efterfrågan, pension och rekrytering inom bygg & anläggning och...

En regional analys för Hallands län

Efterfrågan, pension

och rekrytering inom

Bygg & anläggning

och Vård & omsorg

Inledning/Bakgrund Innehållsförteckning

Region Halland har gett WSP Analys & Strategi i uppdrag att analysera hur efterfrågan, pensioner och rekrytering för olika yrken kommer att se ut inom ett par branschområden i Hallands län fram till år 2025. Det handlar om yrken i branscherna Bygg & anläggning respektive vård, omsorg och sociala insatser (Vård & omsorg).

Rapporten redovisar utvecklingen för de två branscherna och hur efterfrågan på sysselsatta fördelat på yrken beräknas utvecklas i respektive bransch årligen fram till år 2025. Därutöver beräknas pensionsavgångar i respektive bransch och fördelat per yrke. Med hjälp av tillväxtberäkningarna och pensionsavgångarna har det årliga rekryteringsbehovet kunnat beräknas per bransch och yrke. Avslutningsvis redovisas de vanligaste utbildningsinriktningarna för de två branscherna och för de vanligaste yrkena inom respektive bransch.

Resultaten i rapporten baseras på prognoser för sysselsättning, branscher och yrken och ger en väl underbyggd indikation på vad som är att vänta under de närmaste åren, inte en slutlig sanning. Källan för all data som presenteras i rapporten är SCB och beräkningar av WSP om inte annat anges.

Rapporten är författad av Jonas Börjesson och Martin Lagnerö, WSP Analys & Strategi.

Kontakt:

Jonas Börjesson

Telefon: +46 10 722 86 24

E-post: [email protected]

Martin Lagnerö

Telefon: +46 10 722 86 22

E:post: [email protected]

Inledning/Bakgrund sid 2

Sammanfattning sid 3

Metod/Upplägg sid 4

Efterfrågan på arbetskraft sid 5

Pensionsavgångar sid 8

Rekryteringsbehov fram till 2025 sid 13

Årligt rekryteringsbehov fram till 2025 sid 14

Vanligaste utbildningarna sid 17

Bilaga 1: Vanligaste utbildning för de vanligaste yrkena

-Bygg & anläggning sid 19

Bilaga 2: Vanligaste utbildning för de vanligaste yrkena

-Vård & omsorg sid 20

Bilaga 3: Om yrkesklassificeringen SSYK 2012 sid 21

2

mailto:[email protected]

mailto:[email protected]

Sammanfattning 3

Ökad efterfrågan, framförallt inom Vård & omsorg

Efterfrågan på arbetskraft i Hallands län beräknas öka inom Bygg & Anläggning från nära 10 700 sysselsatta till 11 200 år 2025. Detta är en ökning med nästan 520 personer, motsvarande årlig tillväxt om knappt 0,5 procent. De vanligaste yrkena som efterfrågas är snickare, elektriker, VVS-montörer, anläggningsarbetare och målare.

Inom Vård & omsorg beräknas efterfrågeökningen på arbetskraft vara större; från 13 800 till nära 15 300 sysselsatta år 2025, vilket motsvarar en ökning på 1 500 personer eller en årlig ökning på 0,9 procent. De största yrkesgrupperna som efterfrågas är undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård, äldreboenden, vårdbiträden och personliga assistenter.

En femtedel av dagens sysselsatta pensioneras fram till år 2025

Åldersstrukturen inom Bygg & anläggning karaktäriseras av två huvudsakliga generationspucklar; 90- respektive 70-talister. Detta gör att de större pensionsavgångarna kan förväntas först om ca tjugo år. Vård & omsorg domineras istället i större grad av en stor 60-talistgeneration, vilket gör att pensionsavgångarna beräknas komma betydligt tidigare.

Fram till år 2025 förväntas 3 100 pensionsavgångar inom Vård & omsorg, vilket motsvarar 23 procent av dagens sysselsatta. De årliga pensionsavgångarna beräknas öka från 220 till över 330 år 2025. Inom Bygg & anläggning förväntas istället de årliga pensionsavgångarna vara relativt konstanta, från 170 personer till knappt 190 år 2025. Totalt beräknas de uppgå till 1 900 under hela perioden, vilket motsvarar 18 procent av branschens sysselsatta idag.

Totalt 7 000 personer behöver rekryteras fram till år 2025

Genom att summera förväntade pensionsavgångar med beräknad tillväxt har det totala rekryteringsbehovet räknats fram. För Bygg & anläggning beräknas det totala rekryteringsbehovet uppgå till drygt 2 400 sysselsatta fram till år 2025, varav nära 80 procent är relaterade till pensionsavgångar.

Inom Vård & omsorg beräknas det totala rekryteringsbehovet uppgå till nästan 4 600 sysselsatta, varav 67 procent relateras ti ll pensionsavgångar. I större utsträckning handlar rekryteringsbehovet inom Vård & omsorg alltså om nyskapade jobb, snarare än ersättningsrekryteringar.

Gymnasieutbildningar dominerar

Den vanligaste utbildningsbakgrunden inom Bygg & anläggning är i allt väsentlig koncentrerat till tre kategorier; gymnasial utbildning inom Samhällsbyggnad och byggnadsteknik, respektive inom Teknik och teknisk industri, samt förgymnasial utbildning med Bred, generell inriktning.

Den största enskilda utbildningsgruppen inom Vård & omsorg är gymnasial utbildning inom Hälso- och sjukvård, som omfattar 37 procent av de sysselsatta. Drygt 27 procent av de sysselsatta har en högskoleutbildning, vilket är betydligt högre än inom Bygg & anläggning, där andelen endast är 11 procent.

Metod

I rapporten beräknas hur den totala efterfrågan utvecklas fram till

år 2025, hur stora pensionsavgångarna förväntas bli, samt det

samlade rekryteringsbehovet under perioden. Beräkningarna

utförs för två branscher; Bygg & anläggning (SNI 41-42) samt för

vård, omsorg och sociala insatser (SNI 87-88) benämnd Vård &

omsorg.

Efterfrågan definieras som den totala sysselsatta

dagbefolkningen i respektive bransch och görs i form av en

prognos för Hallands län. Sysselsättningsutvecklingen grundas i

regeringens senaste Långtidsutredning (LU) från 2015, där den

procentuella årliga tillväxten fram till år 2025 appliceras på

senast tillgängliga sysselsättningsdata. På så sätt erhålls en total

efterfrågan på sysselsatta per år och bransch.

Därefter appliceras den senaste yrkesfördelningen inom

respektive branschområde på den totala sysselsättningen för de

två branschområdena, vilket genererar efterfrågan på

sysselsatta fördelat på yrke för varje år fram till och med år 2025.

