1

AUTISM & ADHDFå Mer kUnSkAp ocH blI bäTTre på ATT beMöTA elever MeD

SAMT AnDrA neUropSykIATrISkA FUnkTIonSneDSäTTnIngAr MeD Hjälp Av vårA Tv-ocH rADIoprogrAM. SIDA 2

2

InleDnIngHur ger man alla elever de bästa förutsättningarna för att lyckas i skolan? Ett första steg är att öka förståelsen om olika elevers behov. För att ge dig som lärare eller skolledare stöd i din vardag har UR samlat ihop ett antal tv- och radioprogram om unga med autism, adhd och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

AnvänDbArTDu kan använda våra program på många olika sätt. När vi talar med pedagoger, skolledare och lärarutbildare hör vi ofta att man använder våra program till:

Undervisning. Många av våra program går att använda för att komplettera och bredda undervisningen. Det är enkelt att hitta program genom vårt frisök på ur.se.

Fortbildning. Utveckla din kompetens inom olika områden. Till exempel hittar du inspelningar från viktiga konferenser och seminarier som berör skolans olika ämnesområden genom UR Samtiden. De spelar in nytt material varje vecka.

Utveckling. Genom att använda klipp från våra program kan du illustrera och få igång en diskussion om ett ämne under en personalkonferens eller ett arbetslagsmöte. Det kan handla om allt från pedagogik, konflikthantering, digital utveckling till specialpedagogik.

på AllA plATTForMArPå ur.se hittar du enkelt våra program som du kan se eller lyssna på i din dator, smartphone eller surfplatta. Mer än hälften av programmen kan du se direkt på ur.se. För att få tillgång till alla program måste du logga in via din skolas medie-central.

AllT på en plATSPå ur.se har vi samlat program om autism och andra neuropsykiatriska funktions-nedsättningar. Besök sajten och klicka på TEMAN för att sen välja det aktuella ämnesområdet.

Ansvarig utgivare: Per Bergkrantz • Stockholm, nov 2013 • Tryckeri: Tryckservice AB, Ängelholm

3

InneHålllIv MeD AUTISM ........................................................................................ 4 vI HAr AllA AUTISTISkA DrAg ...............................................................................................................4 en blIck Från MIMMI .............................................................................................................................4 AlbInS väg TIllbAkA ..............................................................................................................................4 HUr SkA vI lärA oSS FörSTå kAlle? ..................................................................................................4 Två SjälAr - SAMMA pAToS ..................................................................................................................4 Se TIll MIg SoM SySkon är ..................................................................................................................4 TvIllIngArnA lUnDHolM ......................................................................................................................4 Så närA eTT jobb MAn kAn koMMA ...................................................................................................4

orkA ............................................................................................................ 6 MInnA HAr TvångSTAnkAr ...................................................................................................................6 kAveH HAr IngA koMpISAr ...................................................................................................................6 AlvIn Får UTbroTT ..................................................................................................................................6 leo är leDSen ..........................................................................................................................................6 FelIcIA klArAr InTe SkolAn ................................................................................................................6

lySSnA In kUnSkAp ................................................................................. 7 bArnAMInISTerIeT ..................................................................................................................................7 lärArrUMMeT .........................................................................................................................................7 SkolMInISTerIeT .....................................................................................................................................7

FÖRELÄSNINGAR, SAMTAL OCH DEBATTER ........................................... 8 ADHD Ur eTT FörälDrAperSpekTIv .................................................................................................. 8 ATT FräMjA kvAlITeT ............................................................................................................................ 8 ADHD - Hjälp HUr gör MAn? ............................................................................................................... 8 AUTISM - veM HAr probleMeT? .......................................................................................................... 8 AUTISM ocH vArDAgen ......................................................................................................................... 8 ATT levA MeD ToUreTTeS ..................................................................................................................... 8 vArFör lySSnAr InTe kAlle? .............................................................................................................. 8 STöD TIll bArn MeD AUTISM ............................................................................................................... 8

TeMASIDA ................................................................................................... 9

DeT FInnS MyckeT Mer .........................................................................10

4

TIpS Använd programmen för att öka

din kunskap om autism eller för att diskutera med kollegor hur ni kan

utveckla arbetet med eleverna.

