfte har ökat från 30 till 58 procent mellan 2000 och 2012.

> Femårsöverlevnaden i tjocktarmscancer har ökat med mer än 10 procent sedan 90-talet.

> Dödlighet efter förstagångsstroke minskar. > Antibiotikabehandlingen utvecklas åt rätt håll (minskar). > Ökad medvetenhet om olämpliga läkemedel. 20 000 färre äldre

personer använder olämpliga läkemedel idag, en minskning med 23 procent från 2012.

Källa: SKL:s Öppna jämförelser hälso- och sjukvård, Folkhälsa, Läkemedel 2014.

Kundnöjdhet

Undersökningar visar också att svenskarna har ett stort förtroende för sjuk-vården. Enligt den senaste Vårdbarometern7 som mäter svenska folkets attityder till vården, anser 78 procent att de har den tillgång till vård som de behöver. Andelen som har svarat att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för vården på vårdcentral är 62 procent. Förtroendet för vården på sjukhus ligger på 70 procent, men skillnaderna är stora mellan olika landsting.

Det är personer med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd som har lägst förtroende för vårdcentralerna. Skälen som uppges är dålig kompetens hos läkare, att det är olika läkare varje gång samt att man inte får den hjälp man behöver. Överlag får dock primärvården gott betyg av dem som gjort ett läkar-besök på en vårdcentral eller motsvarande, enligt en nationell mätning hösten 2014.8

När patienter på akutmottagningar tillfrågades uppgav närmare sju av tio patienter att de tillbringat mindre än fyra timmar på akutmottagningen. 15 procent uppgav att de varit på akuten sex timmar eller mer.

Äldre personer som besökt en akutmottagning känner sig tryggare och mer omhändertagna än yngre personer. Mest positiva är de allra äldsta.9

Andra undersökningar visar till exempel att patienters förtroende för de läkare och sjuksköterskor som de har mött på landets specialistmottagningar och avdelningar är stort, och majoriteten anser att de fått ett gott bemötande.10

Not. 7.

Stort förtroende för sjukvården

Vårdbarometern, 2014.

Not.8.Källa: Nationell Patientenkät 2013, primärvård.

Not.9.Källa: Nationell Patientenkät 2015, somatisk öppen- och slutenvård.

Not.10.Källa: Nationell Patientenkät 2014, somatisk öppen- och slutenvård.



TillgänglighetTillgängligheten är också något som brukar diskuteras i vårdsammanhang. Målen om tillgänglighet brukar beskrivas med sifferserien 0-7-90-90, den maximala väntetiden enligt vårdgarantin.

> Att man direkt på första dagen ska få kontakt med vården, via telefon eller besök, uppfylls i 87 procent av fallen.

> När det gäller målet om läkarbesök, som ska ske inom 7 dagar, så uppfylldes det till 90 procent vid senaste mättillfället.

> Målet om att planerat besök i specialiserad vård ska ske inom 90 dagar uppnåddes för 87 procent av alla patienter.

> Målet om planerad operation i specialiserad vård inom 90 dagar uppnåddes för 84 procent av patienterna.11

ÖverbeläggningarEtt annat aktuellt område inom sjukvården är diskussionen om överbelägg-ningar, ofta följt av krav på fler vårdplatser. Färre sängplatser i vården betyder dock inte automatiskt att det förekommer fler överbeläggningar. Att sjukhus-platserna blivit färre handlar främst om ny teknik och bättre behandlings-metoder. Färre behöver stanna kvar på sjukhuset.

Antalet vårdplatser har minskat från 25 862 (2008) till 24 600 (2014) det vill säga en minskning med 1 262 platser i hela riket på sex år (från 2,8 platser per 1 000 invånare till 2,6 platser)12.

Mätningar visar att det sällan finns en koppling mellan antalet överbelägg-ningar och de tidpunkter då antalet vårdplatser är som minst. Snarare tvärtom, när sjukvården som helhet har minst antal disponibla vårdplatser har sjuk-husen ofta färre överbeläggningar. Enligt SKL:s nationella mätningar13 klarar sjukhusen väl av att anpassa vårdplatserna efter helger och ledigheter utan att antalet överbeläggningar ökar.

Man räknar med tre normalnivåer av disponibla vårdplatser under året:

> vardagar under terminer > helger > sommar- och julledigheter.

Under helgerna är platserna 7–8 procent färre än under vardagar. Under långa ledigheter är vårdplatserna upp till 25 procent färre. Julafton är den dag på året då det finns allra minst antal disponibla vårdplatser. Men det är också den dag på året då antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter är som allra minst. Med utlokaliserade patienter menas inskrivna patienter som vårdas på annan vårdenhet än den som har medicinskt ansvar för patienten.

9 av 10 får träffa läkare inom 7 dagar

”Det är en myt att färre vårdplatser ger ökad över-beläggning. På julafton är det minst antal tillgängliga vårdplatser. Och ändå är överbeläggningen då som lägst.”

Not. 11.Väntetider i vården: http://www.vantetider.se/sv/veta-mer/vardgaranti/.

Not. 12.SKL, Nationella resultat från mätningar av överbeläggningar, utlokaliserade patienter och disponibla vårdplatser, 2014.

Not. 13.SKL, Nationella mätningar av överbelägg-ningar, utlokaliserade patienter och disponibla vårdplatser. 2014.


Det här pekar på att problemet med överbeläggningar inte enbart handlar om vårdens prioriteringar. Det återspeglar också i vilka lägen som människor söker sig till vården. Det finns regelbundna svängningar även för överbelägg-ningarna. Topparna återfinns generellt i mitten av veckorna.

”Kostnaden för inhyrd personal från bemannings-företag 2014 - inklusive läkare - var totalt 2,6 procent av landstingens samlade lönekostnader.”

PatientsäkerhetenSedan 2008 pågår ett särskilt arbete för att öka patientsäkerheten i vården. Det har inneburit att landstingen förbättrat sitt långsiktiga och systematiska patientsäkerhetsarbete. Resultatet är bland annat minskad antibiotika- förskrivning. Sexton landsting har också minskat andelen trycksår, och följ-samhet till basala hygienrutiner och klädregler har ökat i tolv landsting.14

> I den allmänna debatten görs ofta kopplingen mellan patientsäkerhet och brist på personal. Brist på personal finns inom vissa specialiteter och inom vissa geografiska områden, men Sverige tillhör de länder som har flest sjuksköterskor och läkare per 1 000 invånare.

> I Sverige finns det 11,1 sjuksköterskor per 1 000 invånare jämfört med OECD där snittet är 8,7. Mellan 1995 och 2010 ökade andelen sjuksköter-skor i Sverige med 15 procent. Sverige har 3,9 läkare per 1000 invånare jämfört med 3,2 för OECD. Mellan 1995 och 2010 ökade andelen läkare med 33 procent. Mellan 2005 och 2010 ökade andelen med ytterligare 10 procent.15

> Samtidigt har Sverige minst antal läkarbesök per capita och år (3,0 i Sverige jämfört med 6,6 för OECD). Antalet patientmöten per läkare har konstant sjunkit under perioden 2006-2010.16

> Kostnaden för inhyrd personal från bemanningsföretag 2014 var 3,41 miljarder (ca 85 procent läkare) totalt 2,6 procent av landstingens samlade lönekostnader.

Not. 14.SKL, rapporten ”Bedömning – landstingens och regionernas systematiska patientsäker-hetsarbete”, 2014.

Not. 15.OECD, “Health at a glance”, 2013.

Not. 16.OECD, “Health at a glance”, 2013.



Så vässar vi hälso- och sjukvården

Svensk hälso- och sjukvård har medicinska resultat i internationell topp-klass. Vården är också mycket kostnadseffektiv. Men ständiga förbättringar och utveckling är ett naturligt tillstånd.

Bland annat jobbar kommuner, landsting och regioner för att öka både patient-säkerhet och tillgänglighet. Patienternas egen involvering i det arbetet är högprioriterat. Sedan en tid tillbaka pågår också ett intensivt arbete för att vården ska bli mer jämlik över hela landet. Genom att ta till vara på digitali-seringens möjligheter kan vi också öka kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt.

PatientsäkerhetÖkad patientsäkerhet kräver såväl medvetenhet, en bra patientsäkerhetskultur, som standardiserade vårdinsatser, där alla vet hur man bäst går tillväga vid olika diagnoser. Genom att jobba systematiskt och långsiktigt med dessa och andra frågor kan vi minska de skador som patienter drabbas av i vårdkedjan, till exempel vårdrelaterade infektioner. Allt fler landsting lyckas också i det arbetet. Vid den senaste bedömningen uppnår 20 landsting nivå 4 eller 5, jämfört med bara 7 landsting 2012.

Medicinska resultat i toppklass

Tabell 1. Utvecklingen av svensk patientsäkerhet

År Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5

2012 0 5 9 7 0

2013 0 0 6 15 0

2014* 0 0 1 16 4

Allt fler landsting lyckas öka patientsäkerheten och minska de skador som patienter kan drabbas av i vårdkedjan, till exempel vårdrelaterade infektioner. På bara några år har 20 av 21 landsting nått nivå 4 eller 5.Källa: SKL, 2014.


Arbetet ger resultat. I en ny rapport konstateras att vårdskadorna, bland annat vårdrelaterade infektioner, minskar. Rapporten bygger på den journalgransk-ning som i ett par år genomförts på 63 av våra sjukhus, och som nu är uppe i över 38 000 granskade vårdtillfällen. Resultaten innebär att uppemot 20 000 patienter per år kan komma att slippa vårdskador. Allt färre sjukhussängar upptas av patienter som drabbats av vårdskador som går att undvika.

