diabetesforskning vid lunds universitet

DiabetesforskningV I D L U N D S U N I V E R S I T E T UTKOMMER MED SVENSKA DAGBLADET 3 NOVEMBER 2013

A N N O N S E N T E M A T I D N I N G F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T A N N O N S

Global epidemi – diabetes världens snabbast växande sjukdomsid 3

Rätt diagnos efter 19 år –

slipper de dagliga injektionerna

sid 8-9

Hur skapar vi det stora genombrottet?sid 14-15

Rita om kartan – diabetes mer komplext än man tidigare trottsid 4-5

BIOBANKERNAS OVÄRDERLIGA KAPITALsid 6

2 A N N O N S E N T E M AT I D N I N G F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T A N N O N S

Diabetesforskning vid Lunds universitet är en tematid-

ning distribuerad med Svenska Dagbladet

den 3 november 2013

Omslagsfoton Kennet Ruona MedicalRF.com

Drago Prvulovic MalmöBild AB

Tidningen produceras av Manderley Media för Lunds universitet

Produktion och projektledningPer Axel NordfeldtManderley MediaBastugatan 24 B

118 25 Stockholm08-428 83 20

[email protected]

Redaktion ExodiabSara Liedholm

Tord Ajanki

För frågor om innehållet kontaktaSara Liedholm040-39 12 39

[email protected]

FormgivningSven Björnekull0709-99 62 67

[email protected]

TryckV-TAB

Ett Svanenmärkt tryckeri

DiabetesforskningV I D L U N D S U N I V E R S I T E TUTKOMMER MED SVENSKA DAGBLADET 3 NOVEMBER 2013

A N N O N S E N T E M A T I D N I N G F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T

A N N O N S

Global epidemi – diabetes världens snabbast växande sjukdomsid 3

Rätt diagnos efter 19 år – slipper de dagliga

injektionernasid 8-9


Rita om kartan – diabetes mer komplext än man tidigare trottsid 4-5

BIOBANKERNAS OVÄRDERLIGA KAPITALsid 6

Sverige är bland de bästa länderna i världen på forskning om diabetes, dess orsaker och komplikationer. Lunds universitets Diabetescentrum med bas i Malmö/Lund har sedan starten 2006 vuxit till ett av världens främsta forskningscentra. Nyckeln till framgången är en målmedveten strävan att etablera infrastrukturer i form av avancerad teknisk utrustning och tillgång till det viktigaste forskningsmaterialet – insulinproducerande celler. Att samla dessa resurser till förmån för forskning om diabetes är unikt.Samarbeten med andra världsledande forskare och gränsöverskridande projekt tillsammans med andra lärosäten är också av avgörande betydelse. Ett exempel är det samarbete universiteten i Lund och Malmö gör i det strategiska forskningsområdet EXODIAB.

Trots framgångarna står vi inför flera utmaningar.Enligt Världshälsoorganisationen WHO har i dag fler än 370 miljoner människor världen över någon form av diabetes. Sjukdomarna ökar fortare än vi kan ta fram nya sätt att förebygga den. Tack vare den tekniska utvecklingen har vetenskapen gjort stora framsteg det senaste decenniet. I dag kan vi på några dagar kartlägga en människas arvsmassa. För bara några år sedan tog det veckor och kostnaden var betydligt högre. Det saknas inte data, men vi saknar förståelse för vad vi ser. Vid Lunds universitets Diabetescentrum strävar vi efter att på djupaste möjliga nivå förstå de cellulära mekanismerna till varför sjukdomarna uppkommer. Genom att förstå dem kan vi identifiera nya mål för läkemedel och utveckla nya behandlingsmetoder. Tillsammans med näringsliv och industri söker vi också att tillsammans hitta nya vägar att skynda på utvecklingen så att forskningsresultaten kommer patienterna till godo. En dyrköpt läxa har de senaste åren varit att den grundläggande fysiologin i den insulinproducerade mänskliga cellen skiljer sig från djurens. Kunskapen vi skaffat oss genom experiment på olika djurmodeller kan därför inte enkelt överföras på människor. En utmaning är därför att överbrygga detta kunskapsglapp. Diabetes är inte bara en utan flera olika sjukdomar. Förutom autoimmun diabetes (typ 1, LADA) typ 2- och graviditetsdiabetes har vi genom forskning kommit fram till att det finns gråzoner och många ovanliga diabetesformer. För den enskilde individen är rätt diagnos ett måste för att kunna leva ett drägligt liv. Utan alla de människor som deltar, och har deltagit, i våra studier hade vi heller inte varit där vi är i dag. Lunds universitets Diabetescentrum har en unik biobank med insamlade prover ända från 70-talet. Tillsammans med information om donatorerna, deras liv och familjeförhållanden kan vi se mönster och dra nya slutsatser – varje ny upptäckt är en pusselbit i den komplexa bilden av diabetessjukdomarna. Vi vill med denna tidning berätta om diabetessjukdomarna och vad som krävs för att bedriva forskning på högsta internationella nivå. Vi är många som varje dag arbetar för att hitta en ledtråd till varför sjukdomen uppstår, ett läkemedel, kanske en dag en bot!

Leif Groop, professor i diabetes och endokrinologi, LUDC Erik Renström, professor i experimentell endokrinologi, EXODIAB Per Eriksson, rektor Lunds universitet

Erik Renström Per ErikssonLeif Groop

Nyckeln till framgång

Lunds universitets Diabetescentrum/Exodiab2006 utsågs Lunds universitets Diabetescentrum, LUDC, till en av forskningsrådet Formas och Veten-skapsrådets Linnémiljöer. Sedan dess har LUDC utvecklats till att bli ett av världens främsta inom diabetesforskning med verksamhet på Clinical Research Centre i Malmö och på Biomedicinskt Centrum i Lund. Framgången består bland annat i satsningar på gemensamma infrastrukturer och gränsöverskridande samarbeten mellan forskar-grupper i sk ”action groups”. Sammanlagt arbetar

här omkring 300 forskare, doktorander och annan teknisk-administrativ personal. Sedan 2009 utgör Lunds universitet (70%) tillsam-mans med Uppsala universitet (30%) ett av regering-ens strategiska forskningsområden, EXODIAB (Excellence Of Diabetes Research in Sweden), finansierat av Vetenskapsrådet.

http://www.ludc.med.lu.sehttp://www.exodiab.se

FO

TO

: K

EN

NE

T R

OU

NA

FO

TO

: K

EN

NE

T R

OU

NA

FO

TO

: G

UN

NA

R M

EN

AN

DE

R

Den globala diabetesepidemin

Idag har fler än 370 miljoner människor dia-betes, mer än hälften av dem är mellan 20 och 60 år.

Antalet diabetessjuka ökar i alla länder. Hälften av de ungefär fem miljoner som dör av diabeteskomplikationer är yngre än 60 år. Fyra av fem av världens diabetiker lever i län-der med låg- eller medelinkomst.

– Bakom dessa siffror ligger ett stort lidande för de enskilda och deras anhöriga. Diabetesdiagnosen i ett land med låg- eller medelinkomst innebär ofta att hela familjen hamnar i fattigdom. Samhället har förlorat kontrollen över diabetesepidemin, säger Michael Hirst, Internationella Diabetesfede-rationens president.

På mindre än en mansålder har diabetes gått från att vara en relativt ovanlig sjukdom som i första hand drabbade äldre till en folk-sjukdom som ofta också drabbar medelålders. År 2000 var antalet diabetiker i världen drygt 150 miljoner och 15 år tidigare, 1985, ungefär 30 miljoner. Alla framtidsberäkningar hittills har kommit på skam, jämfört med verklig-heten har de visat sig vara alltför försiktiga.

Snabbast går utveckling i folkrika länder som Kina och Indien. Kina har passerat USA som världens mest diabetessjuka land med nästan tolv procent av befolkningen, det vill säga långt fler än hundra miljoner diabetiker. För bara några decennier sedan var sjukdomen mycket sällsynt i Kina, mindre än en procent av befolkningen.

Fler siffror. Undersökningar har visat att det på varje diagnostiserad diabetiker går upp emot lika många som har sjukdomen men ännu inte fått diagnos.

Prognosen visar att dagens siffra 370 mil-joner diabetiker år 2030 kommer att öka till 438 miljoner. Ännu fler kommer att ha första-dier till sjukdomen.

Också i Sverige talar forskarna om en epidemi. Antalet diagnostiserade diabetes-patienter är cirka 400 000. Ytterligare minst lika många har prediabetes och är i riskzonen för att insjukna. Också i Sverige drabbas fler och fler, i alla åldrar, av diabetes.

