1

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN

2012

Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand

fokuserat på att återetablera ett livskraftigt bestånd av lax och havsvandrande öring. Testeboån har ingått i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010.

En samarbetsgrupp leder arbetet. Gruppen består av Pär Granström Gävle kommun Kultur & Fritid, Claes-Håkan Hedberg Testeboåns fvof, Kalle Gullberg Länsstyrelsen Gävleborg, Anders Berglund Länsstyrelsen i Västernorrland, Johan Dannewitz SLU-Institutet för akvatiska resurser och Bernt Moberg Sportfiskarna Gästrikland. Gävle kommun Kultur & fritid är huvudman för projektet.

Nu väntar vi på den nya förvaltningsplanen för laxen i Östersjön. I Salmon Action Plan har Testeboån varit med som ett ”potentiellt laxvatten”. Vi vet att Testeboån nu står på tröskeln för att bli ett ”vildlaxvatten”. Det finns inte många vildlaxvatten kvar. I hela Bottenhavet finns det bara ett, och det är nedre delen Ljungan. Med Testeboån fördubblas antalet vildlaxvatten i Bottenhavet.

Laxsmolt på väg ut från Testeboån.

2

Kontroll av lekvandrande lax och öring i Testeboån 2012 Uppvandringen av lax och öring i Testeboån kontrolleras med hjälp av en fälla. Fällan finns i

fiskvägen vid Strömsbro kraftverk. Avståndet från havet till fällan är ca 2,5 kilometer. Fisk som fångas i uppvandringskontrollen art- och könsbestäms, vikten uppskattas och

eventuell märkning med yttre märken eller fenklippning kontrolleras. Det är mycket sällan felvandrande odlad fisk fångas i uppvandringskontrollen i Testeboån,

d.v.s. med bortklippt fettfena, eller en bukfena bortklippt om det är en odlad öring från Dalälven. 29 juli 2012 fångades en öring i uppvandringskontrollen i Testeboån med vänster bukfena bortklippt. Dessutom var den märkt med floytag. En koll med SLU i Älvkarleby visade att den öringen hade fångats och märkts vid avelsanläggningen där den 14 juli 2011, och återutsattes vid mynningen på Dalälven.

Fångade fiskar i uppvandringskontrollen i Testeboån 2012:

Art Antal Medelvikt

Lax 11 9,5 kilo

Öring 14 3,1 kilo

Uppvandringskontroll pågick 1/6 – 18/10, d.v.s. 140 dagar. Enligt min bedömning har fisk kunnat passera över dammen vid sidan av fällan sammanlagt mellan 4-6 veckor under denna period. Detta har varit möjligt tack vare hög vattenföring resp. köpt driftstopp i Strömsbro kraftverk. Hur många fiskar har passerat dessa dagar är omöjligt att veta.

Fisk har observerats hoppa mot dammen under perioderna när fisk kunnat hoppa över densamma. Det är vanligt att lax och öring först får göra några försök utan att ta sig över dammen. När de får till ett riktigt bra hopp så flyger de till synes enkelt över dammen. En annan variant är att fisken inte alls hoppar, utan istället simmar upp i vatten som rinner över dammluckan.

Vid höga flöden tar sig lax och öring förbi dammen utan att behöva passera fiskvägen/fällan som syns längst bort i bild.

Sammanlagt sju dygns driftstopp i Strömsbro kraftverk under laxens och öringens lekvandringsperiod har länsstyrelsen köpt av Nilsson kraft under 2012. Första stoppet den 3 juli och det sista 10 september.

Årets första fisk i fällan fångades den 16 juni, och var en öring på Ett kilo. Första laxen fångades den 17 juni. Sex av årets elva laxar fångades under juni.

3

Fångade fiskar i uppvandringskontrollen i Testeboån 2009-2011:

2011

Art Antal Medelvikt

Lax 8 8,1 kilo

Öring 24 3,1 kilo

2010

Art Antal Medelvikt

Lax 28 6,9 kilo

Öring 40 3,65 kilo

2009

Art Antal Medelvikt

Lax 18 6,9 kilo

Öring 13 3,3 kilo

Jämförelserna mellan åren är vansklig att göra. Beroende på vattenföringen passerar alltid en okänd andel av laxarna och öringarna över dammen vid sidan av fällan.

