En skolgårdför alla

Slutrapport 2006, programdelenSlutrapport 2006, programdelenSlutrapport 2006, programdelenSlutrapport 2006, programdelenSlutrapport 2006, programdelen

HSO Stockholms stadHSO Stockholms stadHSO Stockholms stadHSO Stockholms stadHSO Stockholms stad

Program

En skolgård för allasid 3

med

SISABs TillgänglighetsanvisningarTillgänglighet för elever och personal

med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmågasid 12

3

Detta är ett program för att skapa en skolgård somär trevlig, vacker och ombonad och som kanfungera för alla, och även vara ett stöd för skolanspedagogiska uppgift, en skolgård som under allaårstider kan stimulera elever att samverka i lär-ande och lek och underlätta för elever med olikafunktionsnedsättningar att delta på samma villkorsom alla andra. Skolgården ska också året runtkunna användas för lek och samvaro även utanförskoltid.I programmet ingår också att involvera eleverna.Och att ge elever och personal tillfällen att reflek-tera över vad det innebär att ha olikafunktionsnedsättningar såväl praktiskt som närdet gäller delaktighet.Programmet utgår från SISABs Tillgänglighets-anvisningar (Stockholms Skolfastigheter AB )och

Innehåll

Tillvägagångssätt 4Delaktighet och föränderlighet 5Markbeläggningar 6Ledstråk 7Ljud 7Växtlighet 7Lekredskap och möbler 9Entréer från gångvägar 10Tillgänglighet till naturmarken 11

Program

En skolgård för alla

kompletterar med erfarenheter från Movium ochSkolans uterum, samt utredningar och projekt somsyftar till tillgängliga lekmiljöer (se litteratur-lista). Det är framtaget och utvecklat i ett pilotpro-jekt med elever och lärare på Knutbyskolan iRinkeby, Stockholm, 2004-2005. Det kommer attkompletteras och revideras med erfarenheter fråntillämpningen i Knutby och på andra håll.Programmet är upplagt som två parallella texter:dels SISABs tillgänglighetsanvisningar med allasina precisa egenskapskrav, längd, bredd, lutning,kontrast, ljud, ljus och skyltning, detaljer mm,dels en beskrivande och exemplifierande text omhur man kan gå tillväga, om samarbete i allaskeden och i underhåll och skötsel, om materialoch utförande, om växtlighet, odling, lek, redskapoch möblering.

4

Engagera,inventeraoch planera

Viktiga förutsättningar

för att planera en Skolgård För Alla:• Engagemang från skolans personaloch elever, från handikapprörelsen ochfrån föräldrarna.• En ansvarig på skolan som samord-nar schemaläggning och skolans en-gagemang med projektgruppen.• En projektgrupp med en projektle-dare och arkitekt/er med kunskap ocherfarenhet av pedagogisk skolgårds-planering och tillgänglighet förfunktionshindrade.

Information och inspiration

• En studiedag för att informera och engageraskolans personal. Information och möjlighet attpröva på olika funktionshinder, information ochexempel på skolgården som pedagogisk miljö.• En temavecka eller en rad temadagar med eleveroch personal. Medverkan av personer med funk-tionshinder, lekdagar med rullstolskörning ochsynhindrande glasögon och öronproppar. Lek-dagar med barn och unga med funktionshinder.Studiebesök på skolgårdar. Medverkan av arki-tekten/erna.

Inventering av skolgården

behöver bestå av flera delar:• Dels en noggrann inventering av entillgänglighetssakkunnig som noterar hinder ochmöjliga åtgärder.• Dels en inventering av mark, växtlighet, utrust-ning, klimatförhållanden etc.• Dels elevernas egen inventering. Gruppvis, till-sammans med lärare går eleverna runt till och

ProgramProgramProgramProgramProgram

Tillgänglig, vacker, spännande, trivsam, föränderlig pedagogisk miljö

markerar på en karta de platser de använder olikatider på året och till vad, och berättar vilka detycker om, inte tycker om, varför. Lärarna ocharkitekterna iakttar och noterar. Kompletteras medlärarnas iakttagelser av var barnen brukar vistas,leka och hur.