TORD AJANKI

Diabetes är världens snabbast växande sjukdom. FN klassar diabetes, tillsammans med malaria, tbc och aids, som ett hot mot världens folkhälsa. Diabetes gör människor fattiga och hotar samhällsekonomin.

Vad gör forskarna? diabetesportalen.se håller dig uppdaterad!

Nyheter, fördjupning och frågelåda: www.diabetesportalen.seVi finns på Facebook: www.facebook.com/diabetesportalen.se

Kan typ 1 diabetes förebyggas?

Du kan hjälpa oss besvara denna fråga!

Om någon i din familj har typ 1 diabetes kan du befinna dig i riskzonen att själv få sjukdomen.

TrialNet är ett internationellt nätverk av forskare som ägnar sig åt att studera, förebygga och tidigt behandla typ 1 diabetes.Vill du delta, kontakta Barbro Gustavsson:[email protected] tel 040-39 19 15

www.DiabetesTrialNet.org

A N N O N A N N O N S

Ring 08-428 83 20 för att diskutera informationslösningar eller mejla till [email protected]

Passion och engagemang – Manderley Media gör tidningen

DiabetesforskningV I D L U N D S U N I V E R S I T E T UTKOMMER MED SVENSKA DAGBLADET 3 NOVEMBER 2013

A N N O N S

E N T E M A T I D N I N G F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T

A N N O N S

Global epidemi – diabetes världens

snabbast växande sjukdom

sid 3

Rätt diagnos efter 19 år –

slipper de dagliga injektionerna

sid 8-9


Rita om kartan – diabetes mer komplext

än man tidigare trott

sid 4-5

BIOBANKERNAS

OVÄRDERLIGA KAPITAL

sid 6

Swedish Veterans Federation

www.pss13.se

© A

Ag

AA

rd

Besök Veterandagen den 29 maj

vid Sjöhistoriska museet i närvaro

av H.M. kung Carl XVI Gustaf,

ÖB och försvarsministern.

Läs mer på sidorna 8-9

FRED DEMOKRATI

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

A n n o n sh e l a d e n n a t e m a t i d n i n g ä r u t g i v e n a v S v F, i Z , S S h F, S m K r , F m , r K P, m S B , K v v o c h F B a

A n n o n s

D i s t r i b u e r a s m e d S v e n s k a D a g b l a d e t 2 7 m a j 2 0 1 3

© F

ör

sv

Ar

sm

Ak

te

n

© n

ikl

As

eh

le

n/F

ör

sv

Ar

sm

Ak

te

n

© p

ol

ise

ns

Ut

lA

nd

ss

ek

tio

n

© l

eiF

An

dr

én

© n

ick

lA

s g

Us

tA

Fs

so

n/F

ör

sv

Ar

sm

Ak

te

n

© F

ör

sv

Ar

sm

Ak

te

n

A N N O N S D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R U T G I V E N AV S S D V I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A A N N O N S

Hud no.2 2010

D i s t r i b u e r a s m e D s v e n s k a D a g b l a D e t D e n 4 o k t o b e r 2 0 1 0 o c h på

D e r m at o l o g i k o n f e r e n s e n e a D v på s v e n s k a m ä s s a n i g ö t e b o r g D e n 6 - 9 o k t o b e r 2 0 1 0En tematidning om hudforskning

”Att drabbas av en svår

hud sjukdom innebär ofta

ett livslångt lidande, dagligt

behov av tidskrävande lokal

behandlingar samt långvarig

medicinering med dyra läke

medel som kan ge biverkning ar.

Patienten kan också lida

av psykosociala konsekvenser

till följd av avvikande utseende

samt nedsatt fysisk förmåga.

Att ställa en korrekt diagnos,

ge bra sjukdoms information

och utprova optimal terapi

kräver specialinsatser”

Anders Vahlquist,

professor och överläkare

vid Akademiska sjukhuset

Nya beredningsformer ger hopp

För patienter med livsvariga

sjukdomar kan själva behand

lingen vara mycket påfrest ande.

Läkemedel i nya berednings

former underlättar och ger hopp.

Sidorna 4-5

Fokus hudforskning

Det händer mycket på klinik

erna runt om i Sverige. Här

berättar de ledande institu

tionerna om sitt arbete och

några särskilt intressanta

projekt.

Focus skin research

Research in dermatology and

venereology in Sweden covers

a broad spectrum of activities.

English summaries

Sidorna 6-10

Mjukgörande krämers effekt

på hudbarriären

Både sjuka och friska personer

behandlar huden med mjukgöran

de krämer. Det är viktigt att välja

rätt – beroende på verksamma

substans er har de olika effekt.

Sidan 10

högteknologisk medicinteknik. Behandling av hudcancer med PDT (Photodynamic Therapy).

Patienten lider av basalcellscancer i hårbotten och har blivit förbehandlad med ett kemiskt preparat

som absorberas av cancercellerna och omvandlas till cellgift av det kraftfulla röda LED-ljuset.

En sköterska sprayar vatten på behandlingsområdet för att minska smärtan.

Cancercellerna dör på ca 8 minuter. Metoden har lika gott resultat

som kirurgi men ger mindre ärrbildning.

Foto: © RapidEye / iStockphoto

SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET

SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET

We are proud to host the 19th Congress of the European Academy

of Dermatology and Venereology 2010!

Swedish Exhibition & Congress Centre

Göteborg 6-9 October 2010www.sahlgrenska.se

www.eadvgothenburg2010.org

A N N O N S D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R U T G I V E N AV R I K S F Ö R B U N D E T S Ä L L S Y N TA D I A G N O S E R I S A M A R B E T E M E D M A N D E R L E Y M E D I A A N N O N S

Medicin idag fokus: Sällsynta diagnoserE N T E M AT I D N I N G S O M M E D F Ö L J E R DAG E N S S A M H Ä L L E 18 N OV E M B E R 2 010

Det behövs en

nationell handlingsplan

för sällsynta diagnoser

no 1. 2010

Fo

to

: M

ar

ia N

or

be

rg

ba

rk

Ma

N

1

A n n o n s D E n n A t E m At i D n i n g ä r u t g i v E n Av r i k s f ö r b u n D E t s ä l l s y n tA D i A g n o s E r i s A m A r b E t E m E D m A n D E r l E y m E D i A A n n o n s

Den bästa lösningen är

att skapa tvärvetenskap-

liga team och nationella

medicinska center med

spetskompetens kring en

eller några diagnoser.”

Läs debattartikeln på sidan 4

E N T E M AT I D N I N G S O M M E D F Ö L J E R S V E N S K A DAG B L A D E T D E N S Ä L L S Y N TA DAG E N 2 9 F E B R U A R I 2 0 0 8

Tema sällsynta

diagnoser

Lär mer om några ovanliga

sjukdomar.

Sidorna 8-13

Genetisk vägledning

Patienter med ärtfliga sjuk-

domar och deras anhöriga

kan ha stor hjälp av att få

genetisk vägledning.

Sidan 14

Större flexibilitet

behövs

Är dagens definitioner

av sällsynthet så snäva att

de utesluter grupper som

borde vara med?

Läs vad professor

Göran Annerén tycker.

Sidan 6-7

Sällsynta sjukdomar

ger viktig kunskap

Forskning kring sällsynta

sjukdomar ger viktig kunskap

också om vanliga sjukdomar.

Sidan 5

Särläkemedel starkt

växande område

Särläkemedel för sällsynta

diagnoser är ett prioriterat

område inom EU idag och

erbjuder stora möjligheter

för nya företag.

Sidan 4

Göran Annerén vid Akademiska barnsjukhuset

i Uppsala undersöker en ung patient.

DIN HÅLLNING AVGÖR HUR DU MÅR.

“MBT har avsevärt förbättrat

min rygg och min rörlighet.“

Konventionella skorMBT

MBT är världens första sko med vetenskapligt

dokumenterad positiv påverkan på hela kroppen.

“Förutom att hälsan förbättras

får jag daglig träning.”

Vad säger användarna om MBT?

“En god investering i

den egna hälsan.“

“Jag står mer aktivt och

med bättre hållning.“

I ett och samma steg kan MBT hjälpa vid fot-, knä-,

höft- och ryggproblem. Hårda golv och platt asfalt

känns som en behaglig skogspromenad.

Övrig information om hur MBT fungerar, tillgängliga

modeller och återförsäljare finns på MBT‘s hemsida

www.swissmasai.se

Exempel på modeller

DIN HÅLLNING AVGÖR HUR DU MÅR.

