bredängsskolan plan för studie-och...

Bredängsskolan

Plan för studie-och

yrkesvägledning

Bredängsskolans Plan för studie-och yrkesvägledning är utformad i maj 2014 i

samverkan med Bredängsakademien.

1

www.bredangsskolan.stockholm.se

Bredängsskolan – plan för studie-och yrkesvägledning

Utgångspunkt: Bredängsskolan tillhör den grupp skolor som utbildningsförvaltningen har

karakteriserat som fokusskolor. Det innebär att skolan har ett högt socialt index, har låga skolresultat

och har behov av särskilda insatser för att höja resultaten. Ett led i att arbeta mot en högre grad av

måluppfyllelse är att göra riktade insatser för att öka elevernas studiemotivation och i förlängningen

deras resultat. Genom projektet Bredängsakademien har Bredängsskolan under det senaste året

arbetat fram en modell för studie-och yrkesvägledning som i sin fulla utbyggnad omfattar hela

grundskolan.

Planen överensstämmer med direktiven i utformandet av SYV- tjänster i Stockholms stads

kommunala grundskolor och med intentionerna i Skolverkets allmänna råd för studie-och

yrkesvägledning.

Sammanfattning: Det är ett ansvar för hela skolan att vägleda eleverna i deras studier för att ge

dem en god grund för att välja utbildningsvägar efter grundskolan. All personal har i uppgift - att

närhelst tillfälle ges - på ett positivt sätt stödja eleverna i deras val av möjligheter för framtiden. Alla

elever får individuella traditionella vägledningssamtal med studie-och yrkesvägledaren inför valet till

gymnasiet. Men långt innan dess behöver eleverna få bearbeta sina drömmar om framtiden, få

uppmuntran och stöd när det gäller att pröva sina färdigheter och utveckla sina talanger och få

kunskap om vilka möjligheter som står till buds när de gäller att välja inriktning för framtiden. Lärarna

har ett särskilt ansvar för att eleverna får arbeta med sina framtidsplaner på ett systematiskt sätt, så

att de stärker sitt självförtroende. Alla som arbetar i skolan bör utgöra positiva förebilder för eleverna

när det gäller att utveckla egenskaper och kompetenser som hjälper dem vidare i livet.

Kunskap om arbetslivet finns att hämta utanför skolhusets väggar. Därför ska varje elev under årskurs

7 och 8 återkommande få vistas på arbetsplatser där de får se yrkesutövning i praktiken och under

handledning får pröva olika yrkesområden. I årskurs 9 får eleverna genom ett antal studiebesök och

föreläsningar från universitet och högskolor fördjupad kunskap om arbetslivets villkor.

Mellanstadiets elever får i en organiserad fadderverksamhet ta del av högstadieelevernas

arbetsplatsbesök, de får lyssna till inbjudna resurspersoners berättelser om yrkesval och karriärer och

de får genom undervisningen i olika ämnen kunskap om yrken.

Lågstadiets och förskoleklassens elever arbetar tematiskt med yrken i dåtid, i nutid och i framtid i ett

gemensamt drivet projekt där alla elever finns med.

2


Bredängsskolans plan för studie-och yrkesvägledning utgår från målet att undervisning, information

och erfarenheter ”utifrån” och vägledningssamtal ska bilda en helhet för eleverna. En grundläggande

princip är att alla i skolan har något att tillföra och att personalen ska vara delaktig i utformandet av

de aktiviteter som genomförs. En annan princip är att även ta tillvara viktig kunskap och kompetens

som finns utanför skolhusets väggar och som behöver integreras med ordinarie ämnesundervisning.

Genom att erbjuda en bred repertoar av insatser och aktiviteter genom samverkan med företrädare

för arbetsliv, branscher och högre utbildning har skolans strategi för studie-och yrkesvägledning

formats som ett kunskapsområde som behandlar frågor om arbetsliv och samhälle i en vidare

mening.

Mål (Sammanfattning av aktuella bestämmelser inför val av studier och yrken hämtade från

Skolverkets allmänna råd, läroplanen och skollagen.)

