1

1

Anknytning I. De första åren

Anders BrobergPsykologiska Institutionen

Göteborgs UniversitetAnders.Broberg@psy.gu.se

2

Behovet av någon att ty sig till

3

Betydelsen av kroppskontakt

Vanan att bli buren

4

Mary Ainsworth & John Bowlby

Att lära sig känna igen sina närmaste -- betydelsen av attveta vem man ska ty sig till

5

John Bowlby studerade Barn på sjukhus Barnhemsplacerade barn

Barn som placerats iskydd mot bombningar

Barn som av olika skälpermanent förlorat kon-takten med sina föräldrar

”Vanartiga” patienter påen Child Guidance Clinic

6

Mary Ainsworths studier av mor - barn-interaktioni Uganda på 1950-talet

Observationerna låg till grund för främmandesituationen

2

7 8

Människan en primat bland andra primater

9

Harlows experiment med surrogatmödrar

10

Känslomässiga band (affectional bonds)I allmänhet:1. Har varaktighet över tid,2. Rör relationen till en specifik individ som inte är

utbytbar,3. Har känslomässig relevans för individen,4. Kännetecknas av att personerna söker varandras närhet5. Innebär att personen upplever obehag vid ofrivillig

separation från den andre.

Anknytningsrelation:6. Den som är anknuten söker trygghet, tröst och beskydd

hos sin anknytningsperson.

11

Anknytningsbeteende resp. anknytning

Som anknytningsbeteende räknas allabeteenden som har som funktion att säker-ställa närhet till en omvårdnadsperson isynnerhet i situationer när fara hotar

Anknytningsbeteenden kan riktas även motpersoner som man inte har en anknytnings-relation till

Med anknytning menas det känslomässigaband som uppstår till varaktiga omvård-nadspersoner

12

Anknytning Ett specifikt känslomässigt band mellan

spädbarnet och dess primära vårdnads-havare, som är resultatet av samspeletdem emellan under de första levnadsåren(Bowlby, J. 1969; 1973; 1980)

Vad händer om barnet inte får möjlighetatt utveckla någon anknytning under sinaförsta levnadsår?

Reaktiv kontaktstörning!

3

13

Anknytning = lösningen på ett förnomader gemensamt problem

Hur ska den unge kunna lära sig av erfarenheten utan attutsätta sig för onödigt stor fara, när det inte finns någon lyaeller annan bohåla att fly till?

Anknytningen utvecklades för att göra det möjligt för denunge att använda sig av föräldern som en

– trygg bas (dvs. någon man kan utgå ifrån i sitt utforskande avomgivningen)

– säker hamn (dvs. någon man kan fly till när situationen “där ute”upplevs som alltför farlig

– modell (dvs. någon som hjälper en att skilja mellan farliga ochofarliga situationer

14

Anknytningens utvecklingI. Orientering och signaler som inte riktas till

en specifik person (födelsen -- 2-3 mån)

II. Orientering och signaler mot en eller ett parspecifika personer (2-3 mån -- 6-9 mån)

III. Prototypisk anknytning - upprätthållande avfysisk närhet till en eller ett par specifikapersoner (6-9 månader -- ≈ 3 år)

IV. Målkorrigerat partnerskap

15

Inte bara mamma och barn

16

Den tidiga anknytningen -- grundenpå vilken annat bygger vidare

Genom upprepat samspel med föräldrarna underde första levnadsåren, i synnerhet i anknytnings-relevanta situationer, lär sig barnet:

Självtillit -- Att lita på och glädja sig över sin egenökande förmåga och kompetens

Tillit till den andre -- Att lita på att hans/hennesanknytningsperson(er) är tillgängliga, kapabla ochintresserade av att hjälpa till när barnet ber omhjälp för att hans/hennes egna resurser inte räckertill

17

Anknytningen finns i kroppen Det är våra anknytningspersoner som

hjälper oss utveckla förmågan tillkänslomässig reglering

Hjärnans arkitektur påverkas av våratidiga samspelserfarenheter

– hjärnor som tvingas hantera mångaosäkra eller potentiellt hotfulla situationeri relation till anknytningspersonenutvecklas annorlunda