5

lIv MeD AUTISMI tv-serien Liv med autism möter du barn och ungdomar med diagnos inom autismspektrat. Deras familjer berät-tar om utredningar, träningsprogram, skolformer, boendealternativ och om möten med läkare, psykologer, pedagoger och assistenter. Sorg, kamp och frustration speglas i programmen, men också hopp och förtröstan. Du möter en rad pedagoger, assistenter och behandlare som säger sig ha gjort sitt livs yrkesval den dagen de började arbeta med barn och unga med autism. Föreläsare och forskare kompletterar de personliga berättel-serna med teori och forskning. Varje programavsnitt är 30 minuter och följande åtta avsnitt är med i serien.

Två SjälAr - SAMMA pAToSDet är av största vikt att barn med någon grad av autism tidigt erbjuds anpassade skolformer och individuellt stöd. Specialpedagogerna Ann-Charlotte Lindström och Margareta Lundkvist brinner för arbetet med de allra yngsta barnen. Målet är att ge dem bättre förutsättning-ar för utveckling av språk och social förmåga.

Se TIll MIg SoM SySkon ärI familjer med autism riktas mest uppmärksamhet mot det diagnosticerade barnet och syskonen hamnar lätt i skuggan. Men de behöver själva tidigt stöd, egen tid och plats i familjen för att inte utveckla psykisk ohälsa.

TvIllIngArnA lUnDHolMNils och Axel föds friska, men Nils får i späd ålder epi-lepsi och autism. Tillkommande fysiska sjukdomar gör att han får allt svårare att utvecklas och lära sig saker. Axel däremot går frisk genom livet, men står hela tiden sin bror nära. Idag är tvillingarna 19 år och har en syskonrelation utöver det vanliga.

Så närA eTT jobb MAn kAn koMMAVad har livet efter skolan att erbjuda den som har autism? De som inte kan fungera fullt ut på en tradi-tionell arbetsplats, har rätt att söka så kallad daglig verksamhet. Detta är ett alternativ som kan motsvara både intressen och framtidsdrömmar.

Tv-progrAM rADIo-progrAM

vI HAr AllA AUTISTISkA DrAgLunaskolan erbjuder elever med Aspergers syndrom individuella lösningar som inte får någon att känna sig avvikande. När barnen märker att de för första gången har hamnat i rätt skolform, visar det sig också i resultaten. Här är inte normaliseringen, att alla ska göra lika, det viktiga.

en blIck Från MIMMINär 4-åriga Mimmi får diagnosen autism med ut-vecklingsstörning börjar familjens långa resa genom träningsprogram, skolformer och boendealternativ. Det är en berättelse om sorg och frustration, men också om hopp och förtröstan.

AlbInS väg TIllbAkAHunden Essie och en flexibel rektor spelar en stor roll i försöket att få skolvägrande Albin att återvän-da. Successivt ökas antalet skoltimmar, liksom anta-let personer i hans närhet. Och Essie, som ger extra trygghet, finns där så länge Albin behöver henne.

HUr SkA vI lärA oSS FörSTå kAlle?Efter elva år med Kalles autism är den en del av fa-miljen Hjelms vardag. På friskolan Kajan finns all den specialpedagogiska kompetens som Kalle behöver. Men vägen dit har kantats av många utredningar, be-handlingar och sökande efter rätt skolformer.