Jämlik vårdDet ska inte spela någon roll vem patienten är eller var han eller hon bor – vården ska alltid vara adekvat för individen. Sedan en tid tillbaka pågår ett stort arbete med att skapa en mer jämlik vård i Sverige. SKL har, tillsammans med bland andra Socialstyrelsen, Diskrimineringsombudsmannen och Folk-hälsomyndigheten, format en nationell, myndighets- och organisationsöver-gripande plattform för jämlik hälsa och vård.

Syftet är att genom erfarenhetsutbyte och kompetenshöjning hitta system och metoder som kan minska skillnader i hälsa, bemötande och tillgång till vård.

Under 2015 påbörjades också ett arbete som SKL driver tillsammans med landstingen och regionerna för att ta fram nationella behandlingsrekom-mendationer för kroniska sjukdomar. Rekommendationerna ska rikta sig till och anpassa sig efter den praktiska vårdverksamheten i primärvården.

När det gäller cancervården har regionala cancercentrum inrättats för att få en mer jämlik och tillgänglig vård. Det är ett resultat av en regerings-överenskommelse, som under 2015 också omfattar 444,5 miljoner kronor till landstingen, främst för att införa standardiserade vårdbelopp.

Ökad tillgänglighetAtt öka tillgängligheten till vården har länge varit en prioriterad fråga inom alla landsting och regioner. Den nationella vårdgarantins mål tillsammans med kontinuerlig resultatuppföljning är viktiga verktyg för en god och håll-bar tillgänglighet.

Den nationella väntetidsdatabasen, Väntetider i vården (dit landstingen rapporterar in sina väntetider) ger möjlighet att följa upp vårdgarantin och utgör ett underlag för olika förbättringsarbeten inom vården.

Numera fokuseras mer på själva flödena i vårdkedjan för att nå bättre till-gänglighet. I projektet Bättre flöde i vården samordnar SKL samtliga lands-ting i ett nationellt projekt för att öka såväl tillgänglighet som patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet.

Skillnaderna i hälsa, bemötande och till-gång till vård ska minska.


KAPITEL 2

ÄldreomsorgenÖver hälften av alla som jobbar med vård och omsorg i Sverige, jobbar inom äldreomsorgen; 62,5 procent. Totalt arbetar 237 300 personer inom svensk äldreomsorg, 26 procent av dem är utrikes födda. Den allra största yrkes-gruppen är undersköterskor.


Äldreomsorgen står för 19 procent av kommunernas kostnader och 41 pro-cent av landstingens. År 2013 uppgick kommunernas sammanlagda utgifter för äldre till 104 miljarder kronor. Samtidigt var prislappen för hälso- och sjukvård till befolkningen över 65 år till 114 miljarder kronor. Detta innebär att utslaget på alla brukare, blir kostnaden per person och år för de som bor i särskilt boende 689 000 kronor. Motsvarande för de som har hemtjänst är 248 100 kronor.

Färdtjänsttillstånd utfärdades under året till 318 200 personer, varav 80 procent var över 65 år. 11,2 miljoner resor gjordes med färdtjänst under året till ett värde av 3,1 miljarder kronor.

ÄLDREOMSORGEN I SIFFROR

> 163 000 personer hade hemtjänst.

> 162 500 personer fick kommunal hälso- och sjukvård.

> 89 000 hade särskilt boende för äldre.

> 10 200 bodde tillfälligt på korttidsboende.

> 10 700 deltog i någon form av dagverksamhet.

> 163 200 hade trygghetslarm.


Kapitel 2 Äldreomsorgen

Förbättrad äldreomsorgSedan 2011 har mycket hänt. Läkemedelsbehandlingen har förbättrats betydligt. Bättre kontroll och uppföljning vad gäller trycksår, undernäring och skador av fall har lett till förbättringar på alla tre områden. Det är idag färre allvarliga trycksår. Undernäring minskar och fallen förebyggs i allt högre grad.

Fler personer med demenssjukdom får tidig och korrekt diagnos, och god omvårdnad ersätter tung medicinering. Fysisk aktivitet på dagtid och ett nä-ringsrikt kvällsmål gör att färre sömnmedel skrivs ut. Omvårdnad ersätter sömnmedel. Vård i livets slut förbättras hela tiden. Smärtskattningar i livets slut ökar möjligheten att få smärtbehandling och ett värdigt avslut på livet.17

Enligt en OECD-rapport18 som presenterades i december 2013 står sig svensk vård och omsorg mycket väl i jämförelse med övriga OECD-länders. OECD:s slutsats är att Sveriges generösa hälso- och sjukvård samt äldreom-sorg presterar väl inom de flesta kvalitetsindikatorer och framstår som en förebild för de flesta andra OECD-länder. Man konstaterar dock att Sverige, liksom övriga OECD-länder, står inför stora utmaningar på grund av ändrad demografi. Det mest angelägna för Sverige är att förbättra koordinationen mellan primärvård, sjukhusvård och kommunal vård.

Skillnader mellan kommunerResultatet i Öppna jämförelser visar på stora skillnader i kommunernas res-ultat, något som behöver analyseras närmare utifrån lokal och regional kun-skap om verksamheten. Däremot är det inga stora skillnader i upplevd kvali-tet mellan offentliga och enskilda utförare inom äldreomsorgen. Utförarna har överlag blivit bättre på att informera i förväg om förändringar och att ge äldre möjlighet att påverka tiderna när hjälpen ska utföras.

Sveriges äldreomsorg presterar väl och fram-står som en förebild.

Figur 1. Resurser som läggs på äldreomsorgen i respektive land

Health LTC (Long Term Care) Social LTC (Long Term Care)

4 3,7

3,6

2,4

2,4

2,1

2,0

1,8 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,2 1,0 1,00,

70,

60,

60,

50,

40,

30,

20,

20,

20,

03

2

1

% of GDP (BNP)

Nethe

rland

sSw

eden

Norway

Denm

ark

Finlan

dBe

lgium

Fran

ceJa

pan

Icelan

dOEC

D11Sw

itzer

land

New Z

ealan

d

Canad

aAus

tria

Luxe

mbo

urg

Slove

niaGer

man

ySp

ainUnit

ed St

ates

Korea

Israe

lPo

land

Czech

Repu

blic

Hunga

ryEs

tonia

Portu

gal

Greec

e

Sverige är ett av de länder inom OECD som lägger mest resurser på äldreomsorgen. Och når också vårdresultat som ligger i topp i många mätningar och jämförelser.Källa: OECD.

Not. 17.SKL, ” Bättre liv för sjuka äldre – stora förbättringar på kort tid”, mars 2015.

Not. 18.OECD, “Health Care Quality Review of Sweden”, 2013.


Kundnöjdhet

I Svenskt Kvalitetsindex från 2014, får äldreboenden betyget 67,7 av 100 och hemtjänsten 68,7. Den absoluta majoriteten av dem som tar del av svensk äldre-omsorg är mycket nöjd med sin service.19

> 89 procent av de äldre med hemtjänst är nöjda eller mycket nöjda med sin hemtjänst.

> 83 procent av de svarande på särskilda boenden är nöjda eller mycket nöjda. > Tre av fyra som bor i särskilt boende tycker att maten smakar bra och att måltiderna på äldreboendet är en trevlig stund på dagen.

Även om de flesta är nöjda, visar dock siffrorna också att många känner sig ensamma: Cirka två tredjedelar av de på särskilda boenden svarar att de då och då besväras av ensamhet, 18 procent känner sig ofta ensamma. Bland äldre med hemtjänst uppger 14 procent att de ofta besväras av ensamhet. Fler än hälften gör det då och då.

Den senaste Öppna jämförelse-rapporten om äldreomsorgen från januari 2015, visar i stort sett samma sak. Merparten av de äldre är nöjda både med hemtjänsten och med sitt särskilda boende och generellt sett är omdömena om äldreomsorgen lika bra som året innan. Detsamma gäller möjligheten att komma ut, och upplevelsen av utomhusmiljön i särskilda boenden.

9 av 10 är nöjda med äldreomsorgen

Så vässar vi äldreomsorgen

Det pågår ett ständigt utvecklingsarbete inom svensk äldreomsorg. Tekni-kens utveckling underlättar en hel del av den verksamhet som tidigare var både tung och personalkrävande. Det gör också att personalen kan använda sin tid på ett bättre sätt – nämligen tillsammans med de äldre.

Det främsta målet är att stärka äldres möjligheter till ett tryggt och själv-ständigt liv. I Västerås jobbar man till exempel med e-hemtjänst, vilket gör att den äldre kan kommunicera med hemtjänsten på distans. På så sätt kan såväl trygghet som självständighet och delaktighet ökas.

Att undvika sjukhusvistelse kan också vara ett sätt att förbättra livskvali-teten för äldre, eftersom sjukhus är en riskmiljö. Det handlar om att fortsätta minska risker för fallskador, vårdrelaterade infektioner, trycksår, undernä-ring och förvirring. Förlust av muskelmassa vid sängläge går snabbt och kan vara det som gör att det blir svårt att klara vardagen efter hemkomst för per-soner med små marginaler. Därför bör vård och omsorg i större utsträckning ske på ett säkert sätt utanför sjukhus, helst i patientens eget hem. Så jobbar man allt oftare i allt fler kommuner. Just nu pågår sådana projekt ibland annat Lidköping, Ljungby, Uppsala, Motala, Karlshamn, Västerbotten och Skellefteå. Not. 19.

Målet är att stärka äldres möjligheter till ett tryggt och själv-ständigt liv.

Socialstyrelsen, ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” 2014.