Planering av skolgårdens förnyelse

• Eleverna kan rita och berätta om hur de skullevilja ha det på skolgården, vad de skulle vilja göradär, och hur det skulle vara möjligt om de hadefunktionshinder, men kan inte förväntas lösa pro-blemen.• Projektgruppen tar in förslag och synpunkter,och tar ansvar för bästa möjliga förnyelse ochförbättring, och presenterar och diskuterar framtill ett färdigt förslag.• I förslaget ingår också vad elever och lärare kanvara med att bygga och planera, odla, sköta ochunderhålla.Skolgård

5

En positiv skolgårdsutvecklinghandlar om vad barn och vuxnagör utomhus. För en levandeskolgård behöver skolans eleverkontinuerligt vara aktiva mednågot som har med gården attgöra, och skolgården kunnaförändras och anpassas till nyabehov och önskemål. Exempelpå detta är plantering och sköt-sel av växter, byggprojekt ochutsmyckningar, skötsel av ma-terial, organiserade lekar, so-ciala aktiviteter och att pedago-gerna kan använda skolgården iundervisningen. Beprövad er-farenhet tyder på att förstörelseminskar på skolgårdar där bar-nen är aktiva i utformningen avmiljön.

”Konstnärligbyggarbetsplats”

är en arbetsmetod där elevermed olika förutsättningar ochförmågor tillsammans medhantverkare, konstnär och/ellerlärare tillverkar föremål till skol-gården. Goda förebilder finns iHusby, på bland annat Dalhags-skolan och på Söderholms-skolan i Vårberg. I samverkanmellan skola och föräldrar kanskolgårdsmiljön också utveck-las och berikas med erfarenhe-ter och lekkultur från andra län-der.

Underhåll

Kontinuerlig skötsel och under-håll måste naturligtvis utförasprofessionellt, men det kanockså vara en uppgift däreleverna kan delta i bestämdaoch avgränsade sysslor.

Keramikern och bildpedagogen Christer Sundström murar en bänk tillsammansmed en elev på Dalhagsskolan i Husby.

Delaktighet och föränderlighet

Allmänt om markbeläggningar

Asfalt - men inte bara asfalt

Asfalt är ett bra underlag för både bollspel ochmånga lekar, och för framkomlighet med hjul(rullstol och rollator, rullbrädor och –skridskormm), men underlättar inte orienteringen. Oftadominerar asfalten hela skolgården, utanindelningar och rumsbildning, eller annat som gördet lättare att hitta.

Kantsten och sarger- alltid med öppningarutan nivåskillnad eller med rampanslutning

Gränser mellan asfalt och stenmjöl eller jord kanstöttas med betongsten i marknivå, eller uppstick-ande kantsten som kan vara till stöd för orienteringmed blindkäpp. Men den utgör hinder för rullstoloch rollator. Om platser för lek och utevistelseomgärdas av uppstickande kantsten eller sarg be-hövs öppningar utan nivåskillnad (eller ramperlutning högst 1:12, helst 1:20) på ett eller fleraställen, på en bredd av minst 80 cm, helst 100 cm.Strid sand kan anslutas till hårdgjord mark med ensluttande kant. Detta innebär att sanden liggernågot lägre än omgivningen och kanten sluttar nermot sanden. Ett barn som kan krypa hindras då inteav en upphöjd sarg. Dock måste den vara tydligtkontrastmarkerad.

Betongplattor - men inte gatsten

Betongplattor eller marksten av betong är ett braoch jämnt underlag på olika platser, men gatsten ärbesvärligt att ta sig över med hjul, och kullerstenalldeles omöjligt. Betongplattor i kontrasterandeljushet, och helst även struktur - sinus- och kupol-plattor - kan användas för markering av korsandeledstråk, för rumsliga gränsmarkeringar eller attvisuellt markera olika platsbildningar med olikakaraktär.

Hårt packat stenmjöl - men inte löst grus

Löst grus är mycket svårframkomligt med hjul,och kan också vara svårt att gå på. Hårt packatstenmjöl i fraktion 0-4 är däremot framkomligt.Det är mer ljuddämpande än annan hårdgjordmark, och upplevs också som mjukare. Det ärsärskilt lämpligt i naturmark. En fördel är ockå attdet går att påverka i lek, gräva gropar och spelakula, t ex.