Överlag vandrade mer lax upp i de svenska vattendragen 2012 jämfört med 2011. En mycket bra överblick av det gångna laxåret finner du i SLU:s ”Underlag angående vildlaxsituationen 2012”.

Kontroll även vid Oslättfors

2011 och 2012 har fiskvandringen kontrollerats även vid kraftverket i Oslättfors, ungefär 20 kilometer upp från Testeboåns mynning i Bottenhavet. Sedan början av 1990-talet finns här en fiskväg av typ denilränna. Det har varit helt okänt huruvida fisk tagit sig upp i denna fiskväg eller inte.

Bortsett från några få mindre utsättningar av lax- och öringrom i Testeboån uppströms Oslättfors har alla åtgärder för de båda arterna varit koncentrerade till Testeboån nedströms Oslättfors. Det är ett av skälen till förhoppningarna om att lax eller öring ska passera denna fiskväg är ganska låga, även om vi vet att lax och öring mycket väl kan ta sig högre upp i vattensystemet än var deras ursprungsplats i ån.

Fiskvägen i Oslättfors består av en denilränna. Fällan för uppvandringskontroll finns längst upp

i denilrännan. Denilränna beskrivs ofta som en typ av fiskväg som kan passeras av många av våra vanligaste

fiskarter, som exempelvis abborre, braxen, gädda och mört. Samtliga dessa arter finns det relativt gott om såväl uppströms som nedströms kraftverket i Oslättfors. Trots det har inte en enda fisk av någon art fångats i fällan för uppvandringskontroll i denna fiskväg på två säsonger. Det kan vara en erfarenhet att ta vara på inför valet av fiskväg på andra platser.

4

Elprovfisken i Testeboån 2012 Kvantitativt elprovfisken har utförts på elva lokaler i Testeboån även under 2012. Provfiskena

kunde genomföras under relativt goda förhållanden. Resultaten visar bl.a. att det 2011 var reproduktion av lax på de sju nedersta lokalerna, vilket är detsamma som strax nedströms där E4:an korsar Testeboån.

Lokal Nr Lax 0+

Lax >0+

Lax totalt

Öring 0+

Öring >0+

Öring totalt

Avstånd från havet (km)

Strömsbro 1 34,1 32,2 66,3 15,7 18,5 33,8 2,5

Forsby Kvarn 2 24,1 4,6 28,7 9,8 0 9,8 5,7

Sågbacken 3 16,7 5,5 22,2 22,7 14,5 37,2 8,7

Översten 4 13,4 12,3 25,7 6,7 0,7 7,4 8,9

Möljen 5 16,7 4,5 21,2 2,8 0,4 3,2 9,2

Tegelbruket 6 2,1 3,9 6,0 1,2 0 1,2 11,0

Bomnacken 7 5,2 2,8 8,0 3,1 2,0 5,1 11,8

Erkkis Bro 8 0 0 0 0 0 0 14,3

Fågelautomaten 9 0 0,5 0,5 2,1 0 2,1 14,9

Brännsågen 10 0 0 0 0 0 0 16,3

G:a Brännsågen 11 0 0 0 0 0 0 16,3

Antal lax- och öringungar/100 m2 i Testeboån 2012. Medeltäthet av lax 0+ = 10,2/100 m

2.