Kapitel 1. Äldreomsorgen



KAPITEL 3

FörskolanUnder 2014 arbetade drygt 100 000 barnskötare och förskollärare i svenska förskolan. Drygt hälften, 53 procent, av alla årsarbetare i förskolan har en pedagogisk högskoleutbildning. Ytterligare 40 procent har annan utbildning för arbete med barn. Antal förskolechefer är 5 767.

Förskolans verksamhet står för drygt 14 procent av kommunernas totala kostnader, cirka 2,6 miljarder kronor.


Aldrig har så många barn gått i förskolan som nu. Hösten 2013 var 489 300 barn inskrivna i förskolan. Det innebär en ökning med ca 138 000 barn på tio år och 7 000 fler barn än året dessförinnan. Av alla barn i åldersgruppen 1–5 är 84 procent inskrivna i förskola. I åldersgruppen 3 – 5 år går nästan 95 procent i förskola.20

Trots att antalet barn i förskolan fortsätter att öka, visar Skolverkets stati-stik att personaltätheten är stabil och att den genomsnittliga barngruppen inte blivit större. När andra länder vill utveckla sina förskolor har de ofta Sverige som förebild.

Barngruppernas storlekI den allmänna debatten diskuteras ofta barngruppernas ökande storlek och bilden är att grupperna har blivit större. Men det stämmer inte. Trots att antalet inskrivna barn ökat med 138 000 de tio senaste åren har den ge-nomsnittliga barngruppens storlek varit konstant. På vissa håll har det blivit fler större grupper men det är ändå vanligare med allt fler grupper med färre barn. Även personaltätheten per barn är i stort oförändrad. Den genomsnitt-liga barngruppen har 16,8 barn, och det går 5,3 barn på varje personal.

Not. 20.

Barngrupperna har inte blivit större

Skolverket och SCB samt Kolada, 2014.


Kapitel 3. Förskolan

Några fakta: > Den allra vanligaste barngruppen har färre än 15 barn, nästan 40 procent av alla barn går i en sådan grupp.

> Småbarnsavdelningarna (barn 1-3 år) är generellt mindre och personal-tätheten är högre än genomsnittet i förskolan som helhet.

> Nästan hälften av småbarnsgrupperna har mellan 14 och 16 barn. > Andelen småbarnsgrupper ökar. > 82 procent av alla förskolebarn går i en grupp med max 20 barn. > Bara 4 procent av förskolebarnen går i grupper med 26 barn eller fler.21

”Det är en myt att barn-grupperna har blivit större. Trots att antalet inskrivna barn ökat med 138 000 de tio senaste åren har den genomsnittliga barngruppens storlek varit konstant.”

Figur 2. Antal inskrivna barn, personaltäthet och barngruppsstorlek i förskolan

20

14

10

6

1618

12

8

420

500

440

400

360

460480

420

380

340320300

PersonaltäthetBarngruppsstorlek

Antal inskrivnabarn i 1000-tal

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Personaltäthet, antal barn per årsarbetareBarn, totalt antal inskrivnaBarngrupp, antal barn per avdelning

Antalet barn i förskolan har ökat kraftigt. Men barngrupperna har inte blivit större och personaltätheten är lika hög som för 12 år sedan. Källa: Skolverket 2014.

Not. 21.Skolverket 2015, rapport 420, Beskrivande data 2014, förskola, skola och vuxenutbildning.


Av Skolverkets allmänna råd för förskolan framgår att det inte finns någon optimal gruppstorlek som passar alla barngrupper. Gruppstorleken kan vari-era utifrån barnens behov och verksamhetens förutsättningar. Det finns en rad faktorer att ta hänsyn till, som bland annat personalens kompetens, per-sonaltäthet, lokalernas storlek, miljöns utformning samt barnens bakgrund och ålder.22

”De närmaste tio åren behöver välfärdssektorn anställa en halv miljon nya medarbetare. Orsakerna är flera– pensionsavgångar, demografisk utveckling ochökad efterfrågan på välfärds-tjänster.”

Kundnöjdhet

Förskolan ligger i topp i Svenskt kvalitetsindex (SKI) mätningar av kund-nöjdhet.

Skolverkets stora föräldraenkät23 som publicerades 2013 visar att: > Fler än nio av tio föräldrar är nöjda med förskolan och nästan lika många är nöjda med fritidshemmen.

> Personalen och verksamheten får mycket högt betyg. > Nästan 90 procent tycker att personalen på förskolan gör ett bra jobb, att barnen är trygga och att pedagogiken är bra.

> Nöjdheten över barngruppernas storlek är större i fristående förskolor där grupperna är något mindre. Samtidigt har personalen på de kommunala förskolorna högre utbildning.

> Andelen av personalen med förskollärarutbildning uppgår till 56 procent i de kommunala mot cirka 41 procent i de fristående.

Så vässar vi förskolan

Den låga andelen män i förskolan är ett problem för förskolans framtida per-sonalförsörjning, och även för samhället i stort, eftersom det bidrar till den könsuppdelade arbetsmarknaden.

Därför är en av de största utmaningarna att få fler män att söka sig till för-skolan. Det ger ringar på vattnet och skapar en ännu bättre förskola. Sedan en tid tillbaka driver SKL tillsammans med ett antal kommuner ett projekt för att locka fler män till förskolan.

Idag arbetar omkring fyra procent män i förskolan. Samtidigt vet vi att ungefär lika många killar som tjejer i åldern 15-24 år kan tänka sig att jobba i förskolan. För att förhindra att en stor del av den framtida rekryteringsbasen försvinner, måste vi skapa fler vägar in i förskolan. Det finns ett behov av att förmedla bilden av yrket på fler sätt och utveckla möjligheterna att testa yrket.

Män ska dock inte lockas till förskolan för att fylla någon specifikt ”manlig” funktion. Och fler män i förskolan är inte lösningen för att uppnå en jämställd förskola. Men det kan vara en av flera vägar för arbetsplatsen att lyfta frågan om jämställdhet och realisera förskolans uppdrag om att motverka traditio-nella könsmönster.

Not. 22.

9 av 10 föräldrar är nöjda med förskolan

Skolverket, Allmänna råd förskola, 2013.

Not. 23.Skolverket, rapporten ”Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem”, 2013.

Kapitel 1. Förskolan



KAPITEL 4

SkolanUnder 2014 arbetade närmare 68 000 grundskollärare och 25 000 gymnasie-lärare i Sverige.

Drygt 130 miljarder kronor, runt 23 procent av kommunernas budget, går till grundskola och gymnasieskola. Tillsammans med kostnaderna för förskolan och övrig utbildning, satsar kommunerna drygt 40 procent av sina budgeter på utbildning. Sverige satsar totalt 6,8 procent av BNP på utbildning medan OECD-ländernas genomsnitt är 5,6 procent.24 Resurserna i grundskolan har ökat. Många länder med bättre resultat satsar mindre än Sverige.

Klasstorleken har inte ökat Det finns ingen statistik som pekar på att klasserna har blivit större. Mindre klasser kan ha betydelse, framför allt för yngre barn. Men det viktigaste för elevernas resultat är inte hur stor klassen är, utan hur skickliga och engage-rade lärarna är. Det visar forskningen.25

Lärartätheten i grundskolan har ökat under 2000-talet. År 2014 var det 12 elever per lärare. Det är bland det högsta i hela EU, särskilt för de yngre åldrarna.26

Det var länge sedan uppgifter om klasstorlek samlades in på ett systema-tiskt sätt. År 2014 presenterade dock Skolverket sådana data, som visar att den genomsnittliga klassen i grundskolan idag har 19 elever.27

SKOLAN I SIFFROR

> 949 460 grundskoleelever. > 4 845 grundskolor. > 323 670 gymnasielever. > 1 328 gymnasieskolor. > Ca 10 000 elever i grund-

särskolan. > Ca 7 000 i gymnasiesärskolan. > Drygt 100 000 elever gick i

förskoleklass.

Not. 24.Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective, OECD (2015).

Not. 25.Håkansson, Jan och Sundberg, Daniel. Ut-märkt undervisning - framgångsfaktorer i internationell och svensk belysning, 2012.

Not. 26. OECD, Education at a Glance 2014.

Not. 27. Skolverket. Promemoria: Elever i grundskolan läsår 2013/14, Skolverket (2014).


Kapitel 4. Skolan


Bilden av skolan, både bland medier och bland allmänhet, är ofta onyanserat negativ. Det finns brister och utmaningar. Men det finns också mycket posi-tivt att lyfta upp, som att de flesta – såväl lärare som elever och föräldrar - är nöjda med skolan. Eller att Sverige tillhör de länder i världen som satsar mest på skolan och att vi har relativt små klasser – vilket visar att det är hur resur-serna används som är det väsentliga. Att lärarna tillhör den grupp vars löner ökar mest är också viktigt att lyfta upp.

Resultaten i grundskolan > 77 procent av alla elever når målen i alla ämnen28. > 87,5 procent av eleverna i årskurs nio har godkänt i de nationella proven i matematik.

> 96 procent av eleverna i årskurs nio har godkänt i de nationella proven i svenska.

> 97 procent av eleverna i årskurs nio har godkänt i de nationella proven i engelska.29

> Det genomsnittliga meritvärdet har ökat sedan 2004/05, med undantag för 2009/10, och är nu 214,8.30

> En stor majoritet av eleverna har en positiv syn på skolan och undervisningen.31

> Andelen elever i PISA-mätningen som inte klarade godkänd nivå i matematik har ökat från 17 till 27 procent på tio år.32

> Den negativa trenden som vi ser i PISA återspeglas inte i betyg och resultat på de nationella proven, vilket syns i diagram 3 och 4 till höger.