Gummiasfalt

Gummiasfalt kan ersätta strid sand som dämpandefallunderlag under lekredskap. Den gör det möj-ligt att köra rullstol och rollator ända fram till ettredskap. Den ger också en stor frihet vad gällerfärgsättningen. Gummiasfalten måste omgärdasmed skydd/sarg mot snöröjning, självklart tydligtkontrastmarkerad och med öppningar för rullstol.

Öppen jord

Öppen jord där tidigare planteringar lekts ellerrensats bort brukar vara flitigt använda platser därbarnen på olika sätt kan påverka underlaget förkulspel eller egen plantering. Det kan därför fin-nas skäl att behålla öppen jord utan nyplantering.Samtidigt kan öppen jord också göra det möjligtför eleverna att plantera.

Gräs

Det brukar inte finnas gräsmattor på skolgårdar pågrund av slitaget. Men i avskilda hörn, och påangränsande mark kan det vara en tillgång. Gräsär dock svårt att ta sig fram på med hjul, så i denmån sittplatser eller andra målpunkter finns pågräsmatta behövs också en hårdgjord gång, t exstenmjöl, se ovan.

Exempel på annorlunda plattor från Fagersjöskolan,skapade av Dina Hviid och Tia Johansson

6

Ledstråk, gångvägarTydlighet i plan, orientering, rörelsemönster

Ledstråk kan utföras på många sätt för att ge bådetaktil och ljuskontrast 0.40 enligt NCS. Skillnaderi material och nivåer kan fungera som ledstråk, t exkantstenar, planteringar, murar, räcken etc.Det kan också vara stråk av betongplattor i avvi-kande ljushet och struktur som sinusplattor, t extvå rader släta ljusa plattor mot asfalt, på var sinsida om en rad mörka sinusplattor.Ett billigare sätt är att lägga band av vit väg-markeringsfärg (massa), som ljuskontrast mot as-falten för personer med synnedsättning och meden höjd mot omgivningen på några millimeter somär kännbar med teknikkäpp. Man kan också väljatvåfärgade band, med vita/ljus ytterband ca 15 cm,och en färgad mittremsa, klart blå, eller i annanavvikande färg, i dekorativt syfte. Olika kulörerkan användas i olika stråk.För att markera när ledstråket möter till exempelen entré, en plats, ett lekredskap, bryts det längs-gående stråket - målat eller med betongplattor -med hjälp av två rader betongplattor eller mark-sten i avvikande ljushet och struktur. De bidrar dåäven till att visuellt bryta av långa gångstråk när deförstärks av ledstråk.Ledstråken delar också upp asfalten i mindre de-lar. De kan också fungera som gränsmarkering avbollplaner.

LjudLjudfyrar kan också underlätta för synskadade attorientera sig. Det kan vara vindspel eller andraljudkällor. Vid behov kan också en ljudfyr place-ras vid ingången till klassrum. Ledfyrar kan varaen lösning på vintern när snön suddar ut allaljuskontraster.Markens olika ytskikt bidrar också till olikaljudmiljöer: asfalt, stenmjöl, gräs, plattor, gummi-asfalt, vägmarkeringsfärg svarar olika på steg ochkäppslag, och reflekterar ljud olika.

VäxtlighetRik växtlighet kan vara rumsbildande, vindskydd-ande, lövskuggande, klimatutjämnare, luftrenare,ljuddämpande, pedagogiskt. Den visar årstids-

växlingar och erbjuder fritt lekmaterial i löv,kvistar, kottar, frukter och bär.

Träd

Stamträd för nyplantering behöver vara stora ochförses med stadig, skyddande och icke klättervänliguppbindning.

Brett ledstråk med släta kalkstenshällar kantade avkullersten. Ett tydligt ledstråk i gammal miljö

En plogad genväg över snöig skolgård kan också fungerasom ledstråk

7

8

Flerstammiga träd/ buskträd

Träd med flera stammar eller stora buskar bildarrum för lek på ett sätt som inte stamträd gör. Artermed benägenhet att bryta nya skott blir mindrekänsliga än träd med en genomgående stam.

Befintliga träd utvärderas

En grundligare inventering och bedömning be-hövs av förutsättningarna för befintliga träd , sär-skilt de som växer i planteringslådor. Bedömningkan behöva göras av hur stor planteringsbädd medny jord träden behöver. Befintliga trälådor kanbehöva ersättas, och de nya förses med ett trädäckför lek och samvaro.

