Kvalitetsredovisning 2012

Ludvigsborgsskolan

Fastställd 2013-03-01 av Rektor Ola Karlsson

2

Verksamhetens förutsättningar........................................................................................................ 3

Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning……………………….…………………………3 Grundläggande fakta ....................................................................................................................... 3

Arbetet i verksamheten..................................................................................................................... 4

Arbetslagens utvecklingsområden ………………………..……………………………………...…..…4

Arbetslag 1 ...................................................................................................................................... 4 Arbetslag 2 ...................................................................................................................................... 5 Arbetslag 3……………………………………………………………………………………………………..6 Skolans organisation för elever i behov av särskilt stöd………………………………………………..…7

Utvecklingsarbete kopplat till elevhälsan……………………………………………………………………9

Måluppfyllelse ................................................................................................................................... 10

Måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen………………………………………………………10 Genomsnittligt meritvärdespoäng ämnesvis………………………………………………………………11 Total måluppfyllelse och meritvärdespoäng jämfört med liknande kommungrupp och riket..……….11 Genomsnittligt meritvärde ämnesvis, måluppfyllelse och uppdelat efter genus…………………...….12 Trygghet och trivsel…………...……………………………………………………………………………..12 Inflytande och delaktighet och trivsel………………………………………………………………………12 Elever i behov av särskilt stöd……………………………………………………………………………...12

Analys och bedömning av måluppfyllelsen ................................................................................... 13

Måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen .................................................................. 13

Analys på ämnesnivå .................................................................................................................... 13 Matematik ..................................................................................................................................... 13 NO ................................................................................................................................................14 SO ................................................................................................................................................ 14 Svenska…………………………………………………………………………………………………….…15 Idrott och hälsa….………….………………………………………………………………………………...15 Engelska……..……………………………………………….……………………………………………….16 Musik .......................................................................................................................................... ..16 Moderna språk……………….……………………………………………………………………..………..16 Slöjd .............................................................................................................................................. 17 Svenska som andraspråk..………………………………………………………………………………….17 Övergripande analys av resultaten…..…………………………………………………………………….18

Åtgärder för förbättring .................................................................................................................. 19

Skolövergripande utvecklingsområden…………………………………………….……..………..….19

Fokuserat arbete för att hjälpa elever med behov av stöd kopplat till beteende….…………………..19 Samverkan med det lokala näringslivet: Trampolinen……...……...…………………………………….19 Fortsatt arbete med implementering av lgr 11………………………………………………………...….20 Utökad datorpark…………………………………………………………………………...………..…...….20 Utemiljön på gång………………………………………………………………………………….……......21 NO/tk projekt tillsammans med Kalmar Länsmuseum………………..……….……………………...…21

Framtida utvecklingsområden........................................................................................................ 22

Skriftliga omdömen och pedagogisk dokumentation………………..………………………………...…22 Ny teknik – kompensatoriska hjälpmedel: Ipads i skolan……………………………………………..…22 Fortsatt arbete lgr 11………………………………………………………………………………………...22 Flipped classroom?.....………………………………………………………………………………………22

Elevhälsoarbete………………………………………………………………………………………………23 Uppföljning av likabehandlingsplanen……………………………………………………………………24

Analys………………………………………………………………………………………………………....25 Åtgärder utifrån kartläggning………………………………………………………………………….…….25 Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisning………………………………………………………...26

3

Verksamhetens förutsättningar

Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning

Kommunövergripande enkäter och undersökningar till elever, personal och föräldrar.

Skolverkets statistiska analysprogram SIRIS och SALSA

Betygsstatistik och Nationella prov

Redovisningar från arbetslag och ämneslag.

Medarbetarsamtal.

Lektionsobservationer

Samtal med föräldrarepresentanter och elevgrupper i samrådsgruppen.

Erfarenheter från vår lokala utvecklingsgrupp och ledningsgrupp

Grundläggande fakta

Grundskola åk 7-9

Elevunderlaget i grundskolan är sedan ett antal år minskande. Från 470 elever 2005, till 244

läsåret 2011/2012. Prognosen för framtiden är fortsatt minskat elevantal. Detta innebär färre klasser och förändringar i personalorganisationen.

En femtedel av skolans elever är berättigade till modersmålsundervisning, detta är något högre än

andelen i riket. Skolan har en decentraliserad organisation där varje arbetslag tar ett självständigt och långtgående ansvar för sina elever. Beslut skall tas nära dem det berör.

All undervisande personal, d v s lärare, har lärarexamen.

Verksamheten är organiserad i tre arbetslag samt en grupp omfattande administration och elevhälsa. Dessa arbetslag är bildade kring tre till fyra klasser.

Skoldagen ser vi som en helhet där undervisningen stöds av specialpedagog, elevhälsopersonal,

frukost för de elever som behöver det, IT-kompetens, bibliotek och uppehållsrum med fritidsledare.

Skolans fysiska arbetsmiljö är av god standard efter grundlig renovering avslutad våren 2007.

Elever Antal Personal Antal

Åk 7 66 Lärare, tjänster 21 Åk 8 98 Elevassistent 4

Åk 9 80 Övrig personal 5

4

Arbetet i verksamheten

Arbetslagens utvärdering samt utvecklingsområden:

Arbetslag 1: Måluppfyllelse

Vi är inte helt nöjda med måluppfyllelsen, då vi inte har en hundraprocentig sådan. Dock ser vi resultatet, 98,2 % måluppfyllelse, som att vi definitivt är på rätt spår, med tanke på att det i

klassen finns ca 25 % nyanlända elever. En stor eloge till SvA, med vilka samarbetet fungerat utmärkt. Vi ser att det är viktigt att SvA-planeringen går först då det gäller dessa elever.

Elevenkäten

Utifrån elevenkäten ser vi att alla elever trivs i skolan med kamrater och vuxna. De känner att vi vuxna bryr oss om dem och tar hänsyn till deras åsikter. Eleverna känner att de kan vara med och

påverka utformningen av arbetet i skolan.

Trots att hundra procent av eleverna känner trygghet och trivs i skolan, upplever nästan halva klassen att vi inte arbetar förebyggande mot mobbing. En paradox. Vårt förhållningssätt bygger

på att umgås med eleverna (öppet arbetsrum mm). Detta tillsammans med ett medvetet arbete med grupperna ökar tolerans och förståelse mellan eleverna.

Vår pedagogiska metod verkar fungera bra då alla elever upplever att det som de lär sig i skolan är

bra och att vi lärare förklarar på ett bra sätt, så att eleverna förstår.

Arbetsron har gått upp och ner i klassen. Detta har vi arbetat med under tre år, och det har blivit bättre och bättre. Vi har dock inte lyckats riktigt.

I stort sett upplever eleverna att de fått fullgott stöd och att vi har de förväntningar vi bör ha på

dem, dvs att de klarar skolan.

Enkäten visar att vi behöver bli tydligare med att förmedla hur och vad som bedöms.

Vi drar slutsatsen att de flesta elever och föräldrar är så pass medvetna om skolsituationen, genom t.ex skriftliga omdömen, att utvecklingssamtalen därför inte alltid känns så meningsfulla.

Lokala utvecklingsområden

Detta år har vi arbetat med att skriva pedagogiska utredningar, åtgärdsprogram och handlingsplaner. Detta har varit en stående punkt på dagordningen varje vecka, och vi ser

en stor vinst i att sitta tillsammans och göra detta, för att få en samlad bild av eleven och elevens inlärningsstil.

Att komma samman som ett lag, både ungdomar och vuxna. För eleverna har det bl a anordnats en dag- och en kvällsaktivitet där de fått samarbeta i tvärgrupper från våra tre

klasser. Eleverna samarbetar och respekterar varandra, och ser att man kan lära sig mycket från varandra.