6

orkAÅrets program i tv-serien Orka sätter fokus på frågan om vad det innebär att ha diagnoser som adhd, autism och tvångssyndrom? I varje program bär en fiktiv karaktär på olika diagnoser. Programledarens uppdrag är att ta reda på hur barnet kan få hjälp genom att träffa specialpedagoger, psykologer och resurslärare som finns i samhället för att hjälpa barn med funktionsnedsättningar. Vi träffar också unga vuxna som växt upp med olika diagnoser som berättar hur det var för dem när de var i mellanstadieåldern, och hur de hittat strategier att leva med sina svårigheter. Varje program är 15 minuter långt och presenteras nedanför.

leo är leDSenLeo, 10 år, är en kreativ kille men i skolan har han svårt att komma igång med saker och sitter ofta och dagdrömmer. Lärarna verkar tycka att han är lat. Hur tar man reda på om man har en funktionsnedsätt-ning? Och hur får man hjälp att klara av just det man har svårt för?

FelIcIA klArAr InTe SkolAnFelicia är 12 år och har jättesvårt att klara skolan. Hon är glömsk och kan inte koncentrera sig och hennes klasskompisar tycker att hon är jobbig. Nyligen fick hon diagnosen adhd.

Tv-progrAM rADIo-progrAM

TIpS Använd gärna programmen i

klassrummet med elever i års-kurs 4 till 6 för att öka kunska-

pen om autism och adhd.

MInnA HAr TvångSTAnkArIngen anar att Minna kämpar mot sin rädsla för smuts. Det tvångsmässiga tvättandet styr hennes liv alltmer.

kAveH HAr IngA koMpISArEn del tycker att Kaveh är tjatig och att han pratar för mycket om samma sak. Att ha svårt att behålla vänner är vanligt bland dem som har Aspergers syndrom.

AlvIn Får UTbroTTAlvin har autism och har svårt för vissa saker som an-dra barn tycker är enkla. Vid plötsliga förändringar blir han både frustrerad och ledsen.

7

lySSnA In kUnSkApGenom UR:s radioprogram kan du på ett enkelt sätt lyssna och få nya perspektiv, kunskap och inspiration in-för eller efter en arbetsdag. Det enda du behöver göra är att koppla upp din smartphone, surfplatta eller dator och leta upp programmet på vår sajt. Sedan är du bara ett klick från att börja lyssna.

NYHET. För att underlätta användningen av våra program i undervisningen har vi utvecklat podd-versioner. De går att ladda ner och är endast 30 minuter långa jämfört med originalversionen som är mer än 50 minuter lång. Nedanför hittar du ett urval av program från våra olika radioserier.

NICkLAS JOHANSSON, SÄRSkOLLÄRARENicklas Johansson undervisar elever med autism på grundsärskolan Svedenskolan i Solna. Det viktigaste för honom är att se eleven bakom diagnosen och Nicklas bestämde sig tidigt för att han skulle satsa på elever med särskilda behov.

SkolMInISTerIeT

Flickor bemöts ofta annorlunda än pojkar när de uppvisar problem som koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och låg impulskontroll. Ofta får de höra att deras problem är familjerelaterade istället för att skola och samhälle tar sig tid att utreda den egentliga orsaken till problemen. Hur kommer det sig att skola och samhälle inte kommit längre i sitt bemötande trots att kunskaperna om flickor med adhd ständigt ökar? Skolministeriets temaserie belyser frågan.

levA MeD ADHDHur ska nioåriga Matilda få ur sig all sin bubblande energi på ett positivt sätt? Hon och familjen berättar hur de får dagarna att fungera så friktionsfritt som möjligt. Vad kan skolpersonal, föräldrar och Matilda själv göra för att hon ska klara av skolan lika bra som de andra barnen?

De FörbISeDDAVarför bemöts pojkar och flickor med adhd på olika sätt? Vi träffar 17-åriga Jeanette, som berättar hur det är att leva med ett neuropsykiatriskt funktions-hinder, och hör hur hennes mamma tänker om att Jeanette har bemötts på ett helt annat sätt än sin bror som har samma diagnos.

bArnAMInISTerIeT

Radioserien Barnaministeriet skildrar barns och ungas livsvillkor i spännande reportageform. Alla program har ett tydligt barnperspektiv men kan skildra såväl personer som tendenser, fenomen eller vara kritiskt grävande.

bäSTISAr MeD AUTISM16-åriga Mira och hennes bästa kompis Anna har mycket gemensamt - de är födda samma månad och har en gemensam halvsyster. Och så har de båda två fått diagnosen autism.