Leksnår

Befintliga planteringar och planteringsbäddar in-venteras för ställningstagande till skötsel och ny-plantering. Om inte befintliga planteringar skabehållas kan rabatterna planteras med buskar ellersmå träd (t. ex. asp, fläder, häggmispel, indiskrönnspirea, stor aronea). Dessa planteringar behö-ver stängslas in under en till två växtsäsonger företableringens skull. Elever och personal kan plan-tera.Planteringsjorden förbereds vid en mark-entreprenad, men all plantering behöver inte göraspå en gång, utan jorden kan ligga öppen ellertäckas med t ex barkmull, eller ge plats för en bänki väntan på plantering. Då kan barnen varadelaktiga i planering och plantering, samtidigtsom bara ett begränsat antal platser samtidigt äravstängda för lek.

Klätterväxter

Där det finns släta fasader utan fönster, mellanfönster etc kan klätterväxter vara ett tillskott förmiljön, och även minska förekomsten av klotter.Partier mellan fönster kan förses med klätterstödför staketdruva eller taggfria björnbär.Även stängsel runt fotbollsplan e d kan förses medbokarabinda som planteras på utsidan, på park-mark.

Odling

Befintliga rabatter längs fasaderna kan också ut-nyttjas av klasserna till odling, direkt i marknivåeller i upphöjda odlingslådor. Odlingslådorna blirdå åtkomliga från tre håll och bör inte vara bredareän en meter, 60 centimeter för de lägsta klasserna.

Höjd cirka 70 centimeter. Om si-dorna på odlingslådan lutar in motbasen blir det lättare att kommaintill med rullstol.

Undvik allergiframkallandearter

Vissa arter med riklig produktionav pollen är kända framkallare avhösnuva och bör undvikas vid sko-lor eller förskolor, till dessa hör al,björk, hassel och sälg. Arter medkraftig doft som kan ge allergiskaproblem är hägg och vanlig bond-syren.

Ill. Eva Rönnblom

9

Lekredskap och möbler

Lekredskap och möbler placeras vid sidan avledstråk, så att de inte utgör hinder och snubbelriskför synskadade. Byte av markbeläggning för ljus-och taktil kontrast kring redskap och möbler un-derlättar orienteringen.

Vattenlek

Vatten är ett mycket uppskattat lekmaterial. Detenklaste sättet att få tillgång till vatten är att spararegnvatten och att kunna fylla på behållare frånslang.I dagsläget finns det inget bra system för att ledaoch spara regnvatten från stuprör till tunnor. Desystem som fungerar för förskolor är för ömtåligaför öppna skolor. Ett hållbart system skulle kunnautformas så att vatten matas från stuprör till vat-tentunna. Från en kran i botten av tunnan rinnervattnet först ner i en samlande behållare på cirka30 centimeters höjd innan det bräddar över ochrinner ner på marken. Kran och behållare ska varalätt åtkomliga för rullstolsburna.

Baksandlåda

En stor baksandlåda behövs alltid för låg- ochmellanstadie, men kan också vara till glädje föräldre barn. Sandlådan förses med sarger som ocksåkan fungera som sittplatser och som ryggstöd isandlådan. Mellan sargerna avgränsas sanden motomgivande mark med en nedsänkt sluttande kantför att underlätta tillträde för barn som kan krypamen inte gå.

Lekdjur

Lekdjur är önskade av elever på skolan. Utbudetav prefabricerade lekdjur är litet och de bästaexemplen är resultat av processer som ”konstnär-lig byggarbetsplats” (se sid 5).

Inringat

Lekskulpturen på bilden har en logisk rumsligstruktur som barn tar in och lär sig använda. Detär till hjälp för barn med måttliga rörelsehinder attmetodiskt använda både händer och fötter. Och förbarn med synskada blir det en miljö som går attmemorera och röra sig i.Storleken är ca 250 x 300 cm, den är 180 cm högoch står på 5 bågar. Det är ca 65 cm från marknivåtill understa ringen, ett mått som kan anpassas.Materialet är syrafast blankpolerat rostfritt stålmed hög grad av underhållsfrihet och underlagetgjuten gummimassa. "Inringat" finns i Hammarbysjöstad, Sickla kanal nära vattenslussen. Underla-get behöver vara mörkt, i tydlig kontrast motomgivningen och ringarna.