“MBT har avsevärt förbättrat

min rygg och min rörlighet.“

Konventionella skorMBT

MBT är världens första sko med vetenskapligt

dokumenterad positiv påverkan på hela kroppen.

“Förutom att hälsan förbättras

får jag daglig träning.”

Vad säger användarna om MBT?

“En god investering i

den egna hälsan.“

“Jag står mer aktivt och

med bättre hållning.“

I ett och samma steg kan MBT hjälpa vid fot-, knä-,

höft- och ryggproblem. Hårda golv och platt asfalt

känns som en behaglig skogspromenad.

Övrig information om hur MBT fungerar, tillgängliga

modeller och återförsäljare finns på MBT‘s hemsida

www.swissmasai.se

Exempel på modeller

Sällsynta diagnoser

Fo

to

: ©

Zn

ap

sh

ot

aB

/ p

er

er

ik B

er

gl

un

d

Bekämpa

matsvinnet

Sidan 11

Kan vi lita

på maten

vi äter?Debatt sidan 3

Satsning på

ungdomar till

offentliga kök

Sidorna 4-5

Den offent-

liga måltiden –

ett guldägg

Sidorna 6-7

Viltmat på

frammarsch

Sidorna 8-9

Det offentliga köket

A n n o n s d e n n A t e m A t i d n i n g ä r u t g i v e n Av s v e n s k A k o c k A r s F ö r e n i n g i s A m A r b e t e m e d m A n d e r l e y m e d i A

A n n o n s

distribueras med dagens samhälle den 2 maj 2013

två kongresser samtidigt.

svenska och nordiska kockföreningarna

i göteborg 9 -12 maj. Sid 14

Antal människor med diabetes i världen år 2030.

FO

TO

: IN

TE

RN

AT

ION

AL

DIA

BE

TE

S F

ED

ER

AT

ION

4

Typ 2-diabetes relativ insulinbrist 10,7%

Typ 2-diabetes ung 2,21%

LADA 3,76

Lada mild form 1,29%Oklassificerade 2,11%Sekundärdiabetes 1,15%

Typ 1-diabetes 8,19%

Typ 2-diabetes klassisk 70,6%

DAGS ATT RITA OM KARTAN

Diabetessjukdomarna är långt mer komplexa än man tidigare trott. Det finns blandformer och gråzoner och flera av dem är outforskade. Med den kartläggning av hela sjukdomspanoramat som görs i ANDIS kommer bilden att klarna.

FO

TO

: S

AR

A L

IED

HO

LM

A N N O N S E N T E M AT I D N I N G F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T A N N O N S

Målet är en mer precis diagnos och uti-från den en effektivare behandling.

– Vi diabetesläkare möter denna komplicerade bild hos våra patienter. Vi ser skillnader men kan inte förklara vad de beror på, säger Leif Groop, överläkare, pro-fessor i diabetes vid Lunds universitets Dia-betescenter och initiativtagare till ANDIS-undersökningen (Alla Nya Diabetiker i Skåne).

I ANDIS bjuds alla i Skåne som insjuknar i diabetes, från noll till hundra år, att delta. Det är första gången diabetes i en hel befolk-ning kartläggs.

– Det är förvånande att ingen gjort detta redan, tillägger han.

Deltagarna i ANDIS lämnar fler blod-prover som svarar på om patienten har en autoimmun diabetes, typ 1 eller LADA. Utan analys är det inte ovanligt att LADA-patient-er får fel diagnos och den rätta behandlingen med insulininjektioner försenas (se artikel sidan 5).

Än mer avgörande är det för en del av de patienter som insjuknar i MODY-diabetes. En av formerna är mild och behöver ingen behandling. Fel diagnos har gjort att patien-

ter helt i onödan under många år dagligen tagit flera insulinsprutor (se artikel sidan 8).

G Å R I N T E AT T K L A S S I F I C E R AAndra prover I ANDIS gäller kartläggningen av riskgener för de olika diabetesformerna

och för andra följdsjukdomar till diabetes. Proverna kompletteras med frågor om livs-stil och förekomst av diabetes i släkten. Trots de noggranna undersökningarna finns det bland de nästan 9 000 ANDIS-deltagarna hundratals som med dagens kunskaper inte går att klassificera.

– Egentligen vi vet inte hur många dia-betessjukdomar det finns, konstaterar Leif Groop.

D I A B E T E S T Y P 5 BANDIS är mer än enbart registrering. Upp-följningen av de enskilda deltagarna kom-mer att visa hur sjukdomen utvecklas, vilka behandlingar som är bäst och i vilka grupper risken för komplikationer är störst. Idag har ANDIS knappt 8 000 deltagare och studien fortsätter att växa. En motsvarande under-sökning, ANDIU, har startat i Upplands län.

Leif Groop ser i ett nära framtidsscenario en mer individualiserad behandling och upp-följning av diabetespatienterna,.

– Analyserna och provsvaren säger till exempel diabetes ”typ 5b” och då vet vi vil-ken behandling som är bäst. Vi vet också om vi ska vara särskilt uppmärksam på kompli-

kationer så att vi kan sätta in motåtgärder snabbt. ANDIS är på väg att rita om diabe-teskartan och vi kommer att få en mer nyan-serad bild av sjukdomarna, säger han.

TORD AJANKI

LADA står för Latent Autoimmune Diabetes in Adults

MODY står för Maturity Onset Diabetes in Young

KE

NN

ET

RO

UN

A

Visste du att …• WHO klassar diabetes som ett lika stort hot mot folkhälsan som malaria, tbc

och aids.

• En individ har totalt cirka två miljarder betaceller. Tillsammans väger de ett gram.

• Insulin är ett livsnödvändigt hormon. Utan det kan vi inte leva.

• Mängden cirkulerande socker i blodet motsvarar en sockerbit.

• LADA diabetes är vanligare än typ 1 diabetes.

• På 1600-talet ordinerades diabetiker att äta socker.

• Vi rör oss ungefär ett maratonlopp mindre i veckan än för 100 år sedan

Likheter och olikheter Diabetes är inte en utan flera olika sjukdomar. Det gemensamma är att halten av socker i blodet är för hög. Orsaken är framför allt att det är brist på insulin, det livsnödvändiga blodsockersänkande hormonet. Kroppens vävnader kan också ha en försämrad förmåga att ta emot insulinet, så kallad insulinresistens. Den är ofta förknippad med övervikt. Olikheterna mellan de olika diabetesformerna är dock så stora att man inte kan tala om en diabetessjukdom. Orsaken till sjukdomarna skiljer sig åt, liksom hur de behandlas.

5

– Jag mådde dåligt av tabletterna och blod-sockret blev inte särskilt mycket bättre. Tack vare att jag gick med i ANDIS-under-sökningen fick jag snabbt rätt diagnos och rätt behandling, säger Arne Tegeling. I ANDIS (se artikel till vänster) får deltagarna en mer precis diagnos eftersom fler prover och undersökningar genomförs än vad som vanligen görs när en person insjuknar i dia-betes.

I Arne Tegelings blod fanns antikroppar mot de insulinproducerande cellerna. Det gör det inte om man har diabetes typ 2.

– Jag har LADA, en form av typ 1 dia-betes som drabbar äldre, säger Arne Tege-ling och fortsätter. Den rätta behand-lingen då är insulinsprutor och sedan jag började med det mår jag mycket bättre. Han tar fyra sprutor om dagen, en med lång-tidsverkande insulin, tre med snabbverkande i låga doser, en före varje måltid.

– För mig var det självklart att ställa upp i ANDIS och för forskningen. Att jag själv tack vare det snabbare fick rätt diagnos är ju bara en bonus.

Förutom sprutorna och regelbundna tes-ter av blodsockerhalten har diagnosen egent-ligen inte varit så omvälvande.

– Jo, jag har blivit mer observant på vad jag äter, säger han och exemplifierar med fettsnålare mat, magrare pålägg på smörgåsen och att ta mindre av den enstaka efterrätten.

– Nån gång ibland marmelad och så får man justera insulindosen efter hur blodsock-ret ligger, tillägger han.

Arne Tegeling hade även med den felak-tiga diagnosen sannolikt i ett senare skede fått börja med insulin eftersom blodsocker-kontrollen vid LADA utan insulin spårar ur. Många LADA-patienter har den erfarenhe-ten att även om man verkligen försöker ”sköta sig” räcker det inte till.

Arne Tegeling har oftast bra koll på blodsockret. I vart fall de gånger han inte klantar till det.