SyrrAn HAr AUTISM”Det finns inget jag...” Nittonåriga Elisabeth har två syskon med funktionshinder; en storebror som har Aspergers syndrom och lillasyster Louise som är au-tistisk. Elisabeth har alltid tagit på sig ett stort ansvar hemma och arbetar nu till och med formellt som Lou-ises assistent.

lärArrUMMeT

I serien Lärarrummet porträtteras lärare som på oli-ka sätt utmärker sig genom sitt sätt att undervisa. De är verksamma på såväl förskolor som universitet och högskolor över hela Sverige. Du får den unika möjlig-heten att följa med läraren in i klassrummet.

FRIDA HEDLuND, SPECIALLÄRAREFrida Hedlund arbetar sedan tolv år som speciallä-rare på Hagsätraskolan söder om Stockholm. I sko-lans fyra klasser går 21 elever med adhd, Aspergers syndrom, autism eller andra diagnoser.

8 Tv-progrAM rADIo-progrAM

FÖRELÄSNINGAR, SAMTAL ocH DebATTerVarje vecka fångar UR Samtiden spännande samtal om forskning, samhällsutveckling och kultur genom att rikta kameran mot olika konferenser, seminarier och andra mötesplatser.Är du lärare, pedagog eller skolledare har du tillgång till en kunskapsbank för fortbildning. Du kan också använda programmen som diskussionsunderlag under personalkonferenser eller temadagar tillsammans med dina kollegor. Nedan hittar du ett urval av UR Samtidens program som berör olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

et: den autistiska och den neurotypiska, d.v.s. männi-skor med normalfungerande nervsystem. Vem ska beskyllas när de två kulturerna krockar?

AUTISM ocH vArDAgenHilde de Clercq, lingvist och författare, berättar om det hon kallar för autistiskt tänkande, och vilka kon-sekvenser det får i vardagslivet. Om vi förstår varför ett beteende uppstår kan vi försöka hitta strategier att hjälpa våra barn med autism, säger Hilde.

ATT levA MeD ToUreTTeSÄnda sedan han var liten har ljud, avancerade ritua-ler och komplicerade tankegångar styrt Pelle Sand-straks liv. Som vuxen slutade han att tvätta sig och flyttade in i en övergiven bil. Med stor värme och hu-mor berättar han om sitt liv med Tourettes syndrom.

vArFör lySSnAr InTe kAlle?Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare, berättar om anatomin bakom uppmärksamhet. Han menar bland annat att uppmärksamhet handlar om mognad, och att många barn idag får diagnosen ADD på grund av omognad.

STöD TIll bArn MeD AUTISMVilka stöd till barn med autism har avsedd effekt? Samuel L. Odom, professor och expert på utbildning och insatser för barn med autism, har gått igenom många års vetenskapliga studier för att hitta åtgärder som verkligen hjälper barn med autism.

ADHD Ur eTT FörälDrAperSpekTIvMamma, om man inte passar in, måste man leva då? Så sade Elisabeth Wahlins son när han var åtta år. Sedan följde BUP-utredning, adhd-diagnos och hjälpinsatser. Idag är sonen i tjugoårsåldern och har stor lust till livet. Elisabeth Wahlin berättar om det långa och tuffa arbetet med att hjälpa honom genom grundskolan och gymnasiet.

ATT FräMjA kvAlITeTDet finns forskning som visar att vissa stödåtgärder hjälper för barn med autism. Men hur kan dessa stöd-åtgärder införas i en praktisk, konkret verksamhet, till exempel en skola? Samuel L. Odom, professor och expert på utbildning och insatser för barn med au-tism, berättar.

ADHD - Hjälp HUr gör MAn?”Jaha, jag är alltså dubbelknäpp” var Lotta Abrahams-sons första tanke när hon som vuxen fick diagnos-erna adhd och Aspergers syndrom. Då jobbade hon som framgångsrik företagsledare och kunde, tack vare en god inkomst parera livets kaos. Idag jobbar Lotta Abrahamsson som autismpedagog och föreläs-are. I en tempofylld föreläsning delar hon med sig av sin egen historia och blandar handfasta råd om hur personer med liknande diagnoser kan hjälpas med förklaringar till varför de reagerar som de gör.