Gungsoffan

Att sitta och smågunga är rogivande, lustfyllt ochen form av samvaro där även funktionshindradekan delta. I en gungsoffa kan finnas plats för upptill 4 barn. Gungrörelsen kan dämpas med in-byggda fjädrar vid upphängningsleden. En sådangungsoffa med tak är uppställd vid Årstavikennedanför Södersjukhuset, Stockholm.

Rastmöbel,

en möbel där bänkar sitter samman med bords-skivan. Detta är en bra möbel i miljöer för barn,stadig och robust, det går att sitta på bordet och hafötterna på bänken eller använda den som koja.Bordsskivan ska vid gavlarna vara fri så att det är

Sovande dinosaurie av Christer Sundström

möjligt att köra intill bordet med rullstol (fritt djup50-60 cm).

Rinkebänken

Denna fyrkantsbänk är till hälften lekredskap, tillhälften parkbänk. Den utförs i trä och rostfritt ståloch bänkarna ligger på fyra fjädrar. Dessa medgerbara måttliga rörelser. Man kan stå (på knä), sittaeller ligga. Gungbänken kan bli en kontaktpunktför barn i olika åldrar. Barn med funktionshinderkan ha svårt för verbal kontakt. Denna enklaanordning kan inbjuda till interaktivitet med andramedel. Och på köpet balansträning.

Trästock

En stock som läggs ut på gummiasfalt kan blitillgänglig för ett barn i rullstol och kan också geett synskadat barn en känsla av att klättra i träd. Enlekstock ska placeras ut med barken kvar, stam-men blir mindre hal om barken långsamt trillar av,jämfört med att lägga ut en färdigbarkad stock.

Stenblock

Stora stenblock är utmärkta föremål för balans,lek och samvaro.

Kompisgunga

En gunga som kan fungerar för barn med funk-tionshinder.

Lekhus och öppna paviljonger

Krypin med tak över när det regnar. De behöver enöppning på minst 90 centimeter och fri plats förrullstol. Med två öppningar behövs mindre ut-

rymme inne i lekhuset/paviljongen för att kunnavända en rullstol.

Rutschkana i slänt

Om rutschkanan kan förläggas i en slänt kantillgängligheten underlättas t. ex. med en tydligtkontrastmarkerad terrängtrappa på ena sidan ochpå den andra sidan en ramp i trä försedd medtvärgående ribbor samt rep med knutar. Ribboroch rep kan användas av rörelsehindrade barn föratt dra sig upp till kanan. Handledare i överkantbinder ihop trappa, rutschkana och ramp.

Däcklek vid rutschkanan

Bildäck är tåliga, hanterliga och ganska billiga.Om däck fogas till däck med bultar genom kör-ytorna kan man få en däckmatta att lägga i slutt-ningar för att krypa/kravla uppför. Ett exempelfinns i Långbroparken i Fruängen, Stockholm.

Ingångar tillskolgården

Det behövs tydliga ingångartill skolgården. Samtliga en-tréer kan markeras med portalefter idéer från elever, even-tuellt med förberedelse förljudfyr.Portaler lämpar sig för ”konst-närlig byggarbetsplats”, kan-ske också etniskt symbol-bygge. Kan förnyas med någraårs mellanrum.Tigrar på Stensö skola, Nacka. Karin Issef

10

Litteratur

Skolgården som klassrum - året runt på CoombesSchool. Titti Olsson m fl, Runa förlag.Lek äger rum. Anna Lenninger, Titti Olsson,Formas förlag, 2006.Enklare utan hinder, kap 18, Lekplatser,Boverket, 2005Jämspelt i leken. Ingegerd Harvard, Hjälp-medelsinstitutets hemsida www.hi.seEn studie om lekplatsen för barn med funktions-hinder, Ingegerd Harvard, bilaga till SOU2003:127.Mer åt fler på lekplatsen. Ingegerd Harvard,Sveriges kommuner och landsting, 2006.Möjligheternas trädgård. En trädgård för alla.Red Kerstin Sandberg. Hjälpmedelsinstitutet.Gode udemiløer ved nordiske skolor. By ogBygg Resultater 034. 2004. 16 eksempler fraDanmark, Finland, Norge og Sverige.