Lokal Nr Lax 0+

Lax >0+

Lax totalt

Öring 0+

Öring >0+

Öring totalt

Avstånd från havet (km)

Strömsbro 1 31,4 4,9 36,3 34,4 3,4 37,8 2,5

Forsby Kvarn 2 32,9 5,1 38,0 2,8 0 2,8 5,7

Sågbacken 3 13,4 0,8 14,2 7,9 0 7,9 8,7

Översten 4 7,3 3,0 10,3 5,4 0 5,4 8,9

Möljen 5 8,1 3,0 11,1 4,8 0 4,8 9,2

Tegelbruket 6 11,8 0,6 12,4 4,1 0 4,1 11,0

Bomnacken 7 13,7 6,2 19,9 7,2 0 7,2 11,8

Erkkis Bro 8 0 0,4 0,4 1,7 0 1,4 14,3

Fågelautomaten 9 1,4 2,1 3,5 0,7 0 0,7 14,9

Brännsågen 10 0 0 0 0 0,3 0,3 16,3

G:a Brännsågen 11 0 0 0 0 0 0 16,3

Antal lax- och öringungar/100 m2 i Testeboån 2011. Medeltäthet av lax 0+ = 11,1/100 m

2.

5

Nedanstående två diagram visar medeltätheterna av lax- och öringungar på elfiskelokalerna i Testeboån under de år som Salmon Action Plan pågått. (Utsättning av laxyngel skedde årligen t.o.m. 2006 och öringyngel t.o.m. 2007.)

Medeltätheter av laxungar i Testeboån 2001-2012, antal/100 m

2.

Medeltätheter av öringungar i Testeboån 2001-2012, antal/100 m

2.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

20

10

20

11

20

12

Lax 0+

Lax >0+

0

5

10

15

20

25

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

20

10

20

11

20

12

Öring 0+

Öring >0+

6

Med hjälp av att även räkna fram hur stor procentuell andel av elfiskelokalerna som det finns årsungar av lax på får vi en kompletterad bild av hur åns lek- och uppväxtområden nyttjas.

Procentuell andel av provfiskeytor av lax 0+ fr.o.m. 2007. D.v.s. år med endast naturlig reproduktion.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2007 2008 2009 2010 2011 2012

Elfiskelokalernas läge i Testeboån.

7

Fler bra lekområden

Sedan 1980-talet har i omgångar ett stort antal nya lekområden för lax och öring skapats i Testeboån. Nu arbetar vi med att restaurera många av dem. Vi skapar även helt nya lekområden av befintligt grus enligt den s.k. Hartijokimetoden, vilket innebär att manuellt med hjälp specialtillverkade redskap skapa lekbottnar av befintligt grus.

2012 har insatsen för att skapa bättre lekområden varit möjlig tack vare en stor ideell insats av intresserade sportfiskare.

Strömsbro kraftverk

Länsstyrelsen har köpt perioder med driftstopp i Strömsbro kraftverk även 2012, såväl under smoltutvandringen på våren som under laxens och öringens lekvandring sommar och höst.

Om Strömsbro kraftverk är i drift under smoltens utvandringsperiod dödas sannolikt en stor del av de

utvandrande smolten i de två francisturbinerna i Strömsbro kraftverk. Denna smoltdödlighet bedömer vi vara det största återstående problemet för lax och öring i Testeboån.

För att komma till rätta med problemet har länsstyrelsen, (läs Kalle Gullberg), under 2011 sökt och under 2012 beviljats medel från Naturskyddsföreningens Miljöfond till ett projekt för ”att återskapa och bevara naturliga miljöer och biologisk mångfald och hjälpa vandrande fisk i våra två största vattendrag i Gästrikland; Gavleån och Testeboån”.

Projektet har en total budget på 7,2 miljoner kronor varav Naturskyddsföreningen står för 4,65 miljoner, Gävle Energi 1,72 miljoner och Nilsson Kraft 0,8 miljoner.

För Testeboåns del handlar det om att installera en ny typ av avledare vid Strömsbro kraftverk som ska hindra smolt, utlekt lax och öring, ål och annan fisk från att hamna i kraftverkets turbiner.

Avledaren kommer att bestå av ett liggande galler med en spaltbredd på 15 eller 18 millimeter, och kommer att anläggas i dammen strax uppströms intagskanalen till kraftverket.

Genetik Genetiska undersökningar blir allt vanligare även på fisk och kan ge svar på många intressanta frågor.