Beräkningen av pensionsavgångar är baserade på

åldersstrukturen inom respektive bransch. Istället för att anta att

samtliga sysselsatta går i pension vid 65 år, utgår beräkningarna

från en gradvis avtrappning där ökande andelar efter 61 år (Vård

& omsorg) respektive 63 år (Bygg & anläggning) och framåt

appliceras på den prognosticerade sysselsättningsstocken.

Dessa andelar är beräknade utifrån den befintliga

sysselsättningen per ålder inom respektive bransch.

Det samlade rekryteringsbehovet utgörs därmed av två

komponenter; dels behovet som uppstår när efterfrågan på

arbetskraft ökar, dels behovet av ersättningar för

pensionsavgångar. Summerat ger dessa två komponenter det

samlade rekryteringsbehovet per bransch och yrke fram till år

2025.

Det som i praktiken kan tillkomma – och som inte beaktas i

denna beräkningsmetod – är normal personalomsättning när

sysselsatta byter från ett jobb till ett annat utan att gå i pension.

Huvuddelen av dessa jobbyten sker dock inom samma bransch

och utgör därmed inte någon nettoökning av

rekryteringsbehovet.

Slutligen görs även en redovisning av de vanligaste

utbildningarna per yrke, vilket görs genom en direkt summering

från det statistiska grundmaterialet, utan ytterligare

prognosberäkningar.

4

Efterfrågan på arbetskraft Med sikte på år 2025

Analysen utgår från antalet sysselsatta i respektive branschområde

fördelat på yrke och ålder för år 2014. I ett första steg har

sysselsättningsutvecklingen skrivits fram med hjälp av den regionala

utvecklingstakt som prognostiserats för Hallands län för respektive

branschområde i den senaste s.k. Långtidsutredningen (LU) från

2015. Genom att utgå från den regionala prognosen i LU hålls den

framtida utvecklingen konsistent med den nationella utvecklingen.

År 2014 fanns det 10 681 sysselsatta i branschen Bygg & anläggning

och 13 800 sysselsatta i branschen Vård & omsorg i Hallands län.

Genom att applicera årliga tillväxttakter för dessa branscher från LU

erhålls den framtida efterfrågan på sysselsatta i respektive bransch i

Hallands län fram till år 2025.

Efterfrågan på sysselsatta inom Bygg & anläggning beräknas växa

med nästan 520 sysselsatta under perioden fram till 2025 då

efterfrågan beräknas uppgå till 11 199 sysselsatta. Det motsvarar en

genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt om knappt 0,5 procent per

år vilket är en något lägre tillväxttakt än den förväntade

befolkningstillväxten som beräknas växa med 0,6 procent per år

under motsvarande period.

Efterfrågan inom Vård & omsorg beräknas under samma period öka

med nästan 1 500 sysselsatta och år 2025 beräknas 15 273 personer

vara sysselsatta inom denna bransch. Sysselsättningstillväxten inom

Vård & omsorg beräknas växa i en snabbare takt än i Bygg &

anläggning. I genomsnitt beräknas sysselsättningen inom Vård &

omsorg växa med drygt 0,9 procent per år under perioden fram till år

2025 vilket är en högre tillväxttakt än den som förväntas för

befolkningen.

5

Efterfrågan på sysselsatta inom Vård & omsorg respektive Bygg & anläggning 2014-2025

Efterfrågan på arbetskraft inom Bygg & anläggning Fördelat på yrke

För att se om yrkesstrukturen har förändrats över tiden vilket skulle

kunna påverka den framtida fördelningen av yrken inom respektive

bransch har data på nationell nivå analyserats för respektive bransch.

Eftersom den nya yrkesstatistiken (SSYK 2012) endast finns från år

2013 gjordes denna analys för den tidigare yrkesindelningen (SSYK

96) för perioden 2008-2013. Under denna period syns ingen

signifikant förändring i yrkesstrukturen på nationell nivå i branscherna

Bygg & anläggning respektive Vård & omsorg. Därmed har samma

yrkesfördelning som rådde i respektive bransch i Hallands län år

2014 även fått gälla för perioden 2015-2025 vilket även är rimligt med

tanke på att prognosperioden är relativt kort. Genom att applicera

2014 års yrkesstruktur för respektive bransch på den totala

efterfrågan i respektive bransch för varje år under perioden 2015-

2025 har efterfrågan på arbetskraft fördelat per yrke kunnat

beräknas.

Totalt fanns det år 2014 sysselsatta i 243 olika yrken (av totalt 429

yrken) inom branschen Bygg & anläggning i Hallands län. I tabellen

till höger redovisas de 25 vanligaste yrkena inom branschen Bygg &

anläggning i Hallands län. Dessa 25 yrken svarar tillsammans för 65

procent av samtliga sysselsatta i branschen. Vanligaste yrket är

Träarbetare, snickare m.fl. 15 procent av alla sysselsatta i Bygg &

anläggning har detta yrke. Andra vanliga yrken i branschen är

Installations- och serviceelektriker (9 procent), VVS-montörer m.fl. (5

procent), Anläggningsarbetare (4 procent) och Målare (4 procent).

De tolv vanligaste yrkena svarar tillsammans för två tredjedelar av

den totala efterfrågan på sysselsatta inom branschen Bygg &

anläggning i Hallands län. Därefter svarar respektive yrke för en

procent eller mindre av den totala sysselsättningen.

6

De 25 vanligaste yrkena inom Bygg & anläggning

Rank Yrke 2014 2025 Andel

Ackumu-

lerad

andel

1 7111 Träarbetare, snickare m.fl. 1 643 1 723 15% 15%

2 7411 Installations- och serviceelektriker 912 956 9% 24%

3 7125 VVS-montörer m.fl. 557 584 5% 29%

4 7114 Anläggningsarbetare 388 407 4% 33%

5 7131 Målare 384 403 4% 36%

6 7119 Övriga byggnads- och anläggningsarbetare 308 323 3% 39%

7 1362 Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva,

nivå 2 304 319 3% 42%

8 8342 Anläggningsmaskinförare m.fl. 282 296 3% 45%

9 7112 Murare m.fl. 267 280 2% 47%

10 3121 Arbetsledare inom bygg, anläggning och

gruva 256 268 2% 50%

11 3112 Ingenjörer och tekniker inom bygg och

anläggning 198 208 2% 51%

12 8332 Lastbilsförare m.fl. 147 154 1% 53%

13 6113 Trädgårdsanläggare m.fl. 130 136 1% 54%

14 7113 Betongarbetare 128 134 1% 55%

15 7420 Elektronikreparatörer och

kommunikationselektriker m.fl. 126 132 1% 56%

16 7121 Takmontörer 114 120 1% 58%

17 4111 Ekonomiassistenter m.fl. 113 118 1% 59%

18 7122 Golvläggare 104 109 1% 60%

19 7126 Kyl- och värmepumpstekniker m.fl. 100 105 1% 60%

20 4119 Övriga kontorsassistenter och sekreterare 91 95 1% 61%

21 7213 Byggnads- och ventilationsplåtslagare 85 89 1% 62%

22 3113 Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik 84 88 1% 63%

23 8111 Gruv- och stenbrottsarbetare 80 84 1% 64%

24 7214 Tunnplåtslagare 67 70 1% 64%

25 3322 Företagssäljare 63 66 1% 65%

Efterfrågan på arbetskraft inom Vård & omsorg Fördelat på yrke

Som beskrevs på föregående sida har 2014 års yrkesstruktur i

branschen Vård & omsorg i Hallands län applicerats på den totala

efterfrågan för respektive år under perioden 2015-2025 för att

beräkna efterfrågan på arbetskraft fördelat per yrke.