– En gång blandade jag ihop sprutorna och tog en jättedos snabbverkande måltidsinsulin på kvällen istället för det långtidsvekande. Precis när jag drog ut sprutnålen insåg jag mitt misstag. Jag för-stod att jag måste få i mig något sött så att inte blodsockret sjunker för lågt. Med ett halvt paket russin fixade jag det.

TORD AJANKI

Självklart ställa upp för forskningen

För drygt tre år sedan fick Arne Tegeling diabetes. Eftersom han då var 65 år fick han den mest troliga diagnosen – typ 2 diabetes. Men det var det inte och den tablettbehandling han började med var inte den rätta.

Tack vare ANDIS fick Arne Tegeling snabbt rätt behandling.

D R A G O P R V U L O V I C / M A L M Ö B I L D

LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adult) är liksom typ 1 diabetes en autoimmun sjukdom men den är mildare och drabbar äldre. Eftersom de insulinproducerande cellerna succesivt förstörs av den autoimmuna processen ska LADA förr eller senare behandlas med insulin. LADA beskrevs för första gången 1986 av Leif Groop och Tiinamaija Tuomi.

DR

AG

O P

RV

UL

OV

IC/M

AL

MÖ

BIL

D


6

Ur ett vanligt blodprov extraheras DNA som fryses ned i olika koncentrationer till dess det är dags för analys. Av sju milliliter blod extraheras cirka 10 mg DNA vilket kan användas till tusentals analyser.

Vartenda prov är märkt för att kunna knytas till information som lämnats av donatorn.

Provet från den allra första deltagaren i Botnia-stu-dien i början på 90-talet. Det har sedan fått sällskap av åtskilliga tiotusentals…

De äldsta proverna i samlingarna härrör från Malmö Förebyggande Medicin som drogs igång på 70-talet av den framsynte professorn Göran Berglund.

F O T O : K E N N E T R U O N A 2 0 1 3


Biobankernas ovärderliga kapitalBlodprover, urinprover, avföringsprover, nagelprover, muskel- och fettbiopsier… I forsk-ningens tjänst har människor under de senaste decennierna lämnat prover och detaljerad information om sina liv och leverne. Materialet är en guldgruva för dagens forskare.

Vid Lunds universitet bedrivs i dag flera andra stora forskningsprojekt vars syfte är att förstå hur sambandet

mellan våra gener och vår livsstil leder till sjukdomar som diabetes och hjärt-kärls-sjukdomar och hur man på olika sätt ska kunna förebygga eller bota dessa sjukdomar. Skåningarna i allmänhet och malmöiterna i synnerhet är välrepresenterade, men här finns också prover från Finland och Ukraina.

– Tack vare att alla deltagare i ANDIS (Alla Nya Diabetiker i Skåne) lämnat prover sedan 2008, har vi i fått ett underlag för att göra en helt ny klassificering av alla diabetes-sjukdomarna, säger Leif Groop.

Förutom de mest kända; typ 1 och typ 2 samt LADA och graviditetsdiabetes, vill forskarna införa diabetestyper som MODY (som inte heller är en utan flera sjukdomar), LADA light och typ 2 diabetes hos unga.

Även om varje sjukdomsdiagnos procen-tuellt sett inte omfattar så många personer, kan rätt diagnos ha en avgörande betydelse för den enskilde individen.

I Botnia-studien som firade tjugoårsjubi-leum häromåret ingår omkring 26 000 indi-vider från över tusen släkter.– Eftersom många genetiska riskvarianter samverkar vid diabetes men ingen ensam dominerar måste undersökningarna vara så

här stora för att vi ska kunna få resultat som verkligen är säkerställda, säger Leif Groop, professor vid Lunds universi-tet och koordinator för Botnia projektet.

Ett fynd sprunget ur Bot-nia-studien är identifieringen av LADA – ett mellanting mellan typ 2 och typ 1 diabe-tes. Efter upptäckten stod det klart att LADA är efter typ 2 diabetes den vanligaste diabe-tesformen.

Mängden av provsamlingar hos Lunds uni-versitets Diabetescentrum är enorm och pro-verna har samlats in under flera decennier. Hållbarheten vid -20 som de flesta förvaras vid, är inte evig.

– Men det beror på vilka analyser man ska använda dem till, olika analystekniker stäl-ler olika krav på kvaliteten, säger Esa Laurila som bland annat ansvarar för proverna från Botnia-studien.

De äldsta proverna härrör från studien ”Malmö Förebyggande Medicin” som initie-rades på 70-talet. Och fortfarande används de i studier som leder till nya publikationer och fördjupat förståelse för mekanismerna bakom diabetessjukdomarna.

För att minska sårbarheten hos proverna delas extraherad DNA i olika koncentratio-ner som istället för originalprovet kan plock-as fram när det är dags för analys.

Med en teknik som heter Genome Wide Association Scan, GWAS, kan man analysera en persons hela arvs-massa (genom). Med hjälp av markörer får man en bild av den genetiska varia-tionen i arvsmassan och därmed om ris-ken för att utveckla specifika sjukdomar. Utvecklingen har gjort att kostnaden för en analys i dag bara är en tredjedel mot för bara

några år sedan. Dessutom blir informationen allt mer detaljerad och omfattande. Det finns därför flera anledningar att spara proverna.

– Provernas värde i sig är lågt, det är först i kombination med analyssvaren och annan information som man har tillgång till som de blir värdefulla, säger Esa Laurila.

SARA LIEDHOLM

FO

TO

: S

AR

A L

IED

HO

LM

Betacellerna – guld värda

Betacellerna producerar insulin som hjälper cellerna att ta upp energi i form av socker i blodet. Betacellerna i sin tur tillverkas i buk-spottkörteln, en mjuk körtel, 15-20 cm lång som ligger bakom magsäcken. Den är rik på blod och extremt svår att skära i.

För att komma åt de åtråvärda betacel-lerna kan man därför bara studera bukspott-körtlar från avlidna eller försöksdjur. Den nya möjligheten att studera mänskliga celler har gett forskarna nya insikter då experiment visat att många funktioner i många fall skiljer sig mellan människor och djur.

När en donator dör tas bukspottkörteln om hand och förs till Uppsala. Där genom-går den en process som innebär att de insu-linproducerande betacellerna plockas ut. Betacellerna tillverkas i små ansamlingar, de sk Langerhanska öarna, som sedan renas och kvalitetsbestäms i laboratoriet. De öar som inte används för transplantationer, skickas med bud till forskare inom ett nordiskt sam-arbete, bland annat till Lunds universitets Diabetescentrum.

Där tas de emot av koordinatorn för det humana vävnadslaboratoriet (Human Tis-sue Lab), Ulrika Krus, som renar upp dem ytterligare innan hon delar upp dem och dist-ribuerar dem vidare till de olika forskarna.

– Vi kommer nu att utöka vårt samar-bete att även omfatta andra vävnader som är intressanta för diabetesforskning, mus-kel-, lever- och fettvävnad samt vävnader från blodkärl, lymfkörtlar och mjältar som används för att studera diabeteskomplikatio-ner och typ 1 diabetes. Men betacellerna är fortfarande det viktigaste materialet vi har att tillgå, säger hon.

SARA LIEDHOLM

Till skillnad från cancerforskarna som i princip haft fri tillgång till den vävnad de forskar på, har diabetesforskarna fått hålla till godo med celler från djur. Men i dag finns möjligheten att på nära håll studera de insulinproducerande betacellerna, vilket inneburit stora framsteg för diabetesforskningen.

F O T O : K E N N E T R U O N A 2 0 1 3

Triabetes S Å H Ä R F U N G E R A R T R I A B E T E S

KOST

MOTION

MEDICINSKA VÄRDEN

FULL KONTROLL PÅ DIN DIABETES

– den svenska appen du behöver för total diabeteskontroll

• Registrera vad du äter till frukost, lunch, middag och mellanmål• Svenska livsmedelsverkets databas• Skapa egna måltider

• Logga alla dina fysiska aktiviteter• Få hjälp med att behålla eller gå ner i vikt

• Lägg in dina blodsocker och blodtrycksvärden• Få påminnelser om att ta tabletter och insulin (Triabetes+)• Månatliga trendkurvor ger dig och din läkare bra översikt

Triabetes™ är ett svenskt digitalt verktyg för dig som lever med diabetes oavsett vilken typ du har. Appen hjälper idag i vardagen att balansera kost, motion och medicinska värden så att du kan se helhetsbilden.