Ämnesövergripande teman. Under terminen har vi hunnit med ett sådant i årskurs 8, NO-Sv. Ytterligare några är planerade till vårterminen. Det är viktigt att eleverna gör

5

kopplingar även mellan de olika ämnena och då får möjlighet att se samband och helheter.

Lugna klassrum och studiero. Samma regler för alla där hänsyn och respekt är ledorden.

Inför kommande termin hoppas vi kunna fortsätta arbeta i samma banor, ämnesövergripande, åldersintegrerat, aktiviteter för att stärka sammanhållningen bland våra elever. Utökad lagtid

möjliggör fler träffar för pedagogiska diskussioner och planering. Vi känner även ett behov av att lära oss mer om de kompensatoriska hjälpmedel och den teknik som finns och som kommer, bl a

olika datorprogram, de digitala tavlorna och Ipad.

Vi ser med oro hur vår tid med eleverna verkar att minska mer och mer. Detta både i form av minskad undervisningstid (ex basengelskan som fått utgå) och i form av extra uppgifter som läggs

på oss. Vi behöver vara i närheten av ungdomarna mer, inte sitta med administrativa uppgifter som inte har med undervisningen att göra. Tiden vi har med eleverna är avgörande.

Genomförda projekt i a-lag 6

I årskurs 7 har vi denna termin arbetat med ett filmprojekt angående energi i samarbete svenska, No, So och bild. Två av bidragen kommer att delta i en nationell tävling. Vi räknar med att vinna

förstapriset som är en resa till Bryssel.

I årskurs 8 har vi arbetat med Ung Företagsamhet i projektet Minikonsulterna, ihop med lokala företag i Västervik. Dessutom ett projektarbete i No och So gällande meteorologi.

Årskurs 9 har haft fullt upp med sina ämnesprov i olika ämnen. Vi har därför inte genomfört

något större projekt med dessa elever. Ett slutprojekt i teknik, data, samt praktiskt arbete i verkstaden, har dock genomförts i denna klass.

Arbetslag 2: Betyg Det har varit en duktig klass överlag, många höga betyg, bara ett fåtal elever som ej uppnått

målen.

Klass 9c läsåret 11-12 har varit en studiemotiverad, liten klass. De har haft arbetsro på lektionerna och de elever som behövt extra stöd har fått den hjälp de behövt. Därför ser betygen

ut som de gör, tror vi.

Elevenkäten Genomgående nästan bara positiva svar.

Dock reagerade vi över frågan om kränkande behandling, där sju elever svarade att det förekom

på skolan. Det finns enstaka elever på skolan som ofta kränker andra genom sina kommentarer och sitt ordval. Det kan vara en orsak.

Lärdomar:

Vi vuxna måste alltid vara noga med att reagera tydligt när någon elev säger kränkande saker och använder ett språk som inte är ok.

Vi behöver bli ännu bättre på att konkretisera mål och betyg, både för elevernas skull och vår egen.

6

Utanför enkätdiskussionen egentligen:

Mer regelbunden information om elever med särskilda behov, repetera minst en gång per

termin.

Arbetslag 3: Vi startade terminen med ett nytt arbetslag som på ett bra sätt har jobbat ihop sig och har ett gott samarbete kring arbetslagets elever. Klasserna som sattes ihop till ”nya” arbetslag 3, har fungerat

bra och våra farhågor om att det skulle kunna bli rörigt med så många elever på så liten plats har inte besannats.

Vi har haft få inställda lektioner.

Hela höstterminen har Lars Eklöf fungerat som resurs i arbetslaget och tack vare den resursen

har vi kunnat ge extra stöd till elever i klassrummet, tätare vuxenkontakt för vissa elever samt möjlighet att ha mindre undervisningsgrupper. Det har också inneburit vuxennärvaro i situationer

där det tidigare uppstått konflikter mellan elever t ex i omklädningsrummet efter idrottslektionen och på raster. Lars Eklöf har tillsammans med övriga elevassistenter varit ansvarig för skolans

studiehjälp. En service som har bidragit till att många elever har fått större möjlighet att nå målen. Vi har också haft god hjälp av Johan Hermansson som har varit knuten till en elev men som på

olika sätt varit till stor hjälp för hela laget.

Vi har haft ett gott samarbete med resurscentrum när det gäller elever som behövt extra stöd för att nå målen. Dessa elever har fått hjälp med olika tekniska hjälpmedel som datorer och digitala

böcker. På olika sätt har vi försökt underlätta för elever med behov av extra stöd – vi har t ex scannat material/ haft muntliga förhör istället för skriftliga.

Vi har arbetat för att skapa goda relationer med eleverna – haft tät kontakt med skolpsykolog

samt täta föräldrakontakter i de fall så har behövts. Veckobrev/ blogg har varje vecka gett föräldrarna bättre insyn i skolans verksamhet. Vi har haft aktiviteter utanför den vanliga

undervisningen för att stärka relationerna mellan eleverna i laget. Kamratstödjarna har också ansvarat för aktiviteter i laget.

Här är de effekter vi har sett:

För eleverna har kontakten med resurscentrum varit väldigt positiv. Det har gett eleverna ökat självförtroende och det har inneburit att fler elever har möjlighet att nå målen. Eleverna har varit

positiva till de tekniska hjälpmedel de fått. Att ha kontakt med RC är accepterat bland de andra eleverna i klasserna - det är inte pinsamt att gå dit.

Klimatet i pojkarnas omklädningsrum i samband med idrotten har blivit bättre tack vare att en

vuxen kunnat vara med där. Vuxennärvaro har inneburit större trygghet för eleverna både där och på raster. Fler vuxna i klassrummet har skapat ett lugnare undervisningsklimat.

Eleverna har utnyttjat studiehjälpen och tycker att det är bra att den här typen av hjälp finns.

Mer vuxenkontakt i form av vardagsstöd har varit positivt för elever som behövt det. Lars Eklöf har ringt hem till en elev varje morgon och på så sätt försökt att hjälpa eleven att klara av att

komma till skolan i tid.

Eleverna har uppskattat aktiviteter där vi blandar åldersgrupperna. Systemet med kamratstödjare har fungerat bra och de har haft regelbundna möten.

7

Veckobrev/ blogg har gett föräldrarna bättre insyn i skolans verksamhet och vi har bemötts positivt av barnens föräldrar.

Det här har vi lärt oss:

Det är bättre ju tidigare elever med svårigheter får hjälp av resurscentrum. Då ökar deras chanser att förbättra sina resultat. Vi tycker att vi har blivit bättre på att hjälpa elever med behov av stöd

men självklart har vi fortfarande mycket att lära.

Extra resurs i arbetslaget den här terminen har inneburit ökad trygghet för eleverna. Den har gett oss större möjlighet att ge elever extra stöd i klassrummet, att vid behov ha mindre

undervisningsgrupper och att vid behov ha en vuxen med i situationer även utanför klassrummet.

Så här ska vi arbeta i fortsättningen: Vi kommer att fortsätta ta hjälp av resurscentrum och vara uppmärksamma på när elever behöver

extrastöd så att hjälp sätts in så tidigt som möjligt.

Vi ska försöka att få flera av våra elever i åk 9 att under nästa termin ta tillvara den studiehjälp skolan har att erbjuda.

Vi ska fortsätta arbetet med att försöka skapa bra relationer med eleverna, ge extra stöd till

enskilda elever i klassrummet, ha mindre undervisningsgrupper vid behov, ha fortsatt tät kontakt med skolpsykolog och vuxennärvaro även i de i situationer utanför klassrummet som kräver det.

Skolans organisation för elever i behov av särskilt stöd

Lärarna och arbetslagen.

Det primära stödet till eleven ges av lärarna tillsammans med kollegor i arbetslagen.