Totalt fanns det år 2014 sysselsatta i 176 olika yrken (av totalt 429

yrken) inom branschen Vård & omsorg i Hallands län. I tabellen till

höger redovisas de 25 vanligaste yrkena inom branschen Vård &

omsorg i Hallands län. Dessa 25 yrken svarar tillsammans för hela 90

procent av samtliga sysselsatta i branschen.

Vanligaste yrket är Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och

äldreboende. Nästan en tredjedel av alla sysselsatta i Vård & omsorg

har detta yrke. Andra vanliga yrken i branschen är Vårdbiträden (16

procent), Personliga assistenter (11 procent) och Vårdare,

boendestödjare (10 procent). Tillsammans svarar dessa fyra yrken för

70 procent av all sysselsättning i branschen i Hallands län.

Jämfört med branschen Bygg & anläggning är det totalt sett färre

yrken representerade i Vård & omsorg i Hallands län, 176 jämfört

med 243. Dessutom är sysselsättningen i Vård & omsorg tydligare

koncentrerad till ett färre antal yrken. I branschen Bygg & anläggning

sysselsatte de 25 vanligaste yrkena 65 procent av branschens

sysselsättning medan motsvarande andel inom Vård & omsorg

uppnås redan av de fyra vanligaste yrkena.

7

De 25 vanligaste yrkena inom Vård & omsorg

Rank Yrke 2014 2025 Andel

Ackumu-

lerad

andel

1 5321 Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård

och äldreboende 4 413 4 884 32% 32%

2 5330 Vårdbiträden 2 256 2 497 16% 48%

3 5343 Personliga assistenter 1 583 1 752 11% 60%

4 5342 Vårdare, boendestödjare 1 349 1 493 10% 70%

5 2661 Socialsekreterare 375 415 3% 72%

6 2227 Geriatriksjuksköterskor 282 312 2% 74%

7 3411 Behandlingsassistenter och socialpedagoger

m.fl. 281 311 2% 76%

8 4119 Övriga kontorsassistenter och sekreterare 187 207 1% 78%

9 5311 Barnskötare 182 201 1% 79%

10 1532 Enhetschefer inom äldreomsorg, nivå 2 181 200 1% 80%

11 9412 Restaurang- och köksbiträden m.fl. 153 169 1% 81%

12 2422 Planerare och utredare m.fl. 138 153 1% 82%

13 5120 Kockar och kallskänkor 133 147 1% 83%

14 5341 Skötare 117 129 1% 84%

15 5349 Övrig vård- och omsorgspersonal 101 112 1% 85%

16 5323 Undersköterskor, vård- och specialavdelning 95 105 1% 86%

17 2273 Arbetsterapeuter 87 96 1% 86%

18 2663 Biståndsbedömare m.fl. 86 95 1% 87%

19 3359 Övriga handläggare 78 86 1% 88%

20 3333 Arbetsförmedlare 77 85 1% 88%

21 2221 Grundutbildade sjuksköterskor 71 79 1% 89%

22 9111 Städare 70 77 1% 89%

23 2343 Förskollärare 66 73 0% 90%

24 2224 Distriktssköterskor 61 68 0% 90%

25 2272 Sjukgymnaster 61 68 0% 90%

Utgångspunkten för att göra en beräkning av framtida pensionsavgångar,

är den nuvarande åldersstrukturen inom de branscher som studeras. Som

framgår av diagrammet till höger, är de sysselsatta inom Bygg &

anläggning i Hallands län relativt jämnt fördelade över de flesta åldrar. Det

finns två mer eller mindre tydliga ”pucklar” i strukturen; en något större

andel i åldrarna ca 22-27 år (”90-talisterna”) och en något större andel i

åldrarna ca 38-45 år (”70-talisterna”).

För 90-talistgenerationen stämmer denna struktur ganska väl överens

med hur befolkningen i stort ser ut i länet. Det föddes relativt många barn

under 90-talet och andelen kring ungefär 18-25-årsåldern är relativt stor.

70-talisterna är däremot inte en lika dominerande grupp i befolkningen,

där den största andelen snarare ligger kring 45-50-årsåldern, dvs.

personer födda under 60-talet. Sammantaget är det alltså en större

koncentration av 70-talister bland de sysselsatta inom Bygg & anläggning

än i befolkningen i stort.

Pensionsavgångarna syns tydligt i kurvans högra del. Från omkring 63 års

ålder minskar antalet sysselsatta betydligt, för att i en relativt jämn årlig

takt försvinna helt till 70-årsåldern. Den tillgängliga statistiken ger inte

underlag för att beräkna en exakt genomsnittlig pensionsålder, men jämför

man med åldersstrukturen i stort, är det tydligt hur pensionsavgångarna är

fördelade i ålder.

Sammantaget ger detta en god bild av de förväntade pensionsavgångarna

inom Bygg & anläggning. De närmaste tio åren – när dagens 53-63-

åringar går in i pensionsåldern – kan en svag gradvis ökning av antalet

avgångar förväntas. Men det är först när 70-talistgenerationen börjar

närma sig pension som de verkligt stora avgångarna kan förväntas. Till

dess dröjer det ännu omkring tjugo år, vilket gör att rekryteringsbehoven

relaterade till pensioner i Hallands län är en process som ligger relativt

långt fram i tiden.

Pensionsavgångar

Åldersfördelning för sysselsatta inom Bygg & anläggning, år 2014

Åldersstruktur inom Bygg & anläggning

Sysselsatta

Ålder

8

Inom Vård & omsorg ser åldersstrukturen något annorlunda ut. Även här

finns en relativt stor kohort med sysselsatta i åldrarna 20 till 27 år, vilka

kan sägas utgöra 90-talistgenerationen. Denna ”puckel” är ungefär lika

utpräglad som i bygg- och anläggningsbranschen och motsvarar alltså hur

befolkningen i länet i stort ser ut.