> Det finns andra internationella undersökningar där Sverige presterar bra. Svenska elever ligger i topp i engelska och har jämförelsevis goda medborgar-kunskaper och demokratisk kompetens. 33

Sverige tillhör de länder i världen som satsar mest på skolan.

Not. 28. SKL Öppna jämförelser - grundskola 2015.

Not. 29. Skolverket, Siris.

Not. 30. Skolverkets officiella statistik om resultat i grundskolan. (Observera att den förändrade betygsskalan kan påverka jämförbarheten över tid.)

Not. 31. SKL, Öppna jämförelser grundskolan, 2015.

Not. 32. Skolverket (2013) PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Rapport 398.

Not. 33. Se undersökningarna ESLC 2011 samt ICCS 2009.


Figur 3. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och betyg i matematik

Betyg matematik – Andelen (%) med minst G/E

Nationella prov matematik – Andelen (%) med minst G/E

PISA – Matematik – Andelen (%) minst godkänd nivå

50

60

70

80

90

100Procent

2002/

0320

03/04

2004/

0520

05/06

2006/

0720

07/0

820

08/09

2009/

1020

10/1

120

11/12

2012

/13

PISA 2003 PISA 2006PISA 2009

PISA 2012

Figur 4. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och betyg i svenska

Betyg Svenska – Andelen (%) med minst G/E

Läsförståelse ämnesprov svenska – Andelen (%) med minst G/E

PISA – Läsförståelse – Andelen (%) minst godkänd nivå

50

55

60

65

70

75

80

85

90

95

100

2000/

0120

01/02

2002/

0320

03/04

2004/

0520

05/06

2006/

0720

07/0

820

08/09

2009/

1020

10/1

120

11/12

2012

/13

Procent

PISA 2000

PISA 2009PISA 2012

PISA 2006PISA 2003

Källa: Öppna jämförelser grundskola 2014, SKL..

Resultaten i gymnasieskolanEleverna som påbörjade sin gymnasieutbildning hösten 2011 var den första kullen som följt den reformerade gymnasieskolan (Gy 2011). Den totala an-delen elever som fullföljde gymnasieskolan inom tre år var 70 procent. Det ligger i nivå med tidigare år.


Kapitel 4. Skolan

> De elever som börjat på ett högskoleförberedande program fullföljer sin utbildning inom tre år, i större utsträckning än de som läst ett yrkesprogram.

> Kvinnor når i högre grad än män examen inom tre år och har också högre genomsnittlig betygspoäng.

> 29 procent av de elever som påbörjade ett yrkesprogram hösten 2011 och som tagit en examen inom tre år, fick grundläggande behörighet till högskola och universitet.

Examen från ett högskoleförberedande program medför grundläggande be-hörighet till högskola och universitet. Elever som läser yrkesprogram behöver komplettera med behörighetsgivande kurser för att få sådan behörighet.34

ElevstödDet finns ingen enkel metod att arbeta med mobbning. Det finns ingen ”quick fix”. Men, enligt universitetslektor Björn Johansson, som bland annat är medför-fattare till Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning35, är Sverige bäst i världen på att arbeta mot mobbning.

Antalet anställda inom elevhälsans yrkesgrupper har ökat sedan år 2000, med undantag av speciallärarna vars utbildning återinfördes 2008.

Ökning av antalet anställda inom elevhälsan mellan åren 2000-2014: > Skolkuratorer +75 procent > Skolpsykologer +36 procent > Skolsköterskor +35 procent > Specialpedagoger +363 procent

Trots att de flesta av elevhälsans yrkesgrupper har ökat finns fortsatta rekry-teringsbehov36. Omfattningen varierar dock mellan kommunerna, fyra av tio kommuner har flera vakanser. Bland kommuner med rekryteringsbehov har sex av tio brist på specialpedagoger och nästan hälften på skolpsykologer. De vanligaste orsakerna till bristen uppges vara för få utbildade och konkur-rens med andra kommuner. En del kommuner uppger också att de har andra yrkesgrupper anställda utöver dem som regleras i skollagen. De vanligaste är talpedagoger och logopeder.

De största utmaningarna inom elevhälsan är enligt kommunerna att möta behoven hos nyanlända elever, behoven hos elever som behöver extra anpass-ningar och särskilt stöd, att utveckla inkludering och att möta ökande psykisk ohälsa hos eleverna. Att finna lösningar för att bryta elevers långvariga skol-frånvaro uppges också vara en relativt stor utmaning.

Vuxnas färdigheterSverige presterar bra i OECD:s undersökning av vuxnas färdigheter, PIAAC, som presenterades 201337. I den undersökningen dras slutsatsen att vuxna i Sverige har de färdigheter som krävs för att aktivt kunna delta i samhället och på arbetsmarknaden. I Sverige klarade nio av tio vuxna datortestet, vilket är det högsta resultatet av alla de länder som deltog.

Sverige bäst på att arbeta mot mobbning

Antalet anställda inom elevhälsan har ökat

Not. 34.Skolverket (2014) PM: Betyg och studie-resultat i gymnasieskolan 2013/14.

Not. 35.Utvärdering av metoder mot mobbing, Skolverket 2011.

Not. 36. SKL, Nuläge och utmaningar i elevhälsan, 2015.

Not. 37. OECD, Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC), 2013.


Kundnöjdheten

Skolverkets ”Attityder till skolan” visar att föräldrarnas förtroende för skolan och lärarkåren har ökat. De flesta föräldrar är nöjda med det barnet får lära sig i skolan.38

> Sju av tio föräldrar är nöjda med sitt barns skola39. > Fler än åtta av tio elever bedömer att de får den hjälp de behöver av lärarna i sin skola.

> Nio av tio elever känner sig trygga i skolan > Åtta av tio elever uppger att de vet vad som krävs för att nå målen i de olika ämnena. Åtta av tio elever anser också att de får återkoppling på sitt skolarbete.40

> Åtta av tio elever känner arbetsro. > Nio av tio elever trivs med sina lärare. Åtta av tio har förtroende för lärarna. Åtta av tio elever upplever höga förväntningar från lärarna.

> Nio av tio elever trivs bra i sin skola och med sina skolkamrater. > Nio av tio lärare tycker att det är meningsfullt att gå till jobbet. > Åtta av tio lärare känner arbetsro. Nio av tio trivs med eleverna. Nästan tio av tio lärare anser att de oftast möts med respekt från eleverna.41

9 av 10 elever känner sig trygga i skolan

Så vässar vi skolan

Skoldebatten ger ibland sken av att inget händer i skolorna. Inget kunde vara mer felaktigt. Många kommuner och skolor arbetar redan med mycket av det som OECD föreslår i sin utvärdering av den svenska skolan - att utveckla lärarrollen och att stärka skolans styrning och ledning. Mycket tyder på att ett ökat samarbete inom skolan och mellan skolan, förvaltning och politiken är nyckeln till en bättre skola och bättre resultat.

För att stärka elevers och lärares förutsättningar behöver Sveriges skolut-veckling ta ytterligare fart. För att det ska ske behövs framför allt tre saker:

> Bra lärare är avgörande för elevernas resultat. Som arbetsgivare kan huvudmännen påverka arbetsmiljö, kompetensutveckling och lön. Lärare ska få vara just lärare och också tillåtas växa i yrket.

> Engagerade lokala politiker som arbetar för att nå de nationella kunskaps-kraven för skolan och som tillsammans med sin skolförvaltning följer upp verksamheten.

> Staten och huvudmännen behöver ett närmare och konkret samarbete, liksom lärarkåren och ledningen. Och inom lärarkåren. Skolutveckling och frågor om lärares kompetensutveckling behöver vara fokus för samarbetet.

Diskussionen om skolan bör i större utsträckning handla om lösningar på problem och att lära av verksamhet som fungerar bra. SKL:s ambition är att med fakta i grunden lyfta vägar framåt för den svenska skolan. Det system-skifte som krävs handlar inte om ökad centralisering utan om samarbete, gemensamt ansvarstagande och långsiktigt hårt arbete.

Not. 38.Skolverket, Attityder till skolan 2012.

Not. 39.Svenskt kvalitetsindex 2014.

Not. 40. Punkt 2-4 är hämtade från SKL Öppna Jämförelser grundskola 2015 (elevenkät).

Not. 41. Punkt 5-10 är hämtade från Skolverket, Attityder till skolan 2012.

Kapitel 1. Skolan



KAPITEL 5

Socialtjänst och ekonomiskt bistånd

Socialtjänsten har ett brett ansvarsområde. Den ansvarar framförallt för äldre-frågor, stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorg där bland annat försörjningsstöd, missbruks- och bero-endevård, familjerätt, familjerådgivning och barn- och ungdomsvård ingår. Totalt utgör de anställda inom socialtjänsten fyra procent av kommunernas anställda. Merparten av de anställda är socialsekreterare, cirka 22 500, men många andra yrkesgrupper arbetar inom socialtjänsten.


Socialtjänsten står idag inför stora utmaningar. Demografiska förändringar, och nya målgrupper tillsammans med alltmer komplexa arbetsuppgifter har gjort att kraven på verksamheten har ökat. Det innebär att uppdraget både har breddats och fördjupats. Exempel på nya områden är utsatta EU- migranter, placering av ensamkommande flyktingbarn och att motverka ra-dikalisering. Utbetalning av ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd är en del av socialtjänstens ansvar. Försörjningsstödet inbegriper de kostnader som är någorlunda lika för alla, till exempel kostnader för mat, kläder och hygien. Kostnader för boende och en del andra behov, där variationen kan vara stor, ligger utanför. Det regelverk som i första hand reglerar det ekonomiska bi-ståndet är socialtjänstlagen (SoL).