Testa appen redan idag! Läs mer på www.triabetes.com

T R I A B E T E S Ä R E T T V A R U M Ä R K E S O M T I L L H Ö R D I A B E T E S T O O L S S W E D E N A B

A N N O N A N N O N S

Coca cola och grönt äpple?

www.diabeteshal loffame.se

Gott druvsockerDiabetesväskorKylfodralDagböcker

Beställ på www.diabeticdesigned.se

diabetes enklare och l ite gladare

Diabetes

Hall � Fame

Diabetes Hall of FameVisst saknas det positiva förebilder med diabetes? Är din favoritkändis med?

Hjälp till att bygga upp Diabetes Hall of Fame!

8

Det var inte typ 1 diabetes utan MODY. Då hade det gått 15 år, hon hade tagit fler än 20 000 injektioner och stuckit sig i

fingret otaliga gånger. Helt i onödan.– Jättelyxigt att slippa sprutorna. Jag kän-

ner mig inte riktigt som en diabetiker längre, säger Annika Jönsson och tillägger.

– Jag har haft tur som haft kunniga läkare.MODY-formerna av diabetes är ovanliga

(se arikel xxx), ungefär två procent av alla diabetiker har MODY, men mörkertalet är stort. Många har felaktiga diagnoser, typ 1 eller typ 2 diabetes.

Annika Jönsson är ett bra exempel på att en mer precis diabetesdiagnos kan vara till stor nytta för en enskild individ. Utan det gentest hennes läkare föreslog att hon skulle ta hade hennes diagnos fortfarande varit osä-ker.

Hela hösten 1994 var Annika Jönsson förkyld. Den ville aldrig släppa taget. Vid ett besök på vårdcentralen togs ett rutinmässigt blodsocker och det visade för högt värde. På sjukhuset i Lund konstaterades diabetes-sjukdomen. Hon blev inlagd för att lära sig att hantera sprutorna och testa sitt blodsocker. Behandlingen var fyra insulininjektioner om

dagen och regelbundna stick i fingret för att testa blodsockret.

– Men det var inte så besvärligt att vara diabetiker. Jag tog mina sprutor, insulindo-serna var pyttesmå, jag testade och sockret låg alltid bra, berättar Annika Jönsson.

Så fortsatte det. Efter att dottern Ida föd-des för fem år sedan behövde Annika Jöns-son inte ta mer än en injektion långtidsver-kande insulin per dag. Blodsockret låg ändå lagom lågt och jämnt. Det var då hennes läkare, Martin Ridderstråle i Malmö, erbjöd henne ett gentest för MODY och det blev en fullträff.

– Sedan två år tar jag en tablett på morgo-nen, testar blodsockret nån gång ibland. Går till läkaren en gång per år och det är aldrig några konstigheter.

Annika Jönsson tar ett diabetesmedel som stimulerar insulinfrisättningen från bukspott-körteln.

E N A N N A N S O RT S T E R M O S TATNael Shaat, specialist på MODY, beskriver sjukdomen som att patienten har en annan sorts termostat för blodsockerkontroll, nivån är lite högre än normalt men för vissa

När Annika Jönsson var 19 år insjuknade hon i diabetes. Diagnosen blev inte oväntat diabetes typ 1 och med det var behandlingen självklar, flera insulininjektioner om dagen. Men hennes diabetes var ovanligt lättskött, så lättskött att det väckte misstankar. Ett genetiskt test bekräftade misstankarna.

Drygt 20 000 injektioner i onödan

Annika Jönsson med barnen William, 8 år och Ida, 5 år.


9

Det kan vara MODY-diabetes, eller något annat

MODY-former gör det ingenting. Forskning har visat att patienten inte tar skada av det.

– I början kändes det konstigt att inte ta insulin men det gick över. Det är verkligen en befrielse att slippa hålla på med sprutorna, säger Annika Jönsson och förklarar varför hon har berättat sin historia.

– Jag vill hjälpa till att sätta ljuset på det finns andra diabetesformer, att det inte bara handlar om typ 1 och typ 2.

TORD AJANKI

– Jag berättar min historia för att sätta ljuset på att det finns ovanliga diabetesformer som ska skötas på sitt speciella sätt, säger Annika Jönsson som hade fel diagnos i 15 år.

FO

TO

N:

DR

AG

O P

RV

UL

OV

IC /

MA

LM

ÖB

ILD

Sprutan – ett minne blott …

MODY tillhör de sällsynta diabetessjukdomarna och orsakas av en mutation i generna. I dag är sjukdomen lätt att diagnosticera med hjälp av ett gentest. Nael Shaat, landets ledande expert på ovanliga diabetesdiag-noser, däribland MODY, tycker därför att man alltid ska misstänka MODY när det är något i sjukdomen som inte stämmer…


– De flesta som får diabetes hamnar på vård-centraler eller kliniker ute i landet och hos läkare som inte känner till MODY, säger Nael Shaat som tagit fram nationella riktlinjer för behandling av MODY-patienter.

Tack vare den tekniska utvecklingen som ger allt mer information om våra gener, och den ökade förståelsen hos forskarna för vad informationen betyder, har MODY-diag-nostiken i dag blivit rutin på klinisk kemi vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.

Kostnaden för ett gentest har också sjun-kit drastiskt de senaste åren, från 15 000 kro-nor till i dag 3 000 kronor.

– Det ska jämföras med vad varje diabe-tespatient kostar samhället i form av årliga ögonbot-tenunder-sökningar, läkarbesök, besök hos diabetssjuk-sköterska, insulin och teststickor ...

Dessutom måste man väga in det lidande feldi-agnosticera-de patienter får utstå.

– Med en MODY-diag-nos kan de sättas in på en lindrigare behandling eller till och med helt avstå från behandling. Kostnaden för själva testet ska inte vara en anledning för en läkare att avstå från att ställa rätt diagnos, säger Nael Shaat.

S A M L A D E I E N B A N KProver från MODY-patienter från hela lan-det är i dag samlade i en bank tillhörande klinisk kemi i Malmö som håller på att utvecklas till ett nationellt kompetenscen-trum för forskning och MODY-diagnostik. Samlingen är den största i Sverige och utgör ett unikt material för forskarna.

Bara enstaka laboratorier i världen, inklu-sive det världsledande diabetescentret i

Exeter, i England har en större samling pro-ver. Nael Shaat samarbetar med forskarna i Exeter och utbyter information i svårdiag-nosticerade fall.

Alla patienter som ska diagnosticeras för MODY kan välja att proverna får användas för forskning. Nael Shaat hoppas att detta ska innebära att forskarna får ett större underlag som kan hjälpa dem att bli ännu bättre på att ställa rätt diagnos. På sikt hoppas han också kunna öppna en särskild MODY-mottagning dit alla patienter med MODY kan gå.

– Det skulle garantera att alla patienter får lika behandling och samma kvalitet.

SARA LIEDHOLM

MODY (Maturity Onset Diabetes in Young) utgör i dag cirka 2 procent av alla diagnosticerade fall av diabetes. Troligtvis är dock mörkertalet stort. MODY är inte en utan flera typer som skiljer sig åt från varandra.Mer om MODY och andra ovanliga diabetessjukdomar på diabetesportalen.se

FO

TO

: S

AR

A L

IED

HO

LM

Nael Shaat, läkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum.

10

Vad skulle man forska på om patienterna fick bestämma?– Ett botemedel, såklart! Men det kommer ju inte imorgon, även om man så länge jag varit med, sagt att ”det kommer inom tio år”, säger Svenska Diabetesförbundets ordförande Fredrik Löndahl. Han anser därför att man borde satsa mer forskning på att göra livet lättare för alla med diabetes.

Om patienten får bestämma


Rådets huvudsakliga uppgifter är att fort-löpande följa och analysera kunskapsut-vecklingen och variationer i vårdpraxis

samt utarbeta gemensamma nationella vård-program, konsekvensbeskrivningar och för-slag till implementeringsstöd.

NPR består av sammanlagt 17 personer från professionen, både diabetesläkare och diabetessköterskor från samtliga sjukvårds-regioner, representanter från Svenska diabe-tesförbundet samt en projektledning.

Ett viktigt syfte för NPR:s arbete är såle-des att söka förbättra diabetesvården och utjämna de skillnader som finns mellan olika landsting. Under sitt första verksamhetsår

har NPR valt att utarbeta vårdprogram som skall kunna användas över hela landet, det vill säga i samtliga landsting och kommuner.