Vad som däremot i hög grad karaktäriserar branschen Vård & omsorg i

Halland är hur den domineras av sysselsatta i åldern 45 till 55 år; i allt

väsentligt personer födda på 60-talet. Denna fördelning följer hur

befolkningens struktur ser ut i betydligt högre grad än i Bygg &

anläggning. Dessutom är denna ålderskohort avsevärt större än vad 70-

talisterna är i byggsektorn.

Något som också skiljer vård- och omsorgssektorn från Bygg &

anläggning, är mönstret på pensionsavgångarna. Redan efter 61-

årsåldern faller antalet snabbt och bland 65-åringarna finns det endast ett

hundratal sysselsatta kvar. Däremot kvarstår en liten andel i

sysselsättning fram till 70-årsåldern, med ungefär lika många per år.

Pensioneringarna har alltså ett något annorlunda mönster inom Vård &

omsorg än inom Bygg & anläggning.

Detta gör också att de förväntade rekryteringsbehoven som uppstår pga.

pensionsavgångar inom Vård & omsorg dels kan förväntas komma

tidigare än inom Bygg & anläggning, dels ha en större omfattning. Om ca

tio år börjar 60-talistkohorten närma sig pensionsåldern och avgångarna

kommer vara betydligt större än vad de är idag.

Å andra sidan är de generationer som kommer därefter betydligt färre till

antalet. Avgångarna på ännu längre sikt kan därmed beräknas gå ned

igen, när dagens 45-55-åringar har gått i pension.

Pensionsavgångar

Åldersfördelning för sysselsatta inom Vård & omsorg, år 2014

Åldersstruktur inom Vård & omsorg

Sysselsatta

Ålder

9

I analysen har det antagits att antalet pensionsavgångarna följer det

mönster som uppvisas idag. Med andra ord är det inte vid strikt 65 års

ålder som de sysselsatta antas gå i pension, utan det sker en gradvis

avtrappning efter 63 år inom Bygg & anläggning och efter 61 år inom Vård

& omsorg. Åldersstrukturen skrivs fram år för år fram till 2025 och

avgångsandelarna appliceras på respektive årskull. Detta gör att antalet

pensionsavgångar totalt sett kan summeras för vart och ett av åren fram

till 2025.

Som framgår av diagrammet, är det inom Vård & omsorg som antalet

pensionsavgångar förväntas bli störst, vilket främst beror på att denna

sektor totalt sett är större. Men som visats tidigare, så beror de kommande

avgångarna i hög grad på hur åldersstrukturen hos de sysselsatta ser ut.

Inom Vård & omsorg väntas antalet pensionsavgångar öka från dagens

drygt 220 till över 330 år 2025. Detta innebär en ökning med 48 procent

under hela perioden.

Bygg- och anläggningssektorn har inte alls samma dramatiska ökning i

antalet pensionsavgångar. De närmaste åren beräknas det årliga antalet

t.o.m. minska något. Dagens nivå på ca 170 avgångar förväntas endast

öka till knappt 190 år 2025, vilket motsvarar en ökning på tio procent.

Sammantaget förväntas drygt 3100 sysselsatta inom Vård & omsorg gå i

pension fram till år 2025. Detta motsvarar en andel på 23 procent av

dagens sysselsatta, alltså nästan en fjärdedel. Inom Bygg & anläggning

beräknas ca 1900 personer gå i pension, vilket motsvarar 18 procent av

dagens sysselsatta.

Inom Vård & omsorg står man alltså inför en helt annan problematik än

inom Bygg & anläggning. Ett stadigt ökande behov av

ersättningsrekryteringar för pensionsavgångar kommer ställa krav på

utökad kompetensförsörjning, medan det inom byggsektorn i allt väsentligt

handlar om att i konstant takt ersätta avgående personal. Dock kommer till

detta det ökande behov av kompetens som tillväxten inom respektive

sektor står för, vilket det redogörs för mer längre fram i rapporten.

Pensionsavgångar

Pensionsavgångar inom Vård & omsorg respektive Bygg & anläggning 2016-2025

Totalt antal fram till år 2025

År

10

Det totala antalet pensionsavgångar under perioden fram till år 2025 har

också beräknats per yrke. I huvudsak sammanfaller antalet beräknade

pensionsavgångar med det totala antalet sysselsatta, men beroende på

hur åldersstrukturen ser ut i respektive yrke, så kan andelen avgångar

variera. I tabellen till höger redovisas de 25 yrkena med störst antal

pensionsavgångar, samt hur stor andel av dagens sysselsatta som

förväntas gå i pension. Tillsammans utgör dessa 25 yrken 56 procent av

samtliga pensionsavgångar under perioden.

De totalt sett största pensionsavgångarna beräknas uppstå bland

Träarbetare, snickare och uppgå till 238 personer. Dessa utgör dock

endast 14 procent av dagens antal sysselsatta, vilket är lägre än

genomsnittet på 18 procent för hela branschen. Även gruppen med näst

störst antal pensionsavgångar, Installations- och serviceelektriker, har en

procentandel av dagens sysselsatta på 14 procent, liksom den tredje

största yrkeskategorin, VVS-montörer med en pensionsavgångsandel på

15 procent.

Yrken där en större procentuell andel beräknas gå i pension under

perioden fram till år 2025 är i stor utsträckning mindre till antalet. Det rör

sig om bland annat Ekonomiassistenter, där 25 procent beräknas gå i

pension under perioden, Fastighetsskötare med 32 procent, Drifttekniker

vid värme- och vattenverk med en pensionsandel på 38 procent, samt

Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift där 40 procent beräknas gå i

pension till år 2025. Samtliga dessa yrkeskategorier är dock totalt sett små

inom byggsektorn i Hallands län och består tillsammans idag av drygt 230

sysselsatta.

Betydligt lägre andelar pensionsavgångar förväntas bland Övriga

byggnads- och anläggningsarbetare samt Murare där sju respektive nio

procent beräknas gå i pension till år 2025.

Pensionsavgångar inom Bygg & anläggning

Pensionsavgångar inom Bygg & anläggning 2015-2025

Fördelat per yrke

Rank Yrke

Total antal

pensions-

avgångar

2015-

2025

Syssel-

satta år

2014

Andel

pensions-

avgångar av

sysselsatta

2014

1 7111 Träarbetare, snickare m.fl. 238 1 643 14%

2 7411 Installations- och serviceelektriker 125 912 14%

3 7125 VVS-montörer m.fl. 84 557 15%

4 7114 Anläggningsarbetare 80 388 21%

5 7131 Målare 68 384 18%

6 1362 Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva, nivå 2 65 304 21%