AUTISM - veM HAr probleMeT?Theo Peeters, författare med inriktning på neuroling-vistik, föreläser om de två olika kulturerna i samhäll-

9

beSök vårTeMASIDA

UR har samlat ett urval av program som berör neuropsykiatriska funk-

tionsnedsättningar på UR:s sajt.1. Gå in på ur.se

2. Välj teman i toppmenyn 3. Välj det aktuella ämnesområdet

10

DeT FInnS MyckeT MerPå ur.se hittar du flera tusen tv- och radioprogram inom en rad ämnesområden för olika målgrupper – från förskola till högskola. De flesta programmen kan du spela upp direkt på ur.se. För att få tillgång till de övriga programmen behöver din skola ha ett avtal med en mediecentral. Genom avtalet får du tillgång till alla programsom finns i UR Access. Tipsa gärna lärare och skolpersonal på din skola om ur.se, din kunskapsbank.

HITTA räTT Tv- ocH rADIoprogrAM

FrISökDet enklaste sättet att hitta ett program är att gå in på ur.se och göra en sökning via hemsidans sökfält. När du har gjort din sökning kommer alla våra tv- och radioprogram som relaterar till dina sökord att dyka upp. Nu har du möjlighet att ytterligare begränsa urvalet av ditt sökresultat för att få fram en relevant träff inom ämnesområdet genom att välja:

• Ämne • Målgrupp • Medietyp • Språk

äMnenEn annan möjlighet är att gå in på ur.se och söka sig fram via fliken Ämnen som du hittar på hemsidans toppmeny. När du klickar på ett ämne dyker alla pro-gram inom ämnet upp och du har möjlighet att be-gränsa och smalna av urvalet enligt ovan.

MålgrUppDu har också möjlighet att söka program genom att välja målgrupp (från förskola - högskola).

TeMASIDorDet finns ett antal temasidor som samlar olika tv- och radioprogram kring det aktuella ämnesområdet.

Sök DIrekT vIA DIn WebbläSAreS SökMoTorDet går oftast bra att skriva in sökordet för ett äm-nesområde samt lägga till sökordet UR i din webb- läsares sökmotor. Då dyker sökresultatet med våra program upp direkt i din webbläsare.

gör eTT klIpp

De flesta program på ur.se kan du se direkt, utan att logga in på UR Access. I dem går det att göra klipp för att enkelt visa en del ur ett program. När du har gjort klippet får du en länk som du kan mejla eller dela på annat sätt till dina kollegor eller elever. Då mottagaren öppnar länken spelas den utvalda delen av programmet upp.

På ur.se finns en instruktionsfilm som visar hur du gör ett eget klipp.

1

2

3

4

5

11Tv-progrAM rADIo-progrAM

TIggy TeSTAr (FörSkolA) 41 X 5 MInTiggy är nyfiken på hur saker fungerar. Varför flyter isbit- ar? Hur bildas en regnbåge? Och varför bubblar läsken? Tillsammans med Beppe utför hon häpnadsväckande experiment. Tiggy testar olika fenomen och upptäcker att hon blir trött i näsan.

lIveT I bokSTAvSlAnDeT (grUnDSkolA F–1) 16 X 14 MInABC-program med pedagogiska sketcher om bokstäver och ord för alla som är på väg att knäcka läskoden, och för dem som precis har knäckt den. Välkommen att ta del av livet i landet där bokstäver betyder allt!

vArA vänner (GRuNDSkOLA F–3) 9 X 9 MINHur säger man ifrån när någon är dum? Varför är vis-sa människor så rädda för dem som är annorlunda? Kan man vara taskig utan att förstå det själv? Vi får se berättelser om empati, kompisskap och mod - det handlar bland annat om att vara ny i klassen, att vara olik sina kompisar och att hamna utanför.