Vårdprogrammen rör tre centrala frågor inom diabetesvården: 1. Hur förbättra diabeteskontrollen hos

patienter med sämre kontroll (HbA1c över 70 mmol/mol), hos vuxna med typ 1 och typ 2 diabetes samt hos barn med typ 1 diabetes;

2. Grupputbildning för patienter med typ 2 diabetes;

3. Kommunal diabetesvård som främst rör äldre med diabetes.

Mot bakgrund av att måluppfyl-lelsen när det gäller kvalitetsindi-katorer i diabetesvården varierar starkt mellan olika landsting och även mellan olika vårdenheter inom samma landsting, initierade NPR en studie för att söka finna framgångsfaktorer, det vill säga faktorer som karaktäriserar en god diabetesvård.

Resultatet av denna studie pre-senteras under hösten 2013 och pekar främst på vikten av tydliga program för diabetesvården, en klar strategi med riktade insatser för patienter med sämre metabol

kontroll samt hög prioritering och återkopp-ling från huvudmannen till verksamheten.

Det är således väsentligt att vidmakthålla en dialog mellan huvudmännen, verksam-hetsansvariga och diabetesteamet för att kunna ägna sig åt ett kontinuerligt förbätt-ringsarbete.

CLAES-GÖRAN ÖSTENSON, PRO-

FESSOR OCH ÖVERLÄKARE

Ordförande i Nationella programrådet för diabetes, Karolinska Universitetssjukhuset

och Karolinska Institutet, Solna

Rådet som vill jämna ut vårdkvalitetenNationella programrådet för diabetes, NPR, är ett pilotprojekt som initierades under 2012 av Sveriges Kommuner och Landsting. Bakom etableringen finns det faktum att det existerar stora i landet avseende diabetesvårdens utformning och resultat trots bra kun-skapsunderlag. Målet är en bättre diabetesvård i hela landet.

Till Lunds universitets Diabetescentrum kommer forskare från hela världen. Vad anser de gör LUDC världsledande?

Nikolay Oskolkov, Ryssland:

– Här finns modern teknik i kombina-tion med välkvalificerade forskare inom alla viktiga delar av biomedicin; molekylärbiologi, genetik, biokemi, nästa generationens sekvensering, bioinformatik med mera. Detta gör att man oberoende av andra kan utföra olika experiment och analyser.

Rashmi Prasad, Indien:

- Vårt gemensamma fokus på dia-betes och synergierna som uppstår inom, och mellan, forskargrupper som är specialiserade på olika saker, men som samarbetar kring olika frågeställningar. Det är bara fantasin som sätter gränser, här finns oändliga möjligheter.

Sami Alkayyali, Palestina:

- LUDC har framstående forskare inom många olika områden inom diabetesforskning och en väl utveck-lad infrastruktur med tillgång till mänskliga betaceller, biobanker och välkaraktäriserade grupper av diabe-tespatienter.

Jiangming Sun, Kina:

- LUDC har de bästa professorerna och möjligheterna att bedriva dia-betesforskning. Jag tror att det är mångfalden som gör LUDC världsle-dande. Här möts folk med bakgrund från olika vetenskapliga områden, från hela världen.

I dag är det stora geografiska skillnader mel-lan vem som får vad, eftersom det är lands-tingen som sköter upphandlingarna. För

att garantera en likvärdig vård vill Fredrik Löndahl mins-ka landstingens inblandning och istället ge staten helhets-ansvaret. Han vill också att det ska bli lätt-are för nya och bättre läkeme-del att komma

in i läkemedelsför månen, det vill säga sub-ventioneras av staten.

– Varför ska man forska om man inte får omsättning för det man får fram? Det behövs incitament, säger han nämner insulinpumpar och CGM (kontinuerlig glukosmätare, som mäter blodsockernivån dygnet runt) som exempel på bättre hjälpmedel.

S VÅ R A R E AT T R E K RY T E R ADet är viktigt att patienterna deltar i forsk-ningsprojekten, men enligt Fredrik Löndahl har det blivit svårare att rekrytera folk till studier. Orsaken är tidsbrist och ett hårdare arbetsklimat både för vuxna och barn som har svårt att komma ifrån arbete och skola på dagtid.

– Det hade varit bra om det fanns ett mer uttalat stöd uppifrån, och kanske möjlighet till ekonomisk kompensation för förlorad arbetsinkomst.

Fredrik Löndahl återkommer till vikten av att förbättra livet och tillvaron för människor med diabetes.

– Allmänhetens kunskaper om diabetes är dåliga, och ofta möts man av förutfattade meningar. Vi får fortfarande samtal från för-äldrar vars barn inte får följa med på skolut-flykter. Det är viktigt att skolpersonalen får utbildning och att tillräckliga resurser satsas så att alla får möjlighet att delta i skolarbetet på lika villkor.

Han avslutar: – Det går att leva ett fullgott liv i alla dess dimensioner, om samhället ger oss möjlighet till det. Samhället ska inte byg-ga upp en massa onödiga hinder.

SARA LIEDHOLM

Fredrik Löndahl

Claes-Göran Östenson

T I L L S A M M A N S R Ä D D A R V I L I V . H J Ä R T S Ä K R A S V E R I G E Ä R E T T I N I T I A T I V F R Å N H J Ä R T - L U N G F O N D E N I S A M A R B E T E M E D B L I W A L I V F Ö R S Ä K R I N G O C H A F A F Ö R S Ä K R I N G .

www.hjart-lungfonden.se/180sekunder

Finns det hjärtstartare där du jobbar?Prata annars med din chef. Tillsammans hjärtsäkrar vi Sverige.

Hjälp?

Brandsläckare finns på varje arbetsplats. Detborde vara lika självklart med en hjärtstartareoch utbildning i hjärt-lungräddning.

En hjärtstartare inom 180 sekunder ökarchansen dramatiskt att rädda liv.

Ring 0200-180 180 så får du veta hur du kanskapa en hjärtsäker zon på din arbetsplats.

Vi tänker hjärtsäkra Sverige. Vill du vara med?

SvD_251x372_Layout 1 2013-10-31 15:52 Sida 3

12

Vad kan vi lära av veteranerna?

– Tur eller gener eller något annat. Jag vet inte, säger hon och konstaterar att det knap-past beror på en perfekt kontroll av blod-sockret under de nästan 60 år hon har haft diabetes.

– När jag var ung var behandlingen så mycket sämre. En insulinspruta om dagen, ingen mätning av blodsockret. Det låg säkert skyhögt åtskilliga gånger.

De flesta diabetiker får allvarliga kompli-kationer. För en del kommer de relativt tidigt men för andra inte alls. Tio till femton pro-cent klarar sig. Det finns ungefär 12 000 diabe-tiker i Sverige som har haft diabetes i mer än 30 år. Ytterligare drygt 1 600 har passerat 50 år.

– Ungefär hälften av dessa veteraner har inga kända komplikationer. Av dem som har haft diabetes i mer än 50 år har två tredjede-lar klarat sig. Helt klart är de annorlunda och vi vill ta reda hur, ta reda på vad det är som skyddar dem, säger Valeriya Lyssenko vid Lunds universitets Diabetescenter.

Hon leder Prolong-studien som ska försö-ka räta ut frågetecknen genom att jämföra de

som haft diabetes i mer än 30 år utan komplika-tioner med diabetiker som tidigt drabbats. Gränsen 30 år har valts därför att den största risken då är över.

Prolong startade i Skåne men har fått efterföljare på många platser. Hittills har knappt 200 deltagare rekryterats, i Malmö/Lund, i Stockholm, Göteborg, Umeå och Luleå. Antalet är för lågt för att säkra veten-skapliga slutsatser ska kunna dras.

Deltagarna lämnar blodprov för analyser av gener, blodfetter och besvarar frågor om livsstil, diabetes och andra sjukdomar både egna och i den närmaste släkten.

– Kan vi ta reda på vad som skyddar vete-ranerna kanske vi med läkemedel kan kopie-

ra den mekanismen och förebygga kompli-kationer hos andra diabetiker, säger Valeriya Lyssenko.

TORD AJANKI

Ulla Wallander har inga komplikationer trots diabetes i snart 60 år.

F O T O : S T I G Å K E J Ö N S S O N , M A L M Ö B I L D

Nu vänder forskarna på den gamla frågan varför majoriteten av alla diabetiker förr eller senare får följdsjukdomar. Istället frågar de varför en del veterander inte får det. En av dem som klarat sig är Ulla Wallander i Lund.