7 8342 Anläggningsmaskinförare m.fl. 40 282 14%

8 3121 Arbetsledare inom bygg, anläggning och gruva 40 256 16%

9 4111 Ekonomiassistenter m.fl. 28 113 25%

10 7113 Betongarbetare 27 128 21%

11 8332 Lastbilsförare m.fl. 27 147 19%

12 3112 Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning 27 198 14%

13 7112 Murare m.fl. 23 267 9%

14 7119 Övriga byggnads- och anläggningsarbetare 23 308 7%

15 4119 Övriga kontorsassistenter och sekreterare 22 91 24%

16 6113 Trädgårdsanläggare m.fl. 21 130 16%

17 7213 Byggnads- och ventilationsplåtslagare 17 85 20%

18 8111 Gruv- och stenbrottsarbetare 17 80 21%

19 6130 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 17 42 40%

20 7126 Kyl- och värmepumpstekniker m.fl. 15 100 15%

21 8191 Drifttekniker vid värme- och vattenverk 14 38 38%

22 7121 Takmontörer 13 114 12%

23 1120 Verkställande direktörer m.fl. 13 61 21%

24 3322 Företagssäljare 13 63 20%

25 5152 Fastighetsskötare 13 40 32%

11

På motsvarande sätt har pensionsavgångarna per yrke inom Vård &

omsorg beräknats. Som beskrivits ovan, beräknas i genomsnitt 23 procent

av dagens sysselsatta gå i pension till år 2025. I tabellen redovisas de 25

yrkena med störst totalt antal pensionsavgångar.

Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende är den

yrkesgrupp som har störst antal pensionsavgångar och är tillika den

största yrkeskategorin sett till totalt antal sysselsatta. Gruppens

pensionsandel ligger också på genomsnittet för hela vård- och

omsorgssektorn.

De tre övriga större yrkesgrupperna – Vårdbiträden, Personliga

assistenter respektive Vårdare, boendestödjare – har däremot något lägre

pensionsandelar. Omkring 20 procent av dagens sysselsatta inom dessa

grupper beräknas gå i pension till år 2025, vilket tyder på att det generellt

är en lägre medelålder bland de sysselsatta.

Det är få yrkeskategorier inom sektorn som har lägre pensionsandelar,

men däremot vissa mindre grupper som har en betydligt högre andel.

Bland såväl Distriktssköterskor, Skötare som Avdelnings- och

enhetschefer beräknas mellan 39 till 43 procent gå i pension till år 2025.

Allra högst andel återfinns dock bland Kuratorer, där 45 procent förväntas

avgå.

Dock är det inom dessa grupper relativt få sysselsatta totalt sett. Ur ett

kompetensförsörjningsperspektiv är gruppen Undersköterskor, hemtjänst,

hemsjukvård och äldreboende kraftigt dominerande och de beräknade

pensionsavgångarna inom detta yrke utgör en tredjedel av samtliga

avgångar inom hela vård- och omsorgssektorn.

Pensionsavgångar inom Vård & omsorg

Pensionsavgångar inom Vård & omsorg 2015-2025

Fördelat per yrke

Rank Yrke

Total antal

pensions-

avgångar

2015-

2025

Syssel-

satta år

2014

Andel

pensions-

avgångar av

sysselsatta

2014

1 5321 Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och

äldreboende 1 028 4 413 23%

2 5330 Vårdbiträden 453 2256 20%

3 5343 Personliga assistenter 309 1583 20%

4 5342 Vårdare, boendestödjare 281 1349 21%

5 2227 Geriatriksjuksköterskor 87 282 31%

6 5311 Barnskötare 68 182 37%

7 2661 Socialsekreterare 65 375 17%

8 3411 Behandlingsassistenter och socialpedagoger m.fl. 57 281 20%

9 4119 Övriga kontorsassistenter och sekreterare 54 187 29%

10 1532 Enhetschefer inom äldreomsorg, nivå 2 51 181 28%

11 5341 Skötare 47 117 40%

12 9412 Restaurang- och köksbiträden m.fl. 47 153 30%

13 2422 Planerare och utredare m.fl. 41 138 29%

14 5349 Övrig vård- och omsorgspersonal 33 101 32%

15 5120 Kockar och kallskänkor 28 133 21%

16 3359 Övriga handläggare 24 78 31%

17 2221 Grundutbildade sjuksköterskor 24 71 33%

18 2224 Distriktssköterskor 24 61 39%

19 2662 Kuratorer 22 48 45%

20 5323 Undersköterskor, vård- och specialavdelning 21 95 22%

21 1512 Avdelnings- och enhetschefer inom hälsa och

sjukvård, nivå 2 18 43 43%

22 2273 Arbetsterapeuter 17 87 20%

23 3333 Arbetsförmedlare 14 77 19%

24 2343 Förskollärare 14 66 21%

25 9111 Städare 14 70 20%

12

13

Rekryteringsbehov fram till 2025

Det totala rekryteringsbehovet under perioden fram till år 2025 har beräknats genom addera beräknade pensionsavgångar till den tillväxt som beräknas för respektive bransch. Det som redovisas här som rekryteringsbehov tar inte hänsyn till det ytterligare rekryteringsbehov som kan uppstå till följd av att personer byter jobb till en annan region eller bransch.

Som redovisats ovan växer efterfrågan inom Bygg & anläggning i Hallands län med nästan 520 sysselsatta under perioden fram till 2025. Förutom dessa drygt 500 i direkt rekryteringsbehov tillkommer ersättningsrekrytering för de som pensioneras under perioden fram till år 2025. Mellan 2015 och 2025 beräknas drygt 1 900 sysselsatta inom branschen pensioneras. Det innebär att fram till och med år 2025 beräknas nästan 18 procent av de sysselsatta i branschen Bygg & anläggning i Hallands län gå i pension. Tillväxten i antalet arbetstillfällen, nästan 520, plus det beräknade antalet pensionsavgångar, drygt 1 900, innebär att det totala rekryteringsbehovet fram till år 2025 i branschen Bygg & anläggning i Hallands län uppgår till drygt 2 400 sysselsatta.

Inom Vård & omsorg beräknas efterfrågan i Hallands län växa med nästan 1 500 sysselsatta under perioden fram till år 2025. Förutom detta direkta rekryteringsbehov tillkommer ersättningsrekrytering för de drygt 3 100 som beräknas pensioneras under perioden fram till år 2025. Pensioneringarna i branschen Vård & omsorg fram till och med år 2025 motsvarar nästan 23 procent av de som var sysselsatta i branschen år 2014. Tillväxten i antalet arbetstillfällen, nästan 1 500, plus det beräknade antalet pensionsavgångar, drygt 3 100, innebär att det totala rekryteringsbehovet fram till år 2025 i branschen Vård & omsorg i Hallands län uppgår till nästan 4 600 sysselsatta.