Tillgänglighet till naturmark

Kuperad terräng, tät skog, äng och annan park-eller naturmark utgör ofta hinder för personer medfunktionsnedsättningar.Samtidigt är närheten till sådan mark en stortillgång för eleverna och personalen och för denpedagogiska verksamheten. Efter noggranna stu-dier brukar det gå att hitta en avvägning mellanbevarandet av naturmarken och möjligheten attlägga in framkomliga slingor till vissa platser, såatt rörelsehindrade och synskadade kan ta sigfram, om nödvändigt med hjälp av kamrater ochpersonal. Ett sätt är att anlägga en gångväg istenmjöl, som kan vara smalare än normalt, kan-ske också på sina ställen brantare för att anpassastill naturmarkens förutsättningar utan allt för storaingrepp.

Adresser

till skolor som nämns i programmetDalhagsskolan i Husby, Lofotengatan 41Söderholmsskolan i Vårberg, Våruddsringen 202Skanskvarnsskolan i Årsta, Gullmarsvägen 60Knutbyskolan i Rinkeby, Knutbygränd 4alla i StockholmStensö skola, Flädervägen 4, Älta

11

12

SISABs TillgänglighetsanvisningarTillgänglighet för elever och personal

med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga

De viktigaste funktionerna

Principen är att hela skolgården ska vara tillgänglig och användbar för elever, personal, föräldrar medfunktionshinder. De ska kunna• komma fram till skolan och alla dess byggnader (angöring/parkering, gångväg, nivåskillnader,ledstråk, skyltning)• komma in i byggnaderna (tydlighet, dörrbredder/trösklar, dörrautomatik, vilplan, svängrum, utrymmevid dörrhandtag, skyltning, belysning)• utnyttja skolgården och dess olika uterum (orientering, ledstråk, nivåer, utformning, klimat)

God tillgänglighet

Anvisningarna anger de egenskapsnivåer som fastställs i Boverkets Författningssamling HIN 1 ochALM 1 samt Stockholm Stads Utemiljöprogram. Där det finns tydliga egenskapskrav i byggregleroch Svensk Standard anges dessa kursiverat inom parentes, om de ligger lägre än StockholmsUtemiljöprogram. Vid ombyggnad kan byggregelnivån vara ett riktmärke i den avvägning som kanbehöva göras i förhållande till byggnadens förutsättningar och kraven på varsamhet.

innehåll

Skolgård 13Gångvägar, trappor och ramper 13Entréförhållanden 14Belysning 14Vägvisning, skyltning 16Angöring, Parkering 16

Skolgård

Orienterbarhet, tydlighet

• Skolgården behöver vara överblickbar, det skavara lätt att orientera sig men stora öppna platser skaundvikas och ekoeffekter dämpas.• Platser för utevistelse och lek ska vara rullstolstill-gängliga, med öppningar i eventuellt hindrandekantsten e.d., utan nivåskillnad eller med ramp-anslutning (högst 1:12, helst 1:20).• Variation behövs mellan olika platser för olikaverksamheter. De kan utmärkas med olika typer avmarkbeläggning (gräs för stillsam lek och samvaro,plattor vid träffpunkter, asfalt för bollspel).• Uteplatser av olika slag placeras vid sidan avledstråk.• Platser för bollspel, rörliga lekredskap (t ex gungor)o d. ska tydligt avgränsas, ingången placeras så attman t ex inte springer rakt mot gungorna.• Redskap ska målas i tydliga färger och med ljuskontrast, olika delarbehöver kunna urskiljas. Placeras på elastiskt underlag.• Cykelställ ska placeras vid ingångar till skolgården, de ska synas tydligtoch vara placerade vid sidan av ledstråk.

Klimat

• Platser för stilla lek och samvaro placeras så att de får så god sol-belysning som möjligt, men också lövskugga (träd, pergola e.d.) undervår/höst och lä genom vindskydd (buskar, plank) mot förhärskandevindriktningar. Vid växtval ska allergiframkallande arter undvikas.

Utrustning

• Bord vid sittplatser ska ha fritt under för rullstol och vara tillräckligt lågaför barn (65 - 70 cm). Sittbänkar ska ha arm- och ryggstöd.

Säkerhet

• Ingen biltrafik ska förekomma.• Cykelbanor ska skiljas från gångvägar med fysiska barriärer.• Det ska finnas skydd mot gropar, stup, vattensamlingar etc.