Forskargrupperna har analyserat prover från navelsträngar och jämfört halten av en grupp fett, fosfolipider, i blodet. Resultatet visar att låga nivåer av fosfolipider ökar risken för att barnen mycket tidigt i livet insjuknar i autoimmun typ 1 diabetes.

– På sikt reser studierna frågan om kost-tillskott under graviditeten precis som man idag rekommenderar tillskott av folsyra, säger Åke Lernmark, professor i experimen-tell diabetesforskning vid Lunds universitets Diabetescenter och en av författarna till den svenska studien.

I den, och i en likadan finsk studie, jäm-fördes halterna av fosfolipider i navelsträgen hos 76 friska barn och 76 som insjuknat i typ 1 diabetes före åtta års ålder. Fosfolipider är en sorts fett vi får i oss med den mat vi äter. Livsmedel rika på fosfolipider är exempelvis sojabönor och äggula. Fosfolipider finns även som kosttillskott.

De båda grupperna av 76 barn vardera var parvis väl matchade mot varandra. Till exem-pel för kön, födelsevikt, mammans ålder och genetisk riskprofil för typ 1 diabetes. Den avgörande skillnaden var insjuknandet i dia-betes.

– Det viktigaste resultatet är att de barn som insjuknade före fem års ålder hade fötts med brist på fosfolipider. Det är intressant eftersom vi vet att immunsystemet är bero-ende av fosfolipider, säger Åke Lernmark och fortsätter.

– Det kan vara så att bristen försvagar de celler som ska skydda oss mot autoimmuna sjukdomar som typ 1 diabetes.

– Det kan vara så att det är en annan sjuk-domsmekanism bland de minsta barnen med ett aggressivare förlopp. Det vet vi inte än, säger Åke Lernmark.

Också den finska undersökningen fick samma resultat. Att två av varandra oberoende studier får samma resultat stärker sambandet.

– Innan vi vet om blivande mammor borde ta kosttillskott med fosfolipider under graviditeten för att minska diabetesrisken måste våra resultat säkerställas i kliniska undersökningar på gravida och före det mås-te vi ta reda på om det finns risker med att äta för mycket fosfolipider, säger Åke Lernmark som hoppas att Lunds universitets Diabe-tescenter kan starta den här typen av under-sökning någon gång under nästa år.

TORD AJANKI

Skyddar kosttillskott barnet under graviditeten?

Är det dags för ett nytt kosttillskott under graviditeten för att för-hindra typ 1 diabetes hos det kommande barnet? Två nya veten-skapliga undersökningar pekar i den riktningen.

PROLONG står för: PROtective genes in diabetes and LONGevity

FO

TO

: K

EN

NE

T R

UO

NA

13

I augusti 2007 föddes diabetesportalen.se. I dag är den Sveriges största hemsida om diabetes och diabetesforskning som riktar sig till en intresserad allmänhet. Sidan ägs av Lunds universitets Diabetes center.

diabetesportalen.se rapporterar om forsk-ningsnyheter, både som skrivna artiklar och inspelade videointervjuer. Rapporteringen spänner inte enbart från Lunds universitets Diabetescenter (LUDC), utan från hela värl-den. Urvalet av vad som ska publiceras görs av portalens två redaktörer.

– Det finns ett behov av och intresse för information om diabetesforskning och behandling. diabetesportalen.se och andra utåtriktade aktiviteter är ett sätt att tillgodose detta behov, säger Leif Groop, professor i dia-betes och endokrinologi vid Lunds universi-tet och koordinator för LUDC.

På diabetesportalen.se finns även för-djupningsartiklar där skillnader och likhe-ter mellan de olika diabetessjukdomarna, där viktiga vetenskapliga undersökningar beskrivs och där aktuella doktorsavhand-lingar presenteras.

Även fördjupande porträtt av forskare och deras arbete finns på hemsidan. Via en fråge-låda kan läsarna ställa frågor till experterna. På en annan avdelning ”Min historia” kan patienter och anhöriga berätta om hur det är att leva med diabetes. Diabetesportalen.

se länkar också till andra massmedia som publicerar intressanta nyhe-ter. Det finns även möjlighet att prenumerera på nyheter.

– diabetespor-talen.se har vuxit fram till den bästa svenska informa-tionskällan om diabetesforsk-ning, inte bara för allmänheten utan även för oss fors-kare, säger Åke Lernmark, profes-sor i experimentell diabetesforskning vid LUDC.

TORD AJANKI

Nyheter från forskningsfronten – diabetesportalen.se

Du kan också följa diabetesportalen.se på Facebookwww.facebook.com/Diabetesportalen.se


och frågan är vad som skiljer dem från dem som gör det.

Det är inom ramen för TrialNet-Skåne undersökningen genomförs. Det övergri-pande målet för TrialNet internationellt är

Marju Orho-Melander

Samspelet mellan gener och kost samt risken för typ 2 diabe-tes, fetma, dålig blodfettsprofil och hjärt-kärlsjukdom. Forskningen handlar bland annat om mättnadshormoner, bakterier i tarmen samt risken för cancer. Målet är att utveckla en mer effektiv förebyggande strategi.

Bättre förståelse om ärftliga faktorer och samspelet med omgivningen kom-mer att leda till bättre individanpassade behandlingar och bättre förebyggande åtgärder.

Hindrik Mulder

Ämnesomsätt-ningen i insulinceller och mitokondriens betydelse för insulin-frisättning normalt och under utveckling av typ 2 diabetes.

Vi tror att en orsak till att insulinfri-sättning sviktar vid typ 2 diabetes är rubbad ämnesomsättning och kontroll av mitokondrier.

Eva Degerman

Cellulära mekanis-mer som styr fettcel-lens energiomsättning normalt och vid övervikt och diabetes.

Övervikt är en viktig riskfaktor för utveckling av diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Klarläggande av nya mekanismer är viktigt i sammanhanget för att kunna förebygga och behandla övervikt och diabetes.

Maria Gomez

Både stora och små blodkärl i kroppen drabbas vid diabe-tes vilket kan leda till stroke och hjärtinfarkt, samt skador i njurar, fötter och ögonbotten. Varför det är så och hur det går till är fortfarande oklart. Vi vill därför förstå bakomliggande meka-nismer för kärlsjukdomar vid diabetes och utforskar nya principer för behand-ling av kärlkomplikationer.

Diabetes är ett gigantiskt hälsopro-blem som drabbar hundratals miljoner människor. Diabetes kan ännu inte botas så strategier för att begränsa dia-betesrelaterade skador på blodkärlens väggar är särskilt angelägna.

Vi ställer två frågor till gruppsledare på LUDC:

Vad forskar du om? Varför är det viktigt?

Har du typ 1-diabetes i släkten?

Autoantikropparna signalerar att immunsystemet har startat ett angrepp på de insulinproducerande cellerna. Det är

så den autoimmuna process som kan leda till typ 1 diabetes startar. Fullföljs attacken är sjukdomen ett faktum.

Typ 1 diabetes har ärftliga inslag, det är därför forskarna är intresserade av släktingar till typ 1 diabetespatienter. De som har auto-antikroppar erbjuds att delta i en undersök-ning för att ta reda på om det går att förebyg-ga typ 1 diabetes genom att äta insulin.

De med autoantikroppar kommer att följas med mer regelbundna kontroller för att studera förloppet och för att upptäcka sjukdomen på ett tidigare stadium. Långt ifrån alla med autoantikropper insjuknar

Då kan du hjälpa forskarna. De vill ha ett blodprov av dig som visar om du har autoantikroppar mot insulin.

Intresserad?Anmäl dig till sam ordnaren för TrialNetSkåne Barbro Gustavsson.Epost: [email protected]: 040 39 19 15

att kartlägga orsaker och beskriva förloppet då typ 1-diabetes är på väg att utvecklas. Det slutgiltiga målet är att förhindra sjukdomen.

I undersökningen kan alla som har en nära släkting med typ 1-diabetes, som själva är friska och är mellan 4 och 45 år gamla delta. Med nära släkting menas föräldrar, syskon, kusiner, mor- och farföräldrar.

– Hjälp oss att försöka lösa diabetesgåtan, manar Åke Lernmark, professor i diabetes-forskning och huvudansvarig för studien.

TORD AJANKI

Åke Lernmark

FO

TO

: K

G P

RE

SS

FO

TO

http://www.facebook.com/Diabetesportalen.se

14

Från idé till läkemedel

Stöd forskningen

Inkretiner kallas de tarmhormon som fri-sätts när man äter. Bo Ahrén har arbetat med inkretinbehandling av typ 2 diabetes

sedan 80-talet, då de såg att vissa tarmhor-moner sänker blodsockret, framför allt det som heter GLP-1.