Eleven bör

få arbeta med självkännedom, få ökade insikter om sina egna intressen, talanger,

förmågor och ev. begränsningar

få arbeta med självreflexion i förhållande till mål för framtiden

få olika yrken och branscher belysta

få möta företrädare för arbetslivet och utbildningsväsendet

ev. få träffa personer som gjort otraditionella val

få kunskaper om arbetslivet, arbetsmarknaden, utbildningssystemet,

utbildningsvägar

få konkreta erfarenheter av betydelse från arbetslivet

ställas inför olika uppgifter i arbetslivet

få vidga perspektiven

få pröva på ett yrkesområde under handledning

få bearbeta nya arbetslivserfarenheter

Läraren bör

ge eleverna återkoppling med utgångspunkt i deras intressen, ambitioner och

framtidsdrömmar för att motivera och lyfta fram vad de kan behöva utveckla för

att nå sina må

3


ge eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för hur kunskaper i ämnet kan ha

betydelse i arbetslivet

utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om

kön, kulturell och social bakgrund som kan begränsa elevernas framtida studie-

och yrkesval

ge eleverna möjlighet att utveckla allsidiga kunskaper om hur arbetslivet

fungerar

tydliggöra inslag i undervisningen som en del av studie-och yrkesvägledningen så

att eleven kan koppla till sin egen studie-och yrkesvalsprocess

ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att kritiskt granska information

om studier och yrken samt skapa medvetenhet om vilket ansvar de själva har för

sina studie-och yrkesval

Rektor bör

se till att det finns strategier för att alla elever utifrån sina behov ska få allsidig

information om studie och yrken

organisera studie-och yrkesvägledningen så att eleverna får möjlighet att

ställas inför olika uppgifter i arbetslivet och möta företrädare för arbetslivet

och utbildningsväsendet

se till att eleverna erbjuds vägledningssamtal som utgår från varje elevs behov

och stödjer dennes studie-och yrkesvalsprocess

ha ett övergripande ansvar för att elevernas arbetslivskontakter bidrar till att

deras studie-och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell

bakgrund

Studie-och yrkesvägledaren bör

se till att informationen om utbildningsvägar och yrken är aktuell, opartisk,

tillförlitlig och tillgänglig för eleverna när de behöver den

se till att varje elev får information om de kurser och utbildningar som finns

inom gymnasieskolan och om vilka val som kan ha betydelse för vidare studier

ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att kritiskt granska information

om studier och yrken samt skapa medvetenhet om vilket ansvar de själva har

för sina studie-och yrkesval

4


se till att eleverna får saklig och aktuell information om arbetslivets

kvalifikationskrav och om hur arbetsmarknaden ser ut inom olika

yrkesområden (delat ansvar med lärarna)

vidga elevernas perspektiv om såväl de egna förutsättningarna som om olika

utbildningar och yrken

utmana elevernas föreställningar om yrken och utbildningar utifrån kön samt

utifrån social och kulturell bakgrund

ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att väga samman olika

faktorer som har betydelse för studie-och yrkesvalet

Planering för lågstadiets elever För skolans yngsta elever prövades under vårterminen 2014 en uppläggning av ett gemensamt tema

kring yrken. Om detta slår väl ut finns en plan för fortsättningen för hur arbetsområdet kontinuerligt

kan tas upp i undervisningen.

För förskoleklassen och för lågstadiets elever startade temat ”Yrken i tiden” med en gemensam

introduktion för alla barn i skolans aula. Personalen hade klätt ut sig i olika yrkestypiska kläder och

spelade upp en föreställning för eleverna som inspiration för kommande arbete. De olika årskurserna

har sedan arbetat vidare med lite olika inriktning.

Årskurs 1 fokuserade på frågorna ”Vad vill jag bli när jag blir stor?” och ”Hur ska jag utbilda mig till

det?” Arbetet redovisades i en utställning i skolan där eleverna byggt små figurer (”gubbar”) och

själva skrivit några rader om sina drömyrken.

Årskurs 2 har arbetat med tema Dåtid-Nutid-Framtid. Eleverna började med att studera vilka yrken

som behövdes i Bredäng för hundra år sedan. De dokumenterade med ord och bild. För att få inblick i

vilka yrken som finns i dag intervjuade eleverna olika yrkesverksamma i skolan och i skolans närhet.

Intervjuerna finns nedskrivna och foton togs vid intervjutillfällena. När det gäller framtiden har

eleverna fantiserat och skrivit om Bredäng om hundra år och illustrerat sina berättelser. Alla arbeten

eleverna har gjort finns samlade i en bok som tryckts upp i samarbete med Fantasifabriken.

Årskurs 3 har lagt tyngdpunkt på historien i närområdet. Hur såg det ut för 100 år sedan och vad

arbetade man med? De har letat bland gamla fotografier och presenterat sitt forskningsarbete i en

bildutställning.