Resurscentrum. På skolan finns ett resurscentrum som består av en specialpedagog och en IT-pedagog. Via

resurscentrum får elever och lärare i arbetslagen stöd. Detta stöd kan se olika ut beroende på problematiken. I vissa fall handlar det om att genomföra pedagogiska kartläggningar och

utredningar, i andra om att elev genomför vissa moment i undervisningen där. En stor del av stödinsatserna från RC är att vara en rådgivande funktion till lärarna i arbetslagen. Det är lärarna

som möter eleverna mest, och det är där stödet till eleven ger störst effekt. Därför handlar mycket av arbetet från RC om att handleda pedagogerna i deras arbete med elever i behov av

särskilt stöd. Denna handledning handlar både om bemötande, förhållningssätt samt idéer om material och undervisningsmetoder för att nå vissa elever.

Elevhälsoteam. Skolan har ett elevhälsoteam som består av kurator, specialpedagog, skolsköterska, studie- och

yrkesvägledare och elevassistenter. Vid tillfällen då lärare bedömer att de uttömt sitt förråd av åtgärder kring enskild elev, så anmäler de ärendet till skolans EHT (elevhälsoteam). Vid denna

konferens sitter kurator, specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog, studie- och yrkesvägledare, skolledning samt berörd klassföreståndare. Syftet med mötet är att elevhälsans kompetens ska

utnyttjas dels i konsultativt syfte till arbetslaget, men även direkt om behovet finns (ex. utredningar, stödjande samtal, vägledande samtal osv.). Där fattas även beslut om eventuella

kallelser till EVK.

8

Genom arbetet i EHT, EHG, ”Stabs-möten” och E-gruppen har vi verkat för att alla olika

kompetenser inom grupperna samverkat för att ge elever, pedagoger och föräldrar stöd. Detta genom samtal, konsultation, alternativa arbetsmetoder, olika inlärningssätt, anpassat

arbetsmaterial och kompensatoriska hjälpmedel. Arbetet bedrivs också i samarbete med externa kontakter såsom socialförvaltning, polis, centralt stödteam m fl. Genom att tidigt uppmärksamma

olika slags problematik har vi ökat möjligheterna att stödinsatserna lyckas. Att föra aktiva diskussioner över skolan kring lärande, förhållningssätt och rätten till en likvärdig och tillgänglig

utbildning utvecklar arbetet inom skolans elevhälsoarbete hela tiden, vilket bidrar till en ökad måluppfyllelse.

Elevassistenter

På skolan arbetar 4 st elevassistenter. De är ingår i skolans olika arbetslag som en stödjande resurs för elever i behov av särskilt stöd. Stödet utgår alltid från klassen, dvs. elevassistenterna ska

ej primärt hjälpa eleverna utanför klassen, utan snarare ge eleverna de stöd de behöver för att kunna klara av undervisning i klassituation. Elevassistenterna är en flexibel resurs, som kan sättas

in för kortare eller längre åtgärder då elev behöver stöd.

Centralt stödteam. Skolpsykolog deltar i EHT, och skolpsykologen ingår även i kommunens centrala stödteam.

Ärenden där vi lokalt känner att vi uttömt våra idéer kring åtgärder lämnas då ansökan om stöd in till det centrala stödteamet. Detta stöd har utfallit i form av handledning till arbetslag kring

enskild elev samt utredningar av specialpedagogisk och psykologisk karaktär.

Små klasser. Under två års tid har vi medvetet valt att satsa resurser på små klasser. Vi ser stora fördelar ur

stödperspektiv att kunna ha mindre klasser (19-22 elever). Självfallet har vi fått göra avvägning i vilka stödinsatser som ger störst effekt, och konsekvensen av att vi har mindre klasser är att

”externa” stödstrukturer minskar. Dock kan vi se att utfallet av att ha små klasser är väldigt positivt där många elever som tidigare, i större klasser, behövt extra stödinsatser utanför klassen

nu kan få det inom ramen för klassen av läraren.

Extraordinära insatser. I några fall beslutar rektor om extraordinära insatser för elever där behovet består av enskild

undervisning i andra lokaler (exempelvis annan skola). Detta är något som sker sällan, men elever med sådana särskilda behov förekommer.

Svenska som andraspråk.

Skolan har en personalgrupp som består av 2 lärare som undervisar i SvA. Det finns eget klassrum enbart till denna undervisning, och detta rum är som en hemvist för eleverna. Det

innebär att de kan gå dit och få extrastöd även tider då de enligt schema ej ska ha SvA. I intilliggande klassrum sker även en stor del av modersmålsundervisningen och

studiehandledningen, i syfte att koppla ihop lärarna i SvA med modersmålslärarna. Där finns även god tillgång till datorer samt cleverboard, och det samlade materialet i SvA. Eleverna går i

SvA i olika utsträckning beroende på nivå i det svenska språket. Nyanlända går där hela sin skoldag, och sedan går de successivt in i sin klass.

Samverkan med socialförvaltningen och BUP. Var tredje vecka sker möten på skolan där personal från socialförvaltningen (familjeenheten) och

BUP deltar. Vid dessa möten finns elever och vårdnadshavare med samt klassföreståndare och

9

rektor. Syftet med mötena är att förebygga skolk och den ohälsa som det leder till. Detta är enbart en del i skolans handlingsplan mot skolk, dvs. det finns även andra åtgärder och steg

utanför ramen av dessa möten.

Kompensatoriska hjälpmedel. Det finns ett relativt stort antal bärbara datorer som ska användas av enskild elev utifrån

kartläggning som visar på behovet för eleven att använda kompensatoriska hjälpmedel. Det är skolans resurscentrum som är ansvariga för dessa datorer, dvs. både utdelning, prioritering samt

utbildning till eleverna. Syftet med dessa datorer är att eleven ska kunna få stöd då det föreligger specifika eller generella läs- och skrivsvårigheter, framförallt med hjälp av inscannade textfiler och

talsyntes (dvs. datorn läser upp texten). Denna resurs innebär allt större stöd till elever med antingen läs- och skrivproblematik eller koncentrationssvårigheter, då vi numer har samtliga

läromedel inlästa via inläsningstjänst. Oavsett vilket läromedel läraren använder i klassen, så kan eleven få läromedlet uppläst via antingen sin mobiltelefon, mp3 eller bärbara dator.

Utvecklingsarbete kopplat till elevhälsan:

Dokumentation och åtgärdsprogram: Under läsåret har personalen på skolan, med stöd av elevhälsan, fortsatt arbeta och diskutera

åtgärdsprogrammen innehåll och form. Vi känner att vi blivit ännu lite bättre på detta område. Mycket av arbetet har handlat om att flytta fokus från beteende till pedagogiska åtgärder.

Tätare konsultativa träffar via EHT (elevhälsoteam):

Under hösten 2012 förtätade vi antalet träffar via EHT. Det innebar att elevhälsans tillgänglighet ökade för lärarna för konsultation och samtal om elever i behov av särskilt stöd.

10

Måluppfyllelse

Utifrån enkäter, statistik och diskussioner med elever, föräldrar och personal gör vi nedan en redovisning och en analys över måluppfyllelsen i det arbete vi gjort under 2012. Vi har studerat betygskatalogen samt statistik från

skolverkets databaser siris och salsa.

Måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen.