Totalt rekryteringsbehov inom Bygg & anläggning 2015-2025

Totalt rekryteringsbehov inom Vård & omsorg 2015-2025

14

Årligt rekryteringsbehov fram till 2025

Det årliga rekryteringsbehovet under perioden 2015-2025 för respektive bransch framgår av figurerna till höger. Generellt utgör ersättningsrekrytering för de som pensioneras den största orsaken till rekrytering. Inom Bygg & anläggning utgör denna kategori 79 procent av det totala rekryteringsbehovet. Motsvarande andel inom Vård & omsorg uppgår till 68 procent. Därmed är det i denna kategori som länets numerärt största rekryteringsutmaning finns. Dessutom är detta i många fall redan existerande tjänster med tydliga kravprofiler och tjänstebeskrivningar. Matchningen ställs i dessa fall inför särskilda utmaningar. Å andra sidan är detta en uppgift som i huvudsak faller på arbetsgivaren. Men regionala aktörer kan stötta den regionala kompetensförsörjningsprocessen från utbudssidan – alltså god tillgång till relevant kompetens.

Det totala rekryteringsbehovet i branschen Bygg & anläggning uppgår för perioden fram till år 2025 till drygt 2 400 sysselsatta. I genomsnitt innebär det att 221 personer behöver rekryteras till branschen årligen för kunna möta branschens efterfrågan. Från 2017 beräknas det genomsnittliga årliga rekryteringsbehovet uppgå till 172 personer. Att rekryteringsbehovet är stort år 2015 och 2016 beror på att branschen Bygg & anläggning beräknades växa starkt dessa år. År 2017 beräknas branschen krympa vilket får till följd att rekryteringsbehovet till följd av tillväxt blir negativt. Detta enligt de grundförutsättningar som ges av LU 2015 och som legat till grund för beräkningarna (se sidan 5).

Inom branschen Vård & omsorg beräknas det totala rekryteringsbehovet för perioden fram till och med år 2025 uppgå till nästan 4 600 sysselsatta. I genomsnitt betyder det att 417 personer behöver rekryteras till branschen årligen för att kunna möta den efterfrågan på sysselsatta som branschen ställer och för att undvika framtida brister. Från år 2017 beräknas det genomsnittliga rekryteringsbehovet uppgå till 431 personer per år.

Årligt rekryteringsbehov inom Bygg & anläggning 2015-2025

Årligt rekryteringsbehov inom Vård & omsorg 2015-2025

Rekryteringsbehov inom Bygg & anläggning Fördelat på yrke

Det totala rekryteringsbehovet för branschen Bygg &

anläggning i Hallands län för perioden fram till 2025 uppgår till

drygt 2 400 personer. I tabellen nedan redovisas de 20 yrken

för vilka det största rekryteringsbehovet beräknas uppstå. 54

procent av det totala rekryteringsbehovet beräknas uppstå

bland dessa yrken.

De största rekryteringsbehoven beräknas uppstå för yrkena

Träarbetare, snickare m.fl., Installations- och serviceelektriker,

VVS-montörer m.fl., Anläggningsarbetare och Målare.

15

De 20 yrkena med störst rekryteringsbehov inom Bygg & anläggning

Tillsammans svarar dessa 5 yrken för ett totalt rekryteringsbehov

på nästan 800 personer vilket motsvarar en tredjedel av det

totala beräknade rekryteringsbehovet inom Bygg & anläggning till

och med år 2025.

Eftersom det framförallt är pensioneringar som är huvudorsaken

till rekryteringsbehovet under perioden fram till och med år 2025

beräknas det största rekryteringsbehovet uppstå i de yrken som

uppvisar de största pensionsavgångarna under perioden till år

2025.

Rank Yrke 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2015-2025 Andel Ack. andel

1 7111 Träarbetare, snickare m.fl. 74 37 1 28 23 26 21 25 26 28 28 317 13% 13%

2 7411 Installations- och serviceelektriker 39 19 -2 13 12 14 11 15 16 17 16 170 7% 20%

3 7125 VVS-montörer m.fl. 26 13 0 7 7 8 7 9 11 11 12 111 5% 25%

4 7114 Anläggningsarbetare 20 10 1 7 7 8 8 9 9 10 10 99 4% 29%

5 7131 Målare 17 9 1 7 7 8 6 7 8 8 8 87 4% 32%

6 1362 Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva, nivå 2 14 8 2 6 6 7 6 6 7 8 8 80 3% 35%

7 8342 Anläggningsmaskinförare m.fl. 13 7 1 5 4 4 3 4 4 4 4 54 2% 38%

8 3121 Arbetsledare inom bygg, anläggning och gruva 12 6 0 4 4 4 3 4 5 5 6 52 2% 40%

9 7119 Övriga byggnads- och anläggningsarbetare 12 5 -2 3 2 3 2 3 3 4 4 38 2% 41%

10 3112 Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning 10 5 0 3 3 2 2 3 3 3 3 37 2% 43%

11 7112 Murare m.fl. 11 5 -1 3 2 3 1 2 3 3 3 36 1% 44%

12 8332 Lastbilsförare m.fl. 8 4 1 3 2 3 3 3 2 3 2 35 1% 46%

13 7113 Betongarbetare 6 3 1 3 3 3 3 3 3 3 3 34 1% 47%

14 4111 Ekonomiassistenter m.fl. 6 3 1 3 3 3 3 3 3 3 3 33 1% 48%

15 6113 Trädgårdsanläggare m.fl. 6 3 0 2 2 2 2 2 3 3 3 27 1% 50%

16 4119 Övriga kontorsassistenter och sekreterare 5 2 0 2 2 3 2 2 2 2 2 26 1% 51%

17 7213 Byggnads- och ventilationsplåtslagare 4 2 0 2 2 2 2 2 2 2 2 21 1% 52%

18 8111 Gruv- och stenbrottsarbetare 4 2 0 2 2 2 2 2 2 2 2 21 1% 52%

19 7126 Kyl- och värmepumpstekniker m.fl. 4 2 0 1 1 1 2 2 2 2 2 19 1% 53%

20 7121 Takmontörer 5 2 0 1 1 1 1 2 2 2 2 19 1% 54%

Rekryteringsbehov inom Vård & omsorg Fördelat på yrke

Det totala rekryteringsbehovet för branschen Vård & omsorg i

Hallands län för perioden fram till 2025 uppgår till nästan 4 600

personer. I tabellen nedan redovisas de 20 yrken för vilka det största

rekryteringsbehovet beräknas uppstå. I princip all rekrytering (88

procent) i branschen Vård & omsorg fram till år 2025 beräknas

uppstå bland dessa yrken.

Det största rekryteringsbehovet förväntas för Undersköterskor,

hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende, Vårdbiträden, Personliga

assistenter, Vårdare, boendestödjare och Geriatriksjuksköterskor.

Tillsammans svarar dessa 5 yrken för ett

16

De 20 yrkena med störst rekryteringsbehov inom Vård & omsorg

totalt rekryteringsbehov om drygt 3 200 personer vilket motsvarar 70

procent av det totala rekryteringsbehovet inom Vård & omsorg fram

till och med år 2025.

Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende är det

yrke där det största rekryteringsbehovet beräknas uppstå. Under

perioden fram till 2025 beräknas det uppstå ett rekryteringsbehov på

nästan 1 500 personer för detta yrke vilket motsvarar en tredjedel av

det totala rekryteringsbehovet under perioden fram till år 2025 för

branschen Vård & omsorg i Hallands län. Rekryteringsbehovet ökar

ganska kraftigt för detta yrke från mitten av prognosperioden till följd

av ökade pensionsavgångar.

Rank Yrke 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2015-2025 Andel Ack. andel

1 5321 Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och

äldreboende 96 104 110 119 131 141 150 155 159 165 169 1 499 33% 33%

2 5330 Vårdbiträden 59 59 60 60 62 65 66 65 67 66 66 694 15% 48%

3 5343 Personliga assistenter 44 42 40 41 43 43 45 45 45 46 46 478 10% 58%

4 5342 Vårdare, boendestödjare 29 29 32 34 37 40 42 43 44 46 47 425 9% 67%

5 2227 Geriatriksjuksköterskor 12 11 11 10 10 10 11 10 10 11 11 118 3% 70%

6 2661 Socialsekreterare 8 8 7 8 10 10 10 11 11 11 11 105 2% 72%

7 5311 Barnskötare 6 7 7 8 9 9 9 8 8 8 8 88 2% 74%

8 3411 Behandlingsassistenter och socialpedagoger m.fl. 5 6 6 7 7 8 9 9 10 10 10 87 2% 76%

9 4119 Övriga kontorsassistenter och sekreterare 5 6 6 6 7 7 7 7 8 8 7 74 2% 78%

10 1532 Enhetschefer inom äldreomsorg, nivå 2 5 6 7 7 7 7 6 6 6 7 6 70 2% 79%

11 9412 Restaurang- och köksbiträden m.fl. 3 5 5 5 6 6 7 6 7 7 6 63 1% 81%

12 5341 Skötare 6 4 4 5 5 5 6 6 6 5 5 59 1% 82%

13 2422 Planerare och utredare m.fl. 4 4 4 5 5 6 6 5 6 6 5 55 1% 83%

14 5349 Övrig vård- och omsorgspersonal 3 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 43 1% 84%

15 5120 Kockar och kallskänkor 2 3 3 3 3 4 4 5 4 5 5 42 1% 85%

16 3359 Övriga handläggare 1 1 2 3 3 3 3 4 4 4 4 32 1% 86%

17 2221 Grundutbildade sjuksköterskor 2 3 3 3 2 3 3 3 3 3 4 31 1% 86%

18 5323 Undersköterskor, vård- och specialavdelning 5 3 3 2 2 3 3 2 3 3 3 31 1% 87%

19 2224 Distriktssköterskor 2 2 3 3 3 3 3 3 3 3 3 30 1% 88%

20 2662 Kuratorer 2 2 3 2 3 3 3 2 2 2 2 27 1% 88%

Vanligaste utbildningarna Inom Bygg & anläggning

De sysselsattas utbildningsnivå i Bygg & anläggning

Vanligaste utbildningarna i Bygg & anläggning

De sysselsattas utbildningsnivå i branschen Bygg & anläggning i

Hallands län framgår av figuren till höger. Huvuddelen (72 procent) av

de sysselsatta har gymnasieutbildning som högsta utbildning. Endast

11 procent av de verksamma i branschen har någon form av

högskoleutbildning.

De vanligaste utbildningsinriktningarna bland de sysselsatta i

branschen Bygg & anläggning är Samhällsbyggnad och

byggnadsteknik, Teknik och teknisk industri och Bred, generell

utbildning. Nästan 30 procent av de sysselsatta är utbildade inom

utbildningsinriktningen Samhällsbyggnad och byggnadsteknik och

huvuddelen av dessa har en utbildning på gymnasienivå. Nästan lika

hög andel bland de sysselsatta har utbildningsinriktningen Teknik och

teknisk industri och även här dominerar gymnasienivån. Den tredje

vanligaste utbildningsinriktningen är Bred, generell utbildning för vilken

förgymnasial nivå dominerar. Tillsammans svarar dessa tre

utbildningsinriktningarna för nästan 80 procent av de sysselsattas

utbildning i branschen Bygg & anläggning i Hallands län.

I Bilaga 1 redovisas de vanligaste utbildningarna för de tre vanligaste

yrkena i branschen. För huvuddelen av yrkena i branschen Bygg &

anläggning är det de tre nämnda utbildningsinriktningarna som

dominerar.

17

Vanligaste utbildningarna Inom Vård & omsorg

De sysselsattas utbildningsnivå i Vård & omsorg

Vanligaste utbildningarna i Vård & omsorg

Även inom branschen Vård & omsorg är det utbildningar på

gymnasienivå som dominerar. 65 procent av de sysselsatta i

branschen har gymnasieutbildning som högsta utbildning. Jämfört med

Bygg & anläggning är det en högre andel av de sysselsatta inom

branschen Vård & omsorg som har någon form av högskoleutbildning.

Drygt 27 procent av de sysselsatta i branschen Vård & omsorg har en

högskoleutbildning.

Den enskilt vanligaste utbildningsinriktningen bland de sysselsatta i

branschen Vård & omsorg är Hälso och sjukvård. Så stor andel som

37 procent av de sysselsatta har denna utbildningsinriktning som

bakgrund och huvuddelen har en utbildning på gymnasienivå som

högsta utbildning. Utbildningsinriktningarna Bred, generell utbildning

och Socialt arbete och omsorg är också vanliga bland de sysselsatta.

Ungefär 15 procent av de sysselsatta i branschen har Bred, generell

utbildning som utbildningsinriktning. För de sysselsatta med denna

utbildningsinriktning är det ungefär lika vanligt att ha förgymnasial

utbildning som gymnasial utbildning som högsta utbildning.

Utbildningsinriktningen Socialt arbete och omsorg är den tredje

vanligaste utbildningsinriktningen och ungefär 13 procent av de

sysselsatta inom Vård & omsorg har en utbildning med denna

inriktning. Drygt hälften av dessa har en eftergymnasial utbildning.

Tillsammans svarar dessa tre utbildningsinriktningarna för nästan två

tredjedelar av de sysselsattas utbildning i branschen Vård & omsorg i

Hallands län.

I Bilaga 2 redovisas de vanligaste utbildningarna för de tre vanligaste

yrkena i branschen. För huvuddelen av yrkena i branschen Vård &

omsorg är det de tre nämnda utbildningsinriktningarna som dominerar.