– Eftersom GLP-1 bryts ned i kroppen av enzymet DPP-4, utvecklade vi, i samarbete med andra forskare, en hämmare av DPP-4

som gör att tarmhormo-nerna som sänker blod-sockret stannar kvar i kroppen, berättar han.

2001 presenterades den första studien som visade att detta var möj-ligt. DPP-4-hämmaren utvecklades till ett läke-

medel som lanserades 2006.I dag används det över hela världen av

10-20 procent av alla patienter med typ 2 dia-betes.

– DPP-4-hämmare har också de förde-larna att det sänker blodsockret utan risk för lågt blodsocker, så kallade insulinkänningar, eller problem med viktökning, säger Bo Ahrén.

Tillsammans med sin forskargrupp fort-sätter Bo Ahrén att studera de molekylära mekanismerna bakom DPP-4-hämmarna.

Istället för att skjuta upp tidpunkten då typ 2-patienterna börjar ta insulin, har man behandlat patienter med insulin i kombina-tion med DPP-4-hämmare.

– Om man tar det med insulin, så kan man förstärka effekten av insulinet utan att det blir en ökad risk för känningar eller viktuppgång, och det är två problem som man har vid insu-linbehandling, förklarar Bo Ahrén.

Genom att framkalla en insulinkänning så att patienterna fick lågt blodsocker kunde forskarna studera den molekylära mekanis-men bakom varför DPP-4-hämmaren skyd-dar mot just detta.

– De skyddar genom att de stärker det vi kallar motreglering mot lågt blodsocker, så när blodsockret sjunker så frisätts hormonet glukagon som finns i kroppen och som ser till att levern frisätter socker för att få upp blod-sockret. Och det är väldigt viktigt att man har den processen för att motverka ett för lågt blodsocker, och den är delvis satt ur spel när man tar insulin, eftersom insulinet mot-verkar detta. Men om man då ger en DPP-4-hämmare så kan man bevara ett normalt motregleringssvar, säger Bo Ahrén.

SARA LIEDHOLM

Många typ 2 diabetiker behandlas i dag med “DPP-4-hämmare”, läkemedel som motverkar att det blodsockersänkande hormonet GLP-1 bryts ned i kroppen. Bakom upptäckten står professor Bo Ahrén, verksam vid Lunds universitets Diabetescentrum.


Det stora genombrottet – Hur skapar vi det?Det finns idag inget sätt att bota folksjukdomen diabetes. De flesta mediciner som används av dagens diabetespatienter utvecklades för flera decennier sedan och hjälper bara till att hålla sjukdomen i schack. Varför kommer det inga nya effektivare läkemedel eller rentav botemedel?

OPTIMAL FOTVÅRD FÖR DIABETIKER

Lätt att smörja in, kladdar inte Allpresan® diabetic är en fotkräm i skumform som innehåller karbamid – speciellt utvecklad för att vårda och stärka hudbarriären på den diabetiska fo-ten. För daglig användning. Kliniskt dokumenterad.

HMI Care • Box 9119 • 400 93 Göteborg • tel:031-682660 • www.allpresan.se

AZ_dia_s_210x297_FP.indd 1 25.11.11 11:00

I dag vårdas omkring 15 procent av patienter-na på sjukhus i Europa på grund av diabetes eller diabetesrelaterade komplikationer och diabetes riskerar att utgöra den främsta orsa-ken till för tidig död för dagens och framtida generationer. 10-12 procent av den totala sjuk-vårdsbudgeten används redan idag till diabe-tesrelaterad hälso- och sjukvård. Kommer samhället ha råd att behandla alla patienter när antalet som drabbas av diabetes och dess följdsjukdomar ökar?

Istället för att sätta in läkemedel som enbart behandlar symptomen behöver vi utveckla behandlingar som förebygger eller i bästa fall botar sjukdomen. Detta kräver att stora resurser satsas på forskning och inno-vationsarbete kring de bakomliggande sjuk-domsmekanismerna.

De senaste åren har kunskapen om dia-betessjukdomarna och deras komplexitet ökat enormt. Detta är en förutsättning för att komma till nästa steg; att pröva nya innova-tiva läkemedel på patienter, få dem godkända och få dem lanserade på marknaden. Forsk-

ningen på det tidiga stadiet är resurs- och tidskrävande. En utmaning är därför att hitta metoder för att involvera läkemedelsindu-strin och andra delar av näringslivet som kan tillföra kompetens, finansiering och mark-nads- och patientperspektiv, på ett tidigare stadium än idag.

Vid LUDC arbetar vi aktivt med att öka takten av innovationer som kan komma dia-betespatienter till nytta. Arbetet med inno-vation på LUDC intensifierades i 2010, då medel från EU:s strukturfonder beviljades för att öka innovationstakten från miljön. Några nyckelkomponenter identiferades vara viktiga för att öka innovationstakten; skapa forum för möten mellan akademi och indu-stri, kulturförändring inom den akademiska miljön för att öka intresse och kunskap om innovation och slutligen att utveckla kom-mersialiseringsprocesser, tex för att identi-fiera och bedöma potential hos forsknings-baserade innovationsprojekt, , verifiering av maknadspotential, identifiering av kunder och av samarbetspartners. Som ett led i att

FO

TO

: S

TIG

ÅK

E J

ÖN

SS

ON

/MA

LM

ÖB

ILD

Forskning kostar pengar. Mycket pengar. När de traditionella finansiärerna sat-sar på ”tryggare” projekt, kan donerade

medel användas till mer vågade som annars inte kommit till stånd.

Bo Hjelt fick diabetes i mitten på 90-talet. Med en framgångsrik karriär bakom sig och en stor för-mögenhet fick han 2008 idén att donera 25 miljo-ner kronor till forskning om diabetes.

Avkastningen på pengarna delas varje år ut till yngre forskare med spännande idéer.

– Det är roligt att kunna stödja kreativa forskningsprojekt. Har man själv haft turen att vara framgångsrik är det kul att kunna hjälp andra, säger han.

Du kan också skänka pengar till forskningen om diabetes vid Lunds universitets Dia betescentrum:

Våra kontonummer är: Plusgiro 5 89 937Bankgiro 8306599Märk din gåva med ordet “Diabetes”

Mer information: http://diabetesportalen.se/omoss/stoedforskningenpaaludc/

Bo Hjelt

Bo Ahrén

15

Thomas Falk, 56 Urmakare, lever med diabetes typ 1 sedan 30 år

”Accu-Chek Mobile är den bästa mätare jag haft. Allt är med – mätare, lansett och test. Och man slipper alla lösa testremsor. Det är så enkelt! När jag ska upp och meka med spelverket i Stadshustornet i Stockholm vill jag inte ha något onödigt pill. Som urmakare är ju livet ganska pilligt ändå.”

Den testremsefria blodsockermätaren

Allt-i-ett – mätare, lansett och test 50 test i en kassett Smidigare test – inga stickor, inget skräp

Läs mer på accu-chek.se eller ring 020-41 00 42


Det stora genombrottet – Hur skapar vi det?öka samarbete mellan akademi och industri arrangerade LUDC nyligen en europeisk konferens, Innovation in Diabetes: European Action Summit (IDEA Summit). Där samla-des företrädare för ledande diabetescentra i Europa, globala läkemedelsbolag och andra intressenter. Syftet med mötet var att tillsam-mans enas om ett svar på frågan; Hur ska vi tillsammans kunna öka innovationstakten så att forskningen snabbare kommer diabetes-patienter till godo?

För att ge nya innovationer ytterligare draghjälp krävs även en politisk vilja att få ut nya läkemedel på marknaden. Detta krä-ver ett större engagemang hos länders ledare som hittills inte verkar inse vad som händer om vi inte lyckas öka takten från laboratoriet till patienten.

Sist, men inte minst, krävs patienternas medverkan; dels måste patienterna vara med och påverka vilken riktning forskningen ska ta, dels måste patienterna själva bidra till forskningen som det viktigaste och helt oum-bärliga underlaget.Både akademin och industrin efterfrågar fler mötesplatser, såväl nationellt som internatio-nellt. IDEA Summit var en sådan mötesplats och förhoppningsvis har vi kommit ytterliga-re en bit på vägen mot det stora genombrot-tet i diabetesforskningen.

SARA LIEDHOLM

F O T O : M AT S J Ö N S S O N

Besök vår hemsida

www.novonordisk.se

diabetesforskning vid lunds universitet

Documents