Planering för mellanstadiets elever På mellanstadiet utformas studie-och yrkesorienteringen utifrån följande principer:

5


Fadderverksamhet Högstadiets elever kommer vid några tillfällen till mellanstadiets klasser och berättar om sina

arbetsplatsbesök. Årskurs 7 går till årskurs 4, årskurs 8 till årskurs 5 och årskurs 9 går till årskurs 6. I

stor utsträckning träffar då högstadiets elever sina ”gamla” lärare, vilket underlättar för eleverna när

det gäller att göra bra presentationer.

Koppling till ämnesundervisningen Det finns många möjligheter att koppla ihop den ordinarie undervisningen i de olika årskurserna med

samtal om och arbete med studie- och framtidsval.

I historia med medeltiden som arbetsområde blir det t.ex. naturligt att dra paralleller mellan

hantverksyrken med skråväsendet som utgångspunkt och modern maskinell produktion. I samverkan

med Hantverksgymnasiet och andra gymnasieskolor kan gymnasieungdomar komma till skolan och

berätta om nutida yrkesutbildning inom olika hantverksyrken som t.ex. målare, rörmokare och

elektriker.

I geografi tas olika yrken upp utifrån geografiska förutsättningar i olika delar av landet.

I teknik ska en klass pröva att sända webbradio.

Lärarna kommer att göra en årskursplanering där det framgår vilka moment som kommer att tas upp

i olika ämnen.

Besök inifrån och utifrån Bredängsskolans studie-och yrkesvägledare besöker alla mellanstadieklasser en eller flera gånger per

läsår för att tala om framtid, studier, yrken och arbete.

Föräldrar, före detta elever och ”kändisar” som har koppling till Bredängsskolan ska som

inspirationskälla inbjudas att komma till skolan och berätta om sina studier och yrkesval.

Social kompetens och koder i arbetslivet I så många sammanhang som möjligt ska lärarna, äldre elever och representanter från arbetslivet ta

upp frågor om vad som krävs för att kunna få och behålla ett arbete i framtiden. Eleverna behöver

återkommande få höra att det lönar sig att plugga och satsa på skolan och att det är helt nödvändigt

om man ska kunna nå sina drömmars mål. Koder i arbetslivet som att komma i tid och tänka på hur

man uppträder i olika sammanhang är viktiga att inpränta tidigt.

Planering för högstadiets elever Genom att eleverna redan från årskurs 7 får kontinuerliga kontakter med arbetslivet ger vi

dem ökade möjligheter att göra genomtänkta val inför gymnasiet. Vårt samlade program

syftar till att ge olika exempel på yrken, arbeten och studievägar och därmed ge en överblick

av arbetsmarknaden och av möjligheter. Eleverna får möta engagerade yrkesföreträdare, de

får inblick i olika arbetsplatsers villkor, de får lära sig om koderna i arbetslivet och de får ta

6


del av många alternativa studievägar. Men de får också stöd i att uttrycka sina egna mål för

framtiden och hjälp med att hitta sina egna talanger och möjligheter utifrån drömmar och

personliga förutsättningar.

Program och aktiviteter

Årskurs 7

Eleverna får parvis besöka en och samma arbetsplats en gång i månaden under årskurs 7. På

arbetsplatsen tas de emot av en mentor som ger eleverna inblick i arbetsplatsens mål och

uppgifter och de får också enklare uppdrag att utföra. Tillsammans med

företaget/verksamheten utformar eleverna sedan en utställning om den verksamhet som de

besökt, som presenteras på en utbildningsmässa som skolan ordnar för allmänheten i slutet

av våren.

På Patent-och registreringsverket

Eleverna får också träffa olika yrkesföreträdare som besöker skolan.

Årskurs 8

Eleverna delas in i grupper om 6-10 elever som sedan kopplas ihop med olika företag som

tar på sig att under ett antal dagar under läsåret ( 5 - 7 dagar ) ta emot samma elevgrupp och

ge dem en introduktion i företagets verksamhet. Företagens program kan omfatta allt från

rundvandringar på företagets olika avdelningar till externa studiebesök och möjligheter att

praktiskt pröva olika arbetsmoment. Gruppen får i uppdrag att göra en presentation av ”sitt”

företag på Bredängsmässan i slutet av läsåret.

På kommunikationsföretaget Arriva

7


Genom ett samarbete med Mentor får eleverna även ta del av programmet ”Proffsmentor”.

Under fem halvdagar får eleverna utbildning av olika yrkesföreträdare på ett stort företag

och får t.ex. lära sig hur man skriver en CV, vad som är viktigt när man söker jobb och om

normer och regler i arbetslivet.

Årskurs 9

Under höstterminen har eleverna en hel temavecka som ägnas år arbetsmarknadskunskap.