18

God omsorgsförmågaBarn behöver:Beskydd -- skyddas mot farligheter

Tröst -- tröst i och efter hotfulla situationer(fornsvenskans traust blev vårt tröst ochengelskans trust = tillit)

Lyhördhet -- någon som hör och kan tolkabarnets signaler (både av tröst och utforskande)

Förutsägbarhet -- att föräldern reagerarlikartat på likartade signaler från barnet

4

19

Att vara tillräckligt bra förälderBra föräldrar behöver inte vara perfekta och alltid

göra ”rätt”

”ber om förlåtelse” när de gjort ”fel”

är större och starkare än sina barn

är snälla

är inte skrämmande för sina barn20

Anknytningsmönster hos barn iåldern 1 - 3 år

Organiserade anknytningsmönsterA. Undvikande -- maximerar utforskandet och

minimerar sökandet av tröst/beskydd

B. Trygg -- Balanserar utforskandet och sökandetav tröst/beskydd

C. Ambivalent/Motspänstig -- Minimerarutforskandet och maximerar sökandet avtröst/beskydd

21

Anknytningsmönster hos barn iåldern 1 - 3 år

Organiserad anknytning -- samspelet mellan förälderoch barn har varierat mellan optimalt (B) bristandelyhördhet och/eller förutsägbarhet (C) och avvisande avkänslomässig närhet (A)

Desorganiserad anknytning -- samspelet mellanförälder och barn har i allt för stor utsträckning innehållitelement av rädsla/skrämsel (D)

• Anknytningssystemet är överlagrat fyllogenetiskt äldrebeteendesystem för att hantera farofyllda situationer

• Det lilla barnets hjärna är oförmöget att hantera fara somemanerar från anknytningspersonen

22

Minnesota-studien Sroufe, Egeland, Carlson & Collins (2005). The

development of the person. New York: Guilford.

Har följt 267 ”riskbarn” från födelsen (1970-talet)

Har resulterat i över 100 publikationer i anseddavetenskapliga tidskrifter

Är baserad på transaktionell teori och• E. H. Erikson -- utvecklingsuppgift• J. Bowlby & M. Ainsworth -- anknytning &

utvecklingslinje• U. Bronfenbrenner -- social ekologi

23

Den bärande slutsatsen…. det inte finns någon analyserbar företeelse i tidigbarndom som är viktigare än den tidiga anknytningen.Barnets anknytning har avgörande betydelse, både på grundav den roll den spelar för att initiera utvecklingslinjer ochpå grund av dess samband med så många avgörandeutvecklingsfunktioner – socialt relaterande, styrning avkroppslig aktivering, känslomässig reglering och nyfikenhet– för att nämna några.Anknytningserfarenheter förblir, också i detta komplexaperspektiv, avgörande för formandet av personligheten.(Sroufe, 2005, s 365)

24

En litterär sammanfattningBarndomen är broddens tid, den är åren mellanuppvaknandet och stråskjutningen… Vad manunder dessa växtår måste undvara kan man intesenare förvärva, lika litet som man kan mista,vad man under denna tid har vunnit… Såledesbefinner man sig själv på en plats på vår jordsom man icke själv har utvalt. Växtmylla,omgivning, klimat, skötsel eller vanskötsel – alltdetta är redan givet. Allt detta, som skall gripaså djupt in i vår levnad, finns där en gång föralla vår vilja förutan. (Vilhelm Moberg, Berättelser ur minlevnad, 1968)

5

25

Anknytning II. Barndom och tonårstid

Anders BrobergPsykologiska Institutionen

Göteborgs UniversitetAnders.Broberg@psy.gu.se

26

Anknytning - en del av denmänskliga naturen

”Whilst especially evident during earlychildhood, attachment behavior is held tocharacterize human beings from thecradle to the grave ..... There is nothingintrinsically childish or pathologicalabout it.”Bowlby, 1977, The making and breaking of affectional bonds.s. 203

27

Vad är anknytningsteorin enteori om?