Gångvägar, Trappor, Ramper

från anslutande gångvägar - samt från angöring och parkering -till alla entréer samt till alla uteplatser på skolgården.

Bredd, Nivåskillnad, Lutning

• Minst 180 cm vid nyanläggning (130 cm).• Helt stegfri (0-kant i rampanslutningar). Ev. kantsten vid övergångaravfasas till 0-kant, lutning högst 1:12, bredd 90-100 cm. Ränndalaröverbryggas.• Hård jämn markbeläggning, lutning högst 1:50

Ledstråk till entré,plattor e.d. med kontras-terande ljushet ochstruktur (kupolplattor,sinusplattor, etc) i f h tomgivande mark. Mar-kering av entréområde.

13

14

Orienterbarhet

• Tydligt markerade ingångar till skolgården.• Tydligt markerade gångvägar, helst med ledstråk.•�Längs och över öppna platser behövs ledstråk.• Gångvägar och ledstråk ska följa naturliga rörelsemönster ochgena vägar markeras med kontrasterande ljushet och avvikandestruktur• Entréområden och korsningar med kontrasterande ljushet ochstruktur• Gångstråk fria från hinder - utvändiga trappor, cykelställ, bordoch bänkar o.d sidoordnas, byggs in, varningsmarkeras e.d.• Jämn och bländfri belysning, belysningsstolpar på samma sidahela vägen.• Ljudfyrar vid viktiga ofta frekventerade målpunkter.

Ramper

• Lutning i färdriktning högst 1:20 (1:12). I sidled ingen lutning.• Höjd högst 50 cm per ramplopp, vilplan minst 200 cm däremel-lan• Hård, jämn, halksäker beläggning. Helst högst 2 ramplopp iföljd.• Bredd minst 150 cm (130 cm), raka lopp, de får ej vara svängda• Räcke, avåkningsskydd (minst 5 cm hög kant e.d.) eller vägg påbägge sidor om ramp som har nivåskillnad i f h t omgivande mark.• Ledstång 90 cm över ramp, på båda sidor vid fallhöjd högre än50 cm, 30 cm före och efter ramp, kontrasterande färg/ljushet.Helst även ledstång 70 cm över ramp. Greppvänligt, runt tvärsnitt4 cm.• Kontrastmarkering av ramps nedre del och övre vilplan.

Utomhustrappor

• Ramper behöver kompletteras med trappor• Första och sista steg kontrastmarkeras (mörkare/ljusare sten,plattor , infällningar etc).• Ledstång på båda sidor, 90 cm över stegnos, 30 cm förbi nederstaoch översta stegnosar, i kontrast mot bakgrund. Runt tvärsnittdiameter 4 cm.• Steghöjd 12 - 15 cm, stegdjup 30 cm. Enstaka steg ska undvikas.

Entréförhållanden

Tydlighet, Variation i färgsättning - kulör

• Tydlig markering av huvudentré och övriga entréer (dörr/dörrinfattning i kontrast mot vägg, belysning, skärmtak, indrag-ning/utbyggnad etc).• I flervåningsbyggnader eller skolor med flera byggnader ellermed många entréer kan dessa också identifieras genom variationi färgsättningen.• Tydlig skyltning (se Skyltningskapitel sid 13).

Kontrastmarkering av rampsnedre del och övre vilplan,samt av ledstång.

Tydligt markerad dörr,synligt handtag, tydlig skylt-ning, bra belysning, minst 65cm fritt intill dörrs handtags-sida, armbågskontakt högst80 cm över mark, minst 100(70) cm från dörrsvep ochfrån innerhörn.

Kontrastmarkering av ne-dersta steg, ovan vilplan, ochöversta steg, i nivå medvilplan.Ledstänger börjar och slutar30 cm före och efter stegnos.

15

Vilplan - Utrymme utanför entrédörr

• Storlekminst 150 x 170 cm (65 cm fritt utrymme viddörrens handtagssida),minst 150 x 240 vid anslutning till ramp i sidled,minst 200 x 170 vid anslutning till ramp framifrån.• Lutning i färdriktning och i sidled högst 1:50.• Hård jämn markbeläggning.

Svängrum - Utrymme innanför entrédörr

• Storlek minst 150 x 150 cm fritt från dörrarsuppslagsfält, se nedan ”Fritt utrymme vid dörrenshandtagssida".