YRKESGRUPPER INOM SOCIALTJÄNSTEN

> Socialsekreterare > Biståndsbedömare > Familjehemssekreterare > Barn- och unga sekreterare > Boendestödjare > Personliga assistenter > LSS- handläggare


Kapitel 5. Socialtjänst och ekonomiskt bistånd

Utöver riksnormen har flertalet kommuner egna riktlinjer och/eller till-lämpningsanvisningar inom det ekonomiska biståndet. Syftet är både att säkra likvärdiga bedömningar och att ge stöd och vägledning i arbetet.

Kommunernas frihet vad gäller riktlinjerna begränsas dock av regelverket. Det måste alltid göras en individuell behovsprövning, även när det gäller kraven som kan ställas på den biståndssökande. De ska anpassas efter personens egen förmåga och förutsättningar.

Jämförelser över perioden 2011 – 2014 visar att andelen biståndsmottagare i landet har varit relativt oförändrad. Färre unga vuxna (18 – 24 år) behöver ekonomiskt bistånd. Det långvariga biståndet har dock fortsatt öka. Det är stora skillnader i biståndsmottagandet vid jämförelser mellan kommuner och stadsdelar. Exempelvis varierar andelen barn i familjer med ekonomiskt bistånd från 0,5 – 28,5 procent i kommunerna.

Jämförelserna visar också på några utmärkande skillnader mellan stora och små kommuner. Större kommuner uppfyller generellt sett fler kvalitets-indikatorer än små kommuner. Däremot har små kommuner sammantaget högre bemanning, kortare väntetider och bättre tillgång till hushållsekono-misk rådgivning.

Socialtjänstens nya uppgifter Från att ursprungligen ha fungerat som samhällets yttersta skyddsnät har socialtjänsten genomgått en tydlig förändring. Den ansvarar numera för allt-mer av rent arbetsrehabiliterande insatser och åtgärder.

Denna utveckling tog fart i samband med och efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Under och efter krisåren har allt fler individer fastnat i ett långvarigt bidragsberoende och haft svårt att komma ut på arbetsmarknaden. De personer som Arbetsförmedlingen och andra myndigheter inte kunnat hjälpa, har varit hänvisade till socialtjänsten.

Många kommuner genomför idag ett stort antal egna insatser och åtgärder av arbetsrehabiliterande karaktär. Socialtjänsten har också fått ökade möjlig-heter att ställa krav på den enskildes medverkan.

Socialtjänsten ansvarar numera för alltmer av rent arbets-rehabiliterande insat-ser och åtgärder.

Kundnöjdhet

I Socialstyrelsens Öppna Jämförelser från 2013 framgår att det har skett en positiv utveckling för i stort sett alla indikatorer, vilket tyder på att kommu-nerna har bättre kvalitet i verksamheten med ekonomiskt bistånd.

Den del av socialtjänsten som omfattar äldreomsorgen, har väldigt nöjda kunder. Enligt Socialtjänstens senaste undersökning är 89 procent av de äldre med hemtjänst och 83 procent på särskilda boenden nöjda43. Se mer under avsnittet om äldreomsorgen. I Svenskt Kvalitetsindex från 2014, får äldre-boenden betyget 67,7 av 100 och hemtjänsten 68,7, medan integration och individ- och familjeomsorg 50, respektive 51,5.

EKONOMISKT BISTÅND I SIFFROR

> 226 684 hushåll fick ekono-miskt bistånd någon gång under året.

> 10,5 miljarder kronor betalades ut till hushåll.

> 411 000 personer var bistånds-mottagare, varav drygt 270 300 var vuxna. Cirka 129 700 var kvinnor, 140 600 män och 140 300 barn.

> Av de vuxna biståndsmot-tagarna var drygt 38 procent mellan 18 och 29 år.

> I genomsnitt hanterar varje handläggare i landet 35 biståndshushåll med utbetal-ning per månad.42

Not. 42.Socialstyrelsens statistik om ekonomiskt bistånd, 2014.

Not. 43.Socialstyrelsens brukarundersökning 2014.


figur 5. Brukarundersökning ekonomiskt bistånd, medel för samtliga deltagande kommuner

Fråga 3. Är det lätt eller svårt att förstå informationen du får av social-sekreteraren?

Total andel som svarat

”Ganska lätt” eller

”Mycket lätt”.

Fråga 4. Upplever du

att socialsekre-teraren frågar efter dina syn-punkter om hur

din situation skulle kunna förändras?

Total andel som svarat ”Ja”.

Fråga 5.Hur stor

förståelse upplever du att socialsekrete-raren visar för din situation?


”Mycket stor” eller

”Ganska stor”.

Fråga 6.Hur mycket

har du kunnat påverka vilken

hjälp du har fått?


”Mycket” eller ”Ganska mycket”.

Fråga 7.Hur har din

situation förändrats

sedan du fick kontakt med

socialtjänsten?

Total andel som svarat ”Förbättrats mycket” eller ”Förbättrats

lite”.88 %

70 %80 %

60 % 64 %

I november 2014 genomfördes en nationell brukarundersökning av individ-och familjeomsorgen Svarsfrekvensen var drygt 50 procent, så resultaten ska tolkas med viss försiktighet.

Källa: SKL 2015.

Så vässar vi socialtjänsten

En av de viktigaste uppgifterna inom socialtjänsten just nu är att uppdatera och anpassa socialtjänstlagen så att den fungerar i ett modernt samhälle. Här driver SKL på för att få till en förändring, som gör det möjligt för socialsekre-terare runt om i landet att göra ett bra jobb. Detta är en förutsättning för att socialtjänsten ska klara sitt utökade uppdrag.

Att stärka brukarperspektivet är ett av de utvecklingsområden som kommu-ner, landsting och regioner arbetar med. Brukarundersökningar ska genom-föras inom såväl individ- och familjeomsorgen som inom boende och daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Målet är att skapa indi-katorer för framtida jämförelser och förbättring.

För att säkerställa bästa möjliga insatser med utgångspunkt från medbor-garnas behov och situation, pågår också ett utvecklingsprojekt för att öka kunskapsstyrningen inom socialtjänsten. Genom en nationell samverkans-grupp ska beprövad kunskap göra tillgänglig. Ledamöterna ska identifiera behovet av kunskapsstöd, samordna det nationella stödet och anpassa det till socialtjänstens behov.

Det finns också fortfarande ett stort behov av verksamhetsutveckling när det gäller en trygg och säker ärendehantering. Rutiner för hanteringen av ärenden som rör utsatta grupper med behov av skydd och stöd saknas fortfa-rande i hälften av landets kommuner.

Kapitel 1. Socialtjänst och ekonomiskt bistånd



KAPITEL 6

Integration och asyl- och flyktingmottagande

Sverige står inför stora utmaningar i asyl- och flyktingmottagandet. Här har kommun och stat olika ansvar. Staten har det ekonomiska ansvaret och ska ersätta kommunerna för de uppdrag som staten ålägger dem. Statens eko-nomiska ansvar omfattar insatser under asyltiden och de första 3,5 åren efter uppehållstillstånd och mottagning i en kommun.


De som omfattas av flyktingmottagandet är asylsökande som fått uppehålls-tillstånd och deras anhöriga samt kvotflyktingar som redan har uppehålls-tillstånd vid ankomsten till Sverige. De nyanlända inom flyktingmottagandet kan få hjälp med anvisning till en kommun som ordnar ett boende. För 2014 hade 278 kommuner en överenskommelse med länsstyrelsen om sådana anvisningsplatser.44 De flesta, cirka fyra av fem, inom flyktingmottagandet ordnar dock boende själva. Det innebär att i stort sett samtliga kommuner har ett mottagande av nyanlända flyktingar.

I flyktingmottagandet har kommuner särskilt ansvar för praktiskt stöd i samband med mottagandet, svenskundervisning för invandrare (sfi), vuxen-utbildning och samhällsorientering. Arbetsförmedlingen ansvarar för nyan-ländas övriga etableringsinsatser och deras försörjning, etableringsersättning, under 24 månader.45

Not. 44.

I stort sett samtliga kommuner har ett mottagande av nyan-lända flyktingar.

Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2013 och 2014, 2015-01-07 uppd. 2015-01-20, Migrationsverket.

Not. 45.Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.


Kapitel 6. Integration och asyl- och flyktingmottagande

Under år 2015 beräknas mellan 140 000-190 000 personer söka asyl i Sverige46. För år 2016 är prognosen mellan 100 000 och 170 000 asylsökande. Asylsökande kan välja att ordna eget boende (ebo) under tiden för asylpröv-ningen eller att få plats i ett av Migrationsverkets anläggningsboenden (abo). Cirka 70 procent väljer ebo. Kommunen ansvarar för att erbjuda asylsökande till exempel förskola, grundskola och gymnasium. Utöver abo ansvarar Migrationsverket för ett ekonomiskt stöd, dagersättning, och viss sysselsätt-ning för vuxna.

Av de asylsökande 2015 beräknas omkring mellan 16 000 och 33 000 vara ensamkommande barn47. För dessa ansvarar kommunen genom socialtjänst-lagen för placering i ett hem för vård och boende eller i familjehem. Samtliga kommuner kan sedan den 1 januari 2014 anvisas att ta emot ensamkommande barn. 288 kommuner har en överenskommelse om mottagande av ensam-kommande barn48.

Under 2016 införs en ny lag som tvingar samtliga kommuner att ta emot asylsökande. Eftersom merparten av dem som kommer hit väljer eget boende, gäller den nya lagen endast 15 procent av dem som fått uppehållstillstånd.

Kundnöjdhet

Det är svårt att mäta kundnöjdhet bland dem som nyligen kommit till Sverige, inte minst för att de oftast inte talar språket särskilt bra. Svenskt Kvalitets-index har ändå mätt under några år, och i den senaste mätningen får kommu-nernas integrationsarbete betyg 50 av 100.