För Testeboåns del är det intressant att nu se om det laxbestånd som faktiskt finns i ån har det släktskap med laxarna i Dalälven som vi förväntar oss att de ska ha. Vi har antagit att Testeboåns ursprungliga lax är helt utslagen, och att de stora utsättningar av laxrom och laxyngel från Dalälven som satts ut resulterat i den återetablering av lax vi nu ser.

Överraskningar har skett på andra håll nu när genetiken kan undersökas. Det är inte alltid det är som vi tror. Hur ser det ut i Testeboån? Är det lax från Dalälven eller inte? Det finns ett klart intresse av att få svar på frågorna. Därför har vi under 2012 börjat ta prover till genetisk undersökning på såväl lekvandrande laxar som på laxungar i Testeboån. I dagsläget är dock inget klart om vem som ska göra undersökningen och när den kan ske. Proverna finns sparade och vi fortsätter under 2013 att samla in ytterligare prover.

8

Sik Sik från havet vandrar upp i Testeboån för att leka i slutet

av oktober och början av november. Under de senaste decennierna har mängden sik som tar

sig upp i ån minskat dramatiskt. 2012 blev tredje året i rad som sikyngel inventerats i

Testeboån. Hur mycket sikyngel det fanns i Testeboån på vårarna på

den tiden det fortfarande steg upp mycket sik för att leka i Testeboån vet vi tyvärr inget om.

Första inventeringstillfället 2012 var den 18 mars och det sista 19 maj. Första sikynglet påträffades den 26 mars, vattentemperatur 4,7 grader, och det sista sikynglet fångades den 29 april. Inventeringen sker med håv på utvalda platser. Tjugo håvdrag på varje plats. Snittfångsten per håvdrag var som mest två sikyngel per håvdrag.

Även lekvandrande sikar fångades 2012, för

tredje året i rad. Sikarna märktes med floytag, prover togs till genetisk analys fjällprover samlades in.

Sikarna fångades med nät. För första gången användes även en större modell av ryssja. Dock utan att fånga någon sik.

Fisket med nät startades i och med att den första leksiken observerades nedanför Strömsbro kraftverk den 24 oktober. Fisket pågick sedan de flesta dygnen fram till den 14 november. Endast nio sikar fångades. För ett par decennier sedan kunde en tjuvfiskare som var på plats vid rätt tillfälle håva upp lika många sikar på en liten stund.

2011 fångades och märktes tretton sikar i Testeboån. Av dessa återfångades en på nät vid Orarna i Gävlebukten i mars 2012.

Signalkräfta i Testeboån Flodkräftan blir mer och mer prioriterad i den svenska naturvården. Arten är klassad som Akut hotad i

Artdatabankens rödlista. Fram till i början av 1990-talet fanns det ganska gott om kräftor i Testeboån, och ån har sedan dess ansetts vara lämplig för en satsning på en återetablering av flodkräfta.

Under 2012 kunde vi dessvärre konstatera att signalkräftor planterats ut i ån strax uppströms Oslättfors. En ansträngning med 840 mjärdnätter i det aktuella området resulterade i en fångst av 49 signalkräftor, och en flodkräfta(!). Ytterligare fisken efter signalkräfta planeras bli genomförda under 2013.

Testeboån är i dagsläget kräftpestförklarad t.o.m. 31 december 2013 från inloppet i Lundbosjön vid broarna i Smörnäs till mynningen i havet.

Viktigt med PR Det är hela tiden viktigt att sprida information om det man håller på med. Arbetet med Testeboån har

9

under året uppmärksammats i media vid några tillfällen. Skogsstyrelsen arrangerade en exkursion längs Testeboån i september. Testeboån har dessutom varit ett återkommande ämne i kursen Ekologisk fiskevård och hållbart fiske vid Högskolan i Gävle och undertecknad har föreläst om arbetet med ån för bl.a. Hille socialdemokrater. Dessutom sprids varje år arbetets årsberättelse till en vid krets.

2013-01-25

Bernt Moberg Kontakt: bernt.moberg@gavlenet.se, 070-511 87 90

Karta från 1795, med fyra stycken laxkar i forsen vid Strömsbro.