Fritt utrymme vid dörrens handtagssida

• Minst 65 (utsida utåtgående slagdörr) resp 25 cm(insida utåtgående dörr) mellan karm och inner-hörn.

För att en person irullstol ska kunnakomma åt dörrenshandtag, och få platsvid sidan av dörrennär den slår upp be-hövs utrymme intilloch framför dörren.

Plan mark

Ramp rakt mot entrén

Belysning

Hög, jämn, bländfri allmänbelysning

• Alla ledstråk utomhus ska ha en belysning somgör att de blir lätta att uppfatta och följa.• Med hjälp av belysning kan också speciellaplatser och föremål markeras t ex entréer, ute-platser, platser där flera ledstråk möts.• Belysningsstolpar placeras konsekvent på sammasida av gångväg. Ljuset riktas nedåt.• Belysningen måste vara bländfri. Armaturer skaha effektiv avskärmning och utformas och place-ras så att man från den normala synriktningen inteser ljuskällan, inte heller om man är barn ellersitter i rullstol.

Ramp med sidoanslutning

16

Vägvisning , Skyltning

Orienteringstavla med planbild

• Behöver finnas vid ingång/infart till skolgård,helst vinkelrätt mot den mest frekventa ankomst-vägen (gångväg och bilväg).• Hänvisning till handikappangöring och parke-ring kan läggas enbart i skylten om den är syn- ochläsbar från bilväg, annars behövs särskildahänvisningsskyltar för handikapptransporter.• Taktil skylt ska placeras 1,4-1,6 m ö.m. (t expunktskrift, eller relief, och plan i relief). Relief-text 15-40 mm hög, användbar enbart för kortatexter. För längre texter behövs punktskrift.Vid strategiska punkter kan också talad informa-tion vara till hjälp.

Skolans namn

• Namn på skolan ska finnas väl synligt centralt påhuvudbyggnadens fasad, vid huvudingången ellerpå annat sätt, som komplement till vägvisning-stavlan. Om skolan vetter mot flera tillfarts- ellergångvägar behöver namnskylt finnas mot dessa.• Skolans namn minst 2,1 m ö.m, skrifthöjd minst20 cm, läsbart på 10 meters avstånd. Sitter namnetbetydligt högre behövs större skrifthöjd.• Ljus text mot mörk botten är att föredra. ljus-kontrast minst 0,40 enligt NCS. Undvik grönt motrött, orange mot brunt, blått mot grönt (går ihop förfärgblinda, ger dålig kontrast).

Entréskyltar

• Behöver finnas vid byggnadens/ernas huvudin-gång/ar, samt vid övriga ingångar.• Om någon annan ingång än huvudingången ärden enda tillgängliga för rörelsehindrade behövspictogramskylt på den tillgängliga entrén, samtvid huvudentrén tydlig hänvisning dit.• Entréskylt behöver kunna ses på håll, med textminst 2,1 m över mark. Den behöver kompletterasmed visuell och taktil skylt på 1,4 - 1,6 m övermark (1,2-1,4 för yngre årskullar).

Skyltbelysning

• Belysning ska komma uppifrån i form av godallmänbelysning eller särskild tillsatsbelysning.Ljuskällan ska ej synas och ej orsaka bländning.• Belysningen ska inte vara så placerad att manskuggar skylten när man ska läsa den.• Lysande skyltar ska undvikas. De är bländandeoch svåra att uppfatta.

Angöring och Parkering

Angöring för färdtjänst, taxi mm, parkering förrörelsehindrad personal, elever och besökare

Avstånd

• Högst 10 meter (25 m) till huvudentré i förstahand, eller annan tillgänglig entré, från vilken bygg-nadens alla delar kan nås, eller till alla nödvändigaentréer för att nå skolans alla byggnader och delar.• Minst 15 m från klassrumsfönster.• Framkörning ska ej ske över skolgård.• Vägvisning ska finnas till entré.

Antal

• Ca 5 % av p-platserna ska vara rullstolstillgäng-liga.

P-platsens

storlek

• 5 x 3,6 m, 6 mlängs kantsten(5 x 5 m, 7 mlängs kantsten)Hård, jämn, planmark, lutninghögst 1:50.Skyltas medstandardsymbol/pictogram påstolpe och mark.