För sjätte året i rad toppar Sverige ett index över hur bra integrations- politiken är. Mipex, eller Migration Integration Policy Index, mäter bland annat språkundervisning, politiska rättigheter, familjeåterförening och for-mella möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Enligt detta tenderar Sveriges integrationspolitik att vara mer lyhörd och bevisbaserad, ambitiösare, bättre understödd och effektivare på många områden.49 Sverige har innehaft toppositionen sedan första gången indexet sammanställdes 2009.

STATENS EKONOMISKA ANSVAR

Staten har det ekonomiska ansvaret och ska ersätta kommunerna för flyktingmot-tagandet. Statens ekonomiska ansvar omfattar insatser under asyltiden och de första 3,5 åren efter uppehållstillstånd.

Not. 46.Verksamhets- och kostnadsprognos 2014-11-04, Migrationsverket.

Not. 47.Verksamhets- och kostnadsprognos oktober 2015, Migrationsverket.

Not. 48.Verksamhets- och kostnadsprognos oktober 2015, Migrationsverket.

Not. 49.Mipex, 2015.


Så vässar vi integration och asyl- och flyktingmottagandet

Att Sverige och landets kommuner tar emot asylsökande och nyanlända flyk-tingar är både en viktig humanitär insats och en investering för framtiden. I integrationsarbetet finns både möjligheter och utmaningar. Tiden är en av-görande faktor för såväl asylprocessen som integrationen på längre sikt.

För att få en värdig och bra asylprocess måste handläggningstiderna kortas betydligt. Hela mottagningssystemet behöver ses över, inte minst boende-situationen för nyanlända och asylsökande. Migrationsverkets etablering av anläggningsboenden och regelverket för eget boende ska bidra till en jämnare fördelning och bättre boendesituation.

För att de nyanlända sedan snabbt ska komma vidare och etablera sig i sam-hället, är det främst andra politikområden som måste vässas – det handlar om utbildning, arbete och bostad.

Nyanländas utbildnings- och yrkesbakgrund måste identifieras tidigt. Utbildningar måste godkännas snabbare, så att man snabbt kan ta sig ut på arbetsmarknaden. Svenskundervisning ska kunna påbörjas redan under tiden man söker asyl.

Arbetsförmedlingen måste få större möjligheter att anpassa sina etablerings-insatser efter de nyanländas individuella behov och efter den lokala arbets-marknaden.

För att säkra nödvändiga insatser på lokal nivå, behöver kommunerna garan-teras full kostnadsersättning från staten.

Integration handlar om utbildning, bostad och arbete.

Kapitel 1. Integration och asyl- och flyktingmottagande



KAPITEL 7

Boende och byggandeKommunerna ansvarar för att planlägga användningen av mark och vatten i enlighet med plan- och bygglagen. Ett attraktivt, funktionellt och tryggt samhällsbyggande är komplext och kräver kunskap om närmiljö och om-värld, kostnader och tekniska möjligheter, samt om människors behov och naturens villkor. Därför behövs en rad olika kompetenser på stadsbyggnads-kontoren. Här hittar vi bland annat arkitekter och ingenjörer.


Det förs ibland fram kritik om att kommunerna hindrar byggandet av nya bostäder. Men det är många som är inblandade i byggprocessen. Det är en rad faktorer som avgör om ett bygge kommer igång eller inte.

Det finns till exempel gott om detaljplanerad kommunal mark som inte är bebyggd. En studie som SKL har låtit göra visar att 25 av Sveriges tillväxt-kommuner har färdiga planer för närmare 72 000 bostäder, samtidigt som antalet bostäder som börjar byggas varje år i dessa kommuner inte är fler än knappt 14 000. Studien genomfördes i kommuner med en sammanlagd befolkning på 3,7 miljoner invånare (bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö). Så även om analysen inte ger en bild av situationen i Sveriges samtliga 290 kommuner, indikerar resultatet att det finns en ambition och målsättning bland kommunerna att upprätthålla en hög planreserv för att möjliggöra för bostadsbyggande.50

Not. 50.

Det finns gott om detaljplanerad mark som inte är bebyggd.

SKL/SWECO, ”Hänger det ihop?”, 2014.


Kapitel 7. Boende och byggande

Orsakerna till bristande byggande kan vara flera: > Marknaden och den ekonomiska konjunkturen. > Läget. Det är inte alla lägen som byggherrarna efterfrågar även om kommunerna anser att de byggklara planer som finns möjliggör bostads-byggande i attraktiva lägen.

> Myndighetskrav. Regler om buller och riksintressen, liksom risker för överklaganden.

> Byggherrarna är inte benägna att betala det pris som begärs, eftersom de bedömer viss mark som mindre attraktiv för byggande oavsett vad marken egentligen är ”värd” med hänsyn till gjorda markförvärv och investeringar.

> Byggherrarna avvaktar tills det finns en konkret plan för finansiering och genomförande av infrastrukturprojekt för det planerade bostadsområdet.

Men bostadsbyggandet ökar nu visar statistik från SCB – även om det är för lite för att möta behovet.

Bostadsbyggandet ökar

Nybyggda bostäder

Tabell 2. Påbörjade lägenheter

Q1–4 Alla hus Förändr. Småhus Förändr. Flerbostadshus Förändr.

2012 21 360 20 % 5 544 33 % 15 816 14 %

2013 30 402 42 % 6 605 19 % 23 797 50 %

2014* 38 500 27 % 8 400 27 % 30 100 26 %

Tabell 3. Färdigställda lägenheter

Q1–4 Alla hus Förändr. Småhus Förändr. Flerbostadshus Förändr.

2012 25 993 30 % 9 336 25 % 16 657 32 %

2013 29 225 12 % 8 562 -8 % 20 663 24 %

2014* 29 800 2 % 9 000 5 % 20 800 1 %

Nybyggandet är än så länge för litet för att möta behovet. Men statistiken visar att det trots allt ökar.Källa: SCB.


Så vässar vi bostadsbyggandet

Även om kommunerna har ansvaret för den fysiska planeringen är andra aktörer nog så viktiga för att bostadsbyggandet ska öka. Marknadsförutsätt-ningarna för bostadsbyggande är till exempel beroende av skatteregler och finanspolitiska regelverk.

Ett omfattande regelverk kring nationella och allmänna intressen har gjort planprocesserna mer komplicerade och beroende av länsstyrelsernas bedömning. Dessa regelverk måste ses över, så att de inte motverkar bostads-byggandet i onödan.

Många gånger beror långa planprocesser på att länsstyrelsernas handlägg-ning tar tid eller att länsstyrelsen kommer med motstridiga besked i olika faser av planarbetet.

Det behövs ett bättre samarbete mellan alla olika intressenter i bostads-byggandet. Kommuner, landsting/regioner, stat och byggbransch har alla en del i, och ett ansvar för, att det byggs fler bostäder i Sverige. En ökad förståelse och bättre kommunikation behövs.

Även om kommunerna inte på egen hand kan öka bostadsbyggandet, finns det många saker de kan göra för att bidra till att det byggs fler bostäder än i dag. Bland annat behöver fler kommuner ha en aktiv markpolitik och anvisa mark till flera olika byggföretag. När byggandet sprids mellan många aktörer ökar konkurrensen och fler byggen kan starta samtidigt.

En digitaliserad process kan också underlätta för invånarna att snabbare och enklare få besked om bland annat bygglov.

Regelverken behöver ses över så att de inte mot-verkar bostadsbyggande i onödan.

Kapitel 1. Boende och byggande



KAPITEL 8

Infrastruktur och kollektivtrafik

Området infrastruktur täcker ett stort och disparat område inom kommu-nernas och landstingens verksamheter. Totalt finns det i dag 32 100 anställda inom kommunerna och 1 500 inom landstingen som jobbar med infrastruktur-frågor. Av dessa är det 4 600 personer i kommunerna som jobbar särskilt med gator, vägar och parkeringsfrågor.

Under 2014 lade landstingen cirka 25 miljarder kronor på infrastruktur och trafik, varav merparten gäller kollektivtrafik. För kommunernas del låg den sammanlagda kostnaden på drygt 40 miljarder kronor under 2014.

Under 2014 lade landstingen cirka 25 miljarder kronor på infrastruktur och trafik, varav merparten gäller kollektivtrafik.Resultat och omfattning

Det svenska vägnätet utgörs av ca 58 000 mil vägar. Dessa är fördelade på statliga allmänna vägar (cirka 9 800 mil eller 17 procent), kommunala gator och vägar (cirka 4 200 mil eller 7 procent) respektive enskilda vägar (cirka 44 000 mil eller 76 procent).

7 400 mil enskilda vägar får statligt bidrag idag, men även kommunerna bidrar till den enskilda väghållningen bland annat genom att sköta ungefär 1 500 mil enskild väg.

Allt färre personer omkommer i olyckor i tätortstrafik. Statistik visar att ut-vecklingen på de kommunala vägnäten har varit mycket positiv sedan millen-nieskiftet. År 2001 omkom 139 personer i tätortstrafiken. År 2003 omkom 86 personer. Åren 2010–2012 sjönk antalet till mellan 55 och 75 omkomna per år och 2013 förolyckades 46 personer.51

Not. 51.

Allt färre personer omkommer i olyckor

Transportstyrelsen, rapporten ”Trafiksäkerheten i Sverige 2013”.


Kapitel 8. Infrastruktur och kollektivtrafik

KollektivtrafikSverige är ett avlångt land. Olika förutsättningar råder, något som också på-verkar kollektivtrafiken. Länets geografiska storlek har betydelse, liksom fördelningen mellan stads- och landsbygd. Invånarantal, tillväxt och andra faktorer som trängsel, miljö och klimat har också inverkan.