geogrAFenS TeSTAMenTe (GRuNDSkOLA 4–6) 10 X 19 MINFölj med Holger och Mortensen på jakt efter en uråld-rig skatt - Gjallarhornet! Resan går genom Norden, från danska Fyn i söder till Svalbard i norr.

plUggA bäTTre (grUnDSkolA 4–6) 8 X 28 MInEn grupp sjätteklassare ställs inför en rad utmaningar och erbjuds studiesmarta sätt att klara dem på. Det visas upp nya och annorlunda sätt att klara skolan, vilket ökar lusten och motivationen hos eleverna. Allt för att kunna plugga mer effektivt och lära sig så mycket som möjligt.

grAMMATIkbolAgeT (grUnDSkolA 4–6 ) 11 X 9 MIn Möt Mats på lagret, Britt-Inger i receptionen och ord-konstnären Peter när de hittar nya och enkla sätt att förstå grammatiska termer och ordklasser. På Gram-matikbolaget visar vi hur roligt och enkelt det är med grammatik - och hur man både kan sjunga och prata om grammatik på ett annorlunda sätt.

jUSTITIA: InTerneTTrAkASSerIer (grUnDSkolA 7–9) 28 MIn Vi följer ett autentiskt fall där 15-åriga Fanndis blir trakasserad och hotad, både i skolan och på internet. Till slut väljer hon att polisanmäla de som trakasser-ar henne. Vad säger juridiken?

FATTA kATASTroFen (grUnDSkolA 7–9)Fatta katastrofen är ett nytt sätt att lära sig NO- ämnen. Den innehåller fyra dramatiska webbuppdrag och många filmer som handlar om det man ska lära sig i NO-ämnena i högstadiet. Samtidigt som man lös-er problem får man kunskaper på köpet.

korTFIlMSklUbben (grUnDSkolA 7-9 & gyMnASIeT) 5 – 15 MInDet bästa av det bästa i kortfilmer på de språk som studeras på högstadiet och gymnasiet. Serien har 126 avsnitt.

RETORIk – RÄTT ATT TALA, vETT ATT LySSNATemasida med tv-program om retoriska tips, knep och verktyg som får dig att fånga dina lyssnare. Det finns även en handledning och övningar, samt en kurs i pedagogisk retorik för dig som jobbar med retorik i undervisningen.

TIpS Populära program

inom andra ämnesområden.

WebbplATS

12

DIn kUnSkApSbAnkI den här katalogen har vi samlat ett urval av våra program som lärare och skolledare kan använda för att öka sin kunskap om unga med autism, adhd och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Gå gärna in på ur.se, din kunskapsbank, och upptäck flera tusen tv- och radio-program inom en rad olika ämnesområden. Som lärare kan du använda våra program för att bredda, förstärka och komplettera din undervisning. En stor del av vårt innehåll kan du också använda för att fortbilda dig. Vi har inspelade föreläsningar och samtal om ny forskning med fokus på pedagogik och skol-frågor.

oM UrUR är ett fristående public servicebolag som producerar och sänder utbild-nings- och kunskapsprogram för lärare, studenter och intresserad allmänhet – från förskola till högskola. Programmen sänds i Kunskapskanalen som UR och SVT driver tillsammans, samt i SVT:s och Sveriges Radios kanaler och på UR Play.

facebook.com/utbildningsradion @uR_Pedagogerna youtube.com/ur

MöT oSS I SocIAlA MeDIer!main red

PMS 1795CC0 M96 Y90 K2

YOUTUBE LOGO SPECS

PRINTgradient bottom

PMS 1815CC13 M96 Y81 K54

on dark backgroundson light backgrounds

standard

no gradients

watermark

stacked logo (for sharing only)

standard

no gradients

watermark

stacked logo (for sharing only)

white

WHITEC0 M0 Y0 K0

black

BLACKC100 M100 Y100 K100

ur.seE-post: kundtjanst@ur.se

Tel: 020-58 58 00