Möte med Christer Fugelsang på universitetet under temaveckan

De får göra studiebesök på olika typer av arbetsplatser, besöka gymnasier, universitet och

högskolor, lyssna på föreläsningar och träffa företrädare för olika yrken. De får också besöka

Hantverksmässan och UF-mässan (Ung Företagsamhet) och naturligtvis även

gymnasiemässan. Besöken följs upp av personlig studievägledning.

Genom en särskild satsning av Mentor kommer alla elever i årskurs 9 under hösten 2014 att

erbjudas ingå i det så kallade mentorsprogrammet. Elever i en klass kommer att kunna få en

personlig mentor från arbetslivet ( utvald av Mentor ) som de under hösten kommer att ha

elektronisk kontakt med ( t.ex. via mail ) varje vecka under hösten. Kontakten syftar till att

stärka elevernas framtidsdrömmar och motivera eleverna att satsa för fullt på skolarbetet

och på att nå goda betyg.

Övriga elever i årskurs 9 kommer att erbjudas traditionellt mentorsprogram, där de som

anmäler intresse träffar en personlig mentor (vuxenkompis) ungefär en gång i månaden

utanför skoltid. Mentorn ska vara ett stöd för sin adept när det gäller att välja väg för

framtiden och kan utgöra en förlängd arm ut i arbetslivet.

Särskilda insatser

Inom ramen för Bredängsakademien finns möjligheter att arrangera särskild yrkespraktik.

Det kan handla om särskilda insatser för elever med någon form av funktionshinder. Under

hösten 2013 samarbetade Bredängsskolan med byggföretaget Peab som tillsammans med

högstadieelever utförde ombyggnadsarbete på skolan. I arbetet deltog också

gymnasieelever från Peabskolan.

8


Samarbetet med Peab ledde till ett ombyggt café

Ansvarsfördelning För att Bredängsskolans plan för studie-och yrkesvägledning ska vara en levande och aktuell

plan i det pedagogiska arbetet krävs att alla tar sitt ansvar för att planeringen respekteras

och följs. Planen måste också kontinuerligt utvärderas och elevernas åsikter om utfallet av

olika insatser är därvidlag viktiga att följa upp genom intervjuer och i enkätform.

I det följande beskrivs olika befattningshavares ansvar:

Rektor har det övergripande ansvaret för att planen följs och ser till att förutsättningar finns

att följa planeringen. Det innebär att förtydliga uppdrag för studie-och yrkesvägledare, lärare

och annan personal och att skapa utrymme i tjänster och i tid för att fullfölja uppdragen.

Rektor ser till att tid avsätts för varje arbetslag vid läsårsstarten till arbete med planering av

de stadiebundna aktiviteterna. I rektors ansvar ingår även att se till att kompetensutveckling

inom ämnesområdet erbjuds personalen.

Biträdande rektor ansvarar för schemaläggning och bemanning vid aktiviteter som bryter

ordinarie schema.

Administrativ chef följer upp kostnader i samband med olika aktiviteter och ser till att dessa

ryms inom budgeterade ramar och ansvarar även för kontakter med skolans personal vad

gäller särskilda arrangemang.

Studie-och yrkesvägledaren har till ansvar att planens olika delar organiseras, genomförs och

utvärderas samt ansvarar för att skapa och underhålla externa kontakter för elevernas

arbetsplatspraktik och studiebesök.

9


Lärarna ansvarar för att studie-och yrkesvägledningen i alla årskurser sker enligt planen och

att utöver de beskrivna aktiviteterna i så många sammanhang som möjligt uppmuntra

elevernas frågor om och intresse av de egna framtidsfrågorna.

Elevhälsopersonal ansvarar för att i olika fora föra fram elevernas behov av individuellt

anpassat stöd vad gäller studie-och yrkesvägledning och påtala behov av särskilda insatser

för enskilda elever när så är befogat.

All personal i skolan ansvarar för att eleverna får bästa möjliga stöd och uppmuntran när det

gäller att satsa på studier i framtiden och på en yrkesbana som utgår från elevens egna

förutsättningar och önskemål.

Bredängsskolans arbetsplan för studie- och yrkesvägledning har vuxit fram successivt och

personalen har i olika hög grad varit involverad i planeringen. Ambitionen är att alla i skolan i

ännu högre grad ska vara delaktiga i att undan för undan för undan revidera planen, så att

den svarar mot just Bredängseleverna behov av vägledning för framtiden. Skolledningen och

studie-och yrkesvägledaren ansvarar för att skapa detta utrymme för samråd och

samverkan.

bredängsskolan plan för studie-och...

Documents