bio-psyko-social -- betonar betydelsen avBio Människans evolutionsbiologiska härkomstPsyko Inre arbetsmodeller -- mentala representationerSocial Individens erfarenheter som grund för de inre arbetsmodellerna

Ingen heltäckande teori om människans natur ellerpersonlighet

Relevant för förståelsen av människan som socialtdjur, i synnerhet hur vi fungerar i nära relationer

Ser anknytningssystemet som ett av flera relevantabeteendesystem (andra är t.ex. utforskande, omvårdnad,sexualitet, aggression)

28

Inre Arbetsmodeller (IAM) -”bär”anknytningen efter de första månaderna

Föreställningar (mentala representationer) omsig själv, den andre och relationen dem emellan

Byggs upp av både kognitiva och affektivaminnen av samspelshändelser (händelse-representationer, scheman, RIGs, PNE)

När de formats fungerar de till stora delaromedvetet [kognitivt omedvetet (nonconscious) vs.psykoanalytiskt omedvetet (unconscious)]

29

IAM Är från början relationsspecifik,

generaliseras allt eftersom och blirmer stabil

Utformas olika beroende på erfaren-heten av samspel med de primäravårdarna

30

IAM Utgör en kompromiss mellan individens

anknytningsbehov och hennes/hanssamlade erfarenhet av att få dessatillgodosedda

Otrygga IAM är adaptiva -- de utgör denbästa möjliga kompromissen i den miljödär de skapades

Ökande kognitiv kapacitet (t ex. formellaoperationer) möjliggör förändringar (omstruk-tureringar) av IAM

6

31

Vårt behov av att möta världensom om den var bekant

Ur erfarenheter av tidigt samspel utveck-las IAM vilka sedan styr sättet att bemötanya människor i nya situationer

• Förtröstan och tillit• Misstänksamhet och behov av att

vara på sin vakt

32

Självtillit och tillit till andra

33

Anknytning fas IV: (2 resp 4-åringen i snabbköpet)

förstår att anknytningspersonen (AP) har egnakänslor, önskningar och behov

kan skilja mellan det egna perspektivet ochAPs, i synnerhet när dessa är olika

drar slutsatser angående vad som styr AP’splaner och beteenden

gör en rimlig skattning av hur väl det egna ochAPs perspektiv stämmer överens och variskillnaderna består

påverkar APs mål och beteende utifrån sinkunskap om dennes mål 34

Mentaliseringsförmåga

Anknytningsrelationen tränar förmågan att

föreställa oss vad andra tänker ochkänner

reflektera över våra känslor ochdrivkrafter (mentalisering)

Skilja mellan den verklighet som finnsmen inte låter sig beskrivas, och våraolika bilder av denna verklighet

35

Anknytning i fas IV --upplevd trygghet

Trygg anknytning innebär– en inre övertygelse hos barnet om att barnet och

föräldern delar en plan för hur närhet ska uppnås närden behövs

– att barnet ”vet” att• att föräldern är tillgänglig för barnet• föräldern informerar barnet om vart han/hon tar vägen och

hur barnet kan nå honom/henne om så skulle behövas• relationen till föräldern är varaktig, den är inte beroende av

fysisk närhet annat än när anknytningssystemet aktiveras

Barn som vuxit upp i ”lågrisk-miljöer” har iallmänhet uppnått fas IV när de fyllt 4 år

36

Fas IV frigör barnet Barnets behov av närhet till föräldern i

vardagliga situationer sjunker kraftigt

Barnet får därmed större möjligheter äntidigare att med kraft och energi ägna sigåt relationer till

– kamrater– lärare– andra vuxna

7

37

Anknytning i mellanbarndomen

”Psykologisk” tillgänglighet– en övertygelse om att AP har/tar sig tid att

lyssna på barnet– att kommunikationen med AP är ”öppen”,

dvs. att barnet kan berätta ”vad som helst”utan att riskera att bli avvisad

– att fysisk tillgänglighet är möjlig om/när denbehövs

– en övertygelse om att AP kommer att svarakonstruktivt på ens kontaktförsök/rop på hjälp