Ämne 2012 2011 2010 2009 2008

Bild 95,7 96,0 98,4 91,4 93,2

Biologi 95,7 93,6 96,1 91,4 94,2

Engelska 86,0 93,6 95,3 91,4 90,1

Fysik 93,5 92,8 93,8 85,0 92,0

HoK 96,8 97,6 99,2 90,7 92,6

Idh 95,7 92,0 96,9 89,3 88,3

Kemi 95,7 94,4 95,3 90,0 91,3

Matematik 93,5 90,4 93,8 87,9 88,9

Mod.språk 98,3 92,9 97,8 85,1 94,7

Musik 94,6 97,6 99,2 91,4 93,8

Slöjd 96,8 96,0 98,4 90,7 93,8

SO 95,2 93,8 95,1 93,3 89,1

Svenska 93,9 95,8 95,9 95,3 92,1

Teknik 90,3 89,6 92,2 88,6 89,5

11

Genomsnittligt meritvärdespoäng ämnesvis

Ämne 2012 2011

Bild 13,3 13,4

Engelska 11,6 13,1

HoK 13,9 16,0

Idh 13,4 14,2

Matematik 11,8 11,6

Mod.språk 13,9 13,8

Musik 13,0 14,8

Biologi 13,3 13,7

Fysik 11,8 13,0

Kemi 12,8 13,1

Slöjd 13,5 13,1

Geografi 12,3

Historia 12,7

Religion 12,7

Samhällskunskap 12,6

Svenska 12,4 13,1

SvA 12,3

Teknik 11,0 11,4

Total måluppfyllelse och meritvärdespoäng jämfört med liknande kommungrupp och riket.

Meritvärde

Andel som nått målen

i alla ämnen

Ludde 206,7 77,4

Kommunen 209,2 78,9

Riket 211,4 77,4

12

Genomsnittligt meritvärde ämnesvis, måluppfyllelse och uppdelat efter genus.

Pojkar Flickor

Ämne Måluppfyllelse Meritvärde Måluppfyllelse Meritvärde

Bild 96,2 12,1 95,1 14,9

Engelska 86,5 11,6 85,4 11,6

HoK 96,2 12,9 97,6 15,2

Idh 98,1 14,0 92,7 12,7

Matematik 92,3 11,9 95,1 11,6

Mod.språk 96,6 14,0 100 13,8

Musik 94,2 12,8 95,1 13,3

Biologi 96,2 12,7 95,1 14,0

Fysik 92,3 11,5 95,1 12,2

Kemi 96,2 12,6 95,1 13,2

Slöjd 98,1 13,5 95,1 13,5

SO 95,2 12,1 95,1 13,2

Svenska 93,2 11,1 94,7 13,9

Teknik 90,4 11,1 90,2 10,9

Trygghet

Se under rubriken ”Uppföljning av likabehandlingsplanen”.

Inflytande och delaktighet och trivsel:

Utifrån den kommungemensamma elevenkäten svarade: (2011 års siffror i parentes)

90% av eleverna att de trivs att gå i skolan. (86%)

88% av eleverna att det råder en positiv stämning på skolan (88%)

83% att de kan vara med och påverka i skolan. (80%)

95% att de vill vara med och påverka.(79%)

86% av eleverna svarade att de får träna på att planera och utvärdera i skolan. (79%)

Elever i behov av särskilt stöd:

Enligt eleverna så upplever:

92% av eleverna att lärarna är bra på att förklara så att eleverna förstår. (84%)

90% av eleverna att undervisningen håller hög kvalitet. (88%)

92% upplever att lärarna hjälper mig om jag behöver det. (ny)

81% av eleverna anser att de får extra hjälp när de behöver det (78%)

84% av eleverna anser att de elever som behöver extra stöd och hjälp får det på ett bra sätt i skolan. (78%)

13

Analys och bedömning av måluppfyllelsen

Utifrån redovisningen av måluppfyllelsen ovan följer nu en analys, där vi

framför antaganden om vad vi ser som bakomliggande orsaker. Analysen innehåller även tänkbara åtgärder för att öka måluppfyllelsen.

Måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Analys på ämnesnivå.

Matematik Vi ser en liten positiv trend både i meritvärde och i måluppfyllelse.

En bakomliggande orsak till den ökade måluppfyllelsen och meritvärdespoängen är vår

mattesatsning genom projekt som nu ger effekt. Detta projekt har handlat om att skapa en laborativ matematikverkstad på skolan. Syftet med det är att eleverna ska få arbeta mer med

praktisk matematik.

Vi har haft läxhjälp och extra matte både för svaga och duktiga elever.

Vi har haft en liten satsning på spetsmatte som vi vill fortsätta att utveckla framöver. "Spetsmatte" är något vi startat i lite mindre omfattning för att ge elever med stort

matematikintresse en chans att utvecklas ytterligare utanför ramen för den ordinarie lektionstiden. Vi har främst provat med några elever i år 9. Eleverna (från olika klasser) har träffats vid ett antal

tillfällen och jobbat tillsammans med större resonemangsuppgifter i matematik. Främst för att de tillsammans ska kunna se hur olika lösningar kan ha olika matematiska kvaliteér och för att ta del

av varandras tankar och förmågor. Vi har även jobbat med uppgifter från gymnasiets A & B-kurser. Vi har även anmält gruppen till en matematiktävling.

Detta har varit mycket uppskattat hos de deltagande eleverna. Det är svårt att alltid hinna sporra/utmana dessa elever i en helklass och som ensam lärare i matematik, så detta har upplevts

roligt även för oss lärare.

Fortsätta att arbeta med eleverna begreppsuppfattning genom laborativ matematik.

Det som vi har upplevt som ett problem är svårigheten att på ett bra sätt genomföra laborationer i matteverkstaden i helklass. Detta är något vi får arbeta vidare med under kommande år.

Vi har under läsåret arbetet med dansmatte, vilket har varit positivt. Dansmatte har genomförts

vid ett tillfälle i alla tre årskurserna och är en möjlighet att uppleva/räkna matematik med flera sinnen och med hjälp av kroppen. Framförallt taluppfattning, geometri och lite algebra

(ekvationer) är områden som berörts. Tex så rör man sig efter en tänkt tallinje i salen eller visar areor, omkrets och andra matematiska begrepp med rörelser. Vi upplever att det varit ett bra och

kul komplement till övrig matematikundervisning och att det varit uppskattat hos eleverna.

Vi kan arbeta mer med flipped-classroom.

14

NO Trender:

Vi ser en ökning i måluppfyllelse, dvs. att fler elever nått minst godkänt. Dock ser vi även att meritvärdet minskar i ämnet, att eleverna i högre utsträckning når betyg men de når inte de högre

betygen i samma omfattning som föregående år.

Vilka orsaker finns det bakom? Vi har höga förväntningar på eleverna. Det är väldigt viktigt för att eleven ska nå målen att vi

förväntar oss det, och att våra förväntningar är höga. Under läsåret har vi även utökat vårt samarbete med RC, i syfte att ge extra stöd till elever i

behov av särskilt stöd. Utöver det så har vi läxhjälp två tillfällen i veckan. Vi har satsat stort och brett för att eleverna ska få så bra betyg som möjlig. En sak vi upplevt som påverkat

måluppfyllelsen och meritvärdet är att årets ämnesprov i åk 9 var betydligt svårare än föregående års.

Inom vilket område misslyckas eleverna.

De missar genom att de inte kan begreppen och att orden är svåra för elever som inte varit så länge i Sverige.

Områden det arbetats särskilt med för ökad måluppfyllelse.

Vi behöver arbeta mer med fysiken.

Vad kan / ska göras för ökad måluppfyllelse? Koppla undervisningen till verkliga händelser. Om vi kan göra undervisningen mer nära

verkligheten så tror vi att det blir lättare för eleverna att förstå de naturvetenskapliga begreppen som vi upplever att de har svårigheter med.

Arbete med att öka elevernas insikt om varför man laborerar.

Vi har en relativt stor andel elever på skolan som läser hemspråk, och har svenska som

andraspråk. För att dessa elever ska nå ännu högre betyg så vill vi utöka vårt samarbete med hemspråkslärarna.

SO Vi har under några år haft ett sjunkande elevantal med en bibehållen personaltäthet, detta bör

naturligtvis gagna eleverna eftersom det i bästa fall blir mer tid per elev och eventuellt en högre grad av individualisering av undervisningen.