18

Bilaga 1: Vanligaste utbildning för de vanligaste yrkena Bygg & anläggning

Utbildningsnivå

Utbildningsinriktning Förgymnasial Gymnasial Eftergymn <3 år Eftergymn >3 år Totalt

58 Samhällsbyggnad och byggnadsteknik 2 833 205 133 3 171

52 Teknik och teknisk industri 2 556 252 82 2 890

01 Bred, generell utbildning 1 806 493 6 2 305

34 Företagsekonomi, handel och administration 384 97 43 524

99 Okänd 315 14 8 337

62 Lantbruk, trädgård, skog och fiske 297 22 4 323

81 Personliga tjänster 218 15 9 242

84 Transporttjänster 198 8 206

54 Material och tillverkning 135 6 4 145

21 Konst och media 114 9 4 127

72 Hälso- och sjukvård 59 12 13 84

76 Socialt arbete och omsorg 62 10 4 76

14 Pedagogik och lärarutbildning 1 35 20 56

48 Data 30 17 3 50

86 Säkerhetstjänster 16 16 8 40

31 Samhälls- och beteendevetenskap 2 22 11 35

22 Humaniora 1 20 8 29

44 Fysik, kemi och geovetenskap 1 5 4 10

42 Biologi och miljövetenskap 2 5 7

46 Matematik och övrig naturvetenskap 3 3 1 7

85 Miljövård och miljöskydd 5 2 7

32 Journalistik och information 3 1 4

38 Juridik och rättsvetenskap 3 1 4

64 Djursjukvård 2 2

Totalt 1 806 7 718 789 368 10 681

Utbildningsnivå


58 Samhällsbyggnad och byggnadsteknik 1019 10 4 1033

01 Bred, generell utbildning 188 54 242

52 Teknik och teknisk industri 136 11 5 152

99 Okänd 46 2 1 49

54 Material och tillverkning 41 2 43




21 Konst och media 14 2 16

84 Transporttjänster 9 9

48 Data 2 2 2 6

76 Socialt arbete och omsorg 5 5

31 Samhälls- och beteendevetenskap 2 2

72 Hälso- och sjukvård 1 1 2

14 Pedagogik och lärarutbildning 1 1

86 Säkerhetstjänster 1 1

Totalsumma 188 1399 39 17 1643

Utbildningsnivå



01 Bred, generell utbildning 51 15 2 68

99 Okänd 18 18

21 Konst och media 9 1 10

34 Företagsekonomi, handel och administration 9 9


58 Samhällsbyggnad och byggnadsteknik 4 1 5


48 Data 2 1 3

62 Lantbruk, trädgård, skog och fiske 3 3

84 Transporttjänster 3 3

72 Hälso- och sjukvård 2 2


22 Humaniora 1 1


42 Biologi och miljövetenskap 1 1

54 Material och tillverkning 1 1

76 Socialt arbete och omsorg 1 1

Totalsumma 51 815 40 6 912

Utbildningsnivå



58 Samhällsbyggnad och byggnadsteknik 138 2 140


99 Okänd 51 1 1 53

34 Företagsekonomi, handel och administration 9 1 10

81 Personliga tjänster 8 8

21 Konst och media 5 5

62 Lantbruk, trädgård, skog och fiske 4 4


76 Socialt arbete och omsorg 1 1 2



44 Fysik, kemi och geovetenskap 1 1

48 Data 1 1

54 Material och tillverkning 1 1


Totalsumma 89 444 21 3 557

Branschen Bygg & anläggning totalt Vanligaste yrket: 7111 Träarbetare, snickare m.fl.

Näst vanligaste yrket: 7411 Installations- och serviceelektriker Tredje vanligaste yrket: 7125 VVS-montörer m.fl.

19

Bilaga 2: Vanligaste utbildning för de vanligaste yrkena Vård & omsorg

Utbildningsnivå


72 Hälso- och sjukvård 4 117 437 610 5 164

01 Bred, generell utbildning 1 028 1 115 3 2 146

76 Socialt arbete och omsorg 906 234 684 1 824

34 Företagsekonomi, handel och administration 791 162 119 1 072






99 Okänd 163 36 15 214


54 Material och tillverkning 125 5 1 131

22 Humaniora 5 66 44 115


48 Data 32 23 13 68

84 Transporttjänster 34 6 2 42

38 Juridik och rättsvetenskap 2 11 18 31

32 Journalistik och information 1 12 7 20

46 Matematik och övrig naturvetenskap 3 7 10 20

86 Säkerhetstjänster 11 8 19


44 Fysik, kemi och geovetenskap 7 2 9



Totalsumma 1 028 8 989 1 652 2 131 13 800

Utbildningsnivå


72 Hälso- och sjukvård 2 511 124 38 2 673





99 Okänd 61 16 7 84





31 Samhälls- och beteendevetenskap 24 22 46



48 Data 8 7 3 18


38 Juridik och rättsvetenskap 1 4 2 7

46 Matematik och övrig naturvetenskap 3 4 7



58 Samhällsbyggnad och byggnadsteknik 5 5

32 Journalistik och information 1 2 3

44 Fysik, kemi och geovetenskap 1 1 2



Totalsumma 101 3 815 340 157 4 413

Utbildningsnivå












99 Okänd 28 5 7 40




48 Data 5 6 2 13

84 Transporttjänster 6 2 1 9




32 Journalistik och information 2 2



Totalsumma 367 1 564 224 101 2 256

Utbildningsnivå


01 Bred, generell utbildning 213 192 2 407








31 Samhälls- och beteendevetenskap 23 19 42


99 Okänd 29 7 36




48 Data 7 5 12


32 Journalistik och information 6 6







Totalsumma 213 1 049 208 113 1 583

Branschen Vård & omsorg totalt Vanligaste yrket: 5321 Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende

Näst vanligaste yrket: 5330 Vårdbiträden Tredje vanligaste yrket: 5343 Personliga assistenter

20

Bilaga 3: Om yrkesklassificeringen SSYK 2012

21

Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK 2012 är ett

system för gruppering av individers yrken. SSYK klassificerar

personer efter de arbetsuppgifter som de utför. Den kan även

användas för att organisera information om lediga platser,

arbetssökande och yrken.

SSYK 2012 är en uppdatering av den tidigare

yrkesklassifikationen SSYK 96, som den också ersätter. Syftet

har varit att åstadkomma en uppdaterad svensk yrkesindelning

som återspeglar dagens yrkesstruktur. Ett önskemål vid

framtagandet av SSYK 2012 har varit att för svensk användning

kunna spegla ansvarsnivåer för chefer.

Struktur och underliggande principer i SSYK 2012 är i stort sett

oförändrade jämfört med SSYK 96. Antalet klasser på varje

nivå framgår av sammanställningen nedan:

Nivå/Kod SSYK 2012 SSYK 96

Yrkesområde/Ensiffernivå 10 10

Huvudgrupp/Tvåsiffernivå 46 27

Yrkesgrupp/Tresiffernivå 147 113

Undergrupp/Fyrsiffernivå 429 355

efterfrågan, pension och rekrytering inom bygg & anläggning och...

Documents