38

Anknytning -- ”personlighetsdrag” hos barnet Under förskoleåren är anknytningen relations-

specifik och knuten till föräldrarna ochnågon/några andra

Som en förberedelse för frigörelsen undertonåren behöver anknytningen bli en del avbarnet ”som person”

Barnet interagerar med fler personer (jämnåriga& vuxna) på egen hand

Anknytningen utvecklas mot en ”generaliseradförväntan” på vad barnet kan vänta sig av närakänslomässiga relationer

39

Att utforska och bli en del av den fysiska och sociala världen utanför familjen

40

Anknytningsrelevanta situationerunder mellanbarndomen

I och med att barnet interagerar alltmer med barnoch vuxna utanför familjen aktiverasanknytningen alltmer av sociala stimuli– att bli utesluten, bortvald, utskrattad, mobbad etc.

– självkänslan blir mer beroende av social acceptansutanför familjen

– AP’s uppgift blir i högre utsträckning en fråga om attvara lyhörd för barnets ev. svårigheter i dessaavseenden

41

Anknytning under tonåren Puberteten signalerar att det är dags att börja

”frigöra sig” och på allvar söka AP utanförursprungsfamiljen

Frigörelse från ursprungsfamiljen underlättas avtrygga anknytningsrelationer till föräldrarna,– dessa består dock långt efter tonåren

– dessa fördjupas när tonåringen så småningom självblir förälder

42

Anknytning --”personlighetsdrag” Tonåringens mer avancerade kognitiva funk-

tioner (de formella operationernas stadium) ger nyamöjligheter

– kan på basis av sina barndomserfarenheterkonstruera mer övergripande IAM

– ”Mamma hjälper mig alltid när jag känner mignere”, ”Pappa bryr sig inte om mig när jag ärledsen, eller så blir han arg” utvecklas till

– ”När jag behöver det så kan jag få god hjälp avvissa personer, medan andra avvisar mig. Därförmåste ja vara noga med vilka jag tyr mig till”

8

43

Nya erfarenheter ger nya insikter Andra människor kan vara bättre än föräldrarna när

det gäller att tillgodose anknytningsbehov– vissa blir ilsket upptagna av den bristfälliga anknytnings-

relationen, och hamnar i ständiga uppslitande bråk medföräldrarna

– andra nedvärderar föräldrarna och avfärdar relationenhelt och hållet

– idealt leder reflexionen till nya insikter och en meraobjektiv syn på föräldrarna

• de har fel och brister som grundar sig i deras egen historia

• de har sina förtjänster, det vore dumt att inte ta chansen att få detstöd som de kan erbjuda

44

”Frigörelsen” får betydelse förrelationen till nya AP

Ett mer objektivt och flexibelt sätt att han-tera anknytningsrelationen till föräldrarnaunderlättar för ungdomen att upprätta ochbehålla djupa känslomässiga relationer tillmänniskor utanför ursprungsfamiljen,främst genom att ungdomen inte behöverspela ut sitt tidigare drama i dessa relationer

45

Skillnaden mellan tryggt ochotryggt anknutna ökar

Tonåringar– som har lika god kognitiv förmåga som föräldern (eller

bättre) låter sig inte luras så lätt– är inte lika auktoritetsbundna eller förlåtande

Anknytning i fas IV förutsätter känslomässigöppenhet och ärlighet från båda parters sida

– Ett målkorrigerat partnerskap med tonåringar är enutmaning för föräldrar, särskilt om de

• har något att dölja• kräver att få vara kvar på sin gamla piedestal (om du inte

accepterar barndomens spelregler -- jag bestämmer och du lyder -- så kan du gå) 46

Förälderns anknytning ochungdomens frigörelse

Föräldrar med otrygga inre arbetsmodeller avsin egen barndom har svårare att fungera somen trygg bas/säker hamn för sina tonåringar

– känner sig obekväma med att tonåringen i allthögre utsträckning vänder sig utåt

– gör tonåringen osäker på förälderns motiv

– försvårar förhandlingar om åldersadekvatgränssättning med bibehållandet av ömsesidigtförtroende (jmfr barnen i snabbköpet)

47

Anknytning och känslomässigreglering

Ett aktiverat anknytningssystem är alltid förenatmed starka känslor (rädsla, ilska etc.)