Ungefär hälften av landets befolkning bor i storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne, men 84 procent av kollektivtrafikresorna görs där. Eftersom resorna i genomsnitt är kortare i storstadslänen än i övriga landet är storstadslänens andel av antalet kilometer som vi totalt reser med kollektiv-trafik inte lika hög. Andelen av kollektivtrafikutbudet i form av körda kilome-trar stannar på drygt 60 procent. Antalet resande per körd kilometer är alltså högre i storstadslänen. Två tredjedelar av kommunernas och landstingens nettokostnad för kollektivtrafik uppstår i storstadslänen.

84 procent av kollektivtrafikresorna görs i storstadslänen.

Tabell 4. Kollektivtrafikens fördelning över Sverige

Procentandelar Befolkning Resor Person-km Utbuds-km NK totalt

Skåne 13,2 11,4 15,8 12,2 9,8

Stockholm 22,1 53,8 36,1 30,5 36,4

Västra Götaland 16,8 18,8 20,5 18,0 19,8

SUMMA 52,0 84,0 72,4 60,7 66,0

Övriga län 48,0 16,0 27,6 39,3 34,0

RIKET 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Procentandelar av rikets befolkning, regionala kollektivtrafikresor, personkilometer, utbuds- kilometer och nettokostnad för kollektivtrafik i riket och vissa län år 2012.

Källa: SCB och Trafikanalys


I de större städerna kan beläggningen på bussar och andra fordon hållas uppe även vid hög turtäthet, vilket är bra för såväl kostnadseffektiviteten som trafi-kens påverkan på miljö, trängsel och buller. Dessutom ökar en hög turtäthet kollektivtrafikens attraktivitet.

Beläggningen är en nyckelfaktor. Förutsatt att alternativet för dem som reser med kollektivtrafiken i stor utsträckning är att köra bil innebär det att kollektivtrafiken bidrar mer till att minska trängseln på gatorna samt män-niskans miljö- och klimatpåverkan ju högre beläggningen är.

Kundnöjdhet

Bland kollektivtrafikens kunder, de som reser minst en gång i månaden är 61 procent nöjda med kollektivtrafiken. Åtta av tio kunder är nöjda med sin senaste resa och ger den högt betyg. Man är mindre nöjd med dem som ansvarar för kollektivtrafiken, vilket tyder på ett image- eller statusproblem.52

Våren 2013 gjorde SKL en undersökning i 100 kommuner om hur medborg-arna uppfattar kommunens service när det gäller bland annat gator och parker53:

> 35 procent tycker att standarden är bra på kommunens gator, vägar och cykelvägar.

> 79 procent tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar. > 58 procent tycker att snöröjningen och halkbekämpningen sköts bra. > 23 procent tycker att den nuvarande trafiksäkerheten är bra som den är. > 30 procent vill att man ska öka resurserna för belysning och 6 procent vill att man ska spara på resurserna. 62 procent tycker att det är bra som det är.

79 procent tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar.

Så vässar vi infrastruktur och kollektivtrafik

Det måste finnas en långsiktigt hållbar strategi för hur Sverige ska möta behovet av ny statlig infrastruktur. Det blir allt vanligare att staten kräver att kom-munerna och landstingen ska vara med och betala satsningar på nationell infrastruktur – såväl vägar, järnvägar som sjöfart. Det håller inte. Det tvingar kommuner och landstingen till svåra prioriteringar trots att det ligger utan-för deras ansvarsområde.

Det behövs en mer ändamålsenlig fördelning av väghållaransvar mellan stat, kommun och enskilda. Vägunderhållet måste samordnas på ett bättre sätt för att i framtiden klara av att sköta landets alla vägar, även i glesbygd och fortsättningsvis ge förutsättningar för att befolkningen och näringslivet ska kunna leva och verka i hela landet.

Kommuner, landsting och regioner har höga ambitioner för kollektivtrafiken. De senaste åren har man satsat mycket och antal linjer och turtäthet är nu högre än tidigare. Det har också fört med sig att kostnaderna för kollektivtra-fiken har ökat mer än annan kommunal- och landstingskostnader. Den stora utmaningen nu är att fler behöver använda den kollektivtrafik som finns.

Not. 52.Svensk Kollektivtrafik, ”Kollektivtrafik- barometern, årsrapport 2013”.

Not. 53.SKL, rapporten ”Kritik på teknik 2013”.

Kapitel 1. Infrastruktur och kollektivtrafik



KAPITEL 9

Vatten, avlopp och avfallshantering

Vi är beroende av rent vatten, fungerande avlopp och avfallshantering för ett fungerande och hållbart samhälle. Vi tar det ofta för självklart att det rinner rent vatten ur kranen och att någon tar hand om våra sopor. Oftast är det kommu-nala bolag som sköter den saken åt oss och i personalstatistiken ryms de inom ”övrig affärsverksamhet”, där det jobbar närmare 11 000 personer.


Enligt miljöbalken är det förbjudet att skräpa ned. Trots det hamnar ändå en hel del skräp på fel ställe. Kommunen ansvarar enligt gaturenhållningslagen för städning på gator, torg, parker och andra allmänna platser som är redo-visade i detaljplan och som kommunen är huvudman för. Städningen innebär betydande kostnader för kommunerna.

När det gäller avfallshanteringen ligger vi bra till i Sverige. Vi är bra på att återvinna avfallet. Hälften av materialet återvinns eller komposteras och rötas. Resten förbränns och blir fjärrvärme och el. Mindre än 1 procent av hushålls-avfallet läggs på deponi.

Kommunerna satsar allt mer resurser på att rusta upp sina VA-system. Sedan 1990 har anslagen till vatten- och avloppssystemen ökat med 40 procent i realt penningvärde. Underhållet möter generellt sett de behov som finns.54

Not. 54.

Vi är bra på att återvinna avfallet. Hälften av materialet återvinns eller kom-posteras och rötas.

SKL, ”Dramatisk ökning av VA-taxan åren 1991–2013, 2013.


Kapitel 9. Vatten, avlopp och avfallshantering

Rörbrotten i huvudvattenledningarna har blivit färre det senaste decenniet. Antalet stopp i huvudvattenledningar har minskat sedan år 2000. Och det har gett resultat. Allmänt sett är svenskarna nöjda med hur vatten och av-lopp sköts.

Kundnöjdhet

Kommunernas service när det gäller vatten och avlopp får bra betyg. Enligt Svenskt Kvalitetsindex årliga undersökning får servicen 75 av 100 i den se-naste mätningen 2014. En studie som SKL har gjort visar att nästan nio av tio kommuninvånare är nöjda med kvaliteten på sitt kranvatten.55 Antalet klago-mål på dricksvatten har minskat sedan år 2000. Antalet vattenburna sjuk-domsutbrott har minskat under flera decennier.56 Helhetsbilden är mycket positiv: 87 procent tycker att kvaliteten på kranvattnet är bra. Enbart 3 pro-cent är missnöjda. (I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var 90 procent nöjda och 3 procent missnöjda).

9 av 10 kommun- invånare är nöjda med kvaliteten på sitt kranvatten.

Så vässar vi vatten, avlopp och avfallshantering

Även om det svenska dricksvattnet generellt sett håller bra kvalitet, så finns det utmaningar eftersom nya bakterier sprider sig när klimatet förändras. Även vår ökade användning av läkemedel, bekämpningsmedel och andra kemikalier påverkar dricksvattenproduktion och avloppsrensning.

Det innebär bland annat att kraven på hur kommunerna skyddar sina vatten-täkter ökar, och kommunerna måste systematiskt se över vilka barriärer de behöver ha vid vattenverken för att rena vattnet.

Not. 55.SKL, rapporten ”Kritik på teknik 2013”.

Not. 56.WSP på uppdrag av Maskinentreprenörerna, ”VA-skulden – sanning eller myt?”, 2013.


SKL stödjer kommunerna i deras vattenskyddsarbete på olika sätt. Ett sex-punktsprogram finns framtaget för att tydliggöra de åtgärder som kommuner behöver vidta för att säkra tillgången till rent dricksvatten. SKL bevakar också kommunernas intressen när det fattas beslut som påverkar deras vatten-skyddsarbete.

När det gäller avfallshanteringen är det främst de förebyggande åtgärderna som behöver vässas. Vi behöver bli bättre på att minska avfallet, eftersom det är ett slöseri med resurser och har negativ inverkan på miljön. Om avfalls-mängderna fortsätter att öka i samma takt som hittills kommer vi att ha ökat avfallet med 50 procent till år 2035.

Vi behöver bli bättre på att minska avfallet

Kapitel 1. Vatten, avlopp och avfallshantering



KAPITEL 10

Räddningstjänst Räddningstjänsten är obligatorisk i alla kommuner men kan vara organiserad på olika sätt. Vissa driver den i egen regi, andra i gemensam regi med andra kommuner och ytterligare andra i kommunalförbund. Inom området ”övrigt inom infrastruktur och skydd”, där den kommunala räddningstjänsten ingår, jobbar närmare 23 000 personer. Under 2014 lades drygt 7 miljarder kronor på kommunal räddningstjänst.


Olyckor kräver nästan 3 000 liv varje år i Sverige. Det totala antalet döda till följd av olyckor har legat på ungefär samma nivå de senaste tio åren men varierar mellan olika olyckstyper. Under ett år läggs 100 000 personer in på sjukhus och cirka 700 000 uppsöker en akutmottagning till följd av en olycks-händelse.