Vi anser att vi har bra och kompetent personal och att klasstorlekarna på Ludde l igger på en

gynnsam nivå. Vi har en bra tillgång på läromedel och IT-stöd. Ett väl fungerande skolbibliotek är också till stor nytta i so-undervisningen.

Vi har ett gott stöd av RC både med planering för enskilda elever och även hjälp med läromedel,

t ex via inläsningstjänst. Detta har gjort det möjligt för så gott som alla att nå målen.

Vi tror på ett ökat samarbete både mellan arbetslagen samt naturligtvis mellan so- ämnena för att nå framgång i måluppfyllelsen i framtiden. Hur ska vi konstruera, skapa lektioner, aktiviteter som

synliggör detta lärande?

15

Svenska Måluppfyllelsen för ämnet svenska på Ludvigsborgsskolan är fortsatt god och har en positiv

trend sett över en längre tid.

Vi fortsätter med en målmedveten satsning på att utveckla varje elevs möjligheter i såväl helklass som mindre grupper.

Vi har satsat särskilt på

att genom tester tidigt kartlägga de elever som är i behov av särskilt stöd

att öka elevernas läsförmåga och då främst pojkarnas läsning, genom regelbunden läsning och bearbetning av skönlitteratur

att, i samarbete med RC, ge riktad undervisning till elever i behov av särskilt stöd för sin läs- och skrivutveckling

Tyvärr har vi gått miste om möjligheten till såväl författarbesök som skrivarkurser. Bidragen till den verksamheten har riktats till andra verksamheter. Dessutom oroar en minskning av

bibliotekarieresursen, vilket kan få till följd att elevernas läsning minskar. Minskningen av resursen till SVA är ytterligare ett område som ger oro.

Vi har för avsikt att fortsätta att utveckla våra metoder för kartläggning och våra särskilda

stödinsatser.

Idrott och hälsa Ser man på ett längre perspektiv från 2008 så ser vi en stadig ökning av måluppfyllelsen. Vi kan även se att måluppfyllelsen för 2012 är något högre än 2011 dock har meritvärdet sjunkit något

från 2011 till 2012.

Ser man det på ett längre perspektiv så har antal lärare i idrott och hälsa minskat på skolan genom att det är färre elever och att idrottslärarna endast har ämnet idrott och hälsa. Detta har gjort att

möjligheter för samarbete och samplanering o.s.v, har ökat. Detta tillsammans med att båda lärarna i idrott och hälsa som arbetar nu är behöriga i ämnet tror vi har gjort att måluppfyllelsen

har ökat genom åren.

När det gäller att meritvärdet har sjunkit något så tror vi det delvis kan bero på att vi gjort en extra satsning på att öka antal elever med godkänt, vilket kan ha skett på bekostnad av att vi sänkt

vårat meritvärde.

Det moment där flest elever inte når godkänd nivå är simning. Anledning till det är att vissa elever inte har någon erfarenhet av simning sedan tidigare och att målet för simning är specifikt.

Vilket gör att det inte går att nå på andra sätt än att just lära sig simma. Det vi gör nu är att sätta in extra simning för dessa elever, vilket vi har sett gett resultat och som vi bör fortsätta med.

En annan kategori elever som inte når målen för ämnet är de som inte deltar i undervisningen.

Flertalet av dessa elever har stor frånvaro från skolans samtliga ämnen. Men vi har också några få elever som inte deltar i idrott och hälsa. När de kommer i årskurs sju så vet de inte alltid vilka

krav vi ställer och hur undervisningen är upplagd på högstadiet. Osäkerheten de känner kan vara en anledning att de inte deltar. För att nå dessa elever försöker vi föra kontinuerliga samtal med

dem för att se vad det beror på att de ej deltar. Det kan även ha att göra med deras självbild, självförtroende eller en osäkerhet i klassen. Vi arbetar med samarbetsövningar/trygghetsövningar

för att stärka gruppen och olika individers roll i denna.

16

Vi har arbetat extra med momentet dans och rörelse till musik. Vi har bl.a fortbildat oss i

streetdance och omarbetat arbetsuppgifter inom detta område efter de nya kursplanerna.

Det skulle behövas ”extrastöd idrott och hälsa”, t.ex ett tillfälle i veckan där en av oss lärare kan arbeta med elever som behöver extra stöd i ämnet idrott och hälsa. Där kan man t.ex arbeta med

de elever som behöver extra motorikträning, inte kan delta i stor grupp i alla moment samt extra simning. Detta tror vi kommer att kunna behålla vår höga måluppfyllelse och förhoppningsvis

även öka den.

Engelska 2012 bryter den tidigare uppåtgående trenden. Vi tänker att detta delvis kan bero på att vi detta år

hade en hel del elever med invandrarbakgrund som inte läst engelska så länge. Med tanke på de språkliga hinder dessa elever hade var det dock en bedrift att de presterade så bra som de faktiskt

gjorde.

Vi hade även elever som haft så stora svårigheter i engelska att de gått igenom hela högstadiet utan att nå ett godkänt betyg. Dessa elever utvecklades i sitt språk, men inte tillräckligt för att nå

målen.

De områden som våra elever har svårast för är hörförståelsen och att tala engelska. Vi såg dock att även övriga delar (läsförståelse och skrivandet) vållade problem för vissa.

Vi har arbetat extra med hörförståelsen, eftersom vi sedan tidigare år vet att det är ett svårt

moment för våra elever. Tyvärr var våra insatser inte tillräckliga.

För ökad måluppfyllelse har vi för avsikt att utnyttja RC till vissa elever. Andra elever får hjälp med sin engelska på SvA, kärnverkstad och språkverkstad. Vi erbjuder även läxtid vid två tillfällen

i veckan. Vår förhoppning är aven att skolan återigen kan erbjuda basengelska från nästa läsår, dock i annorlunda form än tidigare. Vi behöver också få möjlighet att köpa in läromedel, där det

finns behov av detta.

Musik Måluppfyllelsen i musik har legat på en god nivå de sista tre åren. En orsak är att vi har en välförsedd sal som inspirerar till att aktivt ta del av musikundervisningen. En annan orsak är att

eleverna har varit duktiga på att ta eget ansvar och att det har funnits elevassistenter och annan personal runt eleverna som har skapat möjlighet till en flexibilitet när det gäller arbete enskilt och

i olika gruppkonstellationer. Detta har också skapat möjlighet att ge stöd till elever med svårigheter så väl som hjälp till talangfulla elever med ett stort intresse inom ämnet.

Moderna språk Trenden i moderna språk är väldig positiv. 37 % av eleverna valde att läsa sv/eng. De eleverna

som är kvar är motiverade att läsa språk vilket underlättar att nå en ökad måluppfyllelse. Dock är det ett problem att så många av eleverna ”väljer bort” ett modernt språk. Inte alla väljer bort,

utan många av eleverna väljer svenska eller engelska pga. att de behöver ytterligare tid i dessa ämnen. Det här är något vi måste arbeta vidare med under kommande år.

Det finns olika områden där eleverna kan misslyckas:

- hörförståelse p g a att tempot är för snabbt – det gäller att spela upp flera gånger

17

- att prata i stora grupper så att läraren kan bedöma färdigheten – att spela in elever är en

möjlighet som underlättar

- uttal där vissa elever behöver mer hjälp och stöd

Slöjd Slöjdens måluppfyllelse har ökat och ligger nu på en ”stabilare” högre nivå. De senaste tre åren

har nivån varit ganska jämn.

Det är svårt att peka ut några direkta orsaker. Några faktorer som spelat in kan vara - Eleverna känns mer studiemotiverade.

- Undervisningssmålen har blivit tydligare och vårt sätt att förmedla dessa. - Färre elever som medför att det blir ett lugnare klimat.

Ett mycket litet antal elever klarade inte målen. Anledningen till det beror på att det är elever med

mycket speciella omständigheter som trots div. insatser inte lyckades ända fram.

Eleverna har blivit mer medvetna om att utnyttja sina tidigare förvärvade kunskaper i nya situationer. Det man har i ”ryggsäcken” är till för att användas.

Vi vill jobba vidare med att få eleverna ännu mer delaktiga i sin undervisning. Få eleven att förstå

vikten av att sätta sig in i arbetet för att få en större förståelse för konsekvenser av olika beslut. Det finns fortfarande en uppfattning bland elever att det är slutresultatet som bedöms. Vi måste

bli ännu tydligare med att det är processen fram dit som vi bedömer.

Svenska som andraspråk Utvecklingsområden:

- Det gemensamma arbetet med Ellen Key kommer fortsättningsvis att omfatta alla

intresserade sva-lärare i kommunen i ett försök att skapa nytt nätverksarbete.

- Sva genomför Lilla Duvan vilket är ett material för att snabbt kunna fånga upp elever med läs- och skrivsvårigheter. Detta i samarbete med RC och sv-lärarna.

- Under hösten har vi fördjupat oss i problematiken kring hedersrelaterat våld och förtryck.

Rutiner kring hur vi gör på Ludde bör utformas.

- Hur kan vi göra samarbetet (och måluppfyllelsen) ännu bättre med ämneslärarna?

- Vi behöver diskutera hur vi på Ludde kartlägger våra nyanlända elever. Hur ett samarbete

kan utvecklas med modersmålslärarna. Detta kommer tas upp på första nätverksträffen

den 12 februari 2013.

- Vi behöver utvärdera hur pass effektiv studiehandledningen är då vissa elever upplever att

de inte får den hjälp de behöver. Hur kan den bli bättre alternativt hur kan vi hitta en

annan lösning?

- Vi jobbar vidare med utmaningen att försöka få tankarna i Vilse i skolan att genomsyra

verksamheten.

- Läsförståelse är ett moment vi fortsätter arbeta med då det oftast är det eleverna har

svårast för. Hur kan vi bli bättre? Fortsatt läsande och provande pågår.

Lärdomar:

- Fortfarande är samarbetet med andra lärare kring våra gemensamma elever något som

kan förbättras! Vilket även gäller ansvarsfördelning och samverkan kring krävande elever!

18

Detta genom att vi deltar mer under konferenserna i de olika arbetslagen under elevärenden eller att vi bjuder in berörda lärare till Sva.

- Integreringen av de asylsökande eleverna har gått bättre i år då de har sva som sitt

huvudsakliga klassrum. De blir en del av verksamheten redan från början vilket var vårt mål!

Övergripande analys av resultaten. Jämfört med föregående år har måluppfyllelsen ökat för eleverna på Ludvigsborgsskolan, men det genomsnittliga meritvärdet minskat.

Tittar vi tillbaka över en femårsperiod så har måluppfyllelsen ökat i nästan samtliga ämnen, med

ett undantag – engelskan. Orsaken till den låga måluppfyllelsen detta år i engelska var att andelen elever var ovanligt hög med elever som ej läst engelska under tidigare skolgången. Majoriteten av

dessa elever fick dispens vid ansökan till gymnasiet och erbjöds plats på nationellt program. Förutom detta så har måluppfyllelsen stadigt ökat, vilket vi är nöjda med.

Jämfört med föregående års resultat så har måluppfyllelsen ökat i 9 ämnen. Dock ser vi en

sänkning av det genomsnittliga meritvärdet, vilket är oroande. Fler elever än tidigare år har minst godkänt i slutbetyg, men det har generellt en lägre betygsnivå och därmed lägre

meritvärdespoäng. Det här ser vi även när vi jämför Ludvigsborgsskolans resultat med övriga kommunala skolor i kommunen. Det genomsnittliga meritvärdet i kommunen var 209,2 och

resultatet för Ludvigsborgsskolan var 206,7. Det är inte en väsentlig skillnad, men jämfört med skolans resultat föregående år (214,2) så har resultaten minskat väsentligt.

En väldigt positiv utveckling resultatmässigt år 2012 var pojkarnas måluppfyllelse. Ett mönster i

riket, och i kommunen, har under flera år varit att pojkarnas resultat jämfört med flickornas stadigt minskat och klyftan mellan pojkars och flickors resultat har ökat hela tiden. Tittar vi på

årets resultat ser vi att skillnaden i måluppfyllelse är väldigt liten när vi jämför pojkar och flickor. När det gäller det genomsnittliga meritvärdet så har flickorna högre poäng, men skillnaden är inte

lika stor som den vissa år varit. Dock har vi fortfarande mycket kvar att arbeta med när det gäller pojkarnas meritvärden. Bilden kvarstår att allt fler pojkar når minst godkänt, men att fler borde

kunna uppnå de högre betygen.

Ett sätt att titta på resultat är via det statistiska verktyget SALSA (finns på skolverkets hemsida). Detta verktyg gör en beräkning utifrån de förutsättningar som finns i skolans

upptagningsområde, och kalkylerar hur resultatet på skolan borde bli utifrån dessa förutsättningar. Sedan får skolan ett plus eller minus beroende på om resultatet blivit högre ell er

lägre än det förväntade. Tittar vi på resultatutvecklingen för Ludvigsborgsskolan så har resultaten de senaste 5 åren legat över de förväntade. För år 2012 var resultaten väldigt mycket högre än de

förväntade, vilket innebär att skolans elever och lärare lyckats prestera väldigt bra resultat.

Om vi tittar på det mer ”mjuka” resultatet – delaktighet, trivsel, elever i behov av särskilt stöd – så kan vi glädjande nog se en ökning från redan höga nivåer jämfört med föregående år. På i stort

sett alla indikatorer har eleverna gett skolan högre resultat i kommunens enkätundersökning, vilket är ett positivt resultat. Men vi får inte slå oss till ro med detta, utan det finns fortfarande

elever som inte trivs i skolan och som anser att undervisningen inte håller hög kvalitet.

Sammantaget får vi en bild av att Ludvigsborgsskolan 2012 är en skola där eleverna trivs, får bra hjälp och stöd, har inflytande och mår bra. Men inte alla elever når minst godkänt, vilket gör att

vi får fortsätta arbeta för att eleverna ska lära sig ännu mer och klara kunskapskraven för minst godkänt.

19

Åtgärder för förbättring

Utifrån föregående kvalitetsredovisning och analysen av måluppfyllelsen ovan,

delger vi vilka åtgärder vi genomfört eller påbörjat under året 2012 i syfte att öka måluppfyllelsen. Vi utvärderar avslutade åtgärder och gör också en delutvärdering av pågående åtgärder.

Under rubriken Framtida utvecklingsområden tar vi upp områden där vi ser ett behov av åtgärder som vi ännu inte påbörjat.

Skolövergripande utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse.

Fokuserat arbete för att hjälpa elever med behov av stöd kopplat till beteende.

Vi kan hela tiden förbättra vårt sätt att möta elever som inte alltid gör som vi vill att de ska göra. I syfte att utvecklas inom detta så har vi detta läsår påbörjat en insats kopplat till Ross Greene

(lektor i psykologi och författare bl.a till boken ”Vilse i skolan”). Boken ”Vilse i skolan” har införskaffats till samtlig personal på skolan. Utifrån denna bok sker samtal i arbetslagen om hur vi

kan möta och arbeta med dessa elever (som har vad författaren kallar ”ett problemskapande beteende”) på ett sätt att vi tillsammans med eleven löser våra gemensamma problem. En av de

främsta teserna i boken är att gå från den ”traditionella” utgångspunkten att ”eleven kan om den vill” – till att istället utgå från att ”eleven vill om den kan”. Denna skiftning i utgångspunkt är

väldigt väsentlig, eftersom den påverkar vilka åtgärder skolan sätter in. Om vi sätter in åtgärder utifrån den första utgångspunkten (att eleven inte vill) så blir det åtgärder som handlar om

konsekvenser, straff/belöning och motivation. Men om vi istället utgår från att eleven saknar en färdighet eller förmåga (dvs. eleven inte kan) så blir vårt arbete istället att lära barnet de

färdigheter som han/hon ej ännu utvecklat – och vi ska göra det tillsammans med eleven.

Vidare så är fyra lärare anmälda till en fördjupningskurs med Ross Greene, där handledning kommer ske kontinuerligt under höstterminen 2012 med Ross.

Under hösten 2012 har dessa fyra handledare arbetat tillsammans med arbetslagen med att förstå

och tillämpa teorierna och modellen i boken.

Samverkan med det lokala näringslivet: Trampolinen.

Den nya läroplanen innehåller en del nyheter för oss i skolan, och en sådan del är att vi ska arbeta med det entreprenöriella lärandet och det är bra med en tydlig koppling till vårt lokala näringsliv.

I syfte att bli bättre inom detta område har skolan under läsåret, med stöd av Västervik Framåt,

blivit del i projektet ”Trampolinen”. Detta är ett projekt som drivs av handelskammaren, och det syftar till att föra skolan och företagen på orten närmare varandra, och öka förståelsen

sinsemellan.

20

Arbetet med trampolinen kommer påbörjas konkret under våren 2013. Under hösten 2012 har vi haft uppstartsmöten där vi tillsammans med de aktuella företagen planerat hur upplägget ska se

ut, för att det ska ge både företagen och eleverna så mycket som möjligt. De företag som Ludvigsborgsskolan kommer samverka med är Richardssons, Gunnebo och Slip Naxos.

Tanken med trampolinen är att en klass i åk 7 får ett ”fadderföretag”. Klassen och företagen

kommer att följas åt under de tre åren som eleverna går på Ludvigsborgsskolan. Varje år kommer två besök att ske – ett där företaget kommer till skolan och ett där klassen åker ut till företaget.

Varje besök har ett särskilt tema, och syftet är att eleverna ska få en helhetsförståelse för företaget – dess produkter, tekniken involverad men även vilka olika yrkeskategorier som finns inom

företaget. Eleverna ska få en större bild av en industri, en vidgad förståelse.

De tre åren avslutas med att eleverna gör ett projektarbete i skolan kopplat till sitt fadderföretag, när de går i årskurs 9. Vad detta projekt går ut på beslutas tillsammans med företaget.

Fortsatt arbete med implementering av lgr 11

Lgr 11 har skolan nu arbetat efter sedan augusti 2011. Men hösten 2012 satts betyg för första gången i åk 7.

Under läsåret har den mesta kompetensutvecklingstiden vikts åt arbete med att öka vår förståelse

av lgr 11, och dess intentioner. Det här var ett område som återfanns under föregående års kvalitetsredovisning, och det har fortsatt vara ett prioriterat område under 2012. Det här läsåret

har fokus framförallt varit bedömningsfrågor när vi träffats mellan högstadieskolorna, och även dagen vi arbetade tillsammans med lärarna på gymnasiet.

I syfte att åstadkomma en så likvärdig bedömning som möjligt, så är det viktigt att vi tillsammans

tolkar de värdeord som kunskapskraven består av. Att lärare tillsammans kan titta på elevarbeten och utforska hur ”grundläggande kunskaper om”/”goda kunskaper om” och ”mycket goda

kunskaper om” bör se ut. Det här är ett arbete som kommer att fortsätta under 2013.

Lokalt på skolan har tid vikts åt att inom ämnesgrupper skapa lokala pedagogiska planeringar (lpp) utifrån kursplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav. Nytt för detta läsår är även att

vi under 3 konferenstillfällen samverkat med ämneslärare på Ellen Keyskolan i syfte att utöka ämnesgrupperna.

Utökad datorpark

Tidigare år och kvalitetsredovisningar så har skolan identifierat att ett problem är mängden

datorer per elev. Eftersom datorn har blivit ett allt mer använt verktyg i elevens kunskapande är tillgängligheten viktig. Vi ser också att de nya kursplanerna 2011, lägger mycket fokus på digital

bearbetning av både musik, bilder, text och övrigt.

I föregående års kvalitetsredovisning fanns denna punkt med, och år 2011 satsade vi extra resurser på införskaffande av fler bärbara datorer till eleverna, och det i kombination med vårt

trådlösa nätverk har lett till att tillgängligheten ökat drastiskt för eleverna när det gäller datorer. Dock är vi inte ända framme än, vår målsättning är en klassuppsättning bärbara datorer per

arbetslag.

21

Men satsningen har fortsatt även under år 2012, då vi införskaffat ytterligare bärbara datorer till

arbetslagen.

Vi har redan börjat se resultat av dessa satsningar, både sådana vi förväntat oss och andra positiva bieffekter. Sådant vi förväntat oss är att eleverna nu har lättare att färdigställa arbetsuppgifter som

innefattar bruk av datorer, samt att eleverna har utökad tillgång till dator vid insamlande av information.

En positiv effekt som vi inte tänkt på med är att det blivit lättare för elever med

inlärningsproblematik att använda den dator de fått som ett kompensatoriskt hjälpmedel. För eleven kan det ha känts lite utsatt att vara ensam om att sitta med bärbar dator på lektionen. Men

nu är det många fler som arbetar vid en dator på lektionerna och det är inte lika utpekande längre och därför används den mycket mer.

Utemiljön på gång

En ”surdeg” på Ludvigsborgsskolan är vår utemiljö. Utemiljön är helt klart en faktor som påverkar elevernas måluppfyllelse. Under ett flertal år har skolans utemiljö varit/är i väldigt dåligt

skick. Det finns få rekreationsytor för eleverna, och nedgågna sittplatser i kombination med ett överlag risigt utseende har lett till att eleverna ej vistas i utemiljön.

Detta är som sagt en surdeg, och under 15 års tid har skolan arbetat för att fräscha upp utemiljön.

Beslut fattades hösten 2011 om att göra om utemiljön, och arkitekt kopplades in och lade ett förslag om hur den nya skolgården skulle kunna se ut. Men då uppmärksammades vi på att det

fanns PCB i marken, vilket innebar att år 2012 användes till att sanera PCB på skolan. Nu är arbetet med saneringen på innergårdar och lister inomhus färdigt, vilket innebär att saneringen

under våren 2013 kommer påbörjas för utemiljön.

Vi har nu stora förhoppningar att året 2013 blir det år då vår skolgård ändrar utseende.

NO/tk projekt tillsammans med kalmar länsmuseum.

Under läsåret 2011/2012 har Ludvigsborgsskolan varit involverat i ett projekt kopplat till ämnena

NO och teknik, där vi samverkar med Kalmar länsmuseum.

Bakgrunden till projektet är att kommunens måluppfyllelse i NO-ämnena under en ganska lång period legat lågt i relation till de övriga ämnena. Det här projektet, som involverar samtliga 7-9

skolor i kommunen, syftar framförallt till att öka elevernas intresse och motivation för de naturinriktade skolämnena.

Det tema som är aktuellt för eleverna på Ludvigsborgsskolan är energi. Eleverna kommer under

våren att få göra en tidsresa, där de under en dag, tillsammans med pedagoger från skolan och personal från Kalmar länsmuseum, får delta i ett rollspel som utspelar sig i sekelskiftets Västervik.

Inför tidsresan har eleverna förberetts både via undervisningen i NO samt undervisningen i SO, så att de har förkunskaper om den aktuella tidsperioden samt hur långt den tekniska utvecklingen

kommit då.

Höstterminen har använts till att planera denna aktivitet tillsammans med länsmuseet.

22

Framtida utvecklingsområden

Skriftliga omdömen och pedagogisk dokumentation. En del av det pedagogiska arbetet som under en period legat i fokus, är dokumentation. När det gäller dokumentation (IUP, åtgärdsprogram, pedagogisk utredning, skriftliga omdömen) så är det

en process som vi hela tiden arbetar med och försöker bli bättre i.

En aspekt av den pedagogiska dokumentationen som vi under 2013 kommer titta extra på att utveckla, är de skriftliga omdömena. Här ser vi att det finns ett behov av att ta ett kliv till framåt,

både när det gäller organisationen kring omdömena men även innehållet. En arbetsgrupp har skapats under hösten som under vårterminen 2013 kommer arbeta med frågan.

Ny teknik – kompensatoriska hjälpmedel: IPads i skolan. Det är inte alltid lätt att satsa på ny teknik i skolan när ekonomin är ansträngd, men under 2013

kommer Ludvigsborgsskolan att börja arbeta med ipads till elever i behov av särskilt stöd. Läsplattorna har utvecklats väldigt mycket under kort tid, och vi har sett en explosion av

användbara applikationer som elever kan använda sig av i skolan.

Under 2013 kommer vi framförallt att införskaffa ett fåtal läsplattor som riktas til l elever med läs- och skrivproblematik. Vi hoppas och tror att dessa elever kommer få en ökad tillgänglighet till

arbetsmaterial via applikationerna (inläsning via inläsningstjänst), samt även ökade möjligheter vid examinationer (kan tala in svaren) i syfte att kompensera.

Ett arbetslag på skolan har även införskaffat några läsplattor i syfte att använda dem i sin

undervisning.

Fortsatt arbete lgr-11 Arbetet med att implementera lgr-11 är inte färdigt än. Det är ett område som vi kommer

fortsätta arbeta med under 2013. Fokus under 2012 har varit bedömning och tolkning av kunskapskraven, samt lokala pedagogiska planeringar. Vi har även haft en dag tillsammans med

lärare i åk 6 som satt betyg för första gången.

Flipped classroom? Begreppet ”flipping classroom” härstammar från USA. Metoden handlar om att vända det som sker på skolan, i klassrummen. Som det var i USA, så upplevde några lärare att de använde 90%

av lektionstiden till att föreläsa och eleverna fick 10% tid på lektionen att träna på det som läraren undervisade om. Sedan var lektionen slut, och eleverna fick arbeta med uppgifterna hemma

istället, där det inte fanns någon som kunde hjälpa dem och risken var stor att de glömt det som läraren berättade på genomgången.

Då började dessa lärare att göra digitala inspelningar av sina genomgångar, som de sedan laddade

upp på youtube. Eleverna fick då hemma titta på genomgången, för att sedan kunna använda hela lektionstiden till att träna och använda det som läraren tog upp på genomgången. Därav

begreppet ”flipped classroom”.

Det här är en väldigt intressant metod, och det skulle vara intressant att testa den på skolan. Vi har nyss börjat lära oss vad metoden går ut på, så än så länge är det oklart om några elever

23

kommer få uppleva detta på Ludde. De uppenbara fördelarna som vi förstått i nuläget, är framförallt att undervisningen kan bli mer differentierad. De elever som behöver höra en

genomgång flera gånger, kan lätt göra det. De har möjlighet att pausa, spola tillbaka och titta en gång till. De kan även titta på genomgången under lektionens gång på sina mobiltelefoner.

Det finns förmodligen många fler både för- och nackdelar med metoden, men det är något vi

undersöker vidare under 2013.

Elevhälsoarbete En tendens vi upplevt under höstterminen 2012 är att elevhälsans personal alltmer används för arbete med enskilda elever. Detta är en utveckling som vi måste arbeta med att vända.

Elevhälsans personal (kurator, skolsköterska, specialpedagog) har som arbetsuppgift att både

arbete direkt med elev, men även en möjlighet för lärare att få konsultation hur de själva kan arbeta med elever i behov av stöd. Denna konsultativa funktion är oerhört viktig, och riskerar att

försvinna om elevhälsopersonalen lägger all sin tid på arbete med enskilda elever.

24

Uppföljning av Likabehandlingsplanen Kommunen genomför årligen en enkätundersökning som eleverna på skolan får besvara. Som en

del i denna enkät ligger området likabehandling. Vi har utgått från frågor i denna enkät och skapat en egen enkät till eleverna (i åk 7 och 8). Svarsalternativen och frågorna är identiska med

den kommunövergripande enkäten.

Svaren fördelades på följande sätt:

1. Jag har kamrater i skolan jag trivs med:

- 83% svarade att det stämmer mycket bra.

- 16% svarade att det stämmer ganska bra.

- 1% svarade att det stämmer ganska dåligt.

- 0% att det stämmer mycket dåligt.

2. De vuxna i skolan bryr sig om mig:

- 52% svarade att det stämmer mycket bra.

- 42% svarade att det stämmer ganska bra.

- 5% svarade att det stämmer ganska dåligt.

- 0,5% att det stämmer mycket dåligt.

3. Mobbning och okamratligt beteende förebyggs och bekämpas:

- 26% svarade att det stämmer mycket bra.

- 57% svarade att det stämmer ganska bra.

- 14% svarade att det stämmer ganska dåligt.

- 2% svarade att det stämmer mycket dåligt.

4. Förekommer det kränkande behandling på din skola? Exempelvis på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller annan

kränkande behandling, såsom mobbning?

- 1% svarade att det stämmer mycket bra.

- 20% svarade att det stämmer ganska bra.

- 44% svarade att det stämmer ganska dåligt.

- 34% svarade att det stämmer mycket dåligt.

5. Finns det någon/några platser på din skola där du känner obehag?

- 0,5% svarade att det stämmer mycket bra.

- 1% svarade att det stämmer ganska bra.

- 15% svarade att det stämmer ganska dåligt.

- 83% svarade att det stämmer mycket dåligt.

25

Analys:

Dessa siffror kan vi jämföra med föregående års kartläggning, och här slår vi ihop svaren

”stämmer mycket bra” och ”stämmer ganska bra” till ett positivt svar (förutom frågorna 4 och 5 där motsatsen gäller), och motsvarande ”stämmer mycket dåligt” och ”stämmer ganska

dåligt” till ett negativt svar.

2011 2012 Fråga 1 97% positiva svar 99% positiva svar

Fråga 2 96% positiva svar 94% positiva svar Fråga 3 81% positiva svar 83% positiva svar

Fråga 4 61% positiva svar 78% positiva svar Fråga 5 92% positiva svar 98% positiva svar

Sammantaget visar detta en positiv utveckling på skolan när det gäller trygghet och frågor

kopplade till likabehandling från tidigare år, som även det var positiva siffror. Men vi kan fortfarande inte säga att vi nått målen när det gäller likabehandling på skolan, eftersom det

fortfarande finns elever som känner otrygghet och att skolan inte gör tillräckligt för att bekämpa mobbning.

Åtgärder utifrån kartläggning:

Följande åtgärder har vi arbetat med utifrån 2011 och 2012 års kartläggning:

- I och med att vi skapat nya arbetslag på skolan, har arbetslagen tittat över sina arbetssätt

när det gäller det förebyggande arbetet.

- Sedan våren 2012 har vi på skolan arbetat med boken ”Vilse i skolan” av Ross Greene.

Ross teorier handlar om hur vi på ett mer framgångsrikt sätt kan arbeta med barn som

har ”problemskapande beteende”. Metoden går ut på att vi gör det tillsammans med eleven, och löser det i ett samarbete.

- Vi har infört ett system med rastvakter, där personal två och två går rastvakt mellan

tiderna 11.20-12.10 (dvs. medan eleverna har lunchtider). Rastvakterna befinner sig där eleverna befinner sig, och det vi upplevt under året är att skolans uppehållsrum är det

ställe där de flesta eleverna befinner sig på rasterna – så därav förläggs den mesta av rastvaktstiden till uppat.

26

Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisning

Västervik 130301

Ola Karlsson Rektor