Systemet kan gå ”i baklås”– Olösta konflikter med föräldrarna gör sig påminda– Svårigheten att hantera olika krav och förväntningar från

jämnåriga– Svårigheten att balansera mellan olika värdesystem– Resan bort från ursprungsfamiljen innebär ett bokslut

De starka känslorna aktiverar anknytningssystemet

Försök till frigörelse leder därmed till så starkakänslor att anknytningssystemet blir aktiverat 48

Trygg lösning på paradoxenTonåringar med trygg anknytning kan aktivt

undvika att söka sig till föräldrarna, trots ettaktiverat anknytningssystem -- tonåringens behovav att hävda sin autonomi tar överhanden

Föräldrarna förmår visa ännu tydligare att de finnsbåde som en säker hamn, som det är OK att sökasig till när det stormar på havet, OCH en tryggbas, som det är OK att lämna när stormen bedarrat

Tonåringen hittar så småningom en ny ålders-adekvat balans mellan självständigt utforskandeav världen, och behovet av trygghet och beskydd

9

49

Otrygg lösning på paradoxenUngdomen står inför en övermäktig uppgift

– Bär på starka negativa känslor,– Saknar tilltro till förälderns förmåga/villighet

att hjälpa henne/honom hantera dessa känslor

Den känslomässiga regleringsförmåganbryter samman– Tonåringen hanterar sina motstridiga känslor

med olika typer av utagerande ellersjälvskadande beteenden

– Psykobiologiskt är samma system aktiveradevid anknytning som vid missbruk!

50

Anknytningsmönster frånspädbarn till vuxen

Generell kontinuitet Miljömässig stabilitet Tidiga erfarenheter, ramar för möjliga senare

erfarenheter Assimilering och automatisering

Lagbunden diskontinuitet Miljömässig förändring Reflekterande förmåga Nya erfarenheter (kärleksrelation)

51

Ingenting är förutbestämt!– Med nya förmågor följer nya möjligheter– ”en människas historia kan inte ändras, men

den kan berättas på många olika sätt” (ErikHesse, 1996)

– Det sätt som vi berättar vår historia på harbetydelse för

• Vår egen psykiska hälsa• Hur vi är som föräldrar

52

Anknytningsintervjun (AAI) - hur vitänker om våra barndomserfarenheterAnvändbar med tonåringar (≥ 15 år) ochvuxnaPresenterar anknytningsrelevanta erfarenheteri två kontrasterande former:

– översiktliga (semantiska) minnen

– specifika biografiska (episodiska) minnen

Liknar främmandesituationen i det att denockså fångar upp procedurella minnen

53

AAIStäller den intervjuade inför uppgiften att ge en sanningsenlig beskrivning av sina

barndomserfarenheter (sammanhållen) och samtidigt

upprätthålla en fungerande samtalsrelationtill intervjuaren (samarbetsvillig)

54

AAI -- människan är enberättelse om något

Skrivs ut ordagrant och kodas med av-seende på

troliga livshändelser/erfarenheter aktuellt sinnestillstånd ("state of mind")

avseende anknytningserfarenheterna

10

55

AAI -- människan är en berättelseAAI syftar inte till att ta reda på ”sanningen”Kodningen baseras på intervjuarens värdering av intervjupersonens

minnen av sina barndomsupplevelser(historisk sanning)

i ljuset av hans/hennes aktuella mentalarepresentation av relationen till föräldrarnaoch hur denna förändrats över tid (berättadsanning)

56

Klassificering av AAI

Avfärdande (Ds) Fri (F) Överdrivet upptagen (E) Olöst förlust eller trauma (U) =

begränsad desorganisering Ej klassificerbar (CC) =

genomgripande desorganisering

57

Värdet av AAIHar i olika studier visat sig relaterad till

bland annat Hur lyhört och förutsägbart man som förälder

svarar på sitt spädbarns signaler

Vilket anknytningsmönster ens spädbarnutvecklar till en

Hur man som vuxen fungerar i sinkärleksrelation

Psykopatologi

Hur väl man fungerar som foster/adoptiv-förälder