Kommunerna är skyldiga att se till att det finns förutsättningar för att skapa ett godtagbart skydd mot olyckor i samhället. Därför utförs både förebyggande insatser, tillsyn och räddningsinsatser.

Kommunal räddningstjänst rycker ut mer än 110 000 gånger varje år, och över hälften av dessa utryckningar orsakas av en inträffad olycka. Bränder ger upphov till cirka 25 000 av räddningsinsatserna och lite mer än en tredjedel av dessa, runt 10 000, inträffar i byggnader. Den största andelen byggnads-bränder inträffar i bostäder. Av byggnadsbränderna är knappt 6 000 så kallade utvecklade bränder, vilket är en svag nedgång jämfört med de senaste två åren.

700 000 uppsöker en akutmottagning till följd av en olycks-händelse.

Kommunal räddnings-tjänst rycker ut mer än 110 000 gånger varje år.


Kapitel 10. Räddningstjänst

Kundnöjdhet

En studie som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gjorde under 2014 visar att nio av tio invånare har ganska eller mycket stort förtroende för räddningstjänsten. För ambulansen är andelen åtta av tio. Samma studie vi-sar också att både räddningstjänsten och ambulansen är snabbare på plats än vad många invånare förväntar sig (se tabell nedan).57

9 av 10 invånare har ganska eller mycket stort förtroende för räddningstjänsten.

Tabell 5. Andelen som förväntar sig att räddningstjänsten respektive ambulansen ska vara på plats inom 10 minuter efter larm till 112 samt den andel som faktiskt nås inom 10 minuter

Räddningstjänst Ambulans

Förväntat Faktiskt Förväntat Faktiskt

Storstäder 37 60 29 42

Förortskommuner till storstäder 33 44 22 24

Större städer 38 46 32 40

Förortskommuner till större städer 37 35 13 17

Pendlingskommuner 30 36 15 22

Turism- och besöksnäringskommuner 27 24 16 24

Varuproducerade kommuner 37 39 22 34

Glesbygdskommuner 29 17 14 26

Kommuner i tätbefolkad region 35 43 22 39

Kommuner i glesbefolkad region 32 35 30 38Not. 57.SKL och MSB, ”Öppna jämförelser trygghet och säkerhet 2014”.


Så vässar vi räddningstjänsten

Det pågår en ständig utveckling i kommunernas arbete med skydd mot olyckor. Utvecklingen bygger i allt högre grad på en bred samverkan mellan olika ak-törer inom trygghets- och säkerhetsområdet.58

Ett naturligt samarbete är det som uppstår mellan räddningstjänst och äldre-omsorgen, eftersom det ofta är äldre som är föremål för räddningstjänstens insatser.

I Varberg och Falkenberg är undersköterskorna som jobbar natt inom hemtjänsten numera anställda av räddningstjänsten. De har fått utökat an-svar att se över risker i kundernas hem – plastföremål nära spisen, snubbel-farliga mattor eller misstanke om våld. De tar också ett större ansvar på väg till och från sina klienter och ambitionen är att natthemtjänstens personal ska få hjärtstartare och släckgranater i bilarna.

Allt oftare rycker också räddningstjänsten ut i väntan på ambulans (IVPA). Antalet IVPA-utryckningar har gått från 4 000 till 13 000 på tio år. I Öckerö kommun är det numera sjuksköterskorna i hemsjukvården som tar IVPA-larmen. Not. 58.

Undersköterskorna som jobbar natt inom hemtjänsten är numera anställda av rädd-ningstjänsten.

SKL och MSB, ”Öppna jämförelser trygghet och säkerhet 2013”.

Kapitel 1. Räddningstjänst



KAPITEL 11

Kultur och fritid Inom området fritid och kultur jobbar 26 600 personer i kommunerna. Under 2014 uppgick kommunernas kostnader för kultur- och fritidspolitik till totalt drygt 27 miljarder (12, respektive 15,4 miljarder). Kostnaderna för landsting-ens kulturarbete uppgick under 2014 till drygt fyra miljarder kronor.


De flesta kommunala fritidsanläggningar är fotbollsplaner, idrottshallar och fritidsgårdar. Det finns även relativt många anläggningar för spontanidrott, vilket sannolikt är ett sätt för kommunerna att försöka möta medborgarnas förändrade motionsvanor.

Det byggs också allt fler avancerade anläggningar i kommunerna. Antalet konstgräsplaner har ökat i stor utsträckning samtidigt som det exempelvis har tillkommit fler stora idrottshallar och ishallar. Simhallar och evenemangs-arenor är exempel på anläggningar förknippade med relativt stora driftskost-nader där kommuner tar ett stort ansvar.

Sedan år 2000 har det tillkommit mer än 200 anläggningar för kultur i kommunerna, främst har det byggts bibliotek. Men även konsthallar, museer och kulturhus har uppförts. Konserthus utgör en mindre del medan det knappt har byggts några nya teaterhus under det senaste decenniet.

Antalet fritidsgårdar har minskat över tid, samtidigt som kostnaderna har ökat. Mellan 2001 och 2012 har den kommunala driftsbudgeten för fritids-gårdar ökat från 1 564 miljarder till 2 204 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning i fasta priser på 5,6 procent.

Sedan år 2000 har det tillkommit mer än 200 anläggningar för kultur i kommunerna.


Kapitel 11. Kultur och fritid

Kundnöjdhet

Enligt Svenskt Kvalitetsindex får kommunernas och landstingens kultur- och fritidsarbete betyget 62,7 av 100 möjliga i den senaste mätningen från 2014. Det är sämre än året innan, då betyget låg på 64,8 och året dessförinnan (2012), då det låg på 65,7.

KULTUR OCH FRITID I SIFFROR

> Bibliotek finns i alla kommuner. I genomsnitt fler än fyra folkbibliotek per kommun. Minst sex procent av dem har byggts efter år 2000.59

> I nästan sju av tio kommuner finns det museer, varav minst sju procent uppförts efter år 2000.

> Konsthallar finns i nästan hälften av samtliga kommuner. Nästan två av tio konsthallar har uppförts efter år 2000.

> Konserthus finns endast i 15 procent av landets kommuner, nästan var tionde har byggts efter år 2000.

> Teaterhus finns i nästan fyra av tio kommuner varav de flesta är byggda före år 2000.

> Det finns kulturhus i nästan fyra av tio kommuner, varav mer än två av tio byggts efter år 2000. Not. 59.

SKL, rapporten ”Anläggningar för kultur, idrott och fritid 2010”, 2011.


Så vässar vi kultur och fritid

E-böcker ska vara en självklarhet på folkbiblioteken. För att göra det möjligt, utan att förlagens styckeförsäljning ska påverkas, har SKL tagit fram en särskild prismodell. Nu pågår arbetet med att ansluta så många förlag som möjligt för att fler böcker ska finnas tillgängliga som e-böcker. Hittills har sex förlag anslutit sig till modellen.

Staten måste bära sin del för regional kulturverksamhet och dialogen mel-lan den statliga och regionala nivån behöver utvecklas. Det senaste åren har de statliga anslagen till den regionala kulturen inte motsvarat kostnads-ökningarna. Ansvaret för kulturen är delat mellan den lokala, regionala och nationella nivån.

En utmaning för kultur- och musikskolorna är att öka tillgängligheten och ge alla barn, oavsett bakgrund, avstånd eller socioekonomiska förutsätt-ningar samma möjlighet att delta i verksamheterna. En akut fråga är hur vi löser de kompetensbehov som verksamheterna står inför. Staten behöver ta ett större ansvar för utbildningen av de yrkesverksamma inom kultursektorn som särskilt riktar sig till barn och unga.

”Kommunerna har fått bära en allt större del av kostnaderna för kulturen de senaste åren då statens anslag inte har motsvarat kostnadsökningarna.”

Källhänvisningar Denna skrift bygger på många olika källor; offentlig statistik samt enkäter och undersökningar. När ingenting annat anges är det SKL:s egen statistik som avses.

Många av de källor som vi hänvisar till uppdateras regelbundet, dock vid olika tillfällen och med varierande frekvens.

Den offentliga statistiken från SCB och Medlingsinstitutet uppdateras årligen, liksom SKL:s personalstatistik och förbundets analyser och beräkningar av den kommunala sektorns ekonomiska utfall. Även Svenskt Kvalitetsindex


genomför sina kundnöjdsundersökningar en gång per år. Merparten av SKL:s Öppna jämförelser uppdateras också löpande – även

om inte alla genomförs varje år. Ibland förändras också frågeställningarna i dessa rapporter från år till år för att bättre komma åt och få svar på aktuella och relevanta frågeställningar. Det gör att siffrorna inte alltid är jämförbara från ett år till ett annat.

Det senare gäller i allra högsta grad också många av de enstaka undersök-ningar som genomförs av statliga myndigheter, forskningsinstitut eller andra aktörer som intresserar sig för den kommunala sektorn och välfärden. Vissa av dessa undersökningar upprepas inte.

Den internationella statistiken i denna skrift består till största delen av OECD-underlag. Även de flesta av dessa rapporter uppdateras regelbundet, dock med varierande frekvens.

Inom SKL sammanställs och analyseras rapporter, undersökningar och sta-tistik kontinuerligt inom ramen för det dagliga arbetet. Emellanåt redovisas dessa slutsatser och sammanställningar i egna rapporter, signerade SKL. I den här skriften väljer vi att hänvisa till SKL:s egna rapporter – även om de i sin tur hänvisar till andra källor.

För att kunna vara så aktuella som möjligt trots alla dessa olika källor, har vi valt att uppdatera den här skriften två gånger per år. I början av rapporten står det när upplagan är reviderad och den senaste versionen finns alltid på: www.skl.se.

7585